Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé
|
|
- Jonathan Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Institutionen för pedagogik och didaktik Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé Jenny Rocklöv Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
2 2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Förskolan Frågeställningar Hur kom vi fram till dessa frågor? Varför behöver vi en lugn frukostmiljö? Hur gick vi tillväga? Processen Hur började vi? Vilka observationsmetoder används och varför? Frukostbuffén startar Analys Analys av frukostobservationer på avdelningen Lämning av barn Telefonsamtal Övrig personal Lekande barn Analys av frukostbufféobservationer Analys av personalenkät före frukostbuffén Fördelar med frukostbuffén Nackdelar med frukostbuffén Resultat Tolkningar och slutsatser Egna funderingar och tankar under arbetets gång Referenslista...11 Bilaga 1 Tankekarta Bilaga 2 Personalenkät före buffén Bilaga 3 Sammanställning av personalens svar på bilaga 2 Bilaga 4 Personalenkät efter bufféns start Bilaga 5 Sammanställning av svar på bilaga 4
3 3 1 Förutsättningar 1.1 Förskolan Min förskola består av tre avdelningar, 1st 4-5årsavdelning och 2st 1-3årsavdelningar, på hela förskolan arbetar totalt 12 pedagoger och det finns 60 barn inskrivna. På förskolan finns ett tillagningskök med 1 kokerska. Innan vår aktionsforskning påbörjades åt alla barn frukost på sin avdelning, då varierade antalet frukostbarn per personal väldigt. En avdelning kunde ha 12 frukostbarn och en annan avdelning hade 2 stycken frukostbarn. Frukostarna upplevdes då ganska röriga, då en del barn kommer mitt i frukosten och en del barn hade ätit hemma. De barnen fick då leka i närheten av bordet, så att personalen både kunde hjälpa frukostbarnen och ha uppsikt över de som lekte. Detta medförde att de som skulle äta ofta hade svårt att koncentrera sig, titta på de lekande och glömde bort sin frukost eller inte hade tid att äta sig mätta. I Förskolans läroplan (1998) står det att förskolan ska erbjuda barnen, utifrån deras ålder och vistelsetid, en väl avvägd miljö, där omsorg, omvårdnad, vila och övriga aktiviteter vägs samman på ett balanserat sätt. I och med de störningsmoment som förekom under frukosten, upplevde inte vi att barnen erbjöds en bra frukostmiljö att vistas i. 1.2 Frågeställningar Det vi frågade oss var, hur skapar vi en lugnare frukostmiljö för både barn och vuxna på förskolan och hur kan vi samarbeta mer mellan avdelningarna under frukosten? Hur kom vi fram till dessa frågor? Genom diskussioner i arbetslaget, då en tankekarta gjordes, se bilaga 1, kom vi fram till att prova med en gemensam frukostbuffé istället för de traditionella frukostarna inne på avdelningarna. Varför buffé? Ett studiebesök som arbetslaget gjort hade fått oss intresserade av att prova frukostbuffé och med en buffé kunde hela arbetslaget engageras i aktionen och även öka samverkan mellan avdelningarna. En annan sak vi ville uppnå med buffén var en lugnare start på dagen för alla. I huset finns en före detta lekhall, som för närvarande används till treårsverksamhet. Lekhallen är placerad i husets mitt och var den plats som vi tyckte passade bäst till buffén. Den ligger nära köket och ingen av avdelningarna behöver användas till frukosten. 1.3 Varför behöver vi en lugn frukostmiljö? Enligt Livsmedelsverket (2007) är goda och näringsriktiga måltider i en lugn miljö, där barn och vuxna äter tillsammans, ett bra sätt för pedagogerna att lättare ge barnen en positiv attityd till mat och måltider. I dagens samhälle med ätstörningar och fetma långt ner i åldrarna känns det extra viktigt att vi som pedagoger gör vad vi kan för att stötta barnen och vara goda förebilder även i måltidssituationer. Även Centrum för folkhälsa (2006) pekar på förskolans viktiga roll när det gäller att lägga grunden för hälsosamma matvanor hos barnen. Är det verkligen hälsosamt för barn att bli avbrutna under frukosten och tappa koncentrationen så att de glömmer bort att äta? I och med vår frukostbuffé så hoppas vi att barnen ska få mindre avbrott och lättare att koncentrera sig på sin mat. I examensarbetet Riktlinjer för mat på förskolan, Johansson (2007) påtalar författaren att förskolan har en mycket stor roll i att lära barnen att äta rätt och skapa bra matvanor hos
4 4 barnen för resten av livet, detta pågrund av att många barn i dagens samhälle äter många fler måltider på förskolan än hemma. Med bra matvanor och fysisk aktivitet blir barnen piggare och får lättare för att leka och lära. Enligt Hammarström & Jagefeldt (2008) har pedagogerna ett ansvar för att alla delar som främjar barnets utveckling och lärande tillgodoses, barnets matvanor är en av dessa delar. Forskning har visat att barn som äter fel löper stor risk att bli stökiga, okoncentrerade och uppvisa beteendestörningar. Att koncentrera sig innebär att barnet kan komma igång med sin uppgift, frukosten, hålla fast vid uppgiften och slutföra den utan att bry sig om ovidkommande stimuli exempelvis kompisarnas lek. Borde inte vi då se till att barnen möts av en lugn frukostmiljö, med flera olika valmöjligheter så att alla barn äter tillräckligt och i en bra miljö? Vidare talar Hammarström & Jagefeldt (2008) om att frukosten främst är en viktig del av dagens energibehov och att en otillräcklig eller utebliven frukost leder till sämre inlärnings förmåga och sämre mentala prestationer. Det finns också forskning som visar på att barn som äter en dålig frukost även äter sämre vid lunchen. Det är därför viktigt att barnen äter en bra frukost för att orka med förskolans aktiviteter. Även Livsmedelsverket (2007) framför betydelsen av att barnen ges tillräckligt med tid att äta i en lugn och trivsam måltidsmiljö. För att mätta barn är gladare, mer kreativa och läraktigare än hungriga barn. Måltiden ska även vara en möjlighet att ta det lugnt och fylla på kroppens energiresurser utan stress. Att måltiden blir en trevlig situation ansvarar pedagogerna för anser Centrum för folkhälsa (2006) eftersom goda matvanor under de tidiga åren ger goda förutsättningar för att barnen fortsätter göra bra matval i framtiden. 1.4 Hur gick vi tillväga? Först utsågs en i personalen till frukostvärdinna, hon ansvarar för dukning, plockar fram på buffébordet och plockar undan efter frukosten. Vi bestämde att en personal från varje avdelning följer med barnen ut i lekhallen och äter frukost. Har avdelningen inga egna frukostbarn, går ändå en personal ut och hjälper till med övriga avdelningars barn. Barnen får utifrån sin egen förmåga, med eventuell hjälp av personal, hämta sin egen frukost och sedan sätta sig vid ett av borden. De som vill hämtar mer frukost och när barnen har ätit färdigt, dukar de bort efter sig och återvänder in på sin avdelning igen. Kvar på varje avdelning, när frukosten startar, finns en personal som tar emot de barn som lämnas under frukosten och de som ätit klart, dagens aktiviteter förbereds också. 2 Processen 2.1 Hur började vi? Innan vi startade upp frukostbuffén, gjordes några observationer av frukostar på en avdelning, dessa observationer gjordes med videokamera och genom skriftliga observationer. Personalen fick också skriva ner sina tankar om vad de trodde skulle bli bättre och sämre med en frukostbuffé, se bilaga 2, dessa funderingar sammanställdes sedan till bilaga 3. Min första aktion är alltså att starta upp en frukostbuffé där alla huset frukost barn äter tillsammans istället för tre separata frukostar. I och med detta hoppas jag vi ska kunna hjälpas åt mer, fördela personalresurserna bättre på antalet barn, skapa en lugnare frukostmiljö med mindre störningsmoment för barnen och mindre väntan.
5 Vilka observationsmetoder används och varför? Jag kommer att använda mig av videoobservationer för att jag tror det är det sätt som ger en så rättvis bild som möjligt, det är ett observationssätt som inte märks så mycket i verksamheten, som inte stör eller påverkar verksamheten så mycket. Och eftersom det är ganska många personer närvarande så kan det vara svårt att hinna med och få ner allt man vill. Fördelar med videoinspelning är enligt Björndal (2002) att man kan observera en och samma situation många gånger och fokusera på olika saker varje gång. Observationerna ges genom inspelningen mer fokus på detaljerna i situationen, sådana detaljer som lätt kan missas vid en skriftlig observation. Genom att se videodokumenterade situationer kan också bidra till en större självkännedom genom att man ser sig själv från ett utomstående perspektiv och detta kan vara både lärorikt och bidra till ett ändrat arbetssätt och förhållningssätt. En nackdel med videoinspelningar kan vara att de medverkande agerar annorlunda på grund av kameran. Vid mina observationer placerades kameran i en hylla i rummet, alla var inte medvetna om att den fanns där alls och de som visste om det glömde snart bort den. Observationer ger enligt Rönnerman (2000) en större förståelse för verksamheten och man kan genom observationer hitta olika mönster i förhållningssätt och få kunskap om hur de medverkande förhåller sig i olika situationer. Jag valde också att dela ut enkäter till all berörd personal först innan arbetet påbörjades där de skrev ner sina tankar och funderingar angående buffen. Efter drygt två månader följdes den första enkäten upp av en ny, där de fick svara på om det blev som de tänkt sig, eller om det blev bättre eller sämre. Att jag valde att använda mig av dessa enkäter, var att jag ville att all personal skulle få möjlighet att framföra sina tankar och idéer angående buffen. Enkäterna har besvarats av all pedagogisk personal samt av vår kokerska. Enkät eller intervju är enligt Björndal (2002) ett bra sätt att ta del av en annan persons tankar och upplevelser, detta är vad jag vill få ut av mina intervjuer. Hur upplever personalen den nya frukostsituationen, jämfört med hur det var tidigare. Jag kommer också att lämna ut ett nytt frågeformulär till personalen när buffen har hållit på under en tid. Där jag kommer följa upp om det blev som de tänkt sig? I videoobservationerna visas hur en frukost går till inne på avdelningen och hur det fungerar med frukostbuffen istället. De visar på samspelet mellan personal och barn, personal- personal och barn- barn. Vem pratar personalen med, vad pratar man om? De visar också på stämningen vid frukosten, är det en lugn, stressig eller stökig frukost barnen har? 2.2 Frukostbuffén startar När frukostbuffén hållit på några dagar observerades även den, men då endast genom videofilmning. Efter att buffén hållit på under några månader, följdes personalens funderingar upp igen, blev det som de tänkt sig? Se bilaga 4 och en sammanställning av svaren gjordes, se bilaga 5.
6 6 3 Analys 3.1 Analys av frukostobservationer på avdelningen När frukostarna på avdelningarna gjordes framkom ett antal störningsmoment i frukostarna som jag har valt att koncentrera mig på. Dessa är; lämning av barn, telefonsamtal, övrig personal och lekande barn. Alla dessa störningsmoment gjorde att barnen glömde bort att äta och tappade intresset för att äta, vid flera tillfällen uppkom flera av störningsmomenten samtidigt och hela barngruppen slutade äta. Jag tror att barnen blir störda av att det blir rörigt med för många intryck på en gång och att de kommer att uppskatta den miljön som vi får med en buffé istället. Jag såg även att barnen fick vänta länge vid bordet på att allt skulle bli färdigdukat och de kunde börja äta Lämning av barn Under de observerade frukostarna förekom ett antal lämningar av barn, vid dessa tillfällen fick en personal lämna bordet och ta emot barnen i tamburen. Frukostbarnen slutade då ofta äta, för att istället intressera sig för vem som kom och vad det barnet gjorde ex. lekte, vinkade eller grät. Vid flera tillfällen ville barnen gå ifrån bordet för att börja leka med kompisen som kom och hade inte längre tid att äta färdigt sin frukost Telefonsamtal På den avdelning där frukostobservationerna gjordes förekommer många telefonsamtal vid frukosten, på grund av att en av de ansvariga för vikarier arbetar där. Eftersom dessa samtal ibland tar ganska lång tid så blev frukosten vid ett antal tillfällen ganska långdragen, då barnen sitter och tittar eller lyssnar på telefonsamtalet och glömmer bort sin frukost Övrig personal Det var även en del spring av övrig personal under frukosten för att hämta saker eller för att fråga om vem som kommer som vikarie eller om de kunde få mer gröt m.m. de barn som då satt vid bordet och fortfarande skulle äta tappade även då koncentrationen och glömde bort vad de själva skulle göra för att istället intressera sig för vad som sades mellan personalen Lekande barn Eftersom båda i personalen behövdes vid frukostbordet, fick de barn som inte åt leka i närheten av bordet, så att personalen ändå skulle kunna ha uppsikt över dem. I observationerna syns det att frukostbarnen ofta sitter och tittar på de som leker istället för att äta. Det förekommer även att några barn glömmer sig och går ifrån för att leka istället. De barn som leker skapar en ganska hög ljudnivå och ger ingen lugn miljö åt de som äter. 3.2 Analys av frukostbufféobservationer Nu dukas borden och allt plockas fram innan barnen kommer och sätter sig. Barnen har större valfrihet att välja vad de vill äta i och med buffén. De störningsmoment jag valde att prioritera i vanliga frukostobservationerna, har i stort sett försvunnit. De barn som kommer stannar inne på respektive avdelning och syns inte i lekhallen. Även de lekande barnen är kvar på
7 7 avdelningarna och deras lek, hörs och syns inte längre av frukostbarnen. Telefonerna är också kvar inne på avdelningarna och stör därför inte frukosten längre. Det enda störningsmomentet som fortfarande förekommer, är den övriga personalen som behöver prata med någon annan personal. Men nu väljer de oftast att bara passera buffén och fortsätta in på någon avdelning med sina frågor om det är möjligt. 3.3 Analys av personalenkät före frukostbuffén Fördelar med frukostbuffén Några av de fördelar personalen trodde att vi skulle få med frukostbuffén var att barnen skulle få äta i sin egen takt utan att känna sig stressade av exempelvis övriga barns lek. Att personalen skulle slippa gå ifrån frukosten för att ta emot barn som lämnas eller svara i telefonen. De hoppades även att frukost nu skulle bli en lugnare start på dagen för oss allihop, eftersom det alltid finns en personal kavar på avdelningen som tar emot barn och förbereder dagens aktiviteter. Att vårt samarbete mellan avdelningarna utökas sågs också som en fördel Nackdelar med frukostbuffén De nackdelar personalen trodde att frukostbuffén kunde bidra till var att det skulle bli rörigt och en hög ljudnivå med så många barn samlade. Detta var något som de flesta i personalen var oroliga för. 3.4 Resultat I och med buffén, har det blivit en trevlig och mysig stund med ökad gemenskap i hela förskolan. Barnen äter bättre, mera och lugnare än tidigare och det finns alltid något som de gillar. Det är mycket lugnare, både runt frukostborden, utan lek och spring, men även inne på avdelningarna, där lek och förberedelser inte stör frukosten längre. De nackdelar som en del i personalen tycker har blivit är att det kan vara svårt att hinna med och mata de minsta barnen och en del extra bärande på bygelstolar. Men de flesta är mycket nöjda och ser inga nackdelar alls med frukostbuffén utan enbart fördelar. 3.5 Tolkningar och slutsatser Varför behöver vi en lugn frukost miljö? Enligt de Hoog & Paulún (2005) är frukosten ett av de viktigaste målen på dagen, om inte det allra viktigaste. Genom frukosten får vi energi att starta dagen på ett bra sätt som möjligt. För att underlätta för våra barn och ge dem bättre möjligheter till en lugn och bra start på dagen krävs att de ges en bra miljö att äta sin frukost i. Det tycker jag att vi, i och med frukostbuffén gör. Att ljudnivån skulle bli hög, var en av de nackdelar vi trodde att frukostbuffén skulle medföra, men så har det inte blivit. Utan frukosten upplevs lugnare och med mindre störningsmoment än tidigare. På vilket sättar ökar då detta kvalitén på vår verksamhet? Genom att barnen äter bättre och får en lugnare start på dagen, ökar deras förmåga att orka ta till sig information och delta i våra aktiviteter. När barnen orkar ta till sig mer kunskap så ökar även kvalitén på vår verksamhet.
8 8 Eftersom barn som inte äter tillräckligt eller äter fel, blir trötta, orkeslösa och okoncentrerade enligt både Livsmedelsverket (2007) och Johansson (2007) blir bra måltider extra viktiga med tanke på barnens inlärning. Och för att verksamhetens kvalité ska vara god krävs då att barnen ges goda förutsättningar att ta till sig den kunskap de erbjuds och då behöver de få möjlighet till nyttiga och trivsamma måltider. I måltiderna ges ju även många tillfällen till inlärning (Johansson, 2007) då barnen tränar samspel, hänsynstagande, koncentration och uppmärksamhet. Även finmotorik, koordination mellan syn motorik och hörsel motorik tränas. Det är därför viktigt att de vuxna och övriga barn som deltar i måltiden är goda förebilder. Barnen tar efter de vuxnas och kompisarnas måltidsvanor, en vuxen som hela tiden går ifrån bordet för att göra andra saker, blir ingen god förebild. Johansson (2007) för också fram pedagoger som inte äter alls eller äter egen matlåda som en viktig fråga och menar att dessa pedagoger inte är några bra förebilder, varför ska barnen äta maten som serveras om inte den vuxne gör det? Istället bör alla måltider vara pedagogiska och kostnadsfria för pedagoger och barn, eftersom måltiden är en så pass viktig inlärningssituation. När man sitter tillsammans och äter upplevs ofta maten som godare än om man sitter själv, därför är det också viktigt att alla vid bordet deltar i måltiden och inte bara som observatörer. Hela frukostmiljön har blivit mycket lugnare för alla inblandade, men även för de föräldrar som behöver lämna barn under frukosten. Tidigare var det föräldrar som upplevde att de störde verksamheten när de lämnade sina barn, detta är det ingen som behöver känna längre då frukosten inte längre serveras inne på avdelningarna. I och med frukostbuffén upplever vi att barnen äter bättre och mer än tidigare och att miljön i frukosten är mycket mer positiv och ger barnen bättre förutsättningar än tidigare. I och med att barnen äter bättre, får de också bättre inlärningsmöjligheter än tidigare, ett barn som är mätt och nöjt har bättre förutsättningar för att lära sig än ett hungrigt barn. Men goda matvanor handlar inte bara om att äta rätt utan även om att äta på rätt sätt i en bra och lugn miljö med så lite stress som möjligt, anser jag Egna funderingar och tankar under arbetets gång En av de saker som jag reagerat på är varför det inte finns några styrdokument för förskolans och skolans måltider. Att barnen äter bra och på rätt sätt är ju ändå en så pass viktig del av deras inlärningsprocess. Och goda matvanor grundläggs ju när barnen är små, tror de styrande att alla pedagoger redan kan allt om detta och att det därför inte behövs något styrdokument eller har det helt enkelt glömts bort? Utan goda matvanor försämras barnen chanser till utveckling och inlärning, därför borde det även finnas ett styrdokument för måltiderna anser jag. En annan sak som var intressant under kursen var att se hur alla pedagoger trodde det skulle bli att ha en frukostbuffé och hur det sedan blev. Innan fanns det en hel del farhågor om att det skulle bli rörigt och med en hög ljudnivå, detta upplevdes inte som något problem när vi väl startat upp utan det blev en mycket lugnare miljö än tidigare. Jag trodde att personalen skulle vara mer skeptiska till att prova det här arbetssättet än de faktiskt var, men antagligen beror det på att alla var delaktiga under hela processen. Min roll har varit att observera allt som händer under förändringsarbetet och föra diskussionerna framåt, samt att vara lyhörd för all personals tankar och åsikter angående frukostbuffén. Det praktiska arbetet har mina kollegor stått för och vi har haft många intressanta diskussioner om hur det praktiska arbetet skulle gå tillväga, vilket som passade oss och vår barngrupp bäst. Endast någon enstaka tycker
9 9 att frukostbuffén ibland kan upplevas som stressig, när det är många små som behöver hjälp. Annars har vår frukostbuffé bemötts positivt av både pedagoger, barn och föräldrar. Barnen tycker det är roligt att få äta tillsammans och träffa barn från de andra avdelningarna. De föräldrar som lämnar sina barn under frukosten behöver inte störa de som äter utan har en pedagog tillgänglig inne på respektive avdelning att prata med och informera om ändringar av scheman m.m. Även ur kokerskans synpunkt har frukosten blivit lugnare, med bara ett upplägg och lite mindre disk. Eftersom all mat som varit framme på borden måste kastas blir det även mindre som kastas nu med bara ett upplägg. Istället för att lägga upp extra mycket, fylls uppläggen istället på vid behov. Att barnen börjat äta bättre tror jag beror på att de nu har fler sorter att välja på, det finns alltid något de gillar. Något som jag även studerat under kursens gång är; vad talar vi med barnen om under måltiderna, är det bara matrelaterat prat eller tar vi tillvara på de ämnen barnen för fram till diskussion? Detta har gjort mig mer medveten om vilka ämnen jag diskuterar med barnen och gjort att jag har blivit bättre på att fånga upp ämnen som barnen intresserar sig för. Tidigare var det mycket matprat runt borden, då barnen bad varandra skicka på maten, nu när vi inte längre har maten på bordet är det helt andra diskussioner som uppstår. Även detta gör att måltiden blir till ett ännu bättre inlärningstillfälle för barnen. I och med vår aktion med frukostbuffén har vi även i den grupp jag arbetar infört buffé både vid lunchen och vid mellanmålet. Detta har också slagit väl ut och blivit populärt både hos barn och föräldrar. Barnen äter bättre även vid dessa måltider och tycker det är spännande att få gå och hämta sig mera mat. Nu hoppas jag att fler ska ta till sig det vi lärt oss genom vår aktion och våga prova det här arbetssättet. Att vi har kunnat använda vår lekhall att servera frukosten i, har varit en stor fördel då ingen avdelning har behövt tas i anspråk. Lekhallen är placerad i husets mitt med närhet till både avdelningar och köket. Frukostvärdinnan och kokerskan har hjälpts åt att se till att allt fylls på under buffén och inget är slut, detta har varit en ekonomisk vinning då vi inte behövt kasta så mycket heller. Det som stått på borden kastas efter måltiden och med bara ett frukostupplägg istället för fyra eller fem gör ju att det inte är lika mycket mat framme på en gång. Att observera genom videoinspelning har jag tyckt varit ett bra arbetssätt eftersom det är så många inblandade och att det blir svårt att hinna uppfatta allt första gången, nu har jag kunna se mina observationer om och om igen. Varje gång är det något nytt som fångat min uppmärksamhet, först var det mest alla avbrott jag la märket till, men sedan var det samtalen runt bordet som fångade min uppmärksamhet, men även samspelet vid bordet har varit mycket intressanta att observera. Observationerna har gett mig en hel del att fundera över angående mitt eget arbete, varför jag gör på ett särskilt sätt eller, hur jag kunde ha gjort annorlunda i en del situationer. Jag ska försöka att fortsätta med att videoobservera mitt eget arbete även efter kursens slut för att jag tycker det är ett bra sätt att se det egna arbetet från ett annat perspektiv. Nu efteråt ångrar jag att jag inte valde att intervju en del av barnen med för att se hur de upplevde frukostsituationerna tidigare och vad de tycker nu. I enkäterna som mina kollegor fått svara på har de fått svara fritt utan specifika frågor, detta för att jag inte ville leda dem i en viss riktning, men vid den uppföljande enkäten kunde jag använt mig av svaren på första enkäten, för att formulera frågor om deras förhoppningar och farhågor innan projektet påbörjades. Detta hade kanske gett ett annat resultat av enkäten. Under kursens gång har vi diskuterat mycket i arbetslaget angående aktionen, detta hoppas jag vi kommer fortsätta med även efter kursens slut och att vi alla tar tillvara den kunskap vi fått och använder den till att fortsätta utveckla vårt arbete. Nu hoppas jag att vi i arbetslaget ska gå
10 10 vidare med något av de andra utvecklingsområdena vi skrev ner i vår tankekarta, bilaga 1, för att få fler områden att förbättra kvalitén inom för både barn och vuxna i vår verksamhet. Vilket område vi kommer att fortsätta med kommer att bestämmas genom diskussioner i arbetslaget. Men något som står helt klart är att frukostbuffén kommer att finnas kvar som en del i vår verksamhet. Genom kursen har det blivit tydligare för mig att det inte alltid behövs massor av pengar för att genomföra förbättringar utan att man ibland kan få stora förbättringar med mycket enkla medel. Tyvärr är det ofta så att våra förändringar vi vill genomföra, oftast kostar pengar som inte finns i verksamheten. Men till den här aktionen har vi inte behövt köpa in något nytt material utan används oss av det vi redan hade. Ser framemot att fortsätta vårt påbörjade arbete i verksamheten.
11 11 4. Referenslista Litteratur Björndal, Cato. R. (2002) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm. Liber. De Hoog, Oscar & Paulún, Fredrik. (2005) Den perfekta frukosten. Stige. Fitnessförlaget. Rönnerman, Karin (2000) Att växa som pedagog. IDP-rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (1998) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Västerås. CE Fritzes AB Dokument från internet Livsmedelsverket (2007) Bra mat i förskolan, råd för förskola och familjedaghem. Pdf-fil. www. slv.se/sv/grupp1/ Mat-naring/ Mat-i-forskola-och-skola/ ( ) Centrum för folkhälsa, Tillämpad Näringslära (2006) Mat i Förskolan, råd och rekommendationer. Pdf-fil. forskolan%20sid% pdf ( ) Johansson, Sara. (2007) Riktlinjer för mat på förskolan en kvalitativ studie utifrån förskolepersonalens perspektiv, Examensarbete, Mälardalens högskola. ( ) Hammarström, Cecilia & Jagefeldt, Camilla. (2008) Äta för att lära? pedagogers uppfattning om sambandet mellan mat och koncentration i förskola och skola. Examensarbete. Stockholms universitet.
12 12 Vår förskolas tankekarta Planeringstid Föräldrasamverkan Samarbete Havet Innemiljön Utemiljön Gruppindelning Måltiderna Måltiderna Frukost Lunch Mellanmål Frukosten Har inte tid att äta Ojämn fördelning Lämning mitt i Stökigt Rörigt, några äter, andra leker Väntan Mycket spring Ingen lugn stund Avbrott i samtal Avbruten lek Många/några barn Föräldrakontakten
13 13 Sammanställning av personalens svar från bilaga 2 Fördelar: Att alla är samlade lugnare start Mindre spring krockar inte med lämningar Mindre personal behövs frigör pers. till avd. el. plan Mindre disk och upplägg Barnen får äta i sin egen takt Gå ifrån när man är klar och börja leka, utan att det stör Mysig start lugnare för de som äter länge Syskonen får tryggheten av varandra Större valfrihet man äter det man gillar Alla samlas för en mysig stund tillsammans svinnet minskar Mindre vuxen prat vid borden Ett bra tillfälle att skapa en god stämning omkring frukosten Lugn och ro Mer barnfokuserat Barnen får vara mer självständiga och ta själva Trevligt att träffa barnen från de andra avdelningarna Mindre disk Mindre störning av barn som kom. Alltid någon som har tid att ta emot på avdelningen Lugnare på avdelningen, leken kan börja utan att störa frukosten Personalen behöver inte gå ifrån bordet för att ta emot eller ta tele Små och stora träffas och kan lära av varandra Det blir städat efter frukosten där frukosten äts Barnen blir mer delaktiga Mer samarbete i huset Barnen umgås mer över avd. bättre fördelning b/p Trevligt att äta i sin egen takt utan stress Lediga utrymmen för aktiviteter på avdelningarna Nackdelar: För många barn samlade, kan bli rörigt Hög ljudnivå, då försvinner en trevlig stund Kan bli många barn att hjälpa själv Möbleringen Tar längre tid med frukosten Trångt? Upptaget på havet Svårt att hinna med Bilaga 4 Personalenkät efter bufféns start Nu har vår frukostbuffé varit igång under snart tre månader och det är dags att utvärdera hur ni tycker det fungerar. Vad har blivit bättre med att ha buffé istället för vanlig frukost, har något blivit sämre? Skriv gärna ner övriga tankar som finns angående buffén med.
14 14 Sammanställning av svar på bilaga 4 Fördelar Bara ett upplägg, ger mer tid för andra sysslor i köket Mysigt och roligt med en gemensam stund tillsammans på morgonen Barnen äter bättre/mera och mer varierat än tidigare Lugnare inne på avdelningen för de som lämnas under frukosten, de slipper känna att de stör En succé, bara positivt! Fungerar mycket bra Barnen är duktiga, de kan vänta på sin tur Det finns alltid något de tycker om De som äter blir inte störda av de som lämnas Det är en trevlig stämning vid borden Trevligt att äta tillsammans hela huset Barnen får lära sig välja, träna på att gå och hämta själva Ta hänsyn på ett positivt sätt, vänta, dela med sig bland flera ba. Framförallt lugnare för alla, både de som äter och de som leker Största vinsten är att man kan plocka fram och förbereda dagens aktiviteter utan att störa de som äter Barnen äter bättre, lugnare och har större valmöjligheter på mat Bra att få ta själva, de som behöver hjälp får ju det. De som klarar sig själva behöver inte känna sig stressade över att vänta för att de minsta ska få först Rent hygieniskt är det också bättre, eftersom golven städas efter frukost på havet och inte före som på avdelningarna. Mindre jobb för köket med bara ett upplägg Funkar jättebra Lugnare, inget spring runt borden bara de som äter vid bordet, ingen som leker.. Barnen stressar inte, tar mer i sin egen takt. Slipper sitta kvar och vänta, kan istället gå in på avd och leka ist. Mysigt med ljus och släckta lampor Mindre disk Fungerar bra, de flesta klarar att hämta frukost själva, de har lärt sig hur det fungerar, endast de små behöver hjälp Lugnare för alla både frukostätare och de som är kvar på avd. Lugnare frukostmiljö och lugnare lämningar på avd. Slipper störningsmoment i frukosten Vi slipper gå runt och fråga efter ex mer gröt på avd. Underlättar personalmässigt Nackdelar Kan bli stressigt att hinna mata om det är många små barn Att bära bygelstolar fram och tillbaka
15 15
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merHur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Läs merAbsoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merBarnens samspel i 5-årsgruppen
Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merFörskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision
Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och
Läs merSlutrapport Från Ord till Handling
Slutrapport Från Ord till Handling Mitt namn är Annkin och jag har arbetat i Team med Josefina. Vi är på varsin avdelning på Parkens förskola i Tranås. Detta handlar om Snövit, en småbarnsavdelning. Vårt
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merGod ljudmiljö inom förskolan
God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merFörskolan. Mål och arbetsplan 2008/09
Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att
Läs merVälkommen till Skönberga Förskola
Välkommen till Skönberga Förskola Skönberga förskola är belägen i en naturskön miljö vid foten av Husbyklacken, ett naturområde i Söderköping. Förskolan byggdes 1977 och fick en för tiden traditionell
Läs merExamensarbete VT Börja på förskolan
Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och
Läs merEtt systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström Dokumentation av utvecklingsarbete
Läs merFörskolan. Mål och arbetsplan 2009/10
Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi
Läs merFörskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013
Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning
Läs merGod ljudmiljö inom förskolan
God ljudmiljö inom förskolan Ringens förskola/gislaved kommun: Jessica Thylander Jennie Josefsson Ulla-Karin Bengtström Mål att förbättra ljudmiljön kring matsituationen. förbättra ljudmiljön efter utevistelsen.
Läs merVälkommen till Lyngfjälls förskola
Välkommen till Lyngfjälls förskola Läsåret 2018/2019 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merBarn som inte leker Peggy Eriksson
Institutionen för pedagogik och didaktik Barn som inte leker Peggy Eriksson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 1 Innehållsförteckning Förutsättningar. sid
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merMåltiden ett gemensamt uppdrag
Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan
Läs merObesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan
Läs merBYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan
Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merLekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin 2017 Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal En av våra rutiner efter lunch är att vi läser för/tillsammans med barnen.
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merAktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson
Institutionen för pedagogik och didaktik Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5
Läs merVÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merKunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar
Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.
Läs merInskolning. med tanke på genus
Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merOluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merwww.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation
www.medalgon.se Mina föreläsningar - Dokumentation Mål: Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan förskolan ska.. Riktlinjer: Riktlinjer
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Norrgårdens förskola är en enavdelningsförskola med barn från 1-5 år. Nära intill ligger ytterligare en enavdelningsförskola
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merArbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017
Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017 Gruppens sammansättning Vi har 10 barn, 8 flickor och 2 pojkar 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11
Läs merKvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola
Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.
Läs merRapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh
RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merServiceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merLärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson
Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning
Läs merObservationsrapport Saltängens förskola Nacka kommun
rapportbeskrivning Nacka 2001-11-09 08.20 Sidan 1 Samverkan om utvärdering Förskolan i Nacka, Tyresö och Sollentuna Observationsrapport Saltängens förskola Nacka kommun Observatörer: Bodil Brunn Christina
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet
Läs merSkolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim
Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat Mia Prim En hållbar måltid når magen får era gäster att orka lära in och lära ut får skolans verksamhet att fungera En klimatsmart måltid som inte
Läs merKvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merVälkommen till. Förskoleområde Lunden 1. Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan 11 TRYGGA LEKANDE, LÄRANDE BARN
Välkommen till Förskoleområde Lunden 1 120418-001-133 12 Göteborgs Stad Grafiska Gruppen LEKANDE, LÄRANDE BARN Utskrift: Vidkärrsgruppen Örgryte-Härlanda Juni 2012 TRYGGA 1 Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merFöräldrasynpunkter på Lingonbackens förskola februari 2015
ngonbackens förskola Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/64 2015-02-12 Föräldrasynpunkter på ngonbackens förskola februari 2015 Som ett led i arbetet att följa upp förskolans verksamhet och förbättra föräldrarnas
Läs merArbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018
Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018 Gruppens sammansättning Vi har 11 barn, 8 flickor och 3 pojkar 2 barn födda 16 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12
Läs merObesvarad 0 0% Ack. svar 51 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Aspebo förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Aspebo 51 100 Bokebo 0 0 Lönnebo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Galaxen 17 33 Kometen 14 27 Månen 11 22 Solen 9 18 Elefanten
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Läs merVill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson
Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merFörskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus Kungsbacka kommun Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 3750 st Antal förskolor 72 st Antal anställda 750 st Fristående förskolor 21 st Under perioden
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017
HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merVälkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk planering för 2015-2016
Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk planering för 2015-2016 Torneusgårdens Förskola Stationsvägen 6 957 31 ÖVERTORNEÅ Tel:0927-72150, 070-2705763 E:mail: torneusgarden@utb.overtornea.se Organisation
Läs merBarn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015
Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Förskolan 2015 Får alla barn vara med att bestämma vad ni skall göra på förskol Får du vara med och bestämma vad ni skall göra på din förskola? Får
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merSvenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig
Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola
Läs merTEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010
LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 VÄLKOMMEN TILL ÅNÄSETS FÖRSKOLA Ånäsets förskola ligger i en underbar miljö där vi är omgiven av skog och sjö. Vi har nära till badplats, härliga skidspår,
Läs merVi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merFöräldrasynpunkter på Brukets förskola februari 2015
Brukets förskola Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/64 2015-02-12 Föräldrasynpunkter på Brukets förskola februari 2015 Som ett led i arbetet att följa upp förskolans verksamhet och förbättra föräldrarnas
Läs merSnäckans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Snäckans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs merFöräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.
BARNOMSORGEN I SÄFFLE FÅR GODA BETYG! Kvalitetsmätning i familjedaghem, förskola och fritidshem. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen, med hjälp av enkäter, tagit reda på vilka faktorer som
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merFörskolelärare att jobba med framtiden
2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad
Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett
Läs merFörskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Läs merSkeppsklockan -en hälsofrämjande förskola
Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Läs mer