KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN SAGOBACKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN SAGOBACKEN"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN SAGOBACKEN LÄSÅRET Teman under året: Konst, Babblarna och Gummi-Lisa 1

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...4 Organisation och förutsättningar...4 Lilla Arenans prioriterade mål inom: Normer och värden, Utveckling och lärande samt Barns inflytande...4 Verksamhetsmål och önskad utveckling...5 Process/insatser i temat...5 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...5 Resultat...6 Utvärdering...9 Åtgärder för utveckling...9 Stora Arenans prioriterade mål inom: Normer och värden samt Utveckling och lärande...9 Verksamhetsmål...9 Process/insatser i temat...10 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...10 Resultat...11 Analys...11 Utvärdering...12 Åtgärder för utveckling...12 Barns inflytande...12 Verksamhetsmål...12 Process/insatser...12 Resultat...13 Analys...13 Utvärdering...13 Åtgärder för utveckling...13 Förskola och hem...13 Verksamhetsmål...14 Process/insatser...14 Resultat...14 Analys...15 Utvärdering...15 Åtgärder för utveckling...15 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet...15 Verksamhetsmål...15 Process/insatser...16 Resultat...16 Analys...16 Utvärdering...16 Åtgärder för utveckling...16 Kultur- och utbildningsnämndens mål...16 Bedömning av förskolans kvalitet...17 Åtgärder för utveckling...19 Sammanfattning

3 Inledning Sagobacken är en plats for alla, där alla har lika värde. Vi lär av varandra, alla har nagot att tillfora, bade barn och vuxna. En tillatande atmosfär, glädje, nyfikenhet, trygghet, odmjukhet, kreativitet, engagemang och kunskap är ledord på förskolan. Vår vision är att alla barn ska känna sig trygga, trivas och tycka att det är roligt pa forskolan. Vi lägger stor vikt vid att vara nyfikna, närvarande och lyssnande pedagoger, för att fånga upp barnens tankar och idéer. Utifrån barnens intressen kan vi sedan utmana dem i leken och lärandet. Den här kvalitetsredovisningen är ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi beskriver vår förskolas resultat i förhållande till de mål som finns uppställda i läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10). Vår förhoppning är att den ska ge föräldrar, politiker och andra intressenter en god information om förskolans arbete mot målen. Det i sin tur hoppas vi leder till en ökad insyn och utifrån de olika rollerna och ett ökat inflytande. Båda arenorna har detta läsår arbetat tematiskt. Därför väljer vi att här redovisa temat från Lilla respektive Stora Arenan utifrån temat som helhet, i stället för att redovisa Normer och värden, Utveckling och lärande, och Barns inflytande separat. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Enligt foregaende kvalitetsredovisning har vi under detta läsar: använt stödtecken mer, för att underlätta kommunikation (se vidare under Lilla Arenans prioriterade mål) fortsatt arbetet med värdegrund och förhållningssätt (se vidare under Lilla Arenans, samt Stora Arenans prioriterade mål) utvecklat intervjumetoden ytterligare och begränsat till två frågor för de yngsta barnen, återkopplat angående frågan Kan du leka i lugn och ro? till barnen för att få veta vad de menar med lugn och ro. (Se vidare under Barns inflytande) arbetat tema/projekt-inriktat och anpassat antalet prioriterade mål så att vi mäktar med att genomföra dem gett tydligare information till föräldrarna gällande barnens inflytande, i den dagliga kontakten, vid höstens föräldramöte samt via dokumentation och utvecklingssamtal. (se vidare under Barns inflytande) utarbetat bättre rutin i överlämningssamtalen med pedagogen i förskoleklassen fångat upp de barn som inte själva tar för sig i så stor utsträckning, så att de ska få samma förutsättningar som de andra. Det har vi bland annat gjort genom att dela gruppen i mindre grupper. Det har inte varit aktuellt att fortsätta diskussioner med föräldrar kring hur vi tillsammans ska arbeta med barnens empatiska förmåga detta läsår. Istället för att använda materialet Stegvis i arbetet med att utveckla barnens empatiska förmåga, har Stora Arenan köpt in och använt ett annat material i form av en serie Kompisböcker. Det arbetet finns beskrivet under Stora Arenans prioriterade mål. Vi valde att gå tillbaka till det vanliga föräldramötet och inte kalla det för grupputvecklingssamtal. Vid föräldramötet togs frågor kring barngruppens utveckling och arbetet mot målen upp. 3

4 Underlag och rutiner Vi har använt oss av följande för att utvärdera vår verksamhet: observationer av barn, enskilt och i grupp reflektioner, samtal och intervjuer med barn utvecklingssamtal och inskolningssamtal med frågeformulär, fasta frågor utan svarsalternativ, till vårdnadshavarna dokumentation av varje barns utveckling samt processer barnens egna dokumentationer och reflektioner kontinuerliga reflektioner kring målarbetet i arbetslagen vid reflektionstid, samt vid APT didaktiska besök med efterföljande samtal med förskolechefen kommungemensam enkät för vårdnadshavarna där 34 av 38 barns vårdnadshavare svarat. bedömning av förskolans kvalitet Organisation och förutsättningar Förskolan är indelad i två arenor större delen av veckan: Lilla Arenan med barn 1-3 år. 11 barn under hösten och 12 barn under våren Stora Arenan med barn 3-5 år. 22 barn under hösten och 26 barn under våren. Vi öppnar kl måndag till fredag och stänger De barn som har behov av omsorg mellan får det på Fredriksbergsskolans fritids. På förskolan Sagobacken finns det förskollärare, lärare mot de tidigare åren och barnskötare som ansvarar för arbetet. Pedagogerna på varje arena träffas två timmar i veckan där de planerar och reflekterar tillsammans över verksamheten. Personalen har i genomsnitt också en och en halv timma egen reflektionstid/vecka. På förskolan finns också en processledare på 5 %. Förskolechefen deltar på varje arenaplanering en gång i månaden. Förskolechefen genomför också didaktiska besök med efterföljande samtal på båda arenorna. I samband med APT en gång/månad ligger också pedagogiska samtal. Västra området har ett elevhälsoteam som kan konsulteras vid behov. Det är främst specialpedagog, men även kurator och talpedagog som arbetar gentemot förskolan. Två centralt placerade psykologer samt IT-pedagog och handledande pedagog finns i kommunen. Rutiner för samverkan med BVC och socialtjänsten finns. Vi har även detta läsår haft flera personalbyten och ändringar av tjänstgöringsgrad hos flera personer, vilket medfört att mycket tid avsättas för schemaplanering. Lilla Arenans prioriterade mål inom: Normer och värden, Utveckling och lärande samt Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, sitt intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. (ur: Lpfö 98/10) 4

5 Verksamhetsmål och önskad utveckling Vårt främsta mål är att vi pedagoger ska använda stödtecken som en naturlig del i vårt sätt att kommunicera. Vi vill att tecken ska bli ett redskap och en inkörsport till kommunikation. Vår önskan är att det ska gynna barnens språkutveckling som i sin tur kan ge barnen ökade möjligheter till inflytande, samt hjälpa dem i deras sociala utveckling. Vi vill att barnen hjälper varandra och att de kommunicerar med varandra utan att ta till knuffar och slag. Vi vill också vidareutveckla arbetet med barnens egen dokumentation där både fokus på språk och inflytande finns. Vi ser att vi nått målet när vi pedagoger spontant och naturligt använder tecken i vår dagliga kommunikation. När det gäller barnen ser vi att vi når måluppfyllelse när varje barn kan göra sig förstådd genom tecken eller tal. Vi mäter måluppfyllelsen genom ständig närvaro och observation av barngruppen och oss själva. Process/insatser i temat arbeta med tema Babblarna där Babblarna-materialet används för att på ett lustfyllt sätt locka barnen till olika språk-stimulerande aktiviteter lära oss tecken i ett sammanhang, inte i olika kategorier använda alla tecken vi kan i alla sammanhang påminna varandra ta vara på situationer där barnen kan lära av varandra använda tecken-appar och teckenbok för att slå upp nya ord göra tecken-kartor som vi sätter upp på väggen maila hem tecken till föräldrarna i veckobreven (har ej gjorts på grund av tidsbrist) använda oss av mycket bilder som stöd för barnen i reflektion och samtal dokumentationsarbetet används som redskap för ett ökat språkande och reflekterande. Vi ger barnen tillfällen att reflektera kring bilderna, både enskilt och i grupp vi ställer frågor kring bilderna och tar tillvara barnens svar till dokumentationen. Ny insats från februari i och med att vi ingår i Läsrörelsens projekt Leka, berätta, läsa vi byter tema och arbetar under våren med boken Gummi-Lisa hittar hem på ett tematiskt sätt. Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Babblarna blev redan från start mycket populära hos barnen och många föräldrar berättade för oss om barnens stora intresse för figurerna. När vi skulle ingå i Läsrörelsens projekt blev det dock viktigt för oss att det arbetet inte blev ytterligare en sak att jobba med. Därför byttes Babblarnatemat ut till ett tema utifrån boken om Gummi-Lisa. När vi bytte tema ändrades barnens intresse snabbt och intresset för Babblarna avtog. Intresset för Gummi-Lisa blev dock aldrig lika stort. I temat om Babblarna kände vi pedagoger oss inte begränsade och låsta till temainnehållet. Det gjorde vi dock i temat om Gummi-Lisa. Vi har medvetet utformat miljön på avdelningen så att man tydligt ser vad vi jobbar med. Med hjälp av bilder, foton, material/rekvisita till berättande och dokumentation från både barnen och oss pedagoger kan både barn och föräldrar se vad vi har fokus på i vårt arbete. Miljön på Lilla Arenan är utformad på ett sätt så barnen ska ha inflytande över vad de vill göra. Det som inte kan vara tillgängligt hela tiden ska ändå finnas synligt för barnen så att de kan visa oss vad de vill ha/göra. Detta har vi utvecklat kontinuerligt under året allt eftersom vi upptäcker nya intressen hos barnen. När det gäller dokumentationsarbetet tillsammans med barnen har vi funderat kring vilka frågor vi 5

6 ställer och om vi ska ha fler frågor eller inte. Vi ser att barnen utvecklat sin förmåga att svara på frågor och till vissa barn kan vi ställa följdfrågor. De barn som varit med i vårt dokumentationsarbete en tid har börjat förstå vad det hela går ut på. Det är enklast att dokumentera med de barn som har ett språk, men vi har genom vårt reflekterande tillsammans utvecklats i att vara lyhörda för barnens reaktioner, pekningar, gester och ljud när vi tillsammans tittar på ett foto. Utifrån det vi ser har vi sedan gjort en tolkning av vad barnet berättat och på så vis har även dessa barn varit delaktiga i sin dokumentation. Vi har provat oss fram i hur vi ska organisera dokumentationsarbetet. Ibland har det varit svårt att få tiden att räcka till för att sitta avskilt med ett barn i taget, men det är vid dessa tillfällen barnen kunnat koncentrera sig bäst. Ibland har det dock varit en fördel att dokumentera tillsammans eftersom barnen inspirerats av varandra. En svårighet har då varit att få alla delaktiga. När vi utvärderat tillsammans med barnen har vi gjort det i grupp genom att tillsammans titta på foton i projektorn. I båda våra teman har det skett mycket skapande. Skapandet har pågått under hela terminen och barnen har många gånger överraskat oss pedagoger med att vara så kunniga och självständiga i sitt skapande. I processen har mycket lärande skett både när det gäller språk, begrepp och inte minst teknik i skapandets olika moment. När det gäller klimatet i gruppen har det växlat under året. Vi kan se att barnen tagit till sig ordet och tecknet för stopp och att de både använder det och även lyssnar på det. Vår roll som pedagoger är här mycket viktig. Ibland är det svårt att räcka till och kunna vara nära överallt när åldersspannet och därmed behoven är så stora. Många samtal har skett i gruppen kring hur man ska vara mot varandra och att det är viktigt att prata med varandra och berätta vad man vill/inte vill i stället för att slåss. Vi pedagoger har reflekterat mycket kring vilka konsekvenser vårt agerande, miljön och vår organisation får för barnens agerande och klimatet i gruppen. Vi har även tagit fasta på att försöka uppmärksamma positiva handlingar och beteenden för att stärka klimatet i gruppen. Resultat Vi pedagoger lärde oss många tecken och använde dem i många situationer under dagen redan tidigt på terminen. Senare har vi i perioder använt tecken i mindre utsträckning och det har sedan gått i vågor. Vi tecknar betydligt mer nu än vi tidigare gjort. Tecknandet är dock inte en naturlig del i vår dagliga kommunikation ännu, utan kräver ansträngning och fokus från var och en av oss. När det gäller barnens språkutveckling kan vi se att flera barn som från början hade ett mycket litet ordförråd börjat använda tecken i flera sammanhang och att det för flera barn blivit ett mellanled innan orden kommer, precis som vi önskat. Även bland barn som redan har en del ord har tecknandet ökat. Ett barn använder tecken när hon pratar med de barn som inte kan prata, hon har förstått att tecknen kan hjälpa dem att förstå. Samma barn visar stort intresse för tecken genom att studera teckenkartorna vi satt upp för oss vuxna. Hon tittar på bilderna och försöker göra tecknet. Hon frågar också vad det är för ord. Detta blir en bra inlärningssituation och igångsättare för andra. Vi ser att vårt användande av tecken gjort att barnen utvecklats språkligt. Vi ser också att deras inflytande ökar i och med det. De flesta av barnen uttrycker ofta sina viljor och önskemål, antingen i tal eller med tecken. Vi pedagoger har utvecklat vår hörstyrka i arbetet med att utveckla barnens språk och förmåga att uttrycka sig. Vi tycker oss förstå barnen bättre, även den kommunikation som sker i tysthet. Vi ser att barnen utvecklat sitt språk på fler sätt än att de tecknar. De har t.ex. varit delaktiga i dokumentationsarbetet vilket har bidragit till mycket språkande. Barnen har utvecklat sitt 6

7 reflekterande kring det vi gör på förskolan. Vi får fler och mer utförliga svar på frågor vi ställer. Även vi pedagoger har utvecklats i vårt sätt att ställa frågor. Vi har sett att barnen tar till sig dokumentationen vi satt upp på väggarna. Barnen har även utvecklat sin förmåga att återberätta i och med våra teman om Babblarna och Gummi-Lisa. Barnen frågade ofta efter sagorna/samlingarna och vi har i stort sett dagligen sett barnen sitta med materialet vi haft i samlingen och återberättat det vi gjort. Vissa barn berättade ordagrant fraser, medan andra använde materialet så att vi kunde se handling och händelseförlopp trots att de saknat ord. I det här berättandet har vi också sett barnen teckna i större utsträckning än tidigare. Även böckerna om Babblarna och egenproducerat material har varit inspirerande för barnen i deras berättande. De var länge de mest lästa på avdelningen. De äldsta barnen läste ofta för de yngre. Barnen har utvärderat temat om Babblarna genom att titta på ett bildspel från temat. Vi antecknade deras kommentarer och ställde frågor. Det vi kom fram till är att flera barn lärt sig färger och lägesbegrepp. Det har även många föräldrar uppmärksammat och kopplar det till vårt arbete. När det gäller målet om att förbättra klimatet i gruppen med hjälp av förbättrad kommunikation ser vi att flera barn i gruppen tagit till sig tecknet för stopp. De använder det många gånger spontant, men ibland först efter att vi pedagoger påmint om det. Barnen lyssnar bra på ordet/tecknet stopp och ofta räcker det, men inte alltid. Analys Vi ser många goda resultat av vårt arbete vilket beror på flera faktorer. En viktig faktor tror vi är vår tydliga arbetsplan med väl genomtänkta insatser. Vi har genomfört samtliga insatser förutom att informera föräldrarna om vilka tecken som var aktuella i veckobreven. Det blev alltför tidskrävande. En yttre anledning tror vi också är föräldrarnas engagemang. Många föräldrar berättade om att de tittat på Babblarnas film hemma och spelat spelet på datorn. Ett barn fick även figurerna i julklapp. Eftersom det finns material tillgängligt via nätet och appar har temat pågått även hemma. För oss pedagoger blev det en tydlig skillnad i hur vi upplevde de två olika temaperioderna. Trots att vi inte frångick arbetsplanens insatser på annat sätt än att vi bytte tema så kände vi oss begränsade i vårt arbete med boken om Gummi-Lisa till skillnad från Babblarna. Vi tror att det beror på att Babblarna är neutrala och inte knutna till en särskild saga, därför kunde vi fritt hitta på olika samlingar/sagor som intresserade barnen utifrån saker vi ville förmedla i gruppen. Vi kunde använda oss av figurerna i allt vi gjorde. De följde med till skogen och gav barnen små uppdrag. De var också med på gymnastiken med de äldsta barnen och blev på så vis också en hjälp i överskolningen från Lilla till Stora arenan. Till lucia blev Babblarna den röda tråden genom att vara utklädda till olika luciatågsmedlemmar. De blev små maskotar som var en del av oss på Lilla Arenan. I boken om Gummi-Lisa är figurerna så knutna till just den bokens händelsekedja och det gjorde att vi blev begränsade. Vi har i tidigare kvalitetsredovisningar kommit fram till att vårt engagemang är så otroligt viktigt för hur resultatet ska bli. Vi tror att just begränsningen i temat gjorde att vi pedagoger inte kunde hänge oss lika entusiastiskt och att barnens intresse för GummiLisa inte blivit lika stort som för Babblarna. Anledningen till att vi pedagoger detta läsår lyckats lära oss fler tecken och faktiskt börjat använda dem i fler sammanhang tror vi har flera orsaker. Att lära nya tecken till en sång eller saga visade sig vara ett bra sätt för att få in många olika sorters tecken i vårt teckenförråd. Det gjorde att vi fick lära oss i ett sammanhang och inte lösryckt. När en ny kollega började blev även det en skjuts framåt. 7

8 Hon frågade mycket vilket gjorde att vi blev mer aktiva i tecknandet. Vi märker också att vi tecknar mer aktivt när vi har barn i gruppen som är i stort behov av tecken och där vi ser att kommunikationen främjas av tecknen. Att det går i vågor kan också bero på att vi inte kan ha allt i fokus samtidigt. Att teckna kräver fortfarande väldigt mycket av oss pedagoger eftersom vi inte använder det naturligt i vardagen. I perioder är det annat som tar fokus som t.ex. inskolning, start av nytt tema och utvecklingssamtal. Att barnens språkutveckling främjas av att vi använder tecken som stöd tror vi beror på att tecknandet gör språket tydligare. Det blir mellanrum mellan orden och vi har mer ögonkontakt med barnen vi pratar med. Vi är också närmare barnen, eftersom det bygger på ögonkontakt och det går inte att prata över huvudet på barnen. Trots att vi pedagoger inte lyckats att automatisera vårt tecknande har det gett goda resultat när det gäller barnens språkutveckling och det visar hur effektivt det faktiskt är att använda stödtecken. Blir vi ännu bättre på att använda det kommer det gynna barnen ännu mer. I arbetet med stödtecknen har vi flera exempel på när barnen lärt av varandra. En anledning till det tror vi är dokumentationen på väggen. Barnen har till exempel tittat på foton vi tagit på dem där de själva tecknar. Detta inspirerade dem till att visa fler tecken de kunde och de frågade också mycket om vilka tecken de såg på dokumentationen. Detta blev en hjälp att hålla tecknandet vid liv och få barnen inspirerade till att lära sig fler tecken. Även den tydliga miljön på Arenan har betydelse här. Den sätter igång samtal mellan både barnen och oss pedagoger. Den inspirerar till lek, skapande och samtal och för på så sätt arbetet vidare i temat. Eftersom Babblarna-figurerna var så intressanta för barnen blev lärandet lustfyllt och det har bidragit till att barnen lärt sig lättare. Babblarnas namn är lätta att säga och även de allra yngsta barnen som ännu inte har några ord lärde sig snabbt att säga Babba, Dadda och de andra namnen. På så vis kunde de snabbt vara med i berättandet. Det bidrog även till att barnens inflytande ökade. De kunde snabbt visa eller säga någon av Babblarnas namn och på så vis visa på att de ville göra något med figurerna. Att vi hela tiden jobbat med konkret material har också bidragit till att fånga alla barnens intresse och gjort att även de utan tal har kunnat återberätta det som berättats i samlingar. Att skapandet tagit stor plats har varit roligt och viktigt för barnen. Framförallt skapandet av Babblarna-figurerna som de tyckte så mycket om. Det blev meningsfullt för dem att få sina egna figurer att ta med hem. Föräldrarna berättade för oss om hur mycket barnen pratade om och lekte med figurerna de själva skapat. Barnen kunde också berätta hur de gjort när de skapat sina Babblare, vilket säkert beror på att skapandeprocessen löpt över en lång tid och de fått göra samma moment många gånger. Genom det praktiska görandet där vi pedagoger alltid funnits nära och benämnt det barnen gjort har även det bidragit till att de fått en ökad ordförståelse och befäst flera olika begrepp. När det gäller vår utveckling som pedagoger i arbetet med barnens egna dokumentationer tror vi att det dels beror på att vi blivit säkrare nu när vi gjort det under de senaste två åren. Det beror troligtvis även på att barnen utvecklat sin förmåga att reflektera, de vet vad som förväntas av dem och har en vana att reflektera kring en bild. Ibland har ett spontant samtal skett utifrån foton utan att frågor ställts och det har många gånger gett mer värdefulla svar än vid en direkt fråga. Vi vill undvika att ställa ledande frågor och öppna frågor kring hur och varför blir ofta för abstrakta och svåra för barnen att svara på. De spontana reaktionerna säger mer än svaret ja på frågan om det är roligt att leka med Babblarna, eftersom frågan är så styrd. Vi ser att det är bra att arbeta med dokumentation på flera olika sätt. Att sitta med ett barn ger störst fokus och koncentration medan reflektioner i grupp gör att barnen inspirerar varandra. Att vi pedagoger har utvecklat vår hörstyrka tror vi beror på att vi så fokuserat arbetat med just 8

9 kommunikation och att vi hela tiden haft en stark vilja att försöka tolka alla barnens signaler på kommunikation och försök att uttrycka sin vilja. Vi har utvecklat nya sätt att dokumentera barnens kommunikation. Vi har följt varje barn under en hel förmiddag och även gjort andra observationer med fokus på just kommunikation och inflytande. Genom dessa observationer har vi sett betydligt mer kommunikation än vad vi tycker oss sett tidigare i det dagliga arbetet. Barnens kroppsspråk och ljudskillnader i läten ger ledtrådar till våra tolkningar. Vi har också blivit uppmärksamma på vilken makt vi pedagoger har när det gäller att styra barnens intresse. När vi bytte tema blev det tydligt. Barnen bytte snabbt fokus trots att deras intresse för det första temat fortfarande var stort när vi avslutade det. Det är viktigt att vi pedagoger har detta klart för oss så att vi inte styr allt för mycket. Anledningen till att vi den här gången bytte tema var just för att vi pedagoger skulle orka med och inte driva två olika projekt samtidigt. Läsprojektets tid styrdes inte av oss. De yngsta barnen styrs mycket av nuet och vi pedagoger får erbjuda och prova oss fram och se om intresse finns. Babblarna var ett exempel där vi fick en idé som vi testade och barnen blev direkt mycket intresserade och därför fortsatte arbetet under lång tid. Utvärdering Den önskade utvecklingen när det gäller barnens språkutveckling skattar vi till en femma. Pedagogernas tecknande har ökat men är inte automatiserat som vi satt som mål. Målet var högt satt och därför skattar vi oss här till en fyra. Åtgärder för utveckling fortsätta att arbeta tematiskt fundera över hur vi kan använda Babblarna som material även i andra teman och sammanhang. Vi tror att de kan fortsätta vara en röd tråd som fängslar barnens intresse. eftersom vi nästa läsår blir ett nytt arbetslag där endast en person finns kvar från detta år blir arbetet med stödtecken fortsatt aktuellt att jobba med. Vi har nu kommit fram till en bra metod för inlärning och den fortsätter vi med. Stora Arenans prioriterade mål inom: Normer och värden samt Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar utvecklar sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (Lpfö 98/10) Verksamhetsmål I detta tema väver vi samman skapande,språkutveckling och känslor och benämner det som Konsttema i denna kvalitetsredovisning. Vi vill att barnen ska få upptäcka skaparglädjen och hitta ett gemensamt engagemang där alla känner att de kan lyckas utifrån sina förutsättningar. Vi vill att barnen får utveckla sin kreativitet på så många sätt som möjligt genom olika material och tekniker. 9

10 Vi önskar genom detta tema ge barnen redskapen för att kunna stärka sin språkutveckling och få känslan av att kunna förmedla sig med fler språk än det talade språket. Viktigt att känna lusten och glädjen i att berätta. Vi vill att barnen lär sig uppskatta varandra och stärka barnens positiva förhållningssätt gentemot varandra och bygga vidare på det. Barnen behöver få en ökad förståelse för att nej, stopp eller sluta genast ska accepteras. I detta tema väver vi samman skapande, språkutveckling och känslor och benämner det som Konsttema i denna kvalitetsredovisning. Process/insatser i temat erbjuda olika sorters redskap och material som återbruk, färg, lera, tyg, knappar etc. konstpaket workshop med tillhörande arbete i barngruppen konstlitteratur konstbilder som inspiration från nätet anpassa lokalerna ute och inne med tavellister, skaparvagn, materialkorgar att bära ut och in, inplastad vägg ute, möjlighet att skapa i cykelförrådet ljudsagor; munmotorik med speglar, sugrör mm rim och ramsor högläsning i alla tre åldersgrupperna; kapitelbok för de två äldsta åldersgrupperna bokcirkel musikaktivitet; sånger, instrument, rytmik Före Bornholmsmodellen (språkutvecklingsmaterial) använda oss av materialet Stegvis prata om olika känslor tillföra litteratur som vi diskuterar kring använda oss av foto, bilder och spegel för att kunna synliggöra och förstärka våra egna känslor Temat har utökats med ytterligare insatser utställningar för allmänheten avslutande utflykt till Konst på hög bytt ut materialet Stegvis mot Tio små Kompisböcker av Linda Palm och Lisa Sollenberg för det passade bättre till nuvarande barngrupp. Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Vi ser att alla barnen har varit mycket engagerade och delaktiga i vårt Konsttema. Vi har jobbat med många olika aktiviteter. Vissa av skapandeaktiviteterna är i flera steg, processer så det inte blir klart direkt utan det fått ta sin tid. Vi har gett barnen tid att välja, prata, utveckla och benämna vad de gör. Barnen berättar om sin konst både vid skapandetillfället, när det suttit uppe på väggen och vid dokumentationerna efteråt. I dokumentationerna ges även tillfälle till det talade och skrivna språket. Det blir meningsfullt att uttrycka sig, återberätta och bli lyssnad på runt nåt man är stolt över eller som var roligt att skapa. Högläsning är ständigt återkommande, där vi också gett många tillfällen till att rita och uttrycka vad de tagit till sig. I de stora konstverken på väggen där barnen målat tillsammans har det skapats tillfällen till samarbete och glädje över processen och det gemensamma resultatet. I kompisböckerna finns episoder som relaterar till barnens vardag. Utifrån böckerna har de jobbat 10

11 med att sätta ord på känslor och synliggjort dem med ansiktet i spegel och fotografier. De har även målat/ritat sina känslor. En naturlig mötesplats skapades i hallen vid tavellisterna, där vi hela tiden synliggjort vad barnen arbetat med och det gav inspiration mellan barnen. Det blev också ett sätt att lyfta barnens konstverk och ge tillfällen till reflektion mellan barn/barn och barn/pedagoger, barn/föräldrar. Möten mellan barn, pedagoger och föräldrar har gett nya tankar och idéer om hur vi ska gå vidare. På föräldramötet lät vi föräldrarna skapa med en skapandeteknik och satte upp på väggen, det inspirerade barnen mycket till mer skapande. Genom barnens egna levande dokumentationer som vi kallar dem, har de visat på var just deras höjdpunkter inom temat varit så vi kunnat utveckla det. Förutom de fyra vanliga frågorna i dokumentationen har vi frågat barnen vid två till tre tillfällen vad konst är och vad de tänker om konst. Barnens glädje och kreativitet har sporrat oss pedagoger som sökt nya kunskaper och passande tekniker under resans gång för att inspirera och delge barnen. Vi har använt en del arbetssätt med icke föreställande tekniker och återbruk. Det har lockat med även de barn som inte förut haft så stort intresse för skapande, då inte det krävt precisa insatser. Skapandet har varit roligt och varierande. Resultat Alla barn har uttryckt sig genom konsttemat. Många av barnen har utvecklat och fått utlopp för sin skaparlust de redan hade. En del barn har utvecklat sitt skapande från att kanske inte vilja prova till att vilja skapa och uttrycka sig och funnit glädjen i det. De barn som inte tar för sig så mycket språkligt har visat stor glädje när de fått jobba med händerna och uttryckt sig där. Att vi vävt samman skapande, språkutveckling och känslor gör att vi fått fokus på dem tillsammans och det har gett en vidd som vi inte tror vi fått annars. Vi hör att barnens diskussioner kring sitt skapande har lett till att de uttrycker mer nyanser runt sina arbeten och det har även ökat lusten till att berätta. De gemensamma stora konstverken har främjat samarbete och glädje mellan barnen och skapat en positiv vi känsla som de velat delge andra i samhället. Kompisböckerna har engagerat barnen i diskussioner där de kunnat relatera till sin egen roll eller situation. Barnen behöver dock påminnas om att stopp/sluta och nej gäller. Barnens levande dokumentationer visar på att barnen tagit till sig, använt och uttryckt sig på personliga sätt.de har valt olika material och detaljer utifrån eget tycke och smak. Genom att vi pratat och frågat i dokumentationerna vad konst är, hör vi att barnen fått en vidare tanke om ordet konst och dess innebörd. Vi hör även barnen associera till ordet konst på olika sätt. Föräldrarna stannar till vid konstverken och det skapas möten runt barnens skapande och dem ger positiv respons och energi till barnen och oss. Analys Genom att vi valde att arbeta temainriktat med skapande, språkutveckling och känslor kunde vi möta barnen där deras intresse och behov fanns. Många barn var redan motiverade att skapa innan temat och det blev en positiv spiral som drog med även de som inte hade så stort intresse från början. När vi använt arbetssätt med icke föreställande tekniker och återbruks material har det varit bra för många. Det har inte det krävt precisa insatser och man har vågat experimentera. Vi har erbjudit mycket olika material och tekniker mitt i verksamheten för att skapa ute och inne. Barnen har kunnat skapa under större delen av dagen, det har gjort att det blivit kravlöst och man velat prova när andan faller på. Vi har haft flera skapande aktiviteter i olika steg så det inte blir klart direkt, man har fått återkomma och kunnat utveckla sitt arbete under en längre tid. Det tror vi har gjort att barnen fått ett fördjupat 11

12 engagemang och ökad skaparglädje. Att få använda sig och uttrycka sig på andra sätt än det talade språket har gjort att barnen hittat glädje och vilja att uttrycka sig även språkligt. Mötet mellan barnen runt och i deras skapande har blivit ett naturligt sätt att småprata. Läsandet av Tio små kompisböcker parallellt med skapandet har ökat diskussionen om att ta vara på det positiva hos varandra. Barnen har gjort flera gemensamma stora målningar och det har krävt att man samarbetat och när de känt glädjen stärks den positiva vi känslan. Det resulterade i att barnen ville dela med sig av det vackra de åstadkommit tillsammans och glädja andra till exempel som utställningar för allmänheten. Att vi fått så mycket möten mellan barn, pedagoger, föräldrar, ser vi beror på tavellisterna som skapat en naturlig mötesplats att stanna upp vid. Vi tycker att temat blivit lyckat och tror att det beror på att vi låtit temat ta stor plats och tid i verksamheten. Vårt engagemang och sökande efter lämpliga tekniker och den positiva spiral som utvecklats i gruppen har gjort alla barn så engagerade och delaktiga som vi hoppades. Utvärdering Åtgärder för utveckling Vi måste tänka på att konsten nu tar större plats i lokalerna än innan. Teknikhörnan svämmar över av kreativitet så vi måste tänka på möbleringen inför kommande termin. Vi jobbar vidare under hösten med att fånga upp barnens intresse för att skapa med mycket varierande återbruksmaterial så att det kan bli processer som får ta tid, där man vågar prova och experimentera. Vi ser ett intresse för att uttrycka skapande på flera olika sätt som till exempel drama, dans och film, det hoppas vi kunna ta tillvara och utveckla till hösten. När det gäller att ta orden stopp, nej och sluta på allvar så är det ett ständigt återkommande arbete i barngrupperna. Vi kommer i följande Kvalitetsredovisning inte skriva det som ett mål men vi jobbar med det hela tiden i verksamheten. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (Lpfö 98/10) Verksamhetsmål Vårt mål är att barnen ska känna att de har ett stort inflytande över sin vardag på förskolan. Vi vill också bli tydligare i informationen till föräldrarna gällande barnens inflytande, så att de förstår vilket inflytande deras barn har på förskolan. Process/insatser Genom att vara lyhörda och ha ett tillåtande förhållningssätt ger vi barnen inflytande. Vi synliggör barnens inflytande för föräldrarna: i den dagliga kontakten, 12

13 vid höstens föräldramöte via dokumentationer och utvecklingssamtal. Resultat Enkät vårdnadshavare förskola Mitt barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på förskolan/dbv ,1% 79,00% Resultaten från barnintervjuerna visar att alla barn som intervjuats tycker att det är bra på förskolan. De tycker samlingar, miljön inne och ute, matsituationen, utflykter och klimatet i gruppen är bra. De anser också att de vuxna lyssnar på dem och hjälper dem när de behöver. Alla utom ett barn anger att de får vara med och bestämma på förskolan. Barnen anser också att de kan leka i lugn och ro på förskolan. Förra året var det 21% av föräldrarna som uppgav att de inte visste eller hade någon uppfattning om vilket inflytande deras barn hade. Detta år är den siffran endast 8,9%. Analys Det positiva resultatet vi får i barnintervjuerna tror vi beror på att hela förskolan präglas av ett öppet och positivt klimat där barnens tankar och idéer lyfts fram både i stort och smått. Barnen möter glada pedagoger som är engagerade och verkligen vill lyssna. Vårt arbete med att göra barnen delaktiga i dokumentationen tror vi också har stor betydelse för barnens känsla av att vi verkligen lyssnar och att det de har att säga är viktigt. Barnen anser nu, till skillnad från föregående år att de kan leka i lugn och ro här på förskolan. Detta trots att Stora Arenan denna vår haft fler barn i gruppen än tidigare. Det kan bero på ommöblering och omfördelning av lokalerna. Vi har lyckats medvetandegöra fler föräldrar om vilket inflytande deras barn har. Just inflytande kan vara en svår sak att se som förälder. Därför har det varit betydelsefullt att beskriva detta arbete i veckobrev, daglig kontakt samt vid utvecklingssamtalen. Utvärdering Åtgärder för utveckling Fortsätta fundera över miljön och utforma den på bästa sätt inför hösten. Fortsätta att vara tydliga i informationen om detta arbete till föräldrarna. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98/10) 13

14 Verksamhetsmål Vi vill att vårdnadshavarna ska kunna känna sig trygga i att lämna sitt barn hos oss. För att de ska kunna ha inflytande vill vi att de ska känna sig delaktiga och ha god kännedom om vad vår verksamhet innehåller. Process/insatser skicka hem tydlig information om forskolan och inskolningen till nya foräldrar i god tid innan inskolningen. erbjuda alla ett inskolningssamtal en tid efter inskolningen samt ett utvecklingssamtal per läsår. ha föräldramöte en gång per läsår. sträva efter en rak och öppen dialog i den daglig kontakten vid lämning och hämtning. använda mejl till och från vårdnadshavare. skriva veckobrev (Lilla Arenan). beskriva veckan i korthet på informationstavlan i hallen (Stora Arenan). dokumentera verksamheten och barnens utveckling göra föräldrar delaktiga genom t.ex. bokcirkeln, samla in skapande-material. lägga ut bild och text på vår hemsida där verksamheten beskrivs. Resultat Enkät vårdnadshavare förskola Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt. Mitt barn känner sig trygg i barngruppen. Jag känner mig trygg när mitt barn är på förskolan. Personalen bemöter mig på ett bra sätt. 94% Jag får kontinuerlig information om vad som händer i mitt barns grupp. Informationen till mig om förskolans/dbvs mål och verksamhet är bra. 97% Jag är delaktig och har möjlighet att påverka innehållet i utvecklingssamtalet. 94,1% 97% På utvecklingssamtalet talar vi om mitt barns lärande. 97% 97% På utvecklingssamtalet talar vi om mitt barns sociala utveckling. 97% 97% Jag har en bra dialog i mina kontakter med förskolans personal. 94% Vi har haft en mycket hög svarsfrekvens på enkäten även detta år. Enkätsvaren ger oss en tydlig bild av hur föräldrarna värderar vårt arbete. Samtliga enskilda utvecklingssamtal är genomförda. Både enkäten och utvecklingssamtalen visar att föräldrarna är nöjda med vårt bemötande och med sin delaktighet i verksamheten. De anser också att de får den information de behöver och de tar till sig information på flera olika sätt. Veckobreven är mycket uppskattade av föräldrarna på Lilla Arenan. I samband med utvecklingssamtalen ställer vi frågan om vilka förväntningar föräldrarna har på vår verksamhet. Föräldrarna anger många olika svar på frågan. Många svar handlar om trygghet, men också lärande på olika sätt. Flera menar också att de är nöjda med det vi gör och att de inte vill 14

15 ändra på något. Det är endast fyra föräldrar som inte svarat alls på frågan, vilket är en skillnad mot tidigare år där många lämnat den frågan utan svar. De föräldrar som skolat in sina barn under våren har ej haft utvecklingssamtal, däremot har de haft inskolningssamtal. Samtliga är nöjda med inskolningen och på vår femgradiga skala över bemötande, upplägg, information och trivsel har de markerat övervägande femmor och resten fyror. I övrigt har vi haft god uppslutning vid de sammankomster vi haft under året. Samtliga vårdnadshavare till de barn som slutar på förskolan till sommaren summerar sitt barns tid hos oss som mycket positiv. De upplever att tiden på förskolan varit rolig, trygg, lärorik och att pedagogerna varit engagerade i barnen. En förälder skattar den totala vistelsetiden till fyra på en femgradig skala. De övriga skattar den till fem. Ovanstående resultat visar på att vårdnadshavarna i hög utsträckning är mycket nöjda med förskolan och vår verksamhet. Analys Detta år gjordes föräldraenkäten digitalt och det fungerade bra. Ingen har meddelat att det varit problem vid inloggning och det är en stor anledning till den höga svarsfrekvensen. Vi har varit tydliga i vår information när det gäller enkäten och påtalat vikten av att vi får in många svar. Vi har också påmint vid flera tillfällen. Att vi tidigare år återkopplat de svar vi får in från enkät, men också andra frågor vi ställer till föräldrarna i samband med utvecklingssamtal och utvärderingar, tror vi har betydelse. Föräldrarna ser att deras svar används och är till hjälp i vårt arbete. Att föräldrarna är så nöjda tror vi beror på att de ser vårt stora engagemang i deras barn och verksamheten. Vi lägger också stor vikt vid att informera om vad vi gör och varför och det gör att föräldrarna ser det vi gör och att det är bra. De föräldrar som ännu inte haft något utvecklingssamtal kan vara de som inte svarat att de tycker att utvecklingssamtalet handlat om barnets lärande och sociala utveckling. Utvärdering Åtgärder för utveckling Eftersom vi nått ett gott resultat fortsätter vi på samma sätt nästa läsår. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98/10) Verksamhetsmål Vi vill avrunda och avsluta förskoleperioden och låta övergången till förskoleklassen bli sa smidig och trygg som mojligt for bade barn och vardnadshavare. Vi vill ha ett gott samarbete med forskoleklassen och fritidshemmet. 15

16 Process/insatser föra samman alla blivande förskoleklassbarn redan under tidig vårtermin, genom gymnastik i skolans gymnastiksal folja den overskolningsplan som finns for forskola-forskoleklass och en pedagog fran förskolan finns med vid varje tillfälle avrunda och avsluta förskoletiden genom; samtal, utflykt, avslutningsfest, samla ihop sina alster och andra tillhörigheter. förutom överskolningen återkoppla till förskoleklassen genom att de hälsar på oss en gång under höstterminen. När det gäller fritidshemmet, samarbetar vi på så vis, att de barn som är i behov av barnomsorg efter vår stängning, får vara där. överlämningssamtal med pedagogen i förskoleklass för att underlätta bemötandet där behov finns. samarbete med förskoleklasspedagogen under studiedag Resultat Höstens återbesök av förskoleklassen var uppskattat av både kvarvarande barn och de nya förskoleklassbarnen. Vid studiedagarna och under överskolningstillfällena har det blivit naturligt att prata om barnens intressen, behov och reaktioner. Detta för att ge förskoleklasspedagogen en förståelse för hur vi arbetat med barnen. Att gå till gymnastiksalen var uppskattat hos barnen. De hittade nya kompisar i sin egen åldersgrupp. Samtliga barn tyckte att besöken i förskoleklassen var bra och kul. Att gå till skogen tillsammans med förskoleklassen var roligt. Samtliga tyckte att det var roligt att äta i matsalen. Flera av barnens vårdnadshavare var med vid besök i förskoleklassen, vilket var positivt och uppskattat av vårdnadshavarna. De fick då möjlighet till insyn i verksamheten i tidigt skede. I samtal med vårdnadshavarna framkom att de känner sig nöjda med överskolningen. De uppger att barnen hemma har pratat på ett positivt sätt om besöken. Barnen längtar efter att börja förskoleklassen. De pratar mycket om förskoleklassen och deltar i aktiviteterna i avslutningsprocessen. Analys Vårt positiva resultat beror på att vi följer våra insatser i överskolningsplanen och att vi har ett gott samarbete med en engagerad förskoleklasspedagog som bryr sig om och ser barnen. Utvärdering Åtgärder för utveckling Vi fortsätter på samma sätt som detta läsår. Kultur- och utbildningsnämndens mål Inom barnomsorg och skola har barn/elever och personal tillgång till den IT-utrustning och det IT-stöd som krävs för uppfyllande av undervisning inklusive kommunikation med vårdnadshavarna. 16

17 Uppfyllt Delvis uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Ej uppfyllt X Andelen förskolor och skolor i Hallsbergs kommun som har Grönt flagg certifiering skall årligen öka. Uppfyllt Delvis uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Ej uppfyllt X Bedömning av förskolans kvalitet Nivå 1 Normer och värden Språklig begreppsförmåga Matematisk begreppsförmåga Nivå 2 Nivå 3 Personalen erbjuder få tillfällen till träning i att leva sig in i andra barns situation. Få reflektioner görs tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Lite kommunikation finns och tillrättavisningar präglar kontakten mellan barn och vuxna Personalen erbjuder till viss del till träning i att leva sig in i andra barns situation. Till viss del görs reflektioner tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan personal och barn präglas av viss ömsesidig respekt Personalen ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andra barns situation. Många tillfällen ges också till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde Barnen får få möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och träna ords betydelse Barnen får vissa möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också vid vissa tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ibland leka med ord och träna ords betydelse Barnen får många möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också många tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ofta leka med ord och träna ords betydelse Barnen får sällan eller aldrig möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas sällan i möjligheterna att Barnen får vissa möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas också till viss del i möjligheterna att Barnen får många möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas ofta i möjligheterna att föra och 17

18 Naturvetenskapliga och tekniska förmågor Barns inflytande Pedagogisk dokumentation föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas sällan i att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får sällan träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också till viss del att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ibland träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också ofta att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ofta träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barn får sällan möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas sällan i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får sällan möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får ibland möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ibland i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också ibland möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får många möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ofta i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också många möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barnen får sällan möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Få tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges få möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får till viss del möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Vid vissa tillfällen ges barnen möjlighet att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges till viss del möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får många möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Många tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges många möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Varje barns lärande följs i låg grad upp och dokumenteras. Förskolan vidtar få aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Att genomföra ständiga förbättringar är inte naturligt för verksamheten Förskolan har i låg grad en kreativ lärmiljö där alla barn får Varje barns lärande följs till viss del upp och dokumenteras. Förskolan vidtar till viss del aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är till viss del naturligt för verksamheten Förskolan har till viss del en kreativ lärmiljö där alla barn får Varje barns lärande följs upp och dokumenteras kontinuerligt. Förskolan vidtar hela tiden aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är naturligt för verksamheten Förskolan har en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå 18

19 utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns inga eller få tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns till viss del tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. och sin förmåga. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Åtgärder för utveckling Vi ser att vi tappat lite när det gäller matematik och tänker att vi behöver fokusera på det i större utsträckning under nästa läsår. Vi kommer delta i matematiklyftet. När det gäller naturvetenskap och teknik finns en okunskap och osäkerhet hos pedagogerna. Vi behöver fundera över vad vi redan gör och vad vi kan utveckla. Sammanfattning Förskolan Sagobacken har genom olika teman arbetat mot målen i LpFö 98/10: Tema (Lilla Arenan) Babblarna /Gummi-Lisa : Ett tema som syftar till en ökad språkutveckling, inflytande och delaktighet och skapande. En tydlig genomtänkt arbetsplan med insatser ligger till grund för detta. Den fungerade bättre med Babblarna än med Gummi-Lisa. Babblarna (ett mtrl. med figurer, sånger, spel mm) gav mer utrymme till anpassning efter barngruppen medan Gummi-Lisa hade en styrd händelsekedja (en bok) Babblarna har också gett ett stort föräldraengagemang. När pedagogerna bytte från Babblarna till Gummi-Lisa bytte barnen också snabbt intresse. Detta har lärt oss hur stor makt vi pedagoger har och att vi ska vara försiktiga så vi inte styr alltför mycket. Att använda stödtecken i språkutvecklingen är så positivt, både för barnens kommunikationsmöjligheter men också för deras samspel och inflytande. Pedagogerna upplever att de hittat ett bra sätt att lära sig fler tecken och att det periodvis fungerat mycket bra. Nu används tecken och teckeninlärning i ett sammanhang, t ex tecknen till en sång eller en ramsa. När stödtecken används blir det också ett förtydligande av språket. Det blir mellanrum mellan orden och mer ögonkontakt med den du pratar. Barnens reflekterande kring vad vi gör på förskolan har utvecklats, vi har fått mer och utförligare svar och pedagogerna har lärt sig mer om hur man ställer frågor till små barn. Miljön där barnens dokumentation sitter uppe på väggarna, finns som bildspel och pedagogernas arbetssätt att observera barn, har bidragit till att barnens inflytande och delaktighet har ökat och även deras kommunikation. Att dokumentera med ett barn i taget har ofta varit det bästa men ibland har dokumentation i grupp gett mer barnen inspirerat varandra. Skapandeprocessen har fått tagit tid och plats och upplevdes som meningsfullt av alla. Föräldrarna har berättat hur mycket barnen pratat och lekt med sina Babblare. För små barn är det viktigt att samma moment återkommer, för befästa kunskaper och ordförståelse/begrepp. Utvärdering: Åtgärder för utveckling: Att fortsätta arbeta tematiskt och använda Babblarna som material även i andra teman. Att fortsätta arbeta med stödtecken efter vårt arbetssätt. Att fortsätta vara medvetna om hur stor påverkan vi vuxna har på barnens intresse. Tema (Stora Arenan) Konst : Ett tema som syftar till en ökad språkutveckling, hänsyn och 19

20 skapande. Alla barn har uttryckt sig genom temat, de har utvecklats och fått utlopp för den skaparlust de redan hade eller den de nu upptäckte, de barn som inte tar för sig språkligt har visat stor glädje när de fått jobba med händerna och uttryckt sig där. Barnens diskussioner kring deras skapande har lett till att de uttrycker mer nyanser och lusten att berätta har ökat. De gemensamma, stora konstverken, parallellt med att vi läst och samtalat om Tio små kompisböcker, har främjat samarbete och glädje mellan barnen och skapat en positiv vi- känsla som de velat delge andra i samhället. Att använda icke- föreställande tekniker och återbruksmaterial har varit bra för många. Det har inte krävt precisa insatser och de har vågat experimentera. Barnen har kunnat skapa större delen av dagen, det har gjort att det blivit mer kravlöst och de kan prova på när andan faller på. Detta processkapande har lett till fördjupat engagemang och ökad skaparglädje och att skapandet har blivit ett naturligt sätt att småprata. Pedagogerna har lyckats bra genom att vara engagerade och söka efter lämpliga tekniker och att lyssna in barngruppen och deras önskemål. Utvärdering: Åtgärder för utveckling: Konsten tar större plats nu, vi måste tänka på möbleringen för att behålla den kreativitet som uppstått. Vi vill arbeta mer med återbruksmaterial för att öka lusten att experimentera. Vi vill utöka skapandet med drama, dans och film. Barns inflytande: Resultaten från barnintervjuerna visar att alla barn tycker att det är bra på förskolan. De tycker samlingar, miljön ute och inne, matsituationen, utflykter och klimatet i gruppen är bra. De anser också att de vuxna lyssnar på dem och hjälper dem när de behöver det. Alla barn utom ett anger att de får vara med och bestämma på förskolan, de anser också att de kan leka i lugn och ro. Andelen föräldrar som uppgett att de inte har någon uppfattning om vilket inflytande deras barn har har minskat betydligt. Vi tror att detta beror på att vi dels omfördelat och möblerat om i miljön och att barnens delaktighet i dokumentation och temaprocesserna har tagit ytterligare steg framåt. På så sätt har även föräldrarnas delaktighet och engagemang ökat. Utvärdering: Åtgärder för utveckling: Vi behöver fundera vidare över miljön och utforma den på bästa sätt inför hösten. Vi behöver fortsätta att vara tydliga i informationen om vad vi gör och varför för att föräldrarna ska få ytterligare insikt i förskolans arbete mot målen. Förskola och hem: Enligt enkätsvaren känner sig alla föräldrar trygga, bra bemötta, att deras barn bemöts bra, att de får bra information och att de har en bra dialog med förskolans personal. Vi får också fler och omfattande svar på egna enkäter och frågor inför utvecklingssamtal än tidigare och alla är positiva. Vi har hög svarsfrekvens och det tror vi beror på att det inte krånglat med inloggning, att vi påmint vid flera tillfällen men framförallt att vi talat om hur stor betydelse det har för oss att de svarar och sedan återkopplat deras svar. Vi har god uppslutning på de sammankomster vi haft under året och samtliga föräldrar till barn som slutar på förskolan summerar sin tid hos oss som mycket positiv. En förälder skattar det totala vistelsetiden på vår förskolan till en fyra på en femgradig skala. De övriga skattar den till fem. Utvärdering: Åtgärder för utveckling: Vi fortsätter på samma sätt, att visa vårt stora engagemang i deras barn och verksamheten och informera om vad vi gör och varför. 20

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN BJÖRKÄNGEN LÄSÅRET 2013-2014

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN BJÖRKÄNGEN LÄSÅRET 2013-2014 KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN BJÖRKÄNGEN LÄSÅRET 2013-2014 Innehållsförteckning Inledning...4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...4 Underlag och rutiner...4 Organisation och förutsättningar...5

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Köpings kommun. Läsår 2014 2015. Senast ändrat 2014-09-19

Köpings kommun. Läsår 2014 2015. Senast ändrat 2014-09-19 Köpings kommun Arbetsplan för Förskolan Maskrosen Läsår 2014 2015 Ulrica Zarins 2014 09 19 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Arbetsplan 2014/2015. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2014/2015. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2014/2015 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 1 Läroplansmål - normer och värden... 2 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Under året har vi haft barnens språkliga utveckling i fokus. Det har tagit sig olika uttryck utifrån barnens intressen och ålder. De äldre barnen har jobbat

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 Augusti 15-16 planeringsdagar Inskolning introduktion av grundverksamhet APT onsd. 24/8 kl. 1615-1815 (enheten)

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer