Närsjukvårdsteamet. Akutmottagningen UMAS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Närsjukvårdsteamet. Akutmottagningen UMAS"

Transkript

1 Närsjukvårdsteamet Akutmottagningen UMAS 29 Utvärdering Närsjukvårdsteamet, Ann Andersson - Biståndshandläggare Åsa Dahlqvist - Arbetsterapeut Eva Hansson - NISSE sjuksköterska Wiveca Norinder - Rådgivande sjuksköterska Jesper Robertsson - Sjukgymnast

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund..2 Syfte.. 2 Metod Yrkesspecifika arbetsfunktioner...3 Resultat...4 Patientdata Närsjukvårdsteamet...4 Biståndshandläggare, Malmö stad 5 Rehabpersonal arbetsterapeut/sjukgymnast...8 Rådgivande sjuksköterska...1 NISSE sjuksköterska snabbspår Enkätsammanställning Personalenkät -Närsjukvårdsteamet...12 Personalenkät Biståndshandläggare, Malmö stad 14 Patientenkät Rehab/biståndshandläggare...16 Patientenkät Sjukgymnast Rådgivande sjuksköterska.18 Patientenkät - Rådgivande sjuksköterska 2 Patientenkät Nisse-sjuksköterska snabbspår...22 Personalenkät Nisse-sjuksköterska snabbspår.24 Diskussion..26 Metoddiskussion Resultatdiskussion 26 Närsjukvårdsteamet. 26 Biståndshandläggare, Malmö stad...27 Rehabpersonal arbetsterapeut/sjukgymnast.3 Rådgivande sjuksköterska...31 NISSE sjuksköterska...33 Slutsats 36 Bilaga 1 Bilaga 2 1

3 Närsjukvårdsteamet på Akutmottagningen UMAS BAKGRUND Många söker idag akut vård på UMAS. För att minska vårdtiden på akutmottagningen och för att ge bra och effektiv vård och omsorg krävs utveckling av nya arbetsmetoder mellan de olika vårdgivarna. Medicinkliniken (Akutcentrum) fick som uppdrag 27 att utveckla den akuta närsjukvården på UMAS. Denna funktion skulle anpassas till det nya arbetssättet enligt ADAPT (adaptive process triage). Detta arbete får ses som en vidareutveckling av det framgångsrika NISSEkonceptet där närsjukvårdsavdelningar knutits till bestämda stadsdelar och vårdcentraler för att underlätta samarbetet, bl.a. främjande av direkta inläggningar. Som ett led i utvecklingen bildades ett närsjukvårdsteam på akutmottagningen. I teamet ingick funktionerna arbetsterapeut, sjukgymnast, NISSE- sjuksköterska från UMAS samt biståndshandläggare från Malmö stad och rådgivande sjuksköterska från primärvården. Närsjukvårdsteamets uppdrag var att utveckla den akuta närsjukvården på UMAS i samarbete med Malmö Stad och Primärvård samt att underlätta informationsflödet så att patienten fick ett snabbt, tryggt och säkert omhändertagande. SYFTE Teamets huvudsyfte var att stödja och underlätta bedömningen (hänvisning/hemgång/inläggning) av patienten genom att använda rätt yrkeskompetens. METOD Närsjukvårdsteamet var färdigbildat och arbetet påbörjades under våren 28. Metoden för denna typ av samarbete har tidigare inte använts på akutmottagningen UMAS. Uppdragsgivarna gav därför teamet fria händer att utforma sitt arbete, det skulle främst vara anpassat till patientens behov men även effektivare arbete på akutmottagningen eftersträvades. Alla delar av teamet startade inte samtidigt. Först ut var paramedicinarna, varefter övriga kategorier följde under några månader. Samarbetet i närsjukvårdsteamet påbörjades med planering av arbetet i syfte att skapa riktlinjer för gemensamma rutiner och arbetssätt. Under hösten 28 gick teamet ut och informerade om uppdraget och syftet för samtliga personalkategorier på akutmottagningen. Dessutom informerades läkare verksamma på medicin-, ortoped- och kirurgkliniken. Informationsposter om de olika funktionerna i teamet sattes upp på samtliga expeditioner på akutmottagningen (bilaga 1). 2

4 Genom ett samarbete med Malmö stad fick närsjukvårdsteamet tillgång till enklare hjälpmedel på akutmottagningen för utlåning till patienter administrerat av rehabpersonal på akutmottagningen. Teamet arbetade utefter sin roll och yrkeskompetens på akutmottagningen. I varje enskilt ärende aktiverades den/de kompetenser i teamet som patienten bedömdes vara i behov av. Teamet aktiverades parallellt med övrigt omhändertagande, såväl tidigt som sent i förloppet på Akutmottagningen/AVA. Beslut togs av uppdragsgivare att projektet skulle utvärderas genom inhämtande av patientdata under perioden tom Utvärderingen skulle även utföras i form av sju enkätundersökningar under perioden tom riktade till både patienter och personal. Målet var att samla in svar från 2 personer per enkätundersökning. Yrkesspecifika arbetsfunktioner Teamet har varit verksamt dagtid måndag till fredag mellan kl i olika utsträckning. Biståndshandläggaren har genom sin närvaro på akutintaget bidragit till att underlätta inläggningar av patienter genom information om vilka pågående insatser som den multisjuka äldre patienten har och hur dessa har fungerat. En annan viktig del har varit att informera patienter om kommuninsatser samt hänvisa till rätt kontakt i respektive stadsdel. Biståndshandläggaren har även varit en informationslänk mellan akutmottagningen/akutvårdsavdelningen och stadsdelarna så eventuella biståndsbedömningar eller andra kontakter i Malmö kunnat påbörjas snarast om behov funnits (stödja komplexa hemgångar). Arbetstid: kl Arbetsterapeutens arbetsuppgift har varit att bedöma patientens aktivitets- och funktionsförmåga samt bedömning av hjälpmedelsbehov och utprovning/utlåning av tekniska hjälpmedel samt rullstol. Patienter som var i behov av uppföljning i hemmet överrapporterades till kommunens rehabpersonal. Arbetstid: Sökbar mellan kl 8-13 och verksam på akuten Sjukgymnastens arbetsuppgift har varit att bedöma och undersöka skada/smärta i rörelse stödjeorgan samt bedömning av funktionsförmåga, gångteknik och hjälpmedelsbehov. Vid bedömning av skada/smärta i rörelseorganen kunde sjukgymnasten direkt utfärda remiss till röntgenundersökning. Överrapportering skedde till primärvård och kommunens rehabpersonal för fortsatt handläggning. Arbetstid: Sökbar mellan kl 8-13 och verksam på akuten Rådgivande sjuksköterskas funktion var att agera kontaktperson mellan primärvård och akutmottagning, efter bedömning av patientens hälsotillstånd ge egenvårdsråd, välja rätt vårdnivå samt att ge en utökad service för de patienter som hänvisats/remitterats till primärvårdens olika specialiteter alternativt annan akutenhet. Arbetstid: kl 8-2 NISSE sjuksköterskans primära arbetsuppgift var att efter snabb identifiering av multisjuk äldre patient, underlätta direktinläggning till vårdavdelning och att säkra optimal omvårdnad. 3

5 Arbetstid: kl 8-15 RESULTAT Patientdata - Närsjukvårdsteamet Under perioden var det totalt 196 patienter som var inskrivna på akutmottagningen på vardagar mellan kl 8-2. De olika funktionerna i Närsjukvårdsteamet har under denna period utfört åtgärd på 5451 patienter. Andel procent av det totala antalet inskrivna patienter på akutmottagningen som Närsjukvårdsteamet utfört åtgärd på under perioden Åtgärd av Närsjukvårdsteamet 29% 71% I genomsnitt söker ca 145 patienter vård på akutmottagningen vardagar mellan kl 8-2 och Närsjukvårdsteamet utför lämplig åtgärd på 42 patienter dagligen. 4

6 Patientdata Biståndshandläggare, Malmö Stad Sammanställning av antal patienter som besökt akutmottagningen och har medfört en insats av biståndshandläggare under perioden Data är inhämtad måndag - fredag dagtid. Urval: Data bygger på personer 65 år och äldre. Totalt antal personer Totalt Pågående insatser av Malmö Stad Ej pågående insatser av Malmö Stad Pågående insatser - Innebär att personer har kontakt med vård och omsorg i Malmö Stad i form av ett bistånd enligt Socialtjänstlagen (hemtjänstinsatser), hjälp av hemsjukvården enligt Hälso- och sjukvårdslagen samt/eller fått hjälpmedel förskrivet av paramedicinare i kommunen. Totalt har 348 personer med ovanstående urval besökt akutmottagningen och utav dessa har 49 % haft någon form av pågående insats av vård och omsorg i Malmö Stad. De återstående 51 % hade inte någon pågående insats (kontinuerlig/regelbunden kontakt) med hemtjänst eller hemsjukvård. En del av dem kan dock ha fått förskrivet hjälpmedel i form av rollator, badbräda, griptång m.m. 5

7 Personer med pågående insatser Inläggning/ hemgång Totalt Inläggning Hemgång Av de personer som har pågående insatser av Malmö Stad har 74 % blivit inlagda på vårdavdelning och 26 % återgått till ordinärt/särskilt/korttidsboende. 2 Personer med ej pågående insatser Inläggning /hemgång Totalt Inläggning Hemgång Av de personer som ej har haft pågående insatser av Malmö Stad har 49.5 % blivit inlagda på vårdavdelning och 5.5 % återgått till ordinärt boende. 6

8 Totalt antal ärende med åtgärder Extra information till UMAS 18 Information från Malmö Stad 5 Information till vårdtagare 44 Åtgärd Samarbete med rehab på akutmottagningen Information som faxades till SDF 2 55 Information som rappoterades eller inhämtades per tel till SDF 54 Behov av uppföljning av kommunen varav uppföljning av anhöriga Antal Av totalt 348 personer har det utförts någon form av åtgärd i 1578 ärende och utav dessa har det i 93 % (1472 st) upprättats ett informationsblad. Utöver informationsbladet har biståndshandläggare bistått med Extra information t.ex. telefonnummer och förmedlat kontakter till läkare, sjuksköterskor och rehabpersonal i 18 ärende. I fem ärenden har personal i Malmö Stad kontaktat biståndshandläggaren på akutmottagningen för att delge eller få information om patienter. I 44 ärende har biståndshandläggare haft direkt kontakt med inskrivna patienter på akutmottagningen samt AVA Akutvårdsavdelningen. Av dessa 44 har kontakt tagits med Malmö Stad för uppföljning i 37 fall, i 7 av dessa har det funnits behov av uppföljning/insatser till anhörig. För att underlätta komplexa hemgångar har samarbete med rehab (arbetsterapeut/ sjukgymnast) skett i 2 ärende, varav 18 återgått till ordinärt boende och 4 lagts in på vårdavdelning. Under perioden har information inhämtats eller rapporterats per telefon i 54 ärende. I 55 fall har information faxats ut till Malmö Stad om behov av uppföljning av biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen, hjälpmedelsöversyn, hjälpmedelsförskrivning, kontakt med hemsjukvården för eventuella insatser i hemmet. Information har även delgetts om en patient har vistats på ett korttidsboende och behövts läggas in för fortsatt behandling på UMAS. 7

9 Rehabpersonal Arbetsterapeut/sjukgymnast Sammanställning av antalet patienter med utförd rehabåtgärd under perioden (förändrad verksamhet under perioden ). Antal Antal Patienter - Män/kvinnor Män Kvinnor Totalt träffade sjukgymnast och arbetsterapeut 37 st patienter under angiven period. Antal Hemgång / inläggning Hemgång AVA Inläggning på avd Beslut 84 % av de patienter som rehabpersonal träffade på akutmottagningen återgick till hemmet. 8

10 Åtgärd Rehabåtgärder Utprovning av MAVIS hjm Övrigt Utprovning av rullstol Utprovning av kryckkäppar Förflyttning/lyft på akutintaget Kontakt med ortopedens rehab för åb Inskrivningsmeddelande Råd och information Rehabiliteringsprogram Kontakt med rehab primärvården Kontakt med biståndshanläggare Kontakt med rehab kommun Uprovning av gånghjälpmedel Funktions/Aktivitets bedömning Anamnes Antal Totalt så fick 1/4 av patienterna ett rehabprogram. Främst var det patienter med extremitetsskador och rygg- nackbesvär. Sammantaget överrapporterades 1/4 av patienterna till kommunrehab för vidare åtgärd. De vanligaste åtgärderna som överrapporterades var fallprevention, hjälpmedelsordination och hjälpmedelsöversyn. Sju patienter fick utprovat hjälpmedel enligt MAVIS-rutin på kvällstid (efter kl 16.). Detta medförde att patienten kunde återgå till hemmet. Varje patient var i medeltal i behov av 3.6 rehabiliteringsåtgärder. Totalt fick 1/4 av patienterna ett rehabiliteringsprogram. Främst var det patienter med extremitetskador och rygg-/nackbesvär. Sammantaget överrapporterades 1/4 av patienterna till kommunrehab för vidare åtgärd. De vanligaste åtgärderna var fallprevention, hjälpmedelsordination och hjälpmedelsöversyn. Sju patienter fick utprovat hjälpmedel enligt MAVIS-rutin (se metod) på kvällstid. Detta medförde att patienterna kunde återgå till hemmet. 9

11 Drygt 7 % av patienterna fick råd & information inför hemgång. Exempelvis hänvisning och information till olika instanser för uppföljning, men även allmänna råd av förflyttningsteknik och fallprevention. Patientdata - Rådgivande sjuksköterska Sammanställning av antalet patienter som skrevs in som akutpatienter och som skrevs in till rådgivande sjuksköterska under perioden Akutbesök / Rådgivandebesök Akutbesök Rådgivandebesök Antal September Oktober November December Januari Februari Mars Månad Totalt antal inskrivna akutbesök under angiven period var varav till rådgivande sjuksköterska 3436, vilket innebär att 1% av de patienter som söker akutvård omhändertages av rådgivande sjuksköterska för vidare åtgärd. Alla patienter som träffade rådgivande sjuksköterska fick någon form av åtgärd i form av egenvårdsråd, hänvisning till rätt vårdnivå och /eller information om mottagningstider och telefonnummer till rätt vård instans. De patienter som var i behov av en läkartid remitterades till primärvård eller till annan akutenhet. 1

12 Ålders/Köns indelning Kvinnor Män Antal Åldergrupper Ålders och köns indelning på de patienter som träffade rådgivande sjuksköterska. Frekvensen av besök till rådgivande sjuksköterska var högst i åldersgruppen 2-3 år, något fler män än kvinnor. Patientdata - NISSE-sjuksköterska snabbspår Sammanställning av antalet patienter som blivit inlagda via snabbspår av NISSEsjuksköterska under perioden

13 Antal snabbspår under perioden Totalt Bortfall Funktionen direktinläggning via snabbspår har fungerat måndag fredag 8:-15:. Bristande tillgänglighet på sängplatser har negativt påverkat antalet snabbspår. Med bortfall menas antalet patienter som fått ingå i det vanliga flödet pga. bristen på sängplatser. Personalenkät Närsjukvårdsteamet Enkät utdelad till totalt 3 stycken av akutmottagningens personal, 1 läkare, 1 sjuksköterskor och 1 undersköterskor. 1. Hur väl känner du till närsjukvårdsteamet på akutmottagningen? 1 Antal Mycket väl Inte alls Undersköterska Sjuksköterska Läkare

14 66 % av personalen på akutmottagningen kände väl till närsjukvårdsteamet. 2. Hur väl känner du till vilken hjälp/vilket stöd du kan få av närsjukvårdsteamet? Antal Undersköterska Sjuksköterska Läkare Mycket väl Inte alls 63 % av personalen kände till vilken hjälp de kunde få av närsjukvårdsteamet. Synpunkter:...upplever stort stöd dels NISSE dels benen bär ej -gångtest (akutläkare) Det behövs mer info och utbildning i hur vi skulle kunna arbeta mer med teamet. NISSE_ssk är en bra funktion-önskvärt att utöka tiden till ca 19 då många kommer under sen e.m. (sjuksköterska) 3. I vilken grad har du haft nytta av närsjukvårdsteamet i ditt arbete på akutmottagningen? Antal Undersköterska Sjuksköterska Läkare I mycket stor grad Inte alls 13

15 Av 3 personer upplevde 19 personer att de haft nytta av närsjukvårdsteamet på akutmottagningen. Synpunkter: Helger? Kvällar? (akutläkare) Jag tycker att det är bra att ha teamet kvar på akutmottagningen (akutläkare) Jag tycker att de gör stor nytta på ortopeden (undersköterska) Nu sitter inte jag i luckan; tror större användning därifrån (sjuksköterska) 4. I vilken grad tycker du att närsjukvårdsteamet är bra för patienten? Antal 9 Undersköterska Sjuksköterska Läkare I mycket stor grad Inte alls 25 personer, d v s ca 83 % av de tillfrågade, ansåg att patienten har nytta av närsjukvårdsteamet på akutmottagningen. Personalenkät Biståndshandläggare, Malmö Stad Enkät utlämnad i mars 29 till totalt 16 stycken personal (paramedicinare och sjuksköterskor) på ortoped- och medicinavdelning UMAS, för att mäta om informationsbladet är känt och om denna information har varit till hjälp i deras arbete. Inkomna enkäter 15 st, enkät bortfall 1st. 1. I vilken utsträckning känner du till detta dokument, (bilaga 1). 14

16 Inte alls I högsta grad Synpunkter: Sjuksköterska: Ej uppmärksammat pappret 2. Vilken information har hjälpt dig i ditt arbete? Socialt 11 Tillhör SDF/VC 7 Pågånde insatser SOL/HSL 13 Hjälpmedel 1 Telefonnummer Malmö Stad/anhöriga 8 Hälsohistoria ADL-status 7 7 Övrig information Synpunkter: Sjuksköterska: Väldigt bra med information om vilka insatser patienten har då de inte alltid vet detta. Även bra med telefonnummer till DSK m.m. I de fall patient kommit in till avd från akuten med dess har de varit till stor hjälp. Telefonnummer hjälper till jättemycket Rehabpersonal: Överblickar ADL: status och hjälpmedel, med detta stämmer inte alltid. Ger ändå en fingervisning. Underlättar mycket att snabbt få tydlig och bra information om patient, minskar behovet av att själva behöva lägga tid på att ring och söka information om patienten. Sjuksköterskan på avdelningen tar hand om dokumenten så jag tittar inte på det så ofta Alla patienter kan inte redogöra för exempelvis vilka hjälpmedel de har. Informationsbladet gör att jag slipper ringa runt och fråga. 15

17 Allt skulle hjälp (om jag sett informationsbladet hos någon patient) 3. I vilken grad samt på vilket sätt upplever du att informationen hjälp dig i ditt arbete? Inte alls I högsta grad Synpunkter: Sjuksköterska: Underlättar vårt arbete enormt. Förkortar vårdtiden eftersom den sociala informationen blir tillgänglig redan vid inläggning Bidrar till att få rätt information om patientens hjälpinsatser - värdefullt med telefonnummer och namn till rätt personer Att jag ej uppmärksammat denna lapp. Om patienten själv inte kan redogöra för vilka insatser och hjälpmedel han/hon har. Tidsbesparande, man behöver inte intervjua patienten igen om insatser m.m. Önskar att alla patienten hade en sådan här information med sig. Rehabpersonal: Underlättar mycket då jag som arbetsterapeut ska fylla i hjälpmedelsbehov på kallelse till samordnad vårdplanering. Tydligt få veta vilka hjälpmedel som finns redan sedan tidigare, SHT insatser sedan tidigare. Jag kan bli bättre på att själv titta på dokumenten för att få information. Bra att det finns, det underlättar. Mycket god idé med informationsblad. Vissa SDF faxar en del av denna info. Men långt ifrån alla och ej lika utförlig information. Informationen på informationsbladet borde finnas i Melior under rubrik aktuell situation/pågående SOL/HSL samt rehabinsatser. Som det är nu kan infobladet sitta i patientens pärm under olika flikar, dvs. med lite tur hittar man det. Inte på alla patienter - endast enstaka. Ingen rutin på att använda sig av det Patientenkät Rehab / biståndshandläggare Enkät utlämnad till patienter som återgått till hemmet efter rehabåtgärd samt bedömts vara i behov av uppföljning av rehabpersonal eller biståndshandläggare i Malmö stad. Av 2 utlämnade enkäter besvarades 13 enkäter. 16

18 1. Hur upplevde du kontakten/rådgivningen med rehabpersonal/ kommunrepresentant i samband med ditt besök på akutmottagningen? Inte alls bra Mycket bra 2. Upplevde du att du fick den hjälp du behövde på akutmottagningen för att klara dig i hemmet efter åtgärder (tex hjälpmedel, info om hemtjänst) av rehabpersonal/kommunrepresentant? Inte alls I högtsta grad 1 17

19 3. Kände du dig trygg vid hemgång från akutmottagningen? Inte alls I högsta grad 4. Var du nöjd med den kontakt med kommunen som planerades vid besöket på akutmottagningen efter hemkomsten från sjukhuset? Inte alls I högsta grad Synpunkter: Har fått kontakt med kommunen men insatserna har inte hunnit starta. Kommunen har ej hört av sig, kan ej bedöma (1 bortfall) 18

20 Patientenkät - Sjukgymnast / Rådgivande sjuksköterska Enkät utlämnad till patienter som återgått till hemmet efter åtgärd av sjukgymnast och rådgivande sjuksköterska, samt bedömts vara i behov av uppföljning av sjukgymnast i primärvården. Av 14 utlämnade enkäter besvarades 1 st. 1. Hur upplevde du omhändertagandet av sjukgymnast och rådgivande sjuksköterska på akutmottagningen? 2. Var du nöjd med de råd/behandlingar/övningstips du fick av sjukgymnast och rådgivande sjuksköterska på akuten? 19

21 3. Upplevde du att besöket på akutmottagningen tog för lång tid? 4. Fick du kontakt med sjukgymnast i primärvården/privat inom en vecka efter besöket? Patientenkät - Rådgivande sjuksköterska Totalt antal utdelade enkäter 2 stycken varav 17 besvarade. 1. Hur upplever du omhändertagandet av rådgivande sjuksköterska på akuten? 2

22 Inte alls bra Mycket bra Synpunkter: Sjuksköterskan hade tid att lyssna. Underlättade fortsatta kontakter med primärvården Ordnade akut tid till läkare på vårdcentralen Obekvämt att hänvisas till annan vårdnivå 2. Upplevde du att besöket på akutmottagningen tog för lång tid? Stämmer inte alls Stämmer i högsta grad Synpunkter: Väntetiden fram till att anmäla sig i luckan tog för lång tid Vissa upplevde 15 minuter som lång väntetid andra tyckte att 45 minuter var helt acceptabel 3. Blev du omhändertagen inom primärvården (vårdcentral, sjukgymnast, kurator, distriktssköterska, etc)? 21

23 Ja Nej Synpunkter: Sjuksköterskan på vårdcentralen ringde dagen efter som avtalat När behovet fanns ordnades läkartider 4. Hur upplever du omhändertagandet inom primärvården? Inte alls bra Mycket bra Synpunkter: Bra omhändertagande Brukar vara besvärligt att få läkartider Bra att bli uppringd Patientenkät NISSE-sjuksköterska snabbspår Totalt har 16 enkäter lämnats ut till patienter i samband med inläggning. Endast 3 patienter har kunnat delta, varav 1 patient kunnat fylla i hela enkäten. 22

24 1. Har du tidigare besökt akutmottagningen och blivit inlagd? Ja Nej 2. Upplever du någon skillnad på väntetiden vid detta inläggningstillfälle jämfört med tidigare? Inte alls I högsta grad 3. Tycker du att inskrivningen och undersökningen på avdelningen har varit likvärdig med eller bättre än den du tidigare fått på akutmottagningen? Inte alls I högsta grad 4. Målsättningen med snabbspår är att öka kvaliteten och tryggheten för den enskilde patienten. Upplever Du att vi uppnått detta mål? 23

25 Inte alls I högsta grad 5. Hur nöjd är du med omhändertagandet på akutmottagningen? Inte alls I högsta grad Kommentar: Synpunkter som kommit från avdelningarna var att patienterna har haft nedsatt kognitiv förmåga och/eller varit för sjuka för att kunna svara på enkäten även med hjälp från personal och anhöriga. Personalenkät NISSE-sjuksköterska snabbspår Totalt lämnades 16 enkäter ut i samband med inläggning via snabbspår. Endast 6 enkäter återlämnades varav vissa delvis ifyllda. På grund av det stora bortfallet lämnades ytterligare 2 enkäter ut. Det totala antalet ifyllda enkäter blev 16 stycken. 24

26 1. Upplever du att patienterna som läggs in via snabbspår är mer nöjda med omhändertagandet på akutmottagningen jämfört med patienter som läggs in på vanligt sätt? Inte alls I hög grad Synpunkter: Svårt att bedöma. Dom vet inte om att dom kom in på snabbspår. Dom klagar på lång väntetid, annars säger dom inget. Ofta är patienterna så dåliga i sitt allmäntillstånd att de inte riktigt kan uttala sig eller framföra att dom känner sig nöjda, eller att det går fortare att komma upp på avdelning. 2. Tycker du att de patienter som läggs in via snabbspår är mindre påverkade av väntetiden på akutmottagningen jämfört med övriga patienter? Inte alls I hög grad

27 3. Inläggning via snabbspår ger till viss del ökad arbetsbelastning på avdelningen. Tycker du att det påverkar ditt arbete negativt? Inte alls I hög grad Synpunkter: Påverkar arbetsbelastningen till viss del, viktigt att patienten inte kommer upp för sent. Pga stress och tidsbrist i det dagliga arbetet kan ytterliggare arbetsmoment negativt. Får bra koll på patienten genom att själv utföra arbetet. Patienten är inte lika trött och kan därför ge mer information om sin sjukdom. 4. Hur upplever du att samarbetet mellan avdelningen och akutmottagningen fungerat i samband med inläggning via snabbspår? Inte alls bra Mycket bra Synpunkter: Det finns ingen hänsyn att vi ej har ledig plats fastän vi uppdaterat i förväg. Det man får höra är att dessa patienter ska läggas in på avdelning direkt. 26

28 DISKUSSION METODDISKUSSION Vid projektets start fanns redan arbetsterapeut och sjukgymnast närvarande på akutmottagningen. De övriga funktionerna i teamet tillkom efter hand vilket medförde att endast vissa riktlinjer kunde ställas upp för arbetet. Närsjukvårdsteamet fick på så vis fria händer att utforma arbetssättet. Denna möjlighet att utveckla arbetet har varit utmanande, inspirerande och spännande. Styrgruppen har fungerat som resurspersoner och gett kontinuerlig feedback på gruppens arbete, vilket har upplevts som ett stöd samt bidragit till teamets fortsatta utveckling. Information kring närsjukvårdsteamets funktion har givits vid flera tillfällen på akutmottagningen för att tydliggöra vilken nytta patienterna och övrig personal kan ha av de olika kompetenserna. Arbete med information är viktigt och måste ständigt fortgå och utvecklas då arbetsplatsen är stor med mycket personal. Efter hand som arbetet pågått har behovet av en uppföljning och utvärdering av projektet blivit viktigare och tydligare. Efter diskussioner beslutades att riktade enkäter skulle lämnas ut till patienter och personal som använt sig av någon funktion i närsjukvårdsteamet och resultatet av enkäterna är sammanställt i detta material. Så som arbetet med närsjukvårdsteamet utvecklats och successivt vuxit fram har det inte varit möjligt att genomföra en utvärdering som uppfyller strikta vetenskapliga krav. Då det nu finns ett grundmaterial och teamet funnit sin form kan man inför eventuellt fortsatt arbete involvera lämpligt processtöd för att tydligare kunna mäta patientnytta och fördelar för logistiken på ett mer strukturerat sätt. RESULTATDISKUSSION Närsjukvårdsteamet Enkäten delades ut till och besvarades av tio läkare (fem akutläkare, tre medicinläkare och två ortopedläkare), tio sjuksköterskor och tio undersköterskor på akutmottagningen, UMAS I ingressen förtydligades vilka personer som ingick i närsjukvårdsteamet då frågorna gällde kunskap och nytta med hela teamet. Dock kan man av svaren utläsa en del synpunkter riktade till specifika yrkeskategorier och inte teamet i sin helhet. Svaren kunde värderas från 1=mycket väl/ i mycket stor grad till 6= inte alls. Vi kan av kommentarer efter besvarandet av frågorna dock utläsa någon som uppfattat värderingen på andra hållet. Detta är ej korrigerat i redovisningen. Majoriteten av personalen på akutmottagningen upplevde sig ha kännedom om och nytta av närsjukvårdsteamet. Många önskade dock mer information och konkreta förslag kring när och hur teamet kan nyttjas. Teamet har medverkat vid arbetsplatsträffar på akutmottagningen, samt även informerat vid medicin-, kirurg och ortopedläkarnas möten. Skriftlig information finns även på expeditioner på akutmottagningen, samt i processrummet (bilaga 1). 27

29 Akutmottagningen är dock en stor och dynamisk arbetsplats där ett fortsatt arbete med informationen måste ske kontinuerligt genom bland annat ovannämnda insatser för att utveckla samarbetet med all personal. Det är också av stor vikt med kontinuitet och att teamet kan vara närvarande ute i verksamheten på akutmottagningen för att underlätta samarbetet och utvecklingen. Rådgivande sjuksköterska finns på plats mellan 8. och 2., men personalen på akutmottagningen efterfrågar även arbetsterapeut och sjukgymnast, NISSE-sjuksköterska och biståndshandläggare under kvällar och helger. Arbetsterapeut och sjukgymnast har tre dagar i veckan varit på plats fram till 18. (se rehab diskussion), vilket är tänkt skall kunna fortsätta. Drygt 83 % menade att teamet är till stor nytta för patienten, vilket verkar överensstämma med patienternas egna upplevelser, (se övriga utvärderingar i sammanställningen nedan), vilket gör att en fortsatt utveckling av detta arbetssätt är av yttersta vikt. Biståndshandläggare, Malmö Stad Biståndshandläggarens funktion i närsjukvårdsteamet har främst varit att bidra till att underlätta inläggningar och stödja komplexa hemgångar i huvudsak för den multisjuka äldre personen samt bidra till utveckling och förbättring av informationsflödet mellan olika aktörer i vårdkedjan. För att förbättra informationsöverföringen finns nu Malmö Stads jourtelefonnummer till vård och omsorg på akutmottagningens hemsida (intranätet UMAS). Under projektperioden har även upplysning om telefonnummer inhämtats samt förmedlats kontakt för personer bosatta i andra kommuner än Malmö Stad. En förutsättning för att projektet skulle kunna genomföras var tillgången till Malmö Stads journalsystem Origo. I starten av projektet tog det ca 1 ½ månad innan origo var tillgängligt på akutmottagningen och under de första fem månaderna var uppkoppling periodvis ur funktion. Detta innebar att informationsflödet inte fungerade optimalt den första tiden. Ett dokument har tagits fram och benämns vidare i texten som informationsblad (bilaga 2). Detta dokument beskriver vilka pågående insatser den multisjuka äldre patienten har och hur dessa har fungerat. Syftet med dokumentet har varit att underlätta beslutsprocessen och säkra vårdkedjan för den enskilde. Totalt under den angivna perioden har det upprättats 1472 informationsblad. En förhoppning med informationsbladen är att akutmottagningens personal i större utsträckning än tidigare kunnat överrapportera eventuellt vidare behov av uppföljning från hemsjukvården. Resultatet av personalenkätundersökning på medicin- och ortopedavdelning visade att personalen till stor del har uppmärksammat informationsbladet och att detta dokument har underlättat deras arbete inför den sociala planeringen. Det framkom även i enkätundersökningen att vissa stadsdelar bidrar med delar av denna information när ett inskrivningsmeddelande från avdelningen har skickats till stadsdelarna, dock inte alla. Pågående insatser (SOL/HSL), förskrivna hjälpmedel samt telefonnummer till stadsdelarna är den information personalen på UMAS upplever kan förenkla den sociala planeringen samt informationsöverförandet till Malmö Stad. 28

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o slutenvård Smida vårdkedjan för de mest sköra äldre Arbetsterapeuter,

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Beslutad på strategisk nivå 2012-03-02 Ersätter tidigare dokument

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Patientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande.

Patientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande. 141016 Patientfall för Dessa patientfall kan användas som en vägledning på hur och när kan användas. Patientfallen är inte ett facit, utan varje situation, patientkontakt och vårdrelation får bedömas individuellt

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

PAL Alvesta Väckelsång

PAL Alvesta Väckelsång Linneaprojekt 3, våren 2008-1 - INLEDNING Inom Linneaprojektet ingår det att göra undersökningar i olika arbetsgrupper som leder till förbättringar inom vårdkedjan för äldre, multisjuka personer. Gruppens

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

1(10) Samordnad vårdplanering. Styrdokument

1(10) Samordnad vårdplanering. Styrdokument 1(10) Styrdokument 2(10) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 112 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-11-27 Reviderad 2013-12-16,

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare

Läs mer

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Rehabiliterande förhållningssätt arbetsmetod Fastställt av Martina Nordin Regelverk SOL Verksamhet Hemtjänst Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum 100311 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

Målgrupp. Primärvården

Målgrupp. Primärvården Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8) Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...

Läs mer

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER» Bättre framförhållning ger lugnare arbetsmiljö Läkemedel 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning 6 Analys

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Vi kommer från Äldreomsorgen i Härryda kommun och jag heter Ann Bergström och arbetar som arbetsterapeut och jag heter Karina Gustafsson och arbetar som

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1 Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand Tfn: 0611-55 54

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. 2014-12-02 4 1(7) Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. Definition direktinläggning Inläggning på akutgeriatrisk vårdplats av multisjuk äldre patient i

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

Välkommen. till korttidsplats på Glimten

Välkommen. till korttidsplats på Glimten Välkommen till korttidsplats på Glimten Broschyren innehåller information, telefonnummer och praktiska upplysningar till dig som har fått korttidsplats på Glimten. Glimten är beläget på Östergården, våning

Läs mer