Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Burma/Myanmar 2004
|
|
- Birgitta Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burma/Myanmar Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Burma/Myanmar har under 2004 inte förbättrats. Läget är fortsatt djupt oroande. Det politiska förtrycket är omfattande. Rapporter om grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna (MR) fortsätter. Män, kvinnor och barn utsätts för överfall, misshandel, våldtäkter, tvångsförflyttningar och tvångsarbete. Diskriminering av såväl etniska som religiösa minoriteter och oliktänkande är vanligt förekommande. Uppgifterna varierar angående det totala antalet politiska fångar i Burma/Myanmar, men fler än personer tros sitta fängslade i landet på politiska grunder, däribland ett flertal valda parlamentsledamöter. Det beräknas finnas ca en miljon interna flyktingar på flykt undan stridigheter eller tvångsförflyttade inom landets gränser, framförallt i de östra delarna (Shan State, Karen State, Kayah State och Tenasserim Division). Det internationella trycket för demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter har ökat efter attacken mot Aung San Suu Kyi och hennes medarbetare den 30 maj 2003, även bland några av ASEAN (Association of Southeast Asian Nations)-länderna. Militärjuntan State Peace and Development Council (SPDC) uppger antalet dödade till fyra. Rapporter från internationella organisationer anger dock minst 70 döda och drygt 100 skadade. Runt 100 personer saknas efter attacken. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för de mänskliga rättigheterna Burma/Myanmar har ratificerat konventionen om barnets rättigheter (CRC, 1991) och konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW, 1997), men inte de tilläggsprotokoll som hör till konventionerna. Burma/Myanmar har ännu inte ratificerat övriga centrala konventioner, det vill säga konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR), konventionen mot tortyr (CAT), eller konventionen mot rasdiskriminering (CERD).
2 Anledningen till att Burma/Myanmar inte har ratificerat de mest centrala MRkonventionerna är att dessa betraktas som ett intrång i den nationella suveräniteten. Burma/Myanmar har endast ratificerat två av ILO:s s.k. fundamentala konventioner: nr 29 om tvångs- eller obligatoriskt arbete och nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten. Burma/Myanmar har inte ratificerat följande åtta fundamentala ILOkonventioner: nr 98 om tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, nr 100 om lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, nr 105 om avskaffande av tvångsarbete, nr 110 om kriterierna för plantagearbetares arbetsförhållanden, nr 111 om diskriminering ifråga om anställning och yrkesutövning, nr 130 om minimiålder för arbete, nr. 138 om förbud mot barnarbete, och nr 182 om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete. I november 2001 antog ILO en resolution där man uppmanade sina 175 medlemsländer att införa ekonomiska sanktioner mot Burma/Myanmar och försäkra sig om att man inte understödjer tvångsarbete i landet. Sedan dess har SPDC agerat för att undvika att sanktionerna implementeras genom att samarbeta med ILO. Rapporteringsläget: Burma/Myanmar har lämnat in totalt tre rapporter till FN:s konventionskommittéer. Två gäller CRC (1993 och 2002) och en gäller CEDAW (1999). FN-rapportörer: FN:s särskilda sändebud för Burma/Myanmar Razali bin Ismail har under de senaste åren sökt underblåsa försoningsprocessen. Vid sitt senaste besök i Rangoon/Yangon i april 2004 nådde han inga framgångar med att få regimen att förbehållslöst frige Suu Kyi och att återigen inleda demokratiseringsdialogen. FN:s specialrapportör för de mänskliga rättigheterna i Burma/Myanmar är sedan 2000 Paulo Pinheiro. Regimen har hindrat Pinheiro från att besöka delar av Shan State i syfte att utreda misstankar om systematiska våldtäkter förövade av armén. Våren 2003 lämnade Pinheiro Burma/Myanmar sedan han upptäckt avlyssningsapparater under sitt bord under samtal med fångar. Pinheiro har inte tillåtits besöka landet sedan november Pinheiro har understrukit vikten av ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Suu Kyi och de runt 1300 politiska fångar, inklusive de 35 som arresterades i samband med attacken den 30 maj Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Våld (misshandel, våldtäkter etc.) och olika former av godtyckligt dödande från företrädare för statsmakten förekommer. Uppgifter om tvångsarbete och andra umbäranden som lett till döden och om våldtäkter och avrättningar utförda av soldater och befäl i den burmesiska krigsmakten inrapporteras av flera organisationer. Särskilt drabbade är människor från de etniska minoriteterna. Män löper störst fara att dödas, medan kvinnor utsätts för våldtäkter. Familjer
3 utan familjefäder är speciellt utsatta. Hemlösa barn har under 2004 rapporterats vara särskilt utsatta för tvångsrekrytering som soldater. Enligt 1993 års Child Law är alla under 16 år barn. Alla som är över 16 år men under 18 år definieras som ungdomar. Försvinnanden förekommer och drabbar i första hand politiskt aktiva och för regimen obekväma personer. Förhållandena i burmesiska fängelser är undermåliga. Tortyr förekommer och har i vissa fall dödlig utgång. Dödsfall till följd av undernäring och bristfällig medicinsk behandling förekommer också. Därtill finns rapporter om fångar som sänts till arbetsläger för att under riskfyllda förhållanden arbeta framförallt i jordbruk och infrastruktur. Det är heller inte ovanligt att fångar eller tvångsarbetsrekryterade tvingas fram i främsta ledet i riskfyllda områden och situationer. I maj 1999 återupptog ICRC (International Committee of the Red Cross) sin närvaro i Burma/Myanmar. ICRC kommer under år 2005 att ha 60 expatriates och 270 lokalt anställda. Man har inte fått tillträde till Kayah State, men uppger att samarbetet med inrikesministeriet hittills fungerat väl. ICRC har tillåtits genomföra besök i fängelser runt om i landet och anses ha kunnat utföra sitt arbete på ett mer eller mindre oberoende sätt. Under 2004 har ICRC besökt flera än 80 fängelser och fångläger. Antalet registrerade fångar uppgår för närvarande till ca 3 400; ca tio procent av fångarna är kvinnor. Vissa materiella förbättringar kan noteras sedan ICRC getts möjlighet till fängelsebesök. Förbättringar har införts vad gäller fångarnas mat och mediciner. Fångarna och deras anhöriga har getts tillåtelse att korrespondera. ICRC har även möjlighet, att betala resor för anhöriga till fångar som placerats långt från hemorten. Människohandel är ett stort problem, särskilt gällande kvinnor. Det finns uppgifter om att lokala representanter för militärregimen ser genom fingrarna med denna handel. SPDC har hittills vidtagit begränsade och ineffektiva åtgärder för att komma till rätta med problemet. De sex Mekongländerna Burma, Kambodja, Kina, Laos, Thailand och Vietnam undertecknade i oktober 2004 Memorandum of Understanding om regionalt samarbete mot människohandel. Avtalet är det första i sitt slag i Asien och Oceanien. Viktiga framgångar är att avtalet hänvisar till riktlinjer för arbetet mot människohandel som tagits fram av FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter och att avtalet utgår ifrån att personer som utsatts för människohandel ska betraktas som offer och inte som illegala migranter. 4. Dödsstraff Burma/Myanmar utdömer dödsstraff, men inga domar ska ha verkställts sedan Rättssäkerhet Domstolarna är inte självständiga i förhållande till den exekutiva makten. SPDC utser medlemmarna i den högsta domstolen och dessa i sin tur utser övriga domare efter godkännande från SPDC. Militära domstolar dömer inte i civila mål. 3
4 Grundläggande rättigheter som rätten till en advokat respekteras generellt sett i brottmål, men inte i politiska mål som militärregimen bedömer som känsliga. Politiska rättegångar är inte öppna för allmänheten. Militärregimen fortsätter också att regera med dekret, vilket gör att den inte är bunden av några författningsenliga krav på rättvisa och offentliga rättegångar. Korruptionen i det burmesiska rättsväsendet är omfattande liksom på alla nivåer i landet. Det finns tecken som tyder på att militärregimen genomfört en kampanj för att avlägsna de återstående oberoende advokater som finns i landet och som kan lämna råd till oppositionen. Det torde inte finnas någon formell skillnad mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. I praktiken ser det dock förmodligen annorlunda ut. Det finns inga institutioner dit enskilda medborgare kan anmäla MR-brott. Dock finns numera en begränsad möjlighet att anmäla tvångsarbete till ILO. 6. Personlig frihet Godtyckliga frihetsberövanden på politiska grunder utan rättegång är vanligt förekommande. Godtyckliga frihetsberövanden drabbar i synnerhet den organiserade politiska oppositionen samt de etniska minoriteterna. Telefonavlyssningar och beslagtagande av diverse förnödenheter såsom bensin, livsmedel, alkohol, bilar, pengar etc. tillhör vanligheten. Lagen tillåter heller inte privat ägande av land utan tillåter endast olika former av marknyttjande. Reserestriktioner förekommer både vad avser inrikes- och utrikesresor. Tillstånd krävs t.o.m. för att sova över i annat hushåll än det egna, även hos familjemedlemmar. Polisen genomför regelbundet nattliga razzior för att kontrollera efterlevnaden. Lagen skärptes under 2002 och minst 30 arresteringar rapporterades som en följd av husrannsakan. De etniska minoriteterna är särskilt begränsade i sin rörelsefrihet. Vanliga medborgare har inte möjlighet att få passhandlingar för utrikes resa utan ges i förekommande fall ett särskilt pass för varje utlandsresa med angivande av destination och tidsbegränsning. Passet kan alltså snarast liknas vid en utresevisering. Sedan oktober 2004 befinner sig högst 120 NLD-medlemmar i fängelse och två i husarrest, d.v.s. Aung San Suu Kyi och U Tin Oo. Under 2004 har tio NLD-medlemmar arresterats. Fyra personer har redan dömts till mellan fyra och sju års fängelse p.g.a. kontakter med s.k. olagliga organisationer i Thailand. För två personer pågår rättegångar, medan fyra personer hålls i fängsligt förvar utan att åtal har väckts. Pinheiro har i flera officiella sammanhang framhållit att det är upprörande att hålla människor i 75-årsåldern fängslade i år. FN:s generalsekreterare har under 2004 vädjat till speciellt ASEAN att verka för Suu Kyis frigivning. Två ledamöter av det folkvalda parlamentet släpptes under juni 2004, medan två andra kort därefter arresterades. 17 parlamentsledamöter sitter fortfarande fängslade. Sex har dött i fängelse och två rapporteras ha mördats. Sedan samtalen mellan SPDC och Aung San Suu Kyi inleddes i oktober 2000 har över 500 politiska fångar frigivits, varav 40 personer Det har i princip 4
5 blivit regel att några politiska fångar släpps i samband med utländska högnivåbesök. 153 politiska aktivister har fängslats under Det kända och offentliga antalet dödsfall av politiska fångar mellan är 73, varav tre av dödsfallen ägde rum under Straffrihet Kränkningar av mänskliga rättigheter utan påföljande beivran är vanligt förekommande. Korruptionen inom både polis och rättsväsende är omfattande. 8. Yttrande- och mediafrihet Yttrande- och mediafrihet saknas i Burma/Myanmar. Regimen kontrollerar till fullo massmedia och förhandscensurerar godtyckligt. Censurmyndigheten håller för närvarande (nov 2004) på att ombildas. I syfte att isolera befolkningen från mottagande av impulser och idéer utifrån försvåras tidvis mottagning av kortvågssändningar från utlandet. Parabolantenner får endast innehas efter beviljad ansökan. Tillgång till internet och även internetcaféer finns, framförallt i de större städerna, men tillgängligheten begränsas av censur. För faxmaskiner och annan elektronisk kommunikationsutrustning krävs licens. Innehav av oregistrerad telefon, fax eller datormodem är straffbart med fängelse som påföljd. Militärregimens dekret från 1996 förbjuder alla tal och uttalanden som kan "undergräva nationell stabilitet". Många framstående författare och journalister sitter i fängelse. Föreningsfriheten liksom mötesfriheten är kraftigt beskuren. Politiska partier avkrävs särskilda tillstånd, även för möten inomhus och utomhusmöten med mer än fem deltagare är förbjudna. Den demokratiska oppositionen leds alltjämt av fredspristagaren Aung San Suu Kyis parti National League for Democracy (NLD). NLD:s möjligheter att bedriva ordinarie politisk verksamhet är ytterst begränsade. Lagen (artikel 10a) tillåter staten att ta personer i förvar i fem år utan att väcka åtal och utan rättegång ifall de anses riskera statens säkerhet. Under de senaste femton åren har Suu Kyi suttit i husarrest i nio år. Den senaste inskränkningen ägde rum 30 maj 2003 då hon placerades i förvar på en militärförläggning strax norr om Rangoon/Yangon. Efter en sjukhusvistelse i september 2003 flyttades Suu Kyi till husarrest där hon ännu finns kvar. SPDC, har tidigare tvingat tusentals NLD-medlemmar runt om i landet att gå ur partiet samt vid ett flertal tillfällen stängt NLD:s kontor runtom i Burma/Myanmar. Dessa och andra försök att slå ut NLD:s lokala strukturer har i relativt stor utsträckning varit framgångsrika. Endast NLD:s huvudkontor i Rangoon/Yangon tillåts vara öppet, medan övriga mer än 200 kontor ute i landet inte tillåts öppna. Huvudkontoret och de övriga kontoren håller dock kontakt. Oppositionen saknar publiceringsrätt och har inte tillgång till några telekommunikationer utöver telefon. Bl.a. NLD:s ordförande, U Aung Shwe, har privat fått tillstånd att inneha parabolantenn och har därmed tillgång till utländska TV-kanaler. Burma/Myanmar är ett multireligiöst land med en historia av religiösa slitningar. Dessa slitningar har ända sedan självständigheten 1948 förvärrats 5
6 genom att religionen utnyttjas i politiskt syfte. Attacker mot moskéer har förekommit liksom trakasserier mot religiöst avvikande, i första hand muslimer men även kristna. Uppgifter om religiös förföljelse, bl.a. i norra Rakhine State, förekommer då och då. Muslimerna i västra Burma/Myanmar saknar fullständiga medborgerliga rättigheter. Majoriteten av befolkningen är buddister. Veterligen vidtas inga åtgärder för att öka respekten och kunskapen om de mänskliga rättigheterna. Australien anordnade under några år MR-seminarier för burmesiska/myanmaresiska statstjänstemän, men verksamheten har tillsvidare upphört p.g.a. att man inte gavs möjlighet att själv välja ut seminariedeltagarna. 9. De politiska institutionerna Politiska institutioner med demokratiska inslag saknas i Burma/Myanmar som styrts av militärdiktatorer under de senaste 40 åren. Regeringen känner sig inte bunden till författningen utan regerar i stor utsträckning genom dekret. Ett parlament utsågs i fria val 1990, men då resultatet visade att de demokratiska krafterna vunnit valet ogiltigförklarades det av militärregeringen. Parlamentet har aldrig givits möjlighet att sammanträda. Det nationalkonvent som under flera år arbetat med att ta fram en ny författning - i enlighet med SPDC:s direktiv - består av personer utsedda av regimen. Processen för att ta fram en ny författning som ska ersätta den som avskaffades 1962 återupptogs våren 2004, men avbröts i juli Den förväntas återupptas under Någon politisk pluralism kan man följaktligen inte tala om. Inga kvinnor ingår i regeringen. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Fria fackföreningsrörelser existerar inte i Burma/Myanmar. Brott mot föreningsfriheten och arbetstagares rättigheter att upprätta och ansluta sig till fackföreningar har påtalats av ILO vid flera tillfällen. Tvångsarbete förekommer fortfarande i Burma/Myanmar trots att landet ratificerat ILO:s konvention mot tvångsarbete. Den burmesiska/myanmaresiska militären använder sig av tvångsarbete framförallt i etniska minoritetsområden för logistiska ändamål som att transportera materiel, bygga läger, tvätta, laga mat och, gällande unga kvinnor, utföra sexuella tjänster etc. Militärregimen har också använt sig av tvångsarbete för kommersiella ändamål. Stora vägbyggen, industriområden och turistutveckling har genomförts med tvångsarbete. Det är framförallt de etniska minoriteterna, fängslade, men även barn, som utsätts för tvångsarbete. "Civilt" tvångsarbete har dock minskat starkt sedan ILO ingrep 2001 (se nedan). I viss utsträckning har det ersatts av tvångsuttaxeringar i natura av t.ex. livs- och drivmedel. ILO har i sin senaste rapport 2004 påpekat att det fortfarande förekommer tvångsarbeten i stora delar av landet och kritiserar regeringen för att tre personer dömts för högförräderi bl.a. för sina kontakter med ILO. Tvångsarbete har nu förbjudits av militärregimen, men förekommer fortfarande. International Labour Organization (ILO) öppnade ett förbindelsekontor i Rangoon/Yangon i maj Rapporter om avsaknaden av den praktiska tillämpningen av de bägge konventionerna är vanligt förekommande trots att regeringen har uttalat, att den har en positiv inställning till den praktiska 6
7 tillämningen. ILO-kontoret rapporterar, att 70 anmälningar har inkommit varav 40 bedömdes vara seriösa. Sju anmälningar hade gått vidare till domstol. The International Confederation of Free Trade Unions (ICFTU) har nyligen offentliggjort nya, konkreta bevis om att tvångsarbete sker i olika delar av landet. Tvångsarbete sker oftast för logistiska ändamål som t.ex. vägarbeten, byggande och underhåll av militärförläggningar samt jordbruksarbete. I en skrivelse till ILO påvisar ICFTU dussintals exempel från Karen State, Rakhine State och Chin State liksom från Pegu Division, Tennasserim Division och Sagaing Division. Några av de mest aktuella exemplen på tvångsarbete är från oktober Hittills har ingen person varken åtalats eller dömts för tvångsarbete enligt ILO:s konvention nr 29. Tre personer har dömts till döden för högförräderi och för att bl.a. ha haft kontakter med ILO:s förbindelsekontor i Rangoon. Domarna har överklagats i högre instans och omvandlats till fängelsestraff. Det är djupt oroande att kontakter med ILO har bedömts vara ett brott. ILO avser sända ett team för att diskutera uppgifter om tvångsarbete med militärjuntan efter premiärminister Khin Nyunts avgång i oktober Efter regeringsombildningarna under oktober har de personer som ILO tidigare samarbetat med bytts ut. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa För större delen av befolkningen är tillgången till hälsovård mycket begränsad, i synnerhet på landsbygden. Det råder omfattande brist på läkemedel och de som finns är ofta förfalskade eller utgångna. I hela landet finns endast ett fåtal kvalificerade psykiatriker; de mentalsjukas situation är allmänt svag. WHO anser t ex. att Burmas/Myanmars hälsovårdssystem är helt undermåligt. Regeringens totala budget för den civila hälsovården uppgick till endast 0,2 procent av BNP under perioden Regeringen spenderar för närvarande mindre än sammanlagt tio kronor per capita och år på hälsovård och utbildning. Militären och dess familjer har tillgång till specialsjukvård. Medellivslängden för kvinnor är 60 år och för män 62 år. En studie från 1997 visar att 13 procent av barnen i Burma/Myanmar dör före 5 års ålder och att en läkare är med vid enbart 1 av 20 födslar på landsbygden. Malaria, tuberkulos och dysenteri är vitt spridda och är tillsammans med AIDS bland de främsta dödsorsakerna. Europeiska Kommissionens Humanitära Hjälpkontors (ECHO) humanitära bistånd är euro med ett tidsperspektiv om 18 månader fr.o.m. den 1 april Humanitära insatser hindras av ett antal restriktioner. Förutom logistiska svårigheter innebär myndigheternas svikande stöd till humanitära organisationer ett hinder. HIV/AIDS riskerar att få epidemiska proportioner i Burma/Myanmar. Enligt en nyligen genomförd studie kan upp till fyra procent av den vuxna befolkningen vara smittade med HIV. I vissa utsatta provinser som Shan State tros andelen HIV-smittade bland den manliga vuxna befolkningen vara så hög som tio procent. Militärregimen erkänner inte officiellt storleken av Burmas/Myanmars HIV/AIDS-problem, men är nu införstådd med internationella humanitära insatser mot sjukdomen. Officiella siffror från i slutet av mars 2003 uppvisar hittills AIDS-smittade, HIV- 7
8 infekterade samt dödsfall. Enligt WHO:s senaste uppdateringar fanns ca HIV-smittade i slutet av år Tillgången till mediciner och sjukvård är för närvarande mycket begränsad. Det svenska biståndet till åtgärder mot HIV/AIDS uppgår under en treårsperiod ( ) till 40 miljoner svenska kronor. Det totala internationella biståndet för är 19 miljoner US dollar. Inom ramen för HIV/AIDS-programmet samarbetar FN-organisationer, internationella och nationella enskilda organisationer tillsammans med några av landets ministerier och myndigheter inom hälso- och utbildningssektorn. 12. Rätten till utbildning SPDC har länge försummat utbildningsområdet. Skolundervisning är obligatorisk där den finns att få. Den officiella läs- och skrivkunnigheten är 83 % (1997). Regeringens totala budget för all civil utbildning för uppgick till mindre än en procent av landets BNP. Skolor (med undantag för lågstadieundervisning) och universitet har dessutom av politiska skäl varit stängda under långa perioder. I juli 2000 öppnades vissa universitet och högskolor. Undervisningen är dock mycket begränsad och ett läsår uppgår till 3-6 månader. Studenterna tvingas skriftligen lova att inte engagera sig i politisk verksamhet. Lärare varnas att inte kritisera militärregimen och hålls ansvariga för deras studenters eventuella politiska engagemang. För krigsmaktens anställda finns särskilda, privilegierade sekundär- och högskolor. Närmare 40 procent av alla barn går inte i skola. I landsbygdsområdena går enbart 22 procent av barnen färdigt grundskolans fjärde klass. Flertalet av föräldrarna har dock oftast inte råd att betala skolavgifterna. Flera organisationer är djupt oroade över att den uteblivna tillgången på utbildning och undervisning skapar grogrund för brott mot barnets rättigheter i Burma/Myanmar, som i sin tur gör att barnen blir lätta offer för rekrytering till militären och annat tvångsarbete. Militärregimen har vidtagit ett antal åtgärder för att se till att nya studentdemonstrationer inte skall bryta ut. Universiteten har flyttats till avlägsna områden. Studenter och lärare har varnats för att eventuella oroligheter kommer att slås ned obarmhärtigt. Könsfördelningen vid universiteten är 49 % för män och 51 % för kvinnor vilket motsvarar befolkningsstrukturen i landet. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Den burmesiska ekonomin är i akut kris. Valutan sjönk t.ex. med nästan 40 procent mot dollarn under 2003, vilket var något under bottennoteringen i mitten av Arbetslösheten är hög. Många barn, i synnerhet i de etniska minoritetsområdena, lider av allvarlig undernäring. Misären bland befolkningen har stigit i takt med vanskötseln av ekonomin. Att handelssanktionerna på grund av bl.a. det dåliga MR-läget skapar ytterligare grogrund för högre arbetslöshet, prostitution och kriminalitet har hittills inte lett till några åtgärder från regeringens sida. Däremot inger utsikterna om företagskonkurser och uteblivna handelsintäkter viss oro hos militärjuntan. 8
9 9 Regimen är väl medveten om att försämrade levnadsförhållanden kan leda till social oro och omfattande protester mot regeringen. Trots detta har den inte visat sig förmögen att ta itu med de stora politiska och ekonomiska reformer som krävs för att förbättra situationen i landet. Rätten till privat ägande är nästintill obefintlig. Lagen tillåter inte privat ägande av mark, utan tillåter endast olika former av marknyttjande. Tvångsförflyttning är vanligt förekommande i Burma/Myanmar, antingen på politiska eller ekonomiska grunder. Särskilt i etniska minoritetsområden har SPDC satt tvångsförflyttning i system. 14. Kvinnans ställning Burmesiska (Myanmaresiska) kvinnor har av tradition en relativt god ställning inom äktenskapet. Som gift behåller hon sitt eget namn och har ofta stort inflytande i familjens ekonomi. Arrangerade äktenskap förekommer inte längre. I traditionellt manliga yrken är kvinnor underrepresenterade. Kvinnor får inte samma lön som män för likvärdigt arbete Kvinnor tillhörande de etniska minoriteterna utsätts inte sällan för olika typer av tvångsarbete. Rapporter om våldtäkter utförda av arméförband förekommer. Förövarna straffas sällan. I maj 2002 framlades en rapport om systematiska våldtäkter utförda av burmesiska arméförband i Shan-staten, "Licence to rape", sammanställd av The Shan Human Rights Foundation & The Shan Women's Action Network. Rapporten beskriver 173 våldtäktsfall och sexuella övergrepp mot 625 kvinnor och flickor som genomförts av soldater från 52 olika bataljoner mellan Rapporten uppvisar att 25 procent av våldtäkterna hade dödlig utkomst. SPDC förnekar alltjämt händelserna också efter intern utredning. FN:s specialrapportör ser dock allvarligt på att SPDC:s undersökningar i ärendet påvisar arrangerade samtal mellan befolkningen, militären och de lokala myndigheterna, och att personalen som genomförde intervjuerna inte var erfarna i brott mot de mänskliga rättigheterna. 15. Barnets rättigheter Burma/Myanmar har ratificerat barnkonventionen. Vissa åtgärder om förändrad lagstiftning har också aviserats men ännu inte verkställts. Burmesisk/myanmaresisk lagstiftning anger begränsningar i fråga om barnarbete. Omfattande barnarbete förekommer runt om i landet. Gatubarn förekommer också. Någon nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn har synbarligen inte, trots givna löften, satts i verket. Barnprostitution förekommer, särskilt i gränstrakterna mot Thailand. En omfattande handel sker med unga flickor som sänds över gränsen. Tidigare förnekade SPDC förekomsten av prostitution, men attityden har numera ändrats. Rekrytering av minderåriga personer förekommer i den burmesiska armén, bl.a. genom att man ändrar ålder i födelsebevis. I stridsområden förekommer rapporter om att armén använder sig av barn för tvångsarbete. Minderåriga soldater förekommer också bland etniska minoriteters gerillaförband. Den burmesiska/myanmaresiska militären har den högsta andelen barnsoldater inom militären i jämförelse med övriga världen. Det rör sig om barn av den totala militära styrkan på ca Barnsoldaterna, en del av dem under
10 elva år, tvingas till att utöva de värsta formerna av misshandel och övergrepp, inklusive avrättningar och massaker. 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa minoriteter, urbefolkning m.fl.) Minoriteterna saknar politiskt och ekonomiskt inflytande i det burmesiska samhället. De etniska grupper som slutit stilleståndsavtal med regimen har visserligen erkänts intern autonomi men under förhållanden som uppmuntrat narkotikahantering, vapenhandel och illegal ädelträavverkning. Trots deras antal har marginaliseringen av dem ökat liksom motsättningarna mellan dem och SPDC (som består av etniska burmaner). Deras möjligheter att bevara sin etniska särart har medvetet försvårats av myndigheterna. De har t.ex. inte rätt till egna skolor och tillåts bara tala sitt eget språk inom hemmet. Etnisk och delvis även religiös diskriminering tillämpas systematiskt av statsmakterna. Den etniska diskrimineringen riktas mot samtliga minoriteter som inte är burmaner, d.v.s. ca en tredjedel av befolkningen. Principen om nationens oupplöslighet leder till svåra trakasserier av de etniska minoriteterna. Främlingsfientligheten är utbredd och delvis sanktionerad av staten. Under de senaste åren har flertalet av de värsta våldsamheterna och brotten mot de mänskliga rättigheterna i landet rapporterats från de etniska minoritetsregionerna, speciellt från Karen State och Shan State, där en form av etnisk utrensning pågår. I mars 2002 ägde sammanstötningar rum längs gränsen Thailand och Burma/Myanmar mellan karenrebeller och den burmesiska/myanmaresiska militären. I maj 2002 attackerade den burmesiska/myanmaresiska militären och buddistiska karenallierade, kristna karenbyar, sjukhus och skolor. Burmesiska/myanmaresiska soldater avrättade bybor som misstänktes sympatisera med rebellerna men också flyende karenfamiljer. Flera s.k. townships i Shan State, såsom Loi Kha och Loi Kawwan, har stängts för inkommande besökare av den burmesiska/myanmaresiska militären. Det finns flera rapporter om tvångsförflyttningar, tvångsarbete, tortyr, våldtäkter och utomrättsliga avrättningar i regionen. Flyktingar rapporterade om en massaker i Shan State i september Tusentals flyktingar från karen och shan har sedan dess flytt över gränsen till Thailand. Våldsamheter och utomrättsliga avrättningar har fortskridit under Diskriminering på grund av sexuell läggning Informationen om de homosexuellas situation i Burma är mycket knapphändig. Ambassaden har inga rapporter om att homosexuella utsätts för förtryck och förföljelse, utöver vad som drabbar befolkningen i allmänhet. 18. Flyktingars rättigheter Burma/Myanmar har inte anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention. Tusentals personer har flytt landet under senare år som en följd av regelrätta övergrepp och systematisk diskriminering. Ingångna överenskommelser om vapenvila med de flesta minoritetsfolken har visat sig vara mycket bräckliga vilket ytterligare förvärrat läget. 10
11 Det finns ca karen-, mon- och karenniflyktingar i Thailand. Nya flyktingar anländer kontinuerligt. De vistas i flyktingläger utan möjligheter att återvända under rådande omständigheter. Mottagningssystemet för återvändande rohingyaflyktingar (muslimer) från Bangladesh har skötts av FN:s Flyktingkommission (UNHCR) med viss assistans av lokala myndigheter. Ca rohingyas har repatrierats och UNHCR och FN:s Utvecklingsprogram (UNDP) samarbetar för att underlätta deras återintegrering. De omfattande kränkningarna mot rohingyas mänskliga rättigheter, som var den underliggande orsaken till att de flydde i början av 1990-talet, fortsätter, men går i vågor. Det finns ca en miljon internflyktingar (flyktingar i sitt eget land) i framförallt Shan State, Kayah State, Karen State och Tenasserim Division i östra Burma/Myanmar. Inom dessa områden tvångsförflyttas invånare till byar som SPDC-armén kan kontrollera. Internflyktingarna, som uppges leva under alarmerande svåra förhållanden, går för närvarande inte att nå med humanitära hjälpinsatser. 19. Funktionshindrades situation Det finns åtskilliga funktionshindrade av olika kategorier i Burma/Myanmar bl.a. offer för landminor. De flesta funktionshindrade måste förlita sig på sin familj för att få hjälp. Till skillnad från angränsade länder som Thailand och Kambodja ser man sällan funktionshindrade på gatorna i Burma/Myanmar vilket kan vara ett tecken på att de göms undan. 20. Oberoende MR-organisationer Oberoende MR-organisationer tillåts inte verka i Burma/Myanmar. Någon dialog mellan SPDC och de organisationer som påtalar MR-brott förekommer inte. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på MR-området Det kan noteras att emissarier från FN och EU vid besök i landet, liksom lokalt ackrediterade diplomater, tagit upp MR-frågor med SPDC. Försöken till dialog från deras sida har oftast mötts med gängse regimretorik. Viktiga insatser på fältet görs av internationella enskilda organisationer. Informella konsultationer och informationsutbyte i olika MR-frågor förekommer löpande inom EU-kretsen lokalt. Härutöver finns ett mer ad hoc betonat samråd mellan ambassader och internationella organisationer där möjliga och lämpliga handlingsåtgärder även diskuteras. 11
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))
Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Läs merCode of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merOljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merAmnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter
1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av
Läs mer[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen
[översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 4.10.2013 B7-0442/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om EU:s och medlemsstaternas
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merEU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merKvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby
Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna
Läs merMotion till riksdagen 1989/90:0645
Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS
CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.
Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas
Läs merTrygghet, respekt och ansvar
Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merHUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013
HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från
Läs merYttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna
Läs merIII RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merVarför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Läs merGRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter
CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merMartin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan
Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Trygghetsplan VT 2015 Innehållsförteckning 1. Martin Koch-gymnasiets vision och mål 3 2. Trygghetsplanens syfte 3 3. Arbetsgrupp
Läs merFred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Gambia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Nuvarande president Yahya Jammeh kom till makten genom en militärkupp 1994 då en demokratiskt
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merVärdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Läs mer11 POLISINRÄTTNINGAR POLISEN I FINLAND POLISENS UPPGIFTER DE ALLMÄNNA PRINCIPERNA FÖR POLISENS VERKSAMHET
POLISEN I FINLAND POLISEN I FINLAND I Finland verkar en polis. Polismannen kan vara kvinna eller man. Polisen kan röra sig och uppträda antingen uniformerad eller civilklädd. Polisen har ändå alltid med
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merMänskliga rättigheter i Somalia 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Somalia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen i Somalia är fortsatt mycket allvarlig. Politiskt våld och utbredd kriminalitet
Läs merMaoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Cypern 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna på Cypern är i stort relativt gynnsam. Problem
Läs merP7_TA-PROV(2012)0057 Situationen i Syrien
P7_TA-PROV(2012)0057 Situationen i Syrien Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2012 om situationen i Syrien (2012/2543)(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merHur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?
Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Läs merApotekets uppförandekod för ett hållbart företagande
1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151
Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merHandlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck
BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06
Läs merTALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet
TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merINTRESSEPOLITISKT PROGRAM
INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är
Läs merFörbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Läs mer9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper
Läs merTillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merRättslig kommentar. angående. situationen i Irak. Lifos analys 1 (5) 2014-08-15. Rättslig styrning
Adm162101027 1 (5) 2014-08-15 Rättslig styrning Rättslig kommentar angående situationen i Irak Lifos analys Säkerhetsläget ISIS, som numera går under förkortningen IS (Islamiska staten), fortsätter att
Läs merOrganisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merMinoritetsfadder 2014
Minoritetsfadder Minoritetsfadder 2014 Plans arbete Projektexempel Minoritetsfadder Tack för ditt stöd som Minoritetsfadder! Människor från ursprungsbefolkningar utsätts ofta för diskriminering och har
Läs merLandstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merBarn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 11 (2009) Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen Översättning december 2012 Reviderad mars 2014 Originalspråk: Engelska
Läs merFlickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns
Läs merSensus inkluderingspolicy
Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merKVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring
Läs merERICSSONS Uppförandekod
ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av
Läs merUwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs mer69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk
FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet
Läs mer