Hälsofrämjande hälso- & sjukvård i Halland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsofrämjande hälso- & sjukvård i Halland"

Transkript

1 Forskning och utveckling NÄRSJUKVÅRDEN I HALLAND 10 Rapport 2009 Hälsofrämjande hälso- & sjukvård i Halland En utvärdering av utbildningsinsatser

2 Rapport nr Hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Halland En utvärdering av utbildningsinsatser Katarina Larborn Mats Bertheden Håkan Bergh (red) 1

3 2

4 Förord Landstinget Halland har sedan 2005 en tydlig inriktning mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det hälsofrämjande synsättet ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om att i patientmötet öka patienternas kunskap om den egna möjligheten att med sitt val av livsstil påverka sin hälsa i positiv riktning. Allt utvecklingsarbete som handlar om nya förhållningssätt i hälso- och sjukvården, framför allt när så många medarbetare berörs som i landstinget, är långsiktigt och kräver stor uthållighet. Det är därför glädjande att utvärderingen av den omfattande kompetensutveckling som landstinget genomfört visar på ett mycket gott resultat. Resultatet ger energi åt det fortsatta arbetet med implementeringsstöd till verksamheterna för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. 3

5 4

6 Sammanfattning av rapporten Bakgrund Som en del i Landstingets Hallands inriktning mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård har en stor utbildningssatsning bland personalen genomförts. Målet med utbildningsinsatserna har huvudsakligen varit att: Skapa förutsättningar för hälso- och sjukvården att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin hälsa Öka personalens kunskaper kring levnadsvanorna kost, övervikt, fysisk aktivitet, alkohol och tobak Motivera hälso- och sjukvårdspersonal att ta upp frågor kring levnadsvanor med patienter Utbilda personalen i en evidensbaserad samtalsmetod Målgruppen för utbildningarna har varit all hälso- och sjukvårdspersonal med patientbehandlande uppgifter (cirka 4000 personer). Utbildningsdelarna har bestått av: introduktion till hälsofrämjande hälso- och sjukvård, faktautbild ning om alkohol och tobak respektive kost, övervikt, fysisk aktivitet samt motiverande samtal (MI). Det har också varit en riktad utbildningsdel för mödrahälsovården. Syfte Att utvärdera processer om och effekter av utbildningsinsatser inom ramen för projektet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Metod Utvärderingen bygger på uppgifter från deltagarlistor, enkäter och intervjuer. Alla som gått utbildningen har besvarat enkäter före respektive efter utbild ningen. Även patientbehandlande personal som inte gått utbildningen har fått besvarat enkätfrågor. Verksamhetschefers synpunkter inhämtades via en särskild enkät. Genom telefonintervjuer via Vårdbarometern har årligen svar från 3000 hallänningar jämförts med svar från övriga riket. Patienters uppfattningar har också inhämtats både via väntrumsenkäter men även via Vårdbarometern. 5

7 Resultat Under en tvåårsperiod deltog 35 % av all behandlande personal i utbild ningarna. I vissa nyckelgrupper inom det hälsofrämjande arbetet som distriktssköterskor och barnmorskor inom mödrahälsovården deltog 82 % respektive 91 %. Det förberedande arbetet på verksamhetsledningsnivå hade stor betydelse för hur deltagandet i utbildningarna utföll. Personalens skattning av vikten att ta upp livsstilsfrågor vid patientmöten ökade efter utbildningsinsatserna. Ju fler utbildningsdelar som personalen deltog i desto positivare blev deras attityder till och arbetssätt med livsstilsfrågor. Personalen har fått mer kunskap om livsstilens betydelse för hälsan och fler använder MI-metoden när de tar upp livsstilsfrågor med patienter. Barnmorskor på mödrahälsovården, som fått ett mer strukturerat arbetssätt i sitt hälsofrämjande arbete och stöd för implementering, uppvisade ett mer konsekvent arbetssätt kring de hälsofrämjande frågorna. Av personalen har 51 % genomfört någon livsstilsförändring för förbättrade levnadsvanor jämfört med 20 % av befolkningen i Halland. Slutligen framkom en ökning av andelen patienter i Halland som genomfört en livsstilsförändring från 21 % 2007 till 24 % Dessutom ses en kraftig ökning av andel patienter i Halland som uppger att personalens livsstilsråd bidragit till att de förändrat sin livsstil jämfört med övriga riket. Slutsats Samtliga mål med utbildningsinsatserna har uppnåtts. En ökad andel patienter i Halland har genomfört en livsstilsförändring, och de tillskriver i mycket högre grad än patienterna i övriga riket, att personalens råd bidragit till att de förändrat sin livsstil. Dessa positiva effekter kan vara ett resultat av att personalen fått bättre redskap att stödja patienter i förändringsprocessen mot ändrade levnads vanor. Även en stor andel av personalen har förbättrat sina levnadsvanor. Sammantaget kommer detta sannolikt att leda till positiva hälsoeffekter på sikt för befolkningen i Halland. 6

8 Innehåll Sammanfattning 5 Innehåll 7 1. Inledning 9 2. Bakgrund 10 Beskrivning av utbildningsinsatsen 10 Mål 11 Målgrupp 11 Utbildningsmaterial 11 Utbildningens delmoment Syfte 14 Frågeställningar för processutvärdering 14 Frågeställningar för effektutvärdering Metod 15 Undersökningsgrupp, datainsamling och instrument 15 Databearbetning och statistik 18 Tidsaxel för projekt och utvärdering Resultat 20 Processutvärdering 20 Effektutvärdering 26 7

9 6. Diskussion Sammanfattning Slutsats Referenser 45 8

10 1. Inledning Hälso- och sjukvården har en viktig roll både i utvecklingen av en god hälsa och förebyggandet av ohälsa hos befolkningen (1). Denna bredare roll betonas av regeringen i 2008 års folkhälsoproposition där det står att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet bör stärkas inom hela hälso- och sjukvården. Utbildningar om Fysisk aktivitet på recept (FaR), Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) samt Motiverande samtal (MI) startade 2003 genom ett samarbete mellan Landstinget Halland och Region Halland. Mellan åren 2003 och 2005 utbildades cirka 800 personer från främst närsjukvården i FaR och FYSS och cirka 600 personer i Motiverande samtal. 9

11 2. Bakgrund Efter ett landstingsbeslut 2005 har Landstinget Halland haft en tydlig inriktning mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Som ett delprojekt i detta har en stor utbildningsinsats bland personalen genomförts: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Hela arbetet med hälsofrämjande hälso- och sjukvård och dess implementering finns beskrivet i två rapporter (2,3). Föreliggande rapport är en utvärdering av utbildningsinsatsen under perioden Eftersom implementeringsarbetet fortsätter kontinuerligt med olika insatser bör resultatet betraktas som en delrapport i utvecklingen mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Halland. Beskrivning av utbildningsinsatsen Utbildningarna har administrerats från Folkhälsoavdelningen på landstingskontoret tillsammans med utbildningssamordnare inom de olika kommunerna, närsjukvården, sjukhusen samt psykiatrin. Utbildningsdelarna har varit introduktion till hälsofrämjande hälsooch sjukvård, faktautbild ning om alkohol, tobak, kost, övervikt, fysisk aktivitet samt motiverande samtal (4,5). Det har också varit en riktad utbildningsdel för mödrahälsovården (MHV). Fyra gånger per år genomfördes nätverksträffar med berörda utbildare och utbildningssamordnare. Syftet med dessa var att följa upp utvärderingar av utbildningsinsatserna, analysera spridningen av utbildningen och ge en allmän information om utvecklingsarbetet. De flesta utbildningar har varit koncentrerade till 2007 och 2008 men de har även fortsatt i mindre omfattning Länssjukhuset i Halmstad valde en stimulansstrategi i början av utbildningsperioden som innebar att man fördelade medel som tillfördes klinikernas utbildningsbudget utifrån antalet deltagare i utbildningarna. 10

12 Mål Målen med utbildningsinsatsen har huvudsakligen varit att: Målgrupp var all hälso- och sjukvårdspersonal med patientbehandlande uppgifter Skapa förutsättningar för hälso- och sjukvården att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin hälsa Öka personalens kunskaper kring levnadsvanorna kost, övervikt, fysisk aktivitet, alkohol och tobak Motivera hälso- och sjukvårdspersonal att ta upp frågor kring levnadsvanor med patienter Utbilda personalen i en evidensbaserad samtalsmetod Målgrupp Målgruppen för utbildningsinsatsen har varit all hälso- och sjukvårdspersonal med patientbehandlande uppgifter (cirka 4000 personer). Utbildningsmaterial Utbildningsprocessen startade med att ta fram ett utbildningsmaterial för de fyra levnadsvanorna kost och övervikt, fysisk aktivitet, alkohol och tobak (4). Detta material fungerade som en sammanfattande kunskapsbas för personalen där även förslag på arbetsmetoder kring de fyra prioriterade levnadsvanorna ingick. Materialet vände sig främst till personal med en behandlande patientkontakt som i patientmötet bland annat har en uppgift att stödja patienter att förändra levnadsvanor. Vidare skulle materialets kunskapsinnehåll uppfattas tillgängligt för alla berörda yrkeskategorier. Arbetet med utbildningsmaterialet leddes av Folkhälsoavdelningen på landstingskontoret och togs fram i ett gemensamt processarbete. I varje arbetsgrupp av 3-4 personer deltog läkare samt en varierad sammansättning av sjuksköterska, distriktssköterska, sjukgymnast och folkhälsoutvecklare. Representation från både närsjukvård och länssjukvård fanns i grupperna. Arbetet utfördes av deltagarna parallellt med ordinarie arbete och tog cirka sex månader. Åhörarmaterialet har uppdaterats utifrån nya siffror och rön under utbildningsperioden. Material för inledande introduktion om innebörden i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård togs fram av Folkhälsoavdelningen. 11

13 ß Utbildningens delmoment Introduktion om Innebörden av en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård Information om innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård startade under 2006 och hölls oftast på arbetsplatsnivå. Information till närsjukvårdsenheterna (primärvård och tandvård samt Kungsbacka Närsjukhus) gavs efter överenskommelse med verksamhetschef av lokal folkhälsoutvecklare under en till en och en halv timme utifrån ett färdigställt informationsmaterial. Introduktionen innehöll också ett moment av gruppdiskussion kring synen på hur det hälsofrämjande arbetet bedrevs inom den egna verksamheten och hur förutsättningarna var för att öka inslaget av hälsofrämjande arbete. På Länssjukhuset i Halmstad erbjöds information till verksamhetschefer och avdelningschefer vid tre tillfällen, motsvarande två och en halv timme. Verksamhetscheferna skulle sedan föra informationen om utbildningarnas syfte och mål vidare till sina respektive kliniker. På Sjukhuset i Varberg genomfördes samma introduktion till verksamhetschefer vid ett tillfälle. I Psykiatrin valde man att via en centralt placerad utvecklare informera arbetsenheterna tillsammans med representant från verksamheten. Basfakta och metoder för stöd till patienten Basfaktautbildningarna har varit uppdelade på två tretimmars pass. Ett har handlat om alkohol och tobak och ett annat om kost, övervikt och fysisk aktivitet. De har varit fristående från varandra. Utbildningen har erbjudits i alla orter i länet. Hälsa Sjukvård Tandvård Utbildningsmaterial Utbildarna har varit sex läkare från både primär- och länssjukvård, där hälften av dem haft inriktning mot alkohol och tobak och de övriga mot kost, övervikt och fysisk aktivet. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland ß ß ß 12

14 Motiverande samtal har använts som metod Utbildning i motiverande samtal Metoden Motiverande samtal är en samtalsmetod som ursprungligen utvecklades inom den specialiserade beroendevården i USA och England. Det är en evidensbaserad samtalsmetod som visat sig ha effekt när det gäller förebyggande arbete med livsstilsfrågor såväl som annat motivationsstödjande patientarbete inom hälso- och sjukvården. Utbildningen har bestått av två halvdagar och erbjudits i alla orter i länet samt löpande på Länssjukhuset i Halmstad. MI-utbildarna har varit sjuksköterskor, kuratorer, sjukgymnaster samt distriktssköterskor från länssjukvård, psykiatri och närsjukvård. Mödrahälsovården Inom ramen för ett nationellt riskbruksprojekt har mödrahälsovården deltagit i ett utbildningskoncept i syfte att stödja och utveckla barnmorskans alkoholförebyggande arbete. Det har bestått av tre delar innehållande utbildning främst om alkoholens inverkan på fostret under graviditet (en heldag), motiverande samtal och implementeringsstöd för förändrade arbetsrutiner kring arbetet med blivande mödrar. Tre barnmorskor hade ett extra uppdrag att stödja införandet av de nya rutinerna under cirka ett års tid. Besöket kallas för ABCD-samtal med fokus på ett hälsosamtal kring alkohol, läkemedel, droger och tobak. 13

15 3. Syfte Att utvärdera processer om och effekter av utbildningsinsatser inom ramen för projektet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Frågeställningar för processutvärdering: Hur var deltagandet i utbildningarna? Hur har personalen uppfattat utbildningarna? Hur har processen med utbildningarna fortskridit? Hur ser verksamhetscheferna på det hälsofrämjande arbetet? Frågeställningar för effektutvärdering: Hur har personalens attityder till det hälsofrämjande arbetet påverkats? Hur har personalens arbetssätt med livsstilsfrågor förändrats? Har utbildningssatsningen bidragit till att personalen förändrat sin livsstil? Hur har barnmorskornas arbete förändrats? Hur stor andel av befolkningen tycker det är positivt att livsstilsfrågor diskuteras vid besök hos läkare/annan vårdpersonal? I hur stor andel av patientbesöken har livsstilsfrågor tagits upp? Har personalens livsstilsråd bidragit till att patienter förändrat sin livsstil? 14

16 4. Metod Process och effektutvärdering har skett genom närvarolistor, diskussioner, enkätutfrågningar av behandlande personal, verksamhetschefer och patienter. Dessutom har ett stort antal hallänningar och patienter telefonintervjuats. Undersökningsgrupp, datainsamling och instrument Personalenkäter för undersökning av hälso- och sjukvårdspersonalens uppfattningar före och efter utbildningsinsatserna Första utbildningstillfället startade med att deltagarna fyllde i en enkät med frågeställningar om arbetssätt och attityder kring arbetet med livsstilsfrågor, vilken benämndes personalenkät före (bilaga 1). I april 2009 skickades en webbenkät ut till cirka 4000 personer i landstinget. Den fick benämningen personalenkät efter (bilaga 2). Efter två veckor skickades en påminnelse till dem som inte svarat. Målgruppen för enkäten var läkare, sjuksköterskor, distriktssköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, kuratorer, psykologer, psykoterapeuter, tandläkare, tandhygienister samt skötare inom närsjukvård, länssjukvård, psykiatri och tandvård. Utskicket var generellt utifrån yrkesbeteckning med mindre hänsyn till arbetsområde då det var svårt att precisera utskicket på ett annat hanterbart sätt. Frågan om man hade en behandlande patientkontakt i sin yrkesroll delade gruppen och de som svarat nej besvarade därefter endast frågan om man själv förändrat sin livsstil. Materialet bygger därför huvudsakligen på dem som angivit en behandlande patientkontakt. Barnmorskor inom mödrahälsovården fick svara på extrafrågor kring det förändrade arbetssättet som de infört. 15

17 Utvärdering av utbildningen Alla utbildningar inom basfakta och MI har utvärderats under utbildningstiden. Resultaten har skannats in för bearbetning och för återkoppling till aktuella utbildare. Vid de olika utbildningstillfällena användes en utvärderingsenkät med en modifierad VAS-skala. Fokus låg på genomförandet av utbildningen, utbildningsnivån samt hur användbar kunskapen var i egna patientmöten. Utrymme gavs för egna kommentarer och synpunkter (bilaga 3). De tidigare beskrivna nätverksträffarna var också ett led i utvärderingen av utbildningsinsatserna. Verksamhetschefers roll En webbenkät skickades 2007 ut via e-post till 53 av landstingets cirka 77 verksamhetschefer. Cheferna valdes utifrån kriterierna att de med sina verksamheter ingick i målgruppen för utbildningar kring en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur verksamhetscheferna såg på sin roll och sina möjligheter att leda utvecklingen mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Undersökningen sammanställdes inom ramen för en ledarskapsutbildning i landstinget Halland (6). Vårdbarometern Vårdbarometern är en fortlöpande undersökning om erfarenheter av och attityder till hälso- och sjukvården (7). Alla landsting och regioner utom Gotland deltar i Vårdbarometern. Underlaget för 2008 års undersökning var totalt personer. Halland deltar tillsammans med fem andra landsting/regioner med ett utökat antal telefonintervjuer (3000/år) jämfört med flertalet övriga som har 1000/år. För Hallands del utgör de en betydligt större del än övriga landsting i förhållande till folkmängd. 16

18 Varje kvartal intervjuas 750 slumpvist utvalda personer i Halland över 18 år. Urvalet är stratifierat utifrån de sex halländska kommunerna, där 500 individer intervjuas årligen från varje kommun. Fyra till fem frågor med inriktning på livsstilsfaktorer har varit i fokus för utvärderingen av patientperspektivet. Frågorna har förändrats beroende på att de tagits bort eller lagts till i Vårdbarometern under uppföljningsperioden. Halland har lagt till en egen fråga som lyder: Har du under de senaste tolv månaderna genomfört någon livsstilsförändring? Bortfallet för Vårdbarometern var på cirka 30 %. Av detta utgjordes en tredjedel av personer som ej varit anträffbara på grund av felaktiga telefonnummer och två tredjedelar av personer som ej velat delta. Närsjukvårdens patientenkät 2008 Närsjukvårdsförvaltningen initierade en patientenkät som delades ut våren 2008 till bland annat mödrahälsovården, ungdomsmottagningar och vårdvalsenheter inom den offentliga närsjukvården i länet. Syftet med enkäten var att bland annat ta reda på patienters upplevelser av delaktighet och utbud av vård. Bland dessa frågor fanns frågeställningar kring patienters uppfattning om hälso- och sjukvårdspersonal tagit upp frågor rörande kost, rökning, alkohol och/eller motion vid besöken under de tre senaste månaderna. Kravet på att få delta i undersökningen baserades på att minst 200 patientenkäter besvarats vid respektive enhet, vilket de flesta mödrahälosvårdsenheter, ungdomsmottagningar och vårdenheter infriade. Förutom ABCD-besök ingick även kortare gynekologiska kontroller (cellprovsundersökningar) och preventivmedelsrådgivning i sammanställningen av besöken. 17

19 Databearbetning och statistik Materialet har huvudsakligen behandlats med deskriptiv statistik. De öppna frågorna bearbetades genom en kategorisering av svaren av två personer. Medelvärdesjämförelser har gjorts med student T- test. Svaren i Vårdbarometern har viktats utifrån kommunstorlek. Signifikansnivån är satt till 5 %, tvåsidigt Chi-två test har använts vid signifikansberäkning av kategorivariabler. 18

20 Tidsaxel för projekt och utvärdering Flera processer under en längre tid Processarbete kring inriktningsrapporten Utbildningsmaterial Introduktion innebörden Utbildningsinsatser Enkät verksamhetschefer Nätverksträffar x x x x x x P R O C E S S Vårdbarometern Personalenkät före Utvärdering av utbildningstillfällen E F F E Väntrumsenkät mödrahälsovård/ K ungdomsmottagning Personalenkät efter T Figur 1. Figuren visar när de olika delarna av utbildningen respektive utvärderingen genomförts 19

21 5. Resultat Sammanlagt har cirka 2000 anställda fått utbildning Processutvärdering Hur var deltagandet i utbildningarna? Vid 2008 års utgång hade de olika utbildningarna haft sammanlagt cirka 2000 deltagare varav drygt 800 i motiverande samtal och sammanlagt cirka 3500 registrerade utbildningstillfällen. Beräknat antal personal med behandlande patientkontakt var cirka 3820 personer inklusive nattpersonal. De som besvarat personalenkäten före och därmed gått minst en utbildningsdel under perioden av basfakta och motiverande samtal har beräknats till 35 % av antalet personal med behandlande patientkontakt i Landstinget Halland. Totalt 1674 deltagare besvarade enkäten före och deltog därmed vid minst ett utbildningstillfälle. Av dessa angav 1331 en behandlande patientkontakt och utgör jämförelsegruppen patientenkät före, se tabell 1. Tabell 1. Personal med behandlande patientkontakt som besvarat enkäter Personalkategori Personalenkät före Personalenkät efter Läkare Sjuksköterska Distriktssköterska Barnmorskor på mödrahälsovård/ 43 54/39 övriga arbetsplatser Undersköterska Kurator/psykolog/psykoterapeut Tandläkare Sjukgymnast Skötare 82 Arbetsterapeut Annat yrke* Totalt * exempelvis dietister, annan rehabiliteringspersonal 20

22 Personalenkät före korrigerades under perioden för att särskilja barnmorskor och distriktssköterskor från övriga sjuksköterskor, vilket medför att gruppen inte är helt korrekt yrkesredovisad före och kan därför visa en lägre siffra. Beräkningar visar att 1856 behandlande personal svarade på personalenkät efter. Av dessa hade 1046 deltagit i någon utbildning. 82 % av distriktssköterskorna har deltagit i utbildning Distriktssköterskornas svarsfrekvens på efterenkäten var 95 % och svaren visade att 82 % av dem deltagit i utbildning. Introduktion till innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad introducerades verksamhetscheferna i hur man kunde förmedla introduktionen om utvecklingssatsningen på en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård vid sina respektive arbetsplatsträffar. Inom närsjukvården (primärvård, tandvård och Kungsbacka sjukhus) samt psykiatrin förmedlades introduktionen till vårdenheterna av folkhälsoutvecklare eller annan utbildningsansvarig. Deltagarantalet varierade dock stort vid träffarna inom förvaltningarna. En betydligt lägre andel från Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad svarade att de fått introduktion, se tabell 2. Tabell 2. Andel som fått en introduktion om innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Länssjukhuset i Halmstad n=629 Sjukhuset i Varberg n=330 Kungsbacka Närsjukhus n=126 Närsjukvård n=605 Psykiatri n=166 Totalt n= % 16 % 72 % 68 % 69 % 49 % Av dem som svarat att man inte gått någon utbildningsdel svarar 85 % att man inte heller fått en introduktion i arbetet med en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 21

23 Det var 1382 stycken som inte gått alla delar av utbildningen. Av dessa hade 55 % saknat möjlighet och endast 2.3 % ansåg det oviktigt. Svaren från de 42 % som uppgav annan anledning att de inte kunnat delta i alla utbildningsdelarna har kategoriserats och de tre vanligaste svarskategorierna var: Kände inte till utbildningarna Har inte blivit erbjuden Är nyanställd/vikare Hur har personalen uppfattat utbildningarna? MI-utbildningarna Svaren delades in i grupper bestående av alla (omfattande all personal, n=593), närsjukvård (anställda inom närsjukvården, n=192), länssjukvård (anställda inom länssjukvården, n=242) och läkare (läkare oavsett anställning, n=25). Nedan redovisas de olika gruppernas medianvärde på respektive fråga. Hur ser du på genomförandet av dagens utbildning? alla, närsjukvård, läkare Dåligt Mycket bra länssjukvård Hur uppfattar du att utbildningsnivån är för dig? alla, närsjukvård, läkare För låg För hög Lagom länssjukvård Jag kan använda kunskapen från utbildningen i mina patientmöten? länssjukvård, läkare Stämmer inte alls alla, närsjukvård Stämmer mycket bra 22

24 All personal ansåg att kunskapen från utbildningarna var användbar i patientmötet Genomförandet av MI-utbildningarna fick över lag höga positiva värden. Utbildningsnivån bedömdes som lagom av alla grupper utom gruppen från länssjukvården som tyckte att nivån var något för hög. Alla grupper svarade att de kan använda kunskapen från utbildningen i sina patientmöten. Basfaktautbildningarna Utvärderingsunderlaget baseras på svaren från de olika grupperna: alla (n=2055), närsjukvård (n=1047), länssjukvård (n=981) och läkare (n=116). Nedan följer utvärderingsresultaten från de två utbildningarna alkohol/tobak respektive kost, övervikt/fysisk aktivitet. Hur ser du på genomförandet av dagens utbildning? Alkohol/tobak alla, länssjukvård, läkare närsjukvård Dåligt Kost, övervikt/ fysisk aktivitet samtliga grupper* Mycket bra Hur uppfattar du att utbildningsnivån är för dig? Alkohol/tobak För låg Kost, övervikt/ fysisk aktivitet samtliga grupper läkare lagom alla, närsjukvård. länssjukvård För hög Jag kan använda kunskapen från utbildningen i mina patientmöten? Alkohol/tobak alla, länssjukvård, läkare närsjukvård Stämmer inte alls Kost, övervikt/ fysisk aktivitet länssjukvård alla, läkare, närsjukvård. Stämmer mycket bra *samtliga grupper = alla, länssjukvård,, närsjukvård, läkare 23

25 Deltagarna var överlag nöjda med genomförandet av basfaktautbildningarna. Utbildningsnivån skattades som lagom av alla grupper utom av läkargruppen, som tyckte att nivån var något för låg för utbildningen om kost, övervikt och fysisk aktivitet. All personal ansåg att kunskapen från utbildningarna var användbar i patientmöten. Hur har processen med utbildningarna fortskridit? Utbildningstillfällenas tidpunkt och längd fick anpassas till schemaläggningen inom länssjukvården. Utvärderingarna skannades in och återkopplades till utbildarna efter varje utbildningstillfälle. Nätverksträffar användes för att analysera spridningen av utbildningarna och innehållet samt fungerade som ett bollplank för det vidare utvecklingsarbetet. Information om projektet och utbildningsinsatserna gavs kontinuerligt vid de av landstinget anordnade ledarskapsutbildningarna som genomfördes under perioden. Hur ser verksamhetscheferna på det hälsofrämjande arbetet? Endast utvalda delar ur enkätundersökningen presenteras för att belysa hur verksamhetschefer ser på sin möjlighet att leda utvecklingen mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Svarsfrekvensen bland verksamhetscheferna var 77 % (n=41). Av de som svarat var 68 % kvinnor och 32 % män, 88 % representerade offentliga vårdgivare och 12 % privata. De flesta, 58 %, var verksamma inom närsjukvården, 22 % inom länssjukvården och 20 % inom tandvården. 24

26 98 % av verksamhetscheferna tycker att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande Svar från verksamhetschefsenkäten: Hur bedömer du möjligheten att öka inslaget av hälsofrämjande arbete i din verksamhet? En stor majoritet (88 %) svarade att det finns mycket goda eller goda möjligheter att öka inslaget i sin verksamhet. Vilken är din personliga uppfattning om värdet av att arbeta mer hälsofrämjande i din verksamhet? Det var en stor samstämmighet i uppfattningarna (98 %) att det var mycket viktigt eller viktigt att arbeta hälsofrämjande. Hur upplever du att medarbetarnas inställning är till det hälsofrämjande arbetet? Nästan alla (98 %) svarade att de upplevde att medarbetarna var mycket positiva eller positiva till hälsofrämjande arbete. Förändringen är i huvudsak politiskt styrd - på vilket sätt anser du att det påverkar implementeringen? Att politikernas beslut om att utveckla en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård underlättat implementeringen av det hälsofrämjande arbetet ansåg 78 % av verksamhetscheferna. På frågan Hur bedömer du möjligheterna att öka inslaget av hälsofrämjande arbete i din verksamhet?, gavs huvudsakligen motiv inom följande områden: Att det finns goda eller mycket goda möjligheter angav flera I vissa fall saknas rutiner och dokumentationsvana kring det hälsofrämjande arbetet I vissa fall, särskilt inom tandvården, saknas tid för motiverande samtal Inställningen till det hälsofrämjande arbetet skiljer sig mellan olika personalkategorier där läkarna generellt sett upplevs visa mindre engagemang än övriga 25

27 Effektutvärdering Hur har personalens attityder till det hälsofrämjande arbetet påverkats? Jämförande resultat av personalens attityder före och efter utbildningsinsatser ses i tabell 3. Tabell 3. Enkät före Medelvärde n=1592 Enkät efter Medelvärde n=867 p-värde Hur viktigt anser du att det är att du i din yrkesroll tar upp livsstilsfrågor med patienterna? Medelvärde (SD) Hur stor påverkansmöjlighet på patientens livsstil tror du att du har i din yrkesroll? Medelvärde (SD) Hur stor andel av de patienter du möter i din verksamhet bedömer du ha livsstilsrelaterade symtom eller sjukdomar? % (SD) I hur stor andel av dina patientmöten diskuteras livsstilsfrågor? % (SD) 8.4 (2.1) 8.5 (1.8) (2.1) 6.1 (2.1) (21) 61 (23) < (25) 62 (28) SD= standarddeviation Personalen anser att det är mycket viktigt att ta upp livsstilsfrågor med patienter och detta har förstärkts ytterligare efter utbildningsinsatserna. Den andel patienter som personalen bedömde ha livsstilsrelaterade besvär minskade signifikant efter utbildningen. 26

28 Andel patientmöten där livsstilsfrågor diskuteras och personalens skattning av sin påverkansmöjlighet på patientens livsstil förändrades inte efter utbildningen. Läkare inom närsjukvården och psykiatrin skattade sin påverkansmöjlighet på patienters livsstil högre än övrig personal, medan länssjukvårdens läkare skattade sin påverkansmöjlighet lägre. Vems ansvar är det att ta upp livsstilsfrågor i ett patientmöte? Uppfattningen om vems ansvar det är att ta upp livsstilsfrågor i patientmöten var relativt oförändrad i mätningen före och efter utbildningsinsatserna. I enkäten efter svarade 47 % mitt som behandlare, 1 % patientens, 50 % bådas och 2 % varken mitt eller patientens. Hur har personalens arbetssätt med livsstilsfrågor förändrats? I svarsenkäten svarar totalt 34 % (n=606) av all personal att de förändrat sitt sätt att arbeta med livsstilsfrågor under De tre största områden som framkom var: Ökad aktivitet och medvetenhet om att ta upp frågan oftare Använder mig av eller uttrycker mig med MI-metoden Ökad kunskap i ämnet De 66 % (n=1160) som inte förändrat sitt arbetssätt med livsstilsfrågor angav följande skäl till detta: Har även tidigare tagit upp livsstilsfrågor Livsstilsfrågor är inte relevanta i mina patientmöten Är nyanställd/föräldraledig/tjänstledig De som svarat att livsstilsfrågor är inte relevanta i mina patientmöten beskrev ofta ett behandlingsarbete med svårt sjuka patienter, eller att de arbetar natt eller har andra arbetssituationer där samtal kring sådana frågor blir mindre prioriterade. 27

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2011

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2011 Folkhälsoavdelningen Sara Maripuu 2010 12 29 Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2011 Landstinget Kronoberg ingår sedan våren 2009 i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer,

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07 Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå

Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå Hälsa Sjukvård Tandvård Uppföljning april 2008 Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24

Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24 Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, 2011-01-24 Slutrapport Nationella Tobaksuppdraget Nationell utbildningsinsats för att stimulera socialsekreterare att motivera klienter att sluta röka med hjälp

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 36/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i södra Halland Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer