Självbestämmande/medbestämmande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Självbestämmande/medbestämmande"

Transkript

1 FoU Fyrbodal Självbestämmande/medbestämmande I boende enligt LSS 9 i Lysekils kommun Jag har rätt att bestämma själv över mitt liv. Deltagare, 25 år FoU Fyrbodal 2013: 5 Pauline Hogander Zakariasson Tuula Johansson, Lysekils kommun

2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Utvärderingens bakgrund Syfte och avgränsning 4 3. Metod 5 4. Genomförande 6 5. Resultat Intervjuerna med boende Resultat av personal enkät Skattningsfrågor till personal Diskussion Bilagor Referens 23 2

3 1. Sammanfattning Alla boendeformer inom LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skall vara grundade på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande, inflytande och integritet. ( Socialstyrelsen, Bostad med särskild service) Vi valde att genom intervjuer utvärdera självupplevt självbestämmande och medbestämmande hos unga personer som bor på ett serviceboende. Vi formulerade påståenden och frågor till personalen för att inhämta deras uppfattning om hur det praktiska arbetet kring självbestämmande ser ut. Resultat av utvärderingen vill vi använda som en plattform för inhämtning av vidare kunskap genom att vi lyfter fram det som framkommit i samtal med de unga boende och i personalgruppen. I den svåra balansgången mellan respekt för den enskildes integritet och hans eller hennes behov av stöd i vardagen är det mycket viktigt att vi aktivt arbetar med deras självbestämmande. Under intervjusamtalen fick vi uppriktiga och raka svar och vår uppfattning är att ungdomarna vågade svara ärligt även om, eller på grund av att, vi som genomförde intervjuerna är deras personal. Svaren från personalenkät visar på en hög grad av ambition och strävan att hitta rätt vid varje enskild insats. 3

4 2. Utvärderingens bakgrund I januari 2012 fick vi på Stöd och Resursgruppen en förfrågan att delta i Fyrbodals Utvärderingsverkstad. I samråd med personalgruppen kom vi fram till att utvärdera integritet och tystnadsplikt som sen omformulerades till att utvärdera självbestämmande/medbestämmande i två gruppbostäder inom LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Enligt politiska mål i Lysekils kommun vill man öka folkhälsan och delaktigheten samt brukarinflytande. Detta ska enligt LSS 9 eftersträvas för att kunna erbjuda god service och självbestämmande. Kommunen strävar efter att sprida djupare kunskap om begreppet självbestämmande och höja grundkompetensen och kvalitén inom gruppbostäder. Uppdragsgivare var Aina Larsson, Enhetschef för Stöd och Resursgruppen samt Nina Roos, avdelningschef för Vård och Omsorg i Lysekils kommun. De gav oss fria händer att hitta ett område vi ville utvärdera, men utvärderingens resultat ska komma till godo för de som bor i servicebostad och gruppbostad inom LSS. Vi som tilldelades uppdraget är Tuula Johansson och Pauline Hogander Zakariasson, Habiliteringspersonal på Stöd och Resursgruppen. 2.1 Utvärderingens syfte och avgränsning Syftet med utvärderingen var att kritiskt titta på verksamheterna vi bedriver idag för att få ökad kunskap och utveckla våra metoder. De intervjuade unga vuxna skulle få ge uttryck för sina upplevelser samt få ökad kunskap och förståelse om självbestämmande och medbestämmande i sina liv. Personalen fick möjlighet att aktivt fundera och utvärdera sina tankar kring de aktuella begreppen och skulle få bekräftelse att det man gör är rätt eller en insikt att den egna uppfattningen inte stämde med verkligheten. Vår intention var från början att intervjua 13 boende och 12 personal på två gruppbostäder enligt LSS 9. Vi valde att avgränsa utvärderingen till en gruppbostad bestående av sju boende och sex personal där vi själva är anställda. 4

5 3. Metod Semistrukturerad intervju Vi använde oss av 10 frågor som vi ställde enskild till varje boende. Samma frågor ställdes till alla. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav alla lika chans att säga sin åsikt om samma frågor. Valet att vara interna utvärderare med kännedom av och relation till de intervjuade gjordes med hänsyn till de funktionshinder som de boende har. Vi var medvetna om att vår relation till den svarande kunde påverka svaren och gav därför god tid för varje intervjusamtal. I vissa fall använde vi följdfrågor till huvud frågan. Datainsamling genom intervju Intervjugruppen bestod av samtliga sju personer, tre under 25 och fyra över 25 år, som bor på serviceboende enligt LSS 9. Vi har valt att redovisa ungdomarnas svar på intervjufrågor genom att ha med många direkta citat, då dessa visar bäst hur ungdomarna upplever sin vardag med stöd från personal och hur de ser på sitt självbestämmande i dag och i framtiden. Självutvärdering genom skattning Undersökningsgrupp bestod av sex personal, varav tre fastanställda och tre vikarier, inom serviceboende LSS. Till personalen lämnade vi en frågeenkät med sex skattningsfrågor och tre öppna frågor att besvara enskilt. Enkätfrågorna utformades efter intervjuerna med de boende för att lyfta fram synpunkter vi då fick till oss. Självutvärdering eller självvärdering (self evaluation, self assesment) är en utvärderingsmetod som oftast står för värdering av och reflektion kring egna personliga insatser. I vissa sammanhang används självvärdering synonymt med utvärdering som genomförts internt inom en organisation. (Sandberg, Faugert,s.30 ) 5

6 4. Genomförande För att samla data använde vi semistrukturerad intervju för de som bor på serviceboende enligt LSS 9. Vi presenterade, i oktober 2012, utvärderingen vid ett basmöte där alla boende hade möjlighet att samverka med varandra och delade ut ett informationsblad (bilaga 1). Därefter fick var och en välja en tid och plats för intervju, antingen hemma hos sig eller i baslägenheten. Intervjuerna genomfördes under november Vi ställde tio huvudfrågor om självbestämmande/ medbestämmande (bilaga 2). De fick frågorna skriftligt vid intervjutillfället. En av oss ställde frågorna muntligt och den andra antecknade svaren, som bestod av kortare eller längre samtal vid varje fråga. För att komma igång med samtalet använde vi i vissa fall följdfrågor. Dessa finns med i intervjumallen. Alla fick information om att deltagande var frivilligt och att det gick bra att avbryta eller välja bort att svara på en fråga. Samtliga sju boende intervjuades och svarade på alla frågorna. För att få fram personalens uppfattning av sitt arbetssätt med de aktuella begreppen ställde vi sex skattningsfrågor och tre öppna följdfrågor med utrymme att ge exempel på hur man arbetar, hur man får fram behovet av stöd samt hur arbetet kring självbestämmande/medbestämmande kan utvecklas. Personalen fick skriftlig information om utvärdering (bilaga 3). Vi bad personalen att svara på frågorna enskilt och svaren lämnades till oss i separata kuvert Personalen består av sex anställda. En av personalen var föräldraledig under tiden enkäten besvarades. Bland de fem återstående personal ingår vi två som genomför utvärderingen. Det blev alltså endast tre ordinarie personal kvar att svara på enkäten. För att få fram mer underlag kring arbetssättet vände vi oss till tre vikarier som har arbetat under en längre period. De har kännedom och kunskap av ungdomarna i verksamheten. Antalet personal som svarade på enkäten var sex. 6

7 5. Resultat Redovisning av intervjusvaren för frågor om självbestämmande/medbestämmande till ungdomarna som bor på Serviceboende enligt LSS 9 samt enkätsvar från personal. 5.1 Intervjuerna med ungdomarna på serviceboende Fråga 1: Berätta vad är självbestämmande/medbestämmande för dig? Av de sju intervjuade ungdomarna tycker en att det är svårt att beskriva självbestämmande. Resten av de intervjuade tycker att de har den grad av självbestämmande som de klarar av i dagsläget. Om medbestämmande säger fyra stycken att de ibland tar hjälp eller kommer överens med andra (föräldrar, personal, kompisar) om saker i sitt liv. Två av de intervjuade förklarar ordet medbestämmande med att man är med och bestämmer över saker. En säger att medbestämmande är att ta hänsyn till andra människor och att man tar gemensamma beslut. Om personalen tar över ansvar och bestämmer över saker i mitt liv, så är det inte självbestämmande längre. Har jag ett realistiskt mål/dröm vill jag försöka nå det i framtiden. Upplever att jag får gå min egen väg. Känner att det är så som jag vill ha det Jag har rätt att bestämma själv över mitt liv. Fråga 2: Vad är skillnaden med att bo i egen lägenhet i jämförelse med att bo hos föräldrarna? Alla sju intervjuade tycker att det är övervägande positivt med eget boende. Över hälften säger att det är positivt att göra alla vardagssysslorna (tvätt, städ, disk, matlagning) själv eller med stöd från personalen. En tycker att vardagssysslorna är nackdelen med eget boende. För någon är ensamhet en negativ känsla. En annan anser att ensamheten/ att vara helt själv i sin lägenhet är positivt. Hemma hos föräldrarna blev några bortskämda med mat och vardagssysslor, inga större krav ställdes på dem. En säger att när man bodde hemma behövde man inte ta så mycket ansvar. En annan säger att nu får jag ta eget ansvar för mitt boende. Fyra av sju intervjuade gav utryck att det är positivt att själv styra sitt eget boende. 7

8 Jag behöver inte ta hänsyn till andra i familjen. Jag slipper tjat från familjen. Jag får ha mer umgänge med kompisar i min egen lägenhet än jag hade hemma hos föräldrarna. Ingen annan sätter tidsgränser till när jag ska komma hem. Att ha egen lägenhet är mer frihet. Nu får jag stöd av föräldrarna i min lägenhet ibland. Vi har inga bråk idag, vi kommer bra överens. Jag vill klara mig själv, det är målet. Jag vill inte be om hjälp från föräldrar eller personal om det inte är alldeles nödvändigt Fråga 3: Hur fungerar din vardag; Med sysslor i hemmet och din fritid? Tre av sju lyfter fram vikten av att vara motiverad, då fungerar alla vardagssysslorna bra. Två tycker att det är bra med struktur och rutin på veckan då vet man när olika sysslor ska göras. En talar om att vardagssysslorna fungerar bra han väljer när sysslorna ska göras och får stöd av personal. En fixar sina vardagssysslor helt på egen hand och säger till personalen om han behöver stöd. En upplever att vardagen står still 5 dagar i veckan om man inte har en fungerande rutin kring sysselsättning. Om sin fritid säger alla sju att de tar aktivt initiativ till sina fritids- sysslor, allt från att slappa och se på TV/film till att delta i kursverksamhet, träna själv se på sport evenemang, umgås med kompisar, promenera själv eller i sällskap. Sex av sju grejar dagligen med sin dator kortare eller längre stunder. Olika vecka för vecka. Ibland går det i 190 och ibland går inte motorn alls. Det är bra med struktur på veckan, då vet jag när jag ska göra olika sysslor i min lägenhet. När jag flyttade in var huvudet som en karusell. Allt krävde en noggrann planering. I dag är min stressnivå mycket lägre. Jag klarar av att avbryta en syssla och ändra i min dagplanering utan att få ångest. Det fick jag alltid tidigare vid ändringar. Fråga 4: Får du stöd med något i din vardag? Känns det OK för dig att be om stöd? Alla sju intervjuade får stöd med något i sin vardag av personalen och alla får stöd av sina anhöriga 8

9 vid behov. Alla tycker att det känns OK att be om stöd. Det framkommer att det är viktigt att försöka lösa situationer själv först innan man ber om stöd. Vissa funderingar väljer man att prata med personalen om hellre än med föräldrarna. Någon konstaterar att det är nödvändigt med personalens stöd i vissa delar av vardagen, men målet är att klara detta helt själv någon gång i framtiden. Jag känner att personalen ger mig stöd efter mina behov och det fungerar för det mesta. Personalens stöd hindrar inte min utveckling. Jag brukar vänta tills personalen ringer. Jag kontaktar personal om jag behöver stöd med någonting. Fråga 5: Finns det saker som andra bestämmer idag som du själv vill bestämma över? De flesta intervjuade utrycker att de bestämmer själva över sina liv. Två vill ha mera egen kontroll över sin ekonomi. En vill kunna säga ifrån när ljudnivån är för hög i basen eller när man är för trött för att genomföra dagens vardagssyssla. En talar om att han är nöjd med det stöd han får med sin ekonomi just nu. Kommer inte på något. Känns som det är mina beslut som gäller. Jag väljer vad jag säger till olika personer då får jag bästa tips och råd. Fråga 6: Skulle du kunna bestämma över dessa saker själv på ett sätt som blir bra för dig? Tre vill klara av att hantera sin ekonomi självständigt i framtiden bara man får tid att lära sig hur alla delarna i ekonomin fungerar. En känner att han blir mer och mer självständig när han lär sig att förstå krångliga brev från myndigheterna. En känner sig ha ett välfungerande självbestämmande. En klarar inte att strukturera upp allt i vardagen själv, men känner att allt blir mer hanterbart när man får ordning med saker och ting. Än så länge får man stöd med detta. Det hade inte blivit någon katastrof om jag skulle hoppa över disken eller städningen någon gång. 9

10 Fråga 7: Lyssnar andra på dina åsikter och önskemål om olika saker som är viktiga för dig? Fyra av sju intervjuade har ett positivt svar och tycker att de blir lyssnade på av andra och får sina önskemål om aktiviteter framförda vid diskussionerna i basen. Två upplever att de inte alltid blir lyssnade på och till och med blir avbrutna när de uttrycker en åsikt eller önskemål vid gemensamma diskussionerna. En svarar på frågan baserad på hans upplevelse av hur han blir lyssnad på av personalen i sin hemmiljö eller vid diskussionerna mellan honom och personalen. Han önskar sig mer tydlighet och likartat bemötande i svaren från personalen. Det tycker jag att de gör. Jag har blivit mer social med åldern. Livet har blivit enklare då tidigare svårigheter har försvunnit med åren. Mina föräldrar har alltid funnits där för mig. Fråga 8: Berätta: Hur kan du påverka de gemensamma beslut som tas i basen? Sex av sju säger att man kan vara med och diskutera fram saker och beslut genom att delta i träffarna i basen. En person uttrycker sig att det kan vara svårt att påverka och få gehör för sina förslag som just han/ hon har intresse för. Viktigt att var och en får prata och prata till punkt. Basen är bra för att öva på socialt samvaro. Viktigt att personalen stöttar i basen så att alla får ta plats i basen. Ibland vill jag ensam något som ingen annan vill göra. Det är OK att göra det som majoritet vill, fast det kan kännas jobbigt att inte få sin vilja igenom. Om det inte känns bra i basen kan jag säga ifrån absolut. Fråga 9: Klarar du om ett år av flera saker själv som du idag får hjälp/stöd med? Sex av de intervjuade svarar att det tror sig nog att klara av mera själva av det de får stöd med idag. En svarar att jag kommer att behöva stödet jag får idag även om ett år. En kommer att klara av mer själv med sin matlagning. En skall absolut klara av mer bara man får lite tid på sig. 10

11 En känner att han/hon kommer att både tvätta och fixa veckohandlingen helt självständigt om ett år. Målet är att bli så självständig som möjligt. Utvecklingen går framåt och jag hittar nya strategier. Jag hade blivit mer självständig med en förtydlingsordbok, så jag förstår svåra ord och formuleringar. Fråga 10: Kommer du om ett år bestämma över mer saker själv? Av alla sju svarar fyra att de helt definitivt kommer att bestämma av flera saker själv om ett år. En säger att förhoppningsvis kommer jag att bestämma över mer saker själv. En säger att jag till viss del i framtiden bestämmer över mer saker än jag gör idag. En säger, jag hoppas att jag om ett år kommer kunna bestämma mer och göra positiva val. Känns som jag redan idag bestämmer själv över det mesta. Min motor att komma igång kan bli ännu bättre. Det tror jag alldeles säkert att jag gör. Vissa saker kanske tar längre tid än ett år. 5.2 Resultat från öppna frågor i personalenkät Här följer en sammanställning av svaren på personalenkät om självbestämmande/medbestämmande. 1. Ge exempel på hur du arbetar med de boendes självbestämmande? De sex personal som besvarade enkäten ger följande svar; Respektera ett nej. Låta de boende själva aktivt vara med och bestämma. Vid t.ex. planering av aktiviteter och matschema diskuterar jag med den boende vilka önskemål han/hon har. Om det av någon anledning skulle uppstå problem presenterar jag de olika alternativen som finns just för tillfället. Det viktigaste är att den boende själv har tagit det sista beslutet, det höjer både självkänslan och ansvarskänslan. Ofta tala om att Du avgör själv. Stärka Jag-et och självkänslan. Respektera de dåliga valen personen gör. Genom att diskutera t.ex. veckoplanering och besökstider tillsammans med boende. Vara lyhörd på deras sätt att utföra och hur de vill ha stöd av personal. Att inte ge färdiga lösningar. Stöd vid behov. 11

12 2. Hur får du fram vilket stöd som är bäst för var och en av de boende? Jag reflekterar över funktion och balans och ställer öppna frågor till de boende runt stödinsatserna. Jag diskuterar med arbetsgruppen om olika stödinsatser. Även diskussion med den boende sen tillämpar jag insatsen i praktiken och utvärderar både kortsiktigt och långsiktigt. Mycket kommer fram genom diskussioner i personalgruppen, men självklart genom att lära känna den boende. När vi pratar och umgås nämner de ofta själv vad deras behov av stöd är, om de inte kommer fram, får jag fråga. Självklart får man ibland ta deras svar med en nypa salt då mer stöd kan behövas än det framkommer. Våra boende talar om det själva. Jag provar olika alternativ, ger olika förslag. En del får jag fram genom att läsa litteratur, genom studier osv. Mina möten med de boende och våra samtal, jag får ställa frågor, vara lyhörd och läsa av situationen. Jag kan inte veta vad som är bäst, men kan utgå ifrån allas behov av att äta, sova osv. Genom att jag är lyhörd och först skapar ett förtroende så att de boende vågar säga sin mening och vara de personer de är. Genom att jag observerar i olika situationer, frågar de boende och genom att jag utvärderar. Behov av stöd kommer fram i genomförandeplanen som görs tillsammans med den boende. Genom att använda sunt förnuft. Social träning ökar förmågan till självbestämmande. 3. Hur kan arbete kring självbestämmande/medbestämmande utvecklas i verksamheten? En öppen och reflekterande arbetsgrupp samt delaktiga boenden som får vara med i sin planering. Att pröva släppa lite på strukturen hos de personer som vi bedömer klarar att hantera detta. För ju mer en människa är beroende av andras stöd och hjälp desto större är risken för integritetstrång. Jag tror det är viktigt att den boende kan få se konkreta exempel på hur vissa insatser/stöd kan hjälpa i vardagen och sen få bestämma och välja själv. Att få möjlighet till träffar med kända personer med liknande diagnos som kan inspirera den boende till ett mer självständigt och självbestämmande tillvaro. Viktigt att fortsätta reflektera ofta/alltid om självbestämmande både med personal och boende. Att vi personal är lyhörda för de boendes önskningar och livssituation och att vi reflekterar över vems liv det är och vem vi arbetar för. Viktigt att vi är ärliga och uppriktiga i våra svar till de boende och att vi ser varje individ. 12

13 5.3 Resultat från skattningsfrågorna i personalenkät Vi ställde sex stycken påstående och bad personalen att markera den siffra som bäst motsvarar den egna uppfattningen på en skattningskala mellan stämmer inte alls och överensstämmer helt från 0 till Ungdomarnas möjlighet att påverka sitt stöd i vardagen. Av sex personal instämmer tre helt i att ungdomarna du arbetar för kan påverka sin vardag kring stöd och rutiner de har behov av. En har markerat nummer fyra på skattningsskalan och två nummer tre på skalan. 2. Hur viktigt är ungdomarnas möjlighet att bestämma. Fem av sex svarande instämmer helt med att det är viktigt att ungdomarna har möjlighet att bestämma över insatserna. En lägger till att det är deras rättighet att själva bestämma. En väljer nummer 4 på skalan. 3. Hjälper eller stjälper stödet du ger Påståendet det finns risk att det stöd du som personal ger, stjälper istället än hjälper ger de mest spridda svaren. Nummer ett, tre, fyra och fem får en kryss var. Nummer 2 får två kryss och en av dessa med kommentar risk finns det alltid. Man ska fundera över hur man gör och säger. 4. Samarbete kring stöd Påståendet Du och dina kollegor har ett välfungerande samarbete kring de stöd ni ge, får fyra stycken att välja nummer 4 en väljer nummer 3 och en instämmer helt och väljer nummer Tillräckligt med förståelse Två instämmer helt med att du har tillräckligt med förståelse för varje boendes svårigheter och förmågor. Tre väljer alternativ nummer 4, en av dessa understryker ordet tillräckligt och skriver ordet kunskap? under ordet förståelse. En väljer nummer Ditt sätt att arbeta med självbestämmande Tre väljer nummer 5 och instämmer helt med påstående De boende har lätt att ta till sig ditt sätt att arbeta med självbestämmande/medbestämmande. En av dessa har skrivit bredvid tror jag och hoppas jag. Tre väljer alternativ nummer 4 och en av dessa garderar sig genom att välja även nummer 5. 13

14 6. Diskussion Ingen annan enskild faktor kan sägas ha så stor betydelse för känslan av den egna identiteten som den egna bostaden. (Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, s.3) Verksamheten skall vara grundat på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande, inflytande och integritet. Detta innebär bl.a. ett erkännande av personens rätt att själv välja värderingar och utifrån dessa leva sitt liv. Den enskilda skall ges största möjliga inflytande och medbestämmande över det stöd som ges och insatserna skall präglas av en hög grad av individualisering. (Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, s. 22). Verksamheten som vi utvärderar är, för de allra flesta, deras första egna boende efter föräldrahemmet. De unga vuxna som bor på detta serviceboende är högfungerande och har förmåga att ge uttryck för sin vilja. Personal har sin bakgrund i olika verksamheten inom LSS och äldreomsorgen och vi har alla fått kunskap om NPF (Neuropsykiatriska funktionshinder) och kompletterar varandra. När vi läser intervjusvaren framkommer det att de boende är positiva till den grad av självbestämmande som de anser sig klara av i dagsläge. Steget från föräldrahemmet till egen lägenhet har för en del varit stort med eget ansvar och krav för att få vardagen, ekonomin och fritiden att fungera. Alla gav exempel på fördelar med eget boende. Struktur, rutin och att vara motiverad är grunden till en väl fungerande vardag. Där har personalen en stor roll att fylla då alla får stöd med något och har inga svårigheter att be om stöd eller ta emot stöd när det behövs. Personalen är även en viktig samtalspartner, då de boende väljer vilka områden man diskuterar med de andra boende, personal, eller föräldrar. Det framkommer tydligt att det å ena sidan är ett krav att ta ansvar för sitt liv och å andra sidan en frihetskänsla att ta ansvar och egna beslut. Vi får till oss att relationen med föräldrarna har blivit bättre med mindre bråk och ökat respekt åt båda håll. Fungerande daglig sysselsättning jobb är en viktig del av vardagen. Fritiden upplevs mest positivt. Aktiviteter som nämns har man hittat genom stöd från personalen och genom gruppens gemensamma förslag och initiativ. Vid frågan: Lyssnar andra på dig och dina åsikter och önskemål om olika saker som är viktiga för dig? framkom det ett svar där den intervjuade svarar på frågan baserad på sin upplevelse av att bli lyssnad på av personal i sin hemmiljö. Detta svar ger upphov till en fråga 11: Hur upplever du personalens arbetssätt med självbestämmande? Vi har valt att inte ställa denna fråga, men tar till oss åsikten och upplevelsen som kommer fram att det är viktigt att vi som personalgrupp ska bli bättre i vårt arbetssätt med tydlighet och så likartad bemötande som möjligt till de boende vi arbetar för. Detta är en av de konkreta frågor som vi kommer att lyfta fram i arbetsgruppen och jobba vidare med. Svaren från de två sista intervjufrågorna ger en positiv bild av de boendes uppfattning av sitt självbestämmande i framtiden och ger personalen ett positivt gensvar för det individuella stöd som ges. 14

15 För att skapa sig ett eget liv krävs att man vet vad man vill, att man förstår konsekvenserna av det man väljer och att man har förmågan att uttrycka vad man vill. Dessutom krävs att man har makt att påverka omgivningen och att man har resursser att förverkliga sina önskningar. Allt tal om inflytande och självbestämmande blir meningslösa om man inte tar hänsyn till dessa omständigheter. ( Hans Hallersfors; Att tolka, att påverka, att manipulera, Intra 2010, s.14) Vi ser att personalen kommer in som ett stöd för den egna motivationen, som en förklarande länk för de olika val och krångligheter man möter i livet. Svaren från personalen ger en genomgående positiv bild av hur de jobbar med boendes självbestämmande. Man respekterar ett nej, de boende får själva aktivt vara med och bestämma. Man jobbar med att höja självkänslan och ansvarskänslan. Det svåraste för personalen är att inte ge färdiga lösningar och respektera även de dåliga val personen gör. För att få fram det bästa stödet för var och en lär personalen känna de boende och genom en relation växer förtroendet fram. Personalen reflekterar över funktion och balans både med den enskilde och i personalgruppen, för att komma fram till det bästa stödet som sen utvärderas kontinuerligt. Det finns ett redskap för att få fram den enskildes behov och önskemål av stöd och hur det ska ges i praktiken. Det kallas genomförandeplan och finns i alla kommunala verksamheter inom Vård och Omsorg. Utav sex svarande personal var det endast en som lyfte fram genomförande plan som en metod att få fram vilket stöd är bäst för var och en. Vi tror det kan bero på att tre av de svarande är vikarier. Det väcker en fråga om vi arbetar med genomförandeplanen på rätt sätt och om vi har den som ett aktivt arbetsredskap både för vikarier och fastanställda. Tankar om hur vi kan utveckla vårt arbete kring självbestämmande och medbestämmande innefattar en öppen och reflekterande arbetsgrupp samt en ärlig och uppriktig relation. Vems liv är det och vem arbetar vi för? Vi bad personalen att skatta sex stycken påståenden om utförande, verksamhet och kompetens som habiliteringspersonal. Skattningssvaren visar en hög överensstämmelse på personalens kunskapsmässiga nivå, att man når fram till de boende med sitt arbetssätt och att den är väl förankrat i verksamheten. Skattningsfrågor var den svåraste delen att redovisa - mest beroende på att vi inte har tidigare kunskap om denna metod. Redan när vi formulerade påståenden var det en större utmaning än vi räknat med. Slutsatser vi kan dra från vår utvärdering är att de boende har en hög grad av självbestämmande enligt sin uppfattning och att personalen har en hög ambitionsnivå i sitt arbete gällande självbestämmande och medbestämmande. 15

16 Arbete med de grundläggande principerna (kvalitet, delaktighet, tillgänglighet, helhetsyn, kontinuitet) i LSS, är lättare med människor som kan sätta ord på sin vilja och sina behov. Det ställer högre krav på personal att få fram den enskildes vilja och önskan när funktionshindret är mer omfattande och arbetet handlar övervägande om praktiska moment i vardagen. Som fortsättning på utvärderingen av vår verksamhet vill vi göra en mini-utvärdering om cirka ett år där vi tar med frågan om hur de boende upplever personalens arbetssätt med självbestämmande. I personalgruppen kommer vi att fortsätta vårt reflekterande arbetssätt kring självbestämmande. Vår förhoppning är att denna typ av utvärdering med anpassade frågor om värdegrunderna i LSS ska kunna användas som inspiration till en lärande process i de olika boendeformerna inom LSS i Lysekils kommun. 16

17 7. Bilagor Bilaga 1 Information om intervju om självbestämmande/medbestämmande Stöd och Resurs är ett service boende enligt LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Målet är att personer med funktionshinder skall ha möjlighet att leva som andra människor i samhället. Alla som bor på service- eller gruppbostad har ett beslut om stöd genom LSS. Det betyder att du /ni som bor här skall ha så stor inflytande och självbestämmande som möjligt över det stöd som du får av personalen. Stödet du får ska vara anpassat just för dig. Att ha självbestämmande innebär att kunna bestämma själv i olika vardagssituationer men även att kunna påverka beslut som tas till exempel i Basen. Medbestämmande ska ge dig så stor delaktighet som möjligt och ingen annan ska bestämma över dig. Som vuxen har man både rättigheter och skyldigheter. Vi, Pauline och Tuula, har fått ett uppdrag av Aina Larsson och Lysekils kommun att göra en utvärdering kring hur ni var och en, som har ett boende inom LSS upplever självbestämmande/ medbestämmande i era liv. Detta är ett samarbete mellan kommunerna i Fyrbodal och pågår fram till mars Vi hoppas att ni vill delta och en och en svara på 10 intervjufrågor där en av oss ställer frågorna, vi samtalar kring frågan och den andra skriver ner svaret. Alla svaren behandlas med sekretess så att ingen kan utläsa vems svar är. Målet med denna utvärdering är ökat kunskap om självbestämmande för alla som bor och arbetar på service eller gruppbostad i Lysekil. Vi har förslag på dagar och tider så att du kan hitta en tid som passar just dig. Vi kommer överens om du vill göra intervjun hemma hos dig eller i basen. Vi ser framemot att göra denna utvärdering tillsammans med er och det är viktigt att så många som möjligt av er vill delta. Det är självklart frivilligt att delta. Har du frågor eller funderingar prata med oss. Pauline och Tuula 17

18 Bilaga 2 Intervjumall Frågor om Självbestämmande / medbestämmande. 1. Berätta: vad är självbestämmande/medbestämmande för dig? Följdfrågor Hur vill du att det skulle vara? Hur är det idag? 2. Vad är skillnaden med att bo i egen lägenhet jämförelse med att bo hos föräldrarna? 3. Hur fungerar din vardag? Med sysslor i hemmet? Din fritid? 4. Får du stöd med något i din vardag? Känns det OK för dig att be om stöd? 5. Finns det saker som andra bestämmer i dag, som du själv vill bestämma över? 6. Skulle du kunna bestämma över dessa saker själv på ett sätt som blir bra för dig? 7. Lyssnar andra på dina åsikter och önskemål om olika saker som är viktiga för dig? 8. Berätta: hur kan du påverka de gemensamma beslut som tas i basen? 9. Klarar Du om ett år av fler saker själv som Du idag får hjälp/stöd med? 10. Kommer Du om ett år att bestämma över mer saker själv? Tack för din medverkan/pauline och Tuula 18

19 Bilaga 3 Frågor till personal på Stöd och Resurs, LSS 9 bostad i Lysekils kommun Som en del i Utvärderingsverkstad 2012 genom Fyrbodal har vi, Pauline och Tuula, genomfört en intervju med våra boende runt begrepp självbestämmande/medbestämmande och nu vill vi att du som arbetar på Stöd och Resurs svarar på några enkätfrågor runt samma ämne. På första sidan vill vi att du markerar på skalan den siffra som bäst motsvarar din åsikt om påståendet. På sidan två finns tre stycken följdfrågor där vi ber dig berätta och ge exempel med egna ord. Vi vill att du svarar självständigt och utan att diskutera frågorna med dina kollegor. Dina svar kan du lägga i ett kuvert markerat enkätsvar på kontoret senast onsdag den Vi kommer att redovisa resultat från enkäten på ett APT under våren och använda det som framkommit som underlag för vidare diskussion och lärande. Om du har frågor eller funderingar kring enkäten prata med oss. Vi är glada att du vill delta. Tack! Pauline och Tuula 19

20 Bilaga 4. Följdfrågor och skattningsfrågor till personal 1. Ge exempel på hur du arbetar med de boendes självbestämmande/ medbestämmande? Hur får du fram vilket stöd som är bäst för var och en av de boende? Hur kan arbete kring självbestämmande/medbestämmande utvecklas i verksamheten?

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2013.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2013. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd En brukarundersökning genomförd mars 2013. Hultsfred Maj 2013 2 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 Genomlysning av samtliga LSS-verksamheter samt boendestöd med undantag av daglig verksamhet Sammanställd juni 2014 Sammanfattning

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få boendestöd. Det är svårt att berätta exakt hur det

Läs mer

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få stöd av boendestödet. Det är svårt att beskriva exakt hur

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Utvecklingsarbete inom Socialpsykiatrins Personalgrupp (Lotsen i Åmål)

Utvecklingsarbete inom Socialpsykiatrins Personalgrupp (Lotsen i Åmål) FoU Fyrbodal Utvecklingsarbete inom Socialpsykiatrins Personalgrupp (Lotsen i Åmål) FoU Fyrbodal 2013:4 Matilda Pettersson, gruppledare Christina Johansson, socialsekreterare Åmåls kommun Innehåll 1.Sammanfattning

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren I Eslöv ser vi individen Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren Fokus på individen ger ökad brukarkvalitet och nöjdare medarbetare Vård och Omsorg ska öka sitt fokus på individen. Vi

Läs mer

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Att bo i en LSS-bostad Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Vad är en LSS-Bostad? Här får du information om vad en LSS-bostad är och hur det kan fungera att bo där.

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Brukarundersökning Bostad med särskild service Brukarundersökning Bostad med särskild service 2016-01-14 KS 2016.356-1 UNDERRUBRIK Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är: 2. Jag kan bestämma hur jag vill bli hjälpt 3. Personalen kommer på överenskommen tid 4. Jag får information

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Granskningsrapport Brukarrevision Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Örgryte-Härlanda SDF 2014 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Vad tycker du? dududu?

Vad tycker du? dududu? Vad tycker du? dududu? Landskrona stad Rapport från Brukarundersökning 2013-2014 Område funktionshinder Författare: Cecilia Karlsson 2014-06-19 INNEHÅLL SIDA INNEHÅLL 1 BAKGRUND 2 Brukarundersökning 2011-2012

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier - äldreomsorgens löfte till dig För att du som invånare ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi så kallade värdighetsgarantier för vissa av

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Verksamhetsuppföljning av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS och daglig verksamhet enligt 9 10 LSS

Verksamhetsuppföljning av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS och daglig verksamhet enligt 9 10 LSS Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-11-18 Handläggare Suzanne Hartenberger Telefon: 08 508 06 125 Till Bromma stadsdelsnämnd särskild service enligt 9 9 LSS och daglig verksamhet

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Riktlinje för boendestöd

Riktlinje för boendestöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument Riktlinje för boendestöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-05-04, 143 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019 Våra

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Utvärdering av Näregården 2008

Utvärdering av Näregården 2008 Utvärdering av Näregården 008 Utvärdering av Näregården Om Näregården Gruppbostaden Näregården som tidigare var en länsresurs ligger på Mössebergskanten i Falköping. Sedan 00 är Näregården ett kobminerat

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Genomförandeplan. Min vilja

Genomförandeplan. Min vilja Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett tillägg

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Funktionshinderomsorgen (FO)

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Funktionshinderomsorgen (FO) Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Funktionshinderomsorgen (FO) Januari 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-01-31 Titel: Socialförvaltningen

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Varför tjänstedeklarationer? Vi vill förtydliga vad våra olika tjänster innebär och vad du kan förvänta dig av oss. Vi beskriver också vilka förväntningar vi har på dig. Vårt mål är att din insats ska

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Socialförvaltningen 1. Kvalitets- och servicegaranti inom äldreomsorgen gällande insatserna städning, tvätt/klädvård och inköp

Socialförvaltningen 1. Kvalitets- och servicegaranti inom äldreomsorgen gällande insatserna städning, tvätt/klädvård och inköp Socialförvaltningen 1 Kvalitets- och servicegaranti inom äldreomsorgen gällande insatserna städning, tvätt/klädvård och inköp KVALITETS- OCH SERVICEGARANTI INOM ÄLDREOMSORGEN 2 Våra grundläggande värderingar

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Genomförandeplan Äldre i Degerfors kommun med sociala omsorgs- och vårdinsatser ska få en individuell genomförandeplan upprättad. Tidsaspekten för upprättandet ser olika ut,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015 Brukarundersökning 2014 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015 Nordiska Undersökningsgruppen 2015-01-30 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet

Läs mer

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården Arbetshäfte för Etikarbete i Kriminalvården 2 Grunden för vårt handlande Under senare år har arbetet med Kriminalvårdens värdegrund intensifierats. Det är ett viktigt arbete. Det ger en ökad tydlighet,

Läs mer

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Stöd och service Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter

Läs mer

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer