Vittra en historik. Vittra pedagogik och kvalitet. Vår pedagogiska riktning. Löften och ramverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vittra en historik. Vittra pedagogik och kvalitet. Vår pedagogiska riktning. Löften och ramverk"

Transkript

1 Vittraskolornas Kvalitetsredovisning 211/212

2 Vittra en historik I samband med friskolereformen i Sverige under början av 19-talet uppmuntrade Sollentuna kommun sina skolledare att knoppa av, att bli fristående verksamheter och bidra till ökad pedagogisk mångfald i kommunen. Två av Sollentunas förskolechefer, Katty Uussaar (Rösjötorp) och Helena L Estrade (Törnskogen), tog tillfället i akt och startade tillsammans med Lage Olsson och Stig Johansson (med rötter i bland annat Svenska kommunförbundet) 1993 Vittra förskolor AB. Namnet Vittra inspirerades dels av den anrika Vitterhetsakademien dels det mytiska fornnordiska folket vittror. Denna dubbelhet Vitterhetsakademiens fokus på forskning och vetenskap och vittrornas övernaturliga, svävande, omställande former blev symboliskt för vad Vittra ville vara och åstadkomma. En verksamhet baserad på kunskapsuppdraget och med förmågan att ständigt ställa om och finna nya former för att bedriva utveckling och lärande. Föräldrarna på förskolorna Rösjötorp och Törnskogen önskade att Vittra förskolor även skulle starta skolor så att deras barn kunde fortsätta sin utbildning i en grundskola med motsvarande pedagogiska inriktning. Sagt och gjort och på den vägen är det! Under 1993 bestod Vittra förskolor AB av 23 barn, 56 anställda och 3 förskolor. Idag 212 är vi ca medarbetare, barn och ungdomar och 32 för- och grundskolor. Allt sedan 1993 har vi i Vittra haft en idé om att genom utbildning och lärande bidra till ökade livschanser, detta i kombination med vår vision om att bidra till ett starkt civilt samhälle med medvetna medborgare som gör medvetna val. Med vår idé och vision som grund har Vittras pedagogik systematiskt utvecklats och förnyats över tid, alltid med fokus på individens möjligheter till livschanser ur ett långsiktigt samhällsperspektiv. Vittra pedagogik och kvalitet Vår pedagogiska riktning Vittras pedagogiska riktning, som samtliga 32 enheter arbetar utifrån, bygger på samspelet mellan individens utveckling och gruppens gemenskap. Vi arbetar för att varje barn ska lära känna sig själv, lära sig mycket och bli mästare på att lära. Sedan 1993 har Vittra haft personlig utveckling, kunskapsutveckling och lära att lära som hörnstenar i den pedagogiska verksamheten och vi arbetar än i dag med dessa perspektiv, som utgör viktiga delar i våra barns och elevers individuella utvecklingsplaner. Denna del av vår pedagogiska riktning svarar väl mot skolans kunskapsuppdrag. Lärande och utveckling sker med fördel i samspel med andra. Därför är det viktigt för oss att skapa en god gemenskap och bygga relationer, både inom Vittra och med vår omvärld. Känslan och atmosfären i våra verksamheter präglas av samspel mellan alla - barn, unga och vuxna. Vi vill skapa en ömsesidighet där våra värderingar, personligt ansvar, olikhet och tydlighet, märks i hur vi förhåller oss till varandra. Dessa tre nyckelord ligger till grund för den kultur vi vill skapa i våra verksamheter och de är vårt sätt att sammanfatta värdegrundsuppdraget som formulerats i läroplanerna. Löften och ramverk Med vår pedagogiska utgångspunkt som grund konkretiserar vi genom våra löften det vi vill åstadkomma för barn och ungdomar. Löftena beskriver vad varje elev ska få möjlighet till under sin tid hos oss, och vad vi alla vuxna tillsammans strävar efter att åstadkomma. Våra löften svarar även mycket väl mot de faktorer som vi genom forskning vet att framgångsrik undervisning bygger på. Löftena

3 är alltså både ett uttryck för vår vilja och ambition och väl grundade framgångsfaktorer för lärande och hög måluppfyllelse. Vårt ramverk beskriver gemensamma tillvägagångssätt för att leva upp till nationella styrdokument och våra löften. Ramverket är främst baserat på vetenskapligt grundade framgångsfaktorer för lärande och beprövade erfarenheter över tid i Vittra, ex: undervisning som skapar sammanhang, tid för reflektion, återkoppling för lärande osv. Ramverket skapar också gemensamma strukturer som ökar möjligheterna till erfarenhetsutbyten och att lära av varandra - både i den enskilda skolan och tillsammans med andra medarbetare i Vittra. Vår syn på kvalitet Kvalitet i förskola och skola handlar om att varje barn och elev ska ha möjlighet att utveckla sin fulla potential, att komma till sin rätt och att få ökade livschanser. Att skapa god kvalitet förutsätter att alla faktorer i verksamheten samverkar på ett systematiskt sätt med barnets bästa som ledstjärna. Grunden för kvalitet i Vittras verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, skolans och fritidshemmets verksamhet. Dessa kompletteras med vår egen pedagogiska riktning - den verksamhetsgemensamma konkretiseringen av Vittras idé och vision. Alla våra förskolor och skolor har en gemensam grundstruktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Det gäller i första hand rutiner, rapportering, uppföljning och utvärdering av resultat. Hög kvalitet förutsätter god förståelse av uppdraget. Vi samordnar därför även utbildningar och kompetensutveckling för att säkerställa att våra medarbetare ges möjlighet att djupare förstå och omsätta lagar och regler. Samtliga verksamheter i Vittra arbetar målstyrt där målsättningar för den pedagogiska verksamheten formuleras baserat på analyser av föregående års resultat. Gemensamma mål, rutiner, strukturer och hög kompetens är förutsättningar för god kvalitet, liksom ett äkta engagemang och en vilja att möta varje barn. Vi vill att våra gemensamma ramar ska ge våra medarbetare trygghet och förutsättningar att nå och förstå vartenda barn. Det är vår syn på kvalitet! Resultat läsåret 211/212 Här följer en summering av Vittras (huvudmannens) kvalitetsarbete. Som utgångspunkt i detta arbete har vi haft respektive skolas resultat och kvalitetsredovisningar, kombinerat med huvudmannens systematiska kvalitetsarbete baserat på bland annat samtal med elever, pedagoger och föräldrar samt resultat för hela Vittra. Dessa samtal har dels genomförts lokalt och följts upp regionalt i våra regionledningar, under ledning av regionchefer. Dels har samtalen skett i dialog med vårt kvalitetsteam, vilket vi tillsatte våren 212. Kvalitetsteamet har bland annat arbetat för att säkra att kraven i författningarna följs och för att inhämta synpunkter på våra verksamheter. Gemensamt för alla kvalitetsteamets insatser under året har varit att bidra till bättre förutsättningar för det lokala kvalitetsarbetet och samtidigt att öka förståelsen för verksamheternas förutsättningar på huvudmannanivå. Funktionell kvalitet - kunskapsresultat När det gäller kunskapsresultaten för våra elever är vi glada att över tid ha goda resultat på en relativt jämn nivå. Av våra avgångselever är 93,5 % behöriga till gymnasiet, en procentuell ökning med 2,5 % från föregående år. Av de 43 elever totalt i Vittra som inte når gymnasiebehörighet av drygt 7, saknas behörighet i 1-2 ämnen för 35 elever, 3-5 ämnen för 3 elever samt ämnen för 5 elever. När det gäller andel elever som når målen i alla ämnen har vi ökat från 84,3 % till 86,1 % - en positiv procentuell förändring på 2,1 %. Vittras genomsnittliga meritvärde för elever i årskurs 9 är läsåret 211/ poäng vilket med god marginal överstiger riksgenomsnittet.

4 Vad gäller korrelationen mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg har vi i stort sett samtliga ämnen jämförbara resultat med riket i stort, något vi är mycket stolta över. Här finns förstås, liksom i övriga fall gällande våra kunskapsresultat, vissa skillnader och spridningar mellan olika skolor i Vittra. Men överlag har vi resultat som påvisar en stor trovärdighet kopplat till betygssättning och elevernas kunskapsnivå i en nationell jämförelse. Respektive skola redogör i sin kvalitetsredovisning för sina resultat, analyser och prioriterade åtgärder för att möjliggöra fortsatt hög måluppfyllelse. Där finns även beskrivningar av skolornas arbete framåt för att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning. Nedanstående tabeller redovisar våra sammantagna resultat över tid avseende meritvärden, gymnasiebehörighet och andel elever som når målen i alla ämnen. Vi redogör även för korrelationen avseende resultat på nationella prov och slutbetyg 211/212. För vidare information hänvisas till Skolverkets statistikdatabas SIRIS. Genomsnittligt meritvärde Verksamhet % förändr. 212 vs 211 Rikssnitt % Vittra % Andel grundskoleelever behöriga till gymnasieskolan % Verksamhet förändr. 212 vs 211 Rikssnitt 88.9% 88.8% 88.2% 87.7% 87.5% -.2% Vittra 92.2% 92.4% 94.6% 91.2% 93.5% 2.5% Andel grundskoleelever som nått målen i alla ämnen % Verksamhet förändr. 212 vs 211 Rikssnitt 76.6% 77.% 76.6% 77.3% 77.4%.1% Vittra 83.6% 81.5% 86.5% 84.3% 86.1% 2.1% Korrelation resultat nationella prov och slutbetyg Antal elever med provbetyg och slutbetyg Summa Lägre totalt Summa Lika totalt Summa Högre totalt Biologi Riket % 61% 38%

5 Vittra 171 1% 67% 33% Fysik Riket % 73% 23% Vittra 292 4% 7% 26% Kemi Riket % 63% 35% Vittra 22 % 77% 23% Engelska Riket % 86% 8% Vittra 723 7% 81% 12% Matematik Riket % 74% 26% Vittra 711 1% 75% 24% Svenska Riket % 79% 15% Vittra 672 7% 81% 12% Funktionell kvalitet - värdegrundsresultat Förskolans och skolans värdegrundsuppdrag, med utgångspunkt i ett förhållningssätt baserat på demokratiska värderingar, ska genomsyra den pedagogiska vardagen såväl i undervisningen som i alla formella och informella möten och aktiviteter. I Vittra förstärker vi värdegrundsuppdraget också i vårt löfte om att varje barn ska få möjlighet att i utveckla sin förmåga till kommunikation och respektfullt samspel med andra. Vi vill i alla lägen tillvarata barnens och elevernas rättigheter och utveckla deras demokratiska kompetens. Värdegrundsresultat förskola Avseende värdegrundsarbetet och arbetet med normer och värden i förskolan ser vi, bland annat i den kvalitetsundersökning som genomfördes i hela Vittra våren 212, att föräldrarna i förskolan fortsatt är väldigt nöjda med vårt arbete. Resultaten har de senaste åren varit konstant och glädjande höga. Våra förskolors egna utvärderingar visar att värdegrundsarbetet är en både given och prioriterad del i arbetet i verksamheterna. Några av våra förskolor har dessutom arbetat extra fokuserat under året med att dels göra barnen mer delaktiga i arbetet med planen mot kränkande behandling, dels tydliggöra förskolans plan mot kränkande behandling för föräldrar. Föräldrarna i förskolan upplever i hög grad att deras barn är tryggt och trivs i förskolan, om än en liten nedgång från förra året. (I samtliga jämförelsetal med AcadeMedia nedan gäller svarsresultaten alla föräldrar i AcadeMedia, förskola, grundskola och gymnasieskola.)

6 Barn och vuxna i mitt barns förskola respekterar varandra Förskolan ger mitt barn möjlighet att bättre förstå och respektera andras behov och intressen Dom vuxna på förskolan arbetar för att alla ska behandlas lika oavsett kän och bakgrund 21 Vittra 211 Vittra 212 Vittra Trygghetsgrad Trivselgrad Frågan ställdes ej Vittra 211 Vittra 212 Vittra 212 AcadeMedia Värdegrundsresultat grundskola Elever Värdegrundsarbetets betydelse för elevernas helhetsintryck av verksamheten framkommer tydligt i de samtal Vittras kvalitetsteam under vårterminen 212 genomförde med elever på flera av våra skolor. I de skolor där värdegrundsarbetet fungerar väl lyfter eleverna ofta fram det som det bästa med sina skolor. De goda relationerna med sina pedagoger, att det känns tryggt och mysigt på skolan, att eleverna är med och bestämmer vad som ska hända på skolan, att alla känner alla, att vi är som en enda stor familj och så vidare är vanligt förekommande beskrivningar från eleverna varför skolan är så bra. På samma sätt beskriver eleverna i de fall de anser att det finns brister på skolan att det är uttryck för ett värdegrundsarbete som inte fungerar fullt ut: pedagogerna säger inte samma saker, några pedagoger skapar bra stämning andra inte, pedagogerna lyssnar inte på vad vi (eleverna) vill osv. När det gäller elevernas upplevelser av skolklimatet och värdegrundsarbetet i vår kvalitetsundersökning har resultaten generellt sett gått ner, vilket också korrelerar med vikande resultat avseende den totala nöjdheten på skolorna. (I samtliga jämförelsetal med AcadeMedia nedan gäller svarsresultaten alla elever i AcadeMedia, grundskola från årskurs 4 och uppåt samt gymnasieskola.)

7 1 21 Vittra Vittra 212 Vittra Elever och de vuxna i min skola respekterar varandra Skolan ger mig möjlighet att bättre Dom vuxnai skolan arbetar för att alla förstå och respektera andras behov och ska behandlas lika oavsett kön och intressen bakgrund Trygghetsgrad Trivselgrad Frågan ställdes ej Vittra 211 Vittra 212 Vittra 212 AcadeMedia Föräldrar Under kvalitetsteamets föräldrasamtal (dels under medverkan på 12 olika skolors föräldraråd, dels i strukturerade intervjuer i samband med skolbesök) framkommer inte samma tydliga kopplingar mellan värdegrundsarbetet och den sammantagna upplevelsen av skolan. I alla fall inte som ett första intryck. Hög nöjdhet bland föräldrar har oftare koppling till att barnen lär sig mycket, och att det är god ordning i skolan. Men vid följdfrågor på innebörden av god ordning framkommer beskrivningar av att eleverna beter sig respektfullt mot varandra, att det är ett tryggt och trivsamt klimat och att alla värnar om varandra. Något som har direkt bäring på värdegrundsuppdraget Barn och vuxna i mitt barns skola respekterar varandra 82 Skolan ger mitt barn möjlighet att bättre förstå och respektera andras behov och intressen Dom vuxna i skolan arbetar för att alla ska behandlas lika oavsett kön och bakgrund 21 Vittra 211 Vittra 212 Vittra

8 Trygghetsgrad Trivselgrad Frågan ställdes ej Vittra 211 Vittra 212 Vittra 212 AcadeMedia Klagomålshantering och anmälningar till Skolinspektionen Vittra har haft ett ökande antal anmälningar till Skolinspektionen sedan 29. Läsåret 21/211 hade vi 23 anmälningar varav 9 prövades av Skolinspektionen och 3 ledde till kritik. 211/212 ökade anmälningsantalet till 28 inkomna anmälningarna, 4 av dessa anmälningar prövades och 2 ledde till kritik. Det ena av dessa ärenden avsåg kränkande behandling och ledde dessutom till skadeståndskrav från Barn- och elevombudet, det andra gällde bristande information mellan skola och hem. I Vittras ser vi allvarligt på varje situation som leder till en anmälan, och vår strävan är självklart att bemötande av barn och föräldrar ska utvecklas så att vi alltid verkar i samma riktning och att det är naturligt att kontakta skolan vid problem eller vid klagomål. Under läsåret inrättades nya rutiner för klagomål i enlighet med kraven i den nya skollagen. Utöver detta behöver vi fortsätta arbeta med att säkerställa elevernas rättigheter och att barn och föräldrar alltid upplever att vi har ett gemensamt intresse av god dialog i syfte att säkerställa att eleverna alltid får sina rättigheter tillgodosedda. Upplevd kvalitet Föräldrar förskola Vad gäller upplevd kvalitet är vi glada för de fortsatt höga nivåerna i vår kvalitetsundersökning. Även om vi också kan notera en nedåtgående trend inom vissa områden, både i förskola och grundskola. Vid en närmare granskning kan det konstateras att utvecklingen är mer positiv i de förskoleverksamheter som inte är en del av en enhet där det även finns en grundskola. Dessutom kan förskolans totala resultatnedgång i hög grad härledas till en större nedgång i ett fåtal verksamheter, vilket dock på inga vis gör det förändrade värdet mindre allvarligt. I dessa verksamheter sammanfaller nedgången ofta med nedåtgående värden i även grundskolan och dessutom med chefsbyten. (På samma vis som tidigare avser jämförelsetalen för AcadeMedia nedan svarsresultaten alla föräldrar i AcadeMedia, förskola, grundskola och gymnasieskola. Begreppet NKI står för Nöjd Kundindex och avser ett sammantaget indexvärde för tre frågor som handlar om nöjdhet.) Vittra 211 Vittra 212 Vittra 212 AcadeMedia 2 1 NKI Rekommendationsgrad Lärmöjligheter Frågan ställdes ej 21

9 Det är god ordning och stimulerande lärmiljö/arbetsmiljö i mitt barns förskola 92 Pedagogerna är bra på att motivera och väcka intresse 87 Jag får den återkoppling och information jag behöver kring mitt barns utveckling 21 Vittra 211 Vittra 212 Vittra Föräldrar Grundskola Även grundskolans resultat visar på viss nedgång avseende föräldrarnas upplevelser från tidigare år. Förändringar vi, som tidigare nämnt, ser mycket allvarligt på. Det gäller såväl de tydliga nedgångarna vi ser på en handfull verksamheter (vilket påverkar nedgången i de Vittratotala resultaten markant) som de svagare negativa tendenserna vi ser på en del övriga enheter. Resultat över 7 påvisar nöjda föräldrar, och vi är glada över att vi överlag rör oss i och över dessa nivåer, samtidigt som det ska poängteras att vi alltid strävar efter så höga resultat läs: nöjda föräldrar som möjligt! Det framkommer, både i kvalitetsundersökningen och i kvalitetsteamets föräldrasamtal, att föräldrarna generellt sett upplever en viss tillbakagång på ett par viktiga områden: bra ordning och stimulerande lärmiljö samt frågor som har att göra med återkoppling och dialog kring barnets skolgång. Ett tydligt exempel som återkommer i samtalen är att det funnits en hög förväntan på ökad återkoppling genom införandet av det digitala kommunikationssystemet Schoolsoft. När detta inte motsvarandes påverkade det föräldrarnas generella upplevelse av kvalitet i verksamheten Vittra 211 Vittra 212 Vittra AcadeMedia 2 1 NKI Rekommendationsgrad Lärmöjligheter Frågan ställdes ej Det är god ordning och stimulerande Pedagogerna är bra på att motivera och lärmiljö/arbetsmiljö i mitt barns skola väcka intresse Jag får den återkoppling och information jag behöver kring mitt barns utveckling 21 Vittra 211 Vittra 212 Vittra

10 Elever De värden vi ser för elevernas upplevda kvalitet uppvisar samma mönster som föräldrarnas. Även på elevnivå gäller det faktum att resultatförsämring på ett fåtal enheter slår igenom kraftigt på medelvärdet för hela Vittra, men likväl ser vi allvarligt på dessa resultat. I kvalitetsteamets samtal med eleverna ger de vanligtvis bilder av att de överlag är nöjda med sin skola, och kan samtidigt med skärpa peka på utvecklingsområden som skulle bidra till en ännu bättre verksamhet. Utvecklingsområdena varierar förvisso både mellan skolor och mellan olika lag, men ett antal gemensamma nämnare kan identifieras. Utöver tidigare nämnda värdegrundsperspektiv framhåller eleverna, liksom föräldrarna, bra ordning och stimulerande lärmiljö tillsammans med återkoppling på elevernas lärande och utveckling som viktiga faktorer för upplevd hög kvalitet Vittra 211 Vittra 212 Vittra 212 AcadeMedia 2 1 NKI Rekommendationsgrad Lärmöjligheter Frågan ställdes ej Det är god ordning och stimulerande Pedagogerna är bra på att motivera och lärmiljö/arbetsmiljö i mitt barns skola väcka intresse Jag får den återkoppling och information jag behöver kring mitt barns utveckling 21 Vittra 211 Vittra 212 Vittra Analys och åtgärder för högre måluppfyllelse Funktionell kvalitet - kunskapsuppdraget Vi är glada över våra elevers kunskapsresultat och att de är fortsatt höga i förhållande till tidigare år. På skolnivå varierar resultaten och det förekommer spridningar såväl mellan skolor och inom skolor över tid. I skolornas kvalitetsredovisningar framkommer olika lokala anledningar till spridning i resultat, men ur ett huvudmannaperspektiv utkristalliseras en gemensam nämnare som behöver utvecklas vidare: skolornas systematiska kvalitetsarbete avseende bedömningsfrågor. Vi har tagit kliv framåt avseende detta under året. Bland annat har systematiken för att öka medvetenheten kring likvärdig bedömning och att utvärdera undervisningsmetoder som har effekt på elevernas resultat intensifierats, ett direkt resultat av årets

11 prioriterade utvecklingsområde. Men vi ser helt klart att arbetet behöver fortgå och utvecklas läsåret 212/213 - mer om det nedan. När det gäller resultaten i matematik finns, precis som i hela landet, en nedåtgående trend i Vittra. Sju procent av eleverna i Vittra når 211/212 inte målen i matematik. Utifrån skolornas analyser kan vi se förklaringsmönster än en gång kopplade till systematiskt kvalitetsarbete och i vilken grad ämnet matematik getts prioritet. Vi kan även se samband mellan höga resultat, hög lärarkompetens och kontinuitet i undervisningen på samma vis som låga resultat i flertalet fall kan härledas till bristande kompetens och kontinuitet i undervisningen. Detta är utvecklingsfrågor för flera av våra skolor läsåret 212/213, så även på huvudmannanivå. Korrelationen mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg ligger i Vittra nära eller mycket nära jämförelsetalen för riket i stort. Lokala variationer finns, och i några fall med differenser som väcker frågor. En genomgående förklaring till differenserna bottnar i otillräcklig systematik - och vi ser än en gång koppling till skolor med rektorsbyten, vilket medfört att kontinuiteten i det systematiska kvalitetsarbetet brustit. I ämnet matematik kan vi se ett mönster där differensen också förklaras av att många elever som inte klarar målen på proven gör detta när betygen sätts - en indikator på att insatta åtgärder fungerar. Vi har även noterat att pojkar når likvärdiga resultat som flickor i matematik, idrott och hälsa, i ämnesblocket NO samt i teknik. I övriga ämnen når pojkar sämre resultat, på huvudmannanivå motsvarande cirka ett halvt betygssteg, på skolnivå ibland avsevärt mer än så. De ämnen där skillnaderna är störst är bild, hem- och konsumentkunskap, slöjd, svenska samt moderna språk. Vår analys ger oss att ökad medvetenheten avseende likvärdig bedömning ur ett genusperspektiv behöver säkerställas kommande läsår - en viktig del i vårt fortsatta arbete med bedömningsfrågor. Inför 211/212 tillsatte vi en kvalitetscontroller med ansvar bland annat för att säkra våra regionala specialpedagogers arbete och vår ökade kraftsamling på specialpedagogisk kompetens och att tidigt som möjligt kartlägga och tillgodose varje barns behov. Läsårets fokus på elever i behov av särskilt stöd har lett till ökad kompetens om hur pedagogiska kartläggningar ska genomföras och förbättrat arbetet med åtgärdsprogram (inkl. vilka åtgärder skolan vidtar för att säkerställa alla elevers rätt till stöd). Skolorna har i tidigare skede agerat behovsinriktat för att öka elevens möjligheter till måluppfyllelse. Vi ser här ett pågående positivt utvecklingsarbete och kommer fortsätta att lyfta fram elevhälsan även 212/213. Vi vill dra nytta av de lärdomar vi själva och andra verksamheter inom AcadeMediakoncernen gjort vad gäller detta område. Framöver kommer vi att ytterligare betona den lokala kompetensen för att möta varje elevs behov, och dessutom bygga en gemensam central organisation - med ännu högre specialistkompetens. Vi ser att vi under året utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns fortfarande brister, vilka vi tidigare påpekat, men på totalen har vi tagit steg framåt. Medvetenheten hos våra pedagoger kring likvärdig och allsidig bedömning har ökat. Dessutom kan vi på skolor där rutiner för att utvärdera framgångsrika undervisningsmetoder tydliggjorts som en del av skolans systematik se positiva effekter på elevernas resultat. Vi ser också att vår digitala satsning, där alla grundskolepedagoger inför läsåret 211/212 erhöll en egen bärbar dator och vi intensifierade den digitala lärmiljön för eleverna på många av våra skolor, genererat ökade möjligheter till positiv individualisering, ökad variation i undervisningen och också bättre resultat. Vi har några enheter vars resultat inte visar på samma utveckling, utan går åt andra hållet. Dessa enheter kommer vi fokusera extra på framöver, bland annat med hjälp av vårt kvalitetsteam. Vi kommer också dra nytta av de skolor som nått framgångar i sitt systematiska kvalitetsarbete och sprida dessa skolors val av metoder och förhållningssätt för att på konkreta sätt bidra till varandras arbete. Sammantaget kan vi se att det finns goda förutsättningar för att elevernas kunskapsresultat fortsatt kommer öka i Vittra. Vi är stolta över vårt utvecklingsarbete stolta, men inte nöjda. Därmed fortsätter arbetet framåt!

12 Åtgärder på huvudmannanivå, kunskapsuppdraget Prioriterat utvecklingsområde: Ökad systematik, med fokus på bedömning och lärarskicklighet Utöver lokala kompetensutvecklingssatsningar för att öka likvärdigheten och samsynen i bedömning på skolan, tar vi på huvudmannanivå fram gemensamma riktlinjer för bedömning i Vittra. Riktlinjerna ska utgöra dels inspiration för samtal om syn på kunskap, lärarskicklighet, genusperspektiv vid bedömning m.m. dels anvisningar för framtagandet av varje enhets bedömningspolicy. Riktlinjerna ska tydliggöra huvudmannens krav på när och hur uppföljningar av elevernas kunskapsresultat ska ske (däribland obligatorisk betygskonferens där korrelationen mellan nationella prov och betyg ska följas upp och likvärdig betygsättning i alla ämnen ska stämmas av). Lärarskicklighet är under läsåret 212/213 ett gemensamt fokusområde i Vittra. På vetenskaplig grund lyfter vi bedömningsfrågan ytterligare en nivå i kompetensutvecklingsinsatser, utbildningar och möten allt i syfte att öka pedagogernas säkerhet och tydligheten i vad vi behöver fokusera på i undervisningen. Arbetet grundas bland annat på John Hatties studie om vad som utmärker riktigt bra lärare och på vilka sätt kan vi inspirera varandra i detta. Vad gäller gemensamma utbildningar och kompetenssatsningar i Vittra vidtar vi åtgärder för att bland annat förbättra resultaten i matematik, främst fokuserat på att höja kompetensen bland undervisande lärare och förbättra undervisningen i en riktning som överensstämmer med den didaktiska forskningen på området. Vi genomför även ett särskilt kompetensutvecklingsprogram Pepp Desk under året, med uttalat syfte att skapa förutsättningar för ett forskningsbaserat erfarenhetsutbyte mellan olika skolor. Pedagogiken, och lärarskickligheten, i förskolan ges också särskilt utrymme inom ramen för ett riktat kompetensutvecklingsprogram för förskollärare. Prioriterat utvecklingsområde: Hög kompetens i elevhälsoarbetet Som tidigare nämnts har vi sett över elevhälsans organisation och byggt en organisation som stärker hög kompetens i arbetet och betonar det lokala ansvaret och ägarskapet - med möjlighet till centralt stöd och säkerställande av struktur och rutiner. Prioriterat utvecklingsområde: Digitala lärmiljöer som gynnar elevernas lärande Fortsatt intensifiering av skolornas digitala lärmiljö genomförs för att bidra till ökad relevans, variation och positiv individualisering i undervisningen. Vi fortsätter utvecklingen mot ständigt högre kvalitet och tillgång på digitala verktyg, där vi fokuserar på didaktisk utveckling och att säkerställa tillfredställande återkoppling till elever (och föräldrar). Funktionell kvalitet - värdegrundsuppdraget När det kommer till värdegrundsuppdraget har vi i viss mån identifierat nedåtgående resultat under läsåret. Att elever och föräldrar tenderar vara mindre nöjda med vårt värdegrundsarbete än tidigare tar vi på stort allvar. I Vittra betonar vi vikten av att skapa en god gemenskap, bygga relationer och skapa en respektfull atmosfär som avgörande för barns och elevers lärande, och vi ser det som fundamentet för en bra förskola och skola. Att vi nu kan ana en vikande trend kring dessa frågor är inte tillfredsställande. I uppföljande samtal med rektorer och pedagoger framträder ett par huvudfaktorer som orsaker till att Vittras utpräglade arbeten med kultur och gemenskap inte haft samma framtonade roll som tidigare på några av våra skolor. Pedagogernas arbete under 211/212 har kretsat mycket kring implementering av nya kursplaner och att säkerställa administrativa delar av den pedagogiska dokumentationen. Dessvärre har detta lett till att de delar som är så avgörande i läroplanens första kapitel och som också kommer starkt till uttryck i Vittras pedagogiska riktning inte blivit lika centrala. Detta i kombination med att vi under de senaste åren inte lagt samma kraft på vare sig att tillsammans med våra medarbetare i olika forum bearbeta utgångspunkterna för vårt

13 pedagogiska arbete, eller att genomföra Vittragemensamt introduktionsprogram för nya medarbetare (vilket vi tidigare haft) har påverkat skolornas gemensamma fokus på värdegrundsarbetet. Utifrån detta behöver vi bedriva ett omfattande arbete kring värdegrundsuppdraget och kommer ha arbetet med trivsel och trygghet som prioriterat område läsåret 212/213. Åtgärder på huvudmannanivå, värdegrundsuppdraget Prioriterat utvecklingsområde: Vittragemensamma utbildningsinsatser, för att säkra vår idédrivna organisation Utöver tidigare beskrivna utbildningssatsningar återinför vi läsåret 212/213 centralt genomförda introduktionsprogram för alla medarbetare i Vittra, samt gemensamma ledarutvecklingsprogram för arbetslagsledare. Detta för att öka möjligheterna för medarbetare att äga kopplingen mellan Vittras pedagogiska riktning och hur den förstärker vårt gemensamma pedagogiska arbete med såväl värdegrunds- som kunskapsuppdraget. Kort sagt: varje medarbetare i Vittra ska hela tiden, varje dag - varje pass, leva det nationella uppdragets och vår värdegrund. Prioriterat utvecklingsområde: Barns och elevers rättigheter, trivsel och trygghet i fokus Vittras kvalitetsteam förstärks med en samordnande specialpedagogisk funktion, Vittras Barn- och elevombud, med uppgift att i nära samarbete med skolor och föräldrar i alla lägen verka för att vi tillvaratar alla barns och elevers rätt till en god lärandemiljö. Vittras Barn- och elevombud ska ge stöd till dels pedagoger och rektorer men dels elever och föräldrar. Vittras Barn- och elevombud har dessutom ett huvudmannaperspektiv både när det gäller främjande och förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt för att säkerställa att brister i verksamheten åtgärdas. Vittras Barn- och elevombud har med värdegrundsuppdraget som utgångspunkt också fokus på att följa upp och ge våra verksamheter stöd i likabehandlingsarbetet och i arbetet mot kränkande behandling. Upplevd kvalitet Den upplevda kvaliteten i Vittra, alltså i vilken utsträckning vårt arbete motsvarar våra elever och föräldrars förväntningar, framstår i samtal med elever och föräldrar god även om att antal utvecklingsområden kan identifieras. Men med tanke på att de sammantagna resultaten från kvalitetsundersökningen visar områden med nedåtgående trender finns det all anledning till krafttag, se nedanstående prioriterade utvecklingsområden. Precis som övriga resultat kan vi se variationer mellan olika enheter, till exempel kan mer än hälften av vår sammantagna minskning avseende NKI (Nöjd Kundindex) härledas till en handfull av våra enheter vilka förändrat sina resultat mest negativt under läsåret. Dessa enheter kommer vi ha särskilt fokus på under 212/213, främst genom riktade resurser från vårt kvalitetsteam och säkra att utvecklingen vänder och att elever och föräldrars upplevelser av en kvalitativ verksamhet ökar. Vi kan även se tendenser till samband mellan enheter som inte bytt rektor/förskolechef under läsåret och ett genomsnittligt högre NKI. Detta ger oss ytterligare incitament i arbetet att fortsätta stärka och skärpa rektors/förskolechefsrollen framöver och skapa bättre förutsättningar för ökad kontinuitet i ledarskapet. Förskolans föräldrar är överlag mycket nöjda med sitt barns verksamhet, vilket gläder oss. Föräldrarna upplever att det är en god stämning, att de får den återkoppling om sitt barns utveckling de behöver, att det är god ordning och reda i lärmiljön och att de kan rekommendera förskolan till andra osv. Närheten till pedagogerna vid hämtning och lämning, den lilla verksamheten för det lilla barnet, fokus från ledning och förskolechef är några av anledningarna som framkommer till varför förskoleföräldrar över tid tenderar att vara mycket nöjdare överlag än grundskoleföräldrar. Läsåret 211/212 har vi dock på några av våra integrerade enheter noterat ett trendbrott där förskoleföräldrarna är mer missnöjda än på grundskolan. En del av analysen av detta visar att rektorer tillika förskolechefer på dessa enheter behövt fokusera på större förändringsarbete i grundskolan, kopplat till nya författningar, vilket lett till att ledningens fokus på förskolans begränsats och det i sin tur har

14 påverkat förskolans verksamhet negativt. Detta föranleder att vi kommer titta närmare på huruvida ledningsorganisationen på våra integrerade för- och grundskolor är ändamålsenlig, och utreda hur den på bästa sätt ska utformas i våra integrerade verksamheter. En av de frågor som tycks vara för viktiga för elevers och föräldrars upplevelse av våra verksamheter är i vilken utsträckning det är bra ordning och stimulerande lärmiljö. När vi i samtal med elever och föräldrar försökt utreda vad detta betyder för dem framkommer i huvudsak tre perspektiv. Att skolan kommunicerar skolarbetet på tydliga sätt (vad vi arbetar med, vad som förväntas av eleverna, tydliga strukturer för en skoldag, hur arbetet följs upp osv.) Att pedagogerna skapar möjligheter till arbetsro (att det är lugnt, eleverna vet vad som är accepterat beteende, att vi respekterar varandra och att pedagogerna säger ifrån om någon gör något som inte är OK osv) Att miljön i förskolan/skolan är ändamålsenlig och trevlig. En bra ordning och stimulerande lärmiljö är, som tidigare nämnts, viktiga utgångspunkter i vår pedagogiska riktning och vår strävan är att ständigt förbättra arbetet med denna. En god lärmiljö, utifrån bland annat ovanstående tre perspektiv, kommer därmed bli ett viktigt prioriterat utvecklingsområde 212/213. Åtgärder på huvudmannanivå, upplevd kvalitet Utöver redan nämnda åtgärder kring funktionell kvalitet, vilka vi tror har positiv effekt även på den upplevda kvaliteten, genomför vi följande huvudsakliga åtgärder på huvudmannanivå: Prioriterat utvecklingsområde: Ledarskap och ledning Vi fortsätter under läsåret 212/213 det redan påbörjade arbetet att stärka och skärpa rektors ansvar. Vi har behov av att öka kontinuiteten i ledarskapet och ska, framför allt i samband med regionledningsmöten, analysera och utvärdera rektorernas arbete på ett mer systematiserat sätt och utifrån detta identifiera hur huvudmannen på bästa sätt säkrar och ger stöd i det lokala ledningsarbetet. En viktig del i detta arbete är att vi tar fram ett tydligare gemensamt årsflöde med beskrivningar av olika ingående processer, vilket i sin tur ger rektorerna ökad möjlighet till systematik, framförhållning och handlingsutrymme utifrån lokala förutsättningar. Vi kommer också ställa ökade krav på systematik för rektors dialoger med elever och föräldrar för att inhämta synpunkter på verksamheten och informera om åtgärder som vidtas för att förbättra den. På samma vis vill vi inskärpa rektorernas ansvar att bygga sin egen organisation utifrån lokala behov. Vi har i Vittra över tid haft stabsfunktioner som klivit in för att ge stöd i olika frågor, ibland på bekostnad av tydlighet i rektors ansvar och mandat. Framöver arbetar vi för en ännu starkare lokal organisation som ska säkerställa enhetens arbete med hög måluppfyllelse och god kvalitet, inklusive att säkerställa ledningens fokus på förskolan. Samtidigt bygger vi en tydligare central organisation som ska säkra utvecklingsarbetet på huvudmannanivå. Prioriterat utvecklingsområde: En god lärmiljö! Läsåret 212/213 genomför vi ett Vittragemensamt arbete med fokus på god ordning och reda och en stimulerande lärmiljö, utifrån ovan nämnda perspektiv. En given del i detta är tidigare beskrivna arbete med lärarskicklighet. Att våra pedagoger blir ännu bättre på att motivera och väcka intresse ökar möjligheterna till stimulans i lärandet och fördjupad förståelse. Lärarskicklighet återkommer som tema i många av årets satsningar, det är en given del av arbetet med bedömningspolicy och grunden för flera kompetensutvecklingsprogram. Vi är också övertygade om att vårt fokus på lärarskicklighet under läsåret kommer att bidra till ökad stolthet för pedagoguppdraget i stort. Detta anser vi är en mycket viktig effekt av vårt samlade systematiska kvalitetsarbete under läsåret, inte bara för våra pedagoger, barm och elever, utan lika mycket ur ett samhällsperspektiv. Vi vill vara med och vända det negativa bruset som finns om skolan idag och i stället bidra till ökad stolthet över allt viktigt och värdefullt som skapas och åstadkoms i förskolor och skolor. Allt tack vare skickliga, medvetna, engagerade och passionerade pedagoger! Ett sätt att tillgodose elevers och föräldrars förväntningar avseende god ordning återfinns också i tidigare nämnda arbete med Riktlinjer för bedömning i Vittra och enheternas egen bedömningspolicy. I detta ingår att

15 på tydliga sätt tillsammans på skolan klargöra hur skolan ska göra för att kommunicera skolarbetet på tydliga sätt. Ordning, reda och arbetsro hänger mycket nära samman med värdegrundsuppdraget, där arbetet med kulturen i varje verksamhet hålls levande. En del i detta är att verksamheterna arbetar med våra egna kännetecken Tydlighet, Olikhet och Personligt och att de utgör en grund för det dagliga arbetet. Minst lika viktigt är tidigare nämnda säkerställande av systematik i arbetet med likabehandling, samverkan och inflytande. För att säkerställa att miljön i förskolan och skolan är ändamålsenlig och trevlig genomför vi läsåret 212/213 ett antal projekt som innebär renovering eller ombyggnation av den fysiska lärmiljön på våra skolor. Erfarenheterna från dessa projekt dokumenteras och skapar förutsättningar för att kommande utvecklingssatsningar innebär erfarenhetsbaserad utveckling av våra skolors lärmiljö. Vittraskolornas verksamhetsmål Funktionell kvalitet Kunskapsmål 1% av våra skolor ligger över rikssnittet avseende det genomsnittliga meritvärdet och har god kontroll på överensstämmelsen mellan resultat på nationella prov och satta betyg. 1% av våra elever i årskurs 9 når behörighet till gymnasieskolan - Vi strävar efter att samtliga elever når målen i alla ämnen och därutöver ges förutsättningar att utvecklas för att nå sin fulla potential. Värdegrundsmål 1% av våra elever trivs och känner sig trygga på skolan Vi accepterar inte att något barn känner sig otryggt, men ur ett målstyrningsperspektiv har vi har satt upp delmål på vår väg till 1%. Kravnivån för 212/213 är att Trivselgraden på varje Vittraskola är över 75 samt Trygghetsgraden över. Upplevd kvalitet 1% av våra elever och föräldrar är nöjda med sin skola och förskola. Kravnivån för 212/213 är att varje Vittraskola når ett Nöjd kundindex över 7. 1% av våra elever och föräldrar rekommenderar Vittraskolorna. Kravnivån för 212/213 är att Rekommendationsgraden är över 75 på varje skola och förskola. 1% av våra elever upplever att de lär sig mycket på sin skola och varje Vittraskola har ett Undervisningsindex över 75. Faktarutor Översikt av alla våra skolor inkl. startår I enlighet med skollagens krav 4 kap. 3 skollagen redovisar Vittra AB i denna kvalitetsrapport hur vi systematiskt och kontinuerligt planerat, följt upp och utvecklat utbildningen under läsåret 211/212. Inriktningen i vårt arbete är att de lagar och nationella mål som gäller för utbildningen uppfylls, och att vi som huvudman ska säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, i analyser, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Kvalitetsrapporten avser Vittra AB och de 32 enheter som under läsåret 211/212 utgjorde vår verksamhet.

16 Våra enheter Läsåret 211/212 bestod Vittra av 32 enheter från Malmö i söder till Östersund i Norr. De flesta enheter är startade organiskt i organisationen, medan ett fåtal är förvärvade (Vittra Fram, Vittra Kungshagen samt Friggaskolan i Östersund). Ekonomiska förutsättningar Vittraskolorna AB är ett helägt dotterbolag till Anew Learning AB, med säte i Stockholm. Anew Learning ingår i AcadeMedia AB, även det med säte i Stockholm. Vittra AB har en ekonomiskt stabil verksamhet med en decentraliserad budgetprocess, där varje enhets budget på läsårsbasis tas fram av rektor i samråd med regionchef. Elevtillströmningen i Vittra AB är generellt sett god, med lokala variationer. Av Vittras skolplatser är ca % fyllda. Ytterligare platser fylls successivt, då en del av våra enheter är under uppbyggnad. Personella förutsättningar Vittra präglas idag av att varje medarbetare ska ha förutsättningar att säkerställa att varje barn utvecklar sin fulla potential. Beslutsvägarna är korta och rektor och förskolechef arbetar mycket nära sina medarbetare. Alla Vittras skolenheter har en rektor som är tillika förskolechef i de fall verksamheten omfattar en förskola. I princip alla rektorer och förskolechefer i Vittra har genom utbildning och erfarenhet förvärvat de pedagogiska insikter som krävs för rektorsuppdraget. Samtliga rektorer i Vittra anställda efter mars 21 genomför det statliga rektorsprogrammet. Våra rektorer är i sin tur organiserade i fem regioner, vilka leds av en regionchef. Regioncheferna utgör tillsammans med VD, business controller och ytterligare chefsfunktioner i Vittra (marknad- och kommunikation, forskning- och utveckling samt kvalitet- och utveckling) Vittras företagsledning. I arbetet med att säkra kvalitets- och utvecklingsarbetet på huvudmannanivå och ge stöd och inspiration till regionchefer och rektorer i kvalitetsfrågor har vi ett kvalitetsteam. Avseende elevhälsa har varje skola ett elevhälsoteam och på huvudmannanivå säkerställs arbetet genom ett centralt team, med alla föreskrivna kompetenser, för elevhälsa. Vittras lärartäthet läsåret 211/212 var i genomsnitt 7. pedagoger per 1 elever.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning 1 Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning Fastställd av ledningsgruppen 2012-06-01 Reviderad 2013-10-23 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskolan lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3 Sammanfattning

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

P,C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer