Kvalitetsredovisning 2012 lägesrapport och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2012 lägesrapport och analys"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012 lägesrapport och analys Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

2 1 [46] Referens Helena Duroj Mottagare Utbildningsnämnden Lägesrapport och analys Kvalitetsredovisning 2012 Sammanfattning Förvaltningen har försökt korta årets kvalitetsredovisning, och samtliga diagram och tabeller finns i Resultat- och indikatorpaletten, som bifogas. Vi har konstaterat att både betygsresultaten och flera av elevenkäternas index går något nedåt, och att förklaringarna till detta måste sökas i det lokala arbetet då vi inte ser några kommunövergripande orsaker. Det pedagogiska ledarskapet har utvecklats under året, och vi ser idag flera exempel på förändringsarbete på förskolor och skolor där målet är att höja kvaliteten i undervisningen ofta också med digitala hjälpmedel. Vi menar att kommunens skolväsende är på rätt väg, så pågående processer kommer att fortsätta. Inför Ettårsplan 2013 föreslår vi att prioriterade områden är språkutvecklande arbetssätt, utveckling av undervisningen genom användning av digitala verktyg, systematiskt kvalitetsarbete lokalt och ett inkluderande arbetssätt i alla skolformer. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner kvalitetsredovisningen från år 2012 Bilaga: Botkyrka resultat- och indikatorpalett 2012 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

3 2 [46] Innehåll Lägesrapport och analys... 1 Kvalitetsredovisning Sammanfattning... 1 Förslag till beslut: Inledning Presentation av utbildningsförvaltningen Vårt systematiska kvalitetsarbete Skolinspektionen Klagomålshantering Personal Medarbetarenkäten Personaltäthet och kompetens Lärarlegitimationen och dess krav Utbildningssatsningar Förskola Lärmiljö, fysisk och social Individuellt stöd och särskilda insatser Resultat Utmaningar Grundskola Lärmiljö fysisk och social Individuellt stöd och särskilda insatser Studie- och yrkesvägledning Resultat Vägar till förbättrad undervisning Utmaningar Fritidshem Lärmiljö, fysisk och social Individuellt stöd Resultat Utmaningar Grundsärskola Lärmiljö, fysisk och social Individuellt stöd och särskilda insatser Resultat Utmaningar Gymnasieskola Lärmiljö, fysisk och social Individuellt stöd och särskilda insatser Resultat... 27

4 3 [46] Utmaningar Gymnasiesärskola Pågående insatser och projekt Matematikutveckling Språkutveckling Mottagningsenheten Estetiska lärprocesser Tillgång till media Teknik och naturvetenskap KomTek Naturskolan En-till-en-satsningen Förskoleklasslyftet Entreprenörskap Förändringsarbete i områdena Tullinge Norra Botkyrka Tumba Utvecklingsområden Språkutveckling Likvärdighet Jämställdhet och genus Likabehandling / Interkulturalitet Digitalisering Inflytande Inkludering Analys och förslag till fortsatt arbete Måluppfyllelse Mål Mål Mål Förslag till fortsatt arbete Förslag till prioriterade områden inför ettårsplan

5 4 [46] 1. Inledning Årets kvalitetsredovisning är kortare än tidigare år. För statistik hänvisar vi till Resultat- och indikatorpaletten som följer som bilaga. Vid utarbetandet av rapporten har vi liksom tidigare år använt de sammanfattningar av kvalitetsarbetet som vi får från varje enhet, minnesanteckningar från de kvalitetsdialoger som genomförts på enheterna, statistik över betyg och provresultat samt enkätsvaren från årskurserna 5, 8 och 2. Även årsredovisningen för år 2012 har kommit till användning, liksom uppföljningar och utvärderingar som under året gjorts inom förvaltningen. Kvalitetsredovisningens syfte är att genom sina slutsatser ge ett underlag för planeringen av kommande ettårsplan. Vi upprepar inte årsredovisningens resultat, ekonomiska rapporten eller uppföljning av specifika åtaganden, utan förhåller oss huvudsakligen till utbildningsnämndens övergripande verksamhetsmål Presentation av utbildningsförvaltningen Till utbildningsförvaltningen hör kommunala förskolor och grundskolor, grundsärskola, skolbarnsomsorg, kommungemensamma grupper, och gymnasieskola med gymnasiesärskola inom Botkyrka. Förvaltningen ansvarar också för tillsyn av enskilt drivna förskolor/pedagogisk omsorg. Förvaltningen leds av en förvaltningschef, som under våren 2013 är tillförordnad i väntan på rekrytering. Centralt placerade finns enheter för administration, utveckling och utvärdering samt specialistinsatser. All verksamhet styrs av Skollagen, läroplaner och kursplaner, och av utbildningsnämndens ettårsplan. Den kommunala verksamheten är uppdelad på områdena Tumba, Tullinge och Norra Botkyrka, och de tre gymnasieskolorna bildar ett område. Områdeschefer och gymnasiechef leder rektorer och förskolechefer. Generellt sett har vi inom Botkyrka en god skolledarkompetens och bra grundstrukturer för kvalitetsarbetet. Det finns dock brister i stödsystemen för ekonomi och personal, något som tillsammans med ett eftersatt fastighetsunderhåll tar för mycket tid från det pedagogiska ledarskapet. Sedan ett par år har det varit omsättning på skolledartjänsterna, varför det är viktigt med en introduktion som ger likvärdiga kunskaper om vad som gäller för kvalitetsarbete och administration.

6 5 [46] År 2012 var det första hela året då skolan och förskolan var åtskilda, och organisationen har nu funnit sin form. Förskolan har vuxit som pedagogiskt självständig organisation med egen läroplan. Ett negativt utfall av omorganisationen var att skolornas budgetunderskott inte längre kunde täckas av en förskolas överskott, vilket skett på några skolor. Detta blev synligt vid årets slut. Omfattning av den kommunala verksamheten Förskola 4949 Grundskola inkl förskoleklass 8814 Fristående grundskola 1601 Utpendlare annan kommun 340 Inpendlare från annan kommun 223 Grundsärskola 148 Fritidshem 3636 Dagbarnvårdare/ped. omsorg 30 heltid, 4 halvtid Gymnasieskola 2428 Gymnasiesärskola Vårt systematiska kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är stommen i utbildningsförvaltningens utvecklingsarbete. Som åtgärd i strävan att utveckla kommunens skolor och förskolor finns ett väl förankrat och omfattande analys- och kvalitetsarbete. Under åren har det förankrats allt bättre ute i verksamheterna och idag säger de flesta rektorer och förskolechefer att det ger ett bra underlag för att få syn på utvecklingsbehoven. Varje år insamlas dels betygs- och provresultat, dels elev- föräldra- och medarbetarenkäter som sammanställs i en palett per skola. Detta används som underlag när rektorer och förskolechefer utvärderar och analyserar sina resultat. En sammanfattning av varje enhets systematiska kvalitetsarbete lämnas därefter in till central förvaltning. Under våren genomförs kvalitetsdialoger med samtliga rektorer och förskolechefer, somliga gruppvis och andra enskilt. I de gruppvisa samtalen har det blivit en givande dialog mellan cheferna som får tankar och idéer om hur man skulle kunna utveckla kvalitetsarbetet. I de enskilda samtalen blir den berörda skolan/förskolan mer fokuserade och det finns en tendens att det är lättare att tala om svårigheter och utvecklingsbehov. Dessa kvalitetsdialoger blir, tillsammans med chefernas sammanfattning av sitt systematiska kvalitetsarbete, ett bra underlag som

7 6 [46] ligger till grund för förvaltningens analys och beslut om vilka prioriteringar av utvecklingsinsatser som behövs den närmaste tiden Skolinspektionen En viktig händelse inom Botkyrkas skolväsende var att Skolinspektionens regelbundna tillsyn utfördes här under vintern. Nämnden har tidigare fått rapport om kritiken som riktades mot våra skolor och vilka åtgärder som vi ska vidta. Här följer bara en kort sammanfattning, eftersom de punkter som Skolinspektionen slog ned på kommer att belysas ytterligare i denna kvalitetsredovisning. För kommunen som helhet pekade Skolinspektionen ut några av våra starka sidor. Botkyrka ansågs ha ett välförankrat kvalitetsarbete, och man noterade att vi stöder det språkutvecklande arbetet och det förebyggande elevhälsoarbetet. Man var också positiv till att skolledarna ska ha adekvat utbildning, och till våra bemödanden att skapa ett inkluderande arbetssätt. Den kritik som riktades mot några skolor gällde främst: Svagheter i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling Brist på utbildad personal i alla ämnen Svagheter i det systematiska kvalitetsarbetet med resultatanalys på skolnivå Åtgärdsprogram som inte fyller författningens krav Ingen variation i undervisningen, svag anpassning till elevers olika behov Lågt inflytande och bristande arbetsro för eleverna Också förskolor och fritidshem fick en övergripande granskning på kommunnivå, och även här fann Skolinspektionen både brister och goda kvaliteter. Fritidshemmen berömdes för sitt medvetna pedagogiska arbete och för att barnen fått ett större inflytande över sin fritid. Men man gjorde nedslag på att elever i behov av stöd inte alltid får det och att barngrupperna är stora. När det gäller förskolorna lyfte Skolinspektionen främst fram det goda pedagogiska ledarskapet, men var kritisk till den osäkerhet man iakttog i det språkutvecklande arbetet, inklusive modersmålsträningen. För både förskola och fritidshem gällde att kvalitetsarbetet är ofullständigt, att planerna mot diskriminering och kränkande behandling är i behov av förbättring, och det välbekanta faktum att högskoleutbildad personal saknas.

8 7 [46] Vid tillsynen, liksom vid enskilda anmälningar som gjorts till Skolinspektionen och utretts där, framkommer att det finns brister i arbetet med elevs rätt till särskilt stöd och i arbetet mot kränkande behandling. Bristerna ligger vanligen i åtgärdsprogrammen och i planen mot diskriminering och kränkande behandling (gäller främst grundskolan). Exempelvis kan åtgärdsprogrammen vara ifyllda på ett informellt vis med bara förnamn och inga datum, vilket inte är tillräckligt för en allmän handling. Angående förskolorna anmärkte Skolinspektionen på att flera av dem hade samma plan mot diskriminering och kränkande behandling, de hade alltså lånat av varandra utan kartläggning på den egna förskolan Klagomålshantering Under år 2012 inrättades en tjänst för klagomålshantering i kommunen, och under detta första år har 21 anmälningar tagits emot. Åtta av dem överlämnades från Skolinspektionen. Två var anonyma. En anmälan gällde en fristående förskola och överlämnades till dess huvudman. Fördelning av anmälningar förskola grundskola fritidshem Norra Botkyrka Tullinge 1 3 Tumba 1 6 På förskolorna gäller anmälan förskolans värdegrund, såsom tillsyn och omsorg om barn samt bemötande från personalen. På grundskolorna gäller flertalet anmälningar särskilt stöd eller kränkande behandling, och vid ett ärende handlade det om skolans tillsynsansvar. Vid sex av de 21 bedömningar som gjorts har verksamheten följt författningarnas krav. 2. Personal 2.1. Medarbetarenkäten Medarbetarundersökningen för 2012 genomfördes under perioden okt/nov. skickade ut 2818 enkäter som 2278 personer valde att besvara, vilket ger en svarsfrekvens på 81 procent. Det är en ökad svarsfrekvens med två procentenheter från året innan (79 procent). På utbildningsförvaltningens enheter används resultatet som underlag i det fortsatta arbetet. Respektive chef ansvarar för att analysera resultatet tillsammans med medarbetarna för att sedan ta fasta på de styrkor och

9 8 [46] utvecklingsområden som identifierats. Undersökningen ger en god nulägesbild av vad medarbetarna, utifrån olika perspektiv, tycker om sin arbetssituation. Medarbetarindex (MI-siffran) är ett samman-fattande index som baseras på andel positiva svar. Medarbetarindex (MI) för 2012 är 69 (för 2011 MI 68). Medarbetarindex beräknas utifrån två nyckelfrågor Fråga 1. Jag är totalt sett nöjd med min nuvarande arbetssituation Fråga 6. Jag har inflytande över hur jag bedriver mitt jobb Drygt tre fjärdedelar av de anställda är positiva på området Delaktighet och inflytande samt Ledarskap, och över 80 procent har svarat positivt på Hållbart medarbetarskap. På områdena mitt jobb engagerar mig, mitt jobb känns meningsfullt, jag känner mig motiverad i mitt jobb är andelen positiva svar mellan 83 och 90 procent. Inom dessa områden är skillnaderna mellan kvinnor och män små i andelens positiva svar; kvinnor är något mer positiva Personaltäthet och kompetens Förskola Det finns fortsatt ett stort behov av att rekrytera förskollärare. Andelen utbildade förskollärare 2012 var 31 procent, vilket är en mycket låg andel jämfört med riket totalt, och näst lägst bland Södertörnkommunerna. Det finns stora skillnader mellan kommunens förskolor vad gäller andelen behöriga förskollärare. Antalet inskrivna barn per årsarbetare har fortsatt att sjunka, från 5.9 år 2009 och 5.7 år 2011 till 5.6 år Grundskola Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat från 81 procent 2011 till 79 procent Lärartätheten var 12.7 elever per lärare 2012, vilket är den näst högsta tätheten bland Södertörnskommunerna. Grundsärskola I grundsärskolan finns många medarbetare med lång erfarenhet, och andelen medarbetare med lärarexamen är hög. Många har dessutom fortbildat sig inom specialpedagogik. De förskollärare som arbetar i grundsärskolan är ofta utmärkta pedagoger, men de saknar ämneskompetens för de högre skolåren. Kravet för behörighet när lärarlegitimationen införs är högt: både specialpedagogisk utbildning med inriktning mot utvecklingsstörning och ämnesbehörighet i de ämnen man ska undervisa i. Idag är det endast en handfull av medarbetarna som uppfyller det. Läget är ungefär det samma i alla

10 9 [46] kommuner. Grundsärskolan behöver också se över och öka kompetensen hos elevassistenterna. Regeringen har skjutit på behörighetskraven för lärare till 2018, så kommunerna har fått mer tid på sig, men frågan om ämneskompetens bland grundsärskolans lärare måste ses i ett helhetsperspektiv, så att pedagoger i olika skolformer kompletterar varandra och ämneskompetensen höjs för samtliga. Fritidshem Andelen årsarbetare i fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen har ökat från 32 till 36 procent mellan 2011 och Andelen är mycket låg i förhållande till riket, men näst högst i Södertörnskommunerna. Personaltätheten har ökat, från 24.1 barn per årsarbetare till Det är dock fortfarande den lägsta personaltätheten bland Södertörnskommunerna. Gymnasieskola Gymnasiet har en hög andel behöriga lärare, framför allt i teoretiska ämnen. Andelen har ökat de fyra senaste åren och är nu 80.5 procent vilket är högre än i riket. Ett antal lärare har licentiat- eller doktorsexamen. Samtliga skolor har stor brist på kompetens i svenska som andraspråk och specialpedagogik och det mycket svårt att rekrytera båda dessa lärarkategorier, varför man eventuellt bör undersöka möjligheter att anordna kompetensutveckling inom kommunen för att täcka behoven. Personaltätheten har ökat från 7.1 till 7.6 lärare per 100 elever mellan 2011 och Hela ökningen har skett på en av gymnasieskolorna, som dock kommer att minska sin kostym under 2013 för att komma i ekonomisk balans Lärarlegitimationen och dess krav År 2011 genomfördes för första gången en grundlig kompetensinventering i våra verksamheter. Den visade att en stor del av undervisningen utförs av lärare som inte kommer att få legitimation för det ämne och den årskurs som de nu undervisar i. I gymnasieskolan var problemet av mindre omfattning. Även för fritidshemmen ställer lagstiftningen och läroplanen högre krav på formell kompetens än vad vi kan leva upp till. Denna första kompetensinventering gav ett bra underlag för varje rektor och förskolechef arbeta fram en lokal kompetensförsörjningsplan för åren fram till 2015, och att organisera undervisningen så att eleverna i högre utsträckning möter behöriga lärare.

11 10 [46] Hösten 2012 genomfördes en ny inventering av förskollärar- och lärarbehörigheten. Inom förskolorna var det inga stora skillnader, men i skolorna ser vi att andelen behöriga lärare i matematik och NO-ämnen i de senare åren har ökat, förmodligen i huvudsak som en följd av omorganisation. I övrigt kvarstår i stort sett samma brister som i den första inventeringen. I grundskolan är behörigheten under 50 procent i vissa årskurser när det gäller svenska som andraspråk, engelska, fysik, teknik, geografi, spanska, hem- och konsumentkunskap och slöjd. Läget är betydligt bättre i gymnasieskolan, men även här finns brister i svenska som andra språk och specialundervisning, men även i matematik och vissa yrkesämnen (för de senare krävs dock inte legitimation). I de dialoger som förvaltningen haft med samtliga förskole- och skolledningar efter inventeringen är det tydligt att man på samtliga enheter arbetar målmedvetet med både kompetensutveckling av medarbetare och med sin organisation för att så långt som möjligt kunna möta lagstiftningens krav Under våren 2013 har regeringen och lärarnas fackförbund kommit fram till ett förslag att lärare som är över 50 år och som arbetat lång tid med ämnen utöver sin formella behörighet ska kunna bli behöriga även i dessa ämnen. Om detta förslag går igenom kommer antagligen andelen obehöriga lärare att minska väsentligt i till exempel NO- och SO-ämnen Utbildningssatsningar Många av kommunens barnskötare saknar formell barnskötarutbildning. Under höstterminen 2012 fick ett 70-tal sina kunskaper validerade, och 61 genomgår nu gymnasieutbildningen. När det gäller förskollärare är det många som önskar bli det, men som saknar grundläggande behörighet. För närvarande är det 25 stycken som deltar i den treåriga utbildningen. Höstterminen 2012 ställdes den erfarenhetsbaserade fritidspedagogutbildningen in, på grund av för lågt antal sökande med rätt behörighet. Alla som innehar en rektorstjänst har påbörjat eller genomgått rektorsprogrammet om 7.5 hp. Även cirka 25 biträdande rektorer och förskolechefer deltar, och fler är intresserade. De rektorer som har den äldre statliga rektorsutbildningen har erbjudits att delta i Rektorslyftet. Tre har börjat utbildningen och fyra tillkommer i höst.

12 11 [46] Lärarlyftet II Lärarlyftet omfattar behörighetsgivande utbildning för examinerade lärare som undervisar i ämnen de inte är behöriga i. Detta andra lärarlyft har inte samma förmånliga kompensation från staten som första omgången, enbart stimulanspengar. Det är Botkyrka kommun som kompenserar skolorna med 2300 kronor per poäng, men det är ändå inte lika attraktivt så det är betydligt färre lärare som ansökt om Lärarlyftet II. En trolig slutsats är att behöriga lärare är nöjda med att undervisa i de ämnen som ingår i deras lärarutbildning, så att det blir arbetsgivarens ansvar att organisera tjänsterna så att lärare erbjuds undervisning inom sin kompetens. Forskning i Botkyrka Den forskning som bedrivs i Botkyrka kommun ska tillämpa Vetenskapsrådets etiska regler, vilket bland annat betyder att de skolor och personer som deltar får information och kan ge sitt samtycke. De behandlas konfidentiellt, men när forskningen är klar och har presenterats kan rektor och kommun fritt använda resultaten. Det är för närvarande två lärare som deltar i den kommunala forskarskolan som startats av Botkyrka, Stockholm och Nacka i samarbete med Stockholms universitet. Lärarna kommer att avlägga licentiatexamen. Lärarutbildning Botkyrka har omkring 300 lärarstudenter i verksamhetsförlagd utbildning, och nästan lika många lärare med handledaruppdrag. Ungefär hälften av handledarna har en handledarutbildning på 7.5 högskolepoäng. Tio förskolor och tio grundskolor har efter ansökan blivit utvalda VFU-skolor, vilket innebär att man åtar sig att utbilda fler handledare. Alla grundskolor har tyvärr inte fullföljt sina åtaganden. Stockholms universitet har valt ut Karlavagnen, Trädgårdsstadsskolan och Tumba gymnasium som övningsskolor inom regeringens satsning på att förstärka lärarutbildningen. Alla lärare som arbetar på övningsskolorna har genomgått en utbildning i professionsbedömning och handledarutbildningar har påbörjats. 3. Förskola Under år 2012 separerades förskolan från grundskolan och förskolorna blev egna enheter ledda av förskolechefer. Idag är organisationen tydlig, med förskolechefen som ansvarig pedagogisk ledare. Vanligen har förskolorna också en pedagogista eller pedagogisk utvecklare (i skiftande

13 12 [46] anställningsgrad), och förskollärarna har fått ett avdelningsansvar och är ofta representerade i enhetens ledningsgrupp. För att stärka chefs- och pedagogiskt ledarskap har många förskolechefer idag byggt upp tjänster för administrativt stöd och vaktmästeri. Ett dilemma för många förskolor är att när man lyckas rekrytera utbildade förskollärare stiger personalkostnaderna, vilket kan generera ett underskott i budget. Att öka antalet barn i grupperna kan vara ett sätt att finansiera den kostnaden, trots att det ur flera aspekter är kontraproduktivt Lärmiljö, fysisk och social Förutsättningarna för förskoleundervisningen är tuffa för de enheter som har en eller flera av dessa faktorer att bearbeta: låg utbildning hos personalen, hög sjukfrånvaro, slitna lokaler, hög arbetsbelastning och ökande barnantal. Ändå beskriver samtliga förskolor ett intensivt arbete med att kvalitetsutveckla verksamheten, då områden som ett gott förhållningssätt, ett språkutvecklande/processinriktat arbetssätt och de fysiska lärmiljöerna har stått i fokus. Arbetet med de fysiska lärmiljöerna har varit framgångsrikt. Idag utmanas barnens utforskande och möjligheter till att uttrycka sig på många olika sätt, såsom genom drama, teater, bygge och konstruktion, läsa, rita och skriva. På flera håll har barnen också tillgång till i-padda och digitala verktyg i sitt lärande. Samtidigt som man aktivt bearbetar dessa områden så lyfter man också fördjupning och fortsatt arbete med framförallt ämneskunskaper och ökad förståelse för materialets och miljöns betydelse för lärandet. När tillgången på digitala verktyg blir större blir den bristande ämneskunskapen hos förskolan synlig. På i stort sett alla förskolor är den pedagogiska dokumentationen ett viktigt verktyg för att följa och dokumentera verksamheten, barnens och pedagogernas lärande och inflytande. Det finns ytterligare behov av utbildning inom detta område, både för dem som inte tidigare gått och för dem som behöver en fördjupning för öka förståelsen för vilka lärprocesser som pågår. Alla förskolor beskriver också ett pågående arbete med läroplanen och reflektioner kring betydelsen av dess mål. Delaktigheten i nätverk (KomTek, Naturskola, Kultur och Fritid med mera) har bidragit till ökad medvetenhet om läroplanens ämnesmål.

14 13 [46] 3.2. Individuellt stöd och särskilda insatser Stödet från de resurspedagoger och resursteam som finns i områdena ger mycket hög tillfredsställelse. Förskolorna anser att de får adekvat hjälp i sitt dagliga arbete, även om de givetvis önskar mer resurser. Flera förskolor har en anställd specialpedagog, vilket är en stor tillgång. Men när antalet barn i grupperna ökar blir det också svårare att möta många olika behov som barnen har. En förskolechef beskriver tydligt att under perioder med lägre belastning har tiden för alla barn ökat, men i synnerhet för barn med behov av särskilt stöd. Vid stora barngrupper finns också risken att personalens upplevelse av barn med stödbehov ökar. Modersmålsstödet är av varierande kvalitet, eftersom det är svårt att organisera arbetet i enlighet med styrdokumenten. För en modersmålstränare med bara en timme i verksamheten är det inte enkelt att gå in som en del av barnens vardag som sätter ord på det som sker, och förskolorna nämner som ett problem att några modersmålstränare tar ut barn i små grupper. Det framhålls som en svårighet att organisera den korta tiden för barnets bästa Resultat Inom förskolan mäts inte resultat i fråga om varje barns kunskaper, utan det är pedagogernas observationer av barngruppen som visar vilka nya förmågor barnen börjar använda. Generellt kan vi av förskolornas egna beskrivningar se att de språkliga sammanhangen för barnen har ökat, genom att pedagogerna fått en större medvetenhet om sitt språk. Samtliga förskolor lyfter fram den lilla gruppen och dialogen mellan vuxna och barn som en mycket viktig faktor för barnens språkutveckling och lärande. Några förskolor beskriver också att de genom kartläggningar av den språkliga interaktionen upptäckt vad de behöver utveckla. En bättre samsyn behövs med förskoleklass och grundskola, så att de förmågor och kompetenser som barnen tillägnat sig tas tillvara på nästa steg i utbildningen Utmaningar Den pedagogiska dokumentationen som kvalitetsverktyg ska utvecklas, för att följa och utvärdera det pedagogiska arbetet. Särskilt fokus bör då ligga på språkutvecklande arbetssätt och IT-kommunikation. Övriga områden som behöver fördjupas inom förskolan är: Systematiskt kvalitetsarbete Förhållningssätt och att leva värdegrunden i vardagen

15 14 [46] Ett likabehandlingsarbete och ett aktivt arbete kring genus och kränkningar Stödjande arbete kring rekrytering av förskollärare Stödja och tydliggöra förskollärarnas utökade ansvar Metodutveckling för modersmålsträning Ämnesfördjupning 4. Grundskola Förskoleklass Avsiktsförklaringen för förskoleklass 1 som togs fram år 2011 fastslog: Huvudsyftet är att verksamheten i förskoleklass främjar elevens allsidiga utveckling, lusten att lära, det livslånga lärandet och därmed tilltron till den egna förmågan. De styrkor och utvecklingsbehov som beskrevs i avsiktsförklaringen verkar vara likartade idag. Men i de inlämnade kvalitetssammanfattningarna står inte mycket att läsa om förskoleklassen. Det som skrivs är ofta om dess organisation; hur arbetslagsindelning eller ekonomi ser ut. Två skolor skildrar framgångsrikt ett arbete i förskoleklassen när det gäller språk- och läsutveckling, någon nämner som positivt samarbetet med Naturskolan eller de fräscha lokalerna. På en skola har pedagoger i grundskola, förskoleklass och fritidshem gått en gemensam utbildning för att öka samsynen på verksamheten, och två skolor skriver att förskoleklassens arbete liksom samverkan med grundskola och förskola behöver utvecklas. Under utbildningen Kortlyftet kommer förskolepedagogernas erfarenheter fram vid reflektionstillfällena. De uttrycker att de befinner sig i ett mellanrum mellan förskolan och årskurs ett, vilket på en del skolor leder till en oklar arbetslagstillhörighet. Många pedagoger i förskoleklass behöver mer schemalagd tid för samplanering. Några av dem ansvarar för fritidsverksamhet på eftermiddagen, då äldre elever tillkommer. Förvaltningen ser ett utvecklingsbehov, men också stora möjligheter att komma vidare eftersom förskoleklassen på många håll är i ett innovativt skede med ambitiösa pedagoger som söker nya vägar. Några förskoleklasser har varit med i projektet Att skriva sig till läsning som förhoppningsvis kommer att få spridning. De utvärderingar som gjorts av Kortlyftets två första terminer var mycket positiva, men för att det nya ska kunna omsättas i praktik är det bättre 1 Diarienummer 2011:12

16 15 [46] om alla som arbetar i enhetens förskoleklass kan delta, än om bara några deltar i kursen. Det finns en önskan om att få ett strukturerar erfarenhetsutbyte med andra förskoleklasspedagoger i kommunen, så det kan bli aktuellt att organisera ett nätverk när Kortlyftet är avslutat Lärmiljö fysisk och social Fyra skolor är helt nöjda med sina lokaler som är nybyggda eller renoverade. Några är nöjda med vissa delar och missnöjda med andra, och slutligen är några i stort behov av renovering. Då handlar det om trånga och föråldrade lokaler, med ventilationsproblem som skapar allergier, eller avsaknad av stort som smått, från musiksal till fönsterbänkar. Något som bidrar positivt där det finns, och efterlyses i andra skolor, är möjligheten till gemensamma samlingsplatser, så som aula eller lärcenter där man lär genom att ta del av varandras arbeten. Digitala skrivtavlor har slagit igenom stort och ingår i stor utsträckning i klassrumsutrustningen, liksom kompensatoriska hjälpmedel som ofta finns att tillgå. Men det är enstaka skolor som gör framsteg med strömmade media, flippklassrum 2 eller internationellt skajpande. Andra skolor, i synnerhet de med enbart yngre elever, har bristfällig IT-utrustning och behöver i-paddor och läsplattor. Den pedagogiska upprustningen av lokalerna tas upp av några skolor som anser att rummen är illa anpassade till den undervisning man vill bedriva, den som de nya styrdokumenten syftar till. Andra slutsatser som skolorna drar av sina miljöbrister är att nedslitna lokaler ger ett negativt intryck på föräldrar och besökare, att en kall interiör skapar ett kallt klimat, och att konflikterna tenderar att öka på små ytor. Förändringar som gjort positiva avtryck i skolorna är möjligheten till utepedagogik på upprustade skolgårdar, en upprustning som vanligen kommit till stånd inom ramen för Skolgårdsprojektet som drivs i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen. Både matematik och naturvetenskap kan då studeras utomhus i närmiljön, och Naturskolan nämns som en spridare av goda idéer. Endast en skola nämner som framgångsfaktor närheten till externa samarbetsaktörer, och liksom tidigare år anar förvaltningen att användandet av närsamhället som källa till kunskap inte ligger i framkant i våra skolor. Med 2 Flipped classroom, ett sätt att ha digitala genomgångar och frigöra klassrumstid för diskussioner, se

17 16 [46] tanke på Botkyrkas geografi är det på många håll enklare att chatta med USA än att åka till Konsthallen. I arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling krävs kartläggningar där eleverna deltar, och det märks att detta blir vanligare på skolorna. När det gäller undervisningen ökar inslagen av skolledarobservationer med återkoppling som en del i det pedagogiska ledarskapet. Undervisning av ämneslärare är allmänt förekommande också för yngre barn, som ett resultat av statliga behörighetskrav. Skolorna arbetar mycket med bedömning, som en fortsättning på implementeringen av läroplanen. Ett nätbaserat verktyg som börjar uppskattas är Unikum, där mål, planering och bedömningar tydliggörs. I synnerhet den pedagogiska planeringen har på flera skolor blivit ett levande verktyg för skolutveckling, så att det professionella språket förankrat i läroplansterminologi förstärks. Bland bristerna i lärmiljön nämns det språkutvecklande arbetssättet som inte blivit naturligt för samtliga, och bristen på ämnesintegrering. Detta är bekanta brister som man arbetar med på nästan alla skolor med olika läs- eller språkrelaterade metoder (se slutet på stycket Resultat) Individuellt stöd och särskilda insatser Skolornas ökade behov av specialkompetens har märkts tydligt på specialistenheten, där trycket på enhetens specialpedagoger ökar. Under åren har kommunerna möjlighet att söka statsbidrag för att förstärka elevhälsa, och Botkyrka fick drygt 300 tkr för år 2012, vilket ändå inte riktigt räcker för att bygga ut elevhälsan i önskad utsträckning. År 2013 har förvaltningen fått såväl kiommunala medel som ytterligare statsbidrag för att stärka det lokala elevhälsoarbetet. För att följa upp kvaliteten i förvaltningens kommunövergripande grupper har specialistenheten genomfört utvecklingsdialoger i verksamheterna. Verksamhetsbesök, intervjuer samt trepartssamtal har genomförts för att genomlysa verksamheterna och säkerställa kvaliteten. Att döma av dialogerna är både förväntningar och kunskapsresultat fortfarande låga. En del elever behåller sin placering i en sådan grupp för länge. Men det finns också exempel på grupper med goda resultat och ett medvetet inkluderingsarbete för att eleverna ska komma tillbaka till klassundervisning igen. Av resultatpaletten framgår att det är stora variationer i grupperna när det gäller tillämpning av åtgärdsprogram och anpassad studiegång. Få elever har

18 17 [46] modersmålsundervisning och studiehandledning. Eftersom endast tre grupper av sju har lämnat uppgifter till Resultat- och indikatorpaletten är det svårt att dra långtgående slutsatser, men vi kan konstatera att skolledarens synsätt, engagemang och delaktighet i grupperna har betydelse. Eleverna ska tillhöra skolornas elevhälsa lika väl som övriga elever på skolan, och åtgärdsprogram ska upprättas när behov finns. Skolgång i en mindre grupp får inte ses som en åtgärd i sig Studie- och yrkesvägledning När det gäller studie- och yrkesvägledning är situationen i Botkyrka bekymmersam, främst inom grundskolan. De neddragningar som gjordes i finanskrisens spår i slutet av 00-talet innebar på flera skolor att SYVfunktionen i praktiken reducerades till rådgivning inför valet av gymnasieprogram. Vi har stort behov av en väl fungerande SYV-funktion eftersom felval är kostsamma både för individen och för samhället. Om vi ska kunna bryta de starka sociala mönster som präglar utbildningssystemet måste vägledningen sättas in tidigt och hålla hög kvalitet. De nya reglerna för meritpoäng i urvalet till högskolan innebär att det språkval som eleverna gör i årskurs 5 kan bli avgörande för deras möjligheter att komma in på önskad utbildning på högskolan. Allt detta talar för att Botkyrka bör satsa på en utbyggnad av SYV-funktionen i grundskolan. Studie- och yrkesvägledarna har under 2012 haft nätverksträffar en gång i månaden. Dit bjuder man in personal från gymnasieantagningen och andra för verksamheten utvecklande föreläsare. Under vårterminen 2012 fick gymnasiechefen i uppdrag att utveckla och leda SYV-nätverken tillsammans med en utvecklingsledare på förvaltningen. Tre verkstäder genomfördes: vid en av dem gjordes en så kallad SWOT-analys av Botkyrkas nuvarande organisation, vid de övriga arbetade man med studie- och yrkesvägledarnas uppdrag och olika organisationsformer för SYV-verksamheten. Detta arbete tillsammans med styrdokumentens krav och utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen Stockholm 2012 (Länsstyrelsen) presenterades på ett seminarium dit rektorer, områdeschefer, förvaltningschef och utbildningsnämndens ordförande var inbjudna. Den bild som gavs var bland annat den att SYV-organisationen måste utvecklas och förstärkas på skolorna för att kunna uppfylla kraven i styrdokumenten och kommande utbildningsoch arbetsmarknadsbehov. Några grundskolor har nu stärkt sin SYV organisation lokalt, men inte alla.

19 18 [46] 4.3. Resultat Att betygen i årskurs 9 sjönk vårterminen 2012 känner utbildningsnämnden till, och analysen finns redovisad i nämndens ettårsplan för år Försämringen förklarades i huvudsak av en negativ utveckling på tre skolenheter, medan övriga skolor hade i stort sett oförändrade eller förbättrade betyg. Förklaringarna till de lägre betygen i de tre skolorna var: - en stor andel nyinflyttade från utlandet - skärpta bedömningar - social oro som medförde att högpresterande elever bytte skola Något som också är anmärkningsvärt är att hela sänkningen av betygen fanns hos pojkarna. Flickornas betyg var nästan de samma som året innan, medan pojkarnas var betydligt lägre. Resultaten av nationella proven i årskurs 9 visar inte den skillnaden, då andelen som blev minst godkända i svenska/sva, engelska och matematik var ungefär lika stor bland flickor som bland pojkar. Det var också en större andel elever än någonsin som slutade årskurs 9 i förberedelseklass; 8.1 procent av samtliga, jämfört med 6 procent 2011 och 3.7 procent Detta påverkar kommunens betygsresultat negativt. För barn som inte har tillgång till språket blir de nationella proven svårare än rent ämnesmässigt eftersom eleverna har svårt att förstå anvisningarna. Dessutom förutsätter proven ofta en västerländsk förförståelse som många barn saknar. Den analys som förvaltningen gjorde i ettårsplanen pekar på att vi har valt rätt utvecklingsområden men att arbetet tar mycket lång tid. Det behövs också ett mer effektivt jämställdhetsarbete. Elevenkäten Trivseln och tryggheten som eleverna i våra skolor känner är fortsatt hög enligt elevenkäterna, även om index för båda har sjunkit något sett över hela kommunen de tre senaste åren. När resultaten bryts ner på skolnivå är bilden ganska komplicerad då resultaten kan variera kraftigt mellan åren i några skolor samtidigt som det finns skolor med såväl positiva som negativa trender över tid. Samtidigt som vi ser sjunkande index inom en del områden som vi följt över tid har det övergripande Nöjd elev-index ökat från förra året. Det gäller både för grundskolan och grundsärskolan, för årskurs 5 och 8 och för både flickor och pojkar. Allra mest har det ökat för pojkar i åttan. Bilden blir att eleverna är mer nöjda med sina skolor i största allmänhet, men mindre nöjda inom olika

20 19 [46] delområden som vi ställer frågor om. Enkätresultaten är komplexa och svåra att analysera på en övergripande nivå. Det är därför viktigt att skolorna analyserar sina resultat i dialog med eleverna för att få fatt i orsaker till förändringar och identifiera framgångsrika arbetssätt Vägar till förbättrad undervisning Vi ska här inte fördjupa oss närmare i elevresultaten, eftersom de finns att tillgå i Resultatpaletten. Här ska vi istället försöka visa resultatet av de nya styrdokumenten och deras inverkan på skolarbetet. Lgr11 börjar slå igenom och det framgår att det på alla skolor är bekant att tänka i termer av att utveckla förmågor och ge formativ bedömning. Det professionella språket börjar förändras, och vi förväntar oss att det också står för en förändring av det pedagogiska tänkandet. Men skolledarna inskärper att man aldrig får tro att man blir färdig med en läroplansimplementering och slå sig till ro. Genomgående i de allra flesta kvalitetsdialogerna är att de pedagogiska planeringarna ses som nyckeln till förändring. Så gott som alla skolledare talar om hur man gemensamt diskuterar och förbättrar sin planering tills man ser att undervisningen anpassas efter eleverna. Den pedagogiska planeringen används av skolledarna för att granska undervisningen, av arbetslagen för att lära av varandra, och på några skolor har föräldrar och elever tillgång till den genom Unikum. Målen och syftet med undervisningen blir på så vis tydligare för eleverna, och på en skola säger man att nu har eleverna själva börjat ställa högre krav på den undervisning de får. Nackdelar med tyngpunkten på pedagogiska planeringar är att de kan riskera att uppfattas som ett kontrollinstrument, att arbetet blir mer styrt med mindre utrymme för improvisation, och att eleverna inte är delaktiga i planeringen. År 2012 var första gången som betyg sattes i årskurs 6, något som väckt förvånansvärt lite kommentarer i kvalitetsredovisningarna. Att bedömningarna behöver kontinuerlig kollegial diskussion gäller oavsett i vilken årskurs betyg ges. I stort sett alla skolor avser att vässa sina ämnesdiskussioner och resultatanalyser, en uppgift för vilken några av dem efterfrågar stöd från central förvaltning. I detta sammanhang är det också värt att poängtera vikten av att elevernas olika behov från tidig ålder följs upp av ett starkt elevhälsoteam. Att börja söka elevens förmågor är ett stort steg att ta, och det är med glädje förvaltningen noterar att skolorna ser ut att vara på väg mot det som undervisningsväsendet bör vara: en lärande organisation.

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:524 Nacka kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Eklidens skola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn i Eklidens skola har genomfört tillsyn av Nacka kommun under våren

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola en jp Beslut Idunstiftelsen för waldorfpedagogik Org.nr: 802478-2230 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Idunskolan östra Stockholms waldorfskola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut Helsingborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Bårslövs skola belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rn Beslut Upplands-Bro kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ekhammarskolan belägen i Upplands-Bro kommun 2 (9) Tillsyn i Ekhammarskolan har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under höstterminen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola < Montessori Friskola Gotland AB Org.nr. 556793-5514 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Montessori Friskola Gotland belägen i Gotland kommun Tillsyn i Montessori Friskola Gotland

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:4607 Växjö kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ljungfälle grundsärskola belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Kvalitetsplan

Kvalitetsplan Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4784 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tingvallaskolan S i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Tingvallaskolan S har genomfört tillsyn av Säffle kommun under

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4023 Svalnäs, Ekonomisk Förening Org.nr. 769623-6806 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Svalnäs skola belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn i Svalnäs skola har genomfört

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun ein 5 Beslut Örnsköldsviks kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommun under våren 2015. Tillsynen

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:4718 Göteborgs kommun orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Grundsärskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Köpings kommun 2(6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Sätoftaskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1,

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:571 Trollhättans kommun maria.major@trollhattan.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Grundsärskolan Trollhättans stad i Trollhättans kommun 2 (9) Tillsyn i Grundsärskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:5076 Ösbyskolan AB Org.nr. 556699-4009 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ösbyskolan belägen i Danderyds kommun 2 (9) Tillsyn i Ösbyskolan har genomfört tillsyn av Ösbyskolan

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun. Dnr 43-2014:8572 Tidaholms kommun tidaholms.kommun@tidaholm.se Beslut för förskola efter tillsyn i Tidaholms kommun 13eslut 2 (10) Tillsyn av förskolan i Tidaholms kommun har genomfört tillsyn av förskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola \ i i Stockholms kommun Beslut Dnr 43-2015:10008 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gubbängsskolan belägen i Stockholms kommun_ 2 (8) Dnr 43-2015:10008 Tillsyn i Gubbängsskolan har

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola 1 (9) Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn i Rålambshovsskolan belägen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress Sveavägen 159 2 (9) Tillsyn i Rålambshovsskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola = Dnr 43-2015:3899 Gävle kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tallbo grundsärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo grundsärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Dnr 44-2015:4206 Aktiebolaget Sigrid Rudebecks Skola Org.nr. 556357-1248 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Sigrid Rudebecks gymnasium belägen i Göteborgs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2016:4785 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C har genomfört tillsyn av Säffle kommun

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Dnr 43-2014:8682 Åmåls kommun bam.utbildning@amal.se Beslut för fritidshem efter tillsyn i Åmåls kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10) Tillsyn av fritidshemsverksamheten i Åmåls kommun har genomfört tillsyn

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Dnr 43-2016:24 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Klastorpsskolan belägen i Stockholms kommun 2(7) Tillsyn i Klastorpsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Ideella föreningen Lars Virgins Förskola, Sally Bauerskolan F-6 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Sally Bauerskolan F-6 belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nya styrdokument för fritidshemmet Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun. Beslut. Kils kommun

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun. Beslut. Kils kommun Dnr 43-2014:7993 Kils kommun kommun@kil.se Beslut för förskola efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun 2(10) Dnr 43-2014:7993 Tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun har genomfört tillsyn

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9595 Vittraskolorna AB Org.nr. 556458-6716 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vittra Gerdsken belägen i Alingsås kommun 2 (7) Tillsyn i Vittra Gerdsken har genomfört tillsyn

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem n Beslut Huddinge kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Huddinge kommun Tillsyn i Huddinge kommun Beslut 2(5) har genomfört tillsyn av Huddinge kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:9126 Kävlinge kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rinnebäcksskolan belägen i Kävlinge kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015, samt arbetslagens

Läs mer

Nationella styrdokument

Nationella styrdokument Nationella styrdokument Nationella styrdokument Skollag 20010:800 Beslutas av riksdagen Skolförordning, SFS 2011:185 Utfärdas av regeringen Allmänna råd Rekommendationer från Skolverket Läroplaner Utfärdas

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Gävle kommun. Beslut Dnr :3915. Gävle kommun

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Gävle kommun. Beslut Dnr :3915. Gävle kommun rn Beslut Gävle kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Gävle kommun Tillsyn i Gävle kommun Beslut 2 (7) har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola en Beslut Tyska Skolföreningen Org.nr. 802005-6530 Beslut för Grundskola och Gymnasieskola efter tillsyn i Tyska skolan belägen i Stockholms kommun Beslut 2 (7) Dnr 44-2015:4028 Tillsyn i Tyska skolan

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola rw Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasiesärskola efter prioriterad tillsyn i Eksjö Gymnasiesärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Revisionsrapport Sofia Regnell Mars 2013 Botkyrka kommun Pwx Mars 2013 Salems kommun PwC

Revisionsrapport Sofia Regnell Mars 2013 Botkyrka kommun Pwx Mars 2013 Salems kommun PwC www.pwc.se Revisionsrapport Sofia Regnell Styrning och uppföljning av fritidshemsverksamheten Pwx Salems kommun Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 2

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola ein Beslut Dnr 44-2015:9647 Primaskolan i Sverige AB Org.nr. 556557-0958 Beslut för grundskola efter tillsyn Primaskolan Farsta belägen i Stockholms kommun Beslut 2 (6) Dnr 44-2015:9647 Tillsyn i Primaskolan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9723 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Örebro belägen i Örebro kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet Örebro har

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Upplands Väsby kommun. Beslut Dnr :8634. Upplands Väsby kommun

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Upplands Väsby kommun. Beslut Dnr :8634. Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2 (9) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Ljusdals kommun lena.tonners@ljusdal.se för fritidshem i Ljusdals kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer