Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS"

Transkript

1 Östra Göinge Kommun Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS Slutrapport Utvärdering av satsningen inom Case Management. 1

2 Förord Att som utvärderare på nära håll få studera den både utvecklande och krävande process som ett kompetensutvecklingsprojekt, som SIRIUS-projektet, med nyskapande och metodutvecklande ambitioner medför, är en synnerligen spännande och lärande utmaning. Projekt SIRIUS har varit ett utvecklingsprojekt av just den karaktären och lärdomarna har varit många. Vi har följt projektet under dess avslutande 6 månader i syfte att studera såväl effekter som upplevelser av satsningen på metoden Case Mangement för såväl brukare, anhöriga, personal och chefer samt för de medverkande organisationerna. Mer om såväl lärdomar och effekter återfinns i denna slutrapport som förutom en grundlig analys av projektet består av 2 delrapporter, vilka var och en mer ingående belyser projektet utifrån personalens och brukarnas perspektiv. Föreliggande rapport riktas primärt till projektets olika intressenter/parter Socialstyrelsen, de sex medverkande kommunerna i nordöstra Skåne samt Region Skåne Vuxenpsykiatri, projektledning, utvärderings-, styrgrupp och andra offentliga myndigheter m. fl. Vi är emellertid övertygade om, att utvärderingen också lyfter fram resultat och erfarenheter som kan vara av generellt intresse för alla som är intresserade av metoden Case Management i vid mening. Kristianstad i januari 2013 Bengt Arne Larsson Utvärderare/ följeforskare Martin Persson Utvärderare/ följeforskare Om utvärderarna/ följeforskarna Bengt Arne Larsson (f. 48) är sedan mer än 30 år tillbaka verksam inom högskoleväsendet, där han arbetar med utbildning, utvärdering/forskning och samverkan med det omgivande samhället med speciellt fokus på arbets- och organisationspsykologi samt lärande i arbetslivet. Han är också sedan många år verksam som fristående konsult med bl. a. ett flertal utvärderings-, följeforsknings- och utredningsuppdrag för såväl privat som offentlig sektor. Martin Persson (f. 73) är också verksam inom högskoleväsendet, där han arbetar med utbildning inom organisationsområdet och med samverkansprojekt inom regionalekonomisk och politisk utveckling. Han är även verksam som fristående konsult med inriktning på processledning och utvärdering/följeforskning. Tillsammans har de båda utvärderarna/ följeforskarna sedan år 2000 genomfört ett 40-tal större utvärderingsuppdrag för såväl privata företag, statliga myndigheter och offentliga organisationer så som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polisen, Räddningstjänsten, ESF-rådet, Tillväxtverket, ALMI-bolag, regioner & kommuner. 2

3 Innehåll Förord 2 En övergripande sammanfattning av projekt SIRIUS 4 Utvärderingsuppdraget 5 Metoder för datainsamling och tillvägagångssätt 6 Utvärdering av SIRIUS- en analys av projektets resultat 8 - Förutsättningar 8 - Objektiva effekter 16 - Subjektiva betydelser 20 Rekommendationer - utvecklingsmöjligheter inför framtiden 27 Bilagor: Delrapport 1: Personalenkät, november, Delrapport 2: Brukarenkät, december, Uppföljningsföljningsblankett avseende inläggningstider samt läkemedelskonsumtion 3

4 En övergripande sammanfattning av projekt SIRIUS Nedan sammanfattas bakgrunden och förutsättningarna för den kompentensutvecklingssatsning som genomförts i projekt SIRIUS. Texten nedan är hämtad ur förfrågningsunderlaget: Bakgrund: Socialstyrelsen har, enligt regeringsuppdrag, under åren beviljat landsting och kommuner medel för kompetensutveckling av personal som i sitt arbete möter personer med psykiska funktionsnedsättningar. Målgruppen för satsningen har varit personal inom hälso- och sjukvård och inom socialtjänsten, i första hand yrkeskategorier som skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, behandlingsassistenter m fl. I särskilda fall har även läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer kunnat ingå i målgruppen, men dessa personalkategorier har inte varit huvudmålgruppen för satsningen. Inom ramen för denna satsning har Kristianstad kommun tillsammans med övriga kommuner i nordöstra Skåne (Bromölla, Östra Göinge, Osby, Hässleholm och Perstorp) och Psykiatri Skåne Vuxenpsykiatri verksamhetsområde Kristianstad bedrivit ett projekt; Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS. Detta projekt skall nu utvärderas. Den avgörande största delen av satsningen i SIRIUS har avsett utbildning i arbetsmetoden Case Management som totalt 191 medarbetare i kommunerna och psykiatrin har genomgått basutbildning i. Av dessa har 16 genomgått ytterligare högskoleutbildning om 30 poäng. Dessutom har 10 av dessa 16 genomgått handledarutbildning. Case Management: Case Management, på svenska vård- och stödsamordning, är en arbetsmetod som framgångsrikt tillämpats gentemot personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Det finns olika former av Case Management. Det som lärts ut i nordöstra Skåne bygger på programmet Integrerad Psykiatri som innebär ett samhällsbaserat och sammanhållet stöd för den enskilde. Samhällsbaserat stöd innebär att man ser den enskildes och anhörigas/närståendes aktiva insatser som avgörande för stödet. Det för med sig att allas insatser ska tas tillvara; den enskildes, anhöriga/närstående, vänner, personal och alla andra resurser i samhället som kan vara till nytta. Sammanhållet stöd innebär att det finns en namngiven person som svarar för att den enskilde erhåller vård och stöd i rätt tid och i rätt ordning utifrån sina behov och personliga mål. Den namngivna personen, Case Managern, är utsedd av de ansvariga organisationerna och bemyndigad att ansvara för, planera, organisera och utvärdera stödet och vården för den enskilde under hela den tid som denne är i behov av stöd från samhället. Projektorganisation; SIRIUS Projektägare för SIRIUS är Kristianstad kommun, Omsorgsförvaltningen, och leds av kommunens psykiatrisamordnare. Styrgruppen för projektet består av representanter på chefsnivå från de sex kommunerna och psykiatrin, med mandat att företräda kommun/psykiatri. Styrgruppen för SIRIUS har som mål för satsningen angett att arbetet inom respektive verksamhet ska ha brukaren i fokus vara återhämtningsinriktat kännetecknas av ett gott bemötande Specifikt för Case Management har sagts att arbetsmetoden ska genomsyra samtliga verksamheter. För utvärderingsarbetet av SIRIUS kommer styrgruppen att utse en utvärderingsgrupp om tre (3) personer och brukar-/anhörigorganisationerna utser en (1) representant, som konsulten i första hand ska kommunicera med. 4

5 Utvärderingsuppdraget Syfte: Socialstyrelsen har i beslut beviljat medel till SIRIUS för utvärdering i enlighet med ansökans projektplan. Uppdraget avser utvärdering av Kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS i de sex kommunerna i nordöstra Skåne samt Psykiatri Skåne Vuxenpsykiatri verksamhetsområde Kristianstad. Utvärderingen skall resultera i en rapport som besvarar ett antal givna frågeställningar och skall innehålla förslag på områden och frågor som är viktiga att uppmärksamma i det fortsatta utvecklingsarbetet. En populärversion, utifrån rapporten, skall också tas fram som kan ge uppslag och inspiration till kommuner och regioner/landsting i andra delar av landet. I förfrågningsunderlaget till utvärderingen av kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS, som är indelat i två delar, skall följande frågeställningar belysas. Texten nedan är hämtad ur förfrågningsunderlaget: Den första delen av utvärderingen handlar om vad det är för förutsättningar som krävs för de satsningar på Case Management (vidare benämnt CM) som gjorts i nordöstra Skåne. Vad gör de sex kommunerna och Psykiatri Skåne Vuxenpsykiatri verksamhetsområde Kristianstad för att satsningen ska komma igång och generera resultat? Hur har personalen fått del av satsningen och vilka förutsättningar gavs för att delta? Vilka effekter kan professionen se utifrån förutsättningarna för deltagande? Vad kan man förvänta sig framöver för effekter när det gäller brukare samverkan personal? Vad har kompetenssatsningen inneburit för personalen när det gäller arbetstillfredsställelse? Den andra delen av utvärderingen handlar om hur arbetsmetoden CM fungerar. Den evidens som finns för metoden utgår från ACT-team och detta är framgångsrikt. I nordöstra Skåne är det intressant att undersöka vilka effekter för den enskilde som vårt sätt att arbeta med CM genererar. Effekterna skall delas upp i objektiva effekter och subjektiva betydelser. Objektiva effekter; Hur många brukare får del av CM och hur påverkar det inläggningstider och medicinförbrukning? Dessutom är det intressant att se hur man har formerat sig resursmässigt i de olika verksamheterna och om det finns nya samverkansorgan. Subjektiva betydelser; Vad tycker brukarna och deras anhöriga om CM? På vilket sätt är brukaren genom metoden delaktig? Betydelsen av satsningen utifrån brukarperspektiv, brukarnas återhämtning, anhöriga, personal, chefer och samverkan. Hur bedömer personal att brukare blir mer självständiga genom CM? Vilka föreställningar/erfarenheter har personal inom kommun och psykiatri av samverkan med andra parter utifrån CM? Vad finns för föreställningar/attityder av brukare samt personal kring uppdraget som Case Manager? 5

6 Utvärderingens genomförande: Utvärderingen har organiserats kring de medverkande aktörerna i projektet. Resultaten av utvärderingen har kontinuerligt avrapporterats muntligt och skriftligt vid möten med utvärderingsgruppen och i styrgruppen för SIRIUS-projektet. Resultaten har efterhand sammanställts i ett antal olika preliminära rapporter som nu resulterat i två delrapporter som utgör bilagor till denna slutrapport. Uppdraget påbörjades den 15 juni 2012 och avslutades per den 15 februari Studerade aktörer/ fenomen: Följande aktörer har identifierats som centrala och har kommit att bli huvudföremål för studier under utvärderingsprocessen. Uppföljningens form och omfattning har delvis utvecklats i dialog med utvärderingsgruppen under processens gång. Personal (som genomgått utbildning i CM) Handledare (personal som har utbildats till samt verkar som handledare i CM) Brukare (som tagit del av metoden CM) Brukarnas anhöriga Brukarorganisationer Ansvariga chefer i de medverkande verksamheterna (kommuner/ psykiatri) Projektledare och utvärderingsgrupp Inläggningstider och läkemedelskonsumtion (för brukare som tagit del av metoden CM) Nedan redovisas de verksamheter som medverkat i de olika undersökningarna samt vilka verksamheter som valt att inte medverka. Följande verksamheter har medverkat i utvärderingen: Region Skåne Vuxenpsykiatri verksamhetsområde Kristianstad Bromölla kommun, Stöd och Omsorg Hässleholms kommun, Omsorgsförvaltningen Kristianstads kommun, Arbete och välfärdsförvaltningen Kristianstads kommun, Omsorgsförvaltningen Perstorps kommun, Socialförvaltningen Östra Göinge kommun, Stöd och Omsorg Osby kommun har ej haft möjlighet att delta i utvärderingen. Metoder för datainsamling och tillvägagångssätt De datainsamlingsmetoder som använts har varit intervjuer, enkäter, fokusgrupper, dokumentstudier och kontinuerlig kontakt/informella intervjuer med projektledaren och utvärderingsgruppen. Utvärderingen har präglats av löpande interaktion mellan utvärderare och projekt i syfte att kontinuerligt kunna föra dialog kring hur utvärderingen förlöpt och utvecklats. Personal: En enkät utvecklades till personalen som genomgått utbildningsinsatser i projektet, totalt 197 personer. Enkäten behandlar såväl de objektiva aspekterna kring förutsättningar i del 1 som de subjektiva aspekterna i del 2. Enkäten har genomförts som en webbaserad enkät och har distribuerats till samtliga medarbetare som genomgått utbildningar i CM. Detta har skett genom de ansvariga cheferna i de medverkande organisationerna. 130 personer har valt att besvara enkäten vilket ger en svarsfrekvens om 66 %. Resultatet av personalenkäten återfinns i delrapport 1. 6

7 Handledare: Fördjupande intervjuer har genomförs med ett urval av de medarbetare, 3 från kommuner och 3 från vuxenpsykiatrin, som även gått högskoleutbildningen om 30 hp samt gått vidare till handledarutbildning. Brukare: En enkät utvecklades till de brukare som haft insatsen CM. Enkäten behandlar såväl aspekterna kring frågeställningarna i del 1 som de subjektiva aspekterna kring frågeställningarna i del 2. Inför genomförandet av enkätundersökningen till brukarna sattes ett antal förtydligande kriterier för deltagande i enkätundersökningen. Kriteriet för att omfattas som brukare var att miniminivån uppfylldes enligt programmet för case mangement i nordöstra Skåne samt att brukarens resursgrupp hade haft minst 2 möten. Detta för att brukaren skulle ha haft möjlighet att se effekter av metoden. I vår inventering av brukare fann vi genom chefernas uppgifter att totalt 51 brukare skulle stämma in på kriterierna ovan. Av dessa 51 så inkom 27 svar på brukarenkäten d.v.s. en svarsfrekvens om 53 %, vilket får anses som godtagbart och ett gott resultat då svarsbenägenheten generellt sett kan antas vara låg i gruppen. Resultatet av brukarenkäten återfinns i delrapport 2. Brukarnas anhöriga samt brukarorganisationer: En fokusgrupp har genomförts med totalt 7 representanter från brukarorganisationerna Attention NÖSK, Föreningen Ananke, Riskförbundet för social och mental hälsa (RSMH) samt Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevande stöd (SPES). Intervjuer med anhöriga till brukare har likaså genomförts. Ansvariga chefer: Intervjuer med ansvariga chefer har genomförts för var och en av de i projektet aktivt medverkande aktörerna. Projektledare och utvärderingsgrupp: Genom utvärderingen av projektet har såväl regelbundna möten som täta telefonkontakter hållits med projektledare och utvärderingsgruppen. Utvärderingsgruppen har bestått av projektledare från Kristianstads kommun, psykiatrisamordnare från Hässleholms kommun samt psykiatrisjuksköterska från vuxenpsykiatrin. Studie av inläggningstider och läkemedelskonsumtion: För att få svar på frågan om medicinförbrukning och inläggningstider togs en särskild uppföljningsblankett avseende inläggningstider och läkemedelskonsumtion fram, se bilaga. Kriteriet för att omfattas som brukare var att miniminivån uppfylldes enligt programmet samt att brukarens resursgrupp haft minst 2 möten. I vår inventering fann vi genom chefernas uppgifter att totalt 51 brukare skulle stämma in på kriterierna ovan. Av dessa 51 så inkom 7 ifyllda uppföljningsblanketter avseende inläggningstider och läkemedelskonsumtion. Resultatet av uppföljningsblanketten måste därför bedömas som mindre tillförlitligt med en svarsfrekvens på 14 %. Tolkning av dessa har således inte kunnat göras. 7

8 Utvärdering av SIRIUS en analys av projektets resultat Nedan följer en sammanfattande resultatanalys uppställd utifrån frågeställningarna som efterfrågats i utvärderingsuppdraget. Redovisningen sker fråga för fråga. Till rapporten hör ett antal delrapporter över de undersökningar som genomförts i utvärderingsuppdraget. Dessa ger en heltäckande bild över undersökningsgruppernas bedömning och upplevelser av projekt SIRIUS. Förutsättningar Vad gör de sex kommunerna och Psykiatri Skåne Vuxenpsykiatri verksamhetsområde Kristianstad för att satsningen ska komma igång och generera resultat? Underlaget till svaret på frågan ovan utgörs främst av de intervjuer med verksamhets- och områdeschefer som genomförts med var och en av de i projektet aktivt medverkande aktörerna. Sammanfattning av intervjuresultaten: De intervjuade cheferna säger sig genomgående ha prioriterat utbildningarna inom CM. Samtliga chefer som medverkat under hela projekttiden uppger sig haft tydliga mål och en strategi för att få utbildade medarbetare inom verksamheternas olika grenar. Vidare bär de intervjuade cheferna visionen av att verksamheten ska genomsyras av tänket bakom CM. I intervjuerna är det tydligt att det gemensamma programmet Case Management arbetsmodell i nordöstra Skåne kan sägas ha fungerat som ett kontrakt, en överenskommelse som följs och upprätthålls. Vidare lyfts vikten av handledning fram för att stödja medarbetarna att komma igång med metoden / resursgrupper. Några chefer uttrycker spontant att de är beredda att betala för handledning och / eller utbildning av nyanställd personal. En kommunal aktör har valt att inrätta befattningen Case Manager med uppdragets arbetsuppgifter, samt att även utgöra en resurs som handledare för övriga medarbetare. Följande citat illustrerar det ovan sagda: Vår målsättning är att alla på boendena skall bli erbjudna någon form av case management. Min inställning har varit med milt tvång. Jag tycker att denna metoden skall genomsyra min verksamhet. Alla har inte varit positiva till metoden. Jag är övertygad om att det handlar om rädsla om vad som skall komma att krävas av en. Man är rädd för det nya och vad blir det nu av detta och så kommer vi inte att använda det. Sedan kan det ha varit att den är manualbaserad. /Ansvarig chef, Kommunal omsorg. Vi måste garantera en framtid inom kompetensutveckling. Detta är ett arbetssätt som skall genomsyra vårt sätt att arbeta även inom heldyngsvården. Och vi måste trygga vår kompetensförsörjning. /Ansvarig chef, Psykiatri Skåne Vi jobbar med handledning och att vara programtrogen, att bli trygga i metoden och hålla sig till metoden. Sedan, det viktigaste är att vi brinner för metoden. För ger vi inte vårt stöd så blir det inget Här kommer vi att arbeta stenhårt med CM. Alla ska ha en Case Manager när de flyttar in i det nya boendet. Sedan har vi satt mål för 2012, att varje person som gått utbildningen skall verka som Case Manager för minst en klient. /Ansvarig chef, Kommunal omsorg att ny personal ges möjlighet att gå utbildningen vilket vi gärna betalar för. /Ansvarig chef, Kommunal omsorg Jag är beredd att fortsätta betala för handledning för att fortsätta med det. Inget ifrågasättande. /Ansvarig chef, Kommunal omsorg 8

9 Slutsats: Satsningen prioriteras av samtliga aktörer som aktivt medverkar i projektet. Detta tar sig uttryck genom en fortsatt hög vilja att implementera och utveckla metoden i verksamheterna. Samtliga aktörer arbetar aktivt med påverkan genom att erbjuda personalen möjligheter till handledning och utbildning/ kompetensutveckling. Några kommuner arbetar också aktivt med målstyrning genom kravet att samtlig utbildad personal skall ha startat minst en resursgrupp under året. Hur har personalen fått del av satsningen och vilka förutsättningar gavs för att delta? Underlaget till svaret på frågan ovan utgörs främst av intervjuer med verksamhets- och områdeschefer samt handledare som genomförts för var och en av de i projektet aktivt medverkande aktörerna. Vidare ger den personalenkät som genomförts till samtliga medarbetare som genomgått någon utbildning i CM inom projektet svar på frågan. Sammanfattning av intervjuresultaten: Cheferna har gett lika förutsättningar genom att alla fått möjligheter att deltaga i satsningarna, dvs all personal har erbjudits basutbildningen och alla som genomgått basutbildningen har haft möjligheter att fortsätta på 30-poängsutbildningen. Av de som gått 30-poängsutbildningen har samtliga fått erbjudande att gå handledarutbildningen. I satsningen har samtliga medarbetare fått gå basutbildningen på arbetstid med bibehållen lön. Sammanfattning av enkätresultaten: Nedan redovisas de frågor i personalenkäten som behandlar hur personalen upplevt sina förutsättningar att genomföra utbildningssatsningen. I mycket hög grad I hög grad I liten grad I mycket liten grad Inte alls 1. I vilken grad upplever Du att Du fått tillräckligt med tid för att fullfölja Din/a utbildningar? 2. I vilken grad upplever Du att Dina chefer uppmuntrat Dig att genomgå utbildningar? 20 (15%) 51 (39%) 37 (28%) 13 (10%) 9 (7%) 41 (32%) 65 (50%) 16 (12%) 4 (3%) 4 (3%) 3. I vilken grad upplever Du att Du fått tillräckligt med handledning för att kunna tillämpa CM i Ditt dagliga arbete? 4. I vilken grad upplever Du att Du fått Dina kollegors stöd för att tillämpa CM i Ditt dagliga arbete? 5. I vilken grad upplever Du att Du fått Dina chefers stöd för att tillämpa CM i Ditt dagliga arbete? 12 (9%) 50 (38%) 46 (35%) 8 (6%) 14 (11%) 10 (8%) 61 (47%) 37 (28%) 11 (8%) 11 (8%) 27 (21%) 58 (45%) 25 (19%) 10 (8%) 10 (8%) 6. I vilken grad upplever Du att Du fått organisationens stöd för att tillämpa CM i Ditt dagliga arbete? 18 (14%) 49 (38%) 35 (27%) 12 (9%) 16 (12%) 9

10 Slutsats: Cheferna har enligt egen utsago gett goda förutsättningar för deltagande i utbildningssatsningen för CM. Medarbetarna bekräftar att så varit fallet, t ex upplever 82 % att cheferna uppmuntrat dem att gå utbildningarna i mycket hög eller i hög grad. Vidare upplever 2/3-delar att de i mycket hög eller i hög grad fått sina chefers stöd för att tillämpa CM i sitt dagliga arbete. Drygt hälften av personalen (54 %) upplever i mycket hög eller i hög grad att de fått tillräckligt med tid för att fullfölja sina utbildningar medan endast 7 % anser att de inte fått detta. Sammanfattningsvis bedömer vi att de givna förutsättningarna varit adekvata och goda. 10

11 Vilka effekter kan professionen se utifrån förutsättningarna för deltagande? Underlaget till svaret på frågan ovan utgörs främst av den personalenkät som genomförts med samtliga medarbetare som genomgått någon utbildning i CM inom projektet samt intervjuer med sex handledare i CM varav tre från kommuner och tre från psykiatrin. Sammanfattning av enkät- och intervjuresultat: Nedan återges de starka sidor av projektets effekter som personalen i enkäten kan se för sin egen del, för brukarnas del samt för organisationens del. Svaren har getts på en 5-gradig skala från Inte alls till I mycket hög grad. Hela enkäten presenteras i bilaga till denna rapport. För personalen: I mycket hög eller i hög grad bidragit till; Ökat lärande i arbetet, 69 % Ökad förståelse för brukarna; deras situation, möjligheter, 67 % Ökad kunskap och kompetens i yrkesrollen, 65 % Bidragit till professionell utveckling, 62 % För brukarna (enligt personalen): I mycket hög eller i hög grad bidragit till; Ökad delaktighet i vård- och stödprocessen, 74 % Ökad livskvalitet, 71 % Ökad självständighet, 64 % Ökad återhämtning för brukarna, 60 % För organisationen: I mycket hög eller i hög grad bidragit till; Förbättrad samverkan mellan kommun och region, 56 % Förbättrad samverkan för psykospatienter mellan kommun och region, 55 % Ökat patientfokus på arbetsplatserna, 50 % Nedan återges de svaga sidor av projektets effekter som personalen i enkäten kan se för sin egen del och, för brukarnas. För personalen: I mycket hög eller i hög grad bidragit till; Ökade karriärmöjligheter 20 % För brukarna (enligt personalen): Passar det för alla? (brukare respektive personal) Slutsats: Satsningen har gett upphov till en rad positiva effekter enligt professionen. Ett ökat lärande har gett upphov till ökad kunskap och kompetens hos personalen som också menar att de fått ökad förståelse för brukarna genom metoden. Detta har sammantaget bidragit till en tydlig professionell utveckling för nästan 2/3-delar av personalen. Effekter upplevs däremot inte direkt påfallande vad gäller ökade karriärmöjligheter. 11

12 Vad kan man förvänta sig framöver för effekter när det gäller brukare samverkan personal? Underlaget till svaret på frågan ovan utgörs främst av intervjuer med verksamhets- och områdeschefer som genomförts för var och en av de i projektet aktivt medverkande aktörerna. Vidare ger den personalenkät som genomförts till samtliga medarbetare som genomgått utbildning i CM inom projektet samt enkäten till brukarna svar på frågan. Sammanfattning av enkät- och intervjuresultat: Chefer: De effekter som lyfts fram av chefer i intervjuerna handlar främst om att brukarna blivit mer delaktiga, att kännedomen om brukarna ökat och att samverkan kring brukarna ökat. Flera chefer menar att brukarna har mindre behov av sjukhusvård och att vårdinsatser kan ges snabbare och effektivare då naturliga kontaktvägar upparbetats genom ökad samverkan. Inför framtiden förväntas dessa effekter bestå och utvecklas i takt med att metoden nyttjas mer inom aktörernas verksamheter. Några chefer menar att personalen är entusiastisk och att goda förutsättningar finns medan andra är lite frågande till varför satsningen inte gett större effekter och ser att ytterligare insatser t ex i form av krav kombinerat med handledning krävs för att medarbetarna skall våga använda metoden. Medarbetare: I personalenkäten anger medarbetarna huvudsakligen två effekter av metoden för brukarna, vilka kan sammanfattas som ökad återhämtning samt ökad delaktighet i vård- och stödprocessen. Över 90 % av respondenterna önskar att deras arbetsgivare även efter projekttidens slut skall fortsätta att arbeta aktivt med att utveckla CM i verksamheterna. På frågan om på vilket sätt de tycker att arbetsgivaren skall fortsätta nämns främst fortsatt implementering i verksamheten, bibehållen och utvecklad handledning för personalen, möjligheter till vidareutbildning inom metoden samt att nyanställda även i fortsättningen får möjlighet att genomgå basutbildningen. Vad gäller samverkan menar drygt hälften (55-56 %) av respondenterna att denna i mycket hög eller i hög grad förbättrats mellan kommun och regionens vuxenpsykiatri till gagn för brukarna. Brukare: I brukarenkäten anger brukarna en rad olika effekter av metoden, vilka illustreras nedan: I mycket hög grad I hög grad I liten grad I mycket liten grad Inte alls 1. I vilken grad anser Du att Du genom CM fått ett bättre bemötande av de personer som medverkar i resursgruppen? 9 (33%) 11 (41%) 4 (15%) 3 (11%) 2. I vilken grad anser Du att personerna i Din resursgrupp ökat din förståelse för Dig och Din sjukdom? 9 (33%) 11 (41%) 5 (19%) 2 (7%) 3. I vilken grad anser Du att Du själv ökat Din förståelse för Dig och Din sjukdom? 8 (32%) 12 (48%) 3 (12%) 1 (4%) 1 (4%) 4. I vilken grad anser Du att CM har gett Dig ökad delaktighet i stöd- och behandlingsprocessen? 12 (46%) 10 (38%) 2 (8%) 1 (4%) 1 (4%) 5. I vilken grad anser Du att CM har bidragit till ökad återhämtning (att du mår bättre) för Dig? 14 (52%) 8 (30%) 4 (15%) 1 (4%) 6. I vilken grad anser Du att CM har bidragit till ökad livskvalitet för Dig? 8 (30%) 11 (41%) 6 (22%) 2 (7%) Särskilt påtagliga effekter (i mycket hög eller i hög grad) är ökad delaktighet i vård- och stödprocessen (84 %) samt ökad återhämtning (definierat som att personen mår bättre) 82 %. Ökad insikt i och förståelse för sjukdomen menar 80 % att de fått genom metoden. Över 70 % av respondenterna upplever även att de mötts av ett bättre bemötande och en ökad förståelse av de professioner som finns i resursgrupperna. 71% av respondenterna uppger vidare att metoden bidragit till ökad livskvalitet för dem. 12

13 Nedan anges ett antal citat från de ansvariga cheferna om effekterna av projektet: Om brukarna inför framtiden Vi har märkt ett minskat behov av sjukhusvård för våra brukar de senaste åren. Och vuxenpsykiatrin delar upplevelsen. Orsaken är att det är korta kontakt- och beslutsvägar, det räcker att lyfta telefonluren. Det är bra för den enskilde för de behöver inte må riktigt dåligt innan något händer. Därför är det så viktigt med samma personal som känner sina brukare väl. Genom CM får vi ännu större personkännedom och således att hitta rätt verktyg för att hjälpa den enskilde. /Ansvarig chef, Kommunal omsorg Jag tror att effekten är att patienterna har blivit mer delaktiga. Det är lättare att föra resonemang om att etablera nätverk och få in närstående i vården. Just de initierande delarna att få till nätverk och anhöriga i vården. Jag tror att heldygnsvården och öppenvården har kommit närmare varandra. Att vi har ett annat samarbete. /Ansvarig chef, Psykiatri Skåne Tänker att det är framtidens melodi: Samhället kommer inte att ta ett steg tillbaka. Ungdomar har multiproblem, boende, ekonomi, utbildning, relationer, droger, allt. Skall man lyckas sy ihop detta på något sätt så måste aktörerna dra på samma håll samtidigt. Ingen har hittills tagit samordningsansvar frivilligt. Därför är CM framtiden, bra för brukaren och kostnadseffektivt. Behövs även inom äldreomsorgen. /Ansvarig chef, Kommunal omsorg Om samverkan inför framtiden Samverkan med kommunen har fungerat väldigt väl. Utan samverkan så hade vi antagligen inte kommit lika långt. /Ansvarig chef, Psykiatri Skåne Samverkan med öppenvården fungerar bra. De sitter i våra lokaler, det är bara att gå till andra sidan dörren. När någon är sjuk så går vi bara in till öppenvårdssköterskan och säger att nu är det dags för den och den. Sedan vet jag inte hur det fungerar över oss på mellanchefsnivå. /Ansvarig chef, Kommunal omsorg Det tror jag handlar om personkemi och Christel Norrud som har byggt upp samverkan och är spindeln i nätet och tack vare henne har vi kunnat utveckla verksamheten. Det har gått i ett rasande tempo. /Ansvarig chef, Kommunal omsorg Om personalen inför framtiden Sedan har vi talat om vi skall utveckla metoden till att omfatta även andra diagnosgrupper. Vi försöker utbilda inom öppenvården genom att låta kuratorer gå 7,5. Det gäller framförallt neuropsykiatriska diagnoser och bipolära. Framförallt att vi skall vara självförsörjande på detta. Detta skall vi kunna klara själva. Och med kommunen så att vi tillsammans jobbar med detta. /Ansvarig chef, Psykiatri Skåne Positiv syn hos medarbetarna. Bra förutsättningar att fortsätta. Satsningen kommer att fortsätta via styrgruppen för CM i NÖSK. SIRIUS har inneburit en tydlig kompetenshöjning för medarbetarna med olika riktade utbildningar. Samtliga medarbetare har varit mycket aktiva och det finns fortsatt ett stort intresse av kompetensutveckling. /Ansvarig chef, Kommunal omsorg 13

14 Slutsats: Satsningen har gett upphov till en rad positiva effekter för brukarna (ökad återhämtning, ökad delaktighet, ökad insikt i och förståelse för sjukdomen, bättre bemötande och förståelse samt ökad livskvalitet). Medarbetarna och cheferna bekräftar denna bild oberoende av varandra. Vidare önskar den absoluta majoriteten av den personal som genomgått utbildningar i CM att satsningen skall fortsätta aktivt efter det att projektet upphör. Vad gäller samverkan så rapporterar såväl chefer som medarbetare att denna utvecklats mycket positivt och fungerar väl för brukarna, detta särskilt för gruppen psykospatienter. En slutsats är således att effekterna enligt ovan för brukarna kan förväntas bestå och sannolikt förstärkas i takt med att fler brukare får tillgång till metoden samt att samverkan fortsätter att utvecklas och förbättras till gagn för brukarna. 14

15 Vad har kompetenssatsningen inneburit för personalen när det gäller arbetstillfredsställelse? Underlaget till svaret på frågan ovan utgörs främst av den personalenkät som genomförts med samtliga medarbetare som genomgått någon utbildning i CM inom projektet. Sammanfattning av enkät- och intervjuresultat: Nedan återges de upplevelser av den egna arbetssituationen som påverkats av kompetensutvecklingssatsningen. Svaren har getts på en 5-gradig skala från Inte alls till I mycket hög grad. Hela enkäten presenteras i bilaga till denna rapport. - I vilken grad anser Du att CM har bidragit till I mycket hög grad I hög grad I liten grad I mycket liten grad Inte alls - ökad meningsfullhet i Ditt arbete? - ökat lärande i Ditt arbete? - ökad kunskap och kompetens i yrkesrollen? - att Du känner Dig mer informerad i Ditt arbete? - Din personliga utveckling? - Din professionella utveckling? 18 (14%) 51 (39%) 44 (34%) 9 (7%) 8 (6%) 25 (19%) 65 (50%) 30 (23%) 4 (3%) 6 (5%) 26 (20%) 58 (45%) 34 (26%) 7 (5%) 5 (4%) 15 (12%) 55 (42%) 44 (34%) 10 (8%) 6 (5%) 20 (15%) 58 (45%) 36 (28%) 12 (9%) 4 (3%) 25 (19%) 56 (43%) 36 (28%) 9 (7%) 4 (3%) - att Du fått en ökad helhetsupplevelse av Ditt 18 (14%) 56 (43%) 40 (31%) 6 (5%) 10 (8%) arbete? - Ökad motivation i Ditt arbete? 16 (12%) 48 (37%) 44 (34%) 9 (7%) 13 (10%) Kompetensutvecklingssatsningen har framförallt påverkat arbetstillfredsställelsen genom att 75 % upplever att de i mycket hög eller i hög grad fått ökad kunskap och kompetens i yrkesrollen. Vidare menar 69 % i motsvarande grad fått ett ökat lärande i sitt arbete. 62 % menar i motsvarande grad att utbildningen bidragit till den professionella utvecklingen. 60 % anför i samma termer personlig utveckling genom satsningen. 57 % menar att de i mycket hög eller i hög grad fått en ökad helhetsupplevelse av sitt arbete, 54 % känner i motsvarande grad sig mer informerade i sitt arbete. 53% upplever (i motsvarande grad) ökad meningsfullhet i sitt arbete. Nästan hälften, 49%, uppger att de i mycket hög eller i hög grad fått ökad motivation i sitt arbete. Slutsats: Satsningen har gett en tydlig positiv påverkan på ett antal faktorer som påverkar arbetstillfredställelsen. Ett ökat lärande har lett till ökad kunskap och kompetens i yrkesrollen vilket skapat både professionell och personlig utveckling för en klar majoritet av medarbetarna. 15

16 Utbildningen I Case Management har för en majoritet av medarbetarna gjort att de känner sig mer informerade i sina arbeten samt att helhetsupplevelsen, meningsfullheten och motivationen i arbetet påtagligt ökat. Objektiva effekter Hur många brukare får del av CM och hur påverkar det inläggningstider och medicinförbrukning? För att få svar på frågan om medicinförbrukning och inläggningstider togs en särskild uppföljningsblankett avseende inläggningstider och läkemedelskonsumtion fram. Underlaget till svaret på frågan ovan utgörs också av de intervjuer med ansvariga chefer som genomförts för var och en av de i projektet aktivt medverkande aktörerna. Även enkäten till brukarna ger ledning till svar på frågan. Antalet brukare som får del av CM: Vad gäller hur många brukare som får del av CM så måste en skillnad göras mellan de brukare som endast får del av vissa av de metoder/blanketter som används inom CM respektive de brukare som kan sägas ha CM troget det program för CM som tagits fram i nordöstra Skåne. Detta beskrivs i programmet som miniminivå i arbetsmetoden Case Mangement. Inför genomförandet av enkätundersökningen till brukarna respektive uppföljningen av vårdtillfällen samt läkemedelskonsumtion sattes ett antal förtydligande kriterier för deltagande i enkät / uppföljning. Kriteriet för att omfattas som brukare var att miniminivån uppfylldes enligt programmet samt att brukarens resursgrupp haft minst 2 möten. Detta för att brukaren skulle ha haft möjlighet att se effekter av metoden. I vår inventering fann vi genom chefernas uppgifter att totalt 51 brukare skulle stämma in på kriterierna ovan. Av dessa 51 så inkom 27 svar på brukarenkäten respektive 7 ifyllda uppföljningsblanketter avseende inläggningstider och läkemedelskonsumtion. För enkätundersökningen uppgår svarsfrekvensen 53 %, vilket får anses som godtagbart och ett gott resultat då svarsbenägenheten generellt sett kan antas vara låg i gruppen. Resultatet av uppföljningsblanketten måste däremot bedömas som mindre tillförlitligt med en svarsfrekvens på 14 %. Tolkning av dessa har således inte kunnat göras. Även personalekäten lämnar vissa svar på frågan om hur många brukare som får ta del av CM. Av de 130 respondenter som besvarat enkäten uppger 40 personer att de inte alls kommit gång med CM på en enda person. Det innebär att 31 % av den personal som utbildats inte alls arbetar enligt någon del av metoden. Skälen till varför man inte använder metoden uppges främst vara tidsbrist. Inläggningstider / läkemedelskonsumtion: För att besvara frågan då uppföljningsblanketten inte gett tillräckligt svar får vi använda de subjektiva upplevelser brukarna gett i enkätundersökningen. Nedan återges resultatet: I vilken grad anser Du att CM bidragit till att minska I mycket liten I mycket hög grad I hög grad I liten grad grad Inte alls - Din totala läkemedelskonsumtion? 5 (19%) 6 (23%) 8 (31%) 1 (4%) 6 (23%) - Dina inläggningar inom psykiatrin? 8 (30%) 9 (33%) 2 (7%) 1 (4%) 7 (26%) Ca 2/3-delar (63 %) av respondenterna upplever att CM, i mycket hög eller i hög grad, bidragit till att minska deras inläggningar inom psykiatrin. Vad gäller läkemedelskonsumtion så upplever 42 % i 16

17 motsvarande grad detsamma. Flera av de intervjuade cheferna delar brukarnas upplevelse av att inläggningarna har minskat för brukarna. Slutsats: Enligt vår inventering har 51 brukare programtrogen CM och har haft minst 2 resursgruppsmöten. Upp till 69 % av den personal som genomgått utbildning i CM använder sig av metoden eller delar av metoden i sitt arbete. Ca 2/3-delar av brukarna uppger att CM i mycket hög eller i hög grad bidragit till att minska deras inläggningar inom psykiatrin. Denna uppfattning delas av cheferna inom de olika verksamheterna. Ca 40 % upplever i motsvarande grad en minskning av sin totala läkemedelskonsumtion. 17

18 Dessutom är det intressant att se hur man har formerat sig resursmässigt i de olika verksamheterna och om det finns nya samverkansorgan. Underlaget till svaret på frågan ovan utgörs främst av intervjuer med verksamhets- och områdeschefer som genomförts för var och en av de i projektet aktivt medverkande aktörerna. Sammanfattning av intervjuresultaten: Hässleholm: Befattningen Case Manager har införts inom omsorgsförvaltningen med huvudsakliga arbetsuppgifter att arbeta med CM för brukare, samt fungera som handledare inom CM för förvaltningens medarbetare. Satsningen är en tydlig del i implementeringsarbetet av metoden. En styrgrupp för CM där de ansvariga cheferna ingår har inrättats liksom en förbättringsgrupp med ansvar för att driva implementeringsarbetet av metoden och skapa trygghet i rollerna. Samtliga medarbetare inom omsorgsförvaltningen har CM-utbildning på olika nivåer. Kristianstad: I Kristianstad ansvarar två förvaltningar för målgruppen; Arbete- och välfärdsförvaltningen respektive Omsorgsförvaltningen. En förvaltningsövergripande psykiatrisamordnare har anställts för att samordna satsningen inom kommunen. Samordnaren ansvarar också för det totala genomförandet av SIRIUS-projektet och styrguppen för SIRIUS i Nordöstra Skåne. Resurser har avsatts för att säkerställa handledning och medverkan i utbildningssatsningen. Bromölla: Har ett utvecklat samarbete med vuxenpsykiatrin i Kristianstad som regelbundet i nära samverkan med kommunens personal arbetar med brukarna inom socialpsykiatrin. Case Manager för brukarna är medarbetare från vuxenpsykiatrin. Kommunens personal är aktiva i kartläggningsarbetet av brukare. I nuläget finns det ingen ytterligare strategi för att introducera CM i kommunen. Östra Göinge: Bromölla och Östra Göinge har haft gemensam CM-handledning våren 2012 med handledare från Kristianstad. Tillfällena har varit gemensamma en gång i månaden då 3 personal från Bromölla och 7 från Östra Göinge träffats. Ett stort värde finns i utbytet mellan olika kommuner menar den ansvarige chefen som särskilt betonar värdet av samverkan för avtalsskrivningen med Region Skåne. Perstorp: Samverkar med psykiatriska öppenvårdsmottagningen och har tidigare haft gemensam handledning. Enligt den ansvarige chefen är kommunens personal inte Case Manager för brukare i Perstorp i någon större utsträckning. Kommunens personal använder delar av metoden utifrån tillgängliga resurser. Den ansvarige chefen ser stor nytta av kontinuerlig handledning men bedömer samtidigt att resurserna inom verksamheten inte är tillräckliga för att medarbetarna skall kunna driva ett CM-arbete med resursgrupper runt brukarna. Vuxenpsykiatri, verksamhetsområde Kristianstad: Under tiden för utbildningssatsningen har ett psykosteam bildats där metoden CM står i fokus. Samtliga medarbetare i teamet har CM-utbildning på olika nivåer. Implementeringen inom psykiatrin har skett via två handledarutbildade som fått resurser för att driva satsningen och medverka i utbildning. Samverkan med kommunerna uppges fungera mycket väl. Satsningen fortsätter med att även omfatta heldygnsvården och för att få fler vidareutbildade inom metoden. Samverkan med brukarna har prioriterats genom hela satsningen. Önskemål och planer finns för att utveckla metoden till att omfatta även andra diagnosgrupper. 18

19 Slutsats: Samtliga chefer priorterar och värdesätter satsningen. Skillnader i ambitionsnivå förklaras främst av de resursmässiga förutsättningarna som råder i verksamheterna. De större aktörerna har genomgående mer utvecklade planer, initiativ och resurser för att fullt ut implementera metoden i verksamheterna. För de minsta aktörerna är ibland de resursmässiga ramarna för begränsade för att nå upp till programmets miniminivå. Samverkan med regionen är en strategi som används för att kunna erbjuda CM enligt arbetsmodellen i nordöstra Skåne för de mindre aktörerna. 19

20 Subjektiva betydelser Vad tycker brukarna och deras anhöriga om CM? På vilket sätt är brukaren genom metoden delaktig? Underlaget till svaren på frågorna ovan utgörs främst av den brukarenkät som genomförts som en del av utvärderingen. Vidare ger intervjuer med brukarorganisationer samt anhöriga svar på frågan. Sammanfattning av intervju- och enkätresultaten: Vi har tidigare redovisat att satsningen har gett upphov till en rad positiva effekter för brukarna (ökad återhämtning, ökad delaktighet, ökad insikt i och förståelse för sjukdomen, bättre bemötande och förståelse samt ökad livskvalitet). En majoritet av brukarna (59 %) menar även att CM i mycket hög eller i hög grad bidragit till att öka deras självförtroende. Vad gäller anhöriga så bedömer majoriteten av brukarna (88 %) att de anhöriga, i mycket hög eller hög grad, tycker att CM har varit positivt för brukarna. Vidare så tror 68 % av brukarna att de anhöriga, i mycket hög eller i hög grad, har positiva upplevelser av CM för sin egen del. Anhöriga bekräftar i intervjuer att så är fallet. I vilken grad anser/ tror Du att I mycket hög grad - CM har bidragit till att öka Ditt självförtroende? 3 (11%) - CM har bidragit till ökad livskvalitet för Dig? 8 (30%) - Dina anhöriga tycker att CM varit positivt för Dig? 9 (36%) - Dina anhöriga har positiva upplevelser av CM för sin egen del? I hög grad 13 (48%) 11 (41%) 13 (52%) I liten grad I mycket liten grad Inte alls 7 (26%) 3 (11%) 1 (4%) 6 (22%) 2 (7%) 2 (8%) 1 (4%) 8 (32%) 9 (36%) 5 (20%) 1 (4%) 2 (8%) Nedan återges ett antal citat från såväl brukare som anhöriga: Tycker att det är jättebra. Jag känner som så att A (dotter) sitter som spindeln i nätet och har kontakt med alla. Det tycker jag är bra. För då får man kontakt med alla som har hand om henne. Man är som en liten familj allihopa. Man känner dem och kan prata om man har problem eller så. Annars är var och en på sitt håll och här har man dem alla tillsammans. Det är hon (dottern) som egentligen håller i det och lägger upp hur det har varit sedan sist vi träffades. Det är A (dottern) som hälsar välkommen och sätter ihop frågorna tillsammans med boendestödet som kallar till mötet. / Anhörig Mor för Dotter A som haft CM i 3 år. Blivit mer social, vågar ge mig ut i samhället på egna utflykter. Lagar mat själv. Kan mer om min sjukdom, vet vad jag ska göra och vilka jag ska ta kontakt med vid tidiga tecken. /Brukare Jag tycker att CM har varit ett bra och positivt stöd för mig att återhämta mig från min sjukdom. Jag har blivit väldigt bra bemött av alla inblandade. Genom att delta i olika aktiviteter har min sociala isolering brutits. /Brukare 20

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Projekt Världen i Skåne. Slutrapport

Projekt Världen i Skåne. Slutrapport Projekt Världen i Skåne Slutrapport En lärande utvärdering av projekt Världen i Skåne. Ett projekt för ökat arbetskraftsutbud med stöd av Europeiska Socialfonden (ESF). Polismyndigheten i Skåne. Bengt

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Avslutningskonferens 29 maj 2013 Konstakademin Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Stockholms Läns Landsting Norra Stockholms psykiatri (projektägare) Transkulturellt Centrum Kommuner

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp Rehabilitering, sysselsättning samt begreppet återhämtning.

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp m lagar och andra styrdokument. Föreläsare: Jonas Reinholdsson

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2012-06-03 VILMERGRUPPEN 1 ( Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer