Toråsskolans plan. mot diskriminering och kränkande behandling. -Likabehandlingsplanen-

Transkript

1 Varla Vallda pedagogiska enhet Toråsskolan Toråsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling -Likabehandlingsplanen- Jan 2013 Aug 2014 Förskola & Grundskola Varla-Vallda pedagogiska enhet Toråsskolan Direkt Kungsbacka kommun Varla-Vallda pedagogiska enhet Kungsbacka Telefon Fax

2 Innhållsförteckning 2 (16) Sid 4 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ansvariga för planen Vår vision Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Förankring av planen Sid 5 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Sid 6 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Ansvarig för att årets plan utvärderas Sid 6 Främjande insatser Att all personal arbetar aktivt med synliggörandet av Toråsskolans Likabehandlingsplan (= Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Insats Ansvarig Datum när det ska vara klart Sid 7 Fortsätta arbeta kontinuerligt med värdegrundssarbetet och diskrimineringsgrunderna Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Insats Ansvarig Datum när det ska vara klart Sid 7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs i kartläggningen Hur eleverna har involverats i kartläggningen Sid 8 Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultat och analys Sid 9 Förebyggande åtgärder Trygghet i arbetsmiljön Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Ansvarig Datum när det ska vara klart

3 Sid 10 Förebyggande åtgärder Trygg på digitala forum Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Ansvarig Datum när det ska vara klart 3 (16) Sid 10 Åtgärdande / Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Sid 11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Rutiner om elev blir utsatt av annan elev Steg 1 som används i första hand Steg 2 Steg 3 Sid 12 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande Sid 13 Bilaga med begrepp Diskriminering Sid 14 Sid 15 Sid 16 Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier och kränkande behandling Kränkande behandling Sexuella trakasserier Repressalier Diskrimineringsgrunderna Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

4 Grunduppgifter 4 (16) Verksamhetsformer som omfattas av planen Verksamheter som berörs av denna plan är: Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg. Likabehandlingsplanen utgår från olika styrdokument; skollagen (2010:800 kap 6), läroplanen (Lgr 11), diskrimineringslagen, skolförordningen och Allmänna råd. Ansvariga för planen Skolledningen tillsammans med pedagoger och Trygghetsgruppen. Vår vision Vår vision för arbetet är att utgå från Toråsskolans kärnvärderingar: Vi skapar goda förutsättningar för lärande Vi gör alla vårt bästa varje dag Vi är alla lika mycket värda allas röst blir hörd Vi visar varandra hänsyn och respekt Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna har varit delaktiga genom att svara på Trygghetsenkäten. Kompisstödjarna från varje klass (årskurs 3-9) har fått diskutera kartläggningen och komma med förslag på förbättringar. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har möjligheter att via brukarrådet framföra synpunkter till skolledningen. Personalens delaktighet - Personalen är delaktiga genom att de är med och följer upp planen, exempelvis genom personalutbildningen med till exempel Friends - Personalen arbetar kontinuerligt inom ramen för sitt uppdrag mot diskriminering och kränkande behandling i den dagliga verksamheten. Denna plan kallas på Toråsskolan för Likabehandlingsplanen. - I början av läsåret upprättar personalen en planering kring hur detta arbete sker i vardagen i varje klass. - Det finns en arbetsgrupp inom Our-projektet som arbetar med området "Trygghet och Trivsel" på Toråsskolan. Denna grupp arbetar med att ta fram en långsiktig plan för trygghetsarbetet på skolan. Förankring av planen Likabehandlingsplanen presenteras och förankras: - För personalen vid arbetsplatsträff i början av läsåret. - Vid nyanställning av personal, både skriftligt och muntligt. - Pedagogerna ansvarar för att informera föräldrarna på föräldramöte vid läsårsstart. - Pedagogerna informerar eleverna vid läsårsstart. - På Toråsskolans hemsida och kommunikationsforumet Fronter.

5 Utvärdering 5 (16) Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsplanen har utvärderats efter resultaten från webbaserade eller digitala trygghetsenkäter, Elever i årskurs 3-9 och personal har november till december 2012 under skoltid fått svarat på en webbaserad enkät skapad av Friends där frågorna behandlat områdena: Trygghet & Trivsel, Förekomst av kränkningar samt Likabehandlingsarbete. Eleverna i årskurs F-2 har under november 2012 till januari 2013 under skoltid fått svara på en digital enkät i GoogleDocs skapad av Trygghetsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan är Trygghetsgruppen, personalen och kompisstödjarna. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Under läsåret har personalen arbetat med gruppstärkande övningar för att skapa trygghet och sammanhållning i klasserna samt öka elevernas insikt i värde- och diskrimineringsgrunderna för att uppnå satta mål. Konflikter uppstår i elevgrupper och pedagogerna är aktiva och hjälper till att lösa dem. Utifrån elevenkäten (nov/dec 2012) framkommer det att cirka 30 elever i senaredelen (6-9) har upplevt sig ha blivit kränkta i olika grad. I årskurs 3-5 är det cirka 25 elever som har samma upplevelse. Det är viktigt att Toråsskolan fortsätter arbeta aktivt och har en nolltolerans mot kränkningar. Att vi tar tag i konflikter och hjälper eleverna reda ut dem, där de inte lyckas själva samt fortsätter arbeta främjande och förebyggande. Enkäterna visar att de verbala kränkningarna på skolan har minskat något, vilket var ett utav målen i fjol. Språkliga kränkningar via nätet har däremot ökat. Eleverna behöver fortsatt kunskap om vikten av hur det talade och skrivna ordet kan tolkas eller misstolkas av andra i olika forum. Rastvaktschema finns för tidigaredelen och eleverna upplever detta som en trygghet. Det saknas på senaredelen och efterfrågas av elever, särskilt vid otrygga platser. Arbete för att öka tryggheten på toaletterna har gjorts genom diskussion i klasser, genomgång av toaletterna av fastighetsskötare tillsammans med rektor. Enkäterna visar att vi får fortsätta arbeta förebyggande med tryggheten vid toaletterna. Ex att eleverna först tittar på toalettdörren om det står upptaget och då låter blir att rycka i dörrhandtaget. Under år 2012 fick Toråsskolan tillgång till en ny idrottshall, med nya omklädningsrum. Enkäten visar att tryggheten i omklädningsrummen har ökat i årskurs 3-5 medan den har minskat i årskurs 6-9. Önskemål från eleverna har inkommit om förbättringar, ex duschdraperier. Vid kontroll juni 2013 finns duschdraperi mellan duschutrymmet och omlädningsdelen uppsatta. Resultat av utvärderingen visade att implementeringen av planen bland våra elever och personal inte är tillfredställande. Planen behöver bli mer känd, exempelvis genom att hänvisningar görs till planen görs i det dagliga arbetet och kopplas till det arbete som redan sker på skolan. Inför hösten 2013 kommer alla att få en genomgång av planen.

6 Ett flertal åtgärder i fjolårets plan var inte tillräckligt specificerade utan bestod av löpande arbete eller policyförklaringar, vilket gör dem svåra att utvärdera. Inför årets plan kommer vi att formulera tydliga mål och konkreta åtgärder så att de går att genomföra och utvärdera. 6 (16) Strukturen vid genomförande av enkäten behöver förbättras för ökad svarsfrekvens för årskurs 4-9. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att utvärderas genom diskussioner i elevgrupper såsom kompissamtal, kamratstödjare och klassråd. Personalen är delaktiga via APT. Elevhälsoteamet via elevhälsoteams möten (EHT-Alla). Vårdnadshavarna är delaktiga genom brukarråden. Ansvarig för att årets plan utvärderas Skolledningen Främjande insatser Namn Att all personal arbetar aktivt med synliggörandet av Toråsskolans Likabehandlingsplan (= Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tilhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Mål och uppföljning Att alla (personal och elever) på Toråsskolan samt vårdnadshavare känner till likabehandlingsplanen. Insats Synliggöra planen för personal, vårdnadshavare och elever. Synliggörandet sker genom att koppla planen till det vardagliga arbetet exempelvis under pedagogiska samtal i arbetslaget, klassråd/klasstid, mentorstid och brukarråd. Rektor ansvar för att övrig personal blir informerad. Ansvarig Skolledning och ansvarig pedagog Datum när det ska vara klart Ständigt pågående process.

7 Främjande insatser 7 (16) Namn Fortsätta arbeta kontinuerligt med värdegrundssarbetet och diskrimineringsgrunderna Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Mål och uppföljning Skolans värdegrund och diskrimineringsgrunderna är kända hos vuxna, elever och vårdnadshavare. Insats Klassråd, kompissamtal, gruppstärkande övningar, värderingsövningar ingår som en naturlig del i skolarbetet för att påverka attityder i fråga om diskriminering och annan kränkande behandling. Att föräldrarna görs delaktiga i värdegrundsarbetet och informeras om diskrimineringsgrunderna vid tex föräldramöten och brukarråd. Ansvarig Skolledning och ansvarig pedagog. Datum när det ska vara klart Ständigt pågående process. Kartläggning Kartläggningsmetoder (Läsåret 2012/2013) Elevenkäter via Friends webbaserade enkät för årskurs 3-9. (Nov-dec 2012.) Elevenkät via webben (Google Docs) via Tryggetsgruppen för årskurs F-2. (Nov 2012-jan 2013.) Eleverna har fått svara på frågor gällande Trygghet och Trivsel. Personalenkät via Friends webbaserade enkät. (Nov-dec 2012.) Personalutbildningsträff med Friends 20 februari Skolsysters kartläggningssamtal (hälsosamtal) med elever i årskurs 4 och 8. Samtal med kompisstödjarna på Kompisstödjarträffar. Områden som berörs i kartläggningen I kartläggningen för åk 3-9 har kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder medtagits. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elever har involverats i kartläggningen på skolan genom att de under skoltid har haft möjlighet att svara på anonyma elevenkäter via webben.

8 Antal delaktiga elever i Friends enkätundersökning (nov-dec 2012) för årskurs 3-9: 57% av eleverna. Antal delaktiga elever i Trygghetsgruppens enkätundersökning för årskurs F-2: 100 %. Kompisstödjarna har varit delaktiga i kartläggningens analys. 8 (16) Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats i kartläggningen genom att få svara på en personalenkät (totalt 9 svar) samt att personalen under personalutbildning med Friends februari 2013 har fått ta del av kartläggningarna och komma med förslag på åtgärder för att förbättra resultatet och skapa större trygghet. Resultat och analys Kartläggningarna visar att majoriteten av eleverna trivs på skolan samt att eleverna har någon vuxen att vända sig till om de känner att de blivit illa behandlade. Majoriteten av eleverna känner sig också trygga på skolan. De platser som kan upplevas som otrygga av ett fåtal elever är: kapprum/korridorer, toaletter, idrottshall, omklädningsrum, skolgård och matsal. Klassrum med vuxennärvaro upplevs tryggt. Det framkommer att en del elever kan känna sig otrygga på digitala forum. Det kan då gälla obehagliga bilder, eller texter men även ibland kräkningar via nätet eller taskiga sms. De kränkningar som förekommer är i majoritet verbala. Därnäst kommer psykiska kränkningar, exempelvis blickar och miner. Inga tydliga diskrimineringsgrunder framträder utan eleverna skattar i majoritet det som annan kränkande behandling, såsom fritidsintressen, klädstil, utseende, musikstil, konflikter osv. I årskurs 3-5 framkommer det att fyra personer ofta känner sig kränkta och i åk 6-9 är det också fyra personer. Det som framträder i kartläggningen är att majoriteten av eleverna som känner sig kränkta går i årskurs 6 (hösten 2012). Kartläggningen undersöker också om elever känner sig kränkta av personal. Någon enstaka elev har känt sig kränkt någon gång, exempelvis 1-2 gånger under det senaste året och det har främst gällt verbala kommentarer. Elever har främst känt sig orättvist behandlade. Sammanfattningsvis trivs majoriteten av eleverna på Toråsskolan och de känner sig trygga men det finns några elever som känner sig kränkta och arbetet med att fortsätta arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande är något som vi behöver, och kommer fortsätta arbeta med dagligen.

9 Förebyggande åtgärder 9 (16) Namn Trygghet i arbetsmiljön Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tilhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Mål och uppföljning Målet är att alla elever och personal känner sig trygga i sin arbetsmiljö. Åtgärd Åtgärder för att förebygga otrygghet består av Schemalagt rastvaktssystem för både tidigare- och senaredel. Ta hand och värna om vår inomhusmiljö så att den upplevs som viktig och en del av elevernas arbetsmiljö. Motivera åtgärd Kartläggningen visar att några elever känner sig otrygga vid kapprum, toaletter, idrottshall, omklädningsrum, skolgård och matsal. Ansvarig Skolledning och personal Datum när det ska vara klart Vårterminen 2014.

10 Förebyggande åtgärder 10 (16) Namn Trygg på digitala forum Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tilhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Mål och uppföljning Att eleverna vet hur de ska uppföra sig på digitala forum och hur de skyddar sig. Åtgärder: Att varje vuxen reagerar och uppmärksammar varje händelse som påverkar skolgången och agerar utefter det. Pedagoger och elever samtalar om vad man får säga till varandra, vad som sårar och vikten av att använda ett vårdat språk också vid användandet av datorer och mobiler. Utbildning för kompisstödjarna gällande hur man uppför sig på nätet och vad man bör tänka på för att skydda sig. Tillsammans med föräldraföreningen bjuda in en sakkunnig till en gemensam föreläsning. Motivera åtgärd Kartläggningen visar att några elever känner sig otrygga och utsatta på digitala forum, exempelvis via sms från mobiler och på internetsajter. Ansvarig Skolledning och personal Datum när det ska vara klart Vårterminen Åtgärdande / Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Varje incident på vår skola ska resultera i en reaktion från de vuxna. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Att skapa goda relationer mellan personal och elever. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till När en kränkning sker kontaktas i första hand närmaste vuxen som man känner förtroende för, exempelvis mentor.

11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 11 (16) Rutiner om elev blir utsatt av annan elev Steg 1 som används i första hand: Pedagog/mentor eller personal från elevhälsan har ett samtal med inblandade elever. Minnesanteckningar förs, (se rubrik: "Rutiner för dokumentation"). Viktigt att helst vara två personal under samtalet. Det gäller att skapa trygghet och förtroende, samtalet hålls på en trygg och ostörd plats. Låt alla parter komma till tals och få beskriva hur de upplevt händelsen eller händelseförloppet. Efter att alla parter kommit till tals diskuterar man vad som behövs härifrån och framåt för att kunna gå vidare. I minnesanteckningarna ska det tydligt framgå vilka beslut man kommit överens om för att kunna gå vidare. Tider bokas för uppföljningar. Vårdnadshavare ska informeras av ansvarig pedagog om händelsen, vilka beslut som fattats och hur uppföljningarna sker. Denna information ska vårdnadshavaren ha samma dag. Alla vuxna i huset (arbetslaget) bör veta om vad som hänt och vilka beslut som fattats. Rektor informeras om det som hänt enligt Skollagen 2010:800 kap 6. Steg 2: Rektor informeras om att man går vidare till steg två. Pedagog/mentor eller personal från elevhälsan har ett samtal med inblandade elever och deras vårdnadshavare. Minnesanteckningar förs, (se rubrik: "Rutiner för dokumentation"). Viktigt att det är två personal under samtalet. Det gäller att skapa trygghet och förtroende, samtalet hålls på en trygg och ostörd plats. Låt alla parter komma till tals och få beskriva hur de upplevt händelsen eller händelseförloppet. Efter att alla parter kommit till tals diskuterar man vad som behövs härifrån och framåt för att kunna gå vidare. I minnesanteckningarna ska det tydligt framgå vilka beslut man kommit överens om för att kunna gå vidare. Tid bokas för uppföljning. Alla vuxna i huset (arbetslaget) bör veta om vad som hänt och vilka beslut som fattats. Steg 3: Pedagog/mentor eller personal från elevhälsan har samtal med rektor om hur man behöver gå vidare om steg ett och två inte har fungerat Rektor fattar beslut om fortsatta insatser eller åtgärder som ska dokumenteras. Vårdnadshavare informeras av personal eller rektor. Viktigt att informera alla vuxna i huset (arbetslaget) om vad som beslutats. Vid allvarliga händelser där parterna inte kan mötas används rutinerna ovan men man samtalar med var part för sig.

12 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Den som får kännedom om händelsen tar omedelbart kontakt med skolledningen. Det utsatta barnet/eleven tas hand om av mentor eller elevhälsopersonal. Skolledningen tar kontakt med den vuxne och eleven för att göra en bedömning av situationen. Skolledningen avgör man skall gå vidare. Skolledningen ser till att vårdnadshavare alltid får information om händelsen och hur skolan kommer att agera. Eventuella skador skall bedömas och dokumenteras av t ex läkare. Skolledningen informerar berörda klasser och personal om situationen, för att undvika rykten och spekulationer. Skolledningen utvärderar agerandet samt gör en avstämning hur denna händelse har påverkat eleven och verksamheten, vilket bör göras inom 3 månader. Skolledningen kontaktar skyddsombud och gör skadeanmälan. Eventuella kontakter med massmedia till följd av händelsen skall skötas av rektor eller verksamhetschef. Minnesanteckningar skrivs av rektor efter varje samtal. 12 (16) Rutiner för uppföljning Efter första steget ska ärendet följas upp inom en vecka av involverad personal. Skulle problemet kvarstå fortsätter man med andra steget där skolledning involveras och bestämmer ytterligare åtgärder. Utvärdering av ärenden sker kontinuerligt och dokumenteras. Rutiner för dokumentation Varje incident skrivs in i ett formulär Likabehandlingsarbetet av involverad personal direkt efter händelsen. Rektor informeras enligt skollagen 2010:800 kap 6 för att rapportera vidare till huvudman. Formuläret sätts in i en ärendepärm som förvaras på rektorsexpeditionen. Kopia skall ges till mentor och rektor. Ansvarsförhållande Involverad personal ansvarar för att ett formulär ( Likabehandlingsarbete ) skrivs och att rektor informeras skriftligt om ärendet och sätts in i ärendepärmen på rektorsexpeditionen. Kopia till mentor och rektor.

13 Bilaga med begrepp 13 (16) Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

14 Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. 14 (16) Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]

15 Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] 15 (16) Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

16 På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] 16 (16) Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]