Vatten finns (nästan) överallt! Var hämtar du ditt?

Transkript

1 Vatten finns (nästan) överallt! Var hämtar du ditt? Kvalitetsredovisning Av förskolorna Himlaliv, Pärlan och Ängeln 2013/2014

2 Hur vi vet att vi vet det vi vet Vårt kvalitetssäkrande arbete har följande dokument som grund: Ecers Ett kvalitetsäkrande arbetsmaterial med indikatorer som ger underlag för varje enskild pedagog att skatta kvaliteten på förskolans verksamhet. Materialet utgår från förskolans reviderade läroplan. Materialet har systematiskt använts av pedagogerna under hela läsåret. Projektsammanfattningar Förskolorna arbetar med att kontinuerligt dokumentera och utveckla läsårets projekt i en powerpointmall med halvårs och helårssammanfattningar Attitydundersökning Linköpings kommun genomför varje läsår på höstterminen en attitydundersökning med vårdnadshavarna till alla barn i åldrarna 2-5 år. Undersökningen sammanställs av kommunen och distribueras sedan till varje enskild förskola. Pedagogerna på våra förskolor har sedan gått igenom dem under sina kvalitetssäkrande dagar i maj månad. Barnintervjuer Två olika former av intervjuer har genomförts med barnen i åldrarna 3-5 år. En glad/ledsen intervju med tre frågor; hur känner du dig när du är på din förskola, får du bestämma något på din förskola och får du lära dig något på din förskola. En intervju med frågeställningen - Vet du något om vatten och liv? Bedömning av språklig medvetenhet Ett redskap för att utvärdera förskolans arbete med språkutveckling. SWOT Ett material där varje enskild anställd har skattat och samtalat kring styrkor, svagheter, möjligheter och hot i arbetslaget. Detta har sedan sammaställts och samtalats om i respektive arbetslag. Pu-samtal Pu-samtal har genomförts vid två tillfällen. Föräldrasamtal Ett föräldrasamtal har genomförts med barnens vårdnadshavare. Tillsynsbesök Två av våra förskolor, Himlaliv och Ängeln har haft tillsynsbesök av Miljökontoret i Linköping med syfte att kartlägga utemiljön, förskolan Pärlan hade ett tillsynsbesök i syfte att kontrollera förskolans hygien rutiner. Giftfri förskola På förskolan Himlaliv har Operation Giftfri förskola genomförts, en inventering av förskolans olika material (fastighet och verksamhet) utifrån en giftfri miljö Tillbudsrapporter På förskolorna Himlaliv och Pärlan har några tillbudsrapporter inkommit

3 Beskrivning av verksamheten 2013/14 Förskolorna valde att fortsätta det påbörjade naturvetenskapliga projekt som startades läsår 12/13 för att få en fördjupad naturvetenskaplig kunskap. Vatten finns (nästan) överallt var hämtar du ditt blev därför sommaruppgiften för alla, barn och pedagoger inför detta läsår. Vi uppmanades att ta med ett vattenprov i en PET-flaska och en bild på vattenkällan. Förskolorna hade två gemensamma förbättringsområden. Genusarbete och kommunikation i arbetslaget. Det första området har hanterats genom samtal, inläsning av artiklar och föreläsningar. Det arbetet har resulterat i att vi har beslutat oss för att vi arbetar med jämnställdhet för alla utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vårt andra område har hanterats genom samtal, inläsande av artiklar och ett bedömningsmaterial SWOT om arbetslagets klimat. I skrivandets stund har en process kring Aktivt medarbetskap påbörjats med vår företagshälsovård. Varje enskild förskolas förbättringsområden och dess måluppfyllelse redovisas under varje förskolas stycke. I mars månad 2014 hade vi förmånen att starta vår tredje förskola: Förskolan Pärlan i Skäggetorp. Vi startade den med en invigningsgudstjänst i Skäggetorps kyrka och efterföljande internationell buffé. Till vår invigning hade en av våra pedagoger skrivit en Pärlan-sång och biskop Martin Modeus och Astrid 6 år fick klippa de blågula banden. Förskolan startade med en minde grupp barn och fyra pedagoger. Pedagogerna bestämde vid start att inte haka på det vattenprojekt som pågick på de andra förskolorna utan valde att bygga vardagsverksamheten med förskolorna värdeord som grund till att börja med. Utifrån de olika kunskapsbegreppen fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet och fantasi har pedagogerna även detta år utvärderat barnens lärande på förskolorna.

4 Förskolan Himlaliv Förskolan Himlaliv ligger i Johannelund, ett ytterområde i Linköping. Himlaliv består av 3 avdelningar och det är 34 barn inskrivna i åldrarna 1-6 år. Personallaget består av 7 personal, 4 stycken arbetar 100% och 3 stycken 75%. Förskolan Himlaliv arbetar projektinriktat och har en kristen profil. Utifrån läsårets naturvetenskapliga mål och barnens tidigare erfarenheter och intresse har förskolan Himlaliv arbetat med fokus vatten. I vårt projektarbete har vi även utgått från förskolan Himlalivs prioriterade utvecklingsmål, språklig medvetenhet, tydlig pedagogisk dokumentation, kulturell mångfald samt genus. I vårt projekt har vi exempelvis gjort enklare kemiska experiment, ställt hypoteser och reflekterat, utforskat kring vatten i fast och flytande form, flytförmåga, vikten av att ha rent vatten och reningsverk, livet i vatten. I vårt projekt har vi använt oss av faktaböcker, inspirationsbilder, hypoteser, experiment, utbyte av erfarenheter, dokumentationer av projektet, lek och skapande. Barn och pedagoger har fortlöpande under projektets gång samtalat och reflekterat kring det vi gjort. Det har väckt nya tankar och nya idéer och hela tiden fördjupat och drivit projektet framåt. Pedagogerna anser att måluppfyllelsen för naturvetenskap är god. Vi ser och hör att barnen har fått en ny faktakunskap kring vatten exempelvis hur den fryser, vad som händer när man blandar vatten med olika lösningar och material, att alla människor inte har tillgång till rent vatten, att vi ska vara rädd om vattnet, vattnets kretslopp och vilka arter som lever i vatten. Barnen har samtalat kring det som sker och utbytt erfarenheter med varandra. Vi har reflekterat mycket tillsammans vilket har lett till nya idéer och hypoteser. Vi ser också hur fakta och fantasi inspirerar varandra. Barnen har använt sin faktakunskap kring reningsverk till att konstruera egna i sandlådan och uppslag från barnprogrammet Daidalos som vi testat i experiment på förskolan. Vi märker också att barnen har blivit mer medvetna om vattnet som finns omkring dem och att vi måste vara rädd om det, för det är hela tiden samma vatten på jorden.

5 Språklig medvetenhet Vi har nått vårt mål genom att vi hela tiden för en dialog med barnen kring det vi gör. Vi märker också att barnen lärt sig och använder nya begrepp så som avdunsta, sjökort och korall. Barnen utbyter erfarenheter, ställer hypoteser, reflekterar och berättar för varandra. Vi har även sjungit sånger och ramsor kring vatten. Pedagogisk dokumentation Vi pedagoger har ett nytt reflektionsverktyg som ger en djupare analys kring det vi gör och hur vi går vidare. Barnen har även gjort egna dokumentationer kring projektet och blivit medvetna om att bild och text är ett sätt att förmedla sig och minnas åsikter och experiment. Detta tillsammans har drivit projektet framåt och belyst vårt lärande och utveckling. Kulturell mångfald Pedagogerna anser att vi inte nått detta mål till fullo. Vi har berört det genom att reflektera tillsammans i barngrupp över att människor i olika delar av världen inte har tillgång till rent vatten och hur man då gör. Men detta är ett mål vi behöver arbeta vidare med. Genus Vi anser att vi har nått målet genom att ge alla barn samma möjligheter och förutsättningar i vår verksamhet. Vi arbetar både i små och stora grupper för att alla ska få synas och höras och möjlighet att tänka, reflektera och undersöka tillsammans. Vi lyfter fram förslag och idéer oberoende av vem som sagt eller kommit på dem. Vi har även medvetet valt material som är öppet, inbjudande och inspirerande för alla.

6 Förskolan Ängeln Förskolan Ängeln ligger i anslutning till Tomaskyrkan på T1 i Linköping. Vi har 20 barn inskrivna i åldrarna 1-6 år, åldersindelade på två avdelningar. Vi är fyra heltidspedagoger. Vi arbetar projektinriktat och har en kristen profil. Projektet vatten började med att föräldrarna tidigt involverades genom att de fick en sommaruppgift som gick ut på att ta med vatten någonstans ifrån och ett foto på var vattnet hämtats. Föräldrarnas idéer om projektet har efterfrågats och tagits tillvara. På föräldrarådet har representanterna från föräldragruppen fått fortlöpande information om vad som händer i projektet och övrigt på förskolan. Så även i veckobreven som sitter synligt i hallen. I projektet har de yngre barnen getts möjlighet att reflektera kring enklare samband i naturen. Fokus har varit vatten och kemiska processer. Barnen har fått undersöka på nära håll vad vatten gör med leran. En bricka med 10 kg lera har stått framme under läsåret och barnen har fått uppleva hur den förändras över tid. Barnen har med alla sinnen erfarit lerans egenskaper som skapandematerial. De har lärt sig att leran är ett evigt material. De yngre barnen har även fått erfarenheter av vatten i fast och flytande form. De har tillverkat isfiskar i iskuber. Barnen har fått erfarenhet och kunskap i vad som behövs för att kunna få vatten att bli till is. Under våren arbetade de även mycket med att blanda färg och detta ledde till en del i förskolans gemensamma arbete kring bilder och vatten från hela världen. Detta spår i vattenprojektet blev en mångfald av berättelser och färger som alla fått ta del av. Varje barn har fått stå i fokus genom att pedagogerna betonat att det är just deras berättelse. De äldre barnen har i projektet fått utforska, ställa frågor om och resonera kring densitet, flytförmåga, ytspänning, kemiska processer och hävertprincipen. Barnen har fått en ökad förståelse för vattnets egenskaper, hur vattnet reagerar när man tillför nya material, såväl flytande som fasta. De har fått förståelse för hur lätt vi människor påverkar miljön och vattnet däri. De har utvecklat färdigheter i att utbyta erfarenheter, att ta tillvara andras erfarenheter och kunskap, att kunna resonera och att öppet lyssna på andras tankar och idéer. Barnen har utvecklat färdigheter inom estetiken och dess olika skapandetekniker. De har blivit väl förtrogna med hur en experimentprocess ser ut. Med vana ställer de frågor, observerar och diskuterar.

7 Både pedagoger, barn och föräldrar har påbörjat ett arbete med vår utemiljö som är ett annat av våra prioriterande mål. Vi har haft en fixar eftermiddag där vi tillsammas odlat, fixat vattenbanor, byggt och funderat hur miljön kan främja barnens lek. Pedagogerna har genom sin utvärdering sett att måluppfyllelsen på båda avdelningarna är god. Det har visat sig i fantastiska fantasifyllda samtal, teckningar, berättelser och föräldrarnas engagemang. Förskolan Pärlan Förskolan Pärlan ligger i anslutning till Svenska kyrkan i Skäggetorp i Linköping. Vi har 20 inskrivna barn i åldrarna 1-6 år i en syskongrupp. Arbetslaget består av fyra heltidspedagoger. Vi arbetar projektinriktat och har en kristen profil. Vi valde att bygga upp vår verksamhet utifrån förskolornas gemensamma värdeord: Tryggt/Roligt, Respekt/Ansvar, Lärorikt/Utvecklande, Olikhet/Lika värde. Arbetslaget har samma regler och värderingar. Vi har skapat rutiner och lagt fokus på att vara närvarande och lyssna på barnen. Det har givit en trygg samvaro och atmosfär. Vi vuxna försöker vara förebilder, respektera och vara konsekventa mot alla vuxna och barn vi möter. Vi har också alla ansvar för miljön.. Lärande sker i utbyte med varandra, barnen ges möjlighet att pröva sig fram. Alla barn har olika sätt att lära sig och ta till sig kunskap. Vi har givit barnen möjlighet att utveckla sina olika sätt att lära. Vi respekterar varandra utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Vi pedagoger har genom vår utvärdering sett att måluppfyllelsen är god.

8 Introduktionsår På förskolan Himlaliv har vi under detta läsår haft två nyutexaminerade förskollärare som har haft en mentor. En mentor är en redan legitimerad förskollärare som har till uppgift att vara ett yrkesmässigt stöd under introduktionsperioden. Perioden ska vara under ett års tid. Mentor och förskollärarna har träffats vid åtta tillfällen à 2,5 timmar under detta år. Förskolechefen har genomfört fyra observationsbesök med efterföljande samtal. Ett sista bedömningssamtal har hållits av förskolechef med varje enskild förskollärare innan bedömningen skickat in till Skolverket. Fokus för introduktionsåret har varit de fyra kompetensprofilerna som Skolverket har initierat. Mötet med barnet, Ledarskap, Samverkan och Eget lärande och utveckling. Båda förskollärarna bedömdes med godkänt. Giftfri förskola Under hösten 2013 genomförde kommunen ett antal inspektioner på några förskolor i Linköping utifrån ett perspektiv att barnens vardagliga miljö ska vara så giftfri som möjligt. Ingen av våra förskolor var uttagna till det men på eget initiativ och med hjälp av ett föräldrapar genomförde vi en inventering på förskolan Himlaliv. Det ledde till att vi upprättade en checklista med 13 punkter som ska vara till hjälp på samtliga förskolor när vi säkrar upp barnens miljö. Det arbetet har påbörjats på våra förskolor under våren. Miljökontoret Under läsåret har miljökontoret gjort besök på samtliga förskolor. På förskolorna Himlaliv och Ängeln var syftet att kontrollera utemiljön utifrån utsatthet av solljus, buller och avgaser. Även förekomst av konstgräs och bildäck. Båda förskolorna har bildäck men har valt att ha dem kvar. Barnen uppmanas att inte slicka på däcken utan använda dem som de klätterredskap de är tänkta att vara. Protokoll finns på åtgärder som ska göras i pärm hos förskolechef. På förskolan Pärlan var besökets syfte att kontrollera egenkontrollen kring smittskydd och hygien i verksamheten. Miljökontoret hade inget att anmärka på. Tillbudsrapport Ett fåtal (mindre än fem) tillbudsrapporter har upprättats under läsåret. En klämskada och resten fallolyckor. Fallolyckorna uppkom i lekar som inte resulterade i någon direkt åtgärd. Åtgärd vid klämskadan blev ett klämskydd. SWOT Arbetslaget gjorde under våren en SWOT kring arbetslagets styrkor och svagheter. Det arbetet sammanställdes för respektive förskola och samtalades sedan kring i arbetslagen. Sammanställningen befäster tanken om att förbättringsområdet kommunikation i arbetslaget bara är påbörjat och ännu inte avslutat.

9 Utbildning och kurser som genomförts under läsåret 13/14 Första hjälpen med utbildning av hjärtstarter genom Linköpings kyrkliga samfällighet för alla Språklig medvetenhet studiecirkel genom Språkpedagogiskt centrum, Linköpings kommun för en pedagog Bilderbokssamtal studiecirkel genom Språkpedagogiskt centrum, Linköpings kommun för en pedagog Mentorskap för nyutexaminerade förskollärare genom Lärarfortbildning AB för förskolechef och en pedagog som utsetts till mentor läsåret 13/14 Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan genom Sveriges skolledarförbund i Östergötland för förskolechefen Genus, naturvetenskap och teknik föreläsning genom Linköpings kommun för alla pedagoger Arbetsmiljöutbildning genom Linköpings kyrkliga samfällighet för förskolechefen NTA utbildning om vatten utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv genom Fenomenmagasinet och NTA i Linköping för alla pedagoger som arbetat med projektet om Vatten Förskolechefen 2014 Seminarium om Ledarskap mer än att vara chef genom Gothia fortbildning för förskolechefen Hallondagar om grunderna i Reggio Emilia filosofi genom förskolorna HallonEtt AB för alla nyanställda pedagoger (sju stycken) Bliss i vardagen genom Specialpedagogiska skolmyndigheten för pedagog med särskilt ansvar Bildkurs genom Reggio Emilia institutet för en pedagog Barn gör rätt om de kan föreläsning om bemötande kring barn genom Barns inlärning och utveckling AB för alla Språkljudscafé genom Språkpedagogiskt centrum, Linköpings kommun för några pedagoger Interna nätverk med utbyte av kunskaper och utveckling av den pedagogiska verksamheten Handledning kring reflektion, pedagogisk dokumentation och barns lärprocesser genom HallonEtt AB för alla Chefsutbildning genom Linköpings Domkyrkopastorat för förskolechefen

10 Vet du något om vatten och liv? Kan du berätta vad du vet? Att allt vatten är samma vatten. Det är bra med vatten så man kan dricka! Att dricka vatten är livsviktigt så att man kan växa Stina 4 år Det är viktigt att vattnet är rent annars kan man inte leva livet här typ maneter och koraller och så Ivan 5 år Det är viktigt att dricka vatten! Och det finns vatten i jordgubbar så det kan man äta! Man blir sjuk om man inte dricker vatten Ludvig 5 år Om man inte dricker tillräckligt med vatten får man ont i huvudet! Det är inte kul! Man kan inte leka om man har ont i huvudet! Majken 6 år Om vattnet är smutsigt är det inte bra! Om man är t.ex. i ett annat land då kan man åka till Sverige till ett reningsverk som renar vattnet! Reningsverket tar bort kiss och bajs och snor så att vi kan dricka det igen! Simon 5 år Vi måste dricka mycket saft och vatten så att våra hjärtan kan slå! Vi har liv för att våra hjärtan slår Märta 3,5 år Om man är ute på för djupt vatten så drunknar man Robin 6 år Ja, jag vet iallafall att det var Gud som skapade det, det fanns från första början alltså! Hilda 4,5 år Barnintervjuer De barnintervjuer vi genomförde under våren ger oss bilden av barn som trivs, oftast får påverka sin vardag på förskolan och som lär sig massa saker där Detta läsår har de lärt sig att rita, klättra, sjunga sånger, om vatten, att inte slåss, mycket om vätska, hoppa och leka bland annat!.

11 Styrkor på våra förskolor Attitydundersökningen som vårdnadshavarna på Himlaliv och Ängeln deltagit i indikerar att båda förskolornas styrkor är samarbetet mellan vårdnadshavarna och personalen samt att barnen utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs. Då förskolan Pärlan är nystartad har vårdnadshavarna inte blivit erbjudna någon attitydundersökning än. Vårdnadshavarna på Pärlan har muntligt gett uttryck för att de är mycket nöjda med personalens bemötande av barn och vårdnadshavare samt att de känner sig trygga när barnet är på förskolan. Ytterligare en styrka är att det finns en personal med annat modersmål än svenska, på så vis kan man säga att förskolan har en egen brobryggare. Generellt skattar vårdnadshavarna på förskolan Ängeln verksamheten högre än medelförskolan i kommunen. Utifrån pedagogernas egen skattning av verksamheten framkommer att en styrka hos alla tre förskolorna är samspelet och förhållningssättet till barn och vårdnadshavare. Ytterligare en styrka på Himlaliv är arbetet med bygg- och konstruktionslek. På Ängeln skattar pedagogerna arbetet med den språkliga medvetenheten högt. Planerade språkaktiviteter och möjligheter till kompetensutveckling är ytterligare styrkor på Pärlan.

12 Förbättringsområden på Himlaliv, Ängeln och Pärlan Följande förbättringsområden är framtagna av pedagoger och förskolechef genom en analys av ovanstående material. Vi har funnit tre förbättringsområden som förskolorna vill fokusera på tillsammans. Gemensamma förbättringsområden Åtgärder för barn i behov av särskilt stöd Åtgärder för barn i behov av särskilt stöd upplevs som ett område där vi behöver hitta en tydligare struktur i arbetet med de barn som på något sätt behöver extra stöd. Vi tänker att alla barn oavsett vilken av våra förskolor de vistas i ska få samma förutsättningar för att lyckas. Ett första steg är att diskutera vårt arbete i respektive arbetslag. För att sedan försöka skapa ett forum för att gemensamt arbeta fram ett verktyg. Begreppet barn i behov av särskilt stöd syftar inte på någon bestämd och avgränsad grupp, eller barn med vissa bestämda egenskaper, utan anger snarare att vissa barn tillfälligt eller varaktigt kan ha behov av mer stöd än andra. (Att erövra omvärlden, 1997) Kommunikation i arbetslaget Det andra området är kommunikation i arbetslaget.. Som Granér (1994) skriver, så är kommunikation oundviklig, men den kan utgöra en möjlighet eller ett hinder för personalgruppen. Pedagogerna på förskolorna har upplevt att kommunikationen mellan kollegor ofta försvårar, snarare än utvecklar verksamheten. En av höstens utbildningar är Aktiv medarbetarskap via företagshälsovården Feelgood. Språklig medvetenhet Det tredje området är språklig medvetenhet. För att nå god måluppfyllelse kommer en pedagog från varje förskola träffas och delge varandra kunskaper inom Före Bornholmsmodellen. Dessa pedagoger kommer sedan ansvara för språkgrupper på respektive förskola. I SBU:s sammanfattning framkommer att strukturerad träning av fone-grafem-koppling har positiv effekt på att förbättra läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och fonologisk medvetenhet. (2014) Bente Eriksen Hagtvet skriver vidare att ny forskning visar att kunskapen om sambandet mellan språkljud och bokstäver blir bättre, om den från början, i förskoleåldern, presenteras i ett språkligt sammanhang som är meningsfullt för barnen själva. (2006)

13 Himlalivs förbättringsområden Kulturell mångfald För att nå god måluppfyllelse behöver vi djupdyka i området och samtala kring vad kulturell mångfald betyder för var och en av oss. För att sedan kunna lägga upp en plan för hur vi kan arbeta med det i verksamheten. Förmåga till lyhördhet för varandras argument och uttryck, ömsesidig respekt, empati och inlevelseförmåga i varandras situation, är grundläggande för att kunna möta och se glädjen i kulturell mångfald. (Att erövra omvärlden, 1997) Rumsarrangemang I läroplanen för förskolan, Lpfö98, står det Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. För att nå en god måluppfyllelse behöver vi skapa möjligheter till avskildhet och lugn både i inom- och utomhusmiljön. Jämställdhet Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område både utifrån vårdnadshavarnas och pedagogernas skattning. I förskolans läroplan lyfts målet med jämställdhet fram som en viktig del i värdegrundsarbetet. Det handlar bland annat om att motverka traditionella könsmönster och om att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. (Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan, 2005) Vi fortsätter att arbeta medvetet med hur vi bemöter barnen, vilka vi ger utrymme, hur vi tilltalar, uppmuntrar osv. Vi kommer även lyfta vårt arbetssätt på höstens föräldramöte och arbeta mer medvetet med hur barnen väljer miljö och lekkamrater.

14 Ängelns förbättringsområden Utemiljön är ett prioriterat område både utifrån vårdnadshavarnas och pedagogernas skattning. I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan (2005) står det att Lokalernas utformning och utemiljö i en vidare bemärkelse sätter ramar för det pedagogiska arbetet i förskolan, samtidigt som de är en del av det. Den pedagogiska miljön ska ses som en aktiv part i det pedagogiska arbetet. Vi tänker fortsätta det påbörjade arbetet med att uppdatera gården. Utemiljön kommer även lyftas på höstens föräldramöte då vi tillsammans kan diskutera olika förslag hur vi kan förbättra den. Vi behöver också bli bättre på att visa för föräldrarna hur vi använder vår utemiljö. För oss pedagoger är det självklart att räkna närmiljön med dess möjligheter som utemiljö, men som besökare och vårdnadshavare har vi märkt att man fokuserar på gården och dess begränsningar. Barns inflytande Det är viktigt att personalen uppmuntrar och stödjer barns delaktighet och inflytande samt stödjer dem i att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö i vardagliga situationer. Det är viktigt att personalen utarbetar former för barns delaktighet och inflytande där alla barn ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning om vad som är meningsfullt och roligt i förskolan, oavsett ålder, kön, social och kulturell bakgrund. (Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan, 2005) Vi fortsätter vårt arbete med att synliggöra och tillgängliggöra material genom ord och bild samt reflektera tillsammans med barnen kring miljöerna. Pärlans förbättringsområden Bild och form I läroplanen Lpfö98 står det att Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Vi kommer att omorganisera och tillföra mer material för att utmana barnen att uttrycka sig genom olika typer av skapande. Vi tänker också att barnen ska ha tillgång till specifika material och tekniker att arbeta med på egen hand. Grupporganisation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. (Lpfö98) Vi vill använda oss av ett miljöschema där barnen kan välja lekmiljö. Vi tänker att det då blir lättare för barnen att organisera sin lek samt städa och ta eget ansvar för gemensamma regler. Vi ska fortsätta vårt påbörjade arbete med att märka upp förvaringslådorna för att få en tydligare miljö.

15 Likabehandlingsplanen Under detta år har vi reviderat och upprättat vår gamla likabehandlingsplan. Arbetet har lyfts och märkvärdiggjorts eftersom vi tänker att detta är det viktigaste av förskolans alla uppdrag. Alla anställda har fått en egen likabehandlingsplan och en publikation från Skolverket; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 12:1274 En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Värdegrunden utrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten (Lpfö 98, Skolverket 2010) Pärmen innehåller lagtexter och förklaringar, förskolornas arbetssätt för att främja och förebygga likabehandling. Den innehåller också arbetsmaterial för arbetet med att revidera och upprätta årsplaner. Vid arbetslagens kvalitetsdagar i maj har förskolornas värdeord samtalats kring och fått innehåll. Utifrån dem ska varje förskola under kommande år upprätta en årlig plan för verksamheten. Varje förskola har en egen plan och upprättar dokument gällande respektive förskola. Analys och sammanfattning Vår analys av Linköpings Domkyrkopastorats tre förskolor är att förskolorna håller hög kvalitet på alla läroplanens målområden. Måluppfyllelsen anser vi är mycket god. Vi ser att vårt projektinriktade arbetssätt har många bottnar och som på ett variationsrikt sätt ger barnen många erfarenheter av lärande och utveckling. Att arbeta projektinriktat ger också barnen goda möjligheter att påverka och medverka i sitt eget lärande. Det ger också erfarenheter att få möjlighet att förstå andra och därmed få möjlighet att växa in i ett demokratiskt samhälle. Vi har också förstått att kommunikation på alla sätt är nyckeln till god utveckling. Vi väljer därför att arbeta vidare med barnens språkutveckling genom att arbeta med Bornholmsmodellen (språklig medvetenhet), kommunikation i arbetslaget genom att arbeta med Aktivt medarbetarskap och utmanar oss vidare i kommunikationsförmåga genom att ha 100 språkighet som fokus på läsåret 14/15 s projekt för alla tre förskolor. Det är glädjande och stort att fortsätta att uppleva och se att känslan av god omsorg i mötet människor emellan skattas så högt av både föräldrar, barn och pedagoger. En reflektion kring det resultatet är att det är här vår kristna profil blir tydlig. Vi är medvetna om att det finns områden att förbättra och vi hoppas att de åtgärder vi i detta dokument har nedtecknat kommer att stärka vår kvalitet ytterligare.

16 Litteraturlista Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad Skolverket Kvalitet i förskolan, Allmänna råd (2005) Skolverket Att erövra omvärlden (1997) Fritzes Språkstimulering (2006) Natur och kultur SBU:s sammanfattning och slutsatser/ Dyslexi hos barn och ungdomar-tester och insatser (2014) Forskningsrapport