Års redovisning Godkänd av Kommunfullmäktige den 26 mars 2014, 41

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Års redovisning 2013. Godkänd av Kommunfullmäktige den 26 mars 2014, 41"

Transkript

1 Års redovisning 2013 Godkänd av Kommunfullmäktige den 26 mars 2014, 41

2 Grafisk form (baserad på Alingsås kommuns grafiska profil) och original: Adekvat Form AB, Tollered Bilder där inget annat anges: Alingsås kommun Tryck: Centraltryckeriet, Alingsås 2014

3 INLEDNING 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Händelser under Årsredovisning enligt styrmodellen 1 MÅLUPPFYLLELSE 8 Vision Ett samhälle i utveckling 17 Vård och omsorg för individens behov 19 Utbildning för en dynamisk framtid 22 Rikt kultur, idrotts och föreningsliv 24 En effektiv kommun 29 Personalredovisning 37 Sammanställning av indikatorer 7 FINANSIELLA RAPPORTER 44 Ekonomisk sammanfattning 46 Finansiell analys 50 Fullfondsmodell en kompletterande bild 52 Sammanställd redovisning 54 Kommunala bolag 56 Resultaträkning och kassaflödesanalys 57 Balansräkning 58 Noter 68 Driftredovisning 71 Investeringsredovisning 72 Upplysningar om redovisningsprinciper 43 1

4 Politisk organisation Aktiebolaget Alingsås Rådhus, ABAR Kommunfullmäktige Alingsås & Vårgårda Räddningstjänstförbund Alingsås Energi AB Alingsåshem AB Kommunstyrelsen Fabs AB Barn- och ungdomsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kulturoch fritidsnämnden Miljöskyddsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Valnämnden Vård- och äldreomsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs av invånarna vart fjärde år. I kommunfullmäktige beslutas bland annat om mål och budget för de kommunala verksamheterna. I kommunens organisation ingår tio politiska nämnder som fattar beslut inom sina respektive ansvarsområden. Till varje nämnd hör en förvaltning med anställda tjänstemän som genomför de politiskt fattade besluten. En förvaltningschef leder varje förvaltning. Vissa uppgifter är obligatoriska för kommunen, till exempel barnomsorg och äldreomsorg, medan andra uppgifter är frivilliga. Alingsås kommun driver en del av sin verksamhet i bolag. Kommunen har också ett kommunalförbund för räddningstjänsten tillsammans med Vårgårda kommun. 2 INLEDNING

5 Alingsås en bra kommun för dig! Tiden går fort och ännu ett år har passerat. Det är dags att summera år 2013 och jag vill först och främst rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för det gångna året och för de insatser som gjorts för medborgarna. Den enskilt viktigaste garanten för en god kvalité i kommunens verksamhet är en ekonomi i balans och 2013 års resultat är glädjande nog ett positivt resultat. Det innebär att vi nu kan möta framtidens behov och utmaningar på bästa sätt. Nettokostnadsökningen under året har dock varit högre än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag vilket tillsammans med svängningar i konjunkturen gör att vi inte kan slå oss till ro. Men vårt ekonomiska utgångsläge tillsammans med en förstärkt kontroll över kostnadsutvecklingen ger oss ändå goda möjligheter att inte skjuta över finansieringen av den välfärd som alingsåsarna konsumerar här och nu, till framtida generationer. Årets redovisning innehåller fler mått på kvalitet och effektivitet än tidigare år och jag är nöjd över att det vi gör i kommunen tar sin självklara utgångspunkt i den enskilda människan. Genom flera enkäter och undersökningar hamnar alingsåsarnas omdömen över olika välfärdsområden direkt på våra sammanträdesbord. Många av de indikatorer som redovisas utvecklas i rätt riktning, men inte alla. Generellt kan jag dock konstatera att alingsåsaren är nöjd eller till och med mycket nöjd med den service och med den välfärd som levereras. Det ger oss en i många delar välförtjänt bra grund att stå på när vi fortsätter att utveckla våra verksamheter. Alingsås är attraktivt och Alingsås växer vilket är en förutsättning för att på sikt kunna utveckla våra välfärdstjänster. Men det ställer också krav på oss som organisation. Vi måste ständigt kunna anpassa oss avseende bland annat kompetens, volym och efter medborgarnas och näringslivets krav på tillgänglighet och service. En viktig del i detta är styrningen och hur politiska mål och visioner omsätts i praktiskt handling. Under året har vår styrmodell satt sig och förbättrats. En styrmodell som jämfört med tidigare modeller på ett enklare sätt tydliggör beslutskedjan från fullmäktige och ut i organisationen. Att Alingsås växer syns även i våra investeringar års investeringsnivå är historiskt hög och avviker kraftigt från snittet över tid. Främst är det utbyggda vatten- och avlopps- ledningar i våra omvandlingsområden som avviker från plan. Detta ger oss självfallet anledning att under kommande år särskilt bevaka planerade investeringar och skapa en organisation och en styrning som är optimal. Den höga investeringsnivån gör att vår annars höga självfinansieringsgrad av investeringarna sjunker för det gångna året, men tack vare en stabil likviditet står vi oss fortsatt finansiellt starka. Slutligen vill jag uppmana dig att ta dig tid att läsa denna årsredovisning. Den utgör en viktig del i det förbättringsarbete som ständigt pågår för att göra kommunen än bättre för alla Alingsåsare. Och med nya erfarenheter fortsätter vi att gemensamt, och med den enskilda människan i fokus, utveckla framtidens Alingsås. Alingsås i mars 2014 Daniel Filipsson Kommunstyrelsens ordförande 3

6 Händelser under 2013 En ny arena tar plats i en ny park Estrad i Åmanska parken Den april får Alingsås under pompa och ståt en ny arena. Och redan den 28 mars spelar AHK:s elitserielag sin första hemmamatch i arenan. Under hösten invigs också den Åmanska parken som ligger i anslutning till arenan. Parken som i sin tidigare form kallats Hotellparken får efter den nya ombyggnationen ett namn med gamla anor Åmanska parken, och blir en ny entré till stadskärnan. Lights kliver in i sagornas värld Alingsås stora höstevenemang slår publikrekord med besökare. Lights in Alingsås presenterar under 2013 två stora nyheter där den ena är att satsa på storytelling. Publiken får under oktober följa med i H. C. Andersens underbara sagoskatt. En annan nyhet är att alingsåsarna bjuds in och medverkar med egna installationer i tävlingen Lights off site. Stadsskogenskolan invigs av energiministern Solen och barnen tillsammans med lärare, stolta politiker och inbjudna gäster skiner ikapp när energiminister Anna- Karin Hatt (C), den 28 augusti, inviger Stadsskogenskolan och Träffpunkt Stadsskogen i Alingsås. Träffpunkt Stadsskogen är Alingsås nya stadsdelscentrum som skapats med hållbarhet i fokus och med största möjliga omtanke om människa och miljö. Vid sidan av den unika skolan finns här en aktivitetshall och ett torg, och naturen både omger och är integrerad i området. Ihop med skolelever gör energiministern den klassiska raketen. Glädjen och symboliken i ministerns och barnens energiskapande rörelser går inte att ta miste på. Som Nordens första nollenergiskola går Stadsskogenskolan i täten för nödvändiga åtgärder för att minska människans klimatpåverkan, vilket energiministern starkt betonar i sitt tal. En nollenergibyggnad producerar på ett år lika mycket energi som den gör av med. Stadsskogenskolans energiproduktion sker genom skolans enorma solcellstak, som är det största i Sverige. Färdigbyggd visade sig skolan rent av vara ett plusenergihus, som på ett år producerar mer energi än vad det förbrukar. Stadsskogenskolan får stor uppmärksamhet nationellt. 4 INLEDNING

7 Ångande event med historisk anknytning Den oktober håller Alingsås Sveriges första steampunk-konvent, där science-fiction blandas med 1800-tal till en egen, spännande värld full av mäktig mekanik och fantasirika uppfinningar. Nationell topplacering för sortering Alingsås är en av de bästa kommunerna i landet när det gäller återvinning av hushållsavfall. I en jämförelse av 220 kommuner hamnar Alingsås på en andra plats. En av faktorerna som bidrar till topplaceringen är införandet av fastighetsnära insamling (FNI). Fastighetsnära insamling innebär att villaägarna enkelt kan sortera sina förpackningar och tidningar hemma i sina egna avfallskärl, istället för att åka till återvinningsstationen. Under 2013 fick ytterligare tre områden FNI. Medborgardialog i fokus E-tjänster, Noltorp, Stora Torget Under 2013 gör kommunen en satsning och lanserar 25 nya e-tjänster. Utvecklandet av e-tjänster underlättar dels för medborgaren, men förenklar även handläggningen. I projekten Vision Stora torget och Stadsförnyelse Noltorp har kommunledningskontoret dialog med kommuninvånarna för att få in idéer, synpunkter och förslag på hur man vill att dessa platser ska utvecklas. 5

8 Årsredovisning enligt styrmodellen Kommuninvånarna väljer var fjärde år vilken politisk majoritet som kommun ska styra kommunen. Genom Alingsås kommuns styrmodell omsätts den politiska viljan i praktisk verklighet för Alingsås kommuns invånare. Den syftar till att sätta kommunens medborgare i fokus så att verksamhet som bedrivs möter dess behov. Styrmodellen ska säkerställa att styrkedjan håller ihop genom organisationen hela vägen från vision till insats. Dess olika moment underlättar Kommunstyrelsens uppsiktsplikt av nämndernas verksamheter. Med visionen som utgångspunkt och omvärldsanalysen som underlag, formulerar majoriteten en programförklaring, till vilken kommunfullmäktige sedan formulerar och antar prioriterade mål för den kommande mandatperioden. De prioriterade målen ska formuleras så att kommuninvånaren sätts i fokus. De prioriterade målen omfattar kommunens huvuduppdrag, vilket innebär att både statlig och kommunal styrning inkluderas. Utifrån de prioriterade målen med tillhörande indikatorer och en ekonomisk ram beskriver respektive nämnd och bolag sina åtaganden. För att visa på att antagna åtaganden och aktiviteter i nämnder och dess verksamheter ger avsedd effekt för måluppfyllelsen, sker tertialvisa redovisningar; våruppföljning, delårsrapport samt årsredovisning. I årsredovisningen följer kommunfullmäktige upp de prioriterade målen och indikatorerna utifrån nämndernas och bolagens redovisade resultat, såväl ekonomiskt som verksamhetsspecifikt. Årsredovisningen beslutas av kommunfullmäktige i mars och är ett underlag till eventuell revidering av prioriterade mål, indikatorer och ekonomiska ramar för nästkommande flerårsstrategi. Nämndernas årsredovisningar omfattar hela huvuduppdraget inklusive antagna åtaganden. Foto: Frank Palm 6 INLEDNING

9 MÅLUPPFYLLELSE 7 8 Vision Ett samhälle i utveckling 17 Vård och omsorg för individens behov 19 Utbildning för en dynamisk framtid 22 Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv 24 En effektiv kommun 29 Personalredovisning 37 Sammanställning av indikatorer

10 Vision 2019 Foto: Andreas Molin Alingsås är den moderna mötesplatsen med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har invånare år Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni MÅLUPPFYLLELSE

11 Ett samhälle i utveckling Alingsås kommun är ett samhälle i utveckling, med växande befolkning, fler bostäder som byggs och fler företag som etableras. Utvecklingen går mot ett mer tryggt, välkomnande och hållbart samhälle. För att öka medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen är det viktigt att se till hela boendesituationen. I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Trygg och säker stad SCB:s medborgarundersökning undersöker trygghet utifrån perspektiven; tryggt att vistas utomhus kvällar och nätter, trygg och säker mot hot om våld och misshandel samt trygg och säker mot inbrott i hemmet. I höstens mätning visar det sig att trygghetsmåttet gett ett högre indexvärde än tidigare mätningar. Förebyggande arbete inom det kommunala ansvarsområdet för minskad brottslighet kan ske på olika sätt. Ökad kunskap hos personal om trygga stadsmiljöer kan bidra till statistiken. För att öka den upplevda tryggheten längs gång- och cykelvägar (GC) har plan tagits fram för att upprätthålla god sikt och förbättrad belysning. Utbyte av gamla armaturer och ljuskällor längs GC-nätet sker löpande. Ljussättning av tunnel vid Östlyckan har genomförts och vid Norra Ringgatans allé pågår arbetet med installation av belysning. Röjning av buskar och grenar genomförs planenligt längs GC-nätet. Lekplatserna i stadens parker förses med belysning när de renoveras. Under 2013/14 gäller detta Enehagen, Sollebrunns centrum, Nolhaga Park och ytterligare en lekplats under Vid planering formas projekt så att god säkerhet och trygghet uppnås. Ljusplaner och trygghetsvandringar bidrar till att vi skapar tryggare miljöer. BRÅ-gruppen har initierat och genomfört utbildningar om våld i nära relationer under 2013 i några av kommunens förvaltningar men också genom öppen föreläsning som kvinnoföreningen Olivia arrangerade. T ex har enhetschefer inom äldreomsorgen fått genomgång och utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor som de ska använda på sina APT-möten. Bättre kunskaper kan ge lägre siffror i brottsstatistiken. Under 2013 minskade åter antalet anmälda brott, efter att ha ökat under Bättre skolmiljö ger hög grad av trivsel Resultatet från Göteborgsregionens (GR) enkät visar att andelen studerande på Alströmergymnasiet som känner trivsel och trygghet är hög. 89% av svaranden (svarsfrekvens 73%) uppger att de känner trivsel och trygghet i skolan. Nöjdheten vad gäller skolmiljön har förbättrats från att under 2012 ha varit 56% till att under 2013 ligga på 73% hos eleverna. En förbättrad studiemiljö, möjlighet till studiero och adekvata lärverktyg har bidragit till en större nöjdhet. Gymnasieskolan har under senaste åren renoverat och byggt om, samt successivt implementerat digitala lärverktyg till eleverna vilket tidigare gett låga värden i enkäten. Ombyggnationerna är nu klara och de har lett till en förbättrad studiemiljö. Samtidigt omfattas nu alla årskurser av satsningen på digitala lärverktyg till var och en av eleverna. Vid mätningar under våren visade resultaten således på en kraftig ökning gällande skolmiljön, samt fortsatt bra nivå vad gäller trivseln. Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen skall förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek inv Källa: SCB:s medborgarundersökning, index Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan skall öka Förskola Alingsås 98 i.u. i.u. Medel Göteborgsregionen 97 i.u. i.u. Åk 2 Alingsås Medel Göteborgsregionen Åk 5 Alingsås Medel Göteborgsregionen Åk 8 Alingsås Medel Göteborgsregionen Gymn åk2 Alingsås Medel Göteborgsregionen Källa: Gemensam enkätundersökning Göteborgsregionens kommunalförbund, index Alkoholkonsumtionen minskar SSPF står för skola, socialtjänst, polis och fritid och syftar till att motverka kriminalitet och missbruk. Modellen är nu inom skolan fullt ut implementerad och ingår i ordinarie verksamhet. SSPF är insats som över tid ger tryggare miljöer generellt samtidigt som det fångar ock stöttar enskilda individer. Den gemensamma upplevelsen är att samverkan ger mycket goda effekter. Att socialsekreterare, poliser och skolpersonal utbyter kunskap om barn och unga i riskzon är i sig inget nytt, men med SSPF får informationsutbytet en fast struktur. Detta har resulterat i att kommunen tidigt kan identifiera risker och rikta insatser på ett mer ändamålsenligt sätt. 9

12 Ett samhälle i utveckling Det föddes 406 barn och antalet avlidna var personer flyttade till Alingsås, de flesta från det egna länet, personer personer flyttade från Alingsås och även här är det en flyttning inom länet som dominerar, personer. Många kommuner i regionen har en befolkningsökning. Alingsås kommun kommer på 13:e plats. I förhållande till folkmängden har Lilla Edet den största folkökningen i regionen 1,9%. Alingsås kommun hamnar andelsmässigt på 19:e plats. Nyanländas upplevelser av gott bemötande och tillgänglighet i kommunen har ökat, men det finns behov av att se över mottagningskedjan i hela kommunen så att förutsättningarna för nyanländas integration i samhället förbättras. Då migrationsverkets prognoser tyder på en framtida ökning av antalet asylsökande och ensamkommande bör kommunövergripande insatser göras för att förbättra kommunens mottagandekedja. Befolkningsmängden skall öka Ny drogsamordnare tillsattes under året. Samordnaren har tillsammans med kommunens fältsekreterare uppsökt föräldramöten i årskurs 6 9. Syftet var att ge föräldrar kunskap, motivation och argument för att ha tydliga förväntningar på sitt barns beteende i allmänhet och framförallt vad gäller alkohol. Det var drygt 620 föräldrar som fick ta del av informationen. Under våren 2013 genomfördes en undersökning om elevers drogvanor i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Undersökningen gjordes av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) i samarbete med kommunen och Västra Götalandsregionen. Undersökningen visar att alkoholkonsumtionen bland unga har minskat i Alingsås i jämförelse med tidigare år. Några tänkbara bidragande orsaker till minskningen; generell trend i Sverige, effekt av drogförebyggande arbete, att ungdomar idag har mer umgänge vid/via nätet t ex spel, sociala medier med mera. Antalet brott skall minska Antal anmälda brott Källa: Statistik hämtad från Brottsförebyggande rådet (bra.se) Befolkningen ökar Folkökningen i Alingsås kommun kommer på 13:e plats i Västra Götalandsregionen. Statistiska Centralbyrån har presenterat folkmängden för år 2013 och i Alingsås blev den Folkmängden ökade med 264 personer, som är en ökning med 0,7%. Antal Antal invånare per den 31 december, källa SCB. I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Nya former för näringslivssamverkan börjar ge resultat Möten med näringslivet sker i olika konstellationer och har varit välbesökta och fler börjar engagera sig. Bland annat har konceptet BW, Before work, genomförts med gott resultat. Trots satsningar gentemot medborgare och företagare ges det i enkätundersökningar både ris och ros. Svenskt Näringsliv, Fastighetsägarna, SCB och SKL är källor som undersöker förutsättningarna för företagande, servicegrad och bemötande. I Insiktsmätningen, som SKL står bakom, förbättrar Alingsås sitt samlade värde marginellt, samtidigt som företagarna ändå lyfter de insatser som görs och deltagandet på insatser som anordnas är högt. Omställningen från Futurum i egen regi till näringslivsfrågor under kommunledningskontorets ansvar kan innebära att startsträckan, för att vända en sedan tre år tillbaka negativ trend, blir längre. Fortsatt satsning kan ge bättre resultat över tid, då satsningen sker i dialog. En dialog som enligt undersökningen är uppskattad. Alingsås kommun är medveten om vikten av att utveckla samverkan med näringslivet och arbetar för ständig förbättring både på ett strategiskt och ett operativt plan. Fler ska involveras och samverkan med intressenter, företag och medborgare ska vidgas. 10 MÅLUPPFYLLELSE

13 Nya nätverk och utveckling av aktiviteter som genomförs är i fokus. Rankingsiffrorna från våren 2013 har gett extra skjuts in i arbetet med att utveckla näringslivssamverkan i Alingsås. Vid nästa avstamp för ranking hoppas kommunen att dess insatser ska ha gett effekt. Rankingsiffrorna baseras på en av Svenskt Näringsliv genomförd enkät. Enkätsvaren som 2013 års siffror baseras på kom från huvudsakligen handelsnäringen i Alingsås, varpå bilden av försämrad ranking kanske är mer koncentrerad till en viss grupp snarare än till den generella bilden av företags- och näringsklimatet i kommunen. Analys pågår för att se på hur rankingen kan förbättras samtidigt som övriga näringsidkares önskemål ska bejakas projektet som syftar till ökad handels- och besöksnäring visar, genom undersökning, att dess arbete med olika publika arrangemang bidragit till en ökning av handelsbesökare med 2 % per år från en tidigare nedåtgående trend projektet avslutades vid årsskiftet, vilket innebär att en uppdatering av befintliga handels- och besöksnäringsstrategier behöver ske. Nyföretagarcentrums företagsbarometer visar på att Alingsås kommun ligger ungefär på medelvärdet i landet med 5,2 nya företag per invånare. Branschrekommenderad utbildning Under hösten ansökte Bygg-och anläggningsprogrammet om att få bli en branschrekommenderad skola, vilket är en kvalitetsmärkning gjord av branschen, av de utbildningar som uppfyller kriterierna för en välfungerande utbildning. Ansökan blev godkänd och denna utbildning har numera denna kvalitetsstämpel. Som en möjlig fortsättning på byggelevernas utbildning alternativt en utbildning för den som vill pröva ny bransch kan yrkeshögskoleutbildningen Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande vara. Den startades för första gången i höstas med 15 elever. Satsningar pågår ständigt för att stärka skolans aktiva samverkan med arbetslivet och öka anställningsbarheten hos de utbildade. ESF-projekt (Europeiska socialfonden) för validering i äldreomsorg och socialtjänst har bidragit till att 46 medarbetare inom Vård- och omsorgsförvaltningen har validerats och utbildats i kurser motsvarande Vård- och omsorgsprogrammet. Målet är att fortsätta utveckla och integrera kvalitetssäkrade metoder och arbetssätt för validering. I samverkan med lokala aktörer och arbetsliv har kommunen ansökt om Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege. Många nyanlända står långt ifrån arbetsmarknaden, varför det i framtiden kommer att ställas högre krav på kommunen att försörja dessa personer, då de inte kommer att kunna tillgodose sin egen försörjning i den grad man tidigare förutsett. Arbetet med att utveckla språkpraktiken på svenska för invandrare (SFI) har därför varit viktig att utveckla. Ett projekt som finansierats av Skolverket har möjliggjort att språkpraktiken knyts närmare kursmålen för utbildningen och de studerande får en inblick i svenskt arbetsliv samt ytterligare en arena där de lär sig svenska språket. Målsättningen är att detta arbetssätt ökar de studerandes motivation samt kortar tiden på SFI. Medborgarnas upplevelse av arbetsmöjligheterna i kommunen skall förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Källa: SCB:s medborgarundersökning, index Antalet nystartade/nyetablerade företag skall bli fler Antal registrerade under året Källa: Bolagsverket Kommunens näringslivsranking skall förbättras Ranking Källa: Svenskt Näringsliv, kommunranking Självförsörjningsgraden skall öka % Alingsås i..u. 80,30 80 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, Goda arbetsmöjligheter 11

14 Ett samhälle i utveckling I Alingsås finns attraktiva boendemiljöer Alingsås en bra boendeort Attraktiva boendemiljöer berör alla åldrar. Det handlar om att visa på mångfalden i nybyggnation, både lokaliseringsmässigt och boendeform och erbjuda alternativ för de äldre på dess villkor. Nöjdheten med boendesituationen handlar även om tillgång till det önskvärda boendet. Resultatet av 2013 års mätning visar att Alingsås har betydligt bättre resultat än riket när det frågas om nöjdheten med att bo och leva i kommunen, medan på frågan om boendesituationen är resultatet bara marginellt bättre än riket. Utvecklingen av Alingsås värden är efter en dipp 2012 åter på 2011 års nivåer. Av de boende i Alingsås svarar 64%, i SCB:s enkät, att de starkt rekommenderar att bosätta sig i Alingsås. 10% avråder helt. För att utveckla upplevelsen av att bo och trivas i Alingsås bör områden som Bostäder, Fritidsmöjligheter och Kommunikation att satsas på. Fler bostäder byggs 158 bostäder färdigställdes av dessa med hyresrätt som upplåtelseform och 113 med bostadsrätt som upplåtelseform. Övriga var äganderätter i form av småhus. Ca 130 bostäder påbörjades 2013 varav 88 i flerbostadshus och 49 med hyresrätt som upplåtelseform. 24 av dessa är trygghetsboende, dvs. förbehållna pensionärer över en viss ålder. Byggnationen har framförallt skett i stadskärnan samt i utvecklingsområdet Stadsskogen. Under 2013 har den regionala kopplingen varit tydlig, både genom detalj- och översiktsplaner och med samarbete inom GR. GR:s strukturbild som bl a anger att ny bebyggelse ska tillkomma i kollektivtrafiknära lägen och att vi bör sträva efter en förtätning av befintliga områden genomsyrar planeringen. GR:s strukturbild är även i linje med huvudstrategierna för Alingsås kommuns översiktsplan. Ett fortsatt stort behov på bostadsmarknaden är billiga hyresrätter. Denna typ av bostäder efterfrågas av flera grupper som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, däribland unga och nyanlända. Det är emellertid svårt att åstadkomma låg hyra i nybyggda hus. Planerna som arbetats fram under året och som kommer att påbörjas 2014 och 2015 har inneburit mindre förtätningsprojekt i staden men även större planer (exempelvis Vardsjövägen) med villabebyggelse. Önskemålet är att en blandning av bostadsformer och storlekar ska finnas i alla områden men förutsättningarna för denna blandning är naturligtvis olika i olika stadsdelar. Bäst förutsättningar för blandstad har innerstaden. I utkanten av staden och i kommunens andra delar efterfrågas framförallt småhus. En stor utmaning framöver blir att hitta förtätningsmöjligheter i kommunens stationslägen Västra Bodarna samt Hemsjö- Ingared (som ligger på cykelavstånd till Norsesunds station). En fördjupad översiktsplan för Västra bodarna har varit på granskning under 2013 och innebär ett stärkt centrum med bostadsbebyggelse koncentrerad till kärnan runt stationen. Den föreslagna takten för bostadsbebyggelsen är emellertid låg och innebär ingen större förändring från tidigare områdesplan vilket i viss mån strider mot GR:s strukturbild. En fördjupad översiktsplan för Hemsjö- Ingared-Norsesund ska påbörjas i samarbete med Lerums kommun. Förhoppningsvis tillåter denna en något mer omfattande bostadsbebyggelse. En ökad bostadsbebyggelse är dels önskvärd med hänsyn till den nationella bostadsbristen som är störst i storstadsregionerna och dels eftersträvansvärd med hänsyn till den antagna visionen om att öka invånarantalet i kommunen. Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen i kommunen skall förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Källa: SCB:s medborgarundersökning, index Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen skall bibehållas eller förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Källa: SCB:s medborgarundersökning, index Antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseform och storlek skall bli fler Totalt varav flerbostadshus därav bostadsrätter därav hyresrätter varav småhus Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen Rätt boendeform och rätt volym av äldreboendeplatser Bostaden och omgivningen påverkar den äldres möjlighet att kunna bo kvar i sitt boende samt känsla av trygghet. Målet är att kunna öka andelen äldre som kan bo kvar i sin invanda bostadsmiljö med bibehållen trygghet genom möjlighet till social gemenskap i sin närmiljö. Därutöver satsas 12 MÅLUPPFYLLELSE

15 det på att utveckla närstående-/anhörigstöd, flexibel växelvård med hotellbokningssystem, avgiftsfri avlösning vilket bidrar till äldres möjligheter att bo kvar längre hemma. Arbete sker för att konvertera om delar av befintliga boenden till trygghetsboenden och samarbeta med privata aktörer kring byggnation av nya trygghetsboenden. Från hösten 2012 har 11 äldreboendeplatser konverterats till trygghetsboenden vilket innebär att antalet trygghetsboende har ökat från 55 till 66. I oktober 2013 togs första spadtaget för fler trygghetsboende vid Afzeliskolans f d skolgård. Inför och under början av 2013 minskades cirka 35 äldreboendeplatser, delvis på grund av att det under 2012 fanns en överkapacitet av äldreboendeplatser. Under 2013 har behovet av äldreboendeplatser ökat och periodvis har personer fått vänta mer än tre månader från beslut till erbjudande om en boendeplats. Framförallt har det uppstått en längre kösituation till somatiska äldreboendeplatser än normalt. Nämnden har månadsvis fått statistik över beläggning och kösituation till särskilt boende. Arbetet under 2013 har fokuserats på att öka hemgången till ordinärt boende när vårdtagare är utskrivningsklara från sjukhus. Detta har bidragit till att det höga trycket på korttidsplatser minskat och kostnaderna för betalningsansvar har avtagit under hösten. I Alingsås skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt Alingsås bättre än riket I SCB:s medborgarundersökning ställs fyra frågor kring kommunikationer (gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, förbindelser för längre resor och möjligheterna att enkelt kunna transportera sig med bil). Indexet för kommunikation utgör en del i Nöjd-Region-Index, det vill säga medborgarnas upplevelse av att bo och leva i Alingsås. Alingsåsarens upplevelse av infrastrukturen har ökat från föregående år och värdet är högre än såväl riket som i storlek jämförbara kommuner. Infrastruktur i detta prioriterade målets mening handlar inte enkom om mer av tåg- och vägnät, utan om att de infrastrukturlösningar som skapas också ska generera bättre förutsättningar för etableringar av verksamheter likväl som det ska underlätta för envar att kunna ta jobb i och omkring Alingsås. Alingsås på väg Alingsås möjligheter till utveckling hänger samman med hur väl infrastrukturen svarar mot behoven av pendling och leveranser av varor och tjänster. Alingsåsarna är mer nöjda 13

16 med kommunikationerna både jämfört med medel i riket och jämfört med motsvarande storlek på kommun. Nivån är i stort sett den samma som 2011 och Samtidigt är kommunikationer ett av de områden som lyfts fram som ett viktigt förbättringsområde om den totala upplevelsen av att bo i kommunen ska öka. Fortsatt utveckling av Västra Stambanan och E20 är angeläget. Projektet Alingsås på väg har intensifierats och kommunicerats till kommuninvånarna för minimera missnöje då det under kommande ombyggnation av exempelvis E20 och stationsområdet kan försvåra framkomligheten. För kommunen blir det viktigt att underlätta för lokal gång-, cykel- och biltrafik så långt som möjligt. Externa och interna intressenter efterfrågar fortlöpande kommunal mark för olika verksamheter. Behov finns därför att inventera kommunens markinnehav på ett mera strukturerat sätt. Arbetet har påbörjats. Exploaterings- och näringslivsenheten har som gemensamt mål att verka för en god tillgång till lämplig och attraktiv verksamhetsmark i kommunen. Arbetet är stor vikt, då etableringar kan bidra till högre skattekraft, vilket är en målsättning för kommunen. Under de senaste tre åren har utvecklingen dock gått i motsatt riktning. Cykelvägar blir fler Kommunen investerar i gång- och cykelvägar på landsbygden. Ett utbyggt gång- och cykelvägnät är angeläget ur flera perspektiv. Genom att trafikseparera gång- och cykeltrafikanter från annan trafik skapas en betydligt högre säkerhet. Positiva effekter uppnås även på miljön, på folkhälsan och i förekommande fall även för landsbygdens utveckling och tillväxt. Det finns flera sträckor i kommunen där det med fördel kan anläggas gång- och cykelvägar men även standardhöjning av befintliga sträckor är möjlig. Satsningen skall i huvudsak ske via bidrag till enskilda vägsamfälligheter/vägföreningar. Även bidrag till annan lokal infrastruktur kan lämnas till motsvarande vägsamfälligheter/vägföreningar. För detta har totalt 20 mnkr för åren 2013 och 2014 avsatts. Årlig ökning av antalet kilometer gång- och cykelväg bidrar till en bättre miljö, då det ger förutsättningar för att parkera bilen och istället välja cykeln som transportmedel. Arbetet har planerats under 2013 och en första insats blir en ombyggnad med cykelväg längs Östra Ringgatan som sammanbinder norra och södra stadens gång- och cykelbanevägnät. Medborgarnas upplevelse av infrastrukturen i kommunen skall förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Källa: SCB:s medborgarundersökning, index Antalet meter gång- och cykelvägar skall öka Alingsås Källa: Intern uppgift från Tekniska förvaltningen Skattekraften i förhållande till riksgenomsnittet skall höjas % Alingsås 97,00 97,30 97,50 Riket 100,00 100,00 100,00 Medel Göteborgsregionen 105,30 104,90 104,70 Källa: Kolada 14 MÅLUPPFYLLELSE

17 I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling Näst bäst i Sverige Inom avfallsområdet har kommunen, trots att viktiga strategier inte är fullt ut genomförda, tagit steget upp i toppen av Sveriges bästa återvinningskommuner, genom bl a satsningen på Fastighetsnära insamling. Det pågående införandet av FNI, fastighetsnära insamling, skapar mycket goda förutsättningar att sortera direkt vid källan. Detta leder i sin tur till att returpapper, förpackningar och organiskt avfall i högre utsträckning tar ett steg upp på avfallstrappan från energiutvinning till återvinning, vilket bidrar till långsiktigt hållbar utveckling. Maximal effekt av ruttoptimering kommer att kunna nås först efter att FNIprojektet slutförts, då kan fordonen disponeras optimalt. Cykelstaden växer och pendlarna blir fler Framtidens energiförsörjning bär på flera utmanande delar. Vårt största beroende av fossil energi finns inom transportsektorn och flera förslag finns för hur vi ska hantera dilemmat. Ett av svaren med störst trovärdighet är att överföra trafik från personbil till cykel. Under förutsättning att sträckan är måttlig och att infrastrukturen finns på plats kan cykeln många gånger ersätta bilen. Utbyggnad av cykelinfrastruktur behöver ske i någorlunda jämn takt med efterfrågan och användningen. Genomförda insatser där cykeln är i fokus liksom statistik som visar på en ökningen av antalet kilometer cykelväg, stärker förutsättningarna för cykeln som transportmedel blir det självklara valet. Ett val som främjar mål om hållbar utveckling och minskad energianvändning. Möjligheterna att förse förskolorna med lastcyklar anpassade för barntransporter är undersökta. Delsyftet var att ge fler förskolor chansen att spendera mer tid på aktiverande platser som Nolhaga eller andra naturområden. Huvudsyftet skulle vara att normalisera cykeln som fordon. Det visade sig att tiden ännu ej är mogen för detta. Lastcyklar har dock köpts in till hemtjänsten i ett strategiskt och profilerande syfte. Insatser för bättre vatten ger resultat Effekten av att de många dåliga avloppsanläggningarna åtgärdas är lägre halter av smittämnen och näringsämnen i Antens avrinningsområde. För att nå Vattenmyndighetens krav på att samtliga enskilda avlopp i området ska vara inspekterade till år 2021 behöver dock takten öka kraftigt (till i snitt 342/år) eftersom 1710 avlopp kvarstår. Hittills vidtagna åtgärder har visat sig ha avsedd effekt eftersom mätningar av vattenkvaliteten i områdets bäckar visar sjunkande halter av både smittämnen och näringsämnen. Under 2013 inventerades 99 fastigheter av planerade 120, dvs ca 80 % av den planerade tillsynen av enskilda avlopp har kunnat genomföras. Inventeringen har sedan 2010 omfattat 666 fastigheter vid Anten som har enskilda avloppsanläggningar. Vid inspektion har miljöskyddskontoret konstaterat att 266 av dessa fastigheter hade undermåliga avloppsanläggningar som måste åtgärdas. Ännu återstår 147 fastigheter som har anläggningar att åtgärda. Miljöskyddskontoret prioriterar 2014 uppföljning av de fastigheter som fått krav på att åtgärda men ännu inte gjort det. Kväverening är infört vid Nolhaga reningsverk vilket ytterligare minskar belastningen på Mjörn. Ökad kväverening krävs av alla landets kommuner för att på sikt komma till rätta med övergödningsproblematiken i kustnära havsområden. Andelen återvunnet material i förhållande till total mängd hushållsavfall skall öka Alingsås i.u. 60% i.u. Medel riket i.u. 36% 35% GR i.u. 34% 32% Källa: Kolada Antalet resor med kollektivtrafiken skall öka Totalt exkl Alingsåspend i.u. Pendeltåg i.u. Källa: Västtrafik 15

18 Ett samhälle i utveckling I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning Utsläpp av växthusgaser minskar En energieffektiv omställning för att minska de klimatpåverkande utsläppen handlar både om energieffektiviseringsåtgärder, minskat användande av fossila bränslen och ökad andel förnyelsebar energi. Statistik på utsläpp av växthusgaser släpar efter, men de senast inrapporterade siffrorna visar på att kommunen minskar i utsläpp av växthusgaser per invånare. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser per person i Alingsås under en rad av år minskat beroende på en mängd samverkande faktorer. Till exempel har en stor mängd oljeeldade villapannor bytts ut till pellets, ved eller bergvärme. Bilar och byggnader är mer energieffektiva och samtidigt är en större andel av den totala energianvändningen i samhället förnybar. Detta har varit positivt. En rad samverkande faktorer ligger bakom och det är nödvändigt att se på långa tidsserier och tänka långsiktigt snarare än att jämföra enstaka år. Insatser för minskad miljöpåverkan För att minska energiförbrukningen har det inom kommun sett många insatser, stora som små. Av de större kan nämnas VA-verken och Alingsås energis insatser. För VA-verken har en energibesiktning genomförts som vägleder vid utbyte av processer, pumpar, fläktar m m för att optimera energianvändningen. Under året genomfördes en genomgång av våra tunga fordon för att minska energianvändning och miljöbelastning. Alingsås Energi har köpt och övertagit driften av Sävelunds fjärrvärmeverk. Viktigt då de efter övertagandet av verksamheten har kunnat uppgradera effekten i fjärrvärmeverket med c:a 15%. Därmed minskar behovet av att dra igång värmeverket i kvarteret Gjutaren under köldknäppar, vilket i sin tur gör att andelen förnyelsebar energi som används. Alingsås Energi har även köpt vindkraftverk. Träffpunkt stadsskogen och skolan där uppmärksammades nationellt genom att energiministern kom och invigningstalade. Detta har visat på att Alingsås kommun är i framkant, både när det gäller solceller och passivhusteknik. Under 2013 tog kommunen initiativ till att Passivhuscentrums verksamhet kommer att utvecklas under kommande år. Spetskompetens gällande energieffektivt och hållbart byggande är viktigt för att utveckla både staden och arbetet med att behålla en ledande position inom dessa områden. Utsläpp av växthusgaser per invånare skall minska kg koldioxidekvivalenter/inv Alingsås Nationell nivå Källa: Naturvårdsverket Utsläpp till luft Total energianvändning per invånare skall minska kwh/inv Alingsås Källa: SCB Andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer skall öka % Alingsås i.u Källa: Energimyndigheten Nordens första nollenergiskola Stadsskogenskolan är den första skolbyggnaden i Norden som certifierats som nollenergihus, vilket betyder att den på ett år själv producerar lika mycket energi som den gör av med. På skolans tak finns en av Sveriges största solcellsanläggningar. Här lär sig eleverna att lämna ett så litet avtryck som möjligt i miljön. Både inomhus och utomhus i Träffpunkt Stadsskogen finns för barn och vuxna tid och rum för kultur, idrott och andra upplevelser. Det handlar om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. 16 MÅLUPPFYLLELSE

19 Vård och omsorg för individens behov Foto: Andreas Molin I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov Högre grad av nöjdhet hos de äldre Ett område som äldreomsorgen i Alingsås har arbetat aktivt med att utveckla under de två senaste åren är att genom olika aktiviteter skapa social gemenskap. Från en låg nöjdhet i jämförelse med riket, hamnade Alingsås 2012 två procent över riket. Ett år senare, 2013, är en ännu större andel nöjda med aktiviteterna. Alingsås kommun ligger på 72 procent jämfört med 63 procent för hela Sverige. Under 2013 och inför 2014 kommer arbetet med att förbättra nöjdheten med omsorgen fortsätta. I Socialstyrelsens brukarundersökning redovisas hur nöjda brukarna är med hemtjänsten och särskilt boende i Alingsås kommun. I Alingsås svarar 93 procent att de är mycket eller ganska nöjda sammantaget med sin hemtjänst (78:e plats i riket) och 87 procent svarar att de är mycket eller ganska nöjda sammantaget med sitt boende (61:a plats i riket). Utmaning för att möta behov Effekten av det ökade kvarboendet är att en större del av äldreomsorgen skiftats från särskilt boende till hemtjänst, därtill har kostnadsökningen varit låg. Den långsiktiga utvecklingen inom äldreomsorgen innebär en fortsatt satsning på kvarboende och att därigenom sträva mot att en större andel av de äldre med omvårdnadsbehov ska kunna få sina behov tillgodosedda i det ordinära boendet. Fler trygghetsboenden, anhörigstöd, avgiftsfri avlösning, växelvård med hotellbokningssystem och demensteam är exempel på stöd som utvecklats för att möjliggöra ett ökat kvarboende till en god kvalitet för den enskilde. I arbetet med att utveckla vård och omsorg efter individens behov deltar verksamheterna i en nationell satsning för att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Syftet är att utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre samt sammanhållen vård och omsorg. Vård- och omsorgsinsatserna i hemmiljö har ökat de senaste åren. För att möta och hantera den komplexa vården i hemmet behöver tillgängligheten till allt fler IT-system förbättras, då personalen behöver få tillgång till journaler och andra verksamhetssystem när de arbetar i hemmiljön. Nöjd-kund-index inom hemtjänsten skall höjas Index Alingsås * Medel riket * Medel Göteborgsregionen * * Gammal beräkningsgrund Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser, index

20 Vård och omsorg för individens behov Ökning av hemtjänsttimmar bruten Under de senaste fem åren har antalet hemtjänsttimmar ökat med knappt åtta procent per år. Under 2013 har utvecklingen vänt och hemtjänsttimmarna har minskat något jämfört med Inför 2013 påbörjades ett arbete för att bromsa ökningstakten av hemtjänsttimmar, dels genom att uppmuntra personer med omfattande hemtjänstinsatser att söka äldreboende och dels genom att bättre samordna hemtjänstbeslut enligt Socialtjänstlagen och hemtjänstbeslut enligt Hälsooch sjukvårdslagen. Under 2013 har antalet hemtjänsttimmar minskat något trots att cirka 30 personer med hemtjänst tillkommit vilket framförallt beror på att antalet personer med väldigt omfattande hemtjänstinsatser minskat. Placering av barn och unga ökar Socialnämnden har åtagit sig att skapa rätt insatser i form av bistånd, service och öppna insatser för att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga samt för att minska missbruket Ett långsiktigt arbete har påbörjats vilket innebär att förvaltningen bygger upp verksamhet på hemmaplan för att på så sätt minska kostnaderna för köpt vård av barn och unga. Vidare arbetas med att samordna och strukturera verksamheterna, vilket bidrar till att bättre kunna möta behoven hos dem vi är till för. Antalet vårddygn totalt för barn/unga har ökat under året. Vad avser placeringar på HVB/ungdomshem har vårddygnen också ökat, liksom antalet vårddygn för vuxna. Ökningen har varit kraftig under sommaren. De placeringar som görs är oundvikliga och sker ofta med stöd av LVU och LVM. Ökningen sker trots en tydlig ambition och medvetet arbete för att minska antalet placeringar och för att korta vårdtiderna. Det finns hemmaplanslösningar och öppna insatser för barn och unga, men under året har det blivit synligt att det saknas ett mellansteg för vård av framför allt ungdomar dygnet runt. I december 2013 togs beslut om att bygga upp ett utrednings- och ungdomsboende på hemmaplan, vilket på sikt kommer att generera färre vårddygn på externa HVB/familjehem för ungdomar. Utöver detta har det pågått ett förbättringsarbete inom stöd- och behandlingsenheten, vilket medför att respektive team får en bredare kompetens för att möta familjers behov på hemmaplan. Nöjd-kund-index inom äldreboende skall höjas Alingsås * Medel riket * Medel Göteborgsregionen * * Gammal beräkningsgrund Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser, index MÅLUPPFYLLELSE

Års redovisning 2013

Års redovisning 2013 Års redovisning 2013 INLEDNING 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Händelser under 2013 6 Årsredovisning enligt styrmodellen 1 MÅLUPPFYLLELSE 8 Vision 2019 9 Ett samhälle i utveckling

Läs mer

Års redovisning 2013

Års redovisning 2013 Års redovisning 2013 INLEDNING 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Händelser under 2013 6 Årsredovisning enligt styrmodellen 1 MÅLUPPFYLLELSE 8 Vision 2019 9 Ett samhälle i utveckling

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Miljöskyddsnämndens Flerårsstrategi

Miljöskyddsnämndens Flerårsstrategi Miljöskyddsnämndens Flerårsstrategi 2014-2016 1 Innehållsförteckning Övergripande verksamhetsbeskrivning... 3 Nämndens åtagande... 4 Nyckeltal... 5 Internkontroll... 6 Driftbudget... 8 Investeringsbudget...11

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100.

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100. SCB:s Medborgarundersökning Våren 2015 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Eda kommun har deltagit i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning under våren 2015. Ett urval på 600 personer

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan 2014 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2014-2016. Inledning Kommunplanen är

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Lärande och familj 1 Globalisering Värderingsförändringar individualisering Klimatförändringar Demografi 5 megatrender med sikte på 2030 Källor: SKL omvärldsanalys,

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Halvårsuppföljning. Hemtjänst / LOV

Halvårsuppföljning. Hemtjänst / LOV Halvårsuppföljning Hemtjänst / LOV 2016 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 17 053 Långsiktig ökningstakt av hemtjänst (Hemtjänsttimmar per månad) 18 574 19 816 20 814 24 990 27 535 26 737

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

FÖRSLAG till FLERÅRSSTRATEGI

FÖRSLAG till FLERÅRSSTRATEGI FÖRSLAG till FLERÅRSSTRATEGI 2013 2015 Inledning Att bygga ett samhälle utgår från grundläggande ideologiska värderingar. Socialdemokratins syn på frihet för alla människor, att alla människor är jämlika

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga. Mål för barn- och utbildningsnämnden budgetåret 2015. Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2014-04-09 Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Bidrag till måluppfyllelse

Bidrag till måluppfyllelse Ansvarsenhet Socialnämnden Bidrag till måluppfyllelse Delårsrapport Hur har verksamheten fortlöpt under årets första åtta månader? Förvaltningen har under de första åtta månaderna arbetat aktivt med den

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen?

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? VALINFORMATION FRÅN ALLIANSEN I MJÖLBY KOMMUN Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? Inom Alliansen tror vi på varje människas drivkraft att vilja fatta egna beslut och ta ansvar för sina val

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick Rev 2011-10-12 Sid 1 (6) Dnr 11BUN108 Handläggare Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick 2013-2015 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm Arbetsmarknadsförvaltningen Utveckling- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-12-08 Handläggare Rebecka Hagman Telefon: 08-508 356 03 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2016-2019 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktningsmål... 2 Effektmål... 2 Utvärdering och uppföljning... 6 sidan

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem Djursdala skola och fritidshem Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING...

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på?

Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Här nedan följer ett antal frågor där vi vill att du betygsätter din kommun som en plats att bo och leva på. Frågorna handlar bl. a. om arbetsmöjligheter,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

Delårs- rapport 2015

Delårs- rapport 2015 Delårsrapport 2015 INLEDNING 3 Delårsrapport enligt styrmodellen 4 Politisk organisation MÅLUPPFYLLELSE 8 Ett samhälle i utveckling 14 Välfärdens kärna 17 En effektiv kommun 22 Personalredovisning FINANSIELLA

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Programförklaring 2010-2014 Rödgröna Oppositionen i Sotenäs Kommun

Programförklaring 2010-2014 Rödgröna Oppositionen i Sotenäs Kommun Programförklaring 2010-2014 Rödgröna Oppositionen i Sotenäs Kommun Inledning I följande dokument beskrivs inriktningen på den politik som den Rödgröna Oppositionen har enats om att arbeta för under mandatperioden.

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Medborgarundersökning 2014

Medborgarundersökning 2014 2015-01-29 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/99-013 Kommunstyrelsen Medborgarundersökning 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Resultatet av medborgarundersökningen

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål Förskolan Blåsippan Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer