Hälsofrämjande hälso- & sjukvård i Halland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsofrämjande hälso- & sjukvård i Halland"

Transkript

1 Forskning och utveckling NÄRSJUKVÅRDEN I HALLAND 10 Rapport 2009 Hälsofrämjande hälso- & sjukvård i Halland En utvärdering av utbildningsinsatser

2 Rapport nr Hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Halland En utvärdering av utbildningsinsatser Katarina Larborn Mats Bertheden Håkan Bergh (red) 1

3 2

4 Förord Landstinget Halland har sedan 2005 en tydlig inriktning mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det hälsofrämjande synsättet ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om att i patientmötet öka patienternas kunskap om den egna möjligheten att med sitt val av livsstil påverka sin hälsa i positiv riktning. Allt utvecklingsarbete som handlar om nya förhållningssätt i hälso- och sjukvården, framför allt när så många medarbetare berörs som i landstinget, är långsiktigt och kräver stor uthållighet. Det är därför glädjande att utvärderingen av den omfattande kompetensutveckling som landstinget genomfört visar på ett mycket gott resultat. Resultatet ger energi åt det fortsatta arbetet med implementeringsstöd till verksamheterna för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. 3

5 4

6 Sammanfattning av rapporten Bakgrund Som en del i Landstingets Hallands inriktning mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård har en stor utbildningssatsning bland personalen genomförts. Målet med utbildningsinsatserna har huvudsakligen varit att: Skapa förutsättningar för hälso- och sjukvården att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin hälsa Öka personalens kunskaper kring levnadsvanorna kost, övervikt, fysisk aktivitet, alkohol och tobak Motivera hälso- och sjukvårdspersonal att ta upp frågor kring levnadsvanor med patienter Utbilda personalen i en evidensbaserad samtalsmetod Målgruppen för utbildningarna har varit all hälso- och sjukvårdspersonal med patientbehandlande uppgifter (cirka 4000 personer). Utbildningsdelarna har bestått av: introduktion till hälsofrämjande hälso- och sjukvård, faktautbild ning om alkohol och tobak respektive kost, övervikt, fysisk aktivitet samt motiverande samtal (MI). Det har också varit en riktad utbildningsdel för mödrahälsovården. Syfte Att utvärdera processer om och effekter av utbildningsinsatser inom ramen för projektet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Metod Utvärderingen bygger på uppgifter från deltagarlistor, enkäter och intervjuer. Alla som gått utbildningen har besvarat enkäter före respektive efter utbild ningen. Även patientbehandlande personal som inte gått utbildningen har fått besvarat enkätfrågor. Verksamhetschefers synpunkter inhämtades via en särskild enkät. Genom telefonintervjuer via Vårdbarometern har årligen svar från 3000 hallänningar jämförts med svar från övriga riket. Patienters uppfattningar har också inhämtats både via väntrumsenkäter men även via Vårdbarometern. 5

7 Resultat Under en tvåårsperiod deltog 35 % av all behandlande personal i utbild ningarna. I vissa nyckelgrupper inom det hälsofrämjande arbetet som distriktssköterskor och barnmorskor inom mödrahälsovården deltog 82 % respektive 91 %. Det förberedande arbetet på verksamhetsledningsnivå hade stor betydelse för hur deltagandet i utbildningarna utföll. Personalens skattning av vikten att ta upp livsstilsfrågor vid patientmöten ökade efter utbildningsinsatserna. Ju fler utbildningsdelar som personalen deltog i desto positivare blev deras attityder till och arbetssätt med livsstilsfrågor. Personalen har fått mer kunskap om livsstilens betydelse för hälsan och fler använder MI-metoden när de tar upp livsstilsfrågor med patienter. Barnmorskor på mödrahälsovården, som fått ett mer strukturerat arbetssätt i sitt hälsofrämjande arbete och stöd för implementering, uppvisade ett mer konsekvent arbetssätt kring de hälsofrämjande frågorna. Av personalen har 51 % genomfört någon livsstilsförändring för förbättrade levnadsvanor jämfört med 20 % av befolkningen i Halland. Slutligen framkom en ökning av andelen patienter i Halland som genomfört en livsstilsförändring från 21 % 2007 till 24 % Dessutom ses en kraftig ökning av andel patienter i Halland som uppger att personalens livsstilsråd bidragit till att de förändrat sin livsstil jämfört med övriga riket. Slutsats Samtliga mål med utbildningsinsatserna har uppnåtts. En ökad andel patienter i Halland har genomfört en livsstilsförändring, och de tillskriver i mycket högre grad än patienterna i övriga riket, att personalens råd bidragit till att de förändrat sin livsstil. Dessa positiva effekter kan vara ett resultat av att personalen fått bättre redskap att stödja patienter i förändringsprocessen mot ändrade levnads vanor. Även en stor andel av personalen har förbättrat sina levnadsvanor. Sammantaget kommer detta sannolikt att leda till positiva hälsoeffekter på sikt för befolkningen i Halland. 6

8 Innehåll Sammanfattning 5 Innehåll 7 1. Inledning 9 2. Bakgrund 10 Beskrivning av utbildningsinsatsen 10 Mål 11 Målgrupp 11 Utbildningsmaterial 11 Utbildningens delmoment Syfte 14 Frågeställningar för processutvärdering 14 Frågeställningar för effektutvärdering Metod 15 Undersökningsgrupp, datainsamling och instrument 15 Databearbetning och statistik 18 Tidsaxel för projekt och utvärdering Resultat 20 Processutvärdering 20 Effektutvärdering 26 7

9 6. Diskussion Sammanfattning Slutsats Referenser 45 8

10 1. Inledning Hälso- och sjukvården har en viktig roll både i utvecklingen av en god hälsa och förebyggandet av ohälsa hos befolkningen (1). Denna bredare roll betonas av regeringen i 2008 års folkhälsoproposition där det står att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet bör stärkas inom hela hälso- och sjukvården. Utbildningar om Fysisk aktivitet på recept (FaR), Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) samt Motiverande samtal (MI) startade 2003 genom ett samarbete mellan Landstinget Halland och Region Halland. Mellan åren 2003 och 2005 utbildades cirka 800 personer från främst närsjukvården i FaR och FYSS och cirka 600 personer i Motiverande samtal. 9

11 2. Bakgrund Efter ett landstingsbeslut 2005 har Landstinget Halland haft en tydlig inriktning mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Som ett delprojekt i detta har en stor utbildningsinsats bland personalen genomförts: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Hela arbetet med hälsofrämjande hälso- och sjukvård och dess implementering finns beskrivet i två rapporter (2,3). Föreliggande rapport är en utvärdering av utbildningsinsatsen under perioden Eftersom implementeringsarbetet fortsätter kontinuerligt med olika insatser bör resultatet betraktas som en delrapport i utvecklingen mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Halland. Beskrivning av utbildningsinsatsen Utbildningarna har administrerats från Folkhälsoavdelningen på landstingskontoret tillsammans med utbildningssamordnare inom de olika kommunerna, närsjukvården, sjukhusen samt psykiatrin. Utbildningsdelarna har varit introduktion till hälsofrämjande hälsooch sjukvård, faktautbild ning om alkohol, tobak, kost, övervikt, fysisk aktivitet samt motiverande samtal (4,5). Det har också varit en riktad utbildningsdel för mödrahälsovården (MHV). Fyra gånger per år genomfördes nätverksträffar med berörda utbildare och utbildningssamordnare. Syftet med dessa var att följa upp utvärderingar av utbildningsinsatserna, analysera spridningen av utbildningen och ge en allmän information om utvecklingsarbetet. De flesta utbildningar har varit koncentrerade till 2007 och 2008 men de har även fortsatt i mindre omfattning Länssjukhuset i Halmstad valde en stimulansstrategi i början av utbildningsperioden som innebar att man fördelade medel som tillfördes klinikernas utbildningsbudget utifrån antalet deltagare i utbildningarna. 10

12 Mål Målen med utbildningsinsatsen har huvudsakligen varit att: Målgrupp var all hälso- och sjukvårdspersonal med patientbehandlande uppgifter Skapa förutsättningar för hälso- och sjukvården att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin hälsa Öka personalens kunskaper kring levnadsvanorna kost, övervikt, fysisk aktivitet, alkohol och tobak Motivera hälso- och sjukvårdspersonal att ta upp frågor kring levnadsvanor med patienter Utbilda personalen i en evidensbaserad samtalsmetod Målgrupp Målgruppen för utbildningsinsatsen har varit all hälso- och sjukvårdspersonal med patientbehandlande uppgifter (cirka 4000 personer). Utbildningsmaterial Utbildningsprocessen startade med att ta fram ett utbildningsmaterial för de fyra levnadsvanorna kost och övervikt, fysisk aktivitet, alkohol och tobak (4). Detta material fungerade som en sammanfattande kunskapsbas för personalen där även förslag på arbetsmetoder kring de fyra prioriterade levnadsvanorna ingick. Materialet vände sig främst till personal med en behandlande patientkontakt som i patientmötet bland annat har en uppgift att stödja patienter att förändra levnadsvanor. Vidare skulle materialets kunskapsinnehåll uppfattas tillgängligt för alla berörda yrkeskategorier. Arbetet med utbildningsmaterialet leddes av Folkhälsoavdelningen på landstingskontoret och togs fram i ett gemensamt processarbete. I varje arbetsgrupp av 3-4 personer deltog läkare samt en varierad sammansättning av sjuksköterska, distriktssköterska, sjukgymnast och folkhälsoutvecklare. Representation från både närsjukvård och länssjukvård fanns i grupperna. Arbetet utfördes av deltagarna parallellt med ordinarie arbete och tog cirka sex månader. Åhörarmaterialet har uppdaterats utifrån nya siffror och rön under utbildningsperioden. Material för inledande introduktion om innebörden i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård togs fram av Folkhälsoavdelningen. 11

13 ß Utbildningens delmoment Introduktion om Innebörden av en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård Information om innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård startade under 2006 och hölls oftast på arbetsplatsnivå. Information till närsjukvårdsenheterna (primärvård och tandvård samt Kungsbacka Närsjukhus) gavs efter överenskommelse med verksamhetschef av lokal folkhälsoutvecklare under en till en och en halv timme utifrån ett färdigställt informationsmaterial. Introduktionen innehöll också ett moment av gruppdiskussion kring synen på hur det hälsofrämjande arbetet bedrevs inom den egna verksamheten och hur förutsättningarna var för att öka inslaget av hälsofrämjande arbete. På Länssjukhuset i Halmstad erbjöds information till verksamhetschefer och avdelningschefer vid tre tillfällen, motsvarande två och en halv timme. Verksamhetscheferna skulle sedan föra informationen om utbildningarnas syfte och mål vidare till sina respektive kliniker. På Sjukhuset i Varberg genomfördes samma introduktion till verksamhetschefer vid ett tillfälle. I Psykiatrin valde man att via en centralt placerad utvecklare informera arbetsenheterna tillsammans med representant från verksamheten. Basfakta och metoder för stöd till patienten Basfaktautbildningarna har varit uppdelade på två tretimmars pass. Ett har handlat om alkohol och tobak och ett annat om kost, övervikt och fysisk aktivitet. De har varit fristående från varandra. Utbildningen har erbjudits i alla orter i länet. Hälsa Sjukvård Tandvård Utbildningsmaterial Utbildarna har varit sex läkare från både primär- och länssjukvård, där hälften av dem haft inriktning mot alkohol och tobak och de övriga mot kost, övervikt och fysisk aktivet. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland ß ß ß 12

14 Motiverande samtal har använts som metod Utbildning i motiverande samtal Metoden Motiverande samtal är en samtalsmetod som ursprungligen utvecklades inom den specialiserade beroendevården i USA och England. Det är en evidensbaserad samtalsmetod som visat sig ha effekt när det gäller förebyggande arbete med livsstilsfrågor såväl som annat motivationsstödjande patientarbete inom hälso- och sjukvården. Utbildningen har bestått av två halvdagar och erbjudits i alla orter i länet samt löpande på Länssjukhuset i Halmstad. MI-utbildarna har varit sjuksköterskor, kuratorer, sjukgymnaster samt distriktssköterskor från länssjukvård, psykiatri och närsjukvård. Mödrahälsovården Inom ramen för ett nationellt riskbruksprojekt har mödrahälsovården deltagit i ett utbildningskoncept i syfte att stödja och utveckla barnmorskans alkoholförebyggande arbete. Det har bestått av tre delar innehållande utbildning främst om alkoholens inverkan på fostret under graviditet (en heldag), motiverande samtal och implementeringsstöd för förändrade arbetsrutiner kring arbetet med blivande mödrar. Tre barnmorskor hade ett extra uppdrag att stödja införandet av de nya rutinerna under cirka ett års tid. Besöket kallas för ABCD-samtal med fokus på ett hälsosamtal kring alkohol, läkemedel, droger och tobak. 13

15 3. Syfte Att utvärdera processer om och effekter av utbildningsinsatser inom ramen för projektet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Frågeställningar för processutvärdering: Hur var deltagandet i utbildningarna? Hur har personalen uppfattat utbildningarna? Hur har processen med utbildningarna fortskridit? Hur ser verksamhetscheferna på det hälsofrämjande arbetet? Frågeställningar för effektutvärdering: Hur har personalens attityder till det hälsofrämjande arbetet påverkats? Hur har personalens arbetssätt med livsstilsfrågor förändrats? Har utbildningssatsningen bidragit till att personalen förändrat sin livsstil? Hur har barnmorskornas arbete förändrats? Hur stor andel av befolkningen tycker det är positivt att livsstilsfrågor diskuteras vid besök hos läkare/annan vårdpersonal? I hur stor andel av patientbesöken har livsstilsfrågor tagits upp? Har personalens livsstilsråd bidragit till att patienter förändrat sin livsstil? 14

16 4. Metod Process och effektutvärdering har skett genom närvarolistor, diskussioner, enkätutfrågningar av behandlande personal, verksamhetschefer och patienter. Dessutom har ett stort antal hallänningar och patienter telefonintervjuats. Undersökningsgrupp, datainsamling och instrument Personalenkäter för undersökning av hälso- och sjukvårdspersonalens uppfattningar före och efter utbildningsinsatserna Första utbildningstillfället startade med att deltagarna fyllde i en enkät med frågeställningar om arbetssätt och attityder kring arbetet med livsstilsfrågor, vilken benämndes personalenkät före (bilaga 1). I april 2009 skickades en webbenkät ut till cirka 4000 personer i landstinget. Den fick benämningen personalenkät efter (bilaga 2). Efter två veckor skickades en påminnelse till dem som inte svarat. Målgruppen för enkäten var läkare, sjuksköterskor, distriktssköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, kuratorer, psykologer, psykoterapeuter, tandläkare, tandhygienister samt skötare inom närsjukvård, länssjukvård, psykiatri och tandvård. Utskicket var generellt utifrån yrkesbeteckning med mindre hänsyn till arbetsområde då det var svårt att precisera utskicket på ett annat hanterbart sätt. Frågan om man hade en behandlande patientkontakt i sin yrkesroll delade gruppen och de som svarat nej besvarade därefter endast frågan om man själv förändrat sin livsstil. Materialet bygger därför huvudsakligen på dem som angivit en behandlande patientkontakt. Barnmorskor inom mödrahälsovården fick svara på extrafrågor kring det förändrade arbetssättet som de infört. 15

17 Utvärdering av utbildningen Alla utbildningar inom basfakta och MI har utvärderats under utbildningstiden. Resultaten har skannats in för bearbetning och för återkoppling till aktuella utbildare. Vid de olika utbildningstillfällena användes en utvärderingsenkät med en modifierad VAS-skala. Fokus låg på genomförandet av utbildningen, utbildningsnivån samt hur användbar kunskapen var i egna patientmöten. Utrymme gavs för egna kommentarer och synpunkter (bilaga 3). De tidigare beskrivna nätverksträffarna var också ett led i utvärderingen av utbildningsinsatserna. Verksamhetschefers roll En webbenkät skickades 2007 ut via e-post till 53 av landstingets cirka 77 verksamhetschefer. Cheferna valdes utifrån kriterierna att de med sina verksamheter ingick i målgruppen för utbildningar kring en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur verksamhetscheferna såg på sin roll och sina möjligheter att leda utvecklingen mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Undersökningen sammanställdes inom ramen för en ledarskapsutbildning i landstinget Halland (6). Vårdbarometern Vårdbarometern är en fortlöpande undersökning om erfarenheter av och attityder till hälso- och sjukvården (7). Alla landsting och regioner utom Gotland deltar i Vårdbarometern. Underlaget för 2008 års undersökning var totalt personer. Halland deltar tillsammans med fem andra landsting/regioner med ett utökat antal telefonintervjuer (3000/år) jämfört med flertalet övriga som har 1000/år. För Hallands del utgör de en betydligt större del än övriga landsting i förhållande till folkmängd. 16

18 Varje kvartal intervjuas 750 slumpvist utvalda personer i Halland över 18 år. Urvalet är stratifierat utifrån de sex halländska kommunerna, där 500 individer intervjuas årligen från varje kommun. Fyra till fem frågor med inriktning på livsstilsfaktorer har varit i fokus för utvärderingen av patientperspektivet. Frågorna har förändrats beroende på att de tagits bort eller lagts till i Vårdbarometern under uppföljningsperioden. Halland har lagt till en egen fråga som lyder: Har du under de senaste tolv månaderna genomfört någon livsstilsförändring? Bortfallet för Vårdbarometern var på cirka 30 %. Av detta utgjordes en tredjedel av personer som ej varit anträffbara på grund av felaktiga telefonnummer och två tredjedelar av personer som ej velat delta. Närsjukvårdens patientenkät 2008 Närsjukvårdsförvaltningen initierade en patientenkät som delades ut våren 2008 till bland annat mödrahälsovården, ungdomsmottagningar och vårdvalsenheter inom den offentliga närsjukvården i länet. Syftet med enkäten var att bland annat ta reda på patienters upplevelser av delaktighet och utbud av vård. Bland dessa frågor fanns frågeställningar kring patienters uppfattning om hälso- och sjukvårdspersonal tagit upp frågor rörande kost, rökning, alkohol och/eller motion vid besöken under de tre senaste månaderna. Kravet på att få delta i undersökningen baserades på att minst 200 patientenkäter besvarats vid respektive enhet, vilket de flesta mödrahälosvårdsenheter, ungdomsmottagningar och vårdenheter infriade. Förutom ABCD-besök ingick även kortare gynekologiska kontroller (cellprovsundersökningar) och preventivmedelsrådgivning i sammanställningen av besöken. 17

19 Databearbetning och statistik Materialet har huvudsakligen behandlats med deskriptiv statistik. De öppna frågorna bearbetades genom en kategorisering av svaren av två personer. Medelvärdesjämförelser har gjorts med student T- test. Svaren i Vårdbarometern har viktats utifrån kommunstorlek. Signifikansnivån är satt till 5 %, tvåsidigt Chi-två test har använts vid signifikansberäkning av kategorivariabler. 18

20 Tidsaxel för projekt och utvärdering Flera processer under en längre tid Processarbete kring inriktningsrapporten Utbildningsmaterial Introduktion innebörden Utbildningsinsatser Enkät verksamhetschefer Nätverksträffar x x x x x x P R O C E S S Vårdbarometern Personalenkät före Utvärdering av utbildningstillfällen E F F E Väntrumsenkät mödrahälsovård/ K ungdomsmottagning Personalenkät efter T Figur 1. Figuren visar när de olika delarna av utbildningen respektive utvärderingen genomförts 19

21 5. Resultat Sammanlagt har cirka 2000 anställda fått utbildning Processutvärdering Hur var deltagandet i utbildningarna? Vid 2008 års utgång hade de olika utbildningarna haft sammanlagt cirka 2000 deltagare varav drygt 800 i motiverande samtal och sammanlagt cirka 3500 registrerade utbildningstillfällen. Beräknat antal personal med behandlande patientkontakt var cirka 3820 personer inklusive nattpersonal. De som besvarat personalenkäten före och därmed gått minst en utbildningsdel under perioden av basfakta och motiverande samtal har beräknats till 35 % av antalet personal med behandlande patientkontakt i Landstinget Halland. Totalt 1674 deltagare besvarade enkäten före och deltog därmed vid minst ett utbildningstillfälle. Av dessa angav 1331 en behandlande patientkontakt och utgör jämförelsegruppen patientenkät före, se tabell 1. Tabell 1. Personal med behandlande patientkontakt som besvarat enkäter Personalkategori Personalenkät före Personalenkät efter Läkare Sjuksköterska Distriktssköterska Barnmorskor på mödrahälsovård/ 43 54/39 övriga arbetsplatser Undersköterska Kurator/psykolog/psykoterapeut Tandläkare Sjukgymnast Skötare 82 Arbetsterapeut Annat yrke* Totalt * exempelvis dietister, annan rehabiliteringspersonal 20

22 Personalenkät före korrigerades under perioden för att särskilja barnmorskor och distriktssköterskor från övriga sjuksköterskor, vilket medför att gruppen inte är helt korrekt yrkesredovisad före och kan därför visa en lägre siffra. Beräkningar visar att 1856 behandlande personal svarade på personalenkät efter. Av dessa hade 1046 deltagit i någon utbildning. 82 % av distriktssköterskorna har deltagit i utbildning Distriktssköterskornas svarsfrekvens på efterenkäten var 95 % och svaren visade att 82 % av dem deltagit i utbildning. Introduktion till innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad introducerades verksamhetscheferna i hur man kunde förmedla introduktionen om utvecklingssatsningen på en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård vid sina respektive arbetsplatsträffar. Inom närsjukvården (primärvård, tandvård och Kungsbacka sjukhus) samt psykiatrin förmedlades introduktionen till vårdenheterna av folkhälsoutvecklare eller annan utbildningsansvarig. Deltagarantalet varierade dock stort vid träffarna inom förvaltningarna. En betydligt lägre andel från Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad svarade att de fått introduktion, se tabell 2. Tabell 2. Andel som fått en introduktion om innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Länssjukhuset i Halmstad n=629 Sjukhuset i Varberg n=330 Kungsbacka Närsjukhus n=126 Närsjukvård n=605 Psykiatri n=166 Totalt n= % 16 % 72 % 68 % 69 % 49 % Av dem som svarat att man inte gått någon utbildningsdel svarar 85 % att man inte heller fått en introduktion i arbetet med en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 21

23 Det var 1382 stycken som inte gått alla delar av utbildningen. Av dessa hade 55 % saknat möjlighet och endast 2.3 % ansåg det oviktigt. Svaren från de 42 % som uppgav annan anledning att de inte kunnat delta i alla utbildningsdelarna har kategoriserats och de tre vanligaste svarskategorierna var: Kände inte till utbildningarna Har inte blivit erbjuden Är nyanställd/vikare Hur har personalen uppfattat utbildningarna? MI-utbildningarna Svaren delades in i grupper bestående av alla (omfattande all personal, n=593), närsjukvård (anställda inom närsjukvården, n=192), länssjukvård (anställda inom länssjukvården, n=242) och läkare (läkare oavsett anställning, n=25). Nedan redovisas de olika gruppernas medianvärde på respektive fråga. Hur ser du på genomförandet av dagens utbildning? alla, närsjukvård, läkare Dåligt Mycket bra länssjukvård Hur uppfattar du att utbildningsnivån är för dig? alla, närsjukvård, läkare För låg För hög Lagom länssjukvård Jag kan använda kunskapen från utbildningen i mina patientmöten? länssjukvård, läkare Stämmer inte alls alla, närsjukvård Stämmer mycket bra 22

24 All personal ansåg att kunskapen från utbildningarna var användbar i patientmötet Genomförandet av MI-utbildningarna fick över lag höga positiva värden. Utbildningsnivån bedömdes som lagom av alla grupper utom gruppen från länssjukvården som tyckte att nivån var något för hög. Alla grupper svarade att de kan använda kunskapen från utbildningen i sina patientmöten. Basfaktautbildningarna Utvärderingsunderlaget baseras på svaren från de olika grupperna: alla (n=2055), närsjukvård (n=1047), länssjukvård (n=981) och läkare (n=116). Nedan följer utvärderingsresultaten från de två utbildningarna alkohol/tobak respektive kost, övervikt/fysisk aktivitet. Hur ser du på genomförandet av dagens utbildning? Alkohol/tobak alla, länssjukvård, läkare närsjukvård Dåligt Kost, övervikt/ fysisk aktivitet samtliga grupper* Mycket bra Hur uppfattar du att utbildningsnivån är för dig? Alkohol/tobak För låg Kost, övervikt/ fysisk aktivitet samtliga grupper läkare lagom alla, närsjukvård. länssjukvård För hög Jag kan använda kunskapen från utbildningen i mina patientmöten? Alkohol/tobak alla, länssjukvård, läkare närsjukvård Stämmer inte alls Kost, övervikt/ fysisk aktivitet länssjukvård alla, läkare, närsjukvård. Stämmer mycket bra *samtliga grupper = alla, länssjukvård,, närsjukvård, läkare 23

25 Deltagarna var överlag nöjda med genomförandet av basfaktautbildningarna. Utbildningsnivån skattades som lagom av alla grupper utom av läkargruppen, som tyckte att nivån var något för låg för utbildningen om kost, övervikt och fysisk aktivitet. All personal ansåg att kunskapen från utbildningarna var användbar i patientmöten. Hur har processen med utbildningarna fortskridit? Utbildningstillfällenas tidpunkt och längd fick anpassas till schemaläggningen inom länssjukvården. Utvärderingarna skannades in och återkopplades till utbildarna efter varje utbildningstillfälle. Nätverksträffar användes för att analysera spridningen av utbildningarna och innehållet samt fungerade som ett bollplank för det vidare utvecklingsarbetet. Information om projektet och utbildningsinsatserna gavs kontinuerligt vid de av landstinget anordnade ledarskapsutbildningarna som genomfördes under perioden. Hur ser verksamhetscheferna på det hälsofrämjande arbetet? Endast utvalda delar ur enkätundersökningen presenteras för att belysa hur verksamhetschefer ser på sin möjlighet att leda utvecklingen mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Svarsfrekvensen bland verksamhetscheferna var 77 % (n=41). Av de som svarat var 68 % kvinnor och 32 % män, 88 % representerade offentliga vårdgivare och 12 % privata. De flesta, 58 %, var verksamma inom närsjukvården, 22 % inom länssjukvården och 20 % inom tandvården. 24

26 98 % av verksamhetscheferna tycker att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande Svar från verksamhetschefsenkäten: Hur bedömer du möjligheten att öka inslaget av hälsofrämjande arbete i din verksamhet? En stor majoritet (88 %) svarade att det finns mycket goda eller goda möjligheter att öka inslaget i sin verksamhet. Vilken är din personliga uppfattning om värdet av att arbeta mer hälsofrämjande i din verksamhet? Det var en stor samstämmighet i uppfattningarna (98 %) att det var mycket viktigt eller viktigt att arbeta hälsofrämjande. Hur upplever du att medarbetarnas inställning är till det hälsofrämjande arbetet? Nästan alla (98 %) svarade att de upplevde att medarbetarna var mycket positiva eller positiva till hälsofrämjande arbete. Förändringen är i huvudsak politiskt styrd - på vilket sätt anser du att det påverkar implementeringen? Att politikernas beslut om att utveckla en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård underlättat implementeringen av det hälsofrämjande arbetet ansåg 78 % av verksamhetscheferna. På frågan Hur bedömer du möjligheterna att öka inslaget av hälsofrämjande arbete i din verksamhet?, gavs huvudsakligen motiv inom följande områden: Att det finns goda eller mycket goda möjligheter angav flera I vissa fall saknas rutiner och dokumentationsvana kring det hälsofrämjande arbetet I vissa fall, särskilt inom tandvården, saknas tid för motiverande samtal Inställningen till det hälsofrämjande arbetet skiljer sig mellan olika personalkategorier där läkarna generellt sett upplevs visa mindre engagemang än övriga 25

27 Effektutvärdering Hur har personalens attityder till det hälsofrämjande arbetet påverkats? Jämförande resultat av personalens attityder före och efter utbildningsinsatser ses i tabell 3. Tabell 3. Enkät före Medelvärde n=1592 Enkät efter Medelvärde n=867 p-värde Hur viktigt anser du att det är att du i din yrkesroll tar upp livsstilsfrågor med patienterna? Medelvärde (SD) Hur stor påverkansmöjlighet på patientens livsstil tror du att du har i din yrkesroll? Medelvärde (SD) Hur stor andel av de patienter du möter i din verksamhet bedömer du ha livsstilsrelaterade symtom eller sjukdomar? % (SD) I hur stor andel av dina patientmöten diskuteras livsstilsfrågor? % (SD) 8.4 (2.1) 8.5 (1.8) (2.1) 6.1 (2.1) (21) 61 (23) < (25) 62 (28) SD= standarddeviation Personalen anser att det är mycket viktigt att ta upp livsstilsfrågor med patienter och detta har förstärkts ytterligare efter utbildningsinsatserna. Den andel patienter som personalen bedömde ha livsstilsrelaterade besvär minskade signifikant efter utbildningen. 26

28 Andel patientmöten där livsstilsfrågor diskuteras och personalens skattning av sin påverkansmöjlighet på patientens livsstil förändrades inte efter utbildningen. Läkare inom närsjukvården och psykiatrin skattade sin påverkansmöjlighet på patienters livsstil högre än övrig personal, medan länssjukvårdens läkare skattade sin påverkansmöjlighet lägre. Vems ansvar är det att ta upp livsstilsfrågor i ett patientmöte? Uppfattningen om vems ansvar det är att ta upp livsstilsfrågor i patientmöten var relativt oförändrad i mätningen före och efter utbildningsinsatserna. I enkäten efter svarade 47 % mitt som behandlare, 1 % patientens, 50 % bådas och 2 % varken mitt eller patientens. Hur har personalens arbetssätt med livsstilsfrågor förändrats? I svarsenkäten svarar totalt 34 % (n=606) av all personal att de förändrat sitt sätt att arbeta med livsstilsfrågor under De tre största områden som framkom var: Ökad aktivitet och medvetenhet om att ta upp frågan oftare Använder mig av eller uttrycker mig med MI-metoden Ökad kunskap i ämnet De 66 % (n=1160) som inte förändrat sitt arbetssätt med livsstilsfrågor angav följande skäl till detta: Har även tidigare tagit upp livsstilsfrågor Livsstilsfrågor är inte relevanta i mina patientmöten Är nyanställd/föräldraledig/tjänstledig De som svarat att livsstilsfrågor är inte relevanta i mina patientmöten beskrev ofta ett behandlingsarbete med svårt sjuka patienter, eller att de arbetar natt eller har andra arbetssituationer där samtal kring sådana frågor blir mindre prioriterade. 27

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Känner du till. FoU? Enkät från

Känner du till. FoU? Enkät från Känner du till FoU? Enkät från Enkät om FoU-kommunikationen i Primärvården Halland Forskning och Utvecklingsenheten (FoU-enheten) för Primärvården Halland har som mål att höja den vetenskapliga kompetensen

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt. Slutrapport

Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt. Slutrapport Sida: 1 (8) Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt Slutrapport Viviann Pettersson Lisbeth Johansson Katja Andersson Åsa Hägglund- Larsson Sida: 2 (8) Innehåll 1 Bakgrund...3 1.1 Syfte och mål... 2

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013 HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning

Läs mer

Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323)

Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323) 2011-01-26 Statens Folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323) Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund redovisar här projektet Hjärt- och

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Besöks- och tidsplanering för vårdcentraler

Besöks- och tidsplanering för vårdcentraler PM Besöks- och tidsplanering för vårdcentraler Region Halland Bo Thörn Cert. kommunal revisor Christel Erikssom Cert. kommunal revisor Bakgrund Närsjukvård ges av såväl regionens egna vårdcentraler som

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Slutrapport av projekt DIABETES

Slutrapport av projekt DIABETES HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2008-09-01 Planerat slutdatum: 2010-12-31 Beställare: Marita Everås Uppdragstagare: Irena Ceke, diabetessjuksköterska, Halmstad kommun Slutrapport av projekt

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod 1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag,

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2011-12-19 2011 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer