Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé"

Transkript

1 1 Institutionen för pedagogik och didaktik Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé Jenny Rocklöv Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

2 2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Förskolan Frågeställningar Hur kom vi fram till dessa frågor? Varför behöver vi en lugn frukostmiljö? Hur gick vi tillväga? Processen Hur började vi? Vilka observationsmetoder används och varför? Frukostbuffén startar Analys Analys av frukostobservationer på avdelningen Lämning av barn Telefonsamtal Övrig personal Lekande barn Analys av frukostbufféobservationer Analys av personalenkät före frukostbuffén Fördelar med frukostbuffén Nackdelar med frukostbuffén Resultat Tolkningar och slutsatser Egna funderingar och tankar under arbetets gång Referenslista...11 Bilaga 1 Tankekarta Bilaga 2 Personalenkät före buffén Bilaga 3 Sammanställning av personalens svar på bilaga 2 Bilaga 4 Personalenkät efter bufféns start Bilaga 5 Sammanställning av svar på bilaga 4

3 3 1 Förutsättningar 1.1 Förskolan Min förskola består av tre avdelningar, 1st 4-5årsavdelning och 2st 1-3årsavdelningar, på hela förskolan arbetar totalt 12 pedagoger och det finns 60 barn inskrivna. På förskolan finns ett tillagningskök med 1 kokerska. Innan vår aktionsforskning påbörjades åt alla barn frukost på sin avdelning, då varierade antalet frukostbarn per personal väldigt. En avdelning kunde ha 12 frukostbarn och en annan avdelning hade 2 stycken frukostbarn. Frukostarna upplevdes då ganska röriga, då en del barn kommer mitt i frukosten och en del barn hade ätit hemma. De barnen fick då leka i närheten av bordet, så att personalen både kunde hjälpa frukostbarnen och ha uppsikt över de som lekte. Detta medförde att de som skulle äta ofta hade svårt att koncentrera sig, titta på de lekande och glömde bort sin frukost eller inte hade tid att äta sig mätta. I Förskolans läroplan (1998) står det att förskolan ska erbjuda barnen, utifrån deras ålder och vistelsetid, en väl avvägd miljö, där omsorg, omvårdnad, vila och övriga aktiviteter vägs samman på ett balanserat sätt. I och med de störningsmoment som förekom under frukosten, upplevde inte vi att barnen erbjöds en bra frukostmiljö att vistas i. 1.2 Frågeställningar Det vi frågade oss var, hur skapar vi en lugnare frukostmiljö för både barn och vuxna på förskolan och hur kan vi samarbeta mer mellan avdelningarna under frukosten? Hur kom vi fram till dessa frågor? Genom diskussioner i arbetslaget, då en tankekarta gjordes, se bilaga 1, kom vi fram till att prova med en gemensam frukostbuffé istället för de traditionella frukostarna inne på avdelningarna. Varför buffé? Ett studiebesök som arbetslaget gjort hade fått oss intresserade av att prova frukostbuffé och med en buffé kunde hela arbetslaget engageras i aktionen och även öka samverkan mellan avdelningarna. En annan sak vi ville uppnå med buffén var en lugnare start på dagen för alla. I huset finns en före detta lekhall, som för närvarande används till treårsverksamhet. Lekhallen är placerad i husets mitt och var den plats som vi tyckte passade bäst till buffén. Den ligger nära köket och ingen av avdelningarna behöver användas till frukosten. 1.3 Varför behöver vi en lugn frukostmiljö? Enligt Livsmedelsverket (2007) är goda och näringsriktiga måltider i en lugn miljö, där barn och vuxna äter tillsammans, ett bra sätt för pedagogerna att lättare ge barnen en positiv attityd till mat och måltider. I dagens samhälle med ätstörningar och fetma långt ner i åldrarna känns det extra viktigt att vi som pedagoger gör vad vi kan för att stötta barnen och vara goda förebilder även i måltidssituationer. Även Centrum för folkhälsa (2006) pekar på förskolans viktiga roll när det gäller att lägga grunden för hälsosamma matvanor hos barnen. Är det verkligen hälsosamt för barn att bli avbrutna under frukosten och tappa koncentrationen så att de glömmer bort att äta? I och med vår frukostbuffé så hoppas vi att barnen ska få mindre avbrott och lättare att koncentrera sig på sin mat. I examensarbetet Riktlinjer för mat på förskolan, Johansson (2007) påtalar författaren att förskolan har en mycket stor roll i att lära barnen att äta rätt och skapa bra matvanor hos

4 4 barnen för resten av livet, detta pågrund av att många barn i dagens samhälle äter många fler måltider på förskolan än hemma. Med bra matvanor och fysisk aktivitet blir barnen piggare och får lättare för att leka och lära. Enligt Hammarström & Jagefeldt (2008) har pedagogerna ett ansvar för att alla delar som främjar barnets utveckling och lärande tillgodoses, barnets matvanor är en av dessa delar. Forskning har visat att barn som äter fel löper stor risk att bli stökiga, okoncentrerade och uppvisa beteendestörningar. Att koncentrera sig innebär att barnet kan komma igång med sin uppgift, frukosten, hålla fast vid uppgiften och slutföra den utan att bry sig om ovidkommande stimuli exempelvis kompisarnas lek. Borde inte vi då se till att barnen möts av en lugn frukostmiljö, med flera olika valmöjligheter så att alla barn äter tillräckligt och i en bra miljö? Vidare talar Hammarström & Jagefeldt (2008) om att frukosten främst är en viktig del av dagens energibehov och att en otillräcklig eller utebliven frukost leder till sämre inlärnings förmåga och sämre mentala prestationer. Det finns också forskning som visar på att barn som äter en dålig frukost även äter sämre vid lunchen. Det är därför viktigt att barnen äter en bra frukost för att orka med förskolans aktiviteter. Även Livsmedelsverket (2007) framför betydelsen av att barnen ges tillräckligt med tid att äta i en lugn och trivsam måltidsmiljö. För att mätta barn är gladare, mer kreativa och läraktigare än hungriga barn. Måltiden ska även vara en möjlighet att ta det lugnt och fylla på kroppens energiresurser utan stress. Att måltiden blir en trevlig situation ansvarar pedagogerna för anser Centrum för folkhälsa (2006) eftersom goda matvanor under de tidiga åren ger goda förutsättningar för att barnen fortsätter göra bra matval i framtiden. 1.4 Hur gick vi tillväga? Först utsågs en i personalen till frukostvärdinna, hon ansvarar för dukning, plockar fram på buffébordet och plockar undan efter frukosten. Vi bestämde att en personal från varje avdelning följer med barnen ut i lekhallen och äter frukost. Har avdelningen inga egna frukostbarn, går ändå en personal ut och hjälper till med övriga avdelningars barn. Barnen får utifrån sin egen förmåga, med eventuell hjälp av personal, hämta sin egen frukost och sedan sätta sig vid ett av borden. De som vill hämtar mer frukost och när barnen har ätit färdigt, dukar de bort efter sig och återvänder in på sin avdelning igen. Kvar på varje avdelning, när frukosten startar, finns en personal som tar emot de barn som lämnas under frukosten och de som ätit klart, dagens aktiviteter förbereds också. 2 Processen 2.1 Hur började vi? Innan vi startade upp frukostbuffén, gjordes några observationer av frukostar på en avdelning, dessa observationer gjordes med videokamera och genom skriftliga observationer. Personalen fick också skriva ner sina tankar om vad de trodde skulle bli bättre och sämre med en frukostbuffé, se bilaga 2, dessa funderingar sammanställdes sedan till bilaga 3. Min första aktion är alltså att starta upp en frukostbuffé där alla huset frukost barn äter tillsammans istället för tre separata frukostar. I och med detta hoppas jag vi ska kunna hjälpas åt mer, fördela personalresurserna bättre på antalet barn, skapa en lugnare frukostmiljö med mindre störningsmoment för barnen och mindre väntan.

5 Vilka observationsmetoder används och varför? Jag kommer att använda mig av videoobservationer för att jag tror det är det sätt som ger en så rättvis bild som möjligt, det är ett observationssätt som inte märks så mycket i verksamheten, som inte stör eller påverkar verksamheten så mycket. Och eftersom det är ganska många personer närvarande så kan det vara svårt att hinna med och få ner allt man vill. Fördelar med videoinspelning är enligt Björndal (2002) att man kan observera en och samma situation många gånger och fokusera på olika saker varje gång. Observationerna ges genom inspelningen mer fokus på detaljerna i situationen, sådana detaljer som lätt kan missas vid en skriftlig observation. Genom att se videodokumenterade situationer kan också bidra till en större självkännedom genom att man ser sig själv från ett utomstående perspektiv och detta kan vara både lärorikt och bidra till ett ändrat arbetssätt och förhållningssätt. En nackdel med videoinspelningar kan vara att de medverkande agerar annorlunda på grund av kameran. Vid mina observationer placerades kameran i en hylla i rummet, alla var inte medvetna om att den fanns där alls och de som visste om det glömde snart bort den. Observationer ger enligt Rönnerman (2000) en större förståelse för verksamheten och man kan genom observationer hitta olika mönster i förhållningssätt och få kunskap om hur de medverkande förhåller sig i olika situationer. Jag valde också att dela ut enkäter till all berörd personal först innan arbetet påbörjades där de skrev ner sina tankar och funderingar angående buffen. Efter drygt två månader följdes den första enkäten upp av en ny, där de fick svara på om det blev som de tänkt sig, eller om det blev bättre eller sämre. Att jag valde att använda mig av dessa enkäter, var att jag ville att all personal skulle få möjlighet att framföra sina tankar och idéer angående buffen. Enkäterna har besvarats av all pedagogisk personal samt av vår kokerska. Enkät eller intervju är enligt Björndal (2002) ett bra sätt att ta del av en annan persons tankar och upplevelser, detta är vad jag vill få ut av mina intervjuer. Hur upplever personalen den nya frukostsituationen, jämfört med hur det var tidigare. Jag kommer också att lämna ut ett nytt frågeformulär till personalen när buffen har hållit på under en tid. Där jag kommer följa upp om det blev som de tänkt sig? I videoobservationerna visas hur en frukost går till inne på avdelningen och hur det fungerar med frukostbuffen istället. De visar på samspelet mellan personal och barn, personal- personal och barn- barn. Vem pratar personalen med, vad pratar man om? De visar också på stämningen vid frukosten, är det en lugn, stressig eller stökig frukost barnen har? 2.2 Frukostbuffén startar När frukostbuffén hållit på några dagar observerades även den, men då endast genom videofilmning. Efter att buffén hållit på under några månader, följdes personalens funderingar upp igen, blev det som de tänkt sig? Se bilaga 4 och en sammanställning av svaren gjordes, se bilaga 5.

6 6 3 Analys 3.1 Analys av frukostobservationer på avdelningen När frukostarna på avdelningarna gjordes framkom ett antal störningsmoment i frukostarna som jag har valt att koncentrera mig på. Dessa är; lämning av barn, telefonsamtal, övrig personal och lekande barn. Alla dessa störningsmoment gjorde att barnen glömde bort att äta och tappade intresset för att äta, vid flera tillfällen uppkom flera av störningsmomenten samtidigt och hela barngruppen slutade äta. Jag tror att barnen blir störda av att det blir rörigt med för många intryck på en gång och att de kommer att uppskatta den miljön som vi får med en buffé istället. Jag såg även att barnen fick vänta länge vid bordet på att allt skulle bli färdigdukat och de kunde börja äta Lämning av barn Under de observerade frukostarna förekom ett antal lämningar av barn, vid dessa tillfällen fick en personal lämna bordet och ta emot barnen i tamburen. Frukostbarnen slutade då ofta äta, för att istället intressera sig för vem som kom och vad det barnet gjorde ex. lekte, vinkade eller grät. Vid flera tillfällen ville barnen gå ifrån bordet för att börja leka med kompisen som kom och hade inte längre tid att äta färdigt sin frukost Telefonsamtal På den avdelning där frukostobservationerna gjordes förekommer många telefonsamtal vid frukosten, på grund av att en av de ansvariga för vikarier arbetar där. Eftersom dessa samtal ibland tar ganska lång tid så blev frukosten vid ett antal tillfällen ganska långdragen, då barnen sitter och tittar eller lyssnar på telefonsamtalet och glömmer bort sin frukost Övrig personal Det var även en del spring av övrig personal under frukosten för att hämta saker eller för att fråga om vem som kommer som vikarie eller om de kunde få mer gröt m.m. de barn som då satt vid bordet och fortfarande skulle äta tappade även då koncentrationen och glömde bort vad de själva skulle göra för att istället intressera sig för vad som sades mellan personalen Lekande barn Eftersom båda i personalen behövdes vid frukostbordet, fick de barn som inte åt leka i närheten av bordet, så att personalen ändå skulle kunna ha uppsikt över dem. I observationerna syns det att frukostbarnen ofta sitter och tittar på de som leker istället för att äta. Det förekommer även att några barn glömmer sig och går ifrån för att leka istället. De barn som leker skapar en ganska hög ljudnivå och ger ingen lugn miljö åt de som äter. 3.2 Analys av frukostbufféobservationer Nu dukas borden och allt plockas fram innan barnen kommer och sätter sig. Barnen har större valfrihet att välja vad de vill äta i och med buffén. De störningsmoment jag valde att prioritera i vanliga frukostobservationerna, har i stort sett försvunnit. De barn som kommer stannar inne på respektive avdelning och syns inte i lekhallen. Även de lekande barnen är kvar på

7 7 avdelningarna och deras lek, hörs och syns inte längre av frukostbarnen. Telefonerna är också kvar inne på avdelningarna och stör därför inte frukosten längre. Det enda störningsmomentet som fortfarande förekommer, är den övriga personalen som behöver prata med någon annan personal. Men nu väljer de oftast att bara passera buffén och fortsätta in på någon avdelning med sina frågor om det är möjligt. 3.3 Analys av personalenkät före frukostbuffén Fördelar med frukostbuffén Några av de fördelar personalen trodde att vi skulle få med frukostbuffén var att barnen skulle få äta i sin egen takt utan att känna sig stressade av exempelvis övriga barns lek. Att personalen skulle slippa gå ifrån frukosten för att ta emot barn som lämnas eller svara i telefonen. De hoppades även att frukost nu skulle bli en lugnare start på dagen för oss allihop, eftersom det alltid finns en personal kavar på avdelningen som tar emot barn och förbereder dagens aktiviteter. Att vårt samarbete mellan avdelningarna utökas sågs också som en fördel Nackdelar med frukostbuffén De nackdelar personalen trodde att frukostbuffén kunde bidra till var att det skulle bli rörigt och en hög ljudnivå med så många barn samlade. Detta var något som de flesta i personalen var oroliga för. 3.4 Resultat I och med buffén, har det blivit en trevlig och mysig stund med ökad gemenskap i hela förskolan. Barnen äter bättre, mera och lugnare än tidigare och det finns alltid något som de gillar. Det är mycket lugnare, både runt frukostborden, utan lek och spring, men även inne på avdelningarna, där lek och förberedelser inte stör frukosten längre. De nackdelar som en del i personalen tycker har blivit är att det kan vara svårt att hinna med och mata de minsta barnen och en del extra bärande på bygelstolar. Men de flesta är mycket nöjda och ser inga nackdelar alls med frukostbuffén utan enbart fördelar. 3.5 Tolkningar och slutsatser Varför behöver vi en lugn frukost miljö? Enligt de Hoog & Paulún (2005) är frukosten ett av de viktigaste målen på dagen, om inte det allra viktigaste. Genom frukosten får vi energi att starta dagen på ett bra sätt som möjligt. För att underlätta för våra barn och ge dem bättre möjligheter till en lugn och bra start på dagen krävs att de ges en bra miljö att äta sin frukost i. Det tycker jag att vi, i och med frukostbuffén gör. Att ljudnivån skulle bli hög, var en av de nackdelar vi trodde att frukostbuffén skulle medföra, men så har det inte blivit. Utan frukosten upplevs lugnare och med mindre störningsmoment än tidigare. På vilket sättar ökar då detta kvalitén på vår verksamhet? Genom att barnen äter bättre och får en lugnare start på dagen, ökar deras förmåga att orka ta till sig information och delta i våra aktiviteter. När barnen orkar ta till sig mer kunskap så ökar även kvalitén på vår verksamhet.

8 8 Eftersom barn som inte äter tillräckligt eller äter fel, blir trötta, orkeslösa och okoncentrerade enligt både Livsmedelsverket (2007) och Johansson (2007) blir bra måltider extra viktiga med tanke på barnens inlärning. Och för att verksamhetens kvalité ska vara god krävs då att barnen ges goda förutsättningar att ta till sig den kunskap de erbjuds och då behöver de få möjlighet till nyttiga och trivsamma måltider. I måltiderna ges ju även många tillfällen till inlärning (Johansson, 2007) då barnen tränar samspel, hänsynstagande, koncentration och uppmärksamhet. Även finmotorik, koordination mellan syn motorik och hörsel motorik tränas. Det är därför viktigt att de vuxna och övriga barn som deltar i måltiden är goda förebilder. Barnen tar efter de vuxnas och kompisarnas måltidsvanor, en vuxen som hela tiden går ifrån bordet för att göra andra saker, blir ingen god förebild. Johansson (2007) för också fram pedagoger som inte äter alls eller äter egen matlåda som en viktig fråga och menar att dessa pedagoger inte är några bra förebilder, varför ska barnen äta maten som serveras om inte den vuxne gör det? Istället bör alla måltider vara pedagogiska och kostnadsfria för pedagoger och barn, eftersom måltiden är en så pass viktig inlärningssituation. När man sitter tillsammans och äter upplevs ofta maten som godare än om man sitter själv, därför är det också viktigt att alla vid bordet deltar i måltiden och inte bara som observatörer. Hela frukostmiljön har blivit mycket lugnare för alla inblandade, men även för de föräldrar som behöver lämna barn under frukosten. Tidigare var det föräldrar som upplevde att de störde verksamheten när de lämnade sina barn, detta är det ingen som behöver känna längre då frukosten inte längre serveras inne på avdelningarna. I och med frukostbuffén upplever vi att barnen äter bättre och mer än tidigare och att miljön i frukosten är mycket mer positiv och ger barnen bättre förutsättningar än tidigare. I och med att barnen äter bättre, får de också bättre inlärningsmöjligheter än tidigare, ett barn som är mätt och nöjt har bättre förutsättningar för att lära sig än ett hungrigt barn. Men goda matvanor handlar inte bara om att äta rätt utan även om att äta på rätt sätt i en bra och lugn miljö med så lite stress som möjligt, anser jag Egna funderingar och tankar under arbetets gång En av de saker som jag reagerat på är varför det inte finns några styrdokument för förskolans och skolans måltider. Att barnen äter bra och på rätt sätt är ju ändå en så pass viktig del av deras inlärningsprocess. Och goda matvanor grundläggs ju när barnen är små, tror de styrande att alla pedagoger redan kan allt om detta och att det därför inte behövs något styrdokument eller har det helt enkelt glömts bort? Utan goda matvanor försämras barnen chanser till utveckling och inlärning, därför borde det även finnas ett styrdokument för måltiderna anser jag. En annan sak som var intressant under kursen var att se hur alla pedagoger trodde det skulle bli att ha en frukostbuffé och hur det sedan blev. Innan fanns det en hel del farhågor om att det skulle bli rörigt och med en hög ljudnivå, detta upplevdes inte som något problem när vi väl startat upp utan det blev en mycket lugnare miljö än tidigare. Jag trodde att personalen skulle vara mer skeptiska till att prova det här arbetssättet än de faktiskt var, men antagligen beror det på att alla var delaktiga under hela processen. Min roll har varit att observera allt som händer under förändringsarbetet och föra diskussionerna framåt, samt att vara lyhörd för all personals tankar och åsikter angående frukostbuffén. Det praktiska arbetet har mina kollegor stått för och vi har haft många intressanta diskussioner om hur det praktiska arbetet skulle gå tillväga, vilket som passade oss och vår barngrupp bäst. Endast någon enstaka tycker

9 9 att frukostbuffén ibland kan upplevas som stressig, när det är många små som behöver hjälp. Annars har vår frukostbuffé bemötts positivt av både pedagoger, barn och föräldrar. Barnen tycker det är roligt att få äta tillsammans och träffa barn från de andra avdelningarna. De föräldrar som lämnar sina barn under frukosten behöver inte störa de som äter utan har en pedagog tillgänglig inne på respektive avdelning att prata med och informera om ändringar av scheman m.m. Även ur kokerskans synpunkt har frukosten blivit lugnare, med bara ett upplägg och lite mindre disk. Eftersom all mat som varit framme på borden måste kastas blir det även mindre som kastas nu med bara ett upplägg. Istället för att lägga upp extra mycket, fylls uppläggen istället på vid behov. Att barnen börjat äta bättre tror jag beror på att de nu har fler sorter att välja på, det finns alltid något de gillar. Något som jag även studerat under kursens gång är; vad talar vi med barnen om under måltiderna, är det bara matrelaterat prat eller tar vi tillvara på de ämnen barnen för fram till diskussion? Detta har gjort mig mer medveten om vilka ämnen jag diskuterar med barnen och gjort att jag har blivit bättre på att fånga upp ämnen som barnen intresserar sig för. Tidigare var det mycket matprat runt borden, då barnen bad varandra skicka på maten, nu när vi inte längre har maten på bordet är det helt andra diskussioner som uppstår. Även detta gör att måltiden blir till ett ännu bättre inlärningstillfälle för barnen. I och med vår aktion med frukostbuffén har vi även i den grupp jag arbetar infört buffé både vid lunchen och vid mellanmålet. Detta har också slagit väl ut och blivit populärt både hos barn och föräldrar. Barnen äter bättre även vid dessa måltider och tycker det är spännande att få gå och hämta sig mera mat. Nu hoppas jag att fler ska ta till sig det vi lärt oss genom vår aktion och våga prova det här arbetssättet. Att vi har kunnat använda vår lekhall att servera frukosten i, har varit en stor fördel då ingen avdelning har behövt tas i anspråk. Lekhallen är placerad i husets mitt med närhet till både avdelningar och köket. Frukostvärdinnan och kokerskan har hjälpts åt att se till att allt fylls på under buffén och inget är slut, detta har varit en ekonomisk vinning då vi inte behövt kasta så mycket heller. Det som stått på borden kastas efter måltiden och med bara ett frukostupplägg istället för fyra eller fem gör ju att det inte är lika mycket mat framme på en gång. Att observera genom videoinspelning har jag tyckt varit ett bra arbetssätt eftersom det är så många inblandade och att det blir svårt att hinna uppfatta allt första gången, nu har jag kunna se mina observationer om och om igen. Varje gång är det något nytt som fångat min uppmärksamhet, först var det mest alla avbrott jag la märket till, men sedan var det samtalen runt bordet som fångade min uppmärksamhet, men även samspelet vid bordet har varit mycket intressanta att observera. Observationerna har gett mig en hel del att fundera över angående mitt eget arbete, varför jag gör på ett särskilt sätt eller, hur jag kunde ha gjort annorlunda i en del situationer. Jag ska försöka att fortsätta med att videoobservera mitt eget arbete även efter kursens slut för att jag tycker det är ett bra sätt att se det egna arbetet från ett annat perspektiv. Nu efteråt ångrar jag att jag inte valde att intervju en del av barnen med för att se hur de upplevde frukostsituationerna tidigare och vad de tycker nu. I enkäterna som mina kollegor fått svara på har de fått svara fritt utan specifika frågor, detta för att jag inte ville leda dem i en viss riktning, men vid den uppföljande enkäten kunde jag använt mig av svaren på första enkäten, för att formulera frågor om deras förhoppningar och farhågor innan projektet påbörjades. Detta hade kanske gett ett annat resultat av enkäten. Under kursens gång har vi diskuterat mycket i arbetslaget angående aktionen, detta hoppas jag vi kommer fortsätta med även efter kursens slut och att vi alla tar tillvara den kunskap vi fått och använder den till att fortsätta utveckla vårt arbete. Nu hoppas jag att vi i arbetslaget ska gå

10 10 vidare med något av de andra utvecklingsområdena vi skrev ner i vår tankekarta, bilaga 1, för att få fler områden att förbättra kvalitén inom för både barn och vuxna i vår verksamhet. Vilket område vi kommer att fortsätta med kommer att bestämmas genom diskussioner i arbetslaget. Men något som står helt klart är att frukostbuffén kommer att finnas kvar som en del i vår verksamhet. Genom kursen har det blivit tydligare för mig att det inte alltid behövs massor av pengar för att genomföra förbättringar utan att man ibland kan få stora förbättringar med mycket enkla medel. Tyvärr är det ofta så att våra förändringar vi vill genomföra, oftast kostar pengar som inte finns i verksamheten. Men till den här aktionen har vi inte behövt köpa in något nytt material utan används oss av det vi redan hade. Ser framemot att fortsätta vårt påbörjade arbete i verksamheten.

11 11 4. Referenslista Litteratur Björndal, Cato. R. (2002) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm. Liber. De Hoog, Oscar & Paulún, Fredrik. (2005) Den perfekta frukosten. Stige. Fitnessförlaget. Rönnerman, Karin (2000) Att växa som pedagog. IDP-rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (1998) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Västerås. CE Fritzes AB Dokument från internet Livsmedelsverket (2007) Bra mat i förskolan, råd för förskola och familjedaghem. Pdf-fil. www. slv.se/sv/grupp1/ Mat-naring/ Mat-i-forskola-och-skola/ ( ) Centrum för folkhälsa, Tillämpad Näringslära (2006) Mat i Förskolan, råd och rekommendationer. Pdf-fil. forskolan%20sid% pdf ( ) Johansson, Sara. (2007) Riktlinjer för mat på förskolan en kvalitativ studie utifrån förskolepersonalens perspektiv, Examensarbete, Mälardalens högskola. ( ) Hammarström, Cecilia & Jagefeldt, Camilla. (2008) Äta för att lära? pedagogers uppfattning om sambandet mellan mat och koncentration i förskola och skola. Examensarbete. Stockholms universitet.

12 12 Vår förskolas tankekarta Planeringstid Föräldrasamverkan Samarbete Havet Innemiljön Utemiljön Gruppindelning Måltiderna Måltiderna Frukost Lunch Mellanmål Frukosten Har inte tid att äta Ojämn fördelning Lämning mitt i Stökigt Rörigt, några äter, andra leker Väntan Mycket spring Ingen lugn stund Avbrott i samtal Avbruten lek Många/några barn Föräldrakontakten

13 13 Sammanställning av personalens svar från bilaga 2 Fördelar: Att alla är samlade lugnare start Mindre spring krockar inte med lämningar Mindre personal behövs frigör pers. till avd. el. plan Mindre disk och upplägg Barnen får äta i sin egen takt Gå ifrån när man är klar och börja leka, utan att det stör Mysig start lugnare för de som äter länge Syskonen får tryggheten av varandra Större valfrihet man äter det man gillar Alla samlas för en mysig stund tillsammans svinnet minskar Mindre vuxen prat vid borden Ett bra tillfälle att skapa en god stämning omkring frukosten Lugn och ro Mer barnfokuserat Barnen får vara mer självständiga och ta själva Trevligt att träffa barnen från de andra avdelningarna Mindre disk Mindre störning av barn som kom. Alltid någon som har tid att ta emot på avdelningen Lugnare på avdelningen, leken kan börja utan att störa frukosten Personalen behöver inte gå ifrån bordet för att ta emot eller ta tele Små och stora träffas och kan lära av varandra Det blir städat efter frukosten där frukosten äts Barnen blir mer delaktiga Mer samarbete i huset Barnen umgås mer över avd. bättre fördelning b/p Trevligt att äta i sin egen takt utan stress Lediga utrymmen för aktiviteter på avdelningarna Nackdelar: För många barn samlade, kan bli rörigt Hög ljudnivå, då försvinner en trevlig stund Kan bli många barn att hjälpa själv Möbleringen Tar längre tid med frukosten Trångt? Upptaget på havet Svårt att hinna med Bilaga 4 Personalenkät efter bufféns start Nu har vår frukostbuffé varit igång under snart tre månader och det är dags att utvärdera hur ni tycker det fungerar. Vad har blivit bättre med att ha buffé istället för vanlig frukost, har något blivit sämre? Skriv gärna ner övriga tankar som finns angående buffén med.

14 14 Sammanställning av svar på bilaga 4 Fördelar Bara ett upplägg, ger mer tid för andra sysslor i köket Mysigt och roligt med en gemensam stund tillsammans på morgonen Barnen äter bättre/mera och mer varierat än tidigare Lugnare inne på avdelningen för de som lämnas under frukosten, de slipper känna att de stör En succé, bara positivt! Fungerar mycket bra Barnen är duktiga, de kan vänta på sin tur Det finns alltid något de tycker om De som äter blir inte störda av de som lämnas Det är en trevlig stämning vid borden Trevligt att äta tillsammans hela huset Barnen får lära sig välja, träna på att gå och hämta själva Ta hänsyn på ett positivt sätt, vänta, dela med sig bland flera ba. Framförallt lugnare för alla, både de som äter och de som leker Största vinsten är att man kan plocka fram och förbereda dagens aktiviteter utan att störa de som äter Barnen äter bättre, lugnare och har större valmöjligheter på mat Bra att få ta själva, de som behöver hjälp får ju det. De som klarar sig själva behöver inte känna sig stressade över att vänta för att de minsta ska få först Rent hygieniskt är det också bättre, eftersom golven städas efter frukost på havet och inte före som på avdelningarna. Mindre jobb för köket med bara ett upplägg Funkar jättebra Lugnare, inget spring runt borden bara de som äter vid bordet, ingen som leker.. Barnen stressar inte, tar mer i sin egen takt. Slipper sitta kvar och vänta, kan istället gå in på avd och leka ist. Mysigt med ljus och släckta lampor Mindre disk Fungerar bra, de flesta klarar att hämta frukost själva, de har lärt sig hur det fungerar, endast de små behöver hjälp Lugnare för alla både frukostätare och de som är kvar på avd. Lugnare frukostmiljö och lugnare lämningar på avd. Slipper störningsmoment i frukosten Vi slipper gå runt och fråga efter ex mer gröt på avd. Underlättar personalmässigt Nackdelar Kan bli stressigt att hinna mata om det är många små barn Att bära bygelstolar fram och tillbaka

15 15

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

Läs mer

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Institutionen för pedagogik och didaktik Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

2012-2013. Innehåll. Förskolan Nymånen Ekonomisk Förening Tellusgatan 46-48 415 19 Göteborg e-mail: nymanen@hotmail.com

2012-2013. Innehåll. Förskolan Nymånen Ekonomisk Förening Tellusgatan 46-48 415 19 Göteborg e-mail: nymanen@hotmail.com 2012-2013 Innehåll Vision, mål och verksamhetsidé... 2 Beskrivning av organisation och lokal... 2 Verksamhetens personalpolitik och personalutveckling... 3 Våra mål... 3 Åtgärder för att nå målen... 3

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 VÄLKOMMEN TILL ÅNÄSETS FÖRSKOLA Ånäsets förskola ligger i en underbar miljö där vi är omgiven av skog och sjö. Vi har nära till badplats, härliga skidspår,

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Västerskolans matråd

Västerskolans matråd Västerskolans matråd Protokoll 17 oktober 2014 Närvarande: Tova F-1 A Maja F-1 A Tru-Edon FA Simon FB Neo FC Cornelia 1C Dag 1C Tigra Fritidsrepresentant Lukas 2A Maya K 2B Jacob 2C Elda 3A Amanda 3B Marie

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Förskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete

Förskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete 1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

För Dig som vill veta mer om

För Dig som vill veta mer om För Dig som vill veta mer om Bäckalyckans förskola är en förskola med kristen profil. Förskolan startade 1997 och är föreningsdriven av Svenska Alliansmissionen i Ödeshög, som står som huvudman. Förskolans

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA REVIDERAD SEPTEMBER 2010 PERSONAL: Malin Lundberg Förskollärare 100% Karin Persson Barnskötare 100% Kerstin Wihlborg Barnskötare 100% BARNGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Totalt

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Pedagogiskt bokslut Pedagogiskt bokslut... 1 Sammanfattning Elevens kunskaper - Intresse och lust att lära med fokus på språket och matematik

Pedagogiskt bokslut Pedagogiskt bokslut... 1 Sammanfattning Elevens kunskaper - Intresse och lust att lära med fokus på språket och matematik Pedagogiskt bokslut Läsåret 2003/2004 Pedagogiskt bokslut... 1 Sammanfattning... 2 Elevens kunskaper - Intresse och lust att lära med fokus på språket och matematik (Kreativa barn)... 3 En likvärdig utbildning

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Välkommen till Liljebackens förskola

Välkommen till Liljebackens förskola Utbildningsförvaltningen Liljegatan 12 343 34 Älmhult Myran 555 10, Nyckelpigan 552 89, Fjärilen 555 09 Sländan 555 12, Flugan 554 69, Snigeln 555 37, Skalbaggen 555 20, Humlan 555 18 Välkommen till Liljebackens

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Gyttorps förskola Trygghet och lek i utvecklande miljö Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek?

Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek? Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek? Q i Falköping 2011 Fritidshem Rubinen Författare Ann-Britt Eliasson Kristina Johansson Anneli Jonsson Hur kan vi tillsammans med eleverna

Läs mer

Förskolorna Framtidsfolket AB

Förskolorna Framtidsfolket AB Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är

Läs mer

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Hela

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer