Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé"

Transkript

1 1 Institutionen för pedagogik och didaktik Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé Jenny Rocklöv Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

2 2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Förskolan Frågeställningar Hur kom vi fram till dessa frågor? Varför behöver vi en lugn frukostmiljö? Hur gick vi tillväga? Processen Hur började vi? Vilka observationsmetoder används och varför? Frukostbuffén startar Analys Analys av frukostobservationer på avdelningen Lämning av barn Telefonsamtal Övrig personal Lekande barn Analys av frukostbufféobservationer Analys av personalenkät före frukostbuffén Fördelar med frukostbuffén Nackdelar med frukostbuffén Resultat Tolkningar och slutsatser Egna funderingar och tankar under arbetets gång Referenslista...11 Bilaga 1 Tankekarta Bilaga 2 Personalenkät före buffén Bilaga 3 Sammanställning av personalens svar på bilaga 2 Bilaga 4 Personalenkät efter bufféns start Bilaga 5 Sammanställning av svar på bilaga 4

3 3 1 Förutsättningar 1.1 Förskolan Min förskola består av tre avdelningar, 1st 4-5årsavdelning och 2st 1-3årsavdelningar, på hela förskolan arbetar totalt 12 pedagoger och det finns 60 barn inskrivna. På förskolan finns ett tillagningskök med 1 kokerska. Innan vår aktionsforskning påbörjades åt alla barn frukost på sin avdelning, då varierade antalet frukostbarn per personal väldigt. En avdelning kunde ha 12 frukostbarn och en annan avdelning hade 2 stycken frukostbarn. Frukostarna upplevdes då ganska röriga, då en del barn kommer mitt i frukosten och en del barn hade ätit hemma. De barnen fick då leka i närheten av bordet, så att personalen både kunde hjälpa frukostbarnen och ha uppsikt över de som lekte. Detta medförde att de som skulle äta ofta hade svårt att koncentrera sig, titta på de lekande och glömde bort sin frukost eller inte hade tid att äta sig mätta. I Förskolans läroplan (1998) står det att förskolan ska erbjuda barnen, utifrån deras ålder och vistelsetid, en väl avvägd miljö, där omsorg, omvårdnad, vila och övriga aktiviteter vägs samman på ett balanserat sätt. I och med de störningsmoment som förekom under frukosten, upplevde inte vi att barnen erbjöds en bra frukostmiljö att vistas i. 1.2 Frågeställningar Det vi frågade oss var, hur skapar vi en lugnare frukostmiljö för både barn och vuxna på förskolan och hur kan vi samarbeta mer mellan avdelningarna under frukosten? Hur kom vi fram till dessa frågor? Genom diskussioner i arbetslaget, då en tankekarta gjordes, se bilaga 1, kom vi fram till att prova med en gemensam frukostbuffé istället för de traditionella frukostarna inne på avdelningarna. Varför buffé? Ett studiebesök som arbetslaget gjort hade fått oss intresserade av att prova frukostbuffé och med en buffé kunde hela arbetslaget engageras i aktionen och även öka samverkan mellan avdelningarna. En annan sak vi ville uppnå med buffén var en lugnare start på dagen för alla. I huset finns en före detta lekhall, som för närvarande används till treårsverksamhet. Lekhallen är placerad i husets mitt och var den plats som vi tyckte passade bäst till buffén. Den ligger nära köket och ingen av avdelningarna behöver användas till frukosten. 1.3 Varför behöver vi en lugn frukostmiljö? Enligt Livsmedelsverket (2007) är goda och näringsriktiga måltider i en lugn miljö, där barn och vuxna äter tillsammans, ett bra sätt för pedagogerna att lättare ge barnen en positiv attityd till mat och måltider. I dagens samhälle med ätstörningar och fetma långt ner i åldrarna känns det extra viktigt att vi som pedagoger gör vad vi kan för att stötta barnen och vara goda förebilder även i måltidssituationer. Även Centrum för folkhälsa (2006) pekar på förskolans viktiga roll när det gäller att lägga grunden för hälsosamma matvanor hos barnen. Är det verkligen hälsosamt för barn att bli avbrutna under frukosten och tappa koncentrationen så att de glömmer bort att äta? I och med vår frukostbuffé så hoppas vi att barnen ska få mindre avbrott och lättare att koncentrera sig på sin mat. I examensarbetet Riktlinjer för mat på förskolan, Johansson (2007) påtalar författaren att förskolan har en mycket stor roll i att lära barnen att äta rätt och skapa bra matvanor hos

4 4 barnen för resten av livet, detta pågrund av att många barn i dagens samhälle äter många fler måltider på förskolan än hemma. Med bra matvanor och fysisk aktivitet blir barnen piggare och får lättare för att leka och lära. Enligt Hammarström & Jagefeldt (2008) har pedagogerna ett ansvar för att alla delar som främjar barnets utveckling och lärande tillgodoses, barnets matvanor är en av dessa delar. Forskning har visat att barn som äter fel löper stor risk att bli stökiga, okoncentrerade och uppvisa beteendestörningar. Att koncentrera sig innebär att barnet kan komma igång med sin uppgift, frukosten, hålla fast vid uppgiften och slutföra den utan att bry sig om ovidkommande stimuli exempelvis kompisarnas lek. Borde inte vi då se till att barnen möts av en lugn frukostmiljö, med flera olika valmöjligheter så att alla barn äter tillräckligt och i en bra miljö? Vidare talar Hammarström & Jagefeldt (2008) om att frukosten främst är en viktig del av dagens energibehov och att en otillräcklig eller utebliven frukost leder till sämre inlärnings förmåga och sämre mentala prestationer. Det finns också forskning som visar på att barn som äter en dålig frukost även äter sämre vid lunchen. Det är därför viktigt att barnen äter en bra frukost för att orka med förskolans aktiviteter. Även Livsmedelsverket (2007) framför betydelsen av att barnen ges tillräckligt med tid att äta i en lugn och trivsam måltidsmiljö. För att mätta barn är gladare, mer kreativa och läraktigare än hungriga barn. Måltiden ska även vara en möjlighet att ta det lugnt och fylla på kroppens energiresurser utan stress. Att måltiden blir en trevlig situation ansvarar pedagogerna för anser Centrum för folkhälsa (2006) eftersom goda matvanor under de tidiga åren ger goda förutsättningar för att barnen fortsätter göra bra matval i framtiden. 1.4 Hur gick vi tillväga? Först utsågs en i personalen till frukostvärdinna, hon ansvarar för dukning, plockar fram på buffébordet och plockar undan efter frukosten. Vi bestämde att en personal från varje avdelning följer med barnen ut i lekhallen och äter frukost. Har avdelningen inga egna frukostbarn, går ändå en personal ut och hjälper till med övriga avdelningars barn. Barnen får utifrån sin egen förmåga, med eventuell hjälp av personal, hämta sin egen frukost och sedan sätta sig vid ett av borden. De som vill hämtar mer frukost och när barnen har ätit färdigt, dukar de bort efter sig och återvänder in på sin avdelning igen. Kvar på varje avdelning, när frukosten startar, finns en personal som tar emot de barn som lämnas under frukosten och de som ätit klart, dagens aktiviteter förbereds också. 2 Processen 2.1 Hur började vi? Innan vi startade upp frukostbuffén, gjordes några observationer av frukostar på en avdelning, dessa observationer gjordes med videokamera och genom skriftliga observationer. Personalen fick också skriva ner sina tankar om vad de trodde skulle bli bättre och sämre med en frukostbuffé, se bilaga 2, dessa funderingar sammanställdes sedan till bilaga 3. Min första aktion är alltså att starta upp en frukostbuffé där alla huset frukost barn äter tillsammans istället för tre separata frukostar. I och med detta hoppas jag vi ska kunna hjälpas åt mer, fördela personalresurserna bättre på antalet barn, skapa en lugnare frukostmiljö med mindre störningsmoment för barnen och mindre väntan.

5 Vilka observationsmetoder används och varför? Jag kommer att använda mig av videoobservationer för att jag tror det är det sätt som ger en så rättvis bild som möjligt, det är ett observationssätt som inte märks så mycket i verksamheten, som inte stör eller påverkar verksamheten så mycket. Och eftersom det är ganska många personer närvarande så kan det vara svårt att hinna med och få ner allt man vill. Fördelar med videoinspelning är enligt Björndal (2002) att man kan observera en och samma situation många gånger och fokusera på olika saker varje gång. Observationerna ges genom inspelningen mer fokus på detaljerna i situationen, sådana detaljer som lätt kan missas vid en skriftlig observation. Genom att se videodokumenterade situationer kan också bidra till en större självkännedom genom att man ser sig själv från ett utomstående perspektiv och detta kan vara både lärorikt och bidra till ett ändrat arbetssätt och förhållningssätt. En nackdel med videoinspelningar kan vara att de medverkande agerar annorlunda på grund av kameran. Vid mina observationer placerades kameran i en hylla i rummet, alla var inte medvetna om att den fanns där alls och de som visste om det glömde snart bort den. Observationer ger enligt Rönnerman (2000) en större förståelse för verksamheten och man kan genom observationer hitta olika mönster i förhållningssätt och få kunskap om hur de medverkande förhåller sig i olika situationer. Jag valde också att dela ut enkäter till all berörd personal först innan arbetet påbörjades där de skrev ner sina tankar och funderingar angående buffen. Efter drygt två månader följdes den första enkäten upp av en ny, där de fick svara på om det blev som de tänkt sig, eller om det blev bättre eller sämre. Att jag valde att använda mig av dessa enkäter, var att jag ville att all personal skulle få möjlighet att framföra sina tankar och idéer angående buffen. Enkäterna har besvarats av all pedagogisk personal samt av vår kokerska. Enkät eller intervju är enligt Björndal (2002) ett bra sätt att ta del av en annan persons tankar och upplevelser, detta är vad jag vill få ut av mina intervjuer. Hur upplever personalen den nya frukostsituationen, jämfört med hur det var tidigare. Jag kommer också att lämna ut ett nytt frågeformulär till personalen när buffen har hållit på under en tid. Där jag kommer följa upp om det blev som de tänkt sig? I videoobservationerna visas hur en frukost går till inne på avdelningen och hur det fungerar med frukostbuffen istället. De visar på samspelet mellan personal och barn, personal- personal och barn- barn. Vem pratar personalen med, vad pratar man om? De visar också på stämningen vid frukosten, är det en lugn, stressig eller stökig frukost barnen har? 2.2 Frukostbuffén startar När frukostbuffén hållit på några dagar observerades även den, men då endast genom videofilmning. Efter att buffén hållit på under några månader, följdes personalens funderingar upp igen, blev det som de tänkt sig? Se bilaga 4 och en sammanställning av svaren gjordes, se bilaga 5.

6 6 3 Analys 3.1 Analys av frukostobservationer på avdelningen När frukostarna på avdelningarna gjordes framkom ett antal störningsmoment i frukostarna som jag har valt att koncentrera mig på. Dessa är; lämning av barn, telefonsamtal, övrig personal och lekande barn. Alla dessa störningsmoment gjorde att barnen glömde bort att äta och tappade intresset för att äta, vid flera tillfällen uppkom flera av störningsmomenten samtidigt och hela barngruppen slutade äta. Jag tror att barnen blir störda av att det blir rörigt med för många intryck på en gång och att de kommer att uppskatta den miljön som vi får med en buffé istället. Jag såg även att barnen fick vänta länge vid bordet på att allt skulle bli färdigdukat och de kunde börja äta Lämning av barn Under de observerade frukostarna förekom ett antal lämningar av barn, vid dessa tillfällen fick en personal lämna bordet och ta emot barnen i tamburen. Frukostbarnen slutade då ofta äta, för att istället intressera sig för vem som kom och vad det barnet gjorde ex. lekte, vinkade eller grät. Vid flera tillfällen ville barnen gå ifrån bordet för att börja leka med kompisen som kom och hade inte längre tid att äta färdigt sin frukost Telefonsamtal På den avdelning där frukostobservationerna gjordes förekommer många telefonsamtal vid frukosten, på grund av att en av de ansvariga för vikarier arbetar där. Eftersom dessa samtal ibland tar ganska lång tid så blev frukosten vid ett antal tillfällen ganska långdragen, då barnen sitter och tittar eller lyssnar på telefonsamtalet och glömmer bort sin frukost Övrig personal Det var även en del spring av övrig personal under frukosten för att hämta saker eller för att fråga om vem som kommer som vikarie eller om de kunde få mer gröt m.m. de barn som då satt vid bordet och fortfarande skulle äta tappade även då koncentrationen och glömde bort vad de själva skulle göra för att istället intressera sig för vad som sades mellan personalen Lekande barn Eftersom båda i personalen behövdes vid frukostbordet, fick de barn som inte åt leka i närheten av bordet, så att personalen ändå skulle kunna ha uppsikt över dem. I observationerna syns det att frukostbarnen ofta sitter och tittar på de som leker istället för att äta. Det förekommer även att några barn glömmer sig och går ifrån för att leka istället. De barn som leker skapar en ganska hög ljudnivå och ger ingen lugn miljö åt de som äter. 3.2 Analys av frukostbufféobservationer Nu dukas borden och allt plockas fram innan barnen kommer och sätter sig. Barnen har större valfrihet att välja vad de vill äta i och med buffén. De störningsmoment jag valde att prioritera i vanliga frukostobservationerna, har i stort sett försvunnit. De barn som kommer stannar inne på respektive avdelning och syns inte i lekhallen. Även de lekande barnen är kvar på

7 7 avdelningarna och deras lek, hörs och syns inte längre av frukostbarnen. Telefonerna är också kvar inne på avdelningarna och stör därför inte frukosten längre. Det enda störningsmomentet som fortfarande förekommer, är den övriga personalen som behöver prata med någon annan personal. Men nu väljer de oftast att bara passera buffén och fortsätta in på någon avdelning med sina frågor om det är möjligt. 3.3 Analys av personalenkät före frukostbuffén Fördelar med frukostbuffén Några av de fördelar personalen trodde att vi skulle få med frukostbuffén var att barnen skulle få äta i sin egen takt utan att känna sig stressade av exempelvis övriga barns lek. Att personalen skulle slippa gå ifrån frukosten för att ta emot barn som lämnas eller svara i telefonen. De hoppades även att frukost nu skulle bli en lugnare start på dagen för oss allihop, eftersom det alltid finns en personal kavar på avdelningen som tar emot barn och förbereder dagens aktiviteter. Att vårt samarbete mellan avdelningarna utökas sågs också som en fördel Nackdelar med frukostbuffén De nackdelar personalen trodde att frukostbuffén kunde bidra till var att det skulle bli rörigt och en hög ljudnivå med så många barn samlade. Detta var något som de flesta i personalen var oroliga för. 3.4 Resultat I och med buffén, har det blivit en trevlig och mysig stund med ökad gemenskap i hela förskolan. Barnen äter bättre, mera och lugnare än tidigare och det finns alltid något som de gillar. Det är mycket lugnare, både runt frukostborden, utan lek och spring, men även inne på avdelningarna, där lek och förberedelser inte stör frukosten längre. De nackdelar som en del i personalen tycker har blivit är att det kan vara svårt att hinna med och mata de minsta barnen och en del extra bärande på bygelstolar. Men de flesta är mycket nöjda och ser inga nackdelar alls med frukostbuffén utan enbart fördelar. 3.5 Tolkningar och slutsatser Varför behöver vi en lugn frukost miljö? Enligt de Hoog & Paulún (2005) är frukosten ett av de viktigaste målen på dagen, om inte det allra viktigaste. Genom frukosten får vi energi att starta dagen på ett bra sätt som möjligt. För att underlätta för våra barn och ge dem bättre möjligheter till en lugn och bra start på dagen krävs att de ges en bra miljö att äta sin frukost i. Det tycker jag att vi, i och med frukostbuffén gör. Att ljudnivån skulle bli hög, var en av de nackdelar vi trodde att frukostbuffén skulle medföra, men så har det inte blivit. Utan frukosten upplevs lugnare och med mindre störningsmoment än tidigare. På vilket sättar ökar då detta kvalitén på vår verksamhet? Genom att barnen äter bättre och får en lugnare start på dagen, ökar deras förmåga att orka ta till sig information och delta i våra aktiviteter. När barnen orkar ta till sig mer kunskap så ökar även kvalitén på vår verksamhet.

8 8 Eftersom barn som inte äter tillräckligt eller äter fel, blir trötta, orkeslösa och okoncentrerade enligt både Livsmedelsverket (2007) och Johansson (2007) blir bra måltider extra viktiga med tanke på barnens inlärning. Och för att verksamhetens kvalité ska vara god krävs då att barnen ges goda förutsättningar att ta till sig den kunskap de erbjuds och då behöver de få möjlighet till nyttiga och trivsamma måltider. I måltiderna ges ju även många tillfällen till inlärning (Johansson, 2007) då barnen tränar samspel, hänsynstagande, koncentration och uppmärksamhet. Även finmotorik, koordination mellan syn motorik och hörsel motorik tränas. Det är därför viktigt att de vuxna och övriga barn som deltar i måltiden är goda förebilder. Barnen tar efter de vuxnas och kompisarnas måltidsvanor, en vuxen som hela tiden går ifrån bordet för att göra andra saker, blir ingen god förebild. Johansson (2007) för också fram pedagoger som inte äter alls eller äter egen matlåda som en viktig fråga och menar att dessa pedagoger inte är några bra förebilder, varför ska barnen äta maten som serveras om inte den vuxne gör det? Istället bör alla måltider vara pedagogiska och kostnadsfria för pedagoger och barn, eftersom måltiden är en så pass viktig inlärningssituation. När man sitter tillsammans och äter upplevs ofta maten som godare än om man sitter själv, därför är det också viktigt att alla vid bordet deltar i måltiden och inte bara som observatörer. Hela frukostmiljön har blivit mycket lugnare för alla inblandade, men även för de föräldrar som behöver lämna barn under frukosten. Tidigare var det föräldrar som upplevde att de störde verksamheten när de lämnade sina barn, detta är det ingen som behöver känna längre då frukosten inte längre serveras inne på avdelningarna. I och med frukostbuffén upplever vi att barnen äter bättre och mer än tidigare och att miljön i frukosten är mycket mer positiv och ger barnen bättre förutsättningar än tidigare. I och med att barnen äter bättre, får de också bättre inlärningsmöjligheter än tidigare, ett barn som är mätt och nöjt har bättre förutsättningar för att lära sig än ett hungrigt barn. Men goda matvanor handlar inte bara om att äta rätt utan även om att äta på rätt sätt i en bra och lugn miljö med så lite stress som möjligt, anser jag Egna funderingar och tankar under arbetets gång En av de saker som jag reagerat på är varför det inte finns några styrdokument för förskolans och skolans måltider. Att barnen äter bra och på rätt sätt är ju ändå en så pass viktig del av deras inlärningsprocess. Och goda matvanor grundläggs ju när barnen är små, tror de styrande att alla pedagoger redan kan allt om detta och att det därför inte behövs något styrdokument eller har det helt enkelt glömts bort? Utan goda matvanor försämras barnen chanser till utveckling och inlärning, därför borde det även finnas ett styrdokument för måltiderna anser jag. En annan sak som var intressant under kursen var att se hur alla pedagoger trodde det skulle bli att ha en frukostbuffé och hur det sedan blev. Innan fanns det en hel del farhågor om att det skulle bli rörigt och med en hög ljudnivå, detta upplevdes inte som något problem när vi väl startat upp utan det blev en mycket lugnare miljö än tidigare. Jag trodde att personalen skulle vara mer skeptiska till att prova det här arbetssättet än de faktiskt var, men antagligen beror det på att alla var delaktiga under hela processen. Min roll har varit att observera allt som händer under förändringsarbetet och föra diskussionerna framåt, samt att vara lyhörd för all personals tankar och åsikter angående frukostbuffén. Det praktiska arbetet har mina kollegor stått för och vi har haft många intressanta diskussioner om hur det praktiska arbetet skulle gå tillväga, vilket som passade oss och vår barngrupp bäst. Endast någon enstaka tycker

9 9 att frukostbuffén ibland kan upplevas som stressig, när det är många små som behöver hjälp. Annars har vår frukostbuffé bemötts positivt av både pedagoger, barn och föräldrar. Barnen tycker det är roligt att få äta tillsammans och träffa barn från de andra avdelningarna. De föräldrar som lämnar sina barn under frukosten behöver inte störa de som äter utan har en pedagog tillgänglig inne på respektive avdelning att prata med och informera om ändringar av scheman m.m. Även ur kokerskans synpunkt har frukosten blivit lugnare, med bara ett upplägg och lite mindre disk. Eftersom all mat som varit framme på borden måste kastas blir det även mindre som kastas nu med bara ett upplägg. Istället för att lägga upp extra mycket, fylls uppläggen istället på vid behov. Att barnen börjat äta bättre tror jag beror på att de nu har fler sorter att välja på, det finns alltid något de gillar. Något som jag även studerat under kursens gång är; vad talar vi med barnen om under måltiderna, är det bara matrelaterat prat eller tar vi tillvara på de ämnen barnen för fram till diskussion? Detta har gjort mig mer medveten om vilka ämnen jag diskuterar med barnen och gjort att jag har blivit bättre på att fånga upp ämnen som barnen intresserar sig för. Tidigare var det mycket matprat runt borden, då barnen bad varandra skicka på maten, nu när vi inte längre har maten på bordet är det helt andra diskussioner som uppstår. Även detta gör att måltiden blir till ett ännu bättre inlärningstillfälle för barnen. I och med vår aktion med frukostbuffén har vi även i den grupp jag arbetar infört buffé både vid lunchen och vid mellanmålet. Detta har också slagit väl ut och blivit populärt både hos barn och föräldrar. Barnen äter bättre även vid dessa måltider och tycker det är spännande att få gå och hämta sig mera mat. Nu hoppas jag att fler ska ta till sig det vi lärt oss genom vår aktion och våga prova det här arbetssättet. Att vi har kunnat använda vår lekhall att servera frukosten i, har varit en stor fördel då ingen avdelning har behövt tas i anspråk. Lekhallen är placerad i husets mitt med närhet till både avdelningar och köket. Frukostvärdinnan och kokerskan har hjälpts åt att se till att allt fylls på under buffén och inget är slut, detta har varit en ekonomisk vinning då vi inte behövt kasta så mycket heller. Det som stått på borden kastas efter måltiden och med bara ett frukostupplägg istället för fyra eller fem gör ju att det inte är lika mycket mat framme på en gång. Att observera genom videoinspelning har jag tyckt varit ett bra arbetssätt eftersom det är så många inblandade och att det blir svårt att hinna uppfatta allt första gången, nu har jag kunna se mina observationer om och om igen. Varje gång är det något nytt som fångat min uppmärksamhet, först var det mest alla avbrott jag la märket till, men sedan var det samtalen runt bordet som fångade min uppmärksamhet, men även samspelet vid bordet har varit mycket intressanta att observera. Observationerna har gett mig en hel del att fundera över angående mitt eget arbete, varför jag gör på ett särskilt sätt eller, hur jag kunde ha gjort annorlunda i en del situationer. Jag ska försöka att fortsätta med att videoobservera mitt eget arbete även efter kursens slut för att jag tycker det är ett bra sätt att se det egna arbetet från ett annat perspektiv. Nu efteråt ångrar jag att jag inte valde att intervju en del av barnen med för att se hur de upplevde frukostsituationerna tidigare och vad de tycker nu. I enkäterna som mina kollegor fått svara på har de fått svara fritt utan specifika frågor, detta för att jag inte ville leda dem i en viss riktning, men vid den uppföljande enkäten kunde jag använt mig av svaren på första enkäten, för att formulera frågor om deras förhoppningar och farhågor innan projektet påbörjades. Detta hade kanske gett ett annat resultat av enkäten. Under kursens gång har vi diskuterat mycket i arbetslaget angående aktionen, detta hoppas jag vi kommer fortsätta med även efter kursens slut och att vi alla tar tillvara den kunskap vi fått och använder den till att fortsätta utveckla vårt arbete. Nu hoppas jag att vi i arbetslaget ska gå

10 10 vidare med något av de andra utvecklingsområdena vi skrev ner i vår tankekarta, bilaga 1, för att få fler områden att förbättra kvalitén inom för både barn och vuxna i vår verksamhet. Vilket område vi kommer att fortsätta med kommer att bestämmas genom diskussioner i arbetslaget. Men något som står helt klart är att frukostbuffén kommer att finnas kvar som en del i vår verksamhet. Genom kursen har det blivit tydligare för mig att det inte alltid behövs massor av pengar för att genomföra förbättringar utan att man ibland kan få stora förbättringar med mycket enkla medel. Tyvärr är det ofta så att våra förändringar vi vill genomföra, oftast kostar pengar som inte finns i verksamheten. Men till den här aktionen har vi inte behövt köpa in något nytt material utan används oss av det vi redan hade. Ser framemot att fortsätta vårt påbörjade arbete i verksamheten.

11 11 4. Referenslista Litteratur Björndal, Cato. R. (2002) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm. Liber. De Hoog, Oscar & Paulún, Fredrik. (2005) Den perfekta frukosten. Stige. Fitnessförlaget. Rönnerman, Karin (2000) Att växa som pedagog. IDP-rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (1998) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Västerås. CE Fritzes AB Dokument från internet Livsmedelsverket (2007) Bra mat i förskolan, råd för förskola och familjedaghem. Pdf-fil. www. slv.se/sv/grupp1/ Mat-naring/ Mat-i-forskola-och-skola/ ( ) Centrum för folkhälsa, Tillämpad Näringslära (2006) Mat i Förskolan, råd och rekommendationer. Pdf-fil. forskolan%20sid% pdf ( ) Johansson, Sara. (2007) Riktlinjer för mat på förskolan en kvalitativ studie utifrån förskolepersonalens perspektiv, Examensarbete, Mälardalens högskola. ( ) Hammarström, Cecilia & Jagefeldt, Camilla. (2008) Äta för att lära? pedagogers uppfattning om sambandet mellan mat och koncentration i förskola och skola. Examensarbete. Stockholms universitet.

12 12 Vår förskolas tankekarta Planeringstid Föräldrasamverkan Samarbete Havet Innemiljön Utemiljön Gruppindelning Måltiderna Måltiderna Frukost Lunch Mellanmål Frukosten Har inte tid att äta Ojämn fördelning Lämning mitt i Stökigt Rörigt, några äter, andra leker Väntan Mycket spring Ingen lugn stund Avbrott i samtal Avbruten lek Många/några barn Föräldrakontakten

13 13 Sammanställning av personalens svar från bilaga 2 Fördelar: Att alla är samlade lugnare start Mindre spring krockar inte med lämningar Mindre personal behövs frigör pers. till avd. el. plan Mindre disk och upplägg Barnen får äta i sin egen takt Gå ifrån när man är klar och börja leka, utan att det stör Mysig start lugnare för de som äter länge Syskonen får tryggheten av varandra Större valfrihet man äter det man gillar Alla samlas för en mysig stund tillsammans svinnet minskar Mindre vuxen prat vid borden Ett bra tillfälle att skapa en god stämning omkring frukosten Lugn och ro Mer barnfokuserat Barnen får vara mer självständiga och ta själva Trevligt att träffa barnen från de andra avdelningarna Mindre disk Mindre störning av barn som kom. Alltid någon som har tid att ta emot på avdelningen Lugnare på avdelningen, leken kan börja utan att störa frukosten Personalen behöver inte gå ifrån bordet för att ta emot eller ta tele Små och stora träffas och kan lära av varandra Det blir städat efter frukosten där frukosten äts Barnen blir mer delaktiga Mer samarbete i huset Barnen umgås mer över avd. bättre fördelning b/p Trevligt att äta i sin egen takt utan stress Lediga utrymmen för aktiviteter på avdelningarna Nackdelar: För många barn samlade, kan bli rörigt Hög ljudnivå, då försvinner en trevlig stund Kan bli många barn att hjälpa själv Möbleringen Tar längre tid med frukosten Trångt? Upptaget på havet Svårt att hinna med Bilaga 4 Personalenkät efter bufféns start Nu har vår frukostbuffé varit igång under snart tre månader och det är dags att utvärdera hur ni tycker det fungerar. Vad har blivit bättre med att ha buffé istället för vanlig frukost, har något blivit sämre? Skriv gärna ner övriga tankar som finns angående buffén med.

14 14 Sammanställning av svar på bilaga 4 Fördelar Bara ett upplägg, ger mer tid för andra sysslor i köket Mysigt och roligt med en gemensam stund tillsammans på morgonen Barnen äter bättre/mera och mer varierat än tidigare Lugnare inne på avdelningen för de som lämnas under frukosten, de slipper känna att de stör En succé, bara positivt! Fungerar mycket bra Barnen är duktiga, de kan vänta på sin tur Det finns alltid något de tycker om De som äter blir inte störda av de som lämnas Det är en trevlig stämning vid borden Trevligt att äta tillsammans hela huset Barnen får lära sig välja, träna på att gå och hämta själva Ta hänsyn på ett positivt sätt, vänta, dela med sig bland flera ba. Framförallt lugnare för alla, både de som äter och de som leker Största vinsten är att man kan plocka fram och förbereda dagens aktiviteter utan att störa de som äter Barnen äter bättre, lugnare och har större valmöjligheter på mat Bra att få ta själva, de som behöver hjälp får ju det. De som klarar sig själva behöver inte känna sig stressade över att vänta för att de minsta ska få först Rent hygieniskt är det också bättre, eftersom golven städas efter frukost på havet och inte före som på avdelningarna. Mindre jobb för köket med bara ett upplägg Funkar jättebra Lugnare, inget spring runt borden bara de som äter vid bordet, ingen som leker.. Barnen stressar inte, tar mer i sin egen takt. Slipper sitta kvar och vänta, kan istället gå in på avd och leka ist. Mysigt med ljus och släckta lampor Mindre disk Fungerar bra, de flesta klarar att hämta frukost själva, de har lärt sig hur det fungerar, endast de små behöver hjälp Lugnare för alla både frukostätare och de som är kvar på avd. Lugnare frukostmiljö och lugnare lämningar på avd. Slipper störningsmoment i frukosten Vi slipper gå runt och fråga efter ex mer gröt på avd. Underlättar personalmässigt Nackdelar Kan bli stressigt att hinna mata om det är många små barn Att bära bygelstolar fram och tillbaka

15 15

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström

Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström Dokumentation av utvecklingsarbete

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Slutrapport Från Ord till Handling

Slutrapport Från Ord till Handling Slutrapport Från Ord till Handling Mitt namn är Annkin och jag har arbetat i Team med Josefina. Vi är på varsin avdelning på Parkens förskola i Tranås. Detta handlar om Snövit, en småbarnsavdelning. Vårt

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Ringens förskola/gislaved kommun: Jessica Thylander Jennie Josefsson Ulla-Karin Bengtström Mål att förbättra ljudmiljön kring matsituationen. förbättra ljudmiljön efter utevistelsen.

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk planering för 2015-2016

Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk planering för 2015-2016 Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk planering för 2015-2016 Torneusgårdens Förskola Stationsvägen 6 957 31 ÖVERTORNEÅ Tel:0927-72150, 070-2705763 E:mail: torneusgarden@utb.overtornea.se Organisation

Läs mer

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Institutionen för pedagogik och didaktik Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn

Läs mer

www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation

www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation Mål: Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan förskolan ska.. Riktlinjer: Riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola

Läs mer

Barn som inte leker Peggy Eriksson

Barn som inte leker Peggy Eriksson Institutionen för pedagogik och didaktik Barn som inte leker Peggy Eriksson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 1 Innehållsförteckning Förutsättningar. sid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Föräldrasynpunkter på Lingonbackens förskola februari 2015

Föräldrasynpunkter på Lingonbackens förskola februari 2015 ngonbackens förskola Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/64 2015-02-12 Föräldrasynpunkter på ngonbackens förskola februari 2015 Som ett led i arbetet att följa upp förskolans verksamhet och förbättra föräldrarnas

Läs mer

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Avdelningen Jollen. a för planen Alla i arbetslaget: Gun Svensson Susanna Beckler

Läs mer

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-06-13 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerad,

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 51 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 51 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Aspebo förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Aspebo 51 100 Bokebo 0 0 Lönnebo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Galaxen 17 33 Kometen 14 27 Månen 11 22 Solen 9 18 Elefanten

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

2012-2013. Innehåll. Förskolan Nymånen Ekonomisk Förening Tellusgatan 46-48 415 19 Göteborg e-mail: nymanen@hotmail.com

2012-2013. Innehåll. Förskolan Nymånen Ekonomisk Förening Tellusgatan 46-48 415 19 Göteborg e-mail: nymanen@hotmail.com 2012-2013 Innehåll Vision, mål och verksamhetsidé... 2 Beskrivning av organisation och lokal... 2 Verksamhetens personalpolitik och personalutveckling... 3 Våra mål... 3 Åtgärder för att nå målen... 3

Läs mer

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30. TÄPPANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN 09/10 Barngruppen består av: Röda gruppen Gula gruppen Gröna gruppen Personalgruppen: Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk plan för

Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk plan för Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk plan för 2014-2015 Torneusgårdens Förskola Stationsvägen 6 957 31 ÖVERTORNEÅ Tel:0927-72150, 72147 E:mail: torneusgarden@edu.overtornea.se Organisation

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Kompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet

Kompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet Institutionen för pedagogik och didaktik Kompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet Anna Bratz Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 VÄLKOMMEN TILL ÅNÄSETS FÖRSKOLA Ånäsets förskola ligger i en underbar miljö där vi är omgiven av skog och sjö. Vi har nära till badplats, härliga skidspår,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Lilla Vargen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen...

Läs mer

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform. BARNOMSORGEN I SÄFFLE FÅR GODA BETYG! Kvalitetsmätning i familjedaghem, förskola och fritidshem. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen, med hjälp av enkäter, tagit reda på vilka faktorer som

Läs mer

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Arbetet med likabehandlingsplanen regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap, i skollagen Syftet med detta är

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Hunnebostrands förskola

Hunnebostrands förskola Hunnebostrands förskola Välkommen till vår förskola! Vår verksamhet skall vara rolig, trygg och lärorik. Barnen skall erbjudas en pedagogisk verksamhet anpassad efter barnets behov. Leken är grunden för

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner

Läs mer

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 12 barn, 10 flickor och 2 pojkar 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 Personal

Läs mer

Verksamhetsplan för förskola i Trångsund

Verksamhetsplan för förskola i Trångsund Verksamhetsplan för förskola i Trångsund BAKGRUND Vi har under många år arbetat med olika arbetsgrupper, där helhetstänkande har varit en nödvändighet för att verksamheter skall fungera. Vårt uppdrag har

Läs mer

Kvalitetsrapport för

Kvalitetsrapport för Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskola/Område Björnen Avdelning/grupp Lilla Björn Bakgrund På vår förskola har vi prioriterat utevistelsen. Forskning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Blåbärets Kvalitetsredovisning Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Prästgårdslidens förskola 2016 Innehåll Uppföljning av föregående plan... 2 Medverkande av barn och föräldrar... 2 Ansvarsfördelning... 3 Definitioner...

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Pedagogisk planering Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Pedagogisk planering Familjedaghemmen i Filipstads kommun Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering 2016 2017 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning sidan 2 Inledning sidan 2-3 Förskoleverksamhetens vision

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolängens förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning...

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer