Slutrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden"

Transkript

1 Version: Slutrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden Så här fyller du i slutrapporten: 1. Besvara frågorna under rubrikerna 1 3 (Del 1) och 4 9 (Del 2). Del 1 avser projektets sista år och Del 2 avser den totala projekttiden. De fält som du ska fylla i är gråmarkerade. 2. Slutrapporten bör inte vara längre än 15 sidor, exklusive bilagor. 3. Skicka den ifyllda årsrapporten till: Arvsfondsdelegationens kansli Box STOCKHOLM Skicka även en kopia via e-post till din handläggare. Glöm inte att bifoga genomförda utvärderingar av projektet, filmer, kopior på pressklipp och/eller annan dokumentation. Projektnamn: Projektnummer: TAKK för Språket 2010/097 Projektägare: Organisationsnummer: MiM Kunskapscentrum Redovisningsperiod (ååmmdd - ååmmdd): Total projektperiod: Juli 2013 t o m juni 2014 samt slutredovisning 1 Juli juni 2014 Huvudsaklig målgrupp för projektet: (För att kryssa i en ruta, dubbelklicka (med höger musknapp) på den ruta som du vill kryssa i, och välj sedan markerad (under rubriken standardvärde) i den dialogruta som då kommer upp). Barn 0-11 år (med eller utan funktionsnedsättning) Ungdomar år (med eller utan funktionsnedsättning) Personer över 25 år (med funktionsnedsättning) 1 (39)

2 Version: Del 1 Frågeområdena 1 3 avser projektets sista år. 1. Genomförande 1.1 Beskriv hur ni har uppnått målen för året. Vilka aktiviteter ni har genomfört? Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Finns det något som ni har behövt förändra mot vad ni ursprungligen hade planerat? Under det fjärde året i Projekt TAKK för Språket har följande aktiviteter genomförts: Träffar med chefer från samarbetsorganisationer i avstämningsgrupen Två träffar har ägt rum under året för avstämning med cheferna från samarbetsorganisationer. Syftet med träffar har varit att följa upp vad som görs i varje organisation för att förankra det flerspråkiga perspektivet på AKK. Syftet har också varit att samtala kring och få stöd för projektets planerade aktiviteter under år 4 (se bilaga 1 med alla aktiviteter under år 4). Utbildningar FAMN och Fler-TAKK Samarbete med utbildningsförvaltningen i Uddevalla Kommun För att sprida det flerspråkiga perspektivet geografiskt men även för att göra erfarenheter om hur perspektivet kunde förankras i skolansvärld genomfördes under projektets fjärde år två omgångar av projektets utbildningar FAMN (föräldrautbildningen) och Fler- TAKK(personalutbildningen). Projektledningen förberedde utbildningsupplägg som erbjöd utbildningstillfälle för föräldrar, för pedagoger men även gemensamma tillfälle för samtal mellan föräldrar och pedagoger kring elevernas kommunikativa behov. Representanter från samtliga samarbetsorganisationer medverkade som föreläsare/eller seminarieledare vid något tillfälle under utbildningsdagarna. Den första utbildningen under hösten 2013 genomfördes i samarbete med utbildningsförvaltningen i Uddevalla kommun. Deltagare var enhetschefer, modersmålslärare, förskolelärare, grundsärskolelärare och föräldrar med flerspråkig bakgrund som har barn med kommunikativa funktionsnedsättningar. Personalen kom från 4 förskolor, 2 skolor och från modersmålsenheten i kommunen och deltagarantal uppgick till 41. Utvärderingar från deltagare i utbildningen var genomgående väldigt positiva (se bilaga 2 innehållande sammanställning av utvärderingarna från alla utbildningstillfällen i Uddevalla) och detta ledde till en förfråga från Center för Skolutveckling i Göteborg (CFS) om ett samarbete kring ytterligare en utbildningssatsning. Samarbete med Center för Skolutveckling i Göteborg och stöd från Social Resursförvaltning i Göteborg. Målsättningen med den nya utbildningsomgången var ytterligare spridning av det flerspråkiga perspektivet på AKK inom skolområdet. I samarbete med CFS och med hjälp av ekonomiskt bidrag från Social Resursförvaltningen informerades två enheter för förskolor och 6 särskolor i Göteborg. Sammanlagt anmäldes 60 personer till en utbildningssatsning som omfattade 5 2 (39)

3 Version: tillfälle varav några gemensamma för både föräldrar och pedagoger. Mellan personer deltog under utbildningstillfällen i Göteborg som samlade skolledning, personal och föräldrar. Målsättningen med utbildningen var att hitta språkutvecklande samarbetsformer mellan skolan och hemmet utifrån AKK-användning på modersmålet. Sammanställningen av utvärderingarna visar att denna målsättning uppnådes och att nöjdhetsgraden med utbildningsinsatsen fortsatte vara hög (se bilaga 3 med sammanställning av utvärderingar från alla utbildningstillfälle i Fler-TAKK vt 14). En referensgrupp för metodmaterialet TAKK för Språket etablerades. Under det fjärde året och som ett led i förankring och spridning av ett flerspråkigt perspektiv på AKK, förbereddes film- och text material som skulle ingå i metodmaterialet. Idén som fanns till grund för innehåll och form presenterades för sakkunniga inom samarbetsorganisationerna. De bidrog med synpunkter på texterna som nu finns på webbsidan TAKK för Språket och svarade på frågorna som ingår i avsnittet frågor och svar. Metodmaterialet TAKK för Språket sammanställdes Under våren 2014 spelades in filmaterial. Manus till animationerna skrevs ner med stöd och i dialog med föräldrar och familjer som har varit aktiva i Projektet. Ett samarbete med Högskolan Väst och deras 3D-animation och visualisering programmet etablerades och Webbsidan TAKK för Språket utvecklades, Kontakt med Hälso-och sjukvårdnämnderna 5 och 11 i VG Regionen(HSN 5 och HSN 11) Projektägare MiM Kunskapscentrum har kontaktat HSN och informerat om önskemål att delge Projektets resultat, slutsatser och metodmaterial till HSN-representanter. Vi har kontaktat via mail och telefon sekreterare för ovanstående HSN och ansökt om att få komma och berätta om förutsättningar och behov hos projektets målgrupp. Trots envisa försök att komma i kontakt med dessa politiska instanser gav ansträngningarna enbart ett resultat: vi fick ett mail från varje nämnd där de informerade att de inte hade tid att ta emot oss och lyssna på erfarenheter om dessa medborgares vardag. Att i sina presentationer utmana till en medborgardialog och att i praktiken inte ha vare sig tid eller reell intresse att genomföra den, tycker vi är skamligt och ett förbättringsområde för hälso-och sjukvårdsnämnderna i Regionen (för ett smakprov på hur medborgarnas röster inte får plats i den politiska agendan se bilaga 4 som innehåller kommunikation med politiken) Avslutningskonferens för att delge resultat och presentera metodmaterialet Den 10 juni genomfördes den sista formella aktiviteten i projekt TAKK för Språket och det var en avslutningsworkshop. Personer som varit aktiva i projektet både som deltagare i projektets utbildningar och som representanter från samarbetsorganisationer deltog. I Workshopen genomfördes gruppövningar för att levandegöra möjligheter och hinder för det flerspråkiga perspektivet på AKK. Totalt 50 personer deltog i avslutningen där det presenterades resultat och även metodmaterialet webbsidan TAKK för Språket. 3 (39)

4 Version: Mål för Projekt TAKK för Språket under det fjärde året har varit: a. Att följa upp samarbetsorganisationernas förankringsarbete. b. Att försäkra en spridning av ett flerspråkigt perspektiv på AKK både geografiskt, innehållsmässigt och hos politikerna som är beställare av stödinsatserna. De redovisade aktiviteterna innehåller en hög grad av medverkan från samarbetsorganisationerna i projektet. I samband med utbildningarna Fler-TAKK och FAMN som ägt rum under det fjärde året har medarbetare från samarbetsorganisationer bjudits in till att berätta hur projektets tankar har omsatts i praktiken. Hos Habiliteringen i Hisingen, Barn och Ungdomar (tidigare Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän) som medverkat i projektet från början har det lett till följande anpassningar: - Man arbetar mer och tidigare med praktiska exempel. Filmexempel visar flerspråkiga föräldrar som använder AKK med sitt modersmål. - Man börjar nu utbildningarna med att tillfråga deltagarna om deras tankar och erfarenheter om kommunikation och AKK. - Man han lagt till diskussionen om flerspråkighet och AKK-användning. - Man diskuterar med deltagare syn på funktionsnedsättning. - Materialet som används för hemuppgifter, bilkartor och sammanfattningar översätts till de aktuella modersmålen. - Tolkrollen är förändrad och tolkuppdraget förbereds inför varje utbildning. - Kurledarna som också är personal från habiliteringen har en större medvetenhet om vikten av att teckna och prata modersmålet. Specialpedagogiska Skolmyndigheten i Västra Regionen redovisar att de genomförde den första AKK-utbildningen med fokus på flerspråkighet under Vt Utbildningen tog del av filmmaterial som producerats i projektet och det skedde ett utbytte av idéer inför planering av utbildningen. Utbildningen samlade ca 45 deltagare, främst lärare och specialpedagoger och ingick i myndighetens kursutbud till skolhuvudmän och pedagoger i Regionen. Uddevalla kommun Satsningen i Uddevalla kommun ledde till att pedagoger i kommunen har fått kunskap om hur man utvecklar flerspråkighet genom AKK och nya infallsvinklar om hur samarbetet mellan skolan och hemmet kan se ut. Så här uttrycker sig deltagarna i utvärderingen som gjordes vid det avslutande utbildningstillfället: Bra med utbildningen: - Bra föreläsning av Salameh. - Att sitta och teckna i grupp och att man lyfter upp modersmålet. - Jag och vi som arbetslag har fått en ny utmaning i vårt pedagogiska arbete med barn på förskola. - En massa nyttiga saker på en plats. Mycket bra information - Möta modersmålslärare, föräldrar. - Att alla är nybörjare. - Ledningen på Mim inspirerande personer. 4 (39)

5 Version: Bra med ledare som visar och sen sätter ihop meningarna. - Det hade varit bra att boka uppföljnings tillfälle redan från början. - Bra sammanfattning. - Har fått lite mer kunskap om andra kulturer och hur kan jag använda det i mitt arbete med flerspråkiga barn. - Praktiska tips ur verkligheten. - Intressanta frågor som kom upp. - Förstår bättre hur samarbetet med hemmet är. - Ni får oss att känna oss viktiga. Mindre bra med utbildningen - Utbildningen tar slut. Och man ska visa, söka, hålla glöden vid liv- ensam. - Svårt att smälta Evas-Kristinas föreläsning vid ett tillfälle, hade önskat lite utförligare information från Salameh efteråt. - Synd att förskolledning inte var med idag. Under sista tillfället svarade 21 av 22 som fyllde i enkäten att de kommer att göra på ett annat sätt i mötet med flerspråkiga familjer efter utbildningen Fler-TAKK. Gällande vad det är som de kommer att göra på ett annorlunda sätt svara deltagarna att de kommer att efterfråga mer föräldrarnas kunskap, att uppmuntra dem att använda sitt modersmål tillsammans med AKK och att arbeta mer för att få modersmålslärarna och föräldrar mer delaktiga i förskola-skolans arbete. Av 22 som svarade på enkäten under sista tillfället anger 22 att de nu vet hur man kan använda TAKK och annan AKK tillsammans med modersmålet. Deltagarna anger att de upptäckt att det är viktigt att hålla kontakt med familjen och med modersmålsläraren (hela utvärderingen sammanställs i bilaga 2). Center för Skolutveckling i Göteborg (CFS) tog initiativ till fortsatt samarbete kring ytterligare en utbildningssatsning under Vt. 14. Målsättningen med den nya utbildningsomgången var ytterligare spridning av det flerspråkiga perspektivet på AKK inom skolområdet. Slutsats gällande måluppfyllelse av målet Att följa upp samarbetsorganisationernas förankringsarbete. Mot bakgrunden som beskrivs ovan är vår bedömning att ovanstående mål har uppfyllts då det flerspråkiga perspektivet finns som en del av samarbetsorganisationers olika agendor. Alla representanter kan redovisa för konkreta aktiviteter som genomförs där perspektivet tas upp och/eller sammahang i verksamheten där projektets erfarenheter diskuteras och tas med. Slutsats gällande måluppfyllelse av målet Att försäkra en spridning av ett flerspråkigt perspektiv på AKK både geografiskt, innehållsmässigt och hos politikerna som är beställare av stödinsatserna. Aktiviteterna som beskrivits men även dess efterföljande effekter indikerar att det flerspråkiga perspektivet på AKK har tagits emot av flera aktörer och att intresset för dess spridning finns nu hos de allra flesta verksamheter som samarbetat i projektet men också hos andra som kommit med i samarbetet efter aktiviteterna genomförts. 5 (39)

6 Version: Redogör för vilka föreningar, organisationer och/eller myndigheter ni har samarbetat med under året. Under året har vi samarbetat aktivt med följande verksamheter: - Utbildningsförvaltning i Uddevalla kommun, Kontaktperson Lize Lindqvist Center för Skolutveckling i Göteborg, Kontaktperson Marie Jacobsson DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning, Regionhabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, Kontakperson Britt Claesson Barn -och Ungdomshabiliteringen Hisingen, Kontakperson Anneli Åkerberg Högskolan i Väst, 3D-animation och visualisering. Kontaktperson Midhat Ajanovic Specialpedagogiska Skolmyndigheten Västra Regionen, Kontaktperson Eva Sandstedt, Språkens Hus Malmö Kontaktperson Eva-Kristina Salameh, Beskriv hur ni har arbetat med att öka förutsättningarna för långsiktig överlevnad av projektet efter projekttiden. Träffar med chefer från samarbetsorganisationer i avstämningsgrupen Avstämningsgruppen etablerades redan i början av processen vilket har varit en framgångsfaktor under hela projektet. Medarbetare från samarbetsorganisationerna har ingått i projektgruppen eller i arbetsgruppen som genomfört exempelviss utbildningarna. Samtidigt har deras chefer alltid informerats om medarbetarnas deltagande. Cheferna har genomgående fått frågor från projektledningen under avstämningsgruppsträffarna kring hur erfarenheterna som blir till kan förvaltas i den egna verksamheten. Medverkan av representanter från samarbetsorganisationerna i projektets utbildningar Fler-TAKK och FAMN. I samband med utbildningarna Fler-TAKK och FAMN har medarbetare från samarbetsorganisationer bjudits in till att berätta hur projektets tankar har omsatts i praktiken hos samarbetsorganisationerna. Detta har inneburit en reflektion kring den egna förankringsprocessen och samtidig erbjudit möjlighet att förmedla de egna erfarenheterna till andra professionella. Deltagare i utbildningarna har vid dessa tillfällen tagit del av exempel på hur kunskap som blir till via projektet kan förvaltas inom ramen för den reguljära verksamheten. 6 (39)

7 Version: Metodmaterialet webbsidan TAKK för Språket Tanken med webbsidan som nu finns tillgänglig för alla via nätet och på 4 olika språk, har varit att ha kvar erfarenheterna om användning av AKK tillsammans med modersmålet som gjordes i projektet. Viktigaste har varit att materialet skulle förmedla deltagarnas vardag och upplevelser och vad projektet har betytt för dem. 2. Målgrupp 2.1 Nyckeltal Ange antal aktiva deltagare i projektet: 256 personer bl. a. kursledare, språkledare, barn och anhöriga, personal, representanter från samarbetsorganisationerna (se bilaga 5 innehållande antal samtliga deltagare i projekt TAKK för språket under år 4) (med aktiva deltagare avses sådana som har kunnat ha inflytande över projektet) Andel kvinnor/flickor i projektet: 80% Andel män/pojkar i projektet: 20% Andel annan könskategori i projektet: 0 % Ange hur många personer som projektet totalt har nått under året: Personer som vi har mött med information eller utbildningar har varit 506. Webbsidan metodmaterialet TAKK för Språket har varit uppe en månad och hittills har vi fått 450 besökare. De flesta från Sverige men även från USA och England. Totalt har projektets erfarenheter nått till ca 1000 personer under året. Webbsidan är översatt till 4 stora språk och vi beräknar få minst dubbel så många besökare resten av året. 2.2 Beskriv projektets huvudsakliga målgrupp (ålder, kön, etnisk bakgrund, funktionalitet, eventuell problembild, etc.). Projektets målgrupp har varit familjer med ett annat modersmål än svenska som behöver använda alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) med någon familjemedlem. Fokus har inte varit några specifika funktionsnedsättningar eller diagnoser utan att familjen, habiliteringen eller förskolan har ansett att barnet eller ungdomen kan få förbättrade livsvillkor genom användning av AKK. Föräldrar och anhöriga som deltagit i projektets aktiviteter har haft barn och ungdomar med exempelviss downs syndrome, autism, utvecklingsstörning på grund av olika typer av kromosomavvikelser, språkstörning, hörselnedsättning, ryggmärgsbråck m fl. I de flesta fall har kommunikationssvårigheterna varit konsekvensen av en kognitiv funktionsnedsättning. Av 33 föräldrar som deltog i utbildningar och aktiviteter under det fjärde året var 29 mammor och 4 pappor. Sammanlagt under åren har deltagit drygt 40 föräldrar men några har deltagit i flera utbildningsomgångar. 7 (39)

8 Version: Språken som oftast förekommit har varit arabiska, somaliska och kurdiska sorani men även deltagare med persiska, albanska, tigrinja och engelska som modersmål har deltagit. Drygt hälften av föräldrarna som deltagit har behövt språkstöd för att ta till sig informationen och för att gå utbildningen. Vistelse i Sverige har varierat mellan 1 20 år eller fler. Majoriteten av barnen har varit mellan 4-12 år men deltagarna som hade äldre barn har uppskattat kunskapen desto mer eftersom de länge har saknat ett kommunikationssätt som fungerar i vardagen. 2.3 Hur och i vilken omfattning har ni nått målgruppen? Målgruppen har vi i huvudsak nått genom föreningens kontaktnät där det ingår en del personer som har utländsk bakgrund men även genom samarbete med habiliteringen och information som vi lämnat vid deras utbildningar. Vi har också kontaktat förskolor och skolor med hög andel elever med flerspråkig bakgrund. För att nå målgruppen har det varit oerhört viktigt att anpassa informationsträffar och alla aktiviteter för att personerna som har kommit till oss skulle känna att de kunde påverka vad som hände i projektet. Man måste utgå från målgruppens förutsättningar och behov även när aktiviteten innebär ett utbytte med personalgrupper. Detta är lätt att skriva men svårt att genomgående lyckas med i praktiken. Med medvetenhet om vilka som har stått i fokus och genom deltagarsamtal och formativa utvärderingar har vi dock haft bra koll på vad deltagarna har efterfrågat. På det sättet har vi lyckats hålla en hög närvaro på utbildningarna med få deltagare som fallit bort. I nästan varje utbildning har vi haft nya och gamla föräldrar. Att lära sig tecken och annan AKK är inte något man gör på 5 gånger. Träning och diskussion krävs och deltagarna har återkommit för man har känt att det har gett de någonting och förstått att kontinuitet behövs. Blandningen av nya och gamla deltagare och även av deltagare med olika modersmål i varje utbildningsomgång har varit framgångsrikt och man har kunnat delge varandra olika erfarenheter och synsätt under en och samma värdegrund. Så här säger en deltagare på fokusgruppsintervjun som gjordes vt 2013: Jag behöver hjälpen vi har fått här, träffa föräldrarna som jag har träffat här för jag har lärt mig mycket av dem. Habiliteringen kom och lämnade bilder men jag förstår inte vad de menar eller vad handlar det om men nu har jag lärt mig mycket om det, på den här kursen har jag lärt mig med det. 2.4 På vilka sätt har målgruppen varit delaktig i projektets genomförande? Konkret har målgruppens delaktighet sett ut så att representanter från MiM Kunskapscentrum har inför varje utbildningsomgång alltid tillfrågat föräldrarna som ska delta om deras åsikter, behov och förutsättningar i samband med AKK och flerspråkighet (Se bilaga 6 med frågeformulär som användes som underlag för samtal med varje deltagare). På det sättet har målgruppens frågor, behov och upplevelser i vardagen kommit med och påverkat form och 8 (39)

9 Version: innehåll i varje utbildningsomgång som gjorts i projektet. Utvärderingarna har skett kontinuerligt och haft ett formativt syfte. Detta har också lett till förändringar och anpassningar utifrån föräldrarnas respons under tiden som projektets insatser har pågått. 2.5 Beskriv målgruppens upplevelser av projektets insatser. Utvärderingar av insatserna som riktats till målgruppen har utgått från tre konkreta områden: Användbarhet i vardagen av det som tagits upp, bedömningen av innehållets kvalité vid varje kurstillfälle och bedömning av kursledarnas förmåga att förmedla relevant kunskap som kan förändra familjens vardag. Utifrån dessa områden och med hänsyn tagen till att frågorna ska vara enkla och tydliga utarbetades en enkät som användes för anhöriga och föräldrar (Se bilaga 7 med sammanställning av FAMN utvärderingar ht 13 vt 14). Målgruppen kan ha svårt att uttrycka sig i skrift och därför gjordes på nästföljande utbildningsdag muntliga återkopplingar på det som hade hänt gången innan. Viktigaste var att göra dessa återkopplingar efter de gemensamma tillfällen där både föräldrar och personal deltog. Kommentarer från dessa återkopplingar handlade om betydelsen av att ha träffat barnets pedagog och förstå mer hur förskolan-skolan tänker. Om att föräldrarna kände sig viktiga när de såg all personal från habilitering och skolan som deltog i utbildningen och att de blev sedda på annat sätt av personalen efter utbildningen. Det fanns en stolthet om att ha kunskap om AKK som personalen ibland inte hade. Så här berättar deltagarna i fokusgruppsintervju som gjordes vt 13: - Det är jag som har sagt till dem (personalen) om ritprat och berättat att vi tecknar och pratar modersmålet på MiM. De har blivit intresserade när jag berättade om utbildningen och vill få information om kursen - Det som gjorde mig att jag kände mig glad är att barnen känner att min mamma kan. De känner att de har kontakt med mamma och en annan trygghet. Jag känner mig lugnare och glad, om jag hade vetat så hade jag lärt mig det här innan - Förut om jag ville förklara (hen) en sak, så kunde jag säga 20 gånger eller hela dagen men (hen) förstod inte och jag förstod inte. Men nu bara jag visar teckenbilden som jag fått här och det räcker. Jag kan prata som jag vill och använder både modersmålet och svenska. 9 (39)

10 Version: Ekonomi Så här fyller du i den ekonomiska redovisningen: 1. Beviljat belopp från Arvsfonden Ange det beviljade beloppet per budgetpost (se ert beslutsmeddelande från Arvsfonden) samt summa. Om ni har gjort omdisponeringar under redovisningsperioden ska det nya godkända beloppet anges. 2. Faktiska kostnader och intäkter Ange faktiska kostnader och intäkter för redovisningsperioden. Kostnaderna ska vara granskade och godkända av godkänd eller auktoriserad revisor. 3. Ej förbrukade pengar Återbetalning Om de beviljade medlen är högre än de intygade kostnaderna ska en återbetalning till Arvsfonden göras. I de fall där en återbetalning blir aktuellt kommer vi att informera om det exakta belopp som ska betalas tillbaka och hur man återbetalar. 4. Utfall för prognosperioden föregående projektår Ange faktiska kostnader och intäkter för den period som ni prognostiserade för under föregående år. Glöm inte att revisorn också ska intyga de kostnader och intäkter från projektets tidigare år (prognos) som ännu inte har redovisats och intygats. Revisorns granskning ska följa de anvisningar som Arvsfondsdelegationen anger (se det särskilda dokumentet Anvisningar för revisorer ). Sist i detta dokument (Bilaga 1) finns det en bild som illustrerar tidslinjen för beslut, rapport, revision och fortsättningsansökan i ett arvsfondsprojekt. 10 (39)

11 Version: Ekonomisk redovisning Kostnadsslag Lönekostnader för fast/tillfälligt anställd personal inom projektet 4. Utfall för prognosperioden 2. Faktiska 1. Beviljat belopp föregående kostnader och från Arvsfonden projektår intäkter Externa tjänster Lokalhyra Informationsspridning och marknadsföring Resor Utrustning Andra verksamhetskostnader Revision Intäkter avgår -954 Summa Ej förbrukade pengar Återbetalning (Beviljat belopp minus faktiska kostnader och intäkter) år1-år4 0 Ideellt arbete (timmar), utfall Egen/annan finansiering, utfall år1-år (39)

12 Version: Del 2 Frågeområdena 4 8 avser hela projekttiden (det vill säga upp till tre år). Besvara frågorna kortfattat, fokusera på de viktigaste faktorerna/nyckeldragen. 4. Bakgrund 4.1 Sammanfatta varför ni startade projektet och vad ni ville åstadkomma. Vi ville åstadkomma en förändring gällande situationen för familjer som behöver använda AKK och är i en flerspråkig situation dvs. har ett annat modersmål men bor i Sverige. Dessa familjer nåddes sällan av etablerade verksamheter som ska ge stöd. Ingen organisation hade tidigare ställt sig frågan om användning av AKK kunde ske på familjens modersmål och vi ville att frågan skulle belysas teoretisk och praktisk. 5. Genomförande 5.1 Har projektets syfte och mål uppnåtts? På vilket sätt? Ja, genom att projektet har utvecklat ett flerspråkigt perspektiv på Alternativ kommunikation. Detta innebär bl. a att familjens språk och bakgrund uppmärksammas i högre grad när stöd förbereds och erbjuds. Detta ökar i sin tur chanser till att familjer ska kunna erhålla stödet de har rätt till på det sättet de behöver det. Aktiviteterna som vi har genomfört i Projektet har lett till att familjer som inte förstod förklaringar från habiliteringen, har gjort det genom projektets insatser. Aktiviteterna har också lett till att familjerna som inte visste vad AKK är, har fått verktyg föra utveckla kommunikationen med sina barn. Vi har mot slutet av projektet fastlagit att Inget flerspråkigt perspektiv på AKK är möjligt utan ett bra samarbete med familjen. Projektets ursprungliga målsättningar har uppnåtts och även utvidgas på vägen. I början tänkte vi mest på tecken som AKK men snart stod det klart för oss att frågan gällde hela AKK-stödet som även innefattar bildkommunikation, sociala berättelser, ritprat och ITK-stöd som också kan användas på modersmålet. 5.2 Vilka framkomliga vägar har haft störst betydelse för projektet? Vilka hinder har haft störst betydelse för projektet? Viktigt för projektet har varit att samarbetsorganisationerna har bestått över tid även om deras roll har förändrats genom åren. Vi har alltid informerat om vilka aktiviteter som har varit aktuella inför varje termin och bjudit in de att delta på deras villkor. Vi har bjudit representanterna för samarbetsorganisationerna till aktiviteterna som projektägaren MiM har genomfört med målgruppen. Först har de fått vara gäster och observatörer, sedan deltagit i genomförandet och sedan har de själva känt sig redo att utveckla insatser i egen regi med liknande metoder som MiM Kunskapscentrum har utvecklat under åren. Gentemot föräldrarna 12 (39)

13 Version: har vi varit tydliga om vilka målsättningar projektet har haft och att vår roll har varit att göra tillgänglig kunskap kring AKK på modersmålet men även kunskap som rör funktionsnedsättning, samhällsstöd och information, vilket har fått en stor plats i aktiviteterna. Största hindret när det gäller samarbetet har varit att få med en viktig aktör som är Språkcentrum i Göteborg (samlande enhet för modersmålsundervisning i Göteborg Stad). Under projektets andra år deltog delar av personalen i en utbildningsinsats. Deras medverkan var oerhört uppskattad av skolpersonal, personal från habiliteringen och av föräldrarna. Utvärderingarna från deltagarna var väldigt positiva och de önskade själva en fortsättning på utbildningen med fokus på tecken-och bildkommunikation. Detta erbjöds både under det tredje och det fjärde året men språkrektorerna och chefen för hela verksamheten som beslutar över personalens kompetensutveckling, avstod trots uppvaktning från Projektet och Center för Skolutveckling i Göteborg. Under utbildningen skrev föräldrarna sina ansökningar om modesmålsundervisning och specificerade att barnet behövde tecken-och bildstöd i sin modersmålsundervisning. På vilket sätt språkcentrum kommer att tillgodose det behovet är en fråga som vi hoppas ska följas upp av samarbetsorganisationerna som har ansvar för skolområdet. 5.3 Vilka samarbeten med föreningar, organisationer och/eller myndigheter har haft störst betydelse för projektet? Hur har ni samarbetat och hur ser samarbetet ut idag? Sett utifrån vad som mest gynnat projektets måluppfyllelse så har deltagande av medsökande organisation, Språkens Hus i Malmö, varit väldigt viktigt och grundläggande för projektets aktiviteter. Genom Eva-Kristina Salamehs kompetens, kunskap och erfarenhet har vi från början kunnat avfärda myter och föreställningar kring flerspråkighet och öppnat väg för ett nytt perspektiv. Även deltagande av Center för Skolutveckling, Barn-och Ungdomshabiliteringen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten i Västra Regionen har lett till att frågan har aktualiserats och börjat förankras i offentliga verksamheter där målgruppen inte lyfts fram tidigare. Hur samarbetet har sett ut beskrivs utförligare under fråga 1 som beskriver projekts aktiviteter. Samtliga samarbetsorganisationer som anges under 1.2 kommer att i sin verksamhet använda sig av metodmaterialet TAKK för Språket och har uppmannats att även i fortsättning bidra med nyheter, litteratur, länkar, m.m. som kan hålla webbsidan uppdaterad. 6. Projektets fortlevnad, erfarenheter, spridning 6.1 Beskriv hur projektet lever vidare (exempelvis genom erfarenheter och kunskap och) Habiliteringen Hisingen har tre utbildningar i sin reguljära verksamhet där det flerspråkiga perspektivet tas upp: KomFler, Information om Karlstadmodellen och TAKK-introduktion för 13 (39)

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014.

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014. Preliminär verksamhetsplan för år 2014. Bakgrund Under år 2014 kommer verksamheten i att syfta till att personer oavsett bakgrund (etnisk, socioekonomisk, kulturell, religiös, sexuell läggning, genus och

Läs mer

Verksamhetsberättelsen för MiM Kunskapscentrum år 2013.

Verksamhetsberättelsen för MiM Kunskapscentrum år 2013. Verksamhetsberättelsen för år 2013. Styrelsen för, 857209-6090 får härmed avge årsredovisning för 2013 Årsberättelse 2013 Årsredovisning för, ideell förening. Organisationsnummer: 857209-6090 Räkenskapsåret

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015.

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015. Preliminär verksamhetsplan för år 2015. Bakgrund Under år 2015 kommer verksamheten i att syfta till att personer oavsett bakgrund och utifrån sina individuella förutsättningar ska kunna påverka samhällsutvecklingen.

Läs mer

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT. 2013 Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013 Ett flerspråkigt perspektiv på AKK- Samarbetet mellan hemmet och skolan Luz Solano ht. 2013 AKK utifrån ett flerspråkigt perspektiv

Läs mer

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 1. Bakgrund Föräldrautbildning KomFler genomfördes HT 2011 inom ramen för projektet TAKK för språket av personal

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK Kunskapsområden som samverkar i ett flerspråkigt perspektiv Juridiskt/ styrdokument Pedagogiskt/ utbildning Språkligt/ medicinskt Flerspråkigt AKK Socialt/

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Läs mer

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer Förskolan

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola 150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Orgona förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Orgona förskola,

Läs mer

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 14/15 Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling På Lockropet känner vi respekt gentemot varandra och har förståelse för människors olikheter Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Carina

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Hösten 2010 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-kurs om autism 2. På Spåret fördjupad BAS-kurs 3. Föräldraträningsprogram

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Levla lärmiljön. Ett stödmaterial för tidiga insatser

Levla lärmiljön. Ett stödmaterial för tidiga insatser Levla lärmiljön Ett stödmaterial för tidiga insatser Stödmaterialet är tänkt att användas av förskolepersonal i arbetet med tidiga insatser för barn som hamnar i problemsituationer. Det är viktigt att

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Ansvariga för planen Förskolechef samt alla som arbetar på förskolan Örnen.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: JA NEJ Kommentar: Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011.

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011. Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011. 1. Bakgrund Föräldrautbildning TAKK på Modersmålet genomfördes HT hösten 2011 inom ramen för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Arbetsplan för Östlyckans förskola

Arbetsplan för Östlyckans förskola 140506 Arbetsplan för Östlyckans förskola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer