Lärlingsrapport VT12-VT14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärlingsrapport VT12-VT14"

Transkript

1 1 Till samtliga anordnare av lärlingsutbildningar med statsbidrag inom Vux10 Lärlingsrapport VT12-VT14 Här kommer anvisningar till ett kompletterande underlag till Årsrapporten som ska belysa lärlingsutbildningarna. Rapporten innefattar hela lärlingstiden, dvs. från och med starten 2012 tom våren 2014, och den gäller endast Vux10. I syfte att förtydliga och förenkla rapporterna ska redovisningarna skrivas i detta dokument. Redovisningen ska lämnas in till Elisabeth Ryde, senast den 22 september 2014, tillsammans med Årsrapporten. En skriftlig återkoppling till samtliga anordnare kommer att ske i samband med återkopplingen av Årsrapporten. Särskilda tillsynsbesök riktade mot lärlingsutbildningen kommer att genomföras av Vux10 under hösten 14. I december planeras ett kvalitetsseminarium där uppnådda resultat kommer att presenteras. På uppdrag av Vux10 Styrgruppen för lärlingsutbildning inom Vux10

2 2 Lärlingsrapport - Redovisning Utbildningsanordnare: Lärgården Utbildning Inledning Inledningen ska bidra till att ge en kortfattad helhetsbild av er verksamhet med lärlingsutbildningar inom den statliga satsningen. Beskriv även er ledningsstruktur för lärlingsverksamheten. Lärgården Utbildning bedriver vuxenutbildning sedan 1997 inom vård och omsorg samt Barn och fritid. Sedan augusti 2013 bedriver vi också lärlingsutbildning inom vård och omsorg. Vi har under erbjudit två inriktningar: Vårdare/stödassistent med inriktning mot funktionsnedsättningar, 1350 gymnasiepoäng. Denna utbildning har startat augusti och oktober 2013 samt april och augusti Lärlingsplatserna utgörs av arbetsplatser inom gruppboenden och dagliga verksamheter. Skötare mot psykiatrisk verksamhet, 1350 gymnasiepoäng. Denna utbildning har startat augusti 2013 och april Lärlingsplatserna utgörs av psykiatriska verksamheter inom landstingets slutenvård samt platser inom kommuners socialpsykiatriska verksamhet. Ny start för båda inriktningarna planeras till januari Sammanlagt har 28 personer påbörjat våra utbildningar under från Vux 10. Båda utbildningarna är upplagda så att 70% av skoltiden är arbetsplatsförlagd och 30% skolförlagd. Kurserna som ingår är samtliga från gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram samt Barn- och fritidsprogram. Utbildningarna följer en gemensam kursplanering omfattande 1050 gyp, därefter sker en differentiering beroende på vald inriktning på 300 gyp. Lärlingsplatserna är spridda i och runt Stockholm, från Nynäshamn till Upplands Väsby. Vår strävan har varit att den som sökt lärlingsutbildning i möjligaste mån ska få en lärlingsplats i sin hemkommun, detta har inte alltid lyckats men är fallet i relativt stor utsträckning. Att vi har startat 2 utbildningar mot psykiatrin och 4 mot funktionsnedsättningsområdet beror på tillgången till lärlingsplatser. Det har tagit mer tid att upprätta samarbete med psykiatriska verksamheter. 3 lärare har arbetat med de pågående lärlingsgrupperna. Samtliga är lärarutbildade och har lång erfarenhet av vuxenutbildning samt relevant arbetslivserfarenhet. 2 av

3 3 lärarna är sjuksköterskor, en med arbetslivserfarenhet från det psykiatriska fältet både inom kommun och landstingsvård, en med arbetslivserfarenhet från det medicinska fältet. 1 lärare är socionom med erfarenhet av arbete inom funktionsnedsättningsområdet. Ledningsstrukturen för lärlingsverksamheten ser ut på följande vis: Ledningsgruppen på Lärgården består av 4 personer varav 2 är delägare. Lärgårdens VD och verksamhetsansvarig är delägare och har ett övergripande ansvar för verksamheten och verksamhetens ekonomi. Administrativt ansvarig för verksamheten är också delägare och ansvarar för kontakten med kommunerna avseende de administrativa systemen som gäller för lärling. De 2 utbildningsledarna är anställda och har båda genomgått den statliga rektorsutbildningen nyligen. En utbildningsledare ansvarar för lärlingsutbildningens alla delar med undantag för de administrativa systemen och den övergripande ekonomin. Samtliga i ledningsgruppen är delaktiga i beslut kring lärlingsutbildningens uppbyggnad och genomförande på det viset att utbildningen diskuteras i ledningsgruppen regelbundet.

4 4 Översikt av verksamhetens volymer mm Ange den volym som varit aktuell under verksamhetsåren Vi har startat 6 lärlingsgrupper sedan start augusti Lärlingsutbildning 2 : Skötare aug 2013 Vårdare aug 2013 Vårdare okt 2013 Skötare april 2014 Vårdare april 2014 Vårdare aug 2014 Lärling 7 Antal företag kopplade till utbildningen Antal som fullföljt utbildningen Antal avbrott Antal pågående Sam manlagt antal lärlin gar Andel avbrott i % 3 Andel fullföljt i % Andel i % som har fått arbete 5 Lärling 8 Lärling 9 Lärling 10 Summa/ Totalt 1 Lärlingsutbildningar sedan starten 2012 (för Vux10s räkning) 2 Fyll i era lärlingsutbildningar, lägg till rader vid behov 3 Avbrott/summa 4 Fullföljt/summa 5 Efter fullföljd utbildning

5 5 Analys av resultat Analysera resultaten utifrån ovanstående tabell. Vilka slutsatser kan ni dra utifrån resultaten? Redovisning: Ingen grupp har ännu avslutats. Det är därför inte möjligt att analysera ovanstående resultat. Att första gruppen skötare har hög procent avbrott analyseras i nästa avsnitt. Den tendens som vi ser som inte framkommer i tabellen är att utbildningen i hög grad individualiseras ju längre in i utbildningen man kommer. Det betyder att slutdatum för olika lärlingar varierar. Detta kan naturligtvis i några fall bero på sjukskrivningar som förlängt studietiden. Det vi tror är också att möjlighet att validera del av kurs ökar med tiden samt att behov av byte av studieform kan uppstå. När en lärling tex startar kursen psykiatri 2 så kan lärlingen redan ha vistats i 1 år på en psykiatrisk arbetsplats. Självklart öppnar det upp för validering av vissa mål i kursen alternativt snabbare studietakt. Tendensen är alltså att våra lärlingsutbildningar kan innebära en något förkortad studietid, dock långt ifrån alltid. Av de 2 som finns kvar från första gruppen kommer den ena att bli klar ca 2 månader innan den andra som går enligt beräknad tid. En slutsats är att individualisering är en viktig faktor i en lärlingsutbildning. Analys av avbrott Analysera avbrotten utifrån ovanstående tabell och reflektera över orsakerna till dessa. Hur arbetar ni för att minska avbrotten? Hur dokumenterar ni avbrotten inom lärling? Redovisning: 6 av 10- gruppens 28 lärlingar har gjort avbrott. Här följer en inför analysen nödvändig redovisning av orsakerna Start Aug 13 psyk. 4 av 5 har gjort avbrott. 1 gjorde avbrott efter 1 vecka på lärlingsplatsen pga personliga problem. 1 gjorde avbrott efter första terminen pga personliga problem men fortsätter studera i annan studieform. 2 gör avbrott när endast 300gyp saknas pga att de fått anställning på sina lärlingsplatser. Båda läser klart utbildningen på distans, dvs byter studieform Start Okt 13 vårdare 1 av 7 har gjort avbrott pga personliga problem. Start April 14 Skötare 1 av 8 har gjort avbrott pga personliga problem

6 6 Analys av avbrott De som gjort avbrott av personliga skäl har till största delen gjort det pga psykiska problem. Sökande som har egen psykisk ohälsa kan ha svårt att genomföra utbildningen. Erfarenheter från det egna livet kan självfallet vara en tillgång men om psykisk ohälsa kvarstår kan det bidra till att det blir tungt att studera dessa ämnen. Det är också svårt att vistas på en arbetsplats och identifiera sig som personal om man har erfarenhet av att vara patient. Dessa situationer är svåra att förebygga. Vi har möjlighet att avråda till utbildning under orienteringskursen, denna möjlighet bör vi ha kvar även om en del sökande ändå vill fortsätta utbildningen. Vi har inte möjlighet att bestämma att någon inte bör gå utbildningen vilket självfallet är riktigt men kan innebära svårigheter. Vi strävar efter gott samarbete med våra lärlingsplatser, det är svårt att placera en person som uppvisar för mycket egna problem, självklart ifrågasätts vårt omdöme och vi riskerar att inte få placera lärling där igen. Vi har exempel på att det har gått bra för en del lärlingar trots egen problematik vilket leder till slutsatsen att det bör vara möjligt att pröva. Bearbetade erfarenheter kan som påpekats vara en tillgång. I den första gruppen, skötare aug 13, har 4 av 5 gjort avbrott. 3 av dem fullföljer utbildningen i annan studieform. 2 av dessa 3 som nu slutför utbildningen har fått anställning på sina lärlingsplatser. Endast 1 har alltså gjort avbrott och lämnat Lärgården. Avbrott pga att lärlingen blivit anställningsbar innan samtliga kurser är klara är avbrott med positiva förtecken. En slutsats är att det är viktigt att lärlingar ges möjlighet att gå mellan olika studieformer, på så sätt har dessa 2 möjlighet att slutföra sin utbildning. I förordningen 2010: anges att lärlingsutbildning ska kunna kombineras med övrig utbildning inom vuxenutbildningens skolformer. Denna möjlighet ser vi som viktig att värna om. Det finns lärlingar som upplever den sammanlagda arbetsbördan stor. Kombinationen lärlingsplats och skola innebär schemalagd tid alla veckans dagar. Mycket tid ägnas åt arbete med studieuppgifter, inläsning av texter m.m. I 1 av avbrottsfallen från den första gruppen har även här ett byte av studieform varit den bästa lösningen, lärlingen upplevde att det var bättre att fokusera på att studera först och arbeta sen. Innan någon gör avbrott har möte med lärare och utbildningsledare skett. Alternativa upplägg diskuteras som framkom ovan. I en del fall har byte av lärlingsplats gjorts vilket förhindrat avbrott. Avbrott dokumenteras i lärlingens individuella studieplan. Slutsatser: Sökande med egen psykisk ohälsa kan ha svårt att genomföra utbildningen. Viktigt att lärling som erbjuds anställning kan fortsätta sin utbildning i annan studieform så att anställning kan påbörjas. Viktigt att kunna erbjuda andra studieformer så att lärling kan fortsätta studera om lärlingsformen inte passar.

7 7 Utbildningens upplägg Beskriv lärlingsutbildningens uppstartsfas. Hur använder ni orienteringskursen? Hur genomförs introduktion på arbetsplatsen? Redovisning I mars 2013 så bjöd Lärgården in Lasse Sporrong och Helene Persson för att informera oss om förutsättningar för att bedriva lärlingsutbildning. Därefter tog vi beslut om att starta lärlingsutbildning med två inriktningar, en mot psykiatrin och en mot funktionsnedsättningsområdet. Utbildningsplaner gjordes och sändes över till ovanstående. Vi fick klartecken att starta. Våren 2013 startade sedan ett intensivt arbete både för lärarna och utbildningsledaren. Flera planeringsmöten genomfördes och kontakt togs med arbetsplatser. Vi anordnade vid den tiden utbildningar inom Carpe projektet vilket underlättade anskaffandet av lärlingsplatser inom funktionsnedsättningsområdet. Utbildningsledaren gick runt i alla Carpe klasser med personal från funktionsnedsättningsområdet för att berätta om utbildningen. Carpe är en kommungemensam funktion för verksamhets och yrkesutveckling inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning i Stockholms län. Detta genererade flera lärlingsplatser inom omsorgen. Utbildningsledaren och/eller lärare besökte alla blivande lärlingsplatser för att informera om utbildningen. Det var och är generellt sätt svårare att ordna lärlingsplatser inom psykiatrin men när sommaren kom så hade vi tillräckligt många platser för att känna oss lugna. Kontakt var knuten med Södra Stockholms psykiatri (landsting) och ett flertal socialpsykiatriska enheter runt om Stockholm. Lärarna och utbildningsledaren genomförde också en mängd planeringsmöten/studiedagar under våren och sommaren. Lärlingspedagogiken var något nytt som krävde flera tankevurpor. Vi deltog också i en konferens om lärlingsutbildningar som lärlingskompassen genomförde, den gav oss organisatoriska och pedagogiska idéer. Innan de olika lärlingsgrupperna startat genomförs alltid första fasen av vår lärlingshandledarutbildning. Efter den börjar orienteringskursen. På så sätt lär läraren känna handledaren först och får ytterligare kunskaper om arbetsplatsen innan läraren placerar ut lärlingarna. Detta sker sedan under orienteringskursens andra hälft. Lärlingsplaceringen startar omgående efter orienteringskursen. Lärlingarna kommer från start in till skolan 1 dag/v. 3 parts samtal bokas in från start och lärlingarna börjar arbeta med sina studieuppgifter omgående. I de fall validering av hel kurs ska ske så påbörjas det arbetet under orienteringskursen och pågår sedan enligt överenskommelse.

8 8 Samtliga lärlingar genomgår orienteringskursen. Kursen omfattar 50 gyp. Ett schema lämnas ut till lärlingarna med innehåll om vad kursen innehåller Lärlingarna får under denna tid träna sig i studieteknik, de genomför övningar och introduceras i loggboksskrivande som är något som ska pågå under hela utbildningen. De gör observationsövningar och tränar sig i att dokumentera och läsa texter. Under orienteringskursen samtalar varje lärling individuellt med läraren, en kartläggning av tidigare erfarenheter och studier görs och skrivs in i den individuella studieplanen. Om möjlighet till validering av hel kurs kan göras så påbörjas denna process. Vår studie och yrkesvägledare träffar lärlingarna under orienteringskursen. Studiebesök på lärlingsplatsen samt ev annan arbetsplats genomförs. Orienteringskursen ger en möjlighet för lärlingarna att förbereda sig för lärlingsrollen och förstå skillnaden mellan att vara lärling, elev i APL eller anställd. Den ger också en god insikt och en allmän förberedelse för det yrke lärlingen strävar att etablera sig inom. Lärlingsrollen tas upp- förväntningar och farhågor. Självreflektion samt att i grupp reflektera över den nya rollen ger lärlingen en möjlighet att lära om sig själv, något som är viktigt i arbete med människor. Samtliga lärlingar gör alltså ett besök på den tilltänkta lärlingsplatsen under orienteringskursen. Lärling och handledare träffas. Detta ger lärlingen en möjlighet att bilda sig en uppfattning om arbetsplatsen innan lärlingstiden börjar. Handledaren har innan detta tillfälle genomgått handledarutbildningens första del. Handledaren sköter sedan introduktionen på arbetsplatsen som följs upp vid det första 3- parts samtalet. Kunskapsutveckling med bedömning och betygssättning Hur får lärlingarna information om sin kunskapsutveckling? Hur får lärlingarna återkoppling på sitt lärande och hur ofta sker det? Hur följer lärarna upp kunskapsutvecklingen hos lärlingarna? Hur sker samverkan mellan lärare och handledare? Hur säkerställer ni att lärarna bedömer den enskildes kunskaper utifrån gällande lag och förordning? Vilka underlag använder ni vid betygssättningen av lärlingar? (Prov, redovisningar, praktiska moment etc.) Redovisning Lärgården använder sig av en digital lärplattform som heter Fronter. Varje lärlingsgrupp har sitt eget digitala klassrum där all dokumentation finns. Kurserna är indelade i avsnitt, i genomsnitt ett per vecka. Varje avsnitt innehåller studieuppgifter som sedan examineras på skolan eller på lärlingsplatsen, muntligt vid 3 partssamtal eller skriftligt. I kursrummet finns också en matris/kurs som visar lärlingen vad som ska göras på lärlingsplatsen, i skolan och hemma. Här finns också den individuella studieplanen där kursbetyg, avbrott, avvikelser mm skrivs in. Det finns en målmodul i Fronter där läraren har möjlighet att markera vilka mål som uppnåtts för varje elev. Information om hur lärlingen med tiden utvecklats på sin lärlingsplats sker i samtal med handledaren på arbetsplatsen och följs upp i de 3- partssamtal som genomförs

9 9 1g/månad. I dessa samtal synliggörs kunskapsutvecklingen på arbetsplatsen. I lärlingspärmen som finns på lärlingsplatsen ska dokument som visar kursmål, centralt innehåll samt kunskapskrav finnas. Där finns också en schematisk översikt som tydliggör vilka kursmål som handlar om förmågor (praktiska) respektive kunskaper om (teoretiska). Förutom detta ska lärlingen skriva loggbok i Fronter 1g/vecka. Dessa anteckningar ska återge lärandeprocesser och läses av både lärare och handledare som också ska respondera. Detta forum ger lärlingen återkoppling från läraren men det finns mer att önska vad gäller handledarens deltagande. Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter/examinationer lämnas in i Fronter. Där får lärlingen skriftlig återkoppling på allt inlämnat från läraren. Vid behov följs återkopplingen upp vid de fysiska träffarna på skolan som sker 1 dag/vecka. Läraren träffar handledaren på handledarutbildningen som sker innan utbildningsstarten. Där etableras den första kontakten. När utbildningen har startat så sker samverkan vid 3-partssamtalen 1g/månad samt vid de uppföljande utbildningsdagarna för handledarna. Dessa genomförs när utbildningen är igång och pågår. Vid behov genomförs extra 3- partssamtal. Telefonkontakt tas också när behov uppstår. Lärgården har generellt under en längre tid fokuserat på området betyg och bedömning för att så långt det är möjligt säkerställa likvärdig och korrekt betygsättning. Samtliga lärare har deltagit i gemensam inläsning av litteratur i ämnet samt deltagit i konferenser om betyg och bedömning. I arbetslagen diskuteras utformning av examinationer och hur bedömningar görs. Vi strävar efter ett formativt arbetssätt med feed forward i fokus. Samtliga lärare på lärlingsutbildningen är behöriga lärare. Gemensamma möten mellan lärare och utbildningsledare finns schemalagda ca 3 ggr/termin. Där diskuteras organisation men också frågor som rör betyg och bedömning, examinering på lärlingsplats, vad fungerar och vad kan utvecklas. Utöver detta tillkommer betygskonferenser när lärare och utbildningsledare möts för att gå igenom de betyg läraren satt efter avslutad kurs. På Lärgården genomför verksamhetschefen besök i lärlingsgrupperna där betyg och bedömning är en stående punkt. Om en lärling skulle visa missnöje med ett betyg eller en bedömning så engageras annan lärare som medbedömare, detta ökar sannolikheten för att en korrekt bedömning eller betygsättning sker. I lärlingsutbildningen är samtliga kurser utlagda halvårsvis vilket innebär att lärare och lärling har längre tid på sig innan kursbetyg måste sättas. Detta ger utrymme till integrering av kurser och läraren kan arbeta både med feed forward och feed back. De kurser som ingår i lärlingsutbildningarna på Lärgården ingår i gymnasieskolans Barn och Fritid och Vård och omsorgsprogram. Det är kurser som Lärgården arbetat med under längre tid och är därför bekanta för de lärare som engageras.

10 10 Underlag för betygsättning sker på ett varierat sätt. Lärarna har utvecklat examinerande 3- partsamtal. Det innebär att lärlingen får förberdeda sig och tillsammans med handledaren träna på förmågor /färdigheter som sedan examineras i 3-partssamtalet. Lärlingarna examineras vidare i seminarier på skolan med själv och kamratbedömning samt i individuella skriftliga examinationer som lämnas in i Fronter. Loggboksuppgifter används också som underlag vid bedömning. Vidare förekommer det praktiska övningar samt redovisning av grupparbeten gruppvis eller tvärgruppsvis. Inflytande och individualisering Hur arbetar ni med att säkerställa individens inflytande över sina studier? - Formellt inflytande så som enkäter, elevråd, utvärderingar etc. - Pedagogiskt inflytande över undervisningen med form och innehåll. Hur fångar ni upp och hur tillgodogörs lärlingarnas erfarenheter i undervisningen? Hur arbetar ni med att säkerställa individens inflytande över sina studier? Vår ambition är att redan under orienteringskursen påbörja ett samtal med lärlingen om utbildningens genomförande. Vi uppmanar lärlingarna att ha en dialog om situationer som kommer, lärlingsplatsen, hur handledningen fungerar etc. Läraren träffar lärlingen i genomsnitt 1 dag/vecka på skolan och 1g/månaden på lärlingsplatsen. Den individuella studieplanen skrivs tillsammans med lärlingen, där dokumenteras överenskomna beslut och avvikelser. Det formella inflytandet säkerställs bla genom att verksamhetschefen gör klassrumsbesök 1 gång/termin. Utbildningsansvarig för lärlingsutbildningen genomför också besök i de olika lärlingsgrupperna 2 gånger/termin eller vid behov. Lärlingsråd genomförs 1gång/år och 3 lärlingar deltar tillsammans med lärare, handledare och verksamhetschefer. Där har lärlingen möjlighet att ta upp och lyfta lärlingsperspektivet. Utbildningsansvarig finns på skolan de dagarna lärlingarna är där och är lättillgänglig för besök vid behov. Lärgården har ett informationsrum på Fronter, där har alla elever möjlighet att i ett skriftligt forum framföra åsikter direkt till verksamhetschefen. Vi har en egen enkät som lärlingar som är färdigutbildade eller gör sent avbrott ska svara på, den är dock klar nyligen och alltså inte använd mer än av 1 person. Syftet med den

11 11 utvärderingen är att undersöka lärlingens uppfattning om orienteringskursen, handledningen, SYV samt den skolförlagda tiden. Det finns också utrymme för fri text. Lärlingarna svarar också på Lärgårdens egen utvärdring 1g/termin. Resultatet av den diskuteras sedan när verksamhetschefen besöker gruppen. Lärlingsutbildningen ställer krav på en individualiserad utbildning. De som söker har olika skäl till att välja just en lärlingsutbildning. Vi har möjlighet att ge våra lärlingar viss variation i hur man väljer att genomföra utbildningen. De flesta väljer att följa det grundupplägg som finns som läraren presenterar men en del vill tex ha ett pedagogiskt upplägg som innebär att man kan gå fortare fram. Vi kan då på lärlingens begäran tillhandahålla ett mer teoretiskt upplägg som kräver en större förmåga till självständighet. På samma sätt kan vi erbjuda en långsammare takt, större inslag av praktiskt genomförande när det behovet föreligger. Det går att utöka 3- partsamtalen om det behövs. Examinationsformerna är varierade och har en koppling till det praktiska i de flesta fallen. Det sker också en individualisering i hur lärlingen redovisar kunskaper, hänsyn tas till lärlingens muntliga och skriftliga förmågor. Det väsentliga är den dialog som finns mellan lärling,handledare och lärare. Lärlingar kan ha dålig erfarenhet av tidigare studier vilket vi måste möta genom en varierad pedagogik. Hur fångar ni upp och hur tillgodogörs lärlingarnas erfarenheter i undervisningen Det är viktigt att skilja på lärlingens erfarenheter som han/hon har med sig till utbildningen samt de erfarenheter som lärlingen erhåller på lärlingsplatsen. Båda dessa typer av erfarenheter används i undervisningen genom att läraren frågar efter dessa gjorda erfarenheter. När läraren formulerar och konstruerar uppgifter, examinationer, seminarier och diskussionsuppgifter ska erfarenheter användas i redovisningen. Lärlingarnas egna erfarenheter utgör i många fall underlag för diskussioner i klassrummet när gruppen träffas på skolan. Enstaka kursmål kan i förekommande fall valideras utifrån lärlingens erfarenheter. Elever i behov av stöd Vilka stödstrukturer har ni utvecklat till lärlingar i behov av särskilt stöd? Redovisning Under orienteringskursen genomför läraren samtal med lärlingarna som dokumenteras i den individuella studieplanen. I samtalet tas frågor om tidigare studier, språkkunskaper, eventuella svårigheter och individuella behov och önskningar vad gäller studierna upp. Om läraren anser att eleven har behov av särskilt stöd kan SYV kontaktas och genomföra ett fördjupat samtal om lärlingens behov av stöd. Precis som alla elever har lärlingen möjlighet att få hjälpmedel, tex talböcker vid dyslexi. En lärling är minst 70% av sin studietid på lärlingsplatsen. Detta innebär att extra stöd kan behövas på lärlingsplatsen. Vi kan självfallet erbjuda tätare besök av lärare än 1g/månaden om det behövs. Vi har en uppfattning om att vissa

12 12 lärlingsplatser/handledare har större möjlighet att ge utökat stöd om det behövs. Vårt mål är att upprätthålla kontakter med välfungerande lärlingsplatser eftersom etablerade relationer till handledare är viktigt när särskilt stöd krävs. De lärlingsplatser som haft återkommande lärlingar utvecklar ett pedagogiskt förhållningssätt som gynnar lärlingen. Fördelen med de inriktningar vi har på våra utbildningar är att det finns en vana att arbeta med människor i behov av stöd, problem som uppstår tas snabbt upp och synas. Detta är något som kommer till nytta även för de lärlingar som har behov av särskilt stöd. Om en lärlingsplats inte upplevs kunna ge det stöd som en lärling behöver så kan vi föreslå ett byte av lärlingsplats. Genom att genomföra handledarutbildningen i olika etapper stärks handledarens roll under utbildningens genomförande, det gör att handledaren sedan i sin tur förmår att stötta lärlingen i sina studier. Stöd till handledaren ger stöd till lärlingen. I de fall där lärlingen inte kunnat tillgodogöra sig de teoretiska delarna så kan vi erbjuda olika typer av extra stöd. Samtliga kurser är utlagda över hela terminer vilket gör att en lärling kan arbeta med uppgifter under en längre tid om det behövs. Extra träffar med läraren eller utbildningsansvarig förekommer relativt ofta, samtliga lärlingar kan lätt ta kontakt med utbildningsledare för samtal kring studieplanering och lärlingsplats. En eftermiddag i veckan finns stöd till alla som behöver oavsett vilken studieform man studerar i. Ingen föranmälan krävs det är bara att komma. Lärare finns givetvis på plats. Vi har ingen specialpedagog anställd men många lärare med goda kunskaper i ämnet. En av våra lärare inom lärlingsutbildningen är läroboksförfattare i ämnet specialpedagogik. I lärlingsarbetslaget diskuteras erfarenheter och man hjälper varandra att hantera olika behov hos eleverna. Personer med språksvårigheter, asperger, dyslexi, autism i någon form, andra koncentrationssvårigheter samt psykiatriska diagnoser är de som oftast är i behov av särskilt stöd. Känner vi att vi själva inte räcker till tar vi kontakt med stödenheten i Stockholm som vi har ett mycket bra samarbete med. Detta har dock inte varit aktuellt inom lärlingsutbildningen.

13 13 Samarbete med lärlingsplatser Hur upparbetar och hur upprätthåller ni kontakten med företag/lärlingsplatserna? Hur organiserar ni era lärlingsråd? Hur genomför ni er handledarutbildning, beskriv! Lärlingskontrakten, lägg ett exempel som bilaga. Arbetsplatsersättning till företag. Vet ni hur arbetsplatsen använder denna ersättning? Är arbetsplatserna intresserade av ersättningen? Om inte, vet ni varför? Redovisning Hur upparbetar och hur upprätthåller ni kontakten med företag/lärlingsplatserna? Vi har bedrivit utbildningar med inriktning mot vård och omsorg under en längre tid och har genom den APL som ingår upparbetade nätverk. Vi har också lärare och utbildningsledare med lång arbetslivserfarenhet inom den psykiatriska vården och inom omsorg om människor med funktionsnedsättningar. Kontakt med tilltänkta lärlingsplatser har initialt tagits av utbildningsledare på Lärgården. Om de har varit intresserade har utbildningsledaren och/eller lärare gjort ett arbetsplatsbesök och träffat verksamhetschef samt tilltänkt handledare mfl. När lärlingsplatsen sedan har en lärling så sker den fortsatta kontakten mellan utbildningsledare och verksamhetschef samt handledare och lärare. Vid behov kan dessa gränser naturligtvis överskridas. Kontakt mellan utbildningsledare och verksamhetschef sker via telefon och/eller mail, lärare och handledare ses vid 3- partssamtal 1g/månad. Några av arbetsplatserna deltar i vårt lärlingsråd. Kontakt upprätthålls också via handledarutbildningen, se nedan. Hur organiserar ni era lärlingsråd. Vi har som utbildningsanordnare varit igång under två terminer och har genomfört ett lärlingsråd 4 dec Nytt råd planeras till 22 oktober Lärlingsrådet består av Lärgårdens representanter Helena Widebeck, utbildningsledare, som också sammankallar till rådet och skickar ut förslag till dagordning samt 2 lärare. Lärlingarna representeras av 3 lärlingar. Från arbetsplatserna deltar minst 2 handledare samt 2 verksamhetschefer. Från Landstinget centralt så deltar representant från utbildningsavdelningen inom Södra Stockholms psykiatri. Lärgården bjöd även in Helen Persson, Komvuxcentrum Stockholm och Sanna Berg, projektledare lärlingsutbildningar att delta som gäster. Rådet som genomfördes 4 dec behandlade följande punkter: 1. Information från Lärgården om följande: Antagning, handledarutbildning, orienteringskurs. Information om genomförandet: Teori/praktik, utbildningskontrakt, 3-partssamtal, lärlingspärm,besöksjournal, fronter, validering mm 2. Erfarenheter/upplevelser från handledare, verksamhetschefer och lärlingar.

14 14 3. Arbetsmarknadens behov av arbetskraft 4. Nya kursstarter Ekonomisk ersättning till lärlingsplatser- rutiner 6. Uppföljning och utvärdering Kvalitetssäkring av handledning på arbetsplats Kvalitetssäkring av teorin 7. Övriga frågor/synpunkter Hur genomför ni er handledarutbildning. Beskriv! Handledarutbildningen består av 3 utbildningsdagar och omfattar det innehåll som författning 2010: anger. Vi har prövat att fördela dagarna på olika sätt och kommit fram till att följande upplägg är det bästa: 1,5 dag innan lärlingsutbildningen börjar. Under dessa dagar gås följande igenom: Lärlingsutbildning vad innebär det och vilka styrdokument gäller. Handledarens roll i lärlingsutbildning. Vad innebär och omfattar uppdraget? Diskussion i grupper kring handledaruppdraget i lärlingsutbildning Utbildningspärmen på arbetsplatsen Fronter vår lärplattform samt lärlingens loggbok för dokumentation, hur fungerar den? Loggboken- hur och varför Betyg och bedömning i praktiken. Att göra praktiska bedömningar. Examination på lärlingsplatsen Validering av kunskaper Uppföljning och utvärdering Dessa dagar följs upp efter några månader med en halv dag. Nytt från i höst är att vi kommer kalla både lärlingar och handledare till denna eftermiddag. Denna halvdag har som tema Hur fungerar det att ha lärling i praktiken- svårigheter och möjligheter, praktiska exempel Hur är det att vara lärling i praktiken- svårigheter och möjligheter, praktiska exempel Hur hittar ni tid tillsammans?

15 15 Samarbete skola-lärlingsplats? 3 partssamtal- är alla delaktiga, olika roller. Är hela arbetsplatsen med på tåget? Byte av lärlingsplats- för och nackdelar Individualisering- alla gör inte lika! Sedan kommer ytterligare 2 halvdagar med endast handledarna närvarande. Teman är: Uppföljning av föregående dag samt erfarenhetsutbyte. Förbättringsområden identifieras och metodik tas upp. Bedömning och betygsättning och handledarmetodik. Föreläsning riktad till handledarna för att visa vår uppskattning och bidra till fortbildning. Värdegrundsarbete, likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Beskriv kortfattat hur ni arbetar med värdegrundsfrågor inom lärlingsutbildningen? Hur kopplas detta till lärlingsföretagens arbete med dessa frågor? Hur arbetar ni för att lärlingarna ska få ta del av värdegrundfrågor på lärlingssplatserna. Redovisning För lärlingsutbildningen såväl som övrig utbildning i Lärgårdens regi gäller att vi ska motverka diskriminering och kränkande behandling samt ha en aktuell likabehandlings plan. Verksamheten ser till alla människors lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det ligger i vårdutbildningars natur att frågor som handlar om människors lika värde ofta tas upp och diskuteras. Många kursmål handlar om kommunikation, förhållningssätt och bemötande. De lärlingsplatser vi använder har som uppgift att möta och ge stöd till människor med funktionsnedsättningar och/eller sjukdom/ohälsa. Detta innebär att det finns oändligt många tillfällen att diskutera och reflektera omkring värdegrundsfrågor i vår lärlingsutbildning. Precis som i övrig utbildning på Lärgården ligger vår likabehandlingsplan till grund för det arbete som handlar om normer och värderingar. För att säkerställa att likabehandlingsplanen når ut till alla så arbetar läraren aktivt med planen i kursen

16 16 Etik och människans livsvillkor. Lärlingars synpunkter tas tillvara när de diskuterar planen. Den utvärderas i december varje år och uppföljning görs av verksamhetschefen på klasskonferenserna. Till 3- partssamtalet i ovan nämnda kurs har lärlingen uppgifter som handlar om att ta upp och belysa ett eller flera etiska dilemman på lärlingsplatsen. Viktigt att tillägga är att det i flera andra kurser finns uppgifter som handlar om människors lika värde- hur vi möter våra vårdtagare. Samtliga dessa uppgifter, på lärlingsplats och i skolan bidrar till att värderingsfrågor är något som vi arbetar aktivt med under hela utbildningen. Vid ett tillfälle har en lärling reagerat starkt på hur anställda, bla handledare, behandlat klienter, i detta fall människor med grav utvecklingsstörning. Lärlingen hade inte varit länge på lärlingsplatsen. I fall som detta så träffar lärling utbildningsledare och lärare för att gå igenom det upplevda. Utbildningsledaren tog kontakt med verksamhetschefen som också i samtal med lärlingen fick lyssna på lärlingens synpunkter. Eftersom det inte fanns skäl att ifrågasätta lärlingens beskrivningar så vidtog verksamhetschefen åtgärder på arbetsplatsen. Skolan ordnade ny placering för lärlingen. Inget fall av kränkning mot lärling har anmälts. Systematisk hantering av klagomål Beskriv hur ni arbetar med att fånga upp synpunkter och eventuella klagomål. Vad gör ni för att bemöta klagomålen? Vilka klagomål förekommer oftast hos er? Hur samarbetar ni med lärlingsföretagen kring klagomål som berör lärlingsplatsen? Hur många klagomål har inkommit senaste året gällande lärling? Redovisning En lärling befinner sig minst 70 % av sin studietid på en arbetsplats. Detta innebär att det för läraren är extra viktigt att undersöka trivsel och ev klagomål vid 3- partssamtal samt under veckans skolförlagda dag. Klagomål kring lärlingsplatsen handhas i första hand av läraren som problematiserar situationen med lärling och handledare. Detta kan gälla situationer som handlar om tex schemaläggning, egen tid med handledaren, upplevelse av att handledare inte förstår studieuppgifter etc. Lärare tar vid behov klagomål och synpunkter med ansvarig utbildningsledare vilket kan leda till att kontakt tas mellan utbildningsledare och verksamhetschef på lärlingsplatsen för att hitta lösningar. Utbildningsledaren träffar också lärlingen för samtal och ev ny studieplanering. Den vanligaste synpunkten när utbildningsledare varit inblandad är när en lärling upplever sig färdigutbildad. Efter en längre tid på lärlingsplats så finns inte upplevelsen att man lär sig något nytt trots att de olika kurserna ger studieuppgifter med olika perspektiv. Vi har möjligheter att ordna byte av lärlingsplats vilket skett i flera fall. Lärlingsplatserna inom tex psykiatrin är väldigt olika och vi ser det ofta som en fördel att man under sin utbildning kunnat

17 17 erbjuda placering på mer än en lärlingsplats. I 2 fall har lärlingar efter ca 2 månaders studier uppgivit att de inte är nöjda med sin lärlingsplats. Man upplever inte arbetsuppgifter som meningsfulla och trivs inte med sin handledare. Lärare har då gjort besök för att undersöka situationen. I bägge dessa fall har lärlingen erbjudits ny lärlingsplacering. De har då önskat placering med annan inriktning och det har fallit väl ut. Lärare har diskuterat situationen med handledare och verksamhetschef med utbildningsledare. Utbildningsledare gör klassrumsbesök vid behov eller minst 2ggr/termin. Verksamhetschef på Lärgården, Maud Eriksson, genomför klasskonferenser. Vid klassrumsbesök hos de som påbörjat utbildning under hösten 2013 framfördes klagomål på samarbetet skola-lärlingsplats. Några,3, upplevde att lärlingsplatsen inte tillräckligt väl förstod innebörden av att ta emot en lärling. Detta gällde inte handledaren utan resten av arbetsplatsen. Handledaren kan bli ensam i sitt uppdrag, övrig personal inklusive verksamhetschef har för vaga kunskaper om lärlingens roll. Samarbete lärlingsplats-skola är ett utvecklingsområde som vi vill lyfta fram som prioriterat, se längre fram. Klagomål på undervisningen har förekommit vid ett tillfälle och det var i kursen Medicin 1. Lärlingarna ansåg inte att studieuppgifterna var tillräckligt anpassade till lärlingsplatsen. Detta är något vi ser över nu och materialet arbetas om. Detta är dock en kurs som är svår att lärlingsanpassa. Studievägledning och studieplan Hur är studievägledningen organiserad för lärlingarna? Hur tillser ni att alla har en fördjupad individuell studieplan? Hur ser kopplingen ut till arbetslivet? Erbjuder ni karriärvägledning? Redovisning Vi har nu en nyanställd Studie och yrkesvägledare som arbetar 3 dagar/veckan, 60%, på lärgården. Vår ambition är att utveckla ett fördjupat samarbete omkring lärlingsutbildningen, se utvecklingsområden. Tidigare SYV har träffat lärlingarna under orienteringskursen men ej vid senare tillfälle om inte lärlingen själv sökt upp studie och yresvägledaren. Den individuella studieplanen fylls i av lärare och lärling under orienteringskursen. Om det framkommit särskilda behov kan läraren hänvisa till studie och yrkesvägledaren. Studieplanen finns sedan i Fronter, där skrivs samtliga betyg in, ev avvikelser, ny kursplanering, byte av studieform eller behov av hjälpmedel i av lärare och utbildningsledare. Lärlingen kan när som helst logga in och läsa sin studieplan. Från hösten 14 kommer vi att initiera att varje lärling som närmar sig slutet av sin utbildning ska träffa vår studie och yrkesvägledare för att tillsammans gå igenom lärlingens framtida karriär. Hjälp med att tex skriva CV, orientera sig på landstings och kommuners hemsidor, arbetsförmedlingen mm ska erbjudas. Flera sådana möten är nu inbokade.

18 18 Validering Hur arbetar ni med validering? Beskriv hur processen ser ut vid validering av lärlingar? Specifika krav? Samverkan med arbetsplatsen? Redovisning Under orienteringskursen går läraren igenom med varje lärling vad lärlingen har arbetat med och/eller studerat tidigare. Information om möjlighet till validering ges. I flera fall har validering av hela kursen Vård och omsorgsarbete 1 skett. Arbetet med att validera en lärling har då inte skilt sig från hur övriga elever på Lärgården validerats. Lärlingen har kontaktat vårt valideringsteam som har lång erfarenhet av validering. I ett första möte genomförs ett utredande samtal och lärlingen får genomföra en självskattning av sina kunskaper. Sedan har lärlingen och valideringsteamet en diskussion om vad som kan valideras. Lärlingen får med sig ett förberedelsematerial och återkommer sedan för att visa sina kunskaper både skriftligt och muntligt. Validering av APL sker med automatik eftersom lärlingen är ute i praktik hela utbildningen. Det som skiljer lärlingarna åt från övriga elever är deras möjlighet att förvärva förmågor/färdigheter på arbetsplatsen under utbildningstiden som sedan återfinns i kursmål/kunskapskrav. Betyder att det kan bli aktuellt med validering av del av kurs. Kursläraren är ansvarig för validering av enstaka kursavsnitt. Vid 3 parts samtal har lärling möjlighet att visa sina praktiska kunskaper/beskriva dem utifrån lärlingsplatsen. Läraren och handledaren lyssnar och observerar. Läraren kan här ta hjälp av handledaren för att förstå lärlingens förmågor/färdigheter. Enkäter Har ni specifika enkäter för lärlingarna? Om ja, vad har framkommit i dessa? Redovisning: Vi har endast en specifik enkät för lärlingar som avslutar sin utbildning eller gör ett sent avbrott. Hittills har endast 1 lärling fyllt i enkäten, hon gjorde sent avbrott. Enkäten innehåller följande påståenden med 5 svarsalternativ. Orienteringskursen hjälpte mig att förstå vad det innebär att vara lärling Under orienteringskursen så gjordes en kartläggning av vad jag gjort tidigare. Din/dina handledare har haft de kunskaper och erfarenheter som krävs för att vara handledare. Min lärare, handledare och jag har regelbundet genomfört 3- partssamtal Studieuppgifter jag gjort på min lärlingsplats har varit väl anpassde till min lärlingsplats och möjliga att genomföra. Jag har haft möjlighet att validera kunskaper under utbildningens gång Det har varit meningsfullt att komma till skolan 1 dag/vecka

19 19 Jag har fått bra återkoppling på inlämnade uppgifter och examinationer Jag har träffat en SYV innan avslutad utbildning på Lärgården Samtalet med Lärgårdens studie och yrkesvägledare hjälpte mig förstå hur jag söker arbete eller vidare studier Jag skulle rekommendera utbildningen till andra Följt av en fritextruta: Här kan du skriva fritt vad du tycker om Lärlingsutbildningen: De lärlingar som har gjort sena avbrott pga att de fått arbete på lärlingsplats har uppmanats att fylla i enkäten. En har gjort det, den andra inte. Den ifyllda enkäten visar att lärlingen var nöjd med utbildningen och absolut skulle rekommendera den till andra. Fritextrutan innehöll följande text: Jag har blivit erbjuden jobb på båda mina praktikplatser, detta är jag övertygad om är ett direkt resultat av att jag faktiskt fick möjlighet att lära mig jobbet på ett bra sätt. Det är även ett bra sätt att faktiskt veta om man är på väg in i en "bransch" som man verkligen vill vara i, då läroböckerna och verkligheten inte alltid är samma sak. Jag skulle absolut rekommendera denna utbildning till alla jag känner. Den funkar lika bra för de som är teoretiskt lagda och de som är praktiskt lagda. Hoppas absolut att fler får möjligheten att få gå denna typ av studieform, för den kan inte jämföras med den "vanliga" utbildningen. Goda exempel Lyft gärna fram goda exempel från er lärlingsverksamhet gällande förnyelse/förbättringar som ni arbetat med. Redovisning: Organisatoriskt har vi arbetat med att förenkla och systematisera. Lärlingsutbildningen är komplicerad för att den kräver mycket lärartid, varje lärling ska besökas 1 gång i månaden och lärlingsplatserna är placerade runt om hela länet. Något som hjälpt oss har varit att lärlingsplatserna själva fått bestämma en tid som blir en fast återkommande tid under hela utbildningen, det har förenklat schemaläggningen betydligt. Vi har små grupper, i vissa fall har vi kunnat få till samordningsvinster, dvs att två grupper möts och studerar samma kurs samtidigt. Det är också utvecklande för lärlingarna att träffa andra lärlingar med nya erfarenheter. 3- partssamtalen har under vårt första lärlingsår utvecklats, det har med tiden blivit tydligare hur de ska förberedas och genomföras. Ofta sker examinationer på lärlingsplatsen i samband med 3 partssamtalen. Kursmål och centralt innehåll lyfts fram, lärlingen får en skriftlig instruktion om förberedelser inför det examinerande 3 partssamtalet som sedan genomförs. Vi har en tydlig struktur med tydliga matriser i varje kurs som anger kursmål, centralt innehåll och kunskapskrav. De innehåller också anvisningar för varje vecka vad lärlingen ska arbeta med på lärlingsplatsen, i skolan och hemma. Pedagogiskt så har det varit ett spännande år för oss alla inblandade, nya idéer och tankevurpor om vartannat. Hur tänker man nytt? Hur gör vi praktik av teori? En lärlingsutbildning måste ha en ny struktur, det är och har varit en pedagogisk

20 20 utmaning av stora mått. Utveckling Ange vilka tre-fem viktigaste utvecklingsområden ni kommer att arbeta med inom lärlingsutbildningen under kommande läsår. Beskriv vilka resultat ni förväntar er. Beskriv hur ni tänker följa upp arbetet. 1. Vi har, som också påpekas i den tillsynsrapport som VUX 18 genomfört april-14, ett bra samarbete med våra lärlingsplatser. Trots det är samarbete lärlingsplats-skola ett område som vi ytterligare kommer att prioritera. Det har i möten med lärlingar på skolan beskrivits att det ibland upplevts att lärlingsplatsen inte har tillräckliga kunskaper om vad en lärlingsutbildning innebär. Handledare kan också beskriva att medarbetare inte är med på tåget och att man är ensam om uppdraget. Vårt mål är att hela arbetsplatsen ska stå bakom beslutet att ta emot en lärling, beslutet ska vara förankrat hos fler än handledare och verksamhetschef. Vi genomför arbetsplatsbesök på de arbetsplatser som är villiga att ta emot lärling. Vår strategi kommer framöver vara att försöka träffa så många personal som möjligt vid arbetsplatsbesök för att initialt medvetandegöra samtliga vad det innebär att säga ja till en lärling. Vi kommer också inom ramen för handledarutbildningen bjuda in handledare och lärlingar tillsammans för gemensam uppföljning och erfarenhetsutbyte. Samarbetet är också en punkt på dagordningen på Lärlingsrådet som genomförs under hösten där flera verksamhetschefer deltar. Vi kommer följa upp på handledarutbildningar om våra ökade insatser har effekt. Utbildningsledare kommer också i klassrumsbesöken fråga lärlingarna om deras upplevelser kring detta. Ett samarbetsforum vi har är loggboken. Lärlingen ska skriva loggbok i Fronter 1g/vecka. Syftet är att lärandeprocesser ska bli tydliga för lärlingen, läraren och handledaren. I vissa fall har detta samarbete fungerat bra men vi anser också att denna loggbok bör användas mer aktivt än vad som ofta har varit fallet. En del handledare deltar inte aktivt. Utvecklingsarbetet innebär en strävan mot att stödja lärlingen att få syn på sitt eget lärande. Vi kommer på pedagogiska utvecklingsdagar i lärlingsgruppen att diskutera loggbokens upplägg, vad ska förändras, ska den tas bort och i så fall ersättas av vad? Vi kommer diskutera detta med handledarna på handledarutbildningsdagar. Arbetet följs upp på de lärlingsmöten som lärare och utbildningsledare har. 2. Vi har till starten i januari 2015 arbetat fram en ny lärlingsutbildning som innebär en sammanslagning av de båda nuvarande utbildningarna så att lärlingarna uppnår anställningsbarhet både inom den psykiatriska vården/omsorgen och omsorgen inom funktionsnedsättningar. Socialstyrelsen har i April 2014 i ett meddelandeblad informerat om hur

Vård och omsorg Barn och fritid. Klassrum Distans Lärling

Vård och omsorg Barn och fritid. Klassrum Distans Lärling Vård och omsorg Barn och fritid Klassrum Distans Lärling Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Granskning av Miljövärdsutbildningen, NTI-skolan HT10-VT11 Granskningen utförd av Härryda Kommuns Vuxenutbildning, Staffan Uddenberg och Sofia Grebner

Granskning av Miljövärdsutbildningen, NTI-skolan HT10-VT11 Granskningen utförd av Härryda Kommuns Vuxenutbildning, Staffan Uddenberg och Sofia Grebner Granskning av Miljövärdsutbildningen, NTI-skolan HT10-VT11 Granskningen utförd av Härryda Kommuns Vuxenutbildning, Staffan Uddenberg och Sofia Grebner Sammanfattning av granskningen: De studerande är positiva

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström

Läs mer

Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Vuxenutbildning Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats med lärare. Individuell

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2013 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2013 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Thomas Landahl 2013-04-01 Sidan 1 av 6 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling för SFI på Folkuniversitetet i Stockholm, läsåret 2013/2014 Planen omfattar såväl skolans arbete med likabehandling och mot diskriminering

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

ABF Komvux Stockholm. Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling

ABF Komvux Stockholm. Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling 1 Gäller t.o.m. 2014-06-30 ABF Komvux Stockholm Läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Inledning Vision ABF Komvux Stockholm rustar eleverna för framtiden. I detta ingår

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Rapport. efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i Borlänge kommun. Rapport.

Rapport. efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i Borlänge kommun. Rapport. Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i Borlänge kommun 1 (10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om lärlingsutbildningen i Borlänge kommun

Läs mer

Vårt arbetssätt i vuxenutbildning 2014-06-15

Vårt arbetssätt i vuxenutbildning 2014-06-15 Vårt arbetssätt i vuxenutbildning 2014-06-15 Vårt arbetssätt i vuxenutbildning Vi skapar flexibla lösningar utifrån elevens behov. Hos oss ser man möjligheter, inte hinder. Introduktion och planering av

Läs mer

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från 2015-05-01 till 2015-12-31 Ansvariga för planen Helena Palmquist, Norsborg Yvonne Åkerblad, Östermalm Vision På vår skola ska ingen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR NTI, El och El-automation Möte med ledning 101201

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR NTI, El och El-automation Möte med ledning 101201 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR NTI, El och El-automation Möte med ledning 101201 Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin Granskningsmötet

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 6 Lidåkers fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Grunduppgifter

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Vuxenutbildning 46 skolor

Vuxenutbildning 46 skolor Vuxenutbildning 46 skolor Bedömningspunkt Brist Förbättringso mråde Brist och förbättringsområde Ej bedömt Antal Antal Antal Andel (%) Antal Kunskaper 1.1.1. De studerande känner till målen för den egna

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto, omslag: Dan Lepp/Johnér, Michael McLain, s. 5 Juliana Wiklund/Johnér

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Information till arbetsgivare Lärlingsakademin Skåne Nordost

Information till arbetsgivare Lärlingsakademin Skåne Nordost Information till arbetsgivare Lärlingsakademin Skåne Nordost Utbildningen Utbildningen är en del av den kommunala vuxenutbildningen och följer en statlig förordning. Minst 70 % av utbildningstiden ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Kärralundsgatan 19 plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Kärralundsgatan 19 plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kärralundsgatan 19 Kärralundsgatan 19 plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Planen gäller förskoleverksamhet Förskolechef: Johan Forsstrand

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 1, SPCSPE01, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:

Läs mer

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Elof Lindälv Godstransport (lastbil) och Fordonsförare (buss). Möte med ledning 100621 och lärare 100906 Individuell anpassning av studierna,

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR GRANSKNINGSKOMMUN Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Omvårdnad, Medlearn 20 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Inger Shakarchi, verksamhetsansvarig 2. Elisabeth Kindblom och Anna-Malin

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VISION Midgårdsskolan är en skola som bryr sig, där vi ser varandra och tar ansvar för att alla ska må bra. Eleverna ska uppleva att de får vara som de

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 16/17

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 16/17 Malmö Stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Valdemarsro Gymnasium LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 16/17 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan/Program Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

K V A L I T E T S G A R A N T I

K V A L I T E T S G A R A N T I K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (13) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Enhet: OmsorgsLyftet Utbildningar Ektorpsvägen 2 bv 131 47 Nacka I N G R E S S OmsorgsLyftet Utbildningar är ett kunskaps- och utbildningsföretag

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Linn Sölvestad Johan Lindström Vår vision På vår förskola ska

Läs mer

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan. Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan.

Läs mer

Södermalms Montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Södermalms Montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Södermalms Montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen

Läs mer

Aktuella projekt 2. Omvårdnadslyftet 2012-14

Aktuella projekt 2. Omvårdnadslyftet 2012-14 Aktuella projekt 2. Omvårdnadslyftet 2012-14 Omvårdnadslyftet och krav på utbildningsnivå Bakgrund Omvårdnadslyftet anknyter till Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som

Läs mer

Hermods Vuxenutbildning i Stockholmsregionens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hermods Vuxenutbildning i Stockholmsregionens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hermods Vuxenutbildning i Stockholmsregionens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasial vuxenutbildning Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Läroverket Upprättad Juni 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Vuxenutbildningen Dahlander Kunskapscentrum Anita Johansson 2014-06-25

Vuxenutbildningen Dahlander Kunskapscentrum Anita Johansson 2014-06-25 SÄTERS KOMMUN Uppföljning 2013-14 Vuxenutbildningen Dahlander Kunskapscentrum Anita Johansson 2014-06-25 Innehåll VERKSAMHETENS ORGANISATION... 2 VERKSAMHETENS FORMER... 2 GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN OCH INFLYTANDE...

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 2 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 2014-VT 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Ahla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ahla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ahla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen F-3, Fritids Läsår 2014-2015 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-3, Fritids

Läs mer

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg 2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Mariagårdens förskola Förskola Mariagården Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Vuxenutbildningen Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vuxenutbildningen Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Vuxenutbildningen Läsår:2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015 Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015 1 Innehåll Bakgrund Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

Läs mer

Visionens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Visionens plan mot diskriminering och kränkande behandling Visionens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen. Förskola. Ansvariga för planen. Förskolecheferna är ansvariga för att en plan

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Ett kunskapscenter för vuxna

Ett kunskapscenter för vuxna KUNSKAPSCENTER AB Ett kunskapscenter för vuxna Yrkesutbildning Barn och fritid Yrkesutbildning Vård och omsorg Lärlingsutbildning Svenska som andraspråk (Sva) Sva grundläggande med barn och fritid/vård

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 14/15 Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling På Lockropet känner vi respekt gentemot varandra och har förståelse för människors olikheter Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska

Läs mer

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan, Grundskolans fritidshem Syrenen, Nyponrosen och Polstjärnan,

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 2016-03-02 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Vård- och omsorg Barn- och fritid. Klassrum Distans

Vård- och omsorg Barn- och fritid. Klassrum Distans Vård- och omsorg Barn- och fritid Klassrum Distans Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig väl

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda

Läs mer

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Balltorps förskolor 20130419 Annette Kimmehed Förskolechef Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare Att studera på Komvux Katarina Larsson, utbildningsledare Innehåll 1. Om vuxenstudier 2. Komvux:s organisation i Göteborg 3. Komvux i jämförelse med gymnasiet 4. Individuella behov och olika förutsättningar

Läs mer