Kvalitetsredovisning 2012 lägesrapport och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2012 lägesrapport och analys"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012 lägesrapport och analys Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

2 1 [46] Referens Helena Duroj Mottagare Utbildningsnämnden Lägesrapport och analys Kvalitetsredovisning 2012 Sammanfattning Förvaltningen har försökt korta årets kvalitetsredovisning, och samtliga diagram och tabeller finns i Resultat- och indikatorpaletten, som bifogas. Vi har konstaterat att både betygsresultaten och flera av elevenkäternas index går något nedåt, och att förklaringarna till detta måste sökas i det lokala arbetet då vi inte ser några kommunövergripande orsaker. Det pedagogiska ledarskapet har utvecklats under året, och vi ser idag flera exempel på förändringsarbete på förskolor och skolor där målet är att höja kvaliteten i undervisningen ofta också med digitala hjälpmedel. Vi menar att kommunens skolväsende är på rätt väg, så pågående processer kommer att fortsätta. Inför Ettårsplan 2013 föreslår vi att prioriterade områden är språkutvecklande arbetssätt, utveckling av undervisningen genom användning av digitala verktyg, systematiskt kvalitetsarbete lokalt och ett inkluderande arbetssätt i alla skolformer. Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner kvalitetsredovisningen från år 2012 Bilaga: Botkyrka resultat- och indikatorpalett 2012 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

3 2 [46] Innehåll Lägesrapport och analys... 1 Kvalitetsredovisning Sammanfattning... 1 Förslag till beslut: Inledning Presentation av utbildningsförvaltningen Vårt systematiska kvalitetsarbete Skolinspektionen Klagomålshantering Personal Medarbetarenkäten Personaltäthet och kompetens Lärarlegitimationen och dess krav Utbildningssatsningar Förskola Lärmiljö, fysisk och social Individuellt stöd och särskilda insatser Resultat Utmaningar Grundskola Lärmiljö fysisk och social Individuellt stöd och särskilda insatser Studie- och yrkesvägledning Resultat Vägar till förbättrad undervisning Utmaningar Fritidshem Lärmiljö, fysisk och social Individuellt stöd Resultat Utmaningar Grundsärskola Lärmiljö, fysisk och social Individuellt stöd och särskilda insatser Resultat Utmaningar Gymnasieskola Lärmiljö, fysisk och social Individuellt stöd och särskilda insatser Resultat... 27

4 3 [46] Utmaningar Gymnasiesärskola Pågående insatser och projekt Matematikutveckling Språkutveckling Mottagningsenheten Estetiska lärprocesser Tillgång till media Teknik och naturvetenskap KomTek Naturskolan En-till-en-satsningen Förskoleklasslyftet Entreprenörskap Förändringsarbete i områdena Tullinge Norra Botkyrka Tumba Utvecklingsområden Språkutveckling Likvärdighet Jämställdhet och genus Likabehandling / Interkulturalitet Digitalisering Inflytande Inkludering Analys och förslag till fortsatt arbete Måluppfyllelse Mål Mål Mål Förslag till fortsatt arbete Förslag till prioriterade områden inför ettårsplan

5 4 [46] 1. Inledning Årets kvalitetsredovisning är kortare än tidigare år. För statistik hänvisar vi till Resultat- och indikatorpaletten som följer som bilaga. Vid utarbetandet av rapporten har vi liksom tidigare år använt de sammanfattningar av kvalitetsarbetet som vi får från varje enhet, minnesanteckningar från de kvalitetsdialoger som genomförts på enheterna, statistik över betyg och provresultat samt enkätsvaren från årskurserna 5, 8 och 2. Även årsredovisningen för år 2012 har kommit till användning, liksom uppföljningar och utvärderingar som under året gjorts inom förvaltningen. Kvalitetsredovisningens syfte är att genom sina slutsatser ge ett underlag för planeringen av kommande ettårsplan. Vi upprepar inte årsredovisningens resultat, ekonomiska rapporten eller uppföljning av specifika åtaganden, utan förhåller oss huvudsakligen till utbildningsnämndens övergripande verksamhetsmål Presentation av utbildningsförvaltningen Till utbildningsförvaltningen hör kommunala förskolor och grundskolor, grundsärskola, skolbarnsomsorg, kommungemensamma grupper, och gymnasieskola med gymnasiesärskola inom Botkyrka. Förvaltningen ansvarar också för tillsyn av enskilt drivna förskolor/pedagogisk omsorg. Förvaltningen leds av en förvaltningschef, som under våren 2013 är tillförordnad i väntan på rekrytering. Centralt placerade finns enheter för administration, utveckling och utvärdering samt specialistinsatser. All verksamhet styrs av Skollagen, läroplaner och kursplaner, och av utbildningsnämndens ettårsplan. Den kommunala verksamheten är uppdelad på områdena Tumba, Tullinge och Norra Botkyrka, och de tre gymnasieskolorna bildar ett område. Områdeschefer och gymnasiechef leder rektorer och förskolechefer. Generellt sett har vi inom Botkyrka en god skolledarkompetens och bra grundstrukturer för kvalitetsarbetet. Det finns dock brister i stödsystemen för ekonomi och personal, något som tillsammans med ett eftersatt fastighetsunderhåll tar för mycket tid från det pedagogiska ledarskapet. Sedan ett par år har det varit omsättning på skolledartjänsterna, varför det är viktigt med en introduktion som ger likvärdiga kunskaper om vad som gäller för kvalitetsarbete och administration.

6 5 [46] År 2012 var det första hela året då skolan och förskolan var åtskilda, och organisationen har nu funnit sin form. Förskolan har vuxit som pedagogiskt självständig organisation med egen läroplan. Ett negativt utfall av omorganisationen var att skolornas budgetunderskott inte längre kunde täckas av en förskolas överskott, vilket skett på några skolor. Detta blev synligt vid årets slut. Omfattning av den kommunala verksamheten Förskola 4949 Grundskola inkl förskoleklass 8814 Fristående grundskola 1601 Utpendlare annan kommun 340 Inpendlare från annan kommun 223 Grundsärskola 148 Fritidshem 3636 Dagbarnvårdare/ped. omsorg 30 heltid, 4 halvtid Gymnasieskola 2428 Gymnasiesärskola Vårt systematiska kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är stommen i utbildningsförvaltningens utvecklingsarbete. Som åtgärd i strävan att utveckla kommunens skolor och förskolor finns ett väl förankrat och omfattande analys- och kvalitetsarbete. Under åren har det förankrats allt bättre ute i verksamheterna och idag säger de flesta rektorer och förskolechefer att det ger ett bra underlag för att få syn på utvecklingsbehoven. Varje år insamlas dels betygs- och provresultat, dels elev- föräldra- och medarbetarenkäter som sammanställs i en palett per skola. Detta används som underlag när rektorer och förskolechefer utvärderar och analyserar sina resultat. En sammanfattning av varje enhets systematiska kvalitetsarbete lämnas därefter in till central förvaltning. Under våren genomförs kvalitetsdialoger med samtliga rektorer och förskolechefer, somliga gruppvis och andra enskilt. I de gruppvisa samtalen har det blivit en givande dialog mellan cheferna som får tankar och idéer om hur man skulle kunna utveckla kvalitetsarbetet. I de enskilda samtalen blir den berörda skolan/förskolan mer fokuserade och det finns en tendens att det är lättare att tala om svårigheter och utvecklingsbehov. Dessa kvalitetsdialoger blir, tillsammans med chefernas sammanfattning av sitt systematiska kvalitetsarbete, ett bra underlag som

7 6 [46] ligger till grund för förvaltningens analys och beslut om vilka prioriteringar av utvecklingsinsatser som behövs den närmaste tiden Skolinspektionen En viktig händelse inom Botkyrkas skolväsende var att Skolinspektionens regelbundna tillsyn utfördes här under vintern. Nämnden har tidigare fått rapport om kritiken som riktades mot våra skolor och vilka åtgärder som vi ska vidta. Här följer bara en kort sammanfattning, eftersom de punkter som Skolinspektionen slog ned på kommer att belysas ytterligare i denna kvalitetsredovisning. För kommunen som helhet pekade Skolinspektionen ut några av våra starka sidor. Botkyrka ansågs ha ett välförankrat kvalitetsarbete, och man noterade att vi stöder det språkutvecklande arbetet och det förebyggande elevhälsoarbetet. Man var också positiv till att skolledarna ska ha adekvat utbildning, och till våra bemödanden att skapa ett inkluderande arbetssätt. Den kritik som riktades mot några skolor gällde främst: Svagheter i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling Brist på utbildad personal i alla ämnen Svagheter i det systematiska kvalitetsarbetet med resultatanalys på skolnivå Åtgärdsprogram som inte fyller författningens krav Ingen variation i undervisningen, svag anpassning till elevers olika behov Lågt inflytande och bristande arbetsro för eleverna Också förskolor och fritidshem fick en övergripande granskning på kommunnivå, och även här fann Skolinspektionen både brister och goda kvaliteter. Fritidshemmen berömdes för sitt medvetna pedagogiska arbete och för att barnen fått ett större inflytande över sin fritid. Men man gjorde nedslag på att elever i behov av stöd inte alltid får det och att barngrupperna är stora. När det gäller förskolorna lyfte Skolinspektionen främst fram det goda pedagogiska ledarskapet, men var kritisk till den osäkerhet man iakttog i det språkutvecklande arbetet, inklusive modersmålsträningen. För både förskola och fritidshem gällde att kvalitetsarbetet är ofullständigt, att planerna mot diskriminering och kränkande behandling är i behov av förbättring, och det välbekanta faktum att högskoleutbildad personal saknas.

8 7 [46] Vid tillsynen, liksom vid enskilda anmälningar som gjorts till Skolinspektionen och utretts där, framkommer att det finns brister i arbetet med elevs rätt till särskilt stöd och i arbetet mot kränkande behandling. Bristerna ligger vanligen i åtgärdsprogrammen och i planen mot diskriminering och kränkande behandling (gäller främst grundskolan). Exempelvis kan åtgärdsprogrammen vara ifyllda på ett informellt vis med bara förnamn och inga datum, vilket inte är tillräckligt för en allmän handling. Angående förskolorna anmärkte Skolinspektionen på att flera av dem hade samma plan mot diskriminering och kränkande behandling, de hade alltså lånat av varandra utan kartläggning på den egna förskolan Klagomålshantering Under år 2012 inrättades en tjänst för klagomålshantering i kommunen, och under detta första år har 21 anmälningar tagits emot. Åtta av dem överlämnades från Skolinspektionen. Två var anonyma. En anmälan gällde en fristående förskola och överlämnades till dess huvudman. Fördelning av anmälningar förskola grundskola fritidshem Norra Botkyrka Tullinge 1 3 Tumba 1 6 På förskolorna gäller anmälan förskolans värdegrund, såsom tillsyn och omsorg om barn samt bemötande från personalen. På grundskolorna gäller flertalet anmälningar särskilt stöd eller kränkande behandling, och vid ett ärende handlade det om skolans tillsynsansvar. Vid sex av de 21 bedömningar som gjorts har verksamheten följt författningarnas krav. 2. Personal 2.1. Medarbetarenkäten Medarbetarundersökningen för 2012 genomfördes under perioden okt/nov. skickade ut 2818 enkäter som 2278 personer valde att besvara, vilket ger en svarsfrekvens på 81 procent. Det är en ökad svarsfrekvens med två procentenheter från året innan (79 procent). På utbildningsförvaltningens enheter används resultatet som underlag i det fortsatta arbetet. Respektive chef ansvarar för att analysera resultatet tillsammans med medarbetarna för att sedan ta fasta på de styrkor och

9 8 [46] utvecklingsområden som identifierats. Undersökningen ger en god nulägesbild av vad medarbetarna, utifrån olika perspektiv, tycker om sin arbetssituation. Medarbetarindex (MI-siffran) är ett samman-fattande index som baseras på andel positiva svar. Medarbetarindex (MI) för 2012 är 69 (för 2011 MI 68). Medarbetarindex beräknas utifrån två nyckelfrågor Fråga 1. Jag är totalt sett nöjd med min nuvarande arbetssituation Fråga 6. Jag har inflytande över hur jag bedriver mitt jobb Drygt tre fjärdedelar av de anställda är positiva på området Delaktighet och inflytande samt Ledarskap, och över 80 procent har svarat positivt på Hållbart medarbetarskap. På områdena mitt jobb engagerar mig, mitt jobb känns meningsfullt, jag känner mig motiverad i mitt jobb är andelen positiva svar mellan 83 och 90 procent. Inom dessa områden är skillnaderna mellan kvinnor och män små i andelens positiva svar; kvinnor är något mer positiva Personaltäthet och kompetens Förskola Det finns fortsatt ett stort behov av att rekrytera förskollärare. Andelen utbildade förskollärare 2012 var 31 procent, vilket är en mycket låg andel jämfört med riket totalt, och näst lägst bland Södertörnkommunerna. Det finns stora skillnader mellan kommunens förskolor vad gäller andelen behöriga förskollärare. Antalet inskrivna barn per årsarbetare har fortsatt att sjunka, från 5.9 år 2009 och 5.7 år 2011 till 5.6 år Grundskola Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat från 81 procent 2011 till 79 procent Lärartätheten var 12.7 elever per lärare 2012, vilket är den näst högsta tätheten bland Södertörnskommunerna. Grundsärskola I grundsärskolan finns många medarbetare med lång erfarenhet, och andelen medarbetare med lärarexamen är hög. Många har dessutom fortbildat sig inom specialpedagogik. De förskollärare som arbetar i grundsärskolan är ofta utmärkta pedagoger, men de saknar ämneskompetens för de högre skolåren. Kravet för behörighet när lärarlegitimationen införs är högt: både specialpedagogisk utbildning med inriktning mot utvecklingsstörning och ämnesbehörighet i de ämnen man ska undervisa i. Idag är det endast en handfull av medarbetarna som uppfyller det. Läget är ungefär det samma i alla

10 9 [46] kommuner. Grundsärskolan behöver också se över och öka kompetensen hos elevassistenterna. Regeringen har skjutit på behörighetskraven för lärare till 2018, så kommunerna har fått mer tid på sig, men frågan om ämneskompetens bland grundsärskolans lärare måste ses i ett helhetsperspektiv, så att pedagoger i olika skolformer kompletterar varandra och ämneskompetensen höjs för samtliga. Fritidshem Andelen årsarbetare i fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen har ökat från 32 till 36 procent mellan 2011 och Andelen är mycket låg i förhållande till riket, men näst högst i Södertörnskommunerna. Personaltätheten har ökat, från 24.1 barn per årsarbetare till Det är dock fortfarande den lägsta personaltätheten bland Södertörnskommunerna. Gymnasieskola Gymnasiet har en hög andel behöriga lärare, framför allt i teoretiska ämnen. Andelen har ökat de fyra senaste åren och är nu 80.5 procent vilket är högre än i riket. Ett antal lärare har licentiat- eller doktorsexamen. Samtliga skolor har stor brist på kompetens i svenska som andraspråk och specialpedagogik och det mycket svårt att rekrytera båda dessa lärarkategorier, varför man eventuellt bör undersöka möjligheter att anordna kompetensutveckling inom kommunen för att täcka behoven. Personaltätheten har ökat från 7.1 till 7.6 lärare per 100 elever mellan 2011 och Hela ökningen har skett på en av gymnasieskolorna, som dock kommer att minska sin kostym under 2013 för att komma i ekonomisk balans Lärarlegitimationen och dess krav År 2011 genomfördes för första gången en grundlig kompetensinventering i våra verksamheter. Den visade att en stor del av undervisningen utförs av lärare som inte kommer att få legitimation för det ämne och den årskurs som de nu undervisar i. I gymnasieskolan var problemet av mindre omfattning. Även för fritidshemmen ställer lagstiftningen och läroplanen högre krav på formell kompetens än vad vi kan leva upp till. Denna första kompetensinventering gav ett bra underlag för varje rektor och förskolechef arbeta fram en lokal kompetensförsörjningsplan för åren fram till 2015, och att organisera undervisningen så att eleverna i högre utsträckning möter behöriga lärare.

11 10 [46] Hösten 2012 genomfördes en ny inventering av förskollärar- och lärarbehörigheten. Inom förskolorna var det inga stora skillnader, men i skolorna ser vi att andelen behöriga lärare i matematik och NO-ämnen i de senare åren har ökat, förmodligen i huvudsak som en följd av omorganisation. I övrigt kvarstår i stort sett samma brister som i den första inventeringen. I grundskolan är behörigheten under 50 procent i vissa årskurser när det gäller svenska som andraspråk, engelska, fysik, teknik, geografi, spanska, hem- och konsumentkunskap och slöjd. Läget är betydligt bättre i gymnasieskolan, men även här finns brister i svenska som andra språk och specialundervisning, men även i matematik och vissa yrkesämnen (för de senare krävs dock inte legitimation). I de dialoger som förvaltningen haft med samtliga förskole- och skolledningar efter inventeringen är det tydligt att man på samtliga enheter arbetar målmedvetet med både kompetensutveckling av medarbetare och med sin organisation för att så långt som möjligt kunna möta lagstiftningens krav Under våren 2013 har regeringen och lärarnas fackförbund kommit fram till ett förslag att lärare som är över 50 år och som arbetat lång tid med ämnen utöver sin formella behörighet ska kunna bli behöriga även i dessa ämnen. Om detta förslag går igenom kommer antagligen andelen obehöriga lärare att minska väsentligt i till exempel NO- och SO-ämnen Utbildningssatsningar Många av kommunens barnskötare saknar formell barnskötarutbildning. Under höstterminen 2012 fick ett 70-tal sina kunskaper validerade, och 61 genomgår nu gymnasieutbildningen. När det gäller förskollärare är det många som önskar bli det, men som saknar grundläggande behörighet. För närvarande är det 25 stycken som deltar i den treåriga utbildningen. Höstterminen 2012 ställdes den erfarenhetsbaserade fritidspedagogutbildningen in, på grund av för lågt antal sökande med rätt behörighet. Alla som innehar en rektorstjänst har påbörjat eller genomgått rektorsprogrammet om 7.5 hp. Även cirka 25 biträdande rektorer och förskolechefer deltar, och fler är intresserade. De rektorer som har den äldre statliga rektorsutbildningen har erbjudits att delta i Rektorslyftet. Tre har börjat utbildningen och fyra tillkommer i höst.

12 11 [46] Lärarlyftet II Lärarlyftet omfattar behörighetsgivande utbildning för examinerade lärare som undervisar i ämnen de inte är behöriga i. Detta andra lärarlyft har inte samma förmånliga kompensation från staten som första omgången, enbart stimulanspengar. Det är Botkyrka kommun som kompenserar skolorna med 2300 kronor per poäng, men det är ändå inte lika attraktivt så det är betydligt färre lärare som ansökt om Lärarlyftet II. En trolig slutsats är att behöriga lärare är nöjda med att undervisa i de ämnen som ingår i deras lärarutbildning, så att det blir arbetsgivarens ansvar att organisera tjänsterna så att lärare erbjuds undervisning inom sin kompetens. Forskning i Botkyrka Den forskning som bedrivs i Botkyrka kommun ska tillämpa Vetenskapsrådets etiska regler, vilket bland annat betyder att de skolor och personer som deltar får information och kan ge sitt samtycke. De behandlas konfidentiellt, men när forskningen är klar och har presenterats kan rektor och kommun fritt använda resultaten. Det är för närvarande två lärare som deltar i den kommunala forskarskolan som startats av Botkyrka, Stockholm och Nacka i samarbete med Stockholms universitet. Lärarna kommer att avlägga licentiatexamen. Lärarutbildning Botkyrka har omkring 300 lärarstudenter i verksamhetsförlagd utbildning, och nästan lika många lärare med handledaruppdrag. Ungefär hälften av handledarna har en handledarutbildning på 7.5 högskolepoäng. Tio förskolor och tio grundskolor har efter ansökan blivit utvalda VFU-skolor, vilket innebär att man åtar sig att utbilda fler handledare. Alla grundskolor har tyvärr inte fullföljt sina åtaganden. Stockholms universitet har valt ut Karlavagnen, Trädgårdsstadsskolan och Tumba gymnasium som övningsskolor inom regeringens satsning på att förstärka lärarutbildningen. Alla lärare som arbetar på övningsskolorna har genomgått en utbildning i professionsbedömning och handledarutbildningar har påbörjats. 3. Förskola Under år 2012 separerades förskolan från grundskolan och förskolorna blev egna enheter ledda av förskolechefer. Idag är organisationen tydlig, med förskolechefen som ansvarig pedagogisk ledare. Vanligen har förskolorna också en pedagogista eller pedagogisk utvecklare (i skiftande

13 12 [46] anställningsgrad), och förskollärarna har fått ett avdelningsansvar och är ofta representerade i enhetens ledningsgrupp. För att stärka chefs- och pedagogiskt ledarskap har många förskolechefer idag byggt upp tjänster för administrativt stöd och vaktmästeri. Ett dilemma för många förskolor är att när man lyckas rekrytera utbildade förskollärare stiger personalkostnaderna, vilket kan generera ett underskott i budget. Att öka antalet barn i grupperna kan vara ett sätt att finansiera den kostnaden, trots att det ur flera aspekter är kontraproduktivt Lärmiljö, fysisk och social Förutsättningarna för förskoleundervisningen är tuffa för de enheter som har en eller flera av dessa faktorer att bearbeta: låg utbildning hos personalen, hög sjukfrånvaro, slitna lokaler, hög arbetsbelastning och ökande barnantal. Ändå beskriver samtliga förskolor ett intensivt arbete med att kvalitetsutveckla verksamheten, då områden som ett gott förhållningssätt, ett språkutvecklande/processinriktat arbetssätt och de fysiska lärmiljöerna har stått i fokus. Arbetet med de fysiska lärmiljöerna har varit framgångsrikt. Idag utmanas barnens utforskande och möjligheter till att uttrycka sig på många olika sätt, såsom genom drama, teater, bygge och konstruktion, läsa, rita och skriva. På flera håll har barnen också tillgång till i-padda och digitala verktyg i sitt lärande. Samtidigt som man aktivt bearbetar dessa områden så lyfter man också fördjupning och fortsatt arbete med framförallt ämneskunskaper och ökad förståelse för materialets och miljöns betydelse för lärandet. När tillgången på digitala verktyg blir större blir den bristande ämneskunskapen hos förskolan synlig. På i stort sett alla förskolor är den pedagogiska dokumentationen ett viktigt verktyg för att följa och dokumentera verksamheten, barnens och pedagogernas lärande och inflytande. Det finns ytterligare behov av utbildning inom detta område, både för dem som inte tidigare gått och för dem som behöver en fördjupning för öka förståelsen för vilka lärprocesser som pågår. Alla förskolor beskriver också ett pågående arbete med läroplanen och reflektioner kring betydelsen av dess mål. Delaktigheten i nätverk (KomTek, Naturskola, Kultur och Fritid med mera) har bidragit till ökad medvetenhet om läroplanens ämnesmål.

14 13 [46] 3.2. Individuellt stöd och särskilda insatser Stödet från de resurspedagoger och resursteam som finns i områdena ger mycket hög tillfredsställelse. Förskolorna anser att de får adekvat hjälp i sitt dagliga arbete, även om de givetvis önskar mer resurser. Flera förskolor har en anställd specialpedagog, vilket är en stor tillgång. Men när antalet barn i grupperna ökar blir det också svårare att möta många olika behov som barnen har. En förskolechef beskriver tydligt att under perioder med lägre belastning har tiden för alla barn ökat, men i synnerhet för barn med behov av särskilt stöd. Vid stora barngrupper finns också risken att personalens upplevelse av barn med stödbehov ökar. Modersmålsstödet är av varierande kvalitet, eftersom det är svårt att organisera arbetet i enlighet med styrdokumenten. För en modersmålstränare med bara en timme i verksamheten är det inte enkelt att gå in som en del av barnens vardag som sätter ord på det som sker, och förskolorna nämner som ett problem att några modersmålstränare tar ut barn i små grupper. Det framhålls som en svårighet att organisera den korta tiden för barnets bästa Resultat Inom förskolan mäts inte resultat i fråga om varje barns kunskaper, utan det är pedagogernas observationer av barngruppen som visar vilka nya förmågor barnen börjar använda. Generellt kan vi av förskolornas egna beskrivningar se att de språkliga sammanhangen för barnen har ökat, genom att pedagogerna fått en större medvetenhet om sitt språk. Samtliga förskolor lyfter fram den lilla gruppen och dialogen mellan vuxna och barn som en mycket viktig faktor för barnens språkutveckling och lärande. Några förskolor beskriver också att de genom kartläggningar av den språkliga interaktionen upptäckt vad de behöver utveckla. En bättre samsyn behövs med förskoleklass och grundskola, så att de förmågor och kompetenser som barnen tillägnat sig tas tillvara på nästa steg i utbildningen Utmaningar Den pedagogiska dokumentationen som kvalitetsverktyg ska utvecklas, för att följa och utvärdera det pedagogiska arbetet. Särskilt fokus bör då ligga på språkutvecklande arbetssätt och IT-kommunikation. Övriga områden som behöver fördjupas inom förskolan är: Systematiskt kvalitetsarbete Förhållningssätt och att leva värdegrunden i vardagen

15 14 [46] Ett likabehandlingsarbete och ett aktivt arbete kring genus och kränkningar Stödjande arbete kring rekrytering av förskollärare Stödja och tydliggöra förskollärarnas utökade ansvar Metodutveckling för modersmålsträning Ämnesfördjupning 4. Grundskola Förskoleklass Avsiktsförklaringen för förskoleklass 1 som togs fram år 2011 fastslog: Huvudsyftet är att verksamheten i förskoleklass främjar elevens allsidiga utveckling, lusten att lära, det livslånga lärandet och därmed tilltron till den egna förmågan. De styrkor och utvecklingsbehov som beskrevs i avsiktsförklaringen verkar vara likartade idag. Men i de inlämnade kvalitetssammanfattningarna står inte mycket att läsa om förskoleklassen. Det som skrivs är ofta om dess organisation; hur arbetslagsindelning eller ekonomi ser ut. Två skolor skildrar framgångsrikt ett arbete i förskoleklassen när det gäller språk- och läsutveckling, någon nämner som positivt samarbetet med Naturskolan eller de fräscha lokalerna. På en skola har pedagoger i grundskola, förskoleklass och fritidshem gått en gemensam utbildning för att öka samsynen på verksamheten, och två skolor skriver att förskoleklassens arbete liksom samverkan med grundskola och förskola behöver utvecklas. Under utbildningen Kortlyftet kommer förskolepedagogernas erfarenheter fram vid reflektionstillfällena. De uttrycker att de befinner sig i ett mellanrum mellan förskolan och årskurs ett, vilket på en del skolor leder till en oklar arbetslagstillhörighet. Många pedagoger i förskoleklass behöver mer schemalagd tid för samplanering. Några av dem ansvarar för fritidsverksamhet på eftermiddagen, då äldre elever tillkommer. Förvaltningen ser ett utvecklingsbehov, men också stora möjligheter att komma vidare eftersom förskoleklassen på många håll är i ett innovativt skede med ambitiösa pedagoger som söker nya vägar. Några förskoleklasser har varit med i projektet Att skriva sig till läsning som förhoppningsvis kommer att få spridning. De utvärderingar som gjorts av Kortlyftets två första terminer var mycket positiva, men för att det nya ska kunna omsättas i praktik är det bättre 1 Diarienummer 2011:12

16 15 [46] om alla som arbetar i enhetens förskoleklass kan delta, än om bara några deltar i kursen. Det finns en önskan om att få ett strukturerar erfarenhetsutbyte med andra förskoleklasspedagoger i kommunen, så det kan bli aktuellt att organisera ett nätverk när Kortlyftet är avslutat Lärmiljö fysisk och social Fyra skolor är helt nöjda med sina lokaler som är nybyggda eller renoverade. Några är nöjda med vissa delar och missnöjda med andra, och slutligen är några i stort behov av renovering. Då handlar det om trånga och föråldrade lokaler, med ventilationsproblem som skapar allergier, eller avsaknad av stort som smått, från musiksal till fönsterbänkar. Något som bidrar positivt där det finns, och efterlyses i andra skolor, är möjligheten till gemensamma samlingsplatser, så som aula eller lärcenter där man lär genom att ta del av varandras arbeten. Digitala skrivtavlor har slagit igenom stort och ingår i stor utsträckning i klassrumsutrustningen, liksom kompensatoriska hjälpmedel som ofta finns att tillgå. Men det är enstaka skolor som gör framsteg med strömmade media, flippklassrum 2 eller internationellt skajpande. Andra skolor, i synnerhet de med enbart yngre elever, har bristfällig IT-utrustning och behöver i-paddor och läsplattor. Den pedagogiska upprustningen av lokalerna tas upp av några skolor som anser att rummen är illa anpassade till den undervisning man vill bedriva, den som de nya styrdokumenten syftar till. Andra slutsatser som skolorna drar av sina miljöbrister är att nedslitna lokaler ger ett negativt intryck på föräldrar och besökare, att en kall interiör skapar ett kallt klimat, och att konflikterna tenderar att öka på små ytor. Förändringar som gjort positiva avtryck i skolorna är möjligheten till utepedagogik på upprustade skolgårdar, en upprustning som vanligen kommit till stånd inom ramen för Skolgårdsprojektet som drivs i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen. Både matematik och naturvetenskap kan då studeras utomhus i närmiljön, och Naturskolan nämns som en spridare av goda idéer. Endast en skola nämner som framgångsfaktor närheten till externa samarbetsaktörer, och liksom tidigare år anar förvaltningen att användandet av närsamhället som källa till kunskap inte ligger i framkant i våra skolor. Med 2 Flipped classroom, ett sätt att ha digitala genomgångar och frigöra klassrumstid för diskussioner, se

17 16 [46] tanke på Botkyrkas geografi är det på många håll enklare att chatta med USA än att åka till Konsthallen. I arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling krävs kartläggningar där eleverna deltar, och det märks att detta blir vanligare på skolorna. När det gäller undervisningen ökar inslagen av skolledarobservationer med återkoppling som en del i det pedagogiska ledarskapet. Undervisning av ämneslärare är allmänt förekommande också för yngre barn, som ett resultat av statliga behörighetskrav. Skolorna arbetar mycket med bedömning, som en fortsättning på implementeringen av läroplanen. Ett nätbaserat verktyg som börjar uppskattas är Unikum, där mål, planering och bedömningar tydliggörs. I synnerhet den pedagogiska planeringen har på flera skolor blivit ett levande verktyg för skolutveckling, så att det professionella språket förankrat i läroplansterminologi förstärks. Bland bristerna i lärmiljön nämns det språkutvecklande arbetssättet som inte blivit naturligt för samtliga, och bristen på ämnesintegrering. Detta är bekanta brister som man arbetar med på nästan alla skolor med olika läs- eller språkrelaterade metoder (se slutet på stycket Resultat) Individuellt stöd och särskilda insatser Skolornas ökade behov av specialkompetens har märkts tydligt på specialistenheten, där trycket på enhetens specialpedagoger ökar. Under åren har kommunerna möjlighet att söka statsbidrag för att förstärka elevhälsa, och Botkyrka fick drygt 300 tkr för år 2012, vilket ändå inte riktigt räcker för att bygga ut elevhälsan i önskad utsträckning. År 2013 har förvaltningen fått såväl kiommunala medel som ytterligare statsbidrag för att stärka det lokala elevhälsoarbetet. För att följa upp kvaliteten i förvaltningens kommunövergripande grupper har specialistenheten genomfört utvecklingsdialoger i verksamheterna. Verksamhetsbesök, intervjuer samt trepartssamtal har genomförts för att genomlysa verksamheterna och säkerställa kvaliteten. Att döma av dialogerna är både förväntningar och kunskapsresultat fortfarande låga. En del elever behåller sin placering i en sådan grupp för länge. Men det finns också exempel på grupper med goda resultat och ett medvetet inkluderingsarbete för att eleverna ska komma tillbaka till klassundervisning igen. Av resultatpaletten framgår att det är stora variationer i grupperna när det gäller tillämpning av åtgärdsprogram och anpassad studiegång. Få elever har

18 17 [46] modersmålsundervisning och studiehandledning. Eftersom endast tre grupper av sju har lämnat uppgifter till Resultat- och indikatorpaletten är det svårt att dra långtgående slutsatser, men vi kan konstatera att skolledarens synsätt, engagemang och delaktighet i grupperna har betydelse. Eleverna ska tillhöra skolornas elevhälsa lika väl som övriga elever på skolan, och åtgärdsprogram ska upprättas när behov finns. Skolgång i en mindre grupp får inte ses som en åtgärd i sig Studie- och yrkesvägledning När det gäller studie- och yrkesvägledning är situationen i Botkyrka bekymmersam, främst inom grundskolan. De neddragningar som gjordes i finanskrisens spår i slutet av 00-talet innebar på flera skolor att SYVfunktionen i praktiken reducerades till rådgivning inför valet av gymnasieprogram. Vi har stort behov av en väl fungerande SYV-funktion eftersom felval är kostsamma både för individen och för samhället. Om vi ska kunna bryta de starka sociala mönster som präglar utbildningssystemet måste vägledningen sättas in tidigt och hålla hög kvalitet. De nya reglerna för meritpoäng i urvalet till högskolan innebär att det språkval som eleverna gör i årskurs 5 kan bli avgörande för deras möjligheter att komma in på önskad utbildning på högskolan. Allt detta talar för att Botkyrka bör satsa på en utbyggnad av SYV-funktionen i grundskolan. Studie- och yrkesvägledarna har under 2012 haft nätverksträffar en gång i månaden. Dit bjuder man in personal från gymnasieantagningen och andra för verksamheten utvecklande föreläsare. Under vårterminen 2012 fick gymnasiechefen i uppdrag att utveckla och leda SYV-nätverken tillsammans med en utvecklingsledare på förvaltningen. Tre verkstäder genomfördes: vid en av dem gjordes en så kallad SWOT-analys av Botkyrkas nuvarande organisation, vid de övriga arbetade man med studie- och yrkesvägledarnas uppdrag och olika organisationsformer för SYV-verksamheten. Detta arbete tillsammans med styrdokumentens krav och utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen Stockholm 2012 (Länsstyrelsen) presenterades på ett seminarium dit rektorer, områdeschefer, förvaltningschef och utbildningsnämndens ordförande var inbjudna. Den bild som gavs var bland annat den att SYV-organisationen måste utvecklas och förstärkas på skolorna för att kunna uppfylla kraven i styrdokumenten och kommande utbildningsoch arbetsmarknadsbehov. Några grundskolor har nu stärkt sin SYV organisation lokalt, men inte alla.

19 18 [46] 4.3. Resultat Att betygen i årskurs 9 sjönk vårterminen 2012 känner utbildningsnämnden till, och analysen finns redovisad i nämndens ettårsplan för år Försämringen förklarades i huvudsak av en negativ utveckling på tre skolenheter, medan övriga skolor hade i stort sett oförändrade eller förbättrade betyg. Förklaringarna till de lägre betygen i de tre skolorna var: - en stor andel nyinflyttade från utlandet - skärpta bedömningar - social oro som medförde att högpresterande elever bytte skola Något som också är anmärkningsvärt är att hela sänkningen av betygen fanns hos pojkarna. Flickornas betyg var nästan de samma som året innan, medan pojkarnas var betydligt lägre. Resultaten av nationella proven i årskurs 9 visar inte den skillnaden, då andelen som blev minst godkända i svenska/sva, engelska och matematik var ungefär lika stor bland flickor som bland pojkar. Det var också en större andel elever än någonsin som slutade årskurs 9 i förberedelseklass; 8.1 procent av samtliga, jämfört med 6 procent 2011 och 3.7 procent Detta påverkar kommunens betygsresultat negativt. För barn som inte har tillgång till språket blir de nationella proven svårare än rent ämnesmässigt eftersom eleverna har svårt att förstå anvisningarna. Dessutom förutsätter proven ofta en västerländsk förförståelse som många barn saknar. Den analys som förvaltningen gjorde i ettårsplanen pekar på att vi har valt rätt utvecklingsområden men att arbetet tar mycket lång tid. Det behövs också ett mer effektivt jämställdhetsarbete. Elevenkäten Trivseln och tryggheten som eleverna i våra skolor känner är fortsatt hög enligt elevenkäterna, även om index för båda har sjunkit något sett över hela kommunen de tre senaste åren. När resultaten bryts ner på skolnivå är bilden ganska komplicerad då resultaten kan variera kraftigt mellan åren i några skolor samtidigt som det finns skolor med såväl positiva som negativa trender över tid. Samtidigt som vi ser sjunkande index inom en del områden som vi följt över tid har det övergripande Nöjd elev-index ökat från förra året. Det gäller både för grundskolan och grundsärskolan, för årskurs 5 och 8 och för både flickor och pojkar. Allra mest har det ökat för pojkar i åttan. Bilden blir att eleverna är mer nöjda med sina skolor i största allmänhet, men mindre nöjda inom olika

20 19 [46] delområden som vi ställer frågor om. Enkätresultaten är komplexa och svåra att analysera på en övergripande nivå. Det är därför viktigt att skolorna analyserar sina resultat i dialog med eleverna för att få fatt i orsaker till förändringar och identifiera framgångsrika arbetssätt Vägar till förbättrad undervisning Vi ska här inte fördjupa oss närmare i elevresultaten, eftersom de finns att tillgå i Resultatpaletten. Här ska vi istället försöka visa resultatet av de nya styrdokumenten och deras inverkan på skolarbetet. Lgr11 börjar slå igenom och det framgår att det på alla skolor är bekant att tänka i termer av att utveckla förmågor och ge formativ bedömning. Det professionella språket börjar förändras, och vi förväntar oss att det också står för en förändring av det pedagogiska tänkandet. Men skolledarna inskärper att man aldrig får tro att man blir färdig med en läroplansimplementering och slå sig till ro. Genomgående i de allra flesta kvalitetsdialogerna är att de pedagogiska planeringarna ses som nyckeln till förändring. Så gott som alla skolledare talar om hur man gemensamt diskuterar och förbättrar sin planering tills man ser att undervisningen anpassas efter eleverna. Den pedagogiska planeringen används av skolledarna för att granska undervisningen, av arbetslagen för att lära av varandra, och på några skolor har föräldrar och elever tillgång till den genom Unikum. Målen och syftet med undervisningen blir på så vis tydligare för eleverna, och på en skola säger man att nu har eleverna själva börjat ställa högre krav på den undervisning de får. Nackdelar med tyngpunkten på pedagogiska planeringar är att de kan riskera att uppfattas som ett kontrollinstrument, att arbetet blir mer styrt med mindre utrymme för improvisation, och att eleverna inte är delaktiga i planeringen. År 2012 var första gången som betyg sattes i årskurs 6, något som väckt förvånansvärt lite kommentarer i kvalitetsredovisningarna. Att bedömningarna behöver kontinuerlig kollegial diskussion gäller oavsett i vilken årskurs betyg ges. I stort sett alla skolor avser att vässa sina ämnesdiskussioner och resultatanalyser, en uppgift för vilken några av dem efterfrågar stöd från central förvaltning. I detta sammanhang är det också värt att poängtera vikten av att elevernas olika behov från tidig ålder följs upp av ett starkt elevhälsoteam. Att börja söka elevens förmågor är ett stort steg att ta, och det är med glädje förvaltningen noterar att skolorna ser ut att vara på väg mot det som undervisningsväsendet bör vara: en lärande organisation.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

2 Kvalitetsredovisning 2013 (UF/2014:69)

2 Kvalitetsredovisning 2013 (UF/2014:69) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden 2014-06-10 Dnr UF/2014:69 2 Kvalitetsredovisning 2013 (UF/2014:69) Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner kvalitetsredovisningen från år 2013. Sammanfattning

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskolan lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3 Sammanfattning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer