Närsjukvårdsteamet. Akutmottagningen UMAS

Transkript

1 Närsjukvårdsteamet Akutmottagningen UMAS 29 Utvärdering Närsjukvårdsteamet, Ann Andersson - Biståndshandläggare Åsa Dahlqvist - Arbetsterapeut Eva Hansson - NISSE sjuksköterska Wiveca Norinder - Rådgivande sjuksköterska Jesper Robertsson - Sjukgymnast

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund..2 Syfte.. 2 Metod Yrkesspecifika arbetsfunktioner...3 Resultat...4 Patientdata Närsjukvårdsteamet...4 Biståndshandläggare, Malmö stad 5 Rehabpersonal arbetsterapeut/sjukgymnast...8 Rådgivande sjuksköterska...1 NISSE sjuksköterska snabbspår Enkätsammanställning Personalenkät -Närsjukvårdsteamet...12 Personalenkät Biståndshandläggare, Malmö stad 14 Patientenkät Rehab/biståndshandläggare...16 Patientenkät Sjukgymnast Rådgivande sjuksköterska.18 Patientenkät - Rådgivande sjuksköterska 2 Patientenkät Nisse-sjuksköterska snabbspår...22 Personalenkät Nisse-sjuksköterska snabbspår.24 Diskussion..26 Metoddiskussion Resultatdiskussion 26 Närsjukvårdsteamet. 26 Biståndshandläggare, Malmö stad...27 Rehabpersonal arbetsterapeut/sjukgymnast.3 Rådgivande sjuksköterska...31 NISSE sjuksköterska...33 Slutsats 36 Bilaga 1 Bilaga 2 1

3 Närsjukvårdsteamet på Akutmottagningen UMAS BAKGRUND Många söker idag akut vård på UMAS. För att minska vårdtiden på akutmottagningen och för att ge bra och effektiv vård och omsorg krävs utveckling av nya arbetsmetoder mellan de olika vårdgivarna. Medicinkliniken (Akutcentrum) fick som uppdrag 27 att utveckla den akuta närsjukvården på UMAS. Denna funktion skulle anpassas till det nya arbetssättet enligt ADAPT (adaptive process triage). Detta arbete får ses som en vidareutveckling av det framgångsrika NISSEkonceptet där närsjukvårdsavdelningar knutits till bestämda stadsdelar och vårdcentraler för att underlätta samarbetet, bl.a. främjande av direkta inläggningar. Som ett led i utvecklingen bildades ett närsjukvårdsteam på akutmottagningen. I teamet ingick funktionerna arbetsterapeut, sjukgymnast, NISSE- sjuksköterska från UMAS samt biståndshandläggare från Malmö stad och rådgivande sjuksköterska från primärvården. Närsjukvårdsteamets uppdrag var att utveckla den akuta närsjukvården på UMAS i samarbete med Malmö Stad och Primärvård samt att underlätta informationsflödet så att patienten fick ett snabbt, tryggt och säkert omhändertagande. SYFTE Teamets huvudsyfte var att stödja och underlätta bedömningen (hänvisning/hemgång/inläggning) av patienten genom att använda rätt yrkeskompetens. METOD Närsjukvårdsteamet var färdigbildat och arbetet påbörjades under våren 28. Metoden för denna typ av samarbete har tidigare inte använts på akutmottagningen UMAS. Uppdragsgivarna gav därför teamet fria händer att utforma sitt arbete, det skulle främst vara anpassat till patientens behov men även effektivare arbete på akutmottagningen eftersträvades. Alla delar av teamet startade inte samtidigt. Först ut var paramedicinarna, varefter övriga kategorier följde under några månader. Samarbetet i närsjukvårdsteamet påbörjades med planering av arbetet i syfte att skapa riktlinjer för gemensamma rutiner och arbetssätt. Under hösten 28 gick teamet ut och informerade om uppdraget och syftet för samtliga personalkategorier på akutmottagningen. Dessutom informerades läkare verksamma på medicin-, ortoped- och kirurgkliniken. Informationsposter om de olika funktionerna i teamet sattes upp på samtliga expeditioner på akutmottagningen (bilaga 1). 2

4 Genom ett samarbete med Malmö stad fick närsjukvårdsteamet tillgång till enklare hjälpmedel på akutmottagningen för utlåning till patienter administrerat av rehabpersonal på akutmottagningen. Teamet arbetade utefter sin roll och yrkeskompetens på akutmottagningen. I varje enskilt ärende aktiverades den/de kompetenser i teamet som patienten bedömdes vara i behov av. Teamet aktiverades parallellt med övrigt omhändertagande, såväl tidigt som sent i förloppet på Akutmottagningen/AVA. Beslut togs av uppdragsgivare att projektet skulle utvärderas genom inhämtande av patientdata under perioden tom Utvärderingen skulle även utföras i form av sju enkätundersökningar under perioden tom riktade till både patienter och personal. Målet var att samla in svar från 2 personer per enkätundersökning. Yrkesspecifika arbetsfunktioner Teamet har varit verksamt dagtid måndag till fredag mellan kl i olika utsträckning. Biståndshandläggaren har genom sin närvaro på akutintaget bidragit till att underlätta inläggningar av patienter genom information om vilka pågående insatser som den multisjuka äldre patienten har och hur dessa har fungerat. En annan viktig del har varit att informera patienter om kommuninsatser samt hänvisa till rätt kontakt i respektive stadsdel. Biståndshandläggaren har även varit en informationslänk mellan akutmottagningen/akutvårdsavdelningen och stadsdelarna så eventuella biståndsbedömningar eller andra kontakter i Malmö kunnat påbörjas snarast om behov funnits (stödja komplexa hemgångar). Arbetstid: kl Arbetsterapeutens arbetsuppgift har varit att bedöma patientens aktivitets- och funktionsförmåga samt bedömning av hjälpmedelsbehov och utprovning/utlåning av tekniska hjälpmedel samt rullstol. Patienter som var i behov av uppföljning i hemmet överrapporterades till kommunens rehabpersonal. Arbetstid: Sökbar mellan kl 8-13 och verksam på akuten Sjukgymnastens arbetsuppgift har varit att bedöma och undersöka skada/smärta i rörelse stödjeorgan samt bedömning av funktionsförmåga, gångteknik och hjälpmedelsbehov. Vid bedömning av skada/smärta i rörelseorganen kunde sjukgymnasten direkt utfärda remiss till röntgenundersökning. Överrapportering skedde till primärvård och kommunens rehabpersonal för fortsatt handläggning. Arbetstid: Sökbar mellan kl 8-13 och verksam på akuten Rådgivande sjuksköterskas funktion var att agera kontaktperson mellan primärvård och akutmottagning, efter bedömning av patientens hälsotillstånd ge egenvårdsråd, välja rätt vårdnivå samt att ge en utökad service för de patienter som hänvisats/remitterats till primärvårdens olika specialiteter alternativt annan akutenhet. Arbetstid: kl 8-2 NISSE sjuksköterskans primära arbetsuppgift var att efter snabb identifiering av multisjuk äldre patient, underlätta direktinläggning till vårdavdelning och att säkra optimal omvårdnad. 3

5 Arbetstid: kl 8-15 RESULTAT Patientdata - Närsjukvårdsteamet Under perioden var det totalt 196 patienter som var inskrivna på akutmottagningen på vardagar mellan kl 8-2. De olika funktionerna i Närsjukvårdsteamet har under denna period utfört åtgärd på 5451 patienter. Andel procent av det totala antalet inskrivna patienter på akutmottagningen som Närsjukvårdsteamet utfört åtgärd på under perioden Åtgärd av Närsjukvårdsteamet 29% 71% I genomsnitt söker ca 145 patienter vård på akutmottagningen vardagar mellan kl 8-2 och Närsjukvårdsteamet utför lämplig åtgärd på 42 patienter dagligen. 4

6 Patientdata Biståndshandläggare, Malmö Stad Sammanställning av antal patienter som besökt akutmottagningen och har medfört en insats av biståndshandläggare under perioden Data är inhämtad måndag - fredag dagtid. Urval: Data bygger på personer 65 år och äldre. Totalt antal personer Totalt Pågående insatser av Malmö Stad Ej pågående insatser av Malmö Stad Pågående insatser - Innebär att personer har kontakt med vård och omsorg i Malmö Stad i form av ett bistånd enligt Socialtjänstlagen (hemtjänstinsatser), hjälp av hemsjukvården enligt Hälso- och sjukvårdslagen samt/eller fått hjälpmedel förskrivet av paramedicinare i kommunen. Totalt har 348 personer med ovanstående urval besökt akutmottagningen och utav dessa har 49 % haft någon form av pågående insats av vård och omsorg i Malmö Stad. De återstående 51 % hade inte någon pågående insats (kontinuerlig/regelbunden kontakt) med hemtjänst eller hemsjukvård. En del av dem kan dock ha fått förskrivet hjälpmedel i form av rollator, badbräda, griptång m.m. 5

7 Personer med pågående insatser Inläggning/ hemgång Totalt Inläggning Hemgång Av de personer som har pågående insatser av Malmö Stad har 74 % blivit inlagda på vårdavdelning och 26 % återgått till ordinärt/särskilt/korttidsboende. 2 Personer med ej pågående insatser Inläggning /hemgång Totalt Inläggning Hemgång Av de personer som ej har haft pågående insatser av Malmö Stad har 49.5 % blivit inlagda på vårdavdelning och 5.5 % återgått till ordinärt boende. 6

8 Totalt antal ärende med åtgärder Extra information till UMAS 18 Information från Malmö Stad 5 Information till vårdtagare 44 Åtgärd Samarbete med rehab på akutmottagningen Information som faxades till SDF 2 55 Information som rappoterades eller inhämtades per tel till SDF 54 Behov av uppföljning av kommunen varav uppföljning av anhöriga Antal Av totalt 348 personer har det utförts någon form av åtgärd i 1578 ärende och utav dessa har det i 93 % (1472 st) upprättats ett informationsblad. Utöver informationsbladet har biståndshandläggare bistått med Extra information t.ex. telefonnummer och förmedlat kontakter till läkare, sjuksköterskor och rehabpersonal i 18 ärende. I fem ärenden har personal i Malmö Stad kontaktat biståndshandläggaren på akutmottagningen för att delge eller få information om patienter. I 44 ärende har biståndshandläggare haft direkt kontakt med inskrivna patienter på akutmottagningen samt AVA Akutvårdsavdelningen. Av dessa 44 har kontakt tagits med Malmö Stad för uppföljning i 37 fall, i 7 av dessa har det funnits behov av uppföljning/insatser till anhörig. För att underlätta komplexa hemgångar har samarbete med rehab (arbetsterapeut/ sjukgymnast) skett i 2 ärende, varav 18 återgått till ordinärt boende och 4 lagts in på vårdavdelning. Under perioden har information inhämtats eller rapporterats per telefon i 54 ärende. I 55 fall har information faxats ut till Malmö Stad om behov av uppföljning av biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen, hjälpmedelsöversyn, hjälpmedelsförskrivning, kontakt med hemsjukvården för eventuella insatser i hemmet. Information har även delgetts om en patient har vistats på ett korttidsboende och behövts läggas in för fortsatt behandling på UMAS. 7

9 Rehabpersonal Arbetsterapeut/sjukgymnast Sammanställning av antalet patienter med utförd rehabåtgärd under perioden (förändrad verksamhet under perioden ). Antal Antal Patienter - Män/kvinnor Män Kvinnor Totalt träffade sjukgymnast och arbetsterapeut 37 st patienter under angiven period. Antal Hemgång / inläggning Hemgång AVA Inläggning på avd Beslut 84 % av de patienter som rehabpersonal träffade på akutmottagningen återgick till hemmet. 8

10 Åtgärd Rehabåtgärder Utprovning av MAVIS hjm Övrigt Utprovning av rullstol Utprovning av kryckkäppar Förflyttning/lyft på akutintaget Kontakt med ortopedens rehab för åb Inskrivningsmeddelande Råd och information Rehabiliteringsprogram Kontakt med rehab primärvården Kontakt med biståndshanläggare Kontakt med rehab kommun Uprovning av gånghjälpmedel Funktions/Aktivitets bedömning Anamnes Antal Totalt så fick 1/4 av patienterna ett rehabprogram. Främst var det patienter med extremitetsskador och rygg- nackbesvär. Sammantaget överrapporterades 1/4 av patienterna till kommunrehab för vidare åtgärd. De vanligaste åtgärderna som överrapporterades var fallprevention, hjälpmedelsordination och hjälpmedelsöversyn. Sju patienter fick utprovat hjälpmedel enligt MAVIS-rutin på kvällstid (efter kl 16.). Detta medförde att patienten kunde återgå till hemmet. Varje patient var i medeltal i behov av 3.6 rehabiliteringsåtgärder. Totalt fick 1/4 av patienterna ett rehabiliteringsprogram. Främst var det patienter med extremitetskador och rygg-/nackbesvär. Sammantaget överrapporterades 1/4 av patienterna till kommunrehab för vidare åtgärd. De vanligaste åtgärderna var fallprevention, hjälpmedelsordination och hjälpmedelsöversyn. Sju patienter fick utprovat hjälpmedel enligt MAVIS-rutin (se metod) på kvällstid. Detta medförde att patienterna kunde återgå till hemmet. 9

11 Drygt 7 % av patienterna fick råd & information inför hemgång. Exempelvis hänvisning och information till olika instanser för uppföljning, men även allmänna råd av förflyttningsteknik och fallprevention. Patientdata - Rådgivande sjuksköterska Sammanställning av antalet patienter som skrevs in som akutpatienter och som skrevs in till rådgivande sjuksköterska under perioden Akutbesök / Rådgivandebesök Akutbesök Rådgivandebesök Antal September Oktober November December Januari Februari Mars Månad Totalt antal inskrivna akutbesök under angiven period var varav till rådgivande sjuksköterska 3436, vilket innebär att 1% av de patienter som söker akutvård omhändertages av rådgivande sjuksköterska för vidare åtgärd. Alla patienter som träffade rådgivande sjuksköterska fick någon form av åtgärd i form av egenvårdsråd, hänvisning till rätt vårdnivå och /eller information om mottagningstider och telefonnummer till rätt vård instans. De patienter som var i behov av en läkartid remitterades till primärvård eller till annan akutenhet. 1

12 Ålders/Köns indelning Kvinnor Män Antal Åldergrupper Ålders och köns indelning på de patienter som träffade rådgivande sjuksköterska. Frekvensen av besök till rådgivande sjuksköterska var högst i åldersgruppen 2-3 år, något fler män än kvinnor. Patientdata - NISSE-sjuksköterska snabbspår Sammanställning av antalet patienter som blivit inlagda via snabbspår av NISSEsjuksköterska under perioden

13 Antal snabbspår under perioden Totalt Bortfall Funktionen direktinläggning via snabbspår har fungerat måndag fredag 8:-15:. Bristande tillgänglighet på sängplatser har negativt påverkat antalet snabbspår. Med bortfall menas antalet patienter som fått ingå i det vanliga flödet pga. bristen på sängplatser. Personalenkät Närsjukvårdsteamet Enkät utdelad till totalt 3 stycken av akutmottagningens personal, 1 läkare, 1 sjuksköterskor och 1 undersköterskor. 1. Hur väl känner du till närsjukvårdsteamet på akutmottagningen? 1 Antal Mycket väl Inte alls Undersköterska Sjuksköterska Läkare

14 66 % av personalen på akutmottagningen kände väl till närsjukvårdsteamet. 2. Hur väl känner du till vilken hjälp/vilket stöd du kan få av närsjukvårdsteamet? Antal Undersköterska Sjuksköterska Läkare Mycket väl Inte alls 63 % av personalen kände till vilken hjälp de kunde få av närsjukvårdsteamet. Synpunkter:...upplever stort stöd dels NISSE dels benen bär ej -gångtest (akutläkare) Det behövs mer info och utbildning i hur vi skulle kunna arbeta mer med teamet. NISSE_ssk är en bra funktion-önskvärt att utöka tiden till ca 19 då många kommer under sen e.m. (sjuksköterska) 3. I vilken grad har du haft nytta av närsjukvårdsteamet i ditt arbete på akutmottagningen? Antal Undersköterska Sjuksköterska Läkare I mycket stor grad Inte alls 13

15 Av 3 personer upplevde 19 personer att de haft nytta av närsjukvårdsteamet på akutmottagningen. Synpunkter: Helger? Kvällar? (akutläkare) Jag tycker att det är bra att ha teamet kvar på akutmottagningen (akutläkare) Jag tycker att de gör stor nytta på ortopeden (undersköterska) Nu sitter inte jag i luckan; tror större användning därifrån (sjuksköterska) 4. I vilken grad tycker du att närsjukvårdsteamet är bra för patienten? Antal 9 Undersköterska Sjuksköterska Läkare I mycket stor grad Inte alls 25 personer, d v s ca 83 % av de tillfrågade, ansåg att patienten har nytta av närsjukvårdsteamet på akutmottagningen. Personalenkät Biståndshandläggare, Malmö Stad Enkät utlämnad i mars 29 till totalt 16 stycken personal (paramedicinare och sjuksköterskor) på ortoped- och medicinavdelning UMAS, för att mäta om informationsbladet är känt och om denna information har varit till hjälp i deras arbete. Inkomna enkäter 15 st, enkät bortfall 1st. 1. I vilken utsträckning känner du till detta dokument, (bilaga 1). 14

16 Inte alls I högsta grad Synpunkter: Sjuksköterska: Ej uppmärksammat pappret 2. Vilken information har hjälpt dig i ditt arbete? Socialt 11 Tillhör SDF/VC 7 Pågånde insatser SOL/HSL 13 Hjälpmedel 1 Telefonnummer Malmö Stad/anhöriga 8 Hälsohistoria ADL-status 7 7 Övrig information Synpunkter: Sjuksköterska: Väldigt bra med information om vilka insatser patienten har då de inte alltid vet detta. Även bra med telefonnummer till DSK m.m. I de fall patient kommit in till avd från akuten med dess har de varit till stor hjälp. Telefonnummer hjälper till jättemycket Rehabpersonal: Överblickar ADL: status och hjälpmedel, med detta stämmer inte alltid. Ger ändå en fingervisning. Underlättar mycket att snabbt få tydlig och bra information om patient, minskar behovet av att själva behöva lägga tid på att ring och söka information om patienten. Sjuksköterskan på avdelningen tar hand om dokumenten så jag tittar inte på det så ofta Alla patienter kan inte redogöra för exempelvis vilka hjälpmedel de har. Informationsbladet gör att jag slipper ringa runt och fråga. 15

17 Allt skulle hjälp (om jag sett informationsbladet hos någon patient) 3. I vilken grad samt på vilket sätt upplever du att informationen hjälp dig i ditt arbete? Inte alls I högsta grad Synpunkter: Sjuksköterska: Underlättar vårt arbete enormt. Förkortar vårdtiden eftersom den sociala informationen blir tillgänglig redan vid inläggning Bidrar till att få rätt information om patientens hjälpinsatser - värdefullt med telefonnummer och namn till rätt personer Att jag ej uppmärksammat denna lapp. Om patienten själv inte kan redogöra för vilka insatser och hjälpmedel han/hon har. Tidsbesparande, man behöver inte intervjua patienten igen om insatser m.m. Önskar att alla patienten hade en sådan här information med sig. Rehabpersonal: Underlättar mycket då jag som arbetsterapeut ska fylla i hjälpmedelsbehov på kallelse till samordnad vårdplanering. Tydligt få veta vilka hjälpmedel som finns redan sedan tidigare, SHT insatser sedan tidigare. Jag kan bli bättre på att själv titta på dokumenten för att få information. Bra att det finns, det underlättar. Mycket god idé med informationsblad. Vissa SDF faxar en del av denna info. Men långt ifrån alla och ej lika utförlig information. Informationen på informationsbladet borde finnas i Melior under rubrik aktuell situation/pågående SOL/HSL samt rehabinsatser. Som det är nu kan infobladet sitta i patientens pärm under olika flikar, dvs. med lite tur hittar man det. Inte på alla patienter - endast enstaka. Ingen rutin på att använda sig av det Patientenkät Rehab / biståndshandläggare Enkät utlämnad till patienter som återgått till hemmet efter rehabåtgärd samt bedömts vara i behov av uppföljning av rehabpersonal eller biståndshandläggare i Malmö stad. Av 2 utlämnade enkäter besvarades 13 enkäter. 16

18 1. Hur upplevde du kontakten/rådgivningen med rehabpersonal/ kommunrepresentant i samband med ditt besök på akutmottagningen? Inte alls bra Mycket bra 2. Upplevde du att du fick den hjälp du behövde på akutmottagningen för att klara dig i hemmet efter åtgärder (tex hjälpmedel, info om hemtjänst) av rehabpersonal/kommunrepresentant? Inte alls I högtsta grad 1 17

19 3. Kände du dig trygg vid hemgång från akutmottagningen? Inte alls I högsta grad 4. Var du nöjd med den kontakt med kommunen som planerades vid besöket på akutmottagningen efter hemkomsten från sjukhuset? Inte alls I högsta grad Synpunkter: Har fått kontakt med kommunen men insatserna har inte hunnit starta. Kommunen har ej hört av sig, kan ej bedöma (1 bortfall) 18

20 Patientenkät - Sjukgymnast / Rådgivande sjuksköterska Enkät utlämnad till patienter som återgått till hemmet efter åtgärd av sjukgymnast och rådgivande sjuksköterska, samt bedömts vara i behov av uppföljning av sjukgymnast i primärvården. Av 14 utlämnade enkäter besvarades 1 st. 1. Hur upplevde du omhändertagandet av sjukgymnast och rådgivande sjuksköterska på akutmottagningen? 2. Var du nöjd med de råd/behandlingar/övningstips du fick av sjukgymnast och rådgivande sjuksköterska på akuten? 19

21 3. Upplevde du att besöket på akutmottagningen tog för lång tid? 4. Fick du kontakt med sjukgymnast i primärvården/privat inom en vecka efter besöket? Patientenkät - Rådgivande sjuksköterska Totalt antal utdelade enkäter 2 stycken varav 17 besvarade. 1. Hur upplever du omhändertagandet av rådgivande sjuksköterska på akuten? 2

22 Inte alls bra Mycket bra Synpunkter: Sjuksköterskan hade tid att lyssna. Underlättade fortsatta kontakter med primärvården Ordnade akut tid till läkare på vårdcentralen Obekvämt att hänvisas till annan vårdnivå 2. Upplevde du att besöket på akutmottagningen tog för lång tid? Stämmer inte alls Stämmer i högsta grad Synpunkter: Väntetiden fram till att anmäla sig i luckan tog för lång tid Vissa upplevde 15 minuter som lång väntetid andra tyckte att 45 minuter var helt acceptabel 3. Blev du omhändertagen inom primärvården (vårdcentral, sjukgymnast, kurator, distriktssköterska, etc)? 21

23 Ja Nej Synpunkter: Sjuksköterskan på vårdcentralen ringde dagen efter som avtalat När behovet fanns ordnades läkartider 4. Hur upplever du omhändertagandet inom primärvården? Inte alls bra Mycket bra Synpunkter: Bra omhändertagande Brukar vara besvärligt att få läkartider Bra att bli uppringd Patientenkät NISSE-sjuksköterska snabbspår Totalt har 16 enkäter lämnats ut till patienter i samband med inläggning. Endast 3 patienter har kunnat delta, varav 1 patient kunnat fylla i hela enkäten. 22

24 1. Har du tidigare besökt akutmottagningen och blivit inlagd? Ja Nej 2. Upplever du någon skillnad på väntetiden vid detta inläggningstillfälle jämfört med tidigare? Inte alls I högsta grad 3. Tycker du att inskrivningen och undersökningen på avdelningen har varit likvärdig med eller bättre än den du tidigare fått på akutmottagningen? Inte alls I högsta grad 4. Målsättningen med snabbspår är att öka kvaliteten och tryggheten för den enskilde patienten. Upplever Du att vi uppnått detta mål? 23

25 Inte alls I högsta grad 5. Hur nöjd är du med omhändertagandet på akutmottagningen? Inte alls I högsta grad Kommentar: Synpunkter som kommit från avdelningarna var att patienterna har haft nedsatt kognitiv förmåga och/eller varit för sjuka för att kunna svara på enkäten även med hjälp från personal och anhöriga. Personalenkät NISSE-sjuksköterska snabbspår Totalt lämnades 16 enkäter ut i samband med inläggning via snabbspår. Endast 6 enkäter återlämnades varav vissa delvis ifyllda. På grund av det stora bortfallet lämnades ytterligare 2 enkäter ut. Det totala antalet ifyllda enkäter blev 16 stycken. 24

26 1. Upplever du att patienterna som läggs in via snabbspår är mer nöjda med omhändertagandet på akutmottagningen jämfört med patienter som läggs in på vanligt sätt? Inte alls I hög grad Synpunkter: Svårt att bedöma. Dom vet inte om att dom kom in på snabbspår. Dom klagar på lång väntetid, annars säger dom inget. Ofta är patienterna så dåliga i sitt allmäntillstånd att de inte riktigt kan uttala sig eller framföra att dom känner sig nöjda, eller att det går fortare att komma upp på avdelning. 2. Tycker du att de patienter som läggs in via snabbspår är mindre påverkade av väntetiden på akutmottagningen jämfört med övriga patienter? Inte alls I hög grad

27 3. Inläggning via snabbspår ger till viss del ökad arbetsbelastning på avdelningen. Tycker du att det påverkar ditt arbete negativt? Inte alls I hög grad Synpunkter: Påverkar arbetsbelastningen till viss del, viktigt att patienten inte kommer upp för sent. Pga stress och tidsbrist i det dagliga arbetet kan ytterliggare arbetsmoment negativt. Får bra koll på patienten genom att själv utföra arbetet. Patienten är inte lika trött och kan därför ge mer information om sin sjukdom. 4. Hur upplever du att samarbetet mellan avdelningen och akutmottagningen fungerat i samband med inläggning via snabbspår? Inte alls bra Mycket bra Synpunkter: Det finns ingen hänsyn att vi ej har ledig plats fastän vi uppdaterat i förväg. Det man får höra är att dessa patienter ska läggas in på avdelning direkt. 26

28 DISKUSSION METODDISKUSSION Vid projektets start fanns redan arbetsterapeut och sjukgymnast närvarande på akutmottagningen. De övriga funktionerna i teamet tillkom efter hand vilket medförde att endast vissa riktlinjer kunde ställas upp för arbetet. Närsjukvårdsteamet fick på så vis fria händer att utforma arbetssättet. Denna möjlighet att utveckla arbetet har varit utmanande, inspirerande och spännande. Styrgruppen har fungerat som resurspersoner och gett kontinuerlig feedback på gruppens arbete, vilket har upplevts som ett stöd samt bidragit till teamets fortsatta utveckling. Information kring närsjukvårdsteamets funktion har givits vid flera tillfällen på akutmottagningen för att tydliggöra vilken nytta patienterna och övrig personal kan ha av de olika kompetenserna. Arbete med information är viktigt och måste ständigt fortgå och utvecklas då arbetsplatsen är stor med mycket personal. Efter hand som arbetet pågått har behovet av en uppföljning och utvärdering av projektet blivit viktigare och tydligare. Efter diskussioner beslutades att riktade enkäter skulle lämnas ut till patienter och personal som använt sig av någon funktion i närsjukvårdsteamet och resultatet av enkäterna är sammanställt i detta material. Så som arbetet med närsjukvårdsteamet utvecklats och successivt vuxit fram har det inte varit möjligt att genomföra en utvärdering som uppfyller strikta vetenskapliga krav. Då det nu finns ett grundmaterial och teamet funnit sin form kan man inför eventuellt fortsatt arbete involvera lämpligt processtöd för att tydligare kunna mäta patientnytta och fördelar för logistiken på ett mer strukturerat sätt. RESULTATDISKUSSION Närsjukvårdsteamet Enkäten delades ut till och besvarades av tio läkare (fem akutläkare, tre medicinläkare och två ortopedläkare), tio sjuksköterskor och tio undersköterskor på akutmottagningen, UMAS I ingressen förtydligades vilka personer som ingick i närsjukvårdsteamet då frågorna gällde kunskap och nytta med hela teamet. Dock kan man av svaren utläsa en del synpunkter riktade till specifika yrkeskategorier och inte teamet i sin helhet. Svaren kunde värderas från 1=mycket väl/ i mycket stor grad till 6= inte alls. Vi kan av kommentarer efter besvarandet av frågorna dock utläsa någon som uppfattat värderingen på andra hållet. Detta är ej korrigerat i redovisningen. Majoriteten av personalen på akutmottagningen upplevde sig ha kännedom om och nytta av närsjukvårdsteamet. Många önskade dock mer information och konkreta förslag kring när och hur teamet kan nyttjas. Teamet har medverkat vid arbetsplatsträffar på akutmottagningen, samt även informerat vid medicin-, kirurg och ortopedläkarnas möten. Skriftlig information finns även på expeditioner på akutmottagningen, samt i processrummet (bilaga 1). 27

29 Akutmottagningen är dock en stor och dynamisk arbetsplats där ett fortsatt arbete med informationen måste ske kontinuerligt genom bland annat ovannämnda insatser för att utveckla samarbetet med all personal. Det är också av stor vikt med kontinuitet och att teamet kan vara närvarande ute i verksamheten på akutmottagningen för att underlätta samarbetet och utvecklingen. Rådgivande sjuksköterska finns på plats mellan 8. och 2., men personalen på akutmottagningen efterfrågar även arbetsterapeut och sjukgymnast, NISSE-sjuksköterska och biståndshandläggare under kvällar och helger. Arbetsterapeut och sjukgymnast har tre dagar i veckan varit på plats fram till 18. (se rehab diskussion), vilket är tänkt skall kunna fortsätta. Drygt 83 % menade att teamet är till stor nytta för patienten, vilket verkar överensstämma med patienternas egna upplevelser, (se övriga utvärderingar i sammanställningen nedan), vilket gör att en fortsatt utveckling av detta arbetssätt är av yttersta vikt. Biståndshandläggare, Malmö Stad Biståndshandläggarens funktion i närsjukvårdsteamet har främst varit att bidra till att underlätta inläggningar och stödja komplexa hemgångar i huvudsak för den multisjuka äldre personen samt bidra till utveckling och förbättring av informationsflödet mellan olika aktörer i vårdkedjan. För att förbättra informationsöverföringen finns nu Malmö Stads jourtelefonnummer till vård och omsorg på akutmottagningens hemsida (intranätet UMAS). Under projektperioden har även upplysning om telefonnummer inhämtats samt förmedlats kontakt för personer bosatta i andra kommuner än Malmö Stad. En förutsättning för att projektet skulle kunna genomföras var tillgången till Malmö Stads journalsystem Origo. I starten av projektet tog det ca 1 ½ månad innan origo var tillgängligt på akutmottagningen och under de första fem månaderna var uppkoppling periodvis ur funktion. Detta innebar att informationsflödet inte fungerade optimalt den första tiden. Ett dokument har tagits fram och benämns vidare i texten som informationsblad (bilaga 2). Detta dokument beskriver vilka pågående insatser den multisjuka äldre patienten har och hur dessa har fungerat. Syftet med dokumentet har varit att underlätta beslutsprocessen och säkra vårdkedjan för den enskilde. Totalt under den angivna perioden har det upprättats 1472 informationsblad. En förhoppning med informationsbladen är att akutmottagningens personal i större utsträckning än tidigare kunnat överrapportera eventuellt vidare behov av uppföljning från hemsjukvården. Resultatet av personalenkätundersökning på medicin- och ortopedavdelning visade att personalen till stor del har uppmärksammat informationsbladet och att detta dokument har underlättat deras arbete inför den sociala planeringen. Det framkom även i enkätundersökningen att vissa stadsdelar bidrar med delar av denna information när ett inskrivningsmeddelande från avdelningen har skickats till stadsdelarna, dock inte alla. Pågående insatser (SOL/HSL), förskrivna hjälpmedel samt telefonnummer till stadsdelarna är den information personalen på UMAS upplever kan förenkla den sociala planeringen samt informationsöverförandet till Malmö Stad. 28