Balanserad verksamhetsuppföljning för Hjärtcentrum år 2001
|
|
- Frida Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Balanserad verksamhetsuppföljning för Hjärtcentrum år 2001 Kundperspektiv Verksamhetsresultat För mer detaljerad information om resultat hänvisas till Hjärtcentrums separata Verksamhetsoch Kvalitetsrapport för år 2001, som distribueras i mitten av mars Avtalet med Hälsooch sjukvårdsnämnden har uppfyllts. På Hjärtcentrum finns för den slutna vården resultatmått för ca 75-80% av verksamheten. Ett sätt att mäta resultat och jämföra med andra är att utnyttja nationella kvalitetsregister. Hjärtcentrum deltar i följande nationella register: RIKS- HIA för akut hjärtinfarkt, instabila angina SCAAR för koronarangiografi, PTCA Nationella Pacemaker- och ICD-registren GUCH för vuxna med medfödda hjärtfel Svenska hjärtkirurgiregistret Swedvasc Hjärtcentrums målsättning är att de medicinska resultaten skall vara bättre än ett nationellt riksgenomsnitt. Denna målsättning uppfylls för närvarande i de flesta fall. Tillgänglighet Köer och väntetider registreras för samtliga av Hjärtcentrums verksamheter, av vilka vissa även omfattas av östgötagemensam respektive nationell uppföljning. Kardiologiska och Thoraxradiologiska klinikerna Tillgängligheten har under 2001 varit god (mål: väntetider till kranskärlsröntgen/ptca samt för remissbesök till mottagningen <2 mån, för övriga <3 mån) för alla patientgrupper, utom för dem som väntar på kranskärlsröntgen. Av patienter med stabil kranskärlssjukdom var det endast 51 %, som hade väntetid < 3 mån, medan 17 % fick vänta >6 mån var motsvarande siffror 63 resp 18 %, om något således snarast en försämring. Av patienter, som bedömdes hotade, dvs de med instabil kranskärlssjukdom, hade dock 96% väntetid < 1 vecka. Detta är oförändrat jämfört med Thorax-Kärlkliniken Väntetiden till hjärtkirurgi har i stort sett varit oförändrad jämfört med förra året. För patienter med stabil kärlkrampssjukdom uppgår väntetiden till ca 4 månader medan patienter med instabil kranskärlssjukdom har väntetider < 1 vecka. Den kärlkirurgiska verksamheten har god tillgänglighet med undantag av patienter som opereras för venös insufficiens där väntetiden i genomsnitt är ca ett år. Fysiologiska kliniken En stor andel av undersökningarna utförs "akut" på inneliggande patienter. Detta har lett till ökade väntetider för oprioriterade patienter som remitteras från VC och sjukhusmottagningar, 3-5 månader, och speciellt lång väntetid noteras till hjärtscintigrafi och stress-eko.i jämförelse med situationen för ett par år sedan har dock väntetiderna avsevärt kortats. 1
2 Sjukgymnastikenheten Inom den öppna vården fortsätter ökad efterfrågan av hjärtrehabilitering. Således har produktionen inom kardiologiska kliniken ökat från sammanlagda besök år 2000 till besök år Tillgängligheten avseende öppenvårdsbehandlingar har varit bra främst genom att styrningen av befintliga resurser i allt större utsträckning sker från sluten till öppen vård. Bemötande/ Information Patienter. Resultatet av landstingets patientenkät 2000 visade att på samtliga frågor som berör bemötande, information, delaktighet och förtroende låg Hjärtcentrums resultat bättre än USgenomsnittet. Nästan 74% av patienter som besökt Hjärtcentrums öppenvårdsmottagningar bedömde att besöket låg nära det ideala besöket, US-genomsnitt 61%. För slutenvård var siffrorna 87% på Hjärtcentrum, US-genomsnitt 74%. Klinikerna på Hjärtcentrum arbetar också med Fokusgrupper sedan flera år. Hittills har dessa grupper bestått av patienter som haft hjärtinfarkt samt patienter som genomgått kranskärlsröntgen, PTCA, CABG och carotiskirurgi. Även i dessa grupper har patienter uttryckt att de varit mycket nöjda med omhändertagande och bemötande men de har också beskrivit upplevelser, som genererat konkreta förbättringsprojekt. Inga nya grupper har startats under Under 2002 skall patienter som elkonverteras för förmaksflimmer studeras. Remittenter. Remittenternas uppfattning inhämtas via årlig enkät samt muntligt i samband med regionmöten och andra kontakter. Tidigare remittentenkäter och enkäten 2001 har visat att remittenterna i stort är mycket nöjda med Hjärtcentrums verksamhet (samlat intryck 4,5 av 5 möjliga), förutom att man önskar kortare väntetider ( 2,3-2,5 av 5 ). Studenter. Studenternas uppfattning om avdelningsplaceringarna inhämtas av HU, men svarsfrekvensen lär vara låg och återkopplingen till klinikerna dålig. Hjärtcentrum har haft 8 basgruppshandledare under Efter kurser etc i egen regi, ex vis utbildningsdagar, hjärtkurser, använder vi alltid en kursutvärdering, som utgör underlag för förbättringar inför kommande kurser. Processperspektiv Processbeskrivning De viktigaste processerna är: Bröstsmärta, inkl vård för hjärtinfarkt, koronarangiografisk utredning och behandling med PTCA, kranskärlskirurgi, sekundärprevention och rehabilitering. Rytmrubbning, inkl invasiv elektrofysiologisk utredning, behandling med kateterburen radiofrekvensablation, pacemaker eller inplanterbar defibrillator, behandling av förmaksflimmer och andra rytmrubbningar med antiarytmiska läkemedel eller DCkonvertering Klaffel, inkl preoperativ VOC-utredning, klaffkirurgi samt perkutan mitralisvalvulotomi (PTMV) Hjärtsvikt, inkl preoperativ hjärttransplantationsutredning samt postoperativa kontroller med myokardbiospi etc. Även ev mekaniskt cirkulationsstöd i väntan på transplantation samt diagnostik och farmakologisk behandling av mindre allvarlig hjärtsvikt inklusive en omfattande öppenvård med sköterskebaserad hjärtsviktsmottagning. 2
3 Lungkirurgi, inkl kirurgisk behandling av maligna och icke maligna lungsjukdomar, vilka tidigare utretts på lungmedicinska kliniken på US eller lungmedicinska klinikerna i regionen. Kärlkirurgi, inkl diagnos och behandling av patienter med artär- och vensjukdom samt operationer för arteriovenös fistel för hemodialys och kateterinläggningar för peritonealdialys hos uremiker. Mellan processerna finns en betydande overlap och inom samtliga huvudprocesser finns delprocesser, inkluderande en omfattande öppenvård, som av tekniska eller kompetensmässiga skäl, inte har kunnat överföras till primärvården i den utsträckning vi tidigare trott. Inom samtliga processer bedrivs förändringsarbete. Under 2000 infördes ambulans-ekg och byggdes nytt ambulansintag, vilket möjliggjorde direktintag på HIA för de bröstsmärtepatienter som tillkallar ambulans. Härigenom kunde fördröjningstiden till propplösande behandling kortas med nästan en timme. Under 2001 har ambulans-ekg:et möjliggjort start av propplösande behandling redan i hemmet, vilket ytterligare kortat den viktiga fördröjningstiden till behandling. Under året har också en enkätundersökning genomförts i syfte att ta reda på varför så stor del av bröstsmärtepatienterna ( > 50 % ) väljer att inte kalla på ambulans. Analys pågår och åtgärder planeras för att öka patienters vilja att kalla på ambulans. Införande av PTCA via punktion av handledsartär har minskat obehaget för patienterna, underlättat arbetet för vårdavdelningspersonalen samt kortat vårdtiden.. Fortfarande är dock inte tekniken tillräckligt utvecklad /studerad för att kunna införas som rutin; bl.a. måste tidsinsatser på lab, stråldoser, komplikationer kartläggas närmare. Enkätundersökning har därför genomförts bland patienter som genomgått PTCA i syfte att jämföra upplevelserna vid denna nya punktionsteknik med de vid konventionell teknik med punktion av ljumskartär. Sammanställning pågår. Den sköterskebaserade hjärtsviktsmottagningen har byggts ut ytterligare och i HC:s första sköterskeavhandling, 2001, påvisades såväl ökad överlevnad som minskad sjuklighet vid omhändertagande på speciell hjärtsviktmottagning jämfört med konventionellt omhändertagande i primärvården. Särskild mottagning för patienter med förmaksflimmer har etablerats; läkare ser alla patienter före elkonvertering för individuell vårdplanering varefter uppföljning sker på sköterskemottagning. Inom kärlultraljud har en närmare samverkan åstadkommits genom att kärlmottagningen förlagts till Fysiologiska klinikens lokaler. Detta har utfallit positivt och innebär att patienten kan genomgå undersökning och läkarbesök samtidigt. I samarbete mellan fysiologiska kliniken och akutkliniken har ekokardiografi på AVA etablerats varigenom hjärteko blivit mer tillgängligt för akutklinikens inneliggande patienter. En kartläggning har gjorts tillsammans med lungmedicinska kliniken för att förbättra vårdprocessen lungcancer och förslag på vårdprogram har utarbetats. Vårdplatsfrågan för dessa patienter dock inte riktigt löst ännu. För samtliga processer finns vårdprogram, ofta tillsammans med primärvården, och ett antal interna PM som årligen uppdateras. 3
4 Avvikelsehantering Rutiner, som sannolikt kan förbättras, finns för såväl avvikelsehantering som "strulrapportering". Avvikelserna gås igenom i samband med avdelningsmöten. Under året har rapporterats 21 avvikelser avseende patient och 10 avvikelser avseende läkemedelshantering, 3 anmälningar har lämnats till HSAN och 4 anmälningar har gjorts enligt Lex Maria. 21 ansökningar till PSR har inlämnats. Dessa siffror är väsentligen oförändrade jämfört Utvecklingsperspektiv Verksamhets- och metodutvecklingsarbete Hjärtcentrums framtidsplaner framgår till del av vårt balanserade styrkort. Vi har under 2001 utbildat kardiologer i kirurgisk teknik för pacemakerinläggning för att på sikt lyfta bort denna verksamhet från thoraxoperation och ge plats för större hjärt- och lungoperationer. Det finns numer en evidensbas för att behandla vissa väl utvalda hjärtsviktspatienter med specialpacemaker, s.k. biventrikulär pacing. Denna teknik, som kräver speciella,dyrare pacemakrar och elektroder samt betydligt längre operationstider, har under året introducerats på Hjärtcentrum. Hittills har endast en patient behandlats men det kommande årliga behovet beräknas till Ny teknik, som möjliggör kateterablation av förmaksflimmer, har introducerats under Behandlingen har varit lyckosam hos 4 av hittills behandlade 8 patienter. Med större erfarenhet förväntas lyckandefrekvensen öka. Eftersom detta är en stor patientgrupp med ett stort lidande tror vi att denna teknik kommer att utvecklas och att detta kommer att bli en växande verksamhet inom kardiologin. Nya specialbehandlade stent, som minskar och i det närmaste eliminerar risken för restenos efter PTCA, är på väg att introduceras. I samarbete med CMIV kommer nya noninvasiva tekniker att etableras för undersökning av hjärta och kärl inkl. kranskärl. Även inom området mekaniska cirkulationsstöd förväntas en fortsatt utveckling. Det Hjärtcentrumgemensamma dataprojektet CARATH som avser att fånga medicinska data i ett processperspektiv kommer att levereras 1 mars Det som då levereras är thoraxdelen och avsikten är att intressera ytterligare kliniker i landet för att gemensamt gå vidare att utveckla den kardiologiska delen. Samverkan med nationella kvalitetsregister inom hjärtområdet planeras. Röntgenverksamheten har under året digitaliserats. FoUU På Hjärtcentrum har tillskapats tjänster med forskningsprofil mellan 25-50%. Avsikten med detta är att stimulera medarbetare med intresse och fallenhet för att driva forskning och handledning. Hjärtcentrums förhoppning är att detta på sikt kommer att ge utdelning i form av ökade forskningsaktiviteter och ökade externa anslag. I samarbete med Hälsouniversitetet har vi valt att satsa på fyra större forskningsområden: 4
5 Minimalinvasiv kirurgi/cirkulationsstöd Noninvasiv hjärt- och kärldiagnostik Ischemisk hjärtsjukdom: metabolt stöd, instabil kranskärlssjukdom, särskilt livskvalitet och hälsoekonomi Hjärtsvikt Under år 2001 hade centrum 42 ALF-projekt. Flera pågår även under Centrum tilldelades 117 ALF-veckor och tkr i allmän forskningsersättning Till detta kan läggas ett antal LUA-projekt med till stor del extern finansiering. Totalt har Hjärtcentrum 39 disputerade läkare, varav 3 under Under året disputerade även Hjärtcentrums första sjuksköterska. Övriga prestationer under 2001: 37 publicerade artiklar. Hjärtcentrum har varit representerat med Abstracts/Posters på samtliga stora kardiologiska kongresser under året. Medarbetarperspektiv Kompetensutveckling Vi arbetar med kompetensstegar för samtliga medarbetargrupper och har genomfört OLAprojektet för sjuksköterskor och BMA. Vi har en frikostig inställning till kompetensutveckling, såväl intern som extern. Vi ordnar med utbildningsdagar (ca 5 per år), översiktskurs i hjärtsjukvård för nya sköterskor och sjukgymnaster (2 per år), 5 poängs högskolekurser riktade mot hjärtsjukvård för mer erfarna sköterskor och sjukgymnaster (2 per år), forskningsmetodik och omvårdnadsteori för sjuksköterskor prioriteras. Särskilda fördjupningskurser för undersköterskor ordnas. Läkarsekreterare erbjuds interna och externa utbildningar med IT-inriktning. För läkare erbjuds ca 3 tim interna utbildningstillfällen per vecka samt tillämpas möjlighet till 10 dagars extern utbildning i form av kurser/kongresser per år. Egna ansvarsområden Specialist-/överläkare : 39 av 63,62% Sjuksköt : 106 av 175, 61 % ( inkl specialuppdrag, egna självständiga ansvarsområden eller mottagningar - pacemaker, hjärtsvikt, posttransplantation, prevention/rehabilitering, TEDA, förmaksflimmer, hygien, medicinsk teknik utrustning, läkemedel, nutrion ) Sjukgymn: 6 av 7, 86% BMA: 27 av 32, 84% Undersköt: 57 av 99, 58% Sekreterare: 24 av 33, 73% Personalbehovet är relativt väl tillgodosett om inga oförutsedda avflyttningar inträffar. 5
6 Arbetsmiljö Hjärtcentrum har mål och handlingsplan för arbetsmiljöarbetet, vilka uppdateras årligen. För att skapa en god arbetsmiljö och arbetstrygghet erbjuder vi våra medarbetare mentorskap, olika arbetstidsmodeller, olika anställningsmodeller, friskvård. Landstingsenkäten 2000 visade goda resultat avseende upplevd arbetsmiljö. Således var det 88 % som tyckte att samarbetsklimatet mellan olika yrkesgrupper var bra, drygt 70% kunde öppet säga vad man tycker och 72 % tyckte att Hjärtcentrum har en positiv vi-anda. Vid klinikresor för Thorax-Kärl samt Kardiologiska kliniken hösten 2001 var temat stress och stresshantering. Östgötahälsan gjorde under våren 2001 individuella intervjuer inom en enhet och en handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön togs fram. Planerat förbättringsarbete Vi skall bli bättre på att ge varandra såväl positiv som negativ feed-back, vi skall arbeta bättre med PoU-samtal och individuella utvecklingsplaner. Samtliga arbetsledare och klinikchefer skall under våren 2002 gemensamt vidareutbilda sig i POU-samtal. Vi skulle vilja minska graden av upplevd stress samt fysisk belastning och har arbetat fram en handlingsplan för vilken vi söker externa medel. Ekonomiperspektiv Produktion Inom såväl sluten (högspecialiserad- och länssjukvård ) som öppen vård har produktionen överstigit produktionsplan och således budget. Speciellt gäller detta för kardiologisk länssjukvård ( E-län ) där produktionssiffran slutade på 113 % av budget Även den utomregionala vården ökade kraftigt, 142%. KPP KPP projektet fortgår. Den inledande analysen omfattade år 1999, arbetet pågår nu med år Under pilotprojektets gång har metoderna vidareutvecklats och inom Kansliet arbetar man nu med ytterligare metoder för att förenkla den mycket omfattande KPP analysen. Centrum har framfört önskemål om att få börja bearbeta 2001 års material. QPR verktyget som används i KPP projektet har även används vid en mindre budgetanalys på en serviceenhet som ett komplement till projektet. Ekonomi 2001 Resultat Verksamheten gav ett negativt resultat på 2,5 mkr. Detta är en försämring jämfört med budget i balans och resultatet för år 2000 på plus 2,6 mkr. Ersättningen för sjukvård ökade med drygt 20 mkr jämfört med bokslut Produktionen översteg budget för såväl för regionvård som länssjukvård. De sammanlagda intäkterna ökade med 5 % jfr med utfall år Inom kardiologisk länssjukvård var ökningen 13 % och vi hade därmed överstigit avtalstaket men efter ny förhandling med beställarnämnden utgick en 40% ersättning även för denna del. Vid stora avvikelser över budget, som i detta fall, fungerar inte prismodellen eftersom marginalersättningen inte täcker kostnaderna för produktionsökningen. 6
7 Hjärtcentrum har försökt balansera kostnaderna mot de ökade intäkterna och lyckats med undantag för personalkostnaderna där ökningen varit närmare 10 % mot bokslut Personalkostnaderna kommer att analyseras djupare, men införandet av befattningsutveckling / kompetensstege för sköterskegruppen torde ha bidragit. Vi kan konstatera att arbetade timmar ökat med 2 % och att sjukfrånvaron ökat från 5% till 6%.Delvis har vi erhållit stöd för lönekostnadsökningen genom tillskott av 0,8 mkr Ola-medel. På kostnadssidan har vi även haft en del obudgeterade poster. Bl.a. har det stöd vi fått för utveckling av vårt verksamhetsuppföljningssystem, Carath, inte motsvarat utvecklingsinsatsen varför extra kostnader har belastat centrums resultat Balansposter Vi hade under 2000 stora investeringar, vilket medfört att årets avskrivningar ökat med drygt 1 mkr. Under året har Fysiologiska kliniken anskaffat ett Hawkeye system till en av sina gammakameror. Denna investering på 1,6 mkr var den enda större som gjordes under året. Inom Thoraxradiologiska kliniken sker en övergång mot digital röntgen, men den har blivit försenad och investeringarna har begärts rullade. Thoraxradiologiska kliniken har nu en fungerande anläggning med modalitetsanslutningar och bildplattesystem, men man saknar ett PACS system för datalagring för att göra anläggningen komplett. Ett sådant kommer förhoppningsvis att tas i bruk under våren Förråd och lager har under året skrivits ner med 1 mkr för material. Thoraxradiologiska kliniken har gått över till konsignationsförråd för sina stent. Lageravvecklingen har gått fortare än förväntat och härigenom har 1,5 mkr frigjorts. Förrådet för operationsmaterial har ökat med 0,5 mkr. Även här arbetar vi för att komma över mot konsignationsförråd. På grund av årets resultat har det egna kapitalet minskat till 1,8 mkr, vilket är mycket lågt i förhållande till verksamhetens omslutning. Finansieringsanalys En stor förändring har skett i och med att vi amorterat vårt långsiktiga lån på 30 mkr. Centrum har tidigare framfört önskemål om delamorteringar av vårt långa lån. På landstingsnivå har nu beslutats om en generell övergång till rörlig kredit. Hjärtcentrum har under åren lyckats minska sin upplåning och har nu en checkräkning som var drygt 16 mkr i årets utgående balans. Detta har i år skett genom: låga investeringar (återfört netto 5 mkr) minskning av kortfristiga fordringar ( 8 mkr) Minskning av förråd (1 mkr) Kassamedel till amorteringen (6 mkr) Ökning av kortfristiga skulder ( -4 mkr) Denna lösning bedöms minska våra finansiella kostnader. 7
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR HJÄRTCENTRUM 2002
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR HJÄRTCENTRUM Efter sammanslagning av kardiologiska och thoraxradiologiska klinikerna 1 juli består Hjärtcentrum nu av 3 kliniker: Fysiologiska kliniken Kardiologiska kliniken
Läs merBalanserad verksamhetsuppföljning för Hjärtcentrum år 2000
Balanserad verksamhetsuppföljning för Hjärtcentrum år 2000 Kundperspektiv Verksamhetsresultat För mer detaljerad information om resultat hänvisas till Hjärtcentrums separata Verksamhetsoch Kvalitetsrapport
Läs merÅRSREDOVISNING 2003. KompetensCentrum Mitt i en föränderlig värld. Med detta menas att KompetensCentrum ska vara ett:
ÅRSREDOVISNING 2003 KompetensCentrum Mitt i en föränderlig värld Med detta menas att KompetensCentrum ska vara ett: Kvalitetsmässigt rätt val genom: - aktuell kunskap - aktuell pedagogik - anpassat arbetssätt
Läs merDelårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola
Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer
Läs merInom Barn- och ungdomshabiliteringen överstiger hjälpmedelskostnaderna ersättningen med uppskattningsvis 3 mkr.
Till Landstingsstyrelsen Närsjukvården i centrala Östergötland Helårsbedömning 08 2005 I helårsbedömningen befaras ett underskott efter åtgärder på 30 mkr. För att hantera underskottet krävs i första hand
Läs merÅrsanalys 2007 - NSV Markaryd
Kopia på årsredovisningen för Markaryds vårdcentral samt kopia på den skuggbudget som lagts med utgångspunkt från Vårdval Kronoberg, så man ser hur det slår (för Markaryds vårdcentral)? Årsanalys 2007
Läs merFörvaltningsberättelse för prognos 04 2003 för Centrum för Psykiatri och Samhällsmedicin
Förvaltningsberättelse för prognos 04 2003 för Centrum för Psykiatri och Samhällsmedicin Till Landstingsstyrelsen i Östergötlands län Balanserat styrkort för CPS Övergripande strategier Ekonomi Kund Process
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merDelårsrapport jan-aug 2011 563 Lunnevads folkhögskola
Delårsrapport jan-aug 2011 563 Lunnevads folkhögskola 2011-09-20 sidan 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4
Läs merDelårsrapport period 03 2006 inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum
-04-21 LiÖ -03 1 (8) Delårsrapport period 03 inkl styrkorts Resurscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merDelårsrapport. Jan augusti 2012 Informationscentrum
Delårsrapport Jan augusti 2012 Informationscentrum Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Medborgar / kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Medarbetarperspektivet
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...
Läs merRekonstruktionscentrum. Årsredovisning 2002. www.lio.se
Rekonstruktionscentrum Årsredovisning 2002 www.lio.se Presentation av Rekonstruktionscentrum Rekonstruktionscentrum (RC) är ett av Universitetssjukhusets (US) centra. Följande enheter ingår i RC: Fotoavdelningen,
Läs merPRODUKTIONSENHETEN HJÄRTCENTRUMS BALANSERADE STYRKORT INKLUSIVE ÅRSBUDGET 2006
Bilaga 1 PRODUKTIONSENHETEN HJÄRTCENTRUMS BALANSERADE STYRKORT INKLUSIVE ÅRSBUDGET 2006 Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET
Läs merDelårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland
Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier
Läs merBehovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar
2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca 43 000 i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning
Läs merDnr A 151/11:1. Verksamhetsplan 2012. Alingsås lasarett. Fastställd av Styrelsen för Alingsås lasarett 2011-12-15
Dnr A 151/11:1 Verksamhetsplan 2012 Alingsås lasarett Fastställd av Styrelsen för Alingsås lasarett 2011-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3 UPPDRAG OCH VERKSAMHETSIDÉ... 3 FOKUSOMRÅDEN
Läs merNej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan
Läs merDelårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum
Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET...4
Läs merDelårsrapport jan-mars 2008 Bildmedicinskt centrum i Östergötland
Delårsrapport jan-mars Bildmedicinskt centrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer
Läs merDelårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola
Delårsrapport jan-mar 2008 563, Lunnevads folkhögskola Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer
Läs merDelårsrapport. Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland
Delårsrapport Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland 2012 11 21 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Ekonomisk redovisning
Läs merÅtgärder för en ekonomi i balans
Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och
Läs merGemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län
Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg
Läs merFörslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2008 Samordningsförbundet Göteborg Nordost
Sidan 1 av 10 Dnr 2009/03 Förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2008 Samordningsförbundet Göteborg Nordost Styrelsen 2008 Ordinarie ledamöter: Försäkringskassan: Peter Engwall, ordförande Göteborgs
Läs merFÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST
Sidan 1 av 17 FÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST FÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST... 1 Styrelsen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset
Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs merMånadsrapport maj 2014
Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Radiologiska kliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation /
Läs merMål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merDelårsbokslut efter augusti 2014. T2 2014 HSN 2 oktober 2014
Delårsbokslut efter augusti 2014 T2 2014 HSN 2 oktober 2014 Resultatet uppgår till 76 675 tkr, vilket avviker mot budget med +3 507 tkr Sammanfattning av andra tertialet 2014 Resultatet beror till stor
Läs merFramtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi
1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...
Läs merÅrsrapport 2014. Samrehabnämnden 2014
Årsrapport Samrehabnämnden Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Uppföljning av uppdrag... 3 1.2 Könsuppdelad statistik... 3 1.3 Internationellt arbete... 3 2 Måluppföljning... 4 2.1 Trygghet vid
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merKvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård
Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård Trollängen Förenade Care AB 2016-03-01 Kaija Partanen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tyresö kommun / 2016-03-01 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetsgranskning
Läs merHälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården
Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merStatsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden
1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merVerksamhetsberättelse 2014
Verksamhetsberättelse 2014 Miljö- och byggnämnden Året har präglats av hög personalomsättning inom delar av organisationen. Det är svårt att rekrytera rätt kompetens varför det har funnits ett generellt
Läs merKarlskoga lasaretts kvalitetsresa
Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre
Läs merBokslutskommuniké 2012
Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för
Läs merÅrsredovisning 2007 Folktandvården
Årsredovisning 2007 Folktandvården Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer
Läs merVästernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13
Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Scandinavian Venous Centre Sverige AB
Patientsäkerhetsberättelse för Scandinavian Venous Centre Sverige AB År 2014 2015-02-17 Sammanställd av Verksamhetskoordinatorer; Annette Stenberg Marie Ekdahl Sofia Dahlman Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...
Läs merDelårsrapport tertial 1 2014
Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...
Läs merE t t E k o n o m i s y s t E m s p E c i E l lt a n pa s s at f ö r s v E n s k a k yrka n s v E r ksam het
E t t e k o n o m i s y s t e m s p e c i e l lt a n p a s s at för Svenska kyrkans verksamhet Aveny Ekonomi Budget Aveny Budgetmodul Aveny Budgetmodul är ett stort stöd i er budgetprocess och förenklar
Läs merSJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015
SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015 i samverkan med Sjuhärads kommuner: BOLLEBYGD BORÅS HERRLJUNGA MARK SVENLJUNGA TRANEMO ULRICEHAMN VÅRGÅRDA Sjuhärads Samordningsförbund möjliggör en effektiv
Läs merKvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15
Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll
Läs merGranskning av delårsbokslut 2002-08-31 och prognos 2002
Granskning av delårsbokslut 2002-08-31 och prognos 2002 Länssjukhuset i Halmstad Leif Johansson Inger Andersson Komrev Box 324, 301 08 Halmstad Tel 035 15 17 00 Fax 035-15 17 36 Leif Johansson, Direkt:
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merÅrsredovisning 2002. www.lio.se
Årsredovisning 2002 www.lio.se PRESENTATION Vid Östgötahälsan bedrivs företagshälsovård. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården
Läs merPROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund, anita.ekelund@skane.
PROGRAMRAPPORT 1(5) Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Ökad tillgänglighet Ökat resursutnyttjande Förbättrad arbetsmiljö Teammedlemmar:
Läs merJönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009
Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2
Läs merÅrsbokslut/verksamhetsberättelse 2014
Årsbokslut/verksamhetsberättelse 2014 Resultatenhet: 314 Beroendecentrum Stockholm (BCS) Sammanfattning av det gångna året Inom sektionen för akut- och heldygnsvård har delningen av avdelning 52/54 genomförts.
Läs merGranskning av årsredovisning 2012
www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...
Läs merMOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt
MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt PROJEKTPLAN SYFTE att avhjälpa åkommor och undvika besök på sjukhusets akutmottagning MÅLGRUPP är
Läs merÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merVårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 2006
Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 6 Deltagare Cecilia Hultqvist Kerstin Lindell Christel Carlberg Eva-Brita Johansson Lisbeth Cronqvist distriktsläkare distriktsköterska vårdcentralschef distriktsköterska
Läs merTeam: Neuropsykiatriska kliniken Malmö
Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.
Läs merÖvergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013
2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.
Läs merDelårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB
Sida 1 (7) Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Verksamheten Under första halvåret har efterfrågan på krediter minskat. De främsta orsakerna är stigande ränteläge, regler kring
Läs merTillgänglighet i vården Rapport 12-10
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning
Läs merDELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4)
SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING DELÅRSRAPPORT 2008:1 1 (6) DELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4) 1. Inledning Samordningsförbundet Jönköping är en fristående juridisk person som är bildat
Läs merKvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda
Kvalitetsbokslut 2011 VC Fröslunda Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merKvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014
Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merUppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005
1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att
Läs merFörändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-11-24 Rev/11039 Revisorerna KBR/VHL Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum Sida 1 (9) Plats och tid SÄS Skene, sjukvårdskansliet klockan 08:30-11:10 Beslutande S Hanne Jensen ersätter Peter Rosholm, Västra Götalandsregionen M Madeleine Ekman-Boldizar, Västra
Läs merRemiss - Förslag till hur finansiering med utbildningsbidrag under forskarutbildningen kan ersättas med doktorandanställning
1 2010-12-20 2009/608 Remiss - Förslag till hur finansiering med utbildningsbidrag under forskarutbildningen kan ersättas med doktorandanställning Förslag Doktorandanställning införs för samtliga heltidsdoktorander
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret 2014-15. Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter
0 Kvalitetsrapport för förskolan Indianberget läsåret 2014-15 Ansvarig förskolechef Carola Michaelsdotter 1 2 Innehåll Styrkort 2014-2015... 1 KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet...
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merKvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014
Förskola/Skola Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014 Stenhamra och Uppgårdskolan Rektor: Lillemor Bergquist Tel: 08-124 57 804 1. Inledning Kvalitetsuppföljning ht 2014 Uppgårdskolan
Läs merMånadsuppföljning. November 2012
A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna
Läs merVerksamhetsberättelse för vård- och omsorgsförvaltningen
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lena Andréasson, vård- och omsorgschef Vård- och omsorgsnämndens handling nr 6/2008 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VOF 2007 1 (5) Verksamhetsberättelse för vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merUppföljning av arbetsmiljö 2014
1(5) Diarienummer DN PS140035 Datum 2014-11-25 Fastställd i Driftnämnd Psykiatri 2014-12-xx Uppföljning av arbetsmiljö 2014 Bakgrund Inom Psykiatrin Halland bedrivs systematiskt arbetsmiljöarbete enligt
Läs merDelårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet
Delårsrapport Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 3 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning:
Läs mer2009-03-27 Dnr 539-2009. Handlingsprogram för att minska kostnaderna 2009
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 Bert-Olof Åkerström Kommunstyrelsen Handlingsprogram för att minska kostnaderna 2009 Budget 2009 antogs av kommunfullmäktige den 11 december. Under hela hösten bedömdes effekterna
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merMånadsrapport maj 2015
Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var
Läs merFAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete
FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt
Läs merKarlskoga lasaretts uppdrag. Våra framgångsfaktorer. Kostnadseffektivt flödeseffektivt
Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts uppdrag Karlskoga lasarett ska dygnet runt erbjuda hälso- och sjukvård med god kvalitet och akutberedskap till alla som är i behov av basal vård och
Läs merKontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015
Datum: 2015-04-27 Dnr: LTV150519 Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015 JONAS LOSTELIUS ENHETEN FÖR KUNSKAPSSTYRNING OCH UTBILDNING 2 (12) INNEHÅLL
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merDelårsrapport för kvartal 1 2015
Delårsrapport för kvartal 1 2015 conpharm ab (publ) Conpharm är ett investmentbolag med fokus på fastigheter, och förvärvar, förvaltar och utvecklar attraktiva fastigheter i stadsnära områden. Bolaget
Läs merSTATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014
STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre
Läs merRollfördelning och organisation
Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter
Läs merErsättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet
Beställarkontor Vård PM 1 (9) 2004-08-17 Bilaga 3 Handläggare Telefon E-post Arbetsgruppen: Uppdragsbeskrivningar och ersättningsmodeller för BMM & BVC Ersättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merBefattningsutveckling Vårdadministratör Region Östergötland 2015
Befattningsutveckling Vårdadministratör Region Östergötland 2015 Befattningsutveckling Vårdadministratör Region Östergötland Vision: Möjlighet att växla över till fler vårdadministratörer med huvuduppgift
Läs mer