Underlag för Kvalitetsredovisning av processen Hälsofrämjande skolutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlag för Kvalitetsredovisning av processen Hälsofrämjande skolutveckling"

Transkript

1 Underlag för Kvalitetsredovisning av processen Hälsofrämjande skolutveckling Detta underlag kan med fördel användas av medarbetarna i de enskilda arbetslagen när arbetet med indikatorerna diskuteras och de konkreta insatserna dokumenteras. Därefter används det för att sammanställa hela förskolans/skolans samlade arbete, vilket insändes och därmed utgör bedömningsunderlag för certifiering. Förankringsstadiet Vid genomförandet av förankringsstadiet bör respektive förskola/skolas ambition vara att möjliggöra personalens delaktighet och inflytande i så stor utsträckning som möjligt. Svaren bör vara av övergripande karaktär för att tydliggöra det strukturella och strategiska arbetet. Är visionen kring processen Hälsofrämjande skolutveckling förankrad hos skolledningen på vår förskola/skola? Ja X Nej Delvis Om Ja, motivera ert svar. Rektor ger förutsättningar för arbetet med hälsofrämjande utveckling dels genom att fortsätta lägga 10% av den totala resursen på en pedagog som driver det hälsofrämjande arbetet. Hon har även ordnat med Bildningsnämnden så att vi får ta fyrtio lektionsminuter per vecka av SO/NO-timmarna till hälsofrämjande arbete. Detta gäller alla elever F-6. Hon är noga med att i mycket av det vi gör utåt, t ex föräldraföreningsmöten, reklambroschyrer etc, framhålla det hälsofrämjande arbete som drivs på skolan. Rektor är alltid noga med att all personal ska vara delaktig i olika former av möten och diskussioner och beslut. Hon bjuder in även de som hon inte är chef och ekonomiskt ansvarig för. Hon ger oss stor frihet under eget ansvar för att genomföra det hälsofrämjande arbetet. Hur arbetar vi för att öka och stärka samsynen och ansvaret hos alla medarbetarna på vår förskola/skola? Alla får vara delaktiga i diskussioner och beslut. Alla måste och får deltaga i möten och diskussioner för att ha och få förståelse för hur och varför vi tar olika beslut och så att alla genomför det som bestäms. Hos oss arbetar vi sedan länge efter devisen att allas barn är allas ansvar. Alla får komma till tals och deras åsikter räknas oavsett befattning. Det faktum att vi är en liten enhet gör att arbetet med Kasam blir enklare.

2 Alla pedagogisk personal har en rosa bok. Det är en samlingspärm där alla arbetsplaner, mål, regler för skola och förskola samt övriga gemensamma dokument finns kopierade på rosa papper. Den gör att alla har alla viktiga dokument lättåtkomliga och samlade på ett ställe. Detta underlättar t ex i vårt kvalitetsarbete och vid utvärderingar under året. Hur organiserar vi arbetet för att få långsiktighet och kontinuitet i processen Hälsofrämjande skolutveckling på vår förskola/skola? Inför varje nytt läsår har vi sittningar med all personal, där vi på olika sätt arbetar praktiskt och diskuterar hur det hälsofrämjande arbetet ska fortsätta att genomsyra vårt dagliga arbete. Vi har en nedskriven handlingsplan för det hälsofrämjande arbetet som vi reviderar i slutet av varje läsår då vi också gör den slutliga utvärderingen inför vår kvalitetsredovisning. Vi har också mitt terminsutvärderingar i våra arbetslag. Varje termin görs också utvärderingar med våra elever med fokus på det sociala och KASAM. Det finns planer inom många olika områden som också revideras årligen. Exempelvis Normer och värden, Föräldrasamverkan och Delaktighet och inflytande. I arbetet med det sociala som vi valt att lägga extra arbete på lämnas en särskild planering in till rektor. Denna görs till viss del tillsammans med eleverna efter deras mognad. Denna utvärderas kontinuerligt under läsåret. Eftersom arbetet med Hälsofrämjande skolutveckling har pågått hos oss under många år känns vissa aktiviteter väldigt självklara. Vi är också medvetna om varför vi gör vissa aktiviteter tillsammans som personal och tillsammans med eleverna som är en del i det hälsofrämjande arbetet. Det är viktigt för oss att vid förändringar i personalstyrkan, se till att ny personal får god förståelse för det arbete som bedrivs. Eftersom vi har tydliga handlingsplaner är det en god hjälp på väg. Vi hjälps åt att påminna och stötta varandra i detta viktiga arbete när vardagen och arbetsbördan ibland känns överväldigande.

3 Implementeringsstadiet Vid genomförandet av implementeringsstadiet bör respektive förskola/skolas ambition vara att möjliggöra personalens delaktighet och inflytande i så stor utsträckning som möjligt. Svaren bör både ge en beskrivning av vad som görs och hur arbetet konkret bedrivs. Hur arbetar vår förskola/skola för att utveckla goda relationer mellan elever och lärare/personal? Vi har 3 gemensamma HJÄRT-regler som alla diskuterar innebörden av inför varje lärårsstart. De reglerna kom till då vi insåg att alla klasser hade väldigt olika regler. För att få en samsyn och en röd tråd vad det gällde regler på skolan tog vi tillsammans med eleverna fram tre grundregler som alla klasser sedan några år tillbaka tolkar när de utformar sina egna klassrumsregler. Det är inte läraren som arbetar mest i en klass som har ansvar för utvecklingssamtalen för alla elever. Vi fördelar ansvarsbarn så jämnt som möjligt mellan alla lärare som arbetar på skolan. Vi har försökt gå ifrån klasslärarskapet och övergå till mentorsskap p g a att vi vill vara fler som ser och möter varje elev och för att dela på arbetsbördan och kunna ha varandra som bollplank. Det är också ytterligare ett sätt att göra det tydligt att alla barn är allas ansvar. För oss är det viktigt hur vi bemöter varandra och att vi gör det på ett respektfullt sätt. Vi försöker vara noga med hur vi pratar både om och med elever och föräldrar. Vi som vuxna är medvetna om att vi är förebilder. Ett sätt att vara det på är att hälsa på varandra och vara noga med att verkligen se varandra. elever emellan? Vi arbetar med fadderskap. Våra 5:or är faddrar till våra 6åringar i F-klassen. Efter utvärderingar har vi funnit att dessa åldersgrupper är de som fungerar bäst hos oss. Det innebär att när man börjar ettan är det de äldsta eleverna som är faddrar och det ger en god kontakt mellan de äldsta och de yngsta och förhindrar mycken ängslan hos de små. Det gör också att de stora barnen får en möjlighet att få vara barn och kan leka på ett annat sätt utan att det blir pinsamt. Faddrar och fadderbarn gör olika aktiviteter tillsammans, t ex läser sagor, har gemensamma utedagar och har fri lek och utklädning tillsammans. Aktiviteterna kan variera från år till år. På förskolan får de barnen som ska börja på vårt fritidshem redan våren innan de börjar en egen fadder som de träffar vid olika tillfällen. Detta fadderskap fortsätter sedan på hösten. Varje läsår får de elever som vill ansöka om att bli kamratstödjare. Från början röstade eleverna i varje klass, fr o m år tre, fram två ur varje klass som blev kamratstödjare. Detta slog ibland väldigt fel när det blev elever med hög status men låg social kompetens som blev kamratstödjare. Efter diskussioner och utvärderingar ville vi istället prova att låta eleverna ansöka om att få vara kamratstödjare och att motivera varför de vill vara det. Därefter utser de vuxna som är ansvariga för kamratstödjarna vilka som blir uttagna. Det har slagit väl ut, då vi nu upplever att vi har kamratstödjare som är motiverade och engagerade på ett helt annat sätt. På

4 hösten är kamratstödjarna ansvariga för läsårets första storsamling. Då dramatiserar gruppen en situation som inte fungerar utan behöver förbättras, som sedan diskuteras i alla klasser. Exempel på situationer som har spelats upp är hur man ska bete sig när man åker skolbuss, spelar King-out, suckar och miner i klassrummet osv. Det är kamratstödjarna som tar fram förslag på vad det är för situationer de tycker behöver lyftas för att alla på skolan ska må bra. I kamratstödjargruppen tittat vi på och diskuterar vår likabehandlingsplan ganska ingående. Utöver denna genomgång gås planen också igenom i varje grupp utifrån deras ålder och förutsättningar. Varje läsårsstart går kamratstödjarna runt och presenterar sig och i samband med det sätts det upp ett fotografi i varje klassrum på hela gruppen, både elever och vuxna. Kamratstödjarna träffas en gång varje månad. Utöver likabehandlingsplanen får gruppen se på filmer, arbeta med olika värderingsövningar och diskutera om klimatet på skolan. För alla elever finns det en lättillgänglig brevlåda som av eleverna döpts till stödet. I den kan vem som lägga en lapp om något som hänt dem eller som de sett någon annan vara utsatt för. Lådan töms regelbundet av en av de vuxna i kamratstödjarna. Lapparna får vara anonyma. De vuxna i kamratstödjargruppen arbetar sedan vidare med information de fått via lapparna tillsammans med berörda elever och deras lärare. Om ett mobbingfall uppstår arbetar vi utifrån Farstamodellen. Ett antal gånger per år har vi gemensamma temadagar. Flera av dem planeras och genomförs av olika elevgrupper. Under dessa dagar är eleverna i åldersblandade grupper, ofta olika för varje gång, förutom att fadderbarnen alltid är i samma grupper som sina faddrar. Dessa temadagar stärker sammanhållningen mellan eleverna och bidrar till ett gott klimat dem emellan. På vissa av temadagarna och på de olika klassernas utedagar har vi tagit bort mycket av de styrda aktiviteterna till förmån för fri lek och fri tid för elevernas egna initiativ och sociala samvaro. Det ger också tid för naturliga kontakter och samtal mellan elever och pedagoger. Några gånger per termin ansvarar olika klasser för storsamlingar då man visar pågående arbetet i klassrummet. Arbetet behöver inte på något vis vara avslutat för att visas upp utan det här ger alla klasser en chans att få en inblick i varandras vardagliga arbete. mellan föräldrar/hem och skola? På förskolan och skolan finns det två väldigt engagerade föräldraföreningar som inte bara träffas var för sig utan också tillsammans för att få en röd tråd och samverkan även på föräldranivå. På deras möten deltar alltid rektor och oftast en representant från personalen. Varje läsårsstart arrangerar skolans föräldraförening en strandkväll dit all personal, alla föräldrar och elever med syskon är inbjudna. Då byggs det sandfigurer utifrån ett givet tema och alla fikar medhavd matsäck. De har också under ett antal år anordnat mörkerkväll med reflexövningar och besök av polis bl a för kontroll av cyklar, för elever och föräldrar. Då har vi i skolan samtidigt

5 arbetat med trafikundervisning. Som alternativ till detta har de ibland ansvarat för olika reflextävlingar för skolans klasser. Vi har en handlingsplan för föräldramöten, som innebär att det finns nedskrivet vad som ska tas upp på vårens och höstens möte för varje år. Från kommunen går det varje år ut centrala enkäter till föräldrar med barn i en viss ålder. Resultaten av de enkäterna går vi igenom på nästkommande föräldramöte och även på föräldraföreningarnas möten. Vi har under flera läsår skickat hem dokumentation om elevens situation i skolan, både socialt och kunskapsmässigt, samt elevernas egna utvärderingar, som underlag inför utvecklingssamtalen. Detta har vi gjort för att vi tycker att även föräldrarna behöver vara förberedda inför samtalen. Föräldrarna har upplevt det här som mycket positivt. Föräldrar är alltid välkomna att närvara i skolan. Vi har även ganska många temaredovisningar där föräldrar, syskon och släktingar bjuds in på kvällstid för att få ta del av elevernas arbete. Oftast har kvällsredovisningen föregåtts av ett genrep för skolans övriga elever. För att underlätta för föräldrarna har vi försökt ha en speciell dag i veckan då vi skickar med elever lappar hem.

6 Hur arbetar vår förskola/skola utifrån en helhetssyn på hälsa med att stärka den fysiska hälsan? Vi gör utflykter ganska regelbundet med alla klasser. De äldre går olika etapper av Skåneleden. Åter i klassrummet dokumenterar eleverna på karta och i text var de gått och vad de upplevt. Under de här promenaderna har vi inga styrda aktiviteter inplanerade utan inbjuder till spontana samtal och lekar. De yngre har vissa utflykter där vi t ex jobbar med matte eller gör olika samarbetsövningar. Det kan t ex vara att bygga en koja eller att göra båtar om vi har utflykt vid en bäck. Samtidigt är vi noga med att ta till vara på de spontana aktiviteter som uppstår i naturen, t ex att en vält trädstam kan bli en häst eller ett tåg som alla åker med. Den bästa motorikträningen anser vi sker utomhus i naturliga miljöer och situationer. För barn i behov av särskilt stöd har vi haft specifik motorikträning. Vår hälsopedagog har gått igenom alla skolans elever vad det gäller motorik och en del reflexer och kollar numera av sexåringarna varje hösttermin. Utifrån behov får sen de elever som behöver det extra träning. Alla tvåor åker och simmar en gång i veckan. De som inte når målen får fortsätta simma tills de är godkända eller tills vi i samråd med föräldrarna avbryter eller gör ett uppehåll. Vi har också börjat med att alla klasser en gång per läsår från år 2 tränar livräddning i vatten. Redan 2002 gjorde vi tillsammans med vaktmästare och elever i ordning en slinga i en liten skog nedanför skolan. Den går i kuperad terräng och används mer eller mindre regelbundet. Vi har prövat olika typer av användande, som t ex att eleverna får springa innan lunch eller på morgonen, men också som avslutningsaktivitet på rasten. Slingan har använts som station på olika aktivitetsdagar och olika typer av kilometerutmaningar och även om den inte alltid används kontinuerligt är Backaslingan ett känt begrepp för skolans elever. Varje höst genomför vi skoljoggen då eleverna får springa en bestämd runda anpassad efter ålder. Den dagen börjar vi med frukost för alla elever och så kombinerar vi springandet med andra aktivitetsstationer. På dessa har vi bl a haft frididrott, hoppa rep, yoga, avslappning, massage och stretching. På våren har vi Backaracet då vi är på Grevie backar, ett naturreservat som ligger på gångavstånd från skolan. Där håller våra 3-4:or i olika fysiska aktiviteter som eleverna utför i blandade åldersgrupper. Exempel på aktiviteter kan vara säckhoppning, dragkamp, stafetter, bollövningar av olika slag och så springer eleverna varje gång en speciell runda i backarna. På väg ner till backarna svarar eleverna på olika tipsfrågor som är utformade så att alla elever ska kunna vara med och svara och måste vara med för att gruppen ska få fram rätt svar. Exempelvis hur många på skolan som heter Bengtsson i efternamn, hur många namn som börjar på A i en viss klass eller hur många trappor det finns på skolan. I många klasser, speciellt för de lägre åldrarna, har man en speciell runda på skolgården som eleverna själva varit med och planerat, som de kan använda när man får spring i benen i klassrummet. Rundorna kan också användas som naturliga avbrott mellan två stillasittande aktiviteter eller som en gemensam aktivitet om läraren känner att många behöver en paus i skolarbetet. Vi använder oss också av

7 rörelsekort. På dessa kort finns olika rörelser, som t ex att bolla med en boll, hoppa hopprep, jonglera, gå balansgång. Dessa kort ligger oftast inlagda som aktiviteter på elevernas arbetsschema. med att stärka den psykiska och sociala hälsan? Vi använder oss av olika material i klasserna på klassernas hälsotid. Material som finns att välja på utifrån lärarens och gruppens behov är t ex Stegvis som även används på förskolan och går som en röd tråd upp till åtminstone år 2. Utöver detta använder vi också Lion s quest, Gruppen som grogrund, EQ-verkstaden, Birgitta Kimbers material Livsviktigt och andra värderingsövningar. I kommunen finns det tillgång till två dramapedagoger som vi använder i olika klasser i arbetet med värdegrunden. I alla klasser arbetar vi med massage och avslappning för att få ett så behagligt klimat som möjligt eleverna emellan. Vi är alla noga med att man ska hälsa på varandra och verkligen se varandra, både vuxna och elever. Detta gäller både pedagoger och annan personal och oavsett vilken elev man möter. Vi arbetar också aktivt för att vi ska kunna ha en bra sammanhållning i personalgruppen och tycker nu att vi har ett bra klimat oss emellan. Det är många vuxna som sitter med eleverna och äter pedagogisk måltid och det är sällan det sitter mer än en vuxen vid varje barnbord. Även busschaufför och vaktmästare äter i matsalen vissa dagar i veckan och då sitter också de vid olika barnbord. Någon gång under de tjugo minuter som eleverna sitter och äter ringer en vuxen i en klocka för att markera att den tysta stunden börjar. Under några minuter ska det vara alldeles tyst i matsalen, vilket ger många elever möjlighet att koncentrera sig på ätandet, det ger lugn och matro och detta har också gjort att eleverna generellt pratar med lägre ljudnivå. Vårt prioriterade mål under detta läsår har varit att stärka elevernas självkänsla. Detta har vi arbetat med på olika sätt i olika klasser under året, utifrån den arbetsplan vi skrev under hösten. Vid terminsstart och speciellt om vi har nya grupper/klasser ser vi till att tidigt ha gemensamma aktiviteter för att lära känna varandra och stärka gruppen. Med de äldre eleverna innebär det oftast lägerskola med övernattning. Med förskoleklassen ägnar vi en stor del av tiden på hösten åt övningar för att eleverna ska lära känna varandra och att gruppgemenskapen öka. I förskolan och fritidshemmet arbetar man med inskolning av nya barn. Varje höst börjar all personal som arbetar i förskola, skola och fritidshem, oavsett arbetsuppgift, med en gemensam uppstartsdag. Detta gör vi för att under trevliga former stärka relationerna oss emellan och att öka vår samsyn, samt för att rektor ska kunna delge oss alla gemensam information samtidigt. Minst en gång per termin initierar rektor en så kallad trivselkväll där all personal deltar.

8 Hur genomsyrar det salutogena synsättet vår förskola/skolas verksamhet där utgångspunkten är att arbeta med det friska i fokus? Vi försöker alltid att utgå från elevernas starka sidor och utgå från det eleverna är bra på och känner sig trygga i när vi planerar arbetsområden för både enskilda elever och klasser. I arbetet om självkänsla med de äldre eleverna har de fått skriva i en bra-bok. Där har de fått fokusera på saker de har gjort som har visat prov på goda egenskaper och beteenden, för att lägga fokus på och stärka det som eleven gör som är positivt, både för den själv och för andra. Vi har pratat mycket om att man alltid kan välja sitt synsätt och beteende i olika situationer. När vi utvärderar vårt arbete fokuserar vi på det som har fungerat och varit bra och försöker ta fasta på det Med elever som har svårigheter inom vissa områden försöker vi växla mellan att intensivt arbeta med de områden där eleven har svårigheter och intensivt arbete inom de områden eleven behärskar bättre för att där stärka känslan av att de duger och kan. Denna känsla kan de då ha med sig sedan när de arbetar med det som är svårare. så att elevernas känsla av sammanhang (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) för skolarbetet stärks? Vi har länge arbetat med att försöka hitta former för att kontinuerligt tydliggöra målen vi arbetar mot, för eleverna. De nya krav på dokumentation, IUP och tydligare målstyrning som har kommit har gjort att vi har känt att vi har varit på rätt väg och också gjort att utvecklingen har gått fortare. För de äldre eleverna innebär det här bl a att de en gång i veckan har så kallad mentorstid. Då får de enskilt eller i grupp träffa sin mentor/ansvarig vid utvecklingssamtal för att prata om hur det går med deras enskilda mål och vilka uppgifter de ska göra för att sträva mot och nå målen. Ett arbetspass i veckan är också vikt till att eleverna arbetar med mål-/mentorsuppgifterna. I förskoleklassen har eleverna inte enskilda mål de ska uppnå. Däremot tittar de ansvariga pedagogerna på de strävansmål som finns och anpassar verksamhetens innehåll till detta. Med eleverna har man samtal om vad de kan och hur de har lärt sig det för att göra eleverna medvetna om hur lärandet sker. Pedagogerna för också en dialog med eleverna om vad de vill lära sig och hur det ska gå till. När eleverna blir delaktiga i detta blir de också motiverade till att faktiskt utföra det som krävs för att inlärning ska ske. Vi strävar efter att arbeta mycket i olika teman, som är ämnesöverskridande, för att alla elever ska kunna arbeta utifrån sin förmåga och sitt intresse. Det gör också att eleverna får känna att de kan och lyckas med uppgifter. Vi använder oss ganska lite av s k fyllleriböcker då vi upplever att de bara förstärker skillnader mellan barnen. Vi har försökt ha ett eller ett par teman per läsår som är gemensamma för hela skolan, där varje klass med sina elever arbetar utifrån sina förutsättningar och intressen. I de

9 lägre åldrarna har pedagogerna kommit längre i sin utveckling av det tematiska arbetet. Hur arbetar vår förskola/skola för att ett demokratiskt förhållningssätt skall genomsyra vår verksamhet gällande delaktighet och inflytande? Utifrån den enkät som görs årligen i vissa klasser, som mäter elevernas ansvar och inflytande, har vi under åren förstått att eleverna inte alltid är medvetna om vad de faktiskt har inflytande över. Därför har vi arbetat mycket för att medvetandegöra eleverna när de är med och bestämmer och vad de är delaktiga i. Detta kan gälla allt ifrån att bestämma hur man ska redovisa ett arbetsområde till att få bestämma vad för slags lekmaterial som ska köpas in till skolgården. Vi har också diskuterat ganska mycket med eleverna om vad demokrati innebär, att det inte är att jag får det jag vill utan det som en majoritet vill. Vi arbetar för att visa eleverna i både stort och smått hur den demokratiska processen går till. Vi använder oss ofta av omröstningar i klasserna på olika sätt, där eleverna får rösta utifrån eget tycke utan att de får se eller veta vad de andra tycker i förväg. Vi vill uppmuntra dem till att våga ha en egen åsikt och stå för den. I varje klass hålls klassråd och på fritids hålls barnråd, ca en gång per månad. Varje månad håller rektor i elevråd där två utvalda elever ur varje klass deltar. De äldsta eleverna är ordförande och sekreterare. Vid vissa elevråd deltar också en representant från föräldraföreningen. Ett par gånger per termin hålls också matråd, där kokerskan är ansvarig och en elev från varje årskurs deltar. I förskolan utgår man från barnens intressen och låter dem styra valet av t ex tema och vad det ska innehålla. De låter barnen inspirera varandra. Fr o m år tre har eleverna två timmar Elevens val per vecka. Vi har små resurser för detta, men utgår från elevernas önskemål av aktiviteter när vi planerar. De äldre eleverna ansvarar för både planering, genomförande och utvärdering av påsktemadagen, Talang och Backaracet som är temadagar för hela skolan och då bjuds även de blivande förskoleklasseleverna in. gällande allas lika värde och jämställdhet? Vi har elever på skolan och förskolan som delvis använder sig av teckenspråk. Detta är något som alla i dessa grupper lägger tid på att arbeta med, och det gäller både elever och pedagoger. Vi har både barn med handikapp och barn som är uppvuxna i olika länder och vi upplever det som verklig tillgång, eftersom det på ett konkret sätt visar hur olika vi kan vara utan att det för den skull gör att någon är viktigare än någon annan. Hänsyn och omhändertagande blir naturliga inslag i vardagen vilket vi ser ger ett väldigt positivt klimat i gruppen. På ett självklart sätt ger det barnen en kunskap om att olika människor kan behöva olika bemötande utifrån sina specifika behov.

10 Drama och arbete med värdegrundsfrågor utifrån olika material gör eleverna uppmärksamma på vad allas lika värde och jämställdhet innebär( se rubriken med att stärka elevers psykiska och sociala hälsa ). Prioriteringsstadiet Vid genomförandet av prioriteringsstadiet bör respektive förskola/skolas ambition vara att möjliggöra personalens och elevernas delaktighet och inflytande i så stor utsträckning som möjligt och svaren bör på en konkret nivå beskriva det aktiva arbete som bedrivs. Vilket eller vilka områden har vi prioriterat att stärka, utveckla och fördjupa? Under året som gått har vi på skolan haft att stärka elevers självkänsla som prioriterat mål. Detta arbete kommer att fortsätta även kommande läsår, men under pedagogernas fortbildningsdagar efter och innan skolstart kommer vi att välja ett nytt prioriterat mål för kommande läsår. Mentorsskapet och den tid som avsätts för elevernas arbete för att nå målen är ytterligare ett område vi vill fortsätta arbeta med och utveckla utifrån de kunskaper vi har fått under året som gått. Ett område vi funderar på att arbeta med under kommande läsår är miljö ur olika aspekter. Vi vill att eleverna ska bli medvetna om konsekvenser av sitt eget handlande och att det de gör kan ha betydelse för miljön på olika sätt. De ska kunna se sig själv i ett större sammanhang, där vi är en liten del i det stora kretsloppet. Vi upplever att vårt arbete med hälsofrämjande skolutveckling under åren har gått från att vara mest fokuserat på yttre aktiviteter till att handla mer om mellanmänskliga aktiviteter. Många av de aktiviteter vi började med har satt sig och löper på ganska väl, vilket har gjort att vi har kunnat fördjupa oss inom andra områden och kunnat koncentrera oss mer på den psykosociala utvecklingen. Den biten känns svårare, men känns också som att det är den som till största delen leder till en tryggare lärandemiljö och ett bättre socialt klimat. Hur arbetar vi med att stärka, utveckla och fördjupa vårt eller våra respektive prioriterade hälsoområden? Inför nästa läsår kommer fortfarande 10% tjänst vikas till en pedagog för att tillsammans med rektor driva det hälsofrämjande arbetet. Även om vi upplever att alla pedagoger på skolan är engagerade och medvetna om vad vårt hälsoarbete innebär, tycker vi fortfarande det är viktigt att det finns en person som har tid och möjlighet att driva på arbetet för att vi inte ska backa i vår utveckling. Detta blir än mer aktuellt efter en tidningsartikel i NST häromdagen, om att folkhälsoinstitutet gjort en undersökning om elevernas psykosociala hälsa i år 6 och 9 i Sveriges skolor. Båstads kommuns resultat låg väldigt högt jämfört med rikssnittet vad det gäller psykisk ohälsa, vilket gör att arbetet med att stärka eleverna inom det här området och att fortsätta arbeta förebyggande känns oerhört viktigt. Rektor har yttersta ansvaret för den fortsatta utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet men alla pedagoger har ett stort intresse och engagemang och alla ser till att utrymme ges för dessa frågor vilket borgar för att arbetet kommer att fortsätta.

11 Hur och av vem har kvalitetsredovisningen genomförts? Under en APT samlades all personal i vårt område. Där arbetade vi i små blandade grupper med att vad vi har gjort, vad vi gör och vad vi vill arbeta vidare med inom hälsofrämjande skolutveckling. Detta redovisades i hela gruppen som avslutning. Därefter har två pedagoger från skolan sammanställt och dokumenterat det som presenterades under kvällen. Dokumentet har kompletterats av pedagoger som arbetar på förskolan. Ansavarig för sammanställning av hela förskolan/skolans samlade arbete: Birgitta Bondesson, rektor Anne Hall, Monika Filipsson, pedagoger Medföljande bilagor: Innehållsförteckning Rosa boken Trivselregler Ansökan och kontrakt till kamratstödjarna Planer för Prioriterade mål Hälsofrämjande skolutveckling Normer och värden Föräldrasamverkan Elevers ansvar och inflytande Likabehandling

Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret

Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2015-2016 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, årskurs 1-6, fritids. Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Del 2. Plan mot kränkande behandling och trakasserier Norrhammarskolan F-5 Fritidshem

Del 2. Plan mot kränkande behandling och trakasserier Norrhammarskolan F-5 Fritidshem Del 2 Plan mot kränkande behandling och trakasserier Norrhammarskolan F-5 Fritidshem 2014-2015 Innehåll Introduktion av del 2... 1 Kartläggning... 1 Aktuellt läge... 1 Förebyggande aktuella åtgärder...

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Myresjö skola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Myresjö skola 2015/2016 2015-06-30 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Myresjö skola 2015/2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Vetlanda kommun, 574 80 Vetlanda Besöksadress: Stadshuset, Storgatan 1, Vetlanda vetlanda.se,

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-3, fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran 5.1. Normer och värden Alla barn och vuxna som kommer till förskolan ska bli sedda och bekräftade av all personal som arbetar på förskolan. Målet är uppnått

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola/Skolbarnomsorg Läsår: 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:2016-2017 Grunduppgifter

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, och f ör likabehandling BÅSTAD KOMMUN Backaskolan med dess förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, och f ör likabehandling Läsåret 2013/2014 INLEDNING På vår

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling BÅSTADS KOMMUN Västra Karups skola, förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling Läsåret 2013-2014 Västra Karups Skola,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder Parkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision En förskola för alla, där

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Ur skolplan för Tanums kommun Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Värdegrunden handlar om det demokratiska uppdraget- om ett förhållningssätt till våra medmänniskor, alla människors lika

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan - Fritidshem 13/14

Lokal arbetsplan - Fritidshem 13/14 Lokal arbetsplan - Fritidshem 13/14 Vår vision Vår vision är att Kastellskolans fritidshem ska komplettera skolan och hemmet på ett bra sätt. Våra elever ska, under sin tid inom fritidshemmet, erbjudas

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Pedagog: Elin Pettersson Förskolechef:

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tummelisagårdens och Apelgårdens förskola. 2010-10-01 t.o.m. 2011-10-01 1 3. Innehållsförteckning 4. Utvärdering av föregående plan...3 5. Barn och

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2016-2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass- åk 6, fritids a för planen Rektor Elisabeth Sterner/ bit

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Värnamo Grundsärskola 1-9 Läsår 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Kullingsbergsskolans Fritidshem Rosen, Kullen Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Kullingsbergsskolans Fritidshem Rosen, Kullen Läsåret 2015/2016 151008 Arbetsplan för Kullingsbergsskolans Fritidshem Rosen, Kullen Läsåret 2015/2016 Utveckla arbetet med elevers kunskaper och lärande-utveckla användandet av Unikum Utveckla arbetet med elevers delaktighet

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avd Vargklämman - Timmerslätts förskola - Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/16

Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/16 Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/16 Grunduppgifter Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogiska ombud. Vår vision Alla barn ska känna sig trygga och bemötas

Läs mer

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Kästa skolas Likabehandlingsplan Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola

Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola 2 1 Innehåll 2 Verksamhet...4 3 Förutsättningar...4 4 Ekonomi...4 5 och analys av arbetet med målen...4 5.1 Förutsättningar för lärande och utveckling...4

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola.

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Sid 1 (5) Dnr /05 Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Bandhagens skola

Sid 1 (5) Dnr /05 Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Bandhagens skola Sid 1 (5) Bandhagens skola På Bandhagens skola som är en F-6 grundskola och grundsärskola, arbetar vi för en gemensam värdegrund, där alla vuxna och alla elever deltar. Vi tränar vår emotionella och sociala

Läs mer

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet 1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet Läsåret 2015/2016 2(6) Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015 150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-10-30 Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan läsåret 2016/2017 Normer och värden: Lgr 2011 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles

Läs mer

Arbetsplan för Finnstaskolans fritidshem lå 2013/2014

Arbetsplan för Finnstaskolans fritidshem lå 2013/2014 Område Mål Vad gör vi? Hur gör vi? Vem ansvarar? Normer och värden Våra elever värnar om och respekterar sig själva, sina medmänniskor och vår gemensamma miljö. Vi ska vägleda eleverna mot våra gemensamma

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer