Underlag för Kvalitetsredovisning av processen Hälsofrämjande skolutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlag för Kvalitetsredovisning av processen Hälsofrämjande skolutveckling"

Transkript

1 Underlag för Kvalitetsredovisning av processen Hälsofrämjande skolutveckling Detta underlag kan med fördel användas av medarbetarna i de enskilda arbetslagen när arbetet med indikatorerna diskuteras och de konkreta insatserna dokumenteras. Därefter används det för att sammanställa hela förskolans/skolans samlade arbete, vilket insändes och därmed utgör bedömningsunderlag för certifiering. Förankringsstadiet Vid genomförandet av förankringsstadiet bör respektive förskola/skolas ambition vara att möjliggöra personalens delaktighet och inflytande i så stor utsträckning som möjligt. Svaren bör vara av övergripande karaktär för att tydliggöra det strukturella och strategiska arbetet. Är visionen kring processen Hälsofrämjande skolutveckling förankrad hos skolledningen på vår förskola/skola? Ja X Nej Delvis Om Ja, motivera ert svar. Rektor ger förutsättningar för arbetet med hälsofrämjande utveckling dels genom att fortsätta lägga 10% av den totala resursen på en pedagog som driver det hälsofrämjande arbetet. Hon har även ordnat med Bildningsnämnden så att vi får ta fyrtio lektionsminuter per vecka av SO/NO-timmarna till hälsofrämjande arbete. Detta gäller alla elever F-6. Hon är noga med att i mycket av det vi gör utåt, t ex föräldraföreningsmöten, reklambroschyrer etc, framhålla det hälsofrämjande arbete som drivs på skolan. Rektor är alltid noga med att all personal ska vara delaktig i olika former av möten och diskussioner och beslut. Hon bjuder in även de som hon inte är chef och ekonomiskt ansvarig för. Hon ger oss stor frihet under eget ansvar för att genomföra det hälsofrämjande arbetet. Hur arbetar vi för att öka och stärka samsynen och ansvaret hos alla medarbetarna på vår förskola/skola? Alla får vara delaktiga i diskussioner och beslut. Alla måste och får deltaga i möten och diskussioner för att ha och få förståelse för hur och varför vi tar olika beslut och så att alla genomför det som bestäms. Hos oss arbetar vi sedan länge efter devisen att allas barn är allas ansvar. Alla får komma till tals och deras åsikter räknas oavsett befattning. Det faktum att vi är en liten enhet gör att arbetet med Kasam blir enklare.

2 Alla pedagogisk personal har en rosa bok. Det är en samlingspärm där alla arbetsplaner, mål, regler för skola och förskola samt övriga gemensamma dokument finns kopierade på rosa papper. Den gör att alla har alla viktiga dokument lättåtkomliga och samlade på ett ställe. Detta underlättar t ex i vårt kvalitetsarbete och vid utvärderingar under året. Hur organiserar vi arbetet för att få långsiktighet och kontinuitet i processen Hälsofrämjande skolutveckling på vår förskola/skola? Inför varje nytt läsår har vi sittningar med all personal, där vi på olika sätt arbetar praktiskt och diskuterar hur det hälsofrämjande arbetet ska fortsätta att genomsyra vårt dagliga arbete. Vi har en nedskriven handlingsplan för det hälsofrämjande arbetet som vi reviderar i slutet av varje läsår då vi också gör den slutliga utvärderingen inför vår kvalitetsredovisning. Vi har också mitt terminsutvärderingar i våra arbetslag. Varje termin görs också utvärderingar med våra elever med fokus på det sociala och KASAM. Det finns planer inom många olika områden som också revideras årligen. Exempelvis Normer och värden, Föräldrasamverkan och Delaktighet och inflytande. I arbetet med det sociala som vi valt att lägga extra arbete på lämnas en särskild planering in till rektor. Denna görs till viss del tillsammans med eleverna efter deras mognad. Denna utvärderas kontinuerligt under läsåret. Eftersom arbetet med Hälsofrämjande skolutveckling har pågått hos oss under många år känns vissa aktiviteter väldigt självklara. Vi är också medvetna om varför vi gör vissa aktiviteter tillsammans som personal och tillsammans med eleverna som är en del i det hälsofrämjande arbetet. Det är viktigt för oss att vid förändringar i personalstyrkan, se till att ny personal får god förståelse för det arbete som bedrivs. Eftersom vi har tydliga handlingsplaner är det en god hjälp på väg. Vi hjälps åt att påminna och stötta varandra i detta viktiga arbete när vardagen och arbetsbördan ibland känns överväldigande.

3 Implementeringsstadiet Vid genomförandet av implementeringsstadiet bör respektive förskola/skolas ambition vara att möjliggöra personalens delaktighet och inflytande i så stor utsträckning som möjligt. Svaren bör både ge en beskrivning av vad som görs och hur arbetet konkret bedrivs. Hur arbetar vår förskola/skola för att utveckla goda relationer mellan elever och lärare/personal? Vi har 3 gemensamma HJÄRT-regler som alla diskuterar innebörden av inför varje lärårsstart. De reglerna kom till då vi insåg att alla klasser hade väldigt olika regler. För att få en samsyn och en röd tråd vad det gällde regler på skolan tog vi tillsammans med eleverna fram tre grundregler som alla klasser sedan några år tillbaka tolkar när de utformar sina egna klassrumsregler. Det är inte läraren som arbetar mest i en klass som har ansvar för utvecklingssamtalen för alla elever. Vi fördelar ansvarsbarn så jämnt som möjligt mellan alla lärare som arbetar på skolan. Vi har försökt gå ifrån klasslärarskapet och övergå till mentorsskap p g a att vi vill vara fler som ser och möter varje elev och för att dela på arbetsbördan och kunna ha varandra som bollplank. Det är också ytterligare ett sätt att göra det tydligt att alla barn är allas ansvar. För oss är det viktigt hur vi bemöter varandra och att vi gör det på ett respektfullt sätt. Vi försöker vara noga med hur vi pratar både om och med elever och föräldrar. Vi som vuxna är medvetna om att vi är förebilder. Ett sätt att vara det på är att hälsa på varandra och vara noga med att verkligen se varandra. elever emellan? Vi arbetar med fadderskap. Våra 5:or är faddrar till våra 6åringar i F-klassen. Efter utvärderingar har vi funnit att dessa åldersgrupper är de som fungerar bäst hos oss. Det innebär att när man börjar ettan är det de äldsta eleverna som är faddrar och det ger en god kontakt mellan de äldsta och de yngsta och förhindrar mycken ängslan hos de små. Det gör också att de stora barnen får en möjlighet att få vara barn och kan leka på ett annat sätt utan att det blir pinsamt. Faddrar och fadderbarn gör olika aktiviteter tillsammans, t ex läser sagor, har gemensamma utedagar och har fri lek och utklädning tillsammans. Aktiviteterna kan variera från år till år. På förskolan får de barnen som ska börja på vårt fritidshem redan våren innan de börjar en egen fadder som de träffar vid olika tillfällen. Detta fadderskap fortsätter sedan på hösten. Varje läsår får de elever som vill ansöka om att bli kamratstödjare. Från början röstade eleverna i varje klass, fr o m år tre, fram två ur varje klass som blev kamratstödjare. Detta slog ibland väldigt fel när det blev elever med hög status men låg social kompetens som blev kamratstödjare. Efter diskussioner och utvärderingar ville vi istället prova att låta eleverna ansöka om att få vara kamratstödjare och att motivera varför de vill vara det. Därefter utser de vuxna som är ansvariga för kamratstödjarna vilka som blir uttagna. Det har slagit väl ut, då vi nu upplever att vi har kamratstödjare som är motiverade och engagerade på ett helt annat sätt. På

4 hösten är kamratstödjarna ansvariga för läsårets första storsamling. Då dramatiserar gruppen en situation som inte fungerar utan behöver förbättras, som sedan diskuteras i alla klasser. Exempel på situationer som har spelats upp är hur man ska bete sig när man åker skolbuss, spelar King-out, suckar och miner i klassrummet osv. Det är kamratstödjarna som tar fram förslag på vad det är för situationer de tycker behöver lyftas för att alla på skolan ska må bra. I kamratstödjargruppen tittat vi på och diskuterar vår likabehandlingsplan ganska ingående. Utöver denna genomgång gås planen också igenom i varje grupp utifrån deras ålder och förutsättningar. Varje läsårsstart går kamratstödjarna runt och presenterar sig och i samband med det sätts det upp ett fotografi i varje klassrum på hela gruppen, både elever och vuxna. Kamratstödjarna träffas en gång varje månad. Utöver likabehandlingsplanen får gruppen se på filmer, arbeta med olika värderingsövningar och diskutera om klimatet på skolan. För alla elever finns det en lättillgänglig brevlåda som av eleverna döpts till stödet. I den kan vem som lägga en lapp om något som hänt dem eller som de sett någon annan vara utsatt för. Lådan töms regelbundet av en av de vuxna i kamratstödjarna. Lapparna får vara anonyma. De vuxna i kamratstödjargruppen arbetar sedan vidare med information de fått via lapparna tillsammans med berörda elever och deras lärare. Om ett mobbingfall uppstår arbetar vi utifrån Farstamodellen. Ett antal gånger per år har vi gemensamma temadagar. Flera av dem planeras och genomförs av olika elevgrupper. Under dessa dagar är eleverna i åldersblandade grupper, ofta olika för varje gång, förutom att fadderbarnen alltid är i samma grupper som sina faddrar. Dessa temadagar stärker sammanhållningen mellan eleverna och bidrar till ett gott klimat dem emellan. På vissa av temadagarna och på de olika klassernas utedagar har vi tagit bort mycket av de styrda aktiviteterna till förmån för fri lek och fri tid för elevernas egna initiativ och sociala samvaro. Det ger också tid för naturliga kontakter och samtal mellan elever och pedagoger. Några gånger per termin ansvarar olika klasser för storsamlingar då man visar pågående arbetet i klassrummet. Arbetet behöver inte på något vis vara avslutat för att visas upp utan det här ger alla klasser en chans att få en inblick i varandras vardagliga arbete. mellan föräldrar/hem och skola? På förskolan och skolan finns det två väldigt engagerade föräldraföreningar som inte bara träffas var för sig utan också tillsammans för att få en röd tråd och samverkan även på föräldranivå. På deras möten deltar alltid rektor och oftast en representant från personalen. Varje läsårsstart arrangerar skolans föräldraförening en strandkväll dit all personal, alla föräldrar och elever med syskon är inbjudna. Då byggs det sandfigurer utifrån ett givet tema och alla fikar medhavd matsäck. De har också under ett antal år anordnat mörkerkväll med reflexövningar och besök av polis bl a för kontroll av cyklar, för elever och föräldrar. Då har vi i skolan samtidigt

5 arbetat med trafikundervisning. Som alternativ till detta har de ibland ansvarat för olika reflextävlingar för skolans klasser. Vi har en handlingsplan för föräldramöten, som innebär att det finns nedskrivet vad som ska tas upp på vårens och höstens möte för varje år. Från kommunen går det varje år ut centrala enkäter till föräldrar med barn i en viss ålder. Resultaten av de enkäterna går vi igenom på nästkommande föräldramöte och även på föräldraföreningarnas möten. Vi har under flera läsår skickat hem dokumentation om elevens situation i skolan, både socialt och kunskapsmässigt, samt elevernas egna utvärderingar, som underlag inför utvecklingssamtalen. Detta har vi gjort för att vi tycker att även föräldrarna behöver vara förberedda inför samtalen. Föräldrarna har upplevt det här som mycket positivt. Föräldrar är alltid välkomna att närvara i skolan. Vi har även ganska många temaredovisningar där föräldrar, syskon och släktingar bjuds in på kvällstid för att få ta del av elevernas arbete. Oftast har kvällsredovisningen föregåtts av ett genrep för skolans övriga elever. För att underlätta för föräldrarna har vi försökt ha en speciell dag i veckan då vi skickar med elever lappar hem.

6 Hur arbetar vår förskola/skola utifrån en helhetssyn på hälsa med att stärka den fysiska hälsan? Vi gör utflykter ganska regelbundet med alla klasser. De äldre går olika etapper av Skåneleden. Åter i klassrummet dokumenterar eleverna på karta och i text var de gått och vad de upplevt. Under de här promenaderna har vi inga styrda aktiviteter inplanerade utan inbjuder till spontana samtal och lekar. De yngre har vissa utflykter där vi t ex jobbar med matte eller gör olika samarbetsövningar. Det kan t ex vara att bygga en koja eller att göra båtar om vi har utflykt vid en bäck. Samtidigt är vi noga med att ta till vara på de spontana aktiviteter som uppstår i naturen, t ex att en vält trädstam kan bli en häst eller ett tåg som alla åker med. Den bästa motorikträningen anser vi sker utomhus i naturliga miljöer och situationer. För barn i behov av särskilt stöd har vi haft specifik motorikträning. Vår hälsopedagog har gått igenom alla skolans elever vad det gäller motorik och en del reflexer och kollar numera av sexåringarna varje hösttermin. Utifrån behov får sen de elever som behöver det extra träning. Alla tvåor åker och simmar en gång i veckan. De som inte når målen får fortsätta simma tills de är godkända eller tills vi i samråd med föräldrarna avbryter eller gör ett uppehåll. Vi har också börjat med att alla klasser en gång per läsår från år 2 tränar livräddning i vatten. Redan 2002 gjorde vi tillsammans med vaktmästare och elever i ordning en slinga i en liten skog nedanför skolan. Den går i kuperad terräng och används mer eller mindre regelbundet. Vi har prövat olika typer av användande, som t ex att eleverna får springa innan lunch eller på morgonen, men också som avslutningsaktivitet på rasten. Slingan har använts som station på olika aktivitetsdagar och olika typer av kilometerutmaningar och även om den inte alltid används kontinuerligt är Backaslingan ett känt begrepp för skolans elever. Varje höst genomför vi skoljoggen då eleverna får springa en bestämd runda anpassad efter ålder. Den dagen börjar vi med frukost för alla elever och så kombinerar vi springandet med andra aktivitetsstationer. På dessa har vi bl a haft frididrott, hoppa rep, yoga, avslappning, massage och stretching. På våren har vi Backaracet då vi är på Grevie backar, ett naturreservat som ligger på gångavstånd från skolan. Där håller våra 3-4:or i olika fysiska aktiviteter som eleverna utför i blandade åldersgrupper. Exempel på aktiviteter kan vara säckhoppning, dragkamp, stafetter, bollövningar av olika slag och så springer eleverna varje gång en speciell runda i backarna. På väg ner till backarna svarar eleverna på olika tipsfrågor som är utformade så att alla elever ska kunna vara med och svara och måste vara med för att gruppen ska få fram rätt svar. Exempelvis hur många på skolan som heter Bengtsson i efternamn, hur många namn som börjar på A i en viss klass eller hur många trappor det finns på skolan. I många klasser, speciellt för de lägre åldrarna, har man en speciell runda på skolgården som eleverna själva varit med och planerat, som de kan använda när man får spring i benen i klassrummet. Rundorna kan också användas som naturliga avbrott mellan två stillasittande aktiviteter eller som en gemensam aktivitet om läraren känner att många behöver en paus i skolarbetet. Vi använder oss också av

7 rörelsekort. På dessa kort finns olika rörelser, som t ex att bolla med en boll, hoppa hopprep, jonglera, gå balansgång. Dessa kort ligger oftast inlagda som aktiviteter på elevernas arbetsschema. med att stärka den psykiska och sociala hälsan? Vi använder oss av olika material i klasserna på klassernas hälsotid. Material som finns att välja på utifrån lärarens och gruppens behov är t ex Stegvis som även används på förskolan och går som en röd tråd upp till åtminstone år 2. Utöver detta använder vi också Lion s quest, Gruppen som grogrund, EQ-verkstaden, Birgitta Kimbers material Livsviktigt och andra värderingsövningar. I kommunen finns det tillgång till två dramapedagoger som vi använder i olika klasser i arbetet med värdegrunden. I alla klasser arbetar vi med massage och avslappning för att få ett så behagligt klimat som möjligt eleverna emellan. Vi är alla noga med att man ska hälsa på varandra och verkligen se varandra, både vuxna och elever. Detta gäller både pedagoger och annan personal och oavsett vilken elev man möter. Vi arbetar också aktivt för att vi ska kunna ha en bra sammanhållning i personalgruppen och tycker nu att vi har ett bra klimat oss emellan. Det är många vuxna som sitter med eleverna och äter pedagogisk måltid och det är sällan det sitter mer än en vuxen vid varje barnbord. Även busschaufför och vaktmästare äter i matsalen vissa dagar i veckan och då sitter också de vid olika barnbord. Någon gång under de tjugo minuter som eleverna sitter och äter ringer en vuxen i en klocka för att markera att den tysta stunden börjar. Under några minuter ska det vara alldeles tyst i matsalen, vilket ger många elever möjlighet att koncentrera sig på ätandet, det ger lugn och matro och detta har också gjort att eleverna generellt pratar med lägre ljudnivå. Vårt prioriterade mål under detta läsår har varit att stärka elevernas självkänsla. Detta har vi arbetat med på olika sätt i olika klasser under året, utifrån den arbetsplan vi skrev under hösten. Vid terminsstart och speciellt om vi har nya grupper/klasser ser vi till att tidigt ha gemensamma aktiviteter för att lära känna varandra och stärka gruppen. Med de äldre eleverna innebär det oftast lägerskola med övernattning. Med förskoleklassen ägnar vi en stor del av tiden på hösten åt övningar för att eleverna ska lära känna varandra och att gruppgemenskapen öka. I förskolan och fritidshemmet arbetar man med inskolning av nya barn. Varje höst börjar all personal som arbetar i förskola, skola och fritidshem, oavsett arbetsuppgift, med en gemensam uppstartsdag. Detta gör vi för att under trevliga former stärka relationerna oss emellan och att öka vår samsyn, samt för att rektor ska kunna delge oss alla gemensam information samtidigt. Minst en gång per termin initierar rektor en så kallad trivselkväll där all personal deltar.

8 Hur genomsyrar det salutogena synsättet vår förskola/skolas verksamhet där utgångspunkten är att arbeta med det friska i fokus? Vi försöker alltid att utgå från elevernas starka sidor och utgå från det eleverna är bra på och känner sig trygga i när vi planerar arbetsområden för både enskilda elever och klasser. I arbetet om självkänsla med de äldre eleverna har de fått skriva i en bra-bok. Där har de fått fokusera på saker de har gjort som har visat prov på goda egenskaper och beteenden, för att lägga fokus på och stärka det som eleven gör som är positivt, både för den själv och för andra. Vi har pratat mycket om att man alltid kan välja sitt synsätt och beteende i olika situationer. När vi utvärderar vårt arbete fokuserar vi på det som har fungerat och varit bra och försöker ta fasta på det Med elever som har svårigheter inom vissa områden försöker vi växla mellan att intensivt arbeta med de områden där eleven har svårigheter och intensivt arbete inom de områden eleven behärskar bättre för att där stärka känslan av att de duger och kan. Denna känsla kan de då ha med sig sedan när de arbetar med det som är svårare. så att elevernas känsla av sammanhang (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) för skolarbetet stärks? Vi har länge arbetat med att försöka hitta former för att kontinuerligt tydliggöra målen vi arbetar mot, för eleverna. De nya krav på dokumentation, IUP och tydligare målstyrning som har kommit har gjort att vi har känt att vi har varit på rätt väg och också gjort att utvecklingen har gått fortare. För de äldre eleverna innebär det här bl a att de en gång i veckan har så kallad mentorstid. Då får de enskilt eller i grupp träffa sin mentor/ansvarig vid utvecklingssamtal för att prata om hur det går med deras enskilda mål och vilka uppgifter de ska göra för att sträva mot och nå målen. Ett arbetspass i veckan är också vikt till att eleverna arbetar med mål-/mentorsuppgifterna. I förskoleklassen har eleverna inte enskilda mål de ska uppnå. Däremot tittar de ansvariga pedagogerna på de strävansmål som finns och anpassar verksamhetens innehåll till detta. Med eleverna har man samtal om vad de kan och hur de har lärt sig det för att göra eleverna medvetna om hur lärandet sker. Pedagogerna för också en dialog med eleverna om vad de vill lära sig och hur det ska gå till. När eleverna blir delaktiga i detta blir de också motiverade till att faktiskt utföra det som krävs för att inlärning ska ske. Vi strävar efter att arbeta mycket i olika teman, som är ämnesöverskridande, för att alla elever ska kunna arbeta utifrån sin förmåga och sitt intresse. Det gör också att eleverna får känna att de kan och lyckas med uppgifter. Vi använder oss ganska lite av s k fyllleriböcker då vi upplever att de bara förstärker skillnader mellan barnen. Vi har försökt ha ett eller ett par teman per läsår som är gemensamma för hela skolan, där varje klass med sina elever arbetar utifrån sina förutsättningar och intressen. I de

9 lägre åldrarna har pedagogerna kommit längre i sin utveckling av det tematiska arbetet. Hur arbetar vår förskola/skola för att ett demokratiskt förhållningssätt skall genomsyra vår verksamhet gällande delaktighet och inflytande? Utifrån den enkät som görs årligen i vissa klasser, som mäter elevernas ansvar och inflytande, har vi under åren förstått att eleverna inte alltid är medvetna om vad de faktiskt har inflytande över. Därför har vi arbetat mycket för att medvetandegöra eleverna när de är med och bestämmer och vad de är delaktiga i. Detta kan gälla allt ifrån att bestämma hur man ska redovisa ett arbetsområde till att få bestämma vad för slags lekmaterial som ska köpas in till skolgården. Vi har också diskuterat ganska mycket med eleverna om vad demokrati innebär, att det inte är att jag får det jag vill utan det som en majoritet vill. Vi arbetar för att visa eleverna i både stort och smått hur den demokratiska processen går till. Vi använder oss ofta av omröstningar i klasserna på olika sätt, där eleverna får rösta utifrån eget tycke utan att de får se eller veta vad de andra tycker i förväg. Vi vill uppmuntra dem till att våga ha en egen åsikt och stå för den. I varje klass hålls klassråd och på fritids hålls barnråd, ca en gång per månad. Varje månad håller rektor i elevråd där två utvalda elever ur varje klass deltar. De äldsta eleverna är ordförande och sekreterare. Vid vissa elevråd deltar också en representant från föräldraföreningen. Ett par gånger per termin hålls också matråd, där kokerskan är ansvarig och en elev från varje årskurs deltar. I förskolan utgår man från barnens intressen och låter dem styra valet av t ex tema och vad det ska innehålla. De låter barnen inspirera varandra. Fr o m år tre har eleverna två timmar Elevens val per vecka. Vi har små resurser för detta, men utgår från elevernas önskemål av aktiviteter när vi planerar. De äldre eleverna ansvarar för både planering, genomförande och utvärdering av påsktemadagen, Talang och Backaracet som är temadagar för hela skolan och då bjuds även de blivande förskoleklasseleverna in. gällande allas lika värde och jämställdhet? Vi har elever på skolan och förskolan som delvis använder sig av teckenspråk. Detta är något som alla i dessa grupper lägger tid på att arbeta med, och det gäller både elever och pedagoger. Vi har både barn med handikapp och barn som är uppvuxna i olika länder och vi upplever det som verklig tillgång, eftersom det på ett konkret sätt visar hur olika vi kan vara utan att det för den skull gör att någon är viktigare än någon annan. Hänsyn och omhändertagande blir naturliga inslag i vardagen vilket vi ser ger ett väldigt positivt klimat i gruppen. På ett självklart sätt ger det barnen en kunskap om att olika människor kan behöva olika bemötande utifrån sina specifika behov.

10 Drama och arbete med värdegrundsfrågor utifrån olika material gör eleverna uppmärksamma på vad allas lika värde och jämställdhet innebär( se rubriken med att stärka elevers psykiska och sociala hälsa ). Prioriteringsstadiet Vid genomförandet av prioriteringsstadiet bör respektive förskola/skolas ambition vara att möjliggöra personalens och elevernas delaktighet och inflytande i så stor utsträckning som möjligt och svaren bör på en konkret nivå beskriva det aktiva arbete som bedrivs. Vilket eller vilka områden har vi prioriterat att stärka, utveckla och fördjupa? Under året som gått har vi på skolan haft att stärka elevers självkänsla som prioriterat mål. Detta arbete kommer att fortsätta även kommande läsår, men under pedagogernas fortbildningsdagar efter och innan skolstart kommer vi att välja ett nytt prioriterat mål för kommande läsår. Mentorsskapet och den tid som avsätts för elevernas arbete för att nå målen är ytterligare ett område vi vill fortsätta arbeta med och utveckla utifrån de kunskaper vi har fått under året som gått. Ett område vi funderar på att arbeta med under kommande läsår är miljö ur olika aspekter. Vi vill att eleverna ska bli medvetna om konsekvenser av sitt eget handlande och att det de gör kan ha betydelse för miljön på olika sätt. De ska kunna se sig själv i ett större sammanhang, där vi är en liten del i det stora kretsloppet. Vi upplever att vårt arbete med hälsofrämjande skolutveckling under åren har gått från att vara mest fokuserat på yttre aktiviteter till att handla mer om mellanmänskliga aktiviteter. Många av de aktiviteter vi började med har satt sig och löper på ganska väl, vilket har gjort att vi har kunnat fördjupa oss inom andra områden och kunnat koncentrera oss mer på den psykosociala utvecklingen. Den biten känns svårare, men känns också som att det är den som till största delen leder till en tryggare lärandemiljö och ett bättre socialt klimat. Hur arbetar vi med att stärka, utveckla och fördjupa vårt eller våra respektive prioriterade hälsoområden? Inför nästa läsår kommer fortfarande 10% tjänst vikas till en pedagog för att tillsammans med rektor driva det hälsofrämjande arbetet. Även om vi upplever att alla pedagoger på skolan är engagerade och medvetna om vad vårt hälsoarbete innebär, tycker vi fortfarande det är viktigt att det finns en person som har tid och möjlighet att driva på arbetet för att vi inte ska backa i vår utveckling. Detta blir än mer aktuellt efter en tidningsartikel i NST häromdagen, om att folkhälsoinstitutet gjort en undersökning om elevernas psykosociala hälsa i år 6 och 9 i Sveriges skolor. Båstads kommuns resultat låg väldigt högt jämfört med rikssnittet vad det gäller psykisk ohälsa, vilket gör att arbetet med att stärka eleverna inom det här området och att fortsätta arbeta förebyggande känns oerhört viktigt. Rektor har yttersta ansvaret för den fortsatta utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet men alla pedagoger har ett stort intresse och engagemang och alla ser till att utrymme ges för dessa frågor vilket borgar för att arbetet kommer att fortsätta.

11 Hur och av vem har kvalitetsredovisningen genomförts? Under en APT samlades all personal i vårt område. Där arbetade vi i små blandade grupper med att vad vi har gjort, vad vi gör och vad vi vill arbeta vidare med inom hälsofrämjande skolutveckling. Detta redovisades i hela gruppen som avslutning. Därefter har två pedagoger från skolan sammanställt och dokumenterat det som presenterades under kvällen. Dokumentet har kompletterats av pedagoger som arbetar på förskolan. Ansavarig för sammanställning av hela förskolan/skolans samlade arbete: Birgitta Bondesson, rektor Anne Hall, Monika Filipsson, pedagoger Medföljande bilagor: Innehållsförteckning Rosa boken Trivselregler Ansökan och kontrakt till kamratstödjarna Planer för Prioriterade mål Hälsofrämjande skolutveckling Normer och värden Föräldrasamverkan Elevers ansvar och inflytande Likabehandling

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Planen mot kränkande behandling och diskriminering

Planen mot kränkande behandling och diskriminering Planen mot kränkande behandling och diskriminering Torslunda Skola Förskoleklass och skolår 1 6 Läsåret 2014-2015 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem a för planen Rektor Peter Gehlin

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogen skolan Hänvisningar till lagtext och styrdokument: Enligt skollagen (2010:800 6 kap.) och diskrimineringslagen (2008:567 1-4 kap.) är varje

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Innehållsförteckning Organisation Personal Klass Arbetslag/samverkan Specialresurser

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014-2015

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014-2015 BF 221 1 2014-10-06 Bildningsförvaltningen LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014-2015 Vår Vision På Lindås skola och fritidshem ska alla barn och all personal

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan 2015-10-19 INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola,

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Valåsskolan Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Vårt val av problem/område

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer