Kvalitetsredovisning 2010 Ljungbackens skola år F-3

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010 Ljungbackens skola år F-3

2 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Tillvägagångssätt Bakgrundsfaktorer... 3 Elev/barnantal... 3 Bemanning... 3 Ekonomi... 4 Lokaler Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden... 4 Övergripande mål för lärarna i kommunen:... 4 Mål i skolområdet... 4 Lokala mål för Ljungbacken Måluppfyllelse, resultat och betyg/omdömen... 5 Resultat likvärdig bedömning... 5 Resultat skolområdesmål... 6 Resultat Ljungbackens lokala mål... 7 Resultat elevernas måluppfyllelse... 7 Resultat Synovate enkät föräldrar i åk Resultat Trygghetsenkäten Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Styrning och ledning Kvalitet och utveckling Hälsa och livsstil Framåtblick Våra mål och förbättringsområden Se Bilaga: Likabehandlingsplan... 12

3 3 1. Sammanfattning Vi har i stort goda elevresultat som ligger på en jämn nivå över åren. De elever som inte når målen har alla ett åtgärdsprogram med uppföljningsdatum som garanterar att elever får det stöd som de behöver i ämnena. Det goda arbete, med rutiner och strukturer som skapats de senaste åren omkring elevhälsan ger bra resultat. Det visade sig genom att verksamheten kunde fortsätta på en hög nivå, trots att vår duktiga specialpedagog var graviditetsledig från och med november och vi hade vikarier. Vad det gäller det sociala klimatet på skolan har det varit ett mycket positivt under året och i stort all personal och alla elever känner att de trivs och mår bra på skolan. Synovate- och egna enkäter påvisar goda resultat. Vårt tema-arbete har inriktat sig på natur och miljö eftersom vi startat upp ett arbete för att certifiera oss i grön flagg. 2. Inledning Ljungbacken ligger vackert naturnära beläget på södra Lidingö och det finns många möjligheter till lek och idrott. Vi har sedan höstterminen 2009 en så kallad Junoplan på vår idrottsplats vid skolan. Vi har haft cirka 162 barn under läsåret i två- parallellig verksamhet från förskoleklass till och med år 3. Lärare och fritidshemspersonal arbetar tillsammans i arbetslag. Vi har fritidshemsverksamhet på dels förskoleklasserna och dels år 1 till Tillvägagångssätt Inför årets kvalitetsredovisning har vi hämtat material från kontinuerliga uppföljningar som genomförts varannan månad i ULG (utvidgad ledningsgrupp med områdeschef, arbetslagsledare och rektorer i skolområdet). Arbetslagsledare förankrar kontinuerligt i sina arbetslag och lyfter diskussionsfrågor om olika aktuella frågor. I samband med utvärderingsdagar i juni sammanställdes och analyserades resultat från elevernas och lärarnas arbete, Trygghetsenkät, Synovate, personalenkät, temautvärdering, utvärdering av Kometarbete, elevhälsa, utvärderingar i arbetslagen och fritidshemsgruppen. Rektor har sammanställt den totala bilden och medarbetarna har fått lämna synpunkter på slutprodukten, vilka har beaktats. Även synpunkter har beaktats från föräldrar i föräldrarådet. 4. Bakgrundsfaktorer Elev/barnantal Vi hade totalt 163 elever läsåret 2009/2010 på skolan och det är något lågt antal i förhållande till det antal som låg i budget. Bemanning Vi har idag 24 medarbetare varav hälften är lärarutbildade och hälften är fritidspersonal med olika utbildning som fritidspedagoger, barnskötare och även ett fåtal outbildade. Vi hade under läsåret 2009/2010 två specialpedagoger, samt en skolsköterska. Många av medarbetarna

4 4 har arbetat vid Ljungbacken skola under många år och det är mycket låg personalomsättning, vilket tyder på trivsel och det framkommer också i personalenkäter. Där utöver har vi tillgång till skolområdets elevhälsoteam som består av kurator, skolpsykolog och talpedagog. Ekonomi Vår budget ligger på 13 miljoner. Vårt underskott från år 2009 har ytterligare ökat trots att vi skurit ytterligare en 100 % tjänst under höstterminen 2009 och ytterligare 25% under vårterminen. Underskottet beror på att vi inte har det antal elever vi budgeterat för. Vi fick ta med oss ett under skott på 628 i RUF-pengar till år Vi förväntas kunna minska underskottet mycket under 2010 då elevunderlaget ökar med cirka 15 elever. Lokaler Ljungbackens lokaler är i stort behov av en ytrenovering. Under 2008 satsades på ny ventilation vilken ännu inte fungerar tillfredställande. Tekniker har under detta läsåret observerat och försökt hittat lösningar, men ännu är inget alternativ aktuellt. Vi har konferensrum där ljudet är för högt för att vi ska kunna vistas där och temperaturen är ojämn. Det är förövrigt ljusa och fina lokaler och framförallt rymliga. Fritidsverksamheten har tre stora rum. Alla lokaler används av all verksamhet under hela skoldagen. 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Övergripande mål för lärarna i kommunen: Likvärdig bedömning Vårt mål var under året att komma igång på allvar med arbetet med de skriftliga omdömena och då i en digital lösning. På kommunnivå planerades att Infomentors digitala verktyget skulle installeras för alla skolor och en utbildningsinsats skulle ge lärarna en möjlighet att lära sig verktyget. Mål i skolområdet Vi har i vår strategiska plan i ledningsgruppen fyra utvecklingsmål (IT, Hälsa, Kvalitet och Miljö) som vi vill arbeta med fram till Målen är till en del resultatet av vår analys av SIQ:s återföringsrapport 2008 där vi kunde se vissa utvecklingsområden. IT är och har varit ett utvecklingsmål sedan flera år sedan, men vi har nu förtydligat målen för oss själva och för all personal. IT - Ligger i fronten vad det gäller IT-användande i pedagogiken. Vi ville att vår hemsida skulle vara lätt tillgänglig, att det skulle bli ett ökat användande av activ-boarden i klassrummet och ökad användning av de undervisningsprogram som finns i datorerna i klassrummen. Hälsa - All personal och alla elever tar hand om sin fysiska, psykiska och sociala hälsa. Vårt mål under året har varit att göra en hälsoplan för vuxna, revidera hälsoplanen för eleverna och att bli klar med hälsodiplomering av skolan. Revideringarna har genomförts och

5 5 vi hälsodiplomerade oss i maj Vi har fortsatt med aktiviteter varje vecka för personal och alla medarbetare har diskuterat sitt/sina hälsomål vid medarbetarsamtal. Vi arbetar mål och resultatstyrt -. Vårt mål har varit att hitta verktyg för att mäta vår kärnprocess, både Huret och resultatet. Vi har också haft som mål att fortsätta definiera och kartlägga processerna. Vidare har vi haft för avsikt att ytterligare förbättra elevernas inflytande i att sätta mål och utvärdera resultat. Vi behövde arbeta med det på ett mer systematiskt och kontinuerligt sätt och även definiera begreppet. Vi behövde ytterligare förankra kärnprocessen och ta fram elevenkäter för att mäta kärnprocessen. Miljö - Vi har ett miljömedvetande som genomsyrar hela skolområdet Vårt mål var att vårt miljöråd skulle komma i gång på Ljungbacken, att vi skulle skapa en vision för vårt miljöarbete, samt att eleverna kulle få en ökad medvetenhet om miljö. Lokala mål för Ljungbacken Fritidshemmet Vårt mål under läsåret har varit att kvalitetssäkra för att förbättra rutiner och struktur på fritidshemmet, samt även lokalernas användning och material i olika rum. Matte och NO Vi har arbetat för att stärka Matematik och No-ämnena under året. Likabehandlingsplan Vi har under vårterminen utvecklat en likabehandlingsplanen utifrån Ljungbackens specifika förutsättningar och den har förankrats bland föräldrar vid föräldramöte i september Se bilaga Förskoleklasserna Det arbete som under föregående gjorts vad det gäller ReggioEmila-inspirerat förhållningssätt har under året vilat på grund av att det varit hög sjukfrånvaro hos personal, samt pedagogiska svårigheter i en av grupperna. Från hösten kommer en nysatsning att göras och då i samarbete med pedagogistan på förskolan. 6. Måluppfyllelse, resultat och betyg/omdömen Resultat likvärdig bedömning Den kommunala satsningen innefattade att det digitala verktyget installerades för alla skolor och en utbildningsinsats för både rektorer och lärare genomfördes. Alla skolor fick under vårterminen prova på verktyget i en demovariant. Lärarna på Ljungbackens skola känner sig

6 6 mycket positiva till verktyget. Vi har därför genomfört ett antal utbildningar i både Activboard och i de undervisningsprogram som finns. Dessutom har alla medarbetare fått utbildning i Infomentors PODB-verktyg för att skriva skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner. Detta var en fortsättning och utveckling av pärmen som vi började använda två år tillbaka. Resultat skolområdesmål IT - Ligger i fronten vad det gäller IT-användande i pedagogiken. Vår hemsida är nu mer tillgänglig genom den satsning som gjorts att förbättra hemsidan både i Lidingö stad och ute på de olika skolorna. Vårt användande av activ-boarden i klassrummet har inte utökats då vi bara har activ- board i ett klassrum. Det är därför till största delen en lärare som är i det klassrum där activ-boarden finns som använder den. Dock har vi haft utbildning för alla vid två tillfällen och de andra pedagogerna använder den någon gång då och då. Efter att pedagogerna deltagit i de olika utbildningar som anordnats centralt och att vi nu har en ansvarig pedagog på skolan har användandet ökat av de undervisningsprogram som finns i datorerna i klassrummen. Hälsa - All personal och alla elever tar hand om sin fysiska, psykiska och sociala hälsa. Vårt mål under året var att göra en hälsoplan för vuxna, revidera hälsoplanen för eleverna och att bli klar med hälsodiplomering av skolan. Hälsodiplomeringen är nu gjord och vi emottog ett diplom på avslutningsdagen i juni av en representant från Korpen. Vi har reviderat barnens hälsoplan och gjort en hälsoplan för vuxna. Vi har fortsatt med aktiviteter varje vecka för personal och att alla medarbetare diskuterar ett hälsomål vid medarbetarsamtal. Hälsomedvetandet på skolan totalt har ökat och det kan man se genom att fler har skapat sig motionsvanor och vi har även bättre erbjudanden vid fikapauser m.m. Vi arbetar mål och resultatstyrt -. Vårt mål har varit att hitta verktyg för att mäta vår kärnprocess, både Huret och resultatet. Att se till slutresultatet och koppla det till Huret är en utmaning och vi har under året tillsammans i skolområdet genom ULG arbetat med att ta fram en lärarutvärdering. Under våren har lärare fått prova ett första utkast och vi har utvärderat den och vi har konstaterat att vi behöver förbättra enkäten vidare. Man kan se detta som ett steg att eleverna får inflytande i att utvärdera sitt eget arbete i perspektivet av lärarens insatser. Vi har också haft som mål att fortsätta definiera och kartlägga processerna. Vi har tidigare gjort en processkarta för kärnprocessen och under året har vi i samarbete med ASTEVA, ett konsultföretag, påbörjat att kartlägga våra övriga viktigaste processer. Arbetslagsledarna har varit piloter i det arbetet och de upplever det som något mycket positivt som gör att de på ett konkret sätt kan synliggöra sitt eget arbete. Miljö - Vi har ett miljömedvetande som genomsyrar hela skolområdet Vi har anmält skolan till Grön flagg, startat ett miljöråd, samt skapat en vision för vårt miljöarbete. Vi gjorde också en handlingsplan för att påbörja arbetet med Grön Flagg hösten Vi arbetade med ett natur- och miljötema hela året som engagerade både elever, medarbetare och föräldrar. Flera ämnen kombinerades i temaarbetet, eleverna arbetade i faddergrupper och varje nytt arbetsområde initierades med ett storforum för hela skolan. Uppföljningar och utvärderingar skedde kontinuerligt för eleverna.

7 7 Resultat Ljungbackens lokala mål Fritidshemmet Under året har fritidshemspersonalen deltagit i fritidshemsnätverket på ön och de utbildningsdagar som skett. Vi har haft Monica Rödestam som talat om lekens betydelse och Lars Verner som talat om skoljuridik ur fritidshemsperspektiv. Fritidshemspersonalen har även haft förmiddagskonferenser tillsammans med rektor för att kartlägga verksamhetens kärnprocess, beskriva rutiner och struktur för arbetet, samt diskuterat samverkan med föräldrar. Fritidshemspersonalen gjorde också ett studiebesök på ett fristående fritidshem, Banerportens fritidshem i Stockholm. Verksamhetsåret på fritidshemmet utvecklades till att bli ett mycket harmoniskt år och medarbetarna har blivit en stabil grupp, då personalomsättning minskat och sjukfrånvaro minskat betydligt. Personalen har förbättrat sina rutiner i många delar. De har också fått en fin organisation i de olika rummen. Trots den positiva utvecklingen i arbetsgruppen var föräldrarna inte lika nöjda i senaste Synovate- undersökningen 2009 med fritidshemsverksamheten. På påstående 13c: På mitt barns skola har barnen möjlighet att påverka fritidsverksamhetens utformning, svarade 47 procent av föräldrarna att de var nöjda mot 2008 då de svarade med 52 procent. Jämför man med indexvärdet 2007 som låg på 77 % så är det en klar försämring de senaste två åren. På påståendet 13d: Sammanfattningsvis hur nöjd eller missnöjd är du med ditt barns fritidshem, var 83 procent av föräldrarna nöjda mot år 2008 då 93 procent var nöjda. Index för 2007 var 103. Även där har det blivit en försämring för Ljungbackens fritidshem. Orsakerna till försämringen är svår att definiera eftersom personalen själva tycker att verksamheten har förbättrats. Det som skulle kunna vara en tänkbar orsak är att det inte är lika många planerade verksamheter varje vecka som tidigare. Det kan också vara så att den tidigare höga sjukfrånvaron som påverkat stabiliteten i verksamheten har påverkat föräldrarnas svar. Om man ställer resultatet i påstående 13d mot hela kommunens resultat som var 77 procent ser bilden bättre ut, men det finns all anledning att göra en djupare undersökning hos föräldrarna för att hitta orsakerna till varför de inte är nöjda med verksamheten i lika hög grad. Matte och NO I matematik har vi fortsatt vår utveckling av ute-matte och matematik på ett praktiskt tillämpat sätt. Personalen har fått inspiration genom de matematikutvecklare som finns i kommunen, nätverk på ön och av fortbildning. Under året har vi haft ett tema-projekt kring natur och miljö där både matematik och NO-ämnen har inbegripits. Temat har varit mycket lyckat och har uppskattats av elever och föräldrar. Temat avslutades med ett vernissage. Ljungbackens skola har under våren gått in i NTA-projektet. Tre lärare har fått fortbildning i En matte-låda och kommer att börja arbeta med den till hösten. Arbetssättet har utvecklat samarbetet mellan lärare årskursvis vilket gynnar en likvärdighet i undervisning. Resultat elevernas måluppfyllelse Vi redovisade för första gången år 2009 resultat av uppnåendemål i alla klasser år 1-3, i alla ämnen och skolvis. Bedömningen gjordes utifrån PODB-pärmen. Resultatet redovisades i

8 8 antal elever, pojkar och flickor, eftersom vi bedömde att det blev tydligast. I årets redovisning använder vi de skriftliga omdömena för att redovisa resultat för kunskapsnivån bland eleverna Resultat år 2010 Skriftliga omdömen Totalt antal elever år 1-3 = 118 elever Uppnår ännu inte målen Når målen Är på väg mot nästa mål Andel elever i % som når målen år 2010 Andel elever i % som nådde målen år 2009 Bild % Engelska % 98% Idrott och hälsa % 99% Matematik % 96% Modersmål 3 100% _ Musik % 100% NO % 100% SO % 100% Svenska/ Svenska som andra språk % 97% Träslöjd/textilsljöd 32 Endast år 3 110% 100% Resultat i nationella prov år 3 VT 2010 Nationella proven föregicks av gemensamma träffar i kommunen för ansvariga lärare, samt gavs de tid för diskussion internt på skolan inför proven. Lärarna upplever att proven är mycket omfattande och att det krävs mycket planering för att skapa de förutsättningar som instruktionen från skolverket krävde. Dock har föregående års erfarenheter tagits till vara och man har kunnat undvika vissa problem. Det var små klasser i årskurs tre läsåret 2009/2010, totalt 32. Resultaten i matematik och svenska har en hög nivå överlag. De elever som inte uppnått kraven har åtgärdsprogram och har fått stöd i ämnena i form av speciallärartimmar, modersmålsundervisning. Resultatet har vävts in i bedömningen ovan.

9 9 Matematik Medelpoäng Kravnivå Maxpoäng A 13, B 18, C 12, D 16, E 19, F 7, Vad det gäller delproven i svenska: Så har alla elever uppnått kravnivån i alla delar utom en elev som inte uppnått kravnivån i högläsning och skrivuppgift. Eleven har utländsk bakgrund. Svenska Medelpoäng Kravnivå Maxpoäng B 16, C Resultat Synovate-enkät föräldrar i åk 2 Ljungbacken har en hög resultat nivå angående kunskap och lärande, trivsel och arbetsmiljö, föräldrainflytande och kundnöjdhet och det är en trend över åren. De första två resultatområdena har en direkt och indirekt koppling till elevernas möjligheter att nå målen. Vi har i hög grad studiemotiverade elever och det bidrar till stor del, men pedagogernas kompetens och elevhälsans rutiner garanterar goda resultat. Eleverna får stöd tidigt på grund av att behovet fångas upp från start genom tester och bedömningar. Svarsfrekvens 2008, 29 av 33 Svarsfrekvens 2009, 22 av 37 Alla 2009 Lidingö Kunskap och lärande Trivsel och arbetsmiljö på skolan Föräldrainflytande och påverkan Rekommenderar Sammanfattningsvis nöjda

10 10 Resultat Trygghetsenkäten I trygghetsenkäten framkom att barnen känner sig mycket trygga på Ljungbackens skola. Några få barn, känner en viss oro i samband med idrotten och utevistelse på skolgården. För att åtgärda det har vi nu ytterligare sett till att personal finns med på de platserna. 7. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Vi har förbättrade åtgärdsprogram i elevhälsoarbetet och de är förankrade bland alla klassansvariga pedagoger. Mål finns för insatser på tre nivåer: individ, grupp och organisatoriskt och de är tydliga och vi har rutiner för analys och uppföljning. Åtgärdsprogrammen följs upp efter åtta veckor. Samtliga barn som är i någon form av åtgärd har upprättade åtgärdsprogram. Vi har rutiner för resursfördelning till insatser till alla barn och det dokumenteras och följs upp cirka två gånger per år. Det betyder att vi kan använda resurserna på flexibel sätt och alla lärare är inblandade i olika insatser. Genom att våra specialpedagoger och övrig elevhälsa arbetar med stödinsatser nära klasslärare och fritidspersonal blir inte problemen ohanterliga och vi behöver heller inte ha elevvårdskonferenser mer än ett fåtal per termin. Många gånger räcker det att man omorganiserar undervisning eller miljö för att det ska bli en positiv spiral. 8. Styrning och ledning Vår ledning består av ledningsgrupp med områdeschef, rektorer och förskolechefer och vi träffas kontinuerligt en dag per vecka. Vi har också träff med arbetslagsledare, det kallas ULG, utvidgad ledningsgrupp. Arbetet i ledningsgruppen sker enligt en årscykel där utvecklingsdagar, uppföljningsdagar och utvärderingsdagar sker kontinuerligt så att ständiga förbättringar i verksamheten sker. Arbetsmiljöfrågor lyfts i APT-möten och vid egenkontroll/skyddsronder. Dialog sker i utvecklingssamtal, och lönesamtal med den enskilde medarbetaren varje år. Vi arbetar nu med att definiera och kartlägga våra processer och det sker i samarbete mellan processägare och ledning. Det gör att ledningen styr processernas utveckling. 9. Kvalitet och utveckling Systematiskt kvalitetsarbete Vi har sedan år 2007 sökt utmärkelsen Bättre Skola ( SIQ och Skolverket) två gånger och arbetar därför med att kvalitetssäkra hela organisationen i de tre skolorna på Käppala. Vi har också ett kvalitetsmål, se ovan, som handlar om att arbeta mål och resultatstyrt i vår strategiska plan. I Utmärkelsen finns 7 nivåer och när vi sökte första gångne kom vi på nivå 3 och i den senast nivå 4, vi förbättrade vi vårt resultat. Under året 2009 har vi gjort uppehåll för att arbeta med två utvecklingsområden, miljöledning och medarbetarnas utveckling och engagemang. Kvalitetsfrågorna och förbättringsområdena är en stående punkt i ledningsgruppen och under ULG-möten, samt i de projektgrupper som finns för olika mål. Elevernas resultat följs upp på elevnivå och leder till förändring av undervisning och vilka läromedel som används. I stort pågår ett kontinuerligt kvalitetsarbete i Ljungbackens skola

11 11 och årligen anordnas planerings- och utvärderingsdagar för hela skolan. Underlag samlas in via arbetslagen och sammanställs av rektorn, bland annat skolans brukarundersökningar. Genom dessa undersökningar får skolan en uppfattning om hur elever och föräldrar upplever att skolan lyckas med att bl.a. skapa trivsel och trygghet och att ge elever inflytande med mera. Pedagogiska diskussioner förs och goda exempel tas tillvara. Vi har sedan våren 2009 startat att definiera och kartlägga våra processer på ett mer systematiskt sätt. Vi använder ett verktyg, Chimp, för att åskådliggöra processerna för alla medarbetare. Alla gjorda och godkända processer läggs in i en sammanställning på personalinfo för skolområdet. Medarbetarna och cheferna är alla processägare till de kartlagda processerna och har ansvar för att utvärdering sker och att utveckling diskuteras i de olika processerna. Ledningsgruppen är de som godkänner processerna. 10. Hälsa och livsstil Vi har arbetat vidare med hälsomålet och det har varit en fin utveckling. Vi startade upp skolåret 2009/2010 tillsammans i skolområdet med två dagar i Sandhamn med temat Hälsa, där vi hade föreläsningar om stress, träning och fysik, samt om social hälsa. Vi hade också olika prova-på aktiviter. Förutom hälsoplanen för eleverna som nu är reviderad har vi också skapat en hälsoplan för medarbetarna på Ljungbacken. Hälsoinspiratörerna och rektor är de som nu driver utvecklingen i hälsomålet. I juni nådde vi målet att bli hälsodiplomerade och diplomet utdelades under vår skolavslutningen i juni. Medarbetarna är positiva till arbetet med hälsa och engagemanget har ökat och medarbetarna tar egna initiativ till aktiviteter. Exempel på det är deltagande i Vårruset, Stavgångsloppet på Lidingö och stegräknartävling. 11. Framåtblick - Våra mål och förbättringsområden Vi fortsätter att arbeta vidare med målen i vår strategiska plan i ledningsgruppen fyra utvecklingsmål (IT, Hälsa, Kvalitet och Miljö) som gäller till december år Vi arbetar mål och resultatstyrt: Vi söker för tredje gången Utmärkelsen Bättre skola (SIQ) och hoppas på minst ett godkännande. Vårt mål är att vi vet hur vi ska mäta vår kärnprocess, både Huret och resultatet. Vi har definierat och kartlagt våra viktigaste processer Vi har hittat former för att öka elevens inflytande och delaktigheten i att sätta mål och utvärdera resultat. IT - Ligger i fronten vad det gäller IT-användande i pedagogiken: Öka användande av activ-board i klassrummet Samtliga personal ska vara PIM-utbildade En ökad användning av dataprogram som finns i undervisningen. Hälsa - All personal och alla elever tar hand om sin fysiska, psykiska och sociala hälsa: Medarbetare Medarbetarna ska uppleva minskad stress i arbetet

12 12 Alla medarbetare ska ha gjort en Hälsoprofil och tagit fram individuella mål Antalet sjukdagar minskar Fler använder Friskvårdssubventionen Eleverna Alla eleverna ska känna sig trygga på rasterna Eleverna ska uppleva minskad stress i arbetet Miljö - Vi har ett miljömedvetande som genomsyrar hela skolområdet: Vårt mål är att vårt miljöarbete tar fart, att vi skapar en miljövision och att vi klarar målen i vår handlingsplan för Grön flagg Vi fortsätter med ett nytt miljötema under året Förskoleklassen Förskoleklasserna har gemensamt fritidshem på eftermiddagarna Samarbete skapas mellan förskoleklasserna och förskolan angående ateljén Fritidshemmet Fortsätta att kvalitetssäkra och därigenom förbättra rutiner och struktur på fritidshemmet Hitta nya arbetsformer för att minska beläggningen i lokaler och minska antalet barn i gruppaktiviteter. Detta ska göras i samarbete med fritidshemmet på Käppala F-3 och även externa samarbetspartners Matte och NO NTA-arbetet kommer igång och fler utbildas i någon/några NTA-områden Arbetet med ute-matte fortsätter Likvärdig bedömning Vi vill att alla lärare känner sig hemma i InfoMentors verktyg för bedömning och IUP, samt åtgärdsprogram Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen revideras under september/oktober 2. Se Bilaga: Likabehandlingsplan

13 13 Likabehandlingsplan Ljungbackens skola Mars 2009

14 14 Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart (Skolverkets allmänna råd 2006, s.9). FN:s konvention om barnets rättigheter sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus och att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Från och med den 1 april 2006 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen förbjuder att någon diskrimineras pga. kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen ger även barn och elever ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling som t.ex. mobbning. Ingen elev skall behöva vara rädd att gå till skolan. Skolan och skolomsorgen skall vara miljöer som är fria från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Lagen ställer därför krav på att en likabehandlingsplan upprättas och att vi som arbetar i verksamheten arbetar målinriktat för att alla barn och elever skall behandlas med respekt för sin egenart. Definition Gemensamt för alla kränkande handlingar är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Den som upplever sig ha blivit kränkt skall alltid tas på allvar. Kränkningar kan vara: Fysiska (som t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (som t.ex. att bli hotad och bli kallad förolämpande ord) Psykosociala (som t.ex. att bli utsatt för utfrysning och/eller ryktesspridning) Text- och bildburna (som t.ex. klotter, brev, lappar, sms, mms och e-post) Olika former av kränkningar: Mobbning är en upprepad negativ handling som någon eller några utsätter en annan för

15 15 Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder Sexuella trakasserier är kränkningar grundande på kön eller som anspelar på sexualitet Rasism är när någon i ord eller handling uttrycker förakt för en annan folkgrupp Främlingsfientlighet är rädsla eller stark motvilja mot grupper eller personer pga. fysisk, kulturell eller etnisk tillhörighet Homofobi är en medveten värdering som ger uttryck för en stark negativ syn på allt som faller utanför vanlig hetero-norm Funktionshinder uppstår när det finns en skillnad mellan individens förmåga och omgivningens krav. Funktionshinder kan vara synliga eller osynliga, sociala eller inlärningsmässiga Syfte Syftet med likabehandlingsplanen är att på lokal nivå, skolan, se till att alla elever behandlas efter sina egna förutsättningar och att motverka kränkningar Mål Eleverna ska känna sig trygga och uppleva lika värde Förebyggande arbete TRAG värdegrunden Skolans värdegrund utgår från fyra värdeord som ska genomsyra vår verksamhet Trygghet - respekt ansvar glädje Livskunskap Livskunskap har en kursplan med mål för vad eleverna ska har uppnått i år 3. Pedagogerna arbetar förebyggande med livskunskap så att eleverna utvecklar trygghet genom att kunna våga säga ifrån, tala inför grupp, hämta en vuxen vid problem. Eleverna ska kunna visa hänsyn och respekt genom att vänta på sin tur, lyssna på någon som berättar, samt ställa en följdfråga. De ska även kunna ta ansvar genom att plocka undan efter sig och komma in i tid efter rasten. Slutligen ska eleverna ha empati och förståelse för likheter och olikheter, men även kunna ge exempel på den gyllene regeln

16 16 Kamratstödjarutbildning I år tre har vi en utbildning för alla elever för att de ska kunna vara kamratstöd i olika situationer. Våra regler Vi har tagit tillsammans med elever och föräldrar tagit fram gemensamma skolregler efter vår kommunikationsmodell Komet. Faddergrupper Vi arbetar med faddergrupper från förskoleklass till år 3, i olika teman och andra undervisningsaktiviteter. Klassråd och elevråd Eleverna ges möjlighet till ett inflytande över beslut som rör det egna studiearbetet och andra frågor av vikt i skolans vardag. Varje klass har ett klassråd där bland annat representanter till elevrådet utses. Antimobbningsteam Antimobbningteamet består av representanter från arbetslagen, skolledning, elevvårdsgrupp och övrig personal. Arbetet bedrivs efter en fastställd modell, med utgångspunkt från Österholmsmodellen. Kometprogrammet Den första delen handlar om hur man lägger upp program för enskilda elever. Programmet bygger på att stärka det positiva hos eleven, och har ett särskilt fokus på kommunikation mellan pedagogen och eleven. Eleven får arbeta med tydliga mål, och får uppmuntran för att nå dem. Ibland används olika typer av motiverande aktiviteter som t.ex. belöningar. Samtidigt övar sig pedagogen på att minska sin uppmärksamhet kring de beteenden eleven vanligtvis får tjat och skäll för. I den andra delen arbetar pedagogerna med hela klassen. Precis som när man arbetar med enskilda elever handlar det mycket om att fokusera på det positiva i gruppen och samtidigt minska tjat och tillsägelser. Pedagogerna arbetar med tydliga regler och förväntningar, tränar på effektiv kommunikation och jobbar med bl.a. konflikthantering och andra sociala färdighetsträningar tillsammans med hela klassen. Kommunikationsmetoden Komet har sina rötter i KBT (kognitiv beteendeterapi), framför allt i beteendeanalys.

17 17 Rutiner inom elevhälsan - trappan Arbetslag Arbetslaget uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd. Försöker i första hand lösa problemet i a-laget genom samtal med elev och föräldrar, omfördelning av resurser etc. Upprättar åtgärdsprogram i samråd med hemmet. Kontaktar elevvårdspersonal vid behov. Elevhälsogruppsmöte Om problemet kvarstår tar klassföreståndare/mentor upp ärendet i elevvårdsgruppen, som sammanträder två gånger per månad. Elevvårdskonferens Om problemet kvarstår tar klassföreståndare/mentor upp ärendet i elevvårdsgruppen, som sammanträder två gånger per månad. Löpande diskussioner Arbetslagsträffar Arbetslagsträffar samt arbetsplatsträffar med elevfrågor Spelregler för vuxna Vårdnadshavare Skolråd och föräldraråd Vi har representanter till skolråd (skolområdesvis) och föräldrarråd (skolvis) där elevfrågor diskuteras Föräldramöte Föräldramöte/klassmöte är ett forum där pedagoger, elever och föräldrar kommer överens om hur arbetsmiljön i stort ska bli så positiv som möjligt.

18 18 Rutin för åtgärder vid kränkande behandling och mobbning Mobbning, Kränkande behandling, diskriminering Lärare/elev/personal/förälder äl MOBBNING, DISKRIMINERING KRÄNKANDE BEHANDLING MOBBNING, DISKRIMINERING KRÄNKANDE BEHANDLING Personal-elev Samtalsteam/antimobbinggrupp Rektor Samtalsteam/antimobbinggrupp samlar in information och har samtal med de inblandade var för sig enligt Österholmsmodellen Mentor klasslärare & rektor Vårdnadshavare informeras Samtal och uppföljning dokumenteras (mall för skolområdet användes och finns i antimobbingpärmen). Uppföljningssamtal Om mobbingen upprepas: Rektor informeras Rektor kallar till EVK

19 19 Utvecklingsområden 2009/2010( revideras sep-okt 2010) Vad vi vill utveckla Vi vill att alla vuxna tar ansvar för alla elever på skolan samt för att alla elever ska känna trygghet under rastverksamhet både inom- och utomhus Utvärdering/uppföljning Utvärdering och revidering av skolregler en gång per år där både elever och föräldrar är delaktiga Trygghetsenkät Vi har en kommunaltäckande föräldraenkät i år 2 varje där föräldrar får svar på frågor om kränkande särbehandling och elevernas upplevelse av trygghet