KVALITETSREDOVISNING FÖR ÅR 2008 LESSEBO UTBILDNINGSCENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING FÖR ÅR 2008 LESSEBO UTBILDNINGSCENTER"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖR ÅR 2008 LESSEBO UTBILDNINGSCENTER Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särskola för vuxna Uppdragsutbildning Ungdomsgymnasium - Individuellt program IVIK Introduktionskurs för invandrare inom ramen för det individuella programmet Högskoleutbildning på distans i lärcenter Hantverksprogrammet (glas), kärnämnen Kulturskola Fritidsgårdar Barnkultur

2 2

3 Sammanfattning 2008 har varit ett år som inneburit stora förändringar för utbildningen på Lessebo Utbildningscenter. Antalet vuxenstuderande på grundläggande och gymnasial har minskat betydligt. Samtidigt med denna minskning, så ökade antalet elever som studerar Svenska för invandrare. Krigen i Irak och Somalia bidrog i hög grad till detta. Aldrig tidigare har så många nyanlända ungdomar studerat vid Lessebo Utbildningscenter. Under 2008 har Lessebo Utbildningscenter arbetat särskilt med att utveckla undervisningen för de nyanlända ungdomarna. Ett kontinuerligt intag av nya elever och individuella studieplaner för alla, ställer stora krav på personalen, som måste vara mycket flexibel. Under 2008 har Lessebo Kulturskola särskilt fokuserat på den utåtriktade verksamheten, rekrytering av nya elever och att utveckla klassorkestrar på Lustigkulla skola och Björkskolan. Marknadsföring av verksamheten och rekrytering av nya elever pågår ständigt. Gymnasieskolans individuella program har under året haft mycket fina resultat, där ca 95 % av eleverna har nått målen. Under 2008 genomfördes för första gången sommarskola för elever med låg måluppfyllelse. 55 ungdomar ägnade tre veckor av sommarlovet åt att bättra på sina kunskaper. Lessebo 1 februari 2009 Pia Dahlberg Rektor 3

4 INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR :1 VERKSAMHETSBESKRIVNING :2 PERSONAL :3 MATERIELLA RESURSER ARBETET PÅ SKOLAN :1 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE :2 FÖRÄLDRARNAS INFLYTANDE :3 SKOLAN SOM ARBETSPLATS :5 INFORMATION :6 KVALITETSSÄKRING AV BEDÖMNINGAR OCH BETYGSSÄTTNING RESULTAT :1 STUDIERESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA MÅLEN ANALYS :1 ANALYS AV RESULTATEN DEL EGNA PRIORITERADE MÅL :1 CENTRALT PRIORITERADE MÅL :2 LOKALT PRIORITERADE MÅL RESULTAT ANALYS :1 ANALYS AV RESULTATEN DEL BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN DEL ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING CENTRALT PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN FÖR LOKALT PRIORITERADE MÅL FÖR

5 1. Förutsättningar För att utvärdera verksamheten har arbetsmiljöenkät genomförts vid ett tillfälle under året. Den har gjorts med personal. Utvärderingar som gjordes, dels i arbetslagen och dels individuellt, har också använts som underlag. Kvalitativa djupintervjuer har genomförts med elever som studerar Svenska för invandrare (SFI) och med elever vid gymnasieskolans individuella program. Statistik från Statistiska Centralbyrån, avbrottsstatistik och betyg är också viktiga underlag som använts. Elever som studerar SFI har lämnat synpunkter vid intervjuer i samband med uppföljning av introduktionsplanen. Personal har också lämnat synpunkter i samband med medarbetarsamtalen. 1:1 Verksamhetsbeskrivning Lessebo Utbildningscenter har i uppdrag att erbjuda i stort sett alla de nivåer som finns i utbildningstrappan för vuxna i Lessebo kommun. De studerande kan vara allt från analfabeter till akademiker och kommer från många olika samhällsskikt, landsändar och språkområden. Åldrarna och studieerfarenheterna varierar liksom i högsta grad studiemålen. Vuxenutbildning bedrivs på både grundläggande och gymnasial nivå. De flesta kurser arrangeras i Lessebo, men samverkan sker med Tingsryds Lärcenter och Emmaboda kommun, för vissa naturvetenskapliga kurser och omvårdnadskurser. Undervisningen präglas i stor grad av flexibilitet, så att varje elev möts på den nivå han/hon befinner sig. Eleven kan själv avgöra om studierna ska bedrivas på heltid eller deltid, på distans eller på skolan. Till stor del sker också ett kontinuerligt intag av nya elever under hela läsåret. Målgrupper för vuxenutbildningen är de personer som saknar utbildning på grundskole- och gymnasienivå, samt de som önskar komplettera sin grundutbildning för att kunna studera vidare. Under år 2008 har följande verksamheter sorterats under Lessebo Utbildningscenter: Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särskola för vuxna Uppdragsutbildning Ungdomsgymnasium - Individuellt program IVIK Introduktionskurs för invandrare inom ramen för det individuella programmet Högskoleutbildning på distans i lärcenter Hantverksprogrammet, kärnämnen Kulturskola Fritidsgårdar Barnkultur 5

6 Grundläggande vuxenundervisning Undervisningen är till för de personer som saknar grundskolebehörighet. Det här är en prioriterad målgrupp. Gymnasial vuxenutbildning Undervisningen är i första hand till för dem som saknar, eller behöver komplettera en gymnasieutbildning. Svenska för invandrare Svenska för invandrare (SFI) är en stor verksamhet vid Lessebo Utbildningscentrum. Skolan blir en viktig mötesplats för personer från ca 25 olika nationer, som träffas på lektioner varje dag. Medverkande i SFI är nyanlända barn och ungdomar mellan år, vuxna flyktingar med uppehållstillstånd och spontaninvandrare. Utbildningen i SFI består av tre olika studievägar, SFI 1, SFI 2 och SFI 3, där var och en utgörs av två olika kurser. Betyg ges efter varje kurs, A, B, C och D. Särskola för vuxna (Särvux) Särvux är en egen skolform som vänder sig till psykiskt utvecklingsstörda vuxna som vill komplettera sin utbildning. Tidigare var landstingen ansvariga för särskolan och särvux. Från den 1 januari 1996 är alla särskolor och hela särvux kommunala. Uppdragsutbildning Lessebo Utbildningscenter ansvarar för uppdragsutbildning. Det kan vara kompetensutveckling för företag och kommunanställda, men också uppdrag från myndigheter, t ex Migrationsverket. Gymnasieskolans Individuella Program Lessebo Utbildningscenter har ett gymnasieprogram, Individuella Programmet, där elever har möjlighet att komplettera sina grundskolebetyg, samt skaffa nyttiga praktikerfarenheter. Sedan hösten 2006 är det förlagt till Lessebo Folkets Hus. Ca 20 elever var inskrivna vid Individuella programmet under IVIK Introduktionskurs för invandrare inom ramen för det individuella programmet Sent anlända elever i gymnasieskolan, som antingen kommer från grundskolan eller som kommer direkt till gymnasieskolan vid sin ankomst till Sverige, placeras initialt på introduktionskurser för invandrare inom ramen för det individuella programmet, IVIK. Introduktionen ska förbereda nyanlända ungdomar för studier vid ett nationellt program eller folkhögskola. Dessa elever läser svenska som andra språk, engelska, matematik, data och i vissa fall geografi och historia. 6

7 Lessebo Lärcenter I lärcenter finns möjlighet att bedriva studier på både gymnasial- och högskolenivå. Hantverksprogrammet (glas) kärnämnen Hantverksprogrammet med inriktning Glashantverk, är ett 3-årigt gymnasieprogram förlagt till Kosta Glascenter. Eleverna som studerar där, har sin undervisning i vissa kärnämnen på Lessebo Utbildningscenter. Det gäller ämnena svenska, engelska, matematik, data, religion och samhällskunskap. Kulturskolan Kulturprofil finns i samtliga grundskolor i kommunen. Det innebär att ämnena Rytmik, Dans och Drama finns med som obligatoriska inslag för alla elever i år 1-6. Verksamheten ger social och motorisk träning. Detta ger en träning inför de olika situationer man kan ställas inför i framtiden (redovisning inför klassen, anställningsintervju). Eleverna får lära sig att Rytmik, Dans och Drama är redskap för att uttrycka känslor och tankar och i och med detta stärks deras självförtroende. Inom den frivilliga verksamheten ges instrumentalundervisning både individuellt och i grupp. Kulturskolans uppdrag är att ge eleverna en bra grundutbildning på sitt instrument och kunna fortsätta det livslånga lärandet som det innebär att spela ett instrument. Ca 220 elever deltar varje vecka i Kulturskolans frivilliga verksamhet. Under 2008 har Kulturskolan också ansvarat för musikskapande verksamhet inom Särskola för vuxna (Särvux) och inom Resursskolan. Fritidsgårdar I Lessebo kommun finns fyra fritidsgårdar, en i varje tätort. I Kosta, Hovmantorp och Lessebo är de förlagda i Folkets Hus och i Skruv i sockenstugan. I Skruv är det Skruvs IF som har ansvaret för fritidsgården och på de övriga orterna är det Folkets Hus-föreningarna. Barnkultur Rektor vid Lessebo Utbildningscenter är samordnare för scenkonst för barn och ungdomar. En kulturgrupp finns, med representanter från alla skolformer, som ansvarar för att boka musik- och teaterföreställningar till skolorna. Målet är att alla barn och ungdomar ska få uppleva ett kulturevenemang varje år kronor finns anslaget för den här verksamheten. Regionförbundet Kronoberg har under året bidragit med en subvention på 3500 kronor. 1:2 Personal Antalet årsarbetare inom vuxenutbildningen är 12,25. Lärarna är aldrig begränsade till en typ av verksamhet, utan kan kombinera undervisning på olika nivåer inom verksamheten. Helhetssyn och god kännedom om den samlade verksamheten är av stor betydelse, oavsett vilken befattning någon har. Vägledning och individuell studieplanering är centrala för vuxenutbildningen. Studie- och yrkesvägledaren träffar många elever vid deras studiestart och diskuterar med eleven, för att kartlägga behov av individuella lösningar. Det kontinuerliga intaget av nya elever, under hela läsåret, gör att detta arbete är fortlöpande. 7

8 Denna extrema individualisering och flexibilitet samt det flödestänkande som är utmärkande för vuxenutbildningen, kräver administrativa insatser av mycket speciellt slag. Utbildningar pågår året om. Kontinuerlig antagning och krav på kombinationsmöjligheter på flera plan blir allt viktigare. Individuell studieplanering är ett måste. Antalet årsarbetare inom Kulturskolan är 5,45. De flesta tjänsterna är deltidstjänster och många av lärarna har tjänstgöring i annan kommun. 1:3 Materiella resurser Lessebo Utbildningscenter, Storgatan 73, är navet för vuxenutbildningen i Lessebo kommun. Skolbyggnaden är gammal, men renoverad invändigt. Lokalerna är fräscha, men inte anpassade för ett flexibelt arbetssätt. Det finns ett fåtal stora klassrum och grupprum saknas. De stora klassrummen utnyttjas till fullo pga att undervisningsgrupperna ibland är mycket stora. En modern anläggning för telebild-föreläsningar finns, samt ny datautrustning för elever som studerar på distans. I enkäter framkommer att både elever och personal tycker att lokalerna är trivsamma och att skolan är i ett gott skick. 2. Arbetet på skolan 2:1 Elevernas ansvar och inflytande Vid Lessebo Utbildningscenter är många av eleverna myndiga. Alla elever har en individuell studieplan som utvärderas och eventuellt revideras kontinuerligt. Den aktuelle läraren genomför utvecklingssamtal med varje elev. Vid problem träder även studie- och yrkesvägledaren in för vidare samtal. De elever som inte närvarar på lektioner (ej distanselever) kontaktas för samtal. Distanselever ska ha regelbunden kontakt/vara aktiv för att räknas som studerande. I slutet av varje kurs genomförs kursutvärdering. Vid utvärderingarna har framkommit att eleverna anser sig haft stora möjligheter att påverka kursuppläggningen, både gällande tid och vid val av arbetssätt. För att möta komplexiteten inom vuxenutbildningen har de flexibla arbetssätten ytterligare utvecklats och genomsyrar idag verksamheten. Eleverna vid vuxenutbildningen styr i hög grad själva när de vill börja studera, vad som ska studeras, hur snabbt studierna ska bedrivas och i vilken form (heltid, deltid, distans). En majoritet av eleverna behöver och föredrar, kontinuerligt, personligt lärarstöd för att gå framåt i sin inlärning. Under 2008 har ett elevråd utsetts. Alla elevgrupper och alla språkgrupper är representerade i elevrådet, som träffas ca 2 gånger/termin. Kulturskolans elever medverkar, i samråd med sina lärare, i planeringen av konserterna. Alla elever har stor möjlighet att påverka repertoaren inom sitt ämne. Eleverna har ett förtroendefullt samarbete med lärarna, vars grund läggs vid de individuella lektionerna. Därmed ges ett självklart inflytande över deras verksamhet på Kulturskolan. Elevsamtal genomförs med de elever som deltar i den frivilliga undervisningen. Ett elev- och orkesterråd finns för Kulturskolans elever. 8

9 2:2 Föräldrarnas inflytande För elever som är omyndiga hålls regelbundna kontakter med vårdnadshavare/gode män. För ensamkommande barn utses alltid en god man, som ska företräda barnet juridiskt. I Lessebo kommun finns nu två boenden för de ensamkommande flyktingbarnen, Ungbo för de som söker asyl och PUTbo för de som fått uppehållstillstånd. I boendet finns boendestödjare som ska hjälpa eleven på fritiden. För skolans del gäller det att både samverka med gode män och boendestödjare, som alla är ställföreträdande föräldrar. Dessa inbjuds dels individuellt till utvecklingssamtal tillsammans med eleven men också till gemensamma träffar med samtliga undervisande lärare. Ett elev- och föräldrasamtal/år genomförs med de elever som deltar i kulturskolans frivilliga undervisningen. Föreningen Framtidskultur (föräldraföreningen) stöttas för deltagande i verksamheten. 2:3 Skolan som arbetsplats Lessebo Utbildningscenter är organiserat i två arbetslag, ett för de lärare som undervisar inom vuxenutbildningen och ett för kulturskolan. Skolledning består av en rektor. För administration finns en skolassistent. Studie- och yrkesvägledare ingår också i organisationen. Arbetsplatsträffar har genomförts tre gånger/termin. Arbetslagsträffar genomförs regelbundet. Skolledning är gemensam för Lessebo Utbildningscentrum och Lessebo Kulturskola. De båda verksamheterna delar också lokaler. Detta kräver en samsyn och gemensam planering av verksamheten. Det är ett problem att lokalerna för musikundervisningen inte är tillräckligt ljudisolerade. Detta gäller framför allt rockrummet som befinner sig direkt under de tre stora lärosalarna, samt danshallen som är vägg i vägg med en mindre lärosal. Den lokala samverkans- och utvecklingsgruppen träffas ca varannan vecka. I den finns fackliga representanter, skolledning och skolassistent med. Skolans lokaler är gamla, men ganska nyligen renoverade. Lektionsrum är i mycket gott skick. Skolbyggnaden är utvändigt i stort behov av målning. 2:4 Samverkan Elevernas individuella studieplan utvärderas och revideras ständigt. Studie- och yrkesvägledaren och lärarna utgör här mycket viktiga stöd för eleven. Samverkan sker kontinuerligt med Arbetsförmedlingen och den nya enheten Arbete och Integration, för att bereda praktikplatser för elever som studerar Svenska för invandrare. Den första högskolekursen via Lessebo Lärcenter påbörjades under Samverkan sker med andra lärcentra inom ramen för Lärcenter Kronoberg, som är ett samarbete mellan Alvesta, Uppvidinge, Lessebo, Tingsryds, Ljungby och Älmhults kommuner. Samverkan med samhället sker i form av att uppdragsutbildning erbjuds till företag. Lessebo kommun samverkar med Alvesta och Växjö i ett gymnasieprogram: Kronobergs Produktionstekniska Gymnasium. 9

10 För att utveckla gymnasieskolans individuella program, ingår Lessebo Utbildningscenter i ett nätverk tillsammans med Uppvidinge och Emmaboda kommuner. Nätverket träffas ca 3 gånger/år. Deltagare i nätverket är lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare. Studie- och yrkesvägledaren ingår i ett nätverk bestående av representanter från Arbetsförmedling, Socialförvaltning och Försäkringskassan. Detta nätverk träffas regelbundet och är en förutsättning för att kunna nå den prioriterade gruppen av lågt utbildade personer. Genom att arrangera träffar för arbetssökande, kan man nå de personer som behöver påbörja eller komplettera en utbildning. Samverkan mellan skola och enheten Arbete och Integration sker vid flera tillfällen under året, för att planera och utvärdera undervisningen för unga och vuxna flyktingar. Samverkar mellan lärare inom SFI och grundläggande vuxenutbildning i Kronobergs län, har skett via telebild vid ett flertal tillfällen under vår- och höstterminen. Rektor samverkar med andra musikledare i Kronobergs län genom gemensamma träffar för musik- och kulturskolor. Den lärare som undervisar vid Särvux, finns med i ett nätverk för särvuxpedagoger i Kronobergs län. Rektor medverkar i ett regionalt nätverk för scenkonstsamordnare. Samverkan sker med alla kommuner i länet och med regionala institutioner t ex Dans i Sydost, Riksteatern Kronoberg, Regionteatern Blekinge Kronoberg, Musik i Syd och Regionförbundet Södra Småland. 2:5 Information För den interna informationen inom enheten finns ett informationsblad, Budkavlen. Det utkommer en gång/vecka och sträcker sig över två veckor. Extern information är viktig och sker mestadels via webbsidan. Att marknadsföra grundläggande, gymnasiala och högskolekurser är ett ständigt pågående arbete. 2:6 Kvalitetssäkring av bedömningar och betygssättning För att kvalitetssäkra betygssättningen genomförs nationella prov i svenska, engelska och matematik, både inom vuxenutbildningen och inom gymnasieskolans Individuella program. Information om betygskriterier ges till eleverna vid inledningen av varje kurs. 10

11 3. Resultat 3:1 Studieresultat i förhållande till de nationella målen Grundläggande vuxenutbildningen Grundläggande vuxenutbildning är en skolform som enligt lag ska erbjudas alla i Sverige boende som står utan fullständig grundskoleexamen. Vid Lessebo utbildningscentrum har grundläggande vuxenutbildning bedrivits i följande ämnen: svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. I utvärderingar av kurserna framkommer att eleverna är mycket nöjda med undervisningen. De små undervisningsgrupperna gör också att varje elev kan få kvalificerad handledning av sin lärare. Gymnasial vuxenutbildning Gymnasiekurser bedrivs i omfattningen 50, 100 eller 150 poäng. För att studera på heltid krävs 800 poäng per läsår, eller 20 poäng per vecka. Resultat: Antal betyg, på gymnasienivå, utfärdade vid Lessebo Utbildningscenter År 2006: IG G VG MVG År 2007: IG G VG MVG År 2008: IG G VG MVG Studie- och yrkesvägledaren medverkar regelbundet vid nätverksträffar med Socialförvaltning, Arbetsförmedling och Försäkringskassa, för att nå personer som behöver utbildning. Under 2008 har 6 vuxenstuderande, som endast hade samlat betygsdokument från gymnasiet, erhållit slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. Endast 2 av dem som erhöll slutbetyg hade kvalificerat sig för övergångsreglerna som gäller till 1 januari

12 Studieavbrott Från och med år 2004 påbörjades kartläggning av studieavbrotten inom vuxenutbildningen. Syftet med kartläggningen är att förbättra undervisningen, om det visar sig att den brister. Studievägledaren tar personlig kontakt med ett flertal av de elever som gjort avbrott, för att få veta orsaken till att eleven slutat. Orsak till avbrott Börjat arbeta Personliga skäl Ekonomiska skäl Motivationsbrist Starta eget 1 Svårt att hålla studietakten Flyttat till annan ort Får för lite stöd av lärarna 1 1 Annat skäl Har inte kunnat nås Summa Annat skäl kan vara följande: 8 elever hade blivit utstraffade eftersom de inte var aktivt studerande. 1 var trött på sina studier. 2 tiden räckte inte till. 1 var missnöjd med studiekamraterna som inte motsvarade förväntningarna. Hon var besviken över den etniska mångfalden. 1 var det inte längre aktuellt. 4 tyckte att de hade lärt sig det de behövde. Svenska för invandrare (SFI) Undervisning i svenska för invandrare omfattade under 2008, ca 120 platser. Det är en ökning med 40 %, jämfört med Gruppen studerande är i högsta grad heterogen och kunskapsnivån är ytterst varierande. Alltifrån analfabeter till personer med lång universitetsutbildning, ska erbjudas adekvat undervisning. Här medverkar asylsökande ungdomar, flyktingar som fått uppehållstillstånd och invandrare folkbokförda i Lessebo kommun. Undervisningen bedrivs i olika nivåer. Betyg ges på nivåerna, Icke Godkänd (IG), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Resultat: Antal betyg, i SFI, utfärdade vid Lessebo Utbildningscenter År 2006: Kurs IG G VG SFI A 13 8 SFI B 6 4 SFI C 4 6 SFI D

13 År 2007: Kurs IG G VG SFI A SFI B 26 6 SFI C 6 9 SFI D 9 6 År 2008: Kurs IG G VG SFI A 40 9 SFI B SFI C SFI D 12 4 Nivågrupperingen i undervisningen gör att lärarna kan möta eleverna på bästa sätt. Migrationsverket och Socialförvaltningen, som är beställare av undervisningen i Svenska för invandrare, omtalar att eleverna är mycket nöjda med kursen. Alla elever som ska börja studera SFI, inbjuds till ett introduktionssamtal på skolan. Vid samtalet, som sker med telefontolk, informeras om studierna och eleven berättar om sin skolbakgrund och sina framtidsplaner. Skolan medverkar också vid uppföljning av introduktionsplaner för flyktingar. Det genomförs varje halvår. Särskola för vuxna (Särvux) Antalet elever inom Särvux, var 11 under vårterminen och 12 under höstterminen. Särvux arbetar enligt de nationella kursplanerna och erbjuder undervisning i svenska, kommunikation, datorkunskap, orienteringsämnen, bild och form och musik. Undervisningstiden för eleverna har ökat. Individuell studieplan finns för varje elev. Elever har valt inriktning på studierna. Varje elev har gjort ett estetiskt val och ett teoretiskt val. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning omfattar främst undervisning av asylsökande barn och ungdomar över 16 år. Migrationsverket är beställare av utbildningen och Lessebo Utbildningscenter har helhetsansvar för elevernas skolgång. Undervisning bedrivs i följande ämnen: Svenska för invandrare, engelska, matematik, samhällsorientering och data. Under 2008 har ca 25 asylsökande barn och ungdomar undervisats. I kontakt med Migrationsverket vittnas om att eleverna trivs i skolan. Gymnasieskolans individuella program Gymnasiets individuella program ger ungdomar, som saknar grundläggande behörighet, möjlighet att nå målen och kunna söka vidare till ett nationellt program. Elevernas studier koncentreras i första hand på ämnena svenska, engelska och matematik. Praktik varvas med studier i olika hög grad. 13

14 Vid vårterminens slut var 21 elever inskrivna vid Individuella programmet. 2 elever hade gjort avbrott från gymnasiet och skrivits in vid Individuella programmet under vårterminen har läst in betyg i ett eller flera kärnämnen. 7 elever har läst in ett eller två SOämnen. 6 elever har gjort praktik på heltid och inte deltagit i undervisning. 7 elever är invandrarelever, som saknar kunskaper i svenska och engelska. 1 elev var behörig för gymnasiet, men försökte läsa upp sina betyg, för att komma in på önskat program. 1 elev började en yrkesutbildning till anläggningsförare. Ett stort antal elever, 12 st., gick vidare till nationella gymnasieprogram höstterminen Av dessa kom två in som sk PRIV-elever. Vid höstterminens slut hade 1 f d IV-elev avbrutit sitt gymnasieprogram. Det är en ovanligt positiv utveckling för elever vid individuellt program. 1 elev började studera på folkhögskola. 2 elever flyttade till annan kommun eller annat land. 1 elev blev mammaledig. 1 elev fortsatte ett år till på IV och 1 elev fortsatte på IVIK. 2 elever började jobba. I september 2008 gjordes uppföljningssamtal med alla elever som börjat gymnasiet. Antal inskrivna under höstterminens slut var 18 st. Av dessa kom 14 direkt från grundskolan på grund av att de saknade behörighet i ett eller flera kärnämnen. 2 elever avbröt sina studier vid gymnasiet och började på Individuella programmet. 1 elev är inskriven på Individuella Programmet för andra året i rad. 1 elev fortsatte sin utbildning till anläggningsförare. IVIK Introduktionskurs för invandrare inom ramen för det individuella programmet Antalet nyanlända ungdomar som studerar på IVIK har ökat med 56 % under från år 2007 till år Statistik från två år bakåt visar hur ungdomsskolan har växt fram: höstterminen 2006 höstterminen 2007 höstterminen 2008 antal elever Vid vårterminens slut var 30 elever inskrivna vid IVIK. Till höstterminen 2008 gick 3 elever vidare till studier vid folkhögskola och 1 till ett nationellt gymnasieprogram. Vid höstterminens slut var 36 elever inskrivna vid IVIK. Till vårterminen 2009 gick 3 elever vidare till studier vid folkhögskola. Elever från Lessebo kommun vid gymnasieskolor i Växjö I september 2008 fanns 243 elever från Lessebo kommun, i gymnasieskolor i Växjö. Läsåret 2005/2006 började 77 elever från Lessebo kommun årskurs 1 på ett nationellt/specialutformat program vid Katedralskolan, Kungsmadskolan och Teknikum. Våren 2008 avslutade 63 elever från kommunen årskurs 3, 52 elever med slutbetyg och 11 elever med samlat betygsdokument. Av de 12 elever som började läsåret 2005/2006, men sedan förändrade sin studiegång, har 2 elever antagits till nytt program, 1 elev antagits till fristående gymnasieskolor i Växjö, 2 elever övergick till studier på folkhögskola, 2 elever har bytt över till Individuella programmet, 1 elev slutade av personliga skäl och 4 elever lämnade studierna för att de fick/sökte arbete. Under vårterminen 2008 gjorde 2 förstaårselever avbrott från gymnasiet, 2 andraårselever och 1 tredjeårselev. 14

15 Under höstterminen 2008 gjorde 4 förstaårselever avbrott från gymnasiet. Samtliga gjorde avbrott från friskolor. 2 av eleverna gick på skolor med annan bostadsort än hemmet, 1 tidigare IV-elev som hade kommit in på sitt andrahandsval och 1 elev som hade kommit in som PRIV-elev på sitt tredjehands val avbröt också sina studier. Högskoleutbildning på distans i lärcenter Under 2008 erbjöds möjlighet för elever att studera ett stort antal högskolekurser på distans via telebildföreläsningar i Lessebo Lärcenter. Under 2008 startade följande kurser: Engelska 1-10p och Ledarskap 5p. Möjligheten att erbjuda kurser på högskolenivå kan förverkligas tack vare samarbetet som sker inom Lärcenter Kronoberg, där följande kommuner ingår: Tingsryd, Älmhult, Lessebo, Uppvidinge, Ljungby och Alvesta. Hantverksprogrammet (glas) kärnämnen Elever från Kosta Glascenter och Lessebo Utbildningscenter samläser de kurser som är gemensamma vid de båda enheterna. Det gäller kärnämnena svenska, engelska, matematik, datakunskap, samhällskunskap och religion. Samläsningen gör att resurserna utnyttjas på ett bra sätt. Eleverna från Kosta åker till Lessebo, där undervisningen är förlagd och hänsyn måste tas vid schemaläggningen till Länstrafikens busstider. 3:2 Normer och värden Många kulturer möts på Lessebo Utbildningscenter. Att respektera andras egenvärde är ett naturligt inslag i verksamheten. En blandning med vuxna och ungdomar är berikande. Ett sätt att ytterligare öka integrationen mellan olika åldrar och kulturer, sker genom gemensamma terminsavslutningar. 4. Analys 4:1 Analys av resultaten del 1-3 Grundläggande vuxenutbildning Inom den grundläggande vuxenutbildningen finns många deltagare med annat modersmål än svenska. De saknar framför allt kunskaper i engelska. I grupperna finns även svenskar som saknar grundläggande behörighet. Det är särskilt svårt att undervisa i engelska, eftersom det i den gruppen finns elever med annat modersmål än svenska. Läromedlen är oftast skrivna för svenskar och det saknas läromedel i engelska för invandrare. I utvärderingar, som görs efter varje kurs, framkommer det att eleverna är mycket nöjda med skolans stöd för den individuella studieplaneringen. Stödet ges av såväl lärare som studie- och yrkesvägledare. Gymnasial vuxenutbildning Andelen studerande inom den gymnasiala vuxenutbildningen har minskat kraftigt under Lessebo kommun har många invånare med låg utbildningsnivå. Det borde finnas ett stort 15

16 behov av att studera. Möjligheten till flexibilitet i studierna, gör att man lätt kan kombinera arbete och studier. Kursutvärderingarna visar att eleverna är mycket nöjda med undervisningen. Varje elev blir sedd och bekräftad. Lärarna möter elevernas behov och ger möjlighet till flexibla lösningar för studierna. Undervisningen har bedrivits på dagtid. Vid utvärderingarna har framkommit att eleverna anser sig haft stora möjligheter att påverka kursuppläggningen, både hur snabbt studierna ska genomföras och val av arbetssätt. Att vuxna avbryter studier är inte alltid negativt. Många får arbete, eller flyttar till annan ort. Under senare år har också ett större antal mycket svaga elever vänt sig till vuxenutbildningen. Antalet elever som tidigare misslyckats i skolan tenderar också att öka. Eleverna är dock nöjda med det stöd de får från lärarna. Det är oftast den egna förmågan det hänger på om de inte lyckas hålla takten. Sedan 2006 har en noggrannare uppföljning av avbrott gjorts, där varje avbrottselev har kontaktats per telefon. I slutbetyg får betyg tas in från gymnasial vuxenutbildning i den kommunala vuxenutbildningen samt från gymnasieskolan eller motsvarande på projektarbete och på de kurser som får förekomma i gymnasial vuxenutbildning. Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. Elever, med äldre betyg från kurser i gymnasieskolan, som vill komplettera och få ett slutbetyg, riskerar att gå miste om detta pga att betygen blivit för gamla. Sedan antagningsreglerna till högskolan ändrades 1 juli 2008 och den sk 25:4 regeln togs bort är det extra viktigt att man har ett slutbetyg från gymnasiet eller vuxenutbildningen. Under 2008 har 6 studeranden erhållit slutbetyg och blivit behöriga för högskolestudier. Svenska för invandrare (SFI) Kunskapsnivån i Svenska för invandrare (SFI) är mycket varierande bland eleverna. På skolan finns ca 25 språk representerade, vilket också påverkar uppläggningen av undervisningen. En annan faktor att räkna med är osäkerheten kring antalet studerande. När någon, som har rätt till utbildningen, har anmält sig för att studera i sin hemkommun, ska utbildningen starta inom tre månader. Detta är kommunens skyldighet. Vid Lessebo Utbildningscenter har vi ofta kunnat ta emot elever betydligt tidigare. Alla dessa faktorer ställer stora krav på organisationens flexibilitet. Flexibilitet och individuell anpassning står i centrum. Andelen ungdomar som studerar SFI har ökat. Lessebo kommuns ambition att låta de asylsökande barnen bo kvar i kommunen, efter att de uppnått åldern 18 år, eller fått uppehållstillstånd, ställer stora krav på skolan. Tidigare försvann de oftast från kommunen. Nu blir de kvar i skolan, samtidigt som nya asylsökande barn kommer till Ungbo. Nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd, anmäls genom socialförvaltningen till undervisning. De ska under introduktionstiden, som är två år, bl a studera SFI. Deras antal har under året varierat mellan 34 och 39, som samtidigt funnits på skolan. Under året har sammanlagt 61 flyktingar undervisats i SFI. De här siffrorna visar att omsättningen på elever är ganska hög. Många flyttar vidare när introduktionstiden är över. Rektor, tillsammans med handläggare från enheten Arbete och Integration, genomför uppföljning av elevernas introduktionsplaner 2 gånger/år. Vid dessa samtal har framkommit att eleverna är mycket nöjda med undervisningen, de känner att de lär sig mycket och de trivs på skolan. Övriga invandrare ( från bl a Thailand, Frankrike, Tyskland och Polen) har också ökat i antal. Elevernas start i skolan har blivit bättre genom att introduktionssamtal har införts. Vid samtalen informerar eleven om sin studiebakgrund och lärarna kan då lättare möta eleven på rätt nivå. 16

17 Under 2008 har flera önskemål framkommit om möjligheten att studera SFI på kvällstid. Det är nyanlända som fått arbete ganska snabbt efter sin flytt till Sverige. De har inte hunnit studera SFI så mycket och vill gärna göra klart studierna samtidigt som de arbetar. Det finns också önskemål från enheten Arbete och Integration att de nyanlända i högre utsträckning ska kunna kombinera praktik och studier och det kräver också SFI på kvällstid. Ett arbete med att upprätta meritportfölj för SFI-elever påbörjades under 2008, genom att personal gick en handledarutbildning i ämnet. En meritportfölj fungerar som ett underlag för en platsansökan, när eleven ska ha vägledningssamtal eller planerar utbildning. Dessutom ringar meritportföljen in den kompetens som skulle kunna yrkesbedömas och/eller valideras för att ytterligare öka individens möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetet med att upprätta meritportföljer kommer att ske i nära samarbete med Arbetsförmedling och Arbete och Integration. Särskola för vuxna (Särvux) Undervisningen inom Särvux sker tematiskt och en lärare har ansvar för helheten. Detta är en viktig förutsättning för att undervisningen ska nå bra resultat. Elevernas inflytande över undervisningen garanteras genom att de själva har fått välja vilka kurser de vill studera. Den individuella studieplanen har skapat rutiner och struktur i lärandet, vilket ger varje elev mer trygghet och självständighet. De flesta eleverna i gruppen har valt musikskapande som estetiskt val. Undervisningen genomförs i Kulturskolan. Genom detta har gruppen utvecklats och upplever stor musikglädje och gemenskap. Läraren deltar i ett regionalt nätverk av särvuxlärare i Kronobergs län - Särvux Kronoberg, som är en träffpunkt för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Samverkan med Kulturskolan har bidragit till att eleverna inkluderas i verksamheten på Lessebo Utbildningscenter. Uppdragsutbildning Migrationsverkets beställning av undervisning för asylsökande barn, utgör den största delen av uppdragsutbildning inom Lessebo Utbildningscenter. Gymnasiets Individuella program För eleverna vid Gymnasiets Individuella program, har undervisning bedrivits med ett litet antal lärare inblandade. Två klassföreståndare har helhetsansvar för elevernas studier. Detta ger mycket positiva resultat och ca 90 % av eleverna ökade måluppfyllelsen för kärnämnena svenska, engelska och matematik under vårterminen Varje elev är med och formar sitt individuella studieprogram. Teori och praktik varvas på ett sätt som är anpassat till varje elev. Föräldrar till eleverna vid gymnasiets individuella program är mycket nöjda med informationen man får från skolan. Ett "klasslärarsystem" gör att antalet lärare som eleverna möter är få. Lärarna har en helhetssyn på elevernas lärande, vilket både elever och föräldrar ser som mycket positivt. I intervjuer som gjorts med elever, framkommer att de trivs bra med undervisningen. De tycker att de får mycket hjälp och att de får en chans att repetera. Flera av eleverna har en mycket splittrad skolbakgrund. P g a flyttningar har de fått kunskapsluckor. Många elever är också svaga, så behov av specialpedagogisk kompetens finns för den här elevgruppen. 17

18 Individuella programmet är förlagt till Folkets Hus i Lessebo. Av de 21 elever som var inskrivna vid Individuella programmet under vårterminen 2008, gick de allra flesta vidare till studier på gymnasiet, eller till arbete. Endast en gjorde avbrott från sina gymnasiestudier. En bit in på höstterminen tar lärarna på Individuella programmet kontakt med fd elever och hör sig för hur det går för dem. Att så många hamnar rätt efter Individuella programmet visar att de dels har fått bra kunskaper med sig och att vägledningen fungerar mycket bra. IVIK Introduktionskurs för invandrare Alla kommuner är skyldiga att erbjuda ungdomar en gymnasieutbildning. Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller till och med det första kalenderåret det år eleven fyller 20 år. Alla ungdomar över 16 år, med annat modersmål än svenska, skrivs i Lessebo kommun in på IVIK, introduktionskurs inom gymnasieskolans individuella program. Elever som söker till ett av gymnasieskolans nationella program, måste uppfylla kraven på godkänt betyg i svenska, engelska och matematik. De nyanlända ungdomarna har ofta inte studerat engelska alls. Förutom att de ska lära sig svenska, måste de ganska omgående börja studera engelska också. Det är en mycket svår uppgift att kunna ge dessa ungdomar en bra grund för fortsatta studier. Antalet ungdomar som studerar på IVIK, har ökat väldigt mycket under de senaste åren. Undervisningen består främst av svenska, engelska, matematik och data. De flesta elever har kunnat erbjudas plats omgående. För den enskilde eleven som får platsen är det förstås positivt, men för skolan försvåras förutsättningarna till planering genom att grupperna ständigt förändras. Arbetet med IVIK-eleverna har under året varit mycket framgångsrikt och alla ungdomarna känner att de lär sig mycket hela tiden och trivs bra på skolan. Individuella lösningar och att bygga vidare på det eleven redan kan, har här varit framgångsfaktorer. I oktober 2008 kunde Lessebo Utbildningscenter bjuda in till en konferens och sprida de egna erfarenheterna till lärare utanför den egna kommunen. IVIK är en introduktionskurs. Därefter ska eleven vidare till något annat. Det finns en stor variation i studiekarriären efter IVIK. Att övergången sker vid rätt tidpunkt och på ett smidigt sätt är avgörande för elevens fortsatta utveckling. Det är viktigt att skapa rutiner för övergången från IVIK till annan verksamhet. Det ökade antalet elever på skolan, gör att lokalerna knappt räcker till. Under 2008 har 7 ungdomar slussats vidare till studier på folkhögskola och gymnasiet. Vid samtal med eleverna omtalar de att de klarar sig mycket bra på sina nya skolor. Högskoleutbildning på distans i Lärcenter Två högskoleutbildningar på distans i lärcenter startade under Marknadsföringen av Lessebo Lärcenter har intensifierats under året. Det börjar bli känt att man kan studera högskolekurser via lärcenter. Den låga utbildningsnivån i kommunen, gör dock att många inte är behöriga att söka en högskolekurs. Det är viktigt att steget innan i "utbildningstrappan", gymnasiekurserna, tillgodoses, så att fler personer blir behöriga för att studera vid universitet och högskolor. Hantverksprogrammet (glas) kärnämnen Elever från Kosta Glascenter och Lessebo Utbildningscenter samläser kurser. Hänsyn tas till busstider eftersom eleverna från Kosta åker till Lessebo för undervisningen i kärnämnen. 18

19 Detta upplevs inte som något problem, utan samläsningen fungerar bra, enligt eleverna. Betydande resurser sparas också, när man inte behöver ha samma kurs på två olika ställen. 5. Egna prioriterade mål 5:1 Centralt prioriterade mål Barn och elever upplever en helhet i skolarbetet, genom kontinuerlig uppföljning, dokumentation och reflektion över lärandet, IUP (Individuell utvecklingsplan), mm. Barn och elever upplever en trygg och säker miljö genom systematiskt antimobbnings arbete och aktivt bemötandearbete på varje enhet; dvs. ett bry sig om tänk. 5:2 Lokalt prioriterade mål Fastställa lokala riktlinjer för den grundläggande vuxenutbildningen. Utarbeta rutiner för övergång från IVIK. Få igång ett fungerande elevråd. Erbjuda kvällsundervisning. Erbjuda sommarskola för elever med låg måluppfyllelse. Fortsätta att arbeta med kulturskolans utåtriktade verksamhet. Fortsätta arbetet med rekrytering av nya elever till kulturskolan, gärna tillsammans med andra föreningar. Ge aktivt stöd till kulturskolans elev- och orkesterråd. Samarbeta med Föreningen Framtidskultur (kulturskolans föräldraföreningen) Arrangera månadskonserter/framträdanden inom kulturskolan. Utveckla klassorkestrar i Kosta och Skruv. 6. Resultat 6:1 Redovisning av resultat för 5:1 och 5:2 Alla elever har en individuell studieplan. Planen följs upp kontinuerligt och elevens kunskap kopplas till kursplanernas mål. Den individuella studieplanen används vid samtal med föräldrar/gode män och vid uppföljningssamtal av introduktionsplanerna för de vuxna flyktingarna. De individuella studieplanerna finns lätt tillgängliga för lärarna i en gemensam mapp, som alla kommer åt via datorn. När nya elever ska börja studera SFI, genomförs introduktionssamtal med tolk. Vid samtalet informeras eleven om likabehandlingsplanen. Alla ungdomar vid Lessebo Utbildningscenter har en mentor, som är insatt i hela elevens skolsituation. Mentorn genomför utvecklingssamtal med föräldrar/gode män en gång/termin. Alla viktiga samtal med nyanlända elever genomförs med telefontolk. Under 2008 har ett arbete påbörjats för att fastställa lokala riktlinjer för den grundläggande vuxenutbildningen. Det handlar om innehåll, schemaläggning, kurser och lärarresurser. Rutiner har utarbetats för vad som ska hända ungdomar efter introduktionskursen IVIK. För att förbereda ungdomarna har studiebesök gjorts på bl a två folkhögskolor och DagX, som är en utbildningsmässa. Vid höstterminen 2008 påbörjade fler nyanlända ungdomar studier vid S:t Sigfrids folkhögskola. 19

20 Under hösten påbörjades arbetet med att få igång ett fungerande elevråd. Följande riktlinjer upprättades för att få en bra sammansättning på elevrådet: De olika språkgrupperna ska vara representerade. Elever som ska vara med i elevrådet, ska ha varit i Sverige ett tag och kunna förstå och tala svenska ganska bra. (SFI B-D nivå) Olika frågor kan diskuteras först i resp grupp och sedan i elevrådet. Rektor leder möten med elevrådet. Elevrådet träffas 2 gånger/termin Följande språkgrupper är aktuella: svenska, tyska, arabiska, kurdiska, holländska, somaliska, rumänska och thailändska. Under början av 2008 erbjöds kvällsundervisning, men inga elever visade intresse för detta. Under senare delen av året kom önskemål om kvällsundervisning från flera elever, men då fanns inte lärarresurser för att starta detta. Under tre veckor på sommaren erbjöds sommarskola för elever med låg måluppfyllelse. Det var elever från år 7, år 8, år 9 och Individuella programmet som fick denna möjlighet. 52 elever deltog i sommarskolan och de fördelade sig enligt följande: Årskurs Pojkar Flickor Summa IV summa av eleverna var nyanlända och 16 elever var svenska. 11 av eleverna var asylsökande och 41 av eleverna hade uppehållstillstånd. Eleverna talade följande språk: svenska, turkmeniska, somaliska, dari, kudiska/sorani, thailändska, ryska, arabiska och kurdiska/badinani. Eleverna fick välja ett ämne de skulle läsa under sommarskolan. Val av ämne fördelade sig enligt följande: Ämne antal svenska 3 svenska som andra språk 22 engelska 14 matematik 13 summa 52 Studievägledare hade reserverat platser på gymnasiet för elever som gick sommarskolan. För elever som fick betyg, gjordes en komplettering av deras ansökan till gymnasiet, när sommarskolan var klar. Elever som gjorde prövning och fick betyg fördelade sig enligt följande: Ämne Betyg G Svenska 1 Svenska som andra språk 1 Matematik 4 20

21 Konferensen IVIK i den lilla kommunen lockade ca 35 deltagare från södra Sverige. Lessebo Utbildningscenter fick möjlighet att sprida till andra kommuner om sitt framgångsrika arbete med nyanlända ungdomar. Rekryteringen av nya elever till kulturskolan pågår ständigt. Under 2008 bjöds alla elever ur 1 och 2 från kommunens grundskolor till en minikonsert i Kulturskolans lokaler. Den yngsta blåsorkestern, Blåsdrakarna, uppträdde och de olika instrumenten presenterats. Dessutom har extrainsatser anordnats för instrument som varit litet efterfrågade. Detta har skett i form av uppvisningar på samtliga kommunens skolor. Under 2008 har många utåtriktade verksamheter genomförts. Kulturskolan har funnits med vid kulturkvällar, vårmarknader, julmarknader, skolavslutningar, kyrkokonserter och skolkonserter. Under läsåret 2007/2008 fick en klass på Lustigkulla skola i Kosta, med hjälp av kulturskolans pedagoger, bilda en klassorkester och alla elever lärde sig att spela ett instrument. Arbetet avslutades med att eleverna spelade vid skolans våravslutning i Ekeberga kyrka. Under hösten påbörjades arbetet med en ny klassorkester, nu på Björkskolan i Skruv. De fyra fritidsgårdarna har bedrivit verksamhet enligt de kontrakt som har upprättats för år Aktiviteterna riktar sig i första hand till elever i år 7-9. Ungdomarna har stor möjlighet att själva forma verksamheten och komma med egna idéer om vad som ska ske på fritidsgården. Luciarock genomfördes 12 december i Lessebo Folkets Hus och det var ett samarrangemang mellan Lessebo fritidsgård och Kulturskolan. Ca 100 ungdomar kom till rockkvällen. Under hösten genomfördes en enkät bland eleverna på Bikupan, för att höra vad de önskade av fritidsgården. Ungdomarna har ungefär samma önskemål på alla orterna. Man vill ha datorer, tv-spel, sällskapsspel, pingis, biljard, baka, lyssna på musik och se på film. I Kosta vill man åka på resa till Liseberg, i Hovmantorp vill man bowla och köra go-cart, i Lessebo vill man ha tillgång till idrottssal och i Skruv vill man ha en skateramp. Det finns också önskemål från några ungdomar om att själva spela i rockband. Flera ungdomar påpekar att det inte är så viktigt med en massa grejer på fritidsgården, utan att det viktigaste att ha ett ställe där man kan träffa sina kompisar och bara sitta och prata. Under 2008 har kulturgruppen träffats tre gånger för att planera barnkulturverksamheten. Gruppen medverkade också vid Musik i Syds utbudsdagar, för att kunna bilda sig en uppfattning om de musikföreställningar som fanns tillgängliga. Från Regionteatern beställdes Farmors alla pengar, för elever i år F-3 och Näktergalen för år 4-6. Elever på Bikupan, år 7-9, fick uppleva kulturskolans show From a Jack to a king och musikföreställningen Balkanrazzia visades för elever vid Lessebo Utbildningscenter kronor av anslaget till barnkultur har gått åt till att transportera eleverna till föreställningarna. 21

22 7. Analys 7:1 Analys av resultaten del 5-6 Den individuella studieplanen är ett levande dokument som ständigt utvärderas. Det är eleven som äger dokumentet och det beskriver hur väl målen för utbildningen har nåtts. Studieplanen används vid samtal med föräldrar, gode män och handläggare vid enheten Arbete och Integration. Alla lärare har tillgång till studieplanerna via datanätverket och på så sätt underlättas arbetet vid lärarbyten. SFI-undervisningen är nivågrupperad och det går lätt att följa en elevs studier genom den individuella studieplanen. Nya elever får information om likabehandlingsplanen redan vid introduktionssamtalet. I samtalet betonas att alla elever ska känna sig trygga och säkra i skolan. Det är viktigt att redan i början få eleven att känna tillit till skolans personal. Vidare får eleven veta vart den kan vända sig om han/hon får några problem. Det är ytterst viktigt att alla sådana samtal sker med tolk, så att inga missförstånd uppstår. Under året har riktlinjer upprättats för vad som ska hända eleverna efter IVIK, som är en introduktionskurs. Med hjälp av studiebesök på folkhögskolor har ungdomarna fått en viktig kunskap om hur de kan planera sina vidare studier. Sent anlända ungdomar har oftast inte möjlighet att gå ett nationellt program inom gymnasieskolan. Sådana studier måste påbörjas senast det år de fyller 19 år och ofta hinner de inte med detta om de kommit sent till Sverige. Folkhögskola blir då ett bra alternativ för att få gymnasiebehörighet och möjlighet till vidare studier. Ett viktigt utvecklingsarbete, för att de nyanlända ungdomarna ska få undervisning i matematik och engelska, påbörjades under år 2007 och fortsatte under år Här finns inga läromedel att luta sig mot, så kreativa lösningar är ett måste. Flera ungdomars matematikkunskaper har validerats och komplettering har erbjudits vilket har lett till att betyg har kunnat sättas både på grundskole- och gymnasienivå. Undervisningen i engelska kan inte ske via svenskan, utan bedrivs helt på engelska. Även här saknas läromedel och läraren får även här var mycket flexibel och kreativ. De allra flesta nyanlända eleverna är motiverade att lära sig engelska och trivs bra med undervisningen. Det är ändå svårt att kunna få kunskaper i engelska motsvarande år 9, om man har anlänt sent till Sverige och aldrig har studerat ämnet. Det utvecklingsarbete som pågått i flera år kunde redovisas under skolans egna konferens IVIK i den lilla kommunen, då många besökte Lessebo för att lära sig mer om utbildning för nyanlända elever. Konferensen gjorde att personalen fick känna att det egna arbetet dög och att man faktiskt hade något som andra kunde ha nytta av. En kursdeltagare uttryckte det så här: Ni var bättre än ni trodde själva! Elevrådet kom igång under höstterminen 2008 och hade ett möte. Eleverna upplevde arbetet som viktigt och kände stort ansvar dels för att de representerade både en studiegrupp och en språkgrupp. Nu finns ett bra forum för elevinflytande. Arbetet med ha ett fungerande elevråd på skolan har bara påbörjats och kommer att fortsätta utvecklas under Inga kvällskurser påbörjades under Kvällsundervisning har inte kunnat erbjudas till de elever som önskar detta. Det är svårt att under pågående läsår ändra om organisationen och det krävs också ökade resurser för att kunna få igång detta. Ett sätt att ge elever mer tid, har varit anordnandet av sommarskola. 6 elever blev alltså behöriga för att söka gymnasiet och kunde, tack vare sommarskolan, bli antagna till ett nationellt program. Alternativet för de här eleverna hade varit att gå ett år på Individuella Programmet. Att spara in ett gymnasieår innebär ju, dels en ekonomisk vinst, men framför allt en personlig framgång för varje individ. Alla elever gjorde stora framsteg i sina ämnen. 22

23 Genom att koncentrationsläsa ett ämne under tre veckor får eleven ungefär lika mycket undervisning som under en hel termin i den vanliga skolan. Både engelska och matematik är kärnämnen, som behövs om eleven ska studera vidare. Kulturskolans utåtriktade verksamhet har varit mycket intensiv under året. Eleverna har fått många tillfällen att visa upp sig och bli scenvana. Alla orter i kommunen har fått en egen föreställning. Vid all utåtriktad verksamhet har Föreningen Framtidskultur funnits med som ett ovärderligt stöd. Det är många saker som ska samordnas för att ett arrangemang ska lyckas och det kräver att många hjälps åt. Kulturskolans elever har framträtt på en mängd arenor under året, allt från kyrksalar till asfaltbeläggning. Eleverna får en stor rutin genom mängden av framträdanden. Detta gör att de stärks i tron på sig själva och känner att de kan sprida glädje till andra människor. Rekryteringen av nya elever har intensifierats under året. Det gav också bra resultat. Många nya elever började med frivillig verksamhet. Några instrument är fortfarande i farozonen: träblås och bleckblås. Kö är det på gitarr, elgitarr, slagverk och sång. Rekryteringsarbetet måste fortsätta, så att Kulturskolan även i framtiden kan verka som plantskola för musikkårerna i kommunen. I Lessebo kommun finns tre musikkårer. Tack vare Kulturskolan finns det ämnen att driva denna över hundraåriga tradition vidare. I samarbete med musikkårerna genomförs varje år någon konsert. En stor mängd instrument finns att hyra. Detta gäller speciellt de instrument där eleverna behöver börja med en mindre variant. När eleven vuxit till sig och kan spela på ett fullstort instrument, köper han/hon ofta sitt eget. Elev- och orkesterrådet träffas vid behov. För att eleverna ska ha ett reellt inflytande krävs att formella forum finns och att lärare är engagerade och visar att detta är viktigt. En orsak till att elevinflytandet lyckats bra inom Kulturskolan, är att engagemanget från lärarna varit stor. Genom enskilda elev- och föräldrasamtal och elev- och orkesterrådet, har eleverna vid Kulturskolan, stor möjlighet att få inflytande och ta ansvar över verksamheten. Föreningen Framtidskultur (föräldraföreningen) får stöd av lärarna. Flera lärare och skolledning deltar vid föreningens möten. Detta gör att en viktig länk hela tiden finns mellan föräldrar och Kulturskola. Det är en viktig och bra verksamhet som bedrivs vid våra fritidsgårdar i kommunen. Fritidsgårdarna i Lessebo kommun är ganska välutrustade med det ungdomarna vill ha: t ex. datorer, TV-spel, biljard och pingis. Men det viktigaste tycks inte vara en massa prylar, utan möjlighet att ha ett ställe att gå till och träffa kompisar. Varje fritidsgård arbetar mycket självständigt och samverkan förekommer sällan. I avtalet står att Fritidsgården skall tillsammans med ungdomarna, ordna minst en utåtriktad aktivitet per år för kommunens samtliga fritidsgårdar. Under 2007 och 2008 har Luciarock anordnats i samarbete med Kulturskolan och under 2008 anordnade Hovmantorps fritidsgård mästerskap i tv-spelet Guitar Hero. Det skulle kunna göras mer utåtriktad verksamhet som vänder sig till alla ungdomar i kommunen. Målet att alla barn och ungdomar ska få en kulturupplevelse varje år, har inte nåtts. Barnen inom förskolan har inte fått någon musik- eller teaterföreställning under En orsak var 23

24 sjukdom hos en arrangör. Ibland är föreställningar också fullbokade och går inte att få tag på. Stora summor går åt till att transportera eleverna till föreställningarna. Att det finns en kulturgrupp i kommunen är en styrka. Alla skolformer är representerade i gruppen och på så sätt kan olika önskemål tillgodoses. 8. Bedömning av måluppfyllelsen del 1-7 Skolans måluppfyllelse och systematiska förbättringsarbete har varit framgångsrikt under år I flera avseenden kan man konstatera att måluppfyllelsen är god utifrån ett nationellt perspektiv. Skolan genomför årligen en enkät gällande elevinflytande, trivsel, normer och värderingar. Medelbetygen är överlag mycket bra. Det märks tydligt att skolans personal arbetat medvetet med att utveckla det flexibla lärandet och att erbjuda individuella studieplaner för alla elever. Målet för elevers inflytande via ett elevråd är nått, men är fortfarande en prioriterad fråga. Målet att alla elever ska få en kulturupplevelse är inte nått. 24

25 9. Åtgärder för utveckling Centralt prioriterade målområden för 2009 Barn och elever ges tidiga och inkluderande insatser för elevstöd och erbjuds en mångfald av former för sitt lärande. Barn och elever har ett aktivt inflytande i sitt lärande och utövar sin delaktighet i de demokratiska processerna i Lessebo kommun. Eleverna har ett verklighetsförankrat lärande som stimulerar deras omvärldskunskap, t.ex. skarpa projekt, entreprenörskap. Lokalt prioriterade mål för 2009 Fortsätta att arbeta med elevrådet. Erbjuda kvällsundervisning i Svenska för Invandrare. Erbjuda sommarskola för elever med låg måluppfyllelse. Skapa beredskap för att ta emot ett ökat antal studerande pga lågkonjunktur. Arbeta med meritportfölj för SFI-elever Fortsätta kulturskolans arbete med utåtriktad verksamhet. Fortsätta kulturskolans arbete med rekrytering av nya elever. 25

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

1 Måluppfyllelse och resultat

1 Måluppfyllelse och resultat 1 Måluppfyllelse och resultat 1.1 Kunskaper De studerande fullföljer sina studier (Andel elever som slutfört respektive avbrutit sina studier) Skolassistenten registrerar eleverna i Procapita, där såväl

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 01.11.2007 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Redovisning av kvalitén på genomförd verksamhet inom Vuxenutbildningsenheten under kalenderåret 2012 Granskningspunkterna är desamma som Skolinspektionens bedömningspunkter. Vuxenutbildningsenheten

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt 2014-09-30 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan...

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Upprättad i april 2011 2 Gymnasiesärskolan - Kvalitetsredovisning för år 2010 Gymnasiesärskolan ska utifrån varje

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Redovisning av kvalitén på genomförd verksamhet inom Vuxenutbildningsenheten under läsåret 2011/2012. Granskningspunkterna är desamma som Skolinspektionens bedömningspunkter. Vuxenutbildningsenheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

KURSKATALOG Våren 2012

KURSKATALOG Våren 2012 KURSKATALOG Våren 2012 1 VUXENUTBILDNINGEN INOM SYDNÄRKES UTBILDNINGSFÖRBUND Vilka kan anmäla sig till våra utbildningar? Du skall vara folkbokförd i Askersund, Hallsberg eller Laxå. I annat fall måste

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet

Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet Regelbunden tillsyn i Ekerö kommun Individuella gymnasiet Dnr 43-2009:675 Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet Gymnasieskola Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ekerö kommun

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2833 Beslut Baggium AB Ängbackevägen 15 428 34 Kållered

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn och Utbildningsnämnden 43 2008-06-17 BUN 43 2008/36 Kvalitetsredovisning Information av rektor för Lessebo Lärcenter BUN 43 2008-06-17 Rektor Pia Dahlberg redovisade de olika verksamheter som finns

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING GRUNDLÄGGANDE OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ENHET 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse... sid 4 Resultatredovisning Måluppfyllelse och resultat... sid 5-6 Resultatredovisning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016 Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium arbetar ca 1140 personer, varav ca 1040 är elever och ett hundratal personal. Skolan erbjuder två studieförberedande program: det naturvetenskapliga

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Vuxenutbildning 46 skolor

Vuxenutbildning 46 skolor Vuxenutbildning 46 skolor Bedömningspunkt Brist Förbättringso mråde Brist och förbättringsområde Ej bedömt Antal Antal Antal Andel (%) Antal Kunskaper 1.1.1. De studerande känner till målen för den egna

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

2009-02-27. Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten.

2009-02-27. Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. 2009-02-27 KVALITETSREDOVISNING 2009 VUXENUTBILDNINGEN, VUX Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/skola/arbetslag:

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Utbildningsinspektion i Ungdomscentrum Gymnasieskola, individuella programmet

Utbildningsinspektion i Ungdomscentrum Gymnasieskola, individuella programmet Utbildningsinspektion i Hässleholms kommun Ungdomscentrum Dnr 53-2005:3060 Utbildningsinspektion i Ungdomscentrum Gymnasieskola, individuella programmet Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 VUX SFI Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Se tidigare redovisningar... 5 2 Underlag och rutiner för att ta

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Redovisning av kvalitetsarbetet för Särvux

Redovisning av kvalitetsarbetet för Särvux Redovisning av kvalitetsarbetet för Särvux juni 2012 Ansvarig rektor Namn Elisabeth Wikberg Datum 2012-06-19 Tjörn Möjligheternas ö Verksamhetens namn Särvux särskild utbildning för vuxna Viktigaste lagar,

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning Carlbeck-kommittén har utrett utbildningen för personer med utvecklingsstörning. Kommittén skrev ett delbetänkande

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Introduktionsprogrammet

Introduktionsprogrammet Introduktionsprogrammet Från och med höstterminen 2011 får gymnasieskolan fem introduktionsprogram som ersätter det individuella programmet (IV) för dem som inte är behöriga till ett nationellt program.

Läs mer

Det Individuella programmet. skolan läsåret 2010/2011

Det Individuella programmet. skolan läsåret 2010/2011 Det Individuella programmet på Bergska skolan läsåret 2010/2011 Det Individuella programmet på Bergska skolan läsåret 2010/2011 Bergska skolan Ekmans väg 12 612 36 Finspång Telefon 0122-85 530 E-post:

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Utbildningsnämnden Lidingö kommun lidingo.stad@lidingo.se Rektor Eva-Lotta Arenander Lidingö vuxenutbildning eva-lotta.arenander@lidingo.se 2012-09-12 Dnr 43-2011:4845 Beslut för vuxenutbildning

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

KURSKATALOG Hösten 2011- Våren 2012

KURSKATALOG Hösten 2011- Våren 2012 KURSKATALOG Hösten 2011- Våren 2012 WWW.SYDNARKEVUX.SE 1 VUXENUTBILDNINGEN INOM SYDNÄRKES UTBILDNINGSFÖRBUND Vilka kan anmäla sig till våra utbildningar? Du skall vara folkbokförd i Askersund, Hallsberg

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun

Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2290 Beslut Active

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 www.larcenter.sunne.se 1 Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Läsårstider 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer