Redovisning av förstudie till projektet KULTURAKADEMIN i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av förstudie till projektet KULTURAKADEMIN i Stockholm"

Transkript

1 Redovisning av förstudie till projektet KULTURAKADEMIN i Stockholm 1

2 Innehållsförteckning Sid Bakgrund 3 Genomförande 4 Resultat 6-31 Göra studiebesök och skapa kontaktnät. 8 Undersöka och få ökad kännedom om behovet av kulturkurser 24 Undersöka och få kunskap om olika pedagogiska former 26 Undersöka och få insikt om målgruppens ekonomiska förutsättningar 29 Förbereda rekrytering av lärare/ledare 30 Inventera lokaler, befintliga och nya 30 Undersöka marknadsföringskanaler och hitta lämpliga former 30 Efter förstudien 31 2

3 Redovisning av förstudie till projektet KULTURAKADEMIN i Stockholm. Förstudien har på deltid genomförts under perioden september maj 2012 av projektledare Anders Romare samt utbildningsledare Ewa Sandberg Folkuniversitetet i Stockholm. Bakgrund Varför vi startade förstudien och vad vi ville åstadkomma: Alla bör ha rätt att utbilda sig oavsett funktionsnedsättning. För unga människor med intellektuell funktionsnedsättning som är konst- och kulturintresserade finns idag ytterst få möjligheter om man vill prova på, utveckla ett fritidsintresse eller studera på högre nivå för att fördjupa ett intresse och satsa på en yrkeskarriär som t ex skådespelare, konstnär eller musiker. Kan man som ung sträva efter något om man inte har några förebilder? De flesta ungdomar idag tar det för självklart att vi har svenska idrottsstjärnor och svenska internationellt framgångsrika popartister som de kan se upp till och drömma om att själva en dag kunna lyckas på samma sätt. Unga med intellektuella funktionshinder saknar i stor utsträckning förebilder i form av framgångsrika artister eller konstnärer med intellektuell funktionsnedsättning. Detta påverkar dessa unga kreativa människors sökande efter identitet, intressen och yrkesval. Det gör det svårt att ens fantisera om en karriär inom konstnärliga områden även om de har talang och ett starkt intresse. Under arbetet med förstudien har vi än mer uppmärksammats på det faktum att det finns många begåvade och hårt arbetande talangfulla konstnärer och artister med funktionsnedsättning som inte når ut och får den uppmärksamhet de förtjänar och därför förblir okända för kulturvärlden. Genom Kulturakademin i Stockholm vill Folkuniversitetet skapa en kulturverksamhet som vänder sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Målsättningen för förstudien var att skaffa oss en god bild av behovet och utbudet av kulturverksamheter och kurser för målgruppen. Genom att besöka kulturella dagliga verksamheter i Stockholm och Malmö/Lund samt inhämta erfarenheter och lärdomar från konstnärliga verksamheter i New York, ville vi med förstudien tränga in i grunden till en för gemene man ganska okänd verksamhet. Vi ville även skaffa oss insikt om hur man arbetar pedagogiskt på de olika verksamheterna och samtidigt, genom besök och kontakter, nätverka samt marknadsföra projektet. Tack vare förstudien har vi fått en bra inblick i hur man driver dessa verksamheter, vi har knutit värdefulla kontakter och lärt känna många viktiga personer i branschen. Vi 3

4 har sett en hel del av de utmaningar som vi kommer att möta men än viktigare är att vi har stärkts i vår övertygelse om att konstnärligt skapande befrämjar kreativitet och utveckling hos var och en och att personer med funktionsnedsättning har mycket att tillföra kulturlivet. Genomförande Hur vi har uppnått målen: Vi kan konstatera att det har varit av mycket stort värde starta med en förstudie. Denna flera månader långa förstudie med många inspirerande och mycket givande studiebesök och intervjuer har gett oss en unik och ovärderlig överblick. Vi har mött spännande och drivna människor som har stor samlad erfarenhet och som har gett oss idéer och stöd. Vi ser stora utvecklingsmöjligheter och utmaningar men även svårigheter, framförallt ekonomiska. Vi har fått erfara att kulturverksamheter för den här målgruppen alltid är uppbyggda av en eller flera eldsjälar. Dessa eldsjälar är ofta kulturarbetare, konstnärer eller skådespelare som har blivit specialister på att hitta kreativa lösningar för att hålla verksamheten igång. Förutom att skapa en kvalitativ kärnverksamhet måste de alltid jobba med att skapa starka kontaktnät och nätverka med andra i branschen. De behöver vara experter på att söka ekonomiska medel samtidigt som de ska kommunicera med politiker och styrande inom landsting och kommun. Framkomliga vägar: I Stockholm finns ett litet antal ovanliga dagliga verksamheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning där man har satt kultur i centrum för verksamheten t ex Medis 5 och Inuti2. De driver en slags kulturarbetsplatser med musik, teater och konst på hög konstnärlig nivå och där yrkesverksamma skådespelare, musiker, konstnärer och pedagoger är handledare. Medis 5 producerar bl a teaterföreställningar och deras utvecklingsstörda skådespelare gör teaterworkshops med normalstörda högstadieungdomar. Inuti2 har konstnärer med intellektuell funktionsnedsättning som har separatutställningar på Kulturhuset och de tar in yrkesverksamma gästkonstnärer som har workshops i olika tekniker. Båda dessa lyckade exempel på dagliga verksamheter är av mycket hög kvalitet och kan vara en förebild för andra men de är fullsatta och med långa väntelistor för att få en plats. Under våra studiebesök har vi erfarit att för unga personer med intellektuell funktionsnedsättning som går ut särgymnasier idag, är daglig verksamhet ofta inte ett alternativ. De ratar dem, vill göra något på riktigt, de vill ha ett jobb. En daglig verksamhet upplevs inte av dem som ett alternativ till en utbildning eller ett riktigt jobb, det handlar mer om sysselsättning än arbete och med den låga ersättningen på ca 5 kr i timmen innebär det inte heller att de ens delvis kan få en egen ekonomi. I Lund finns Kulturcentrum Skåne som har valt att arbeta med en verksamhet som vilar på tre ben, en öppen kursverksamhet, en eftergymnasial treårig kompletterande utbildning samt en daglig verksamhet i form av en kulturarbetsplats. I dialog med dem som arbetar på Kulturcentrum Skåne får vi mycket inspiration till vårt tankearbete kring hur vi vill forma Kulturakademin. 4

5 Under förstudiearbetet har det successivt vuxit fram en klarare bild av Kulturakademin som en tydligt utåtriktad verksamhet. Dels som en god plantskola där unga personer med funktionsnedsättning kan få möjlighet att prova på, experimentera och upptäcka kultur som uttrycksmedel. Nya talanger kan växa fram, men här skall även ges möjlighet för konstnärer med intellektuell funktionsnedsättning att kunna utveckla och fördjupa sitt konstnärskap samt få professionella möjligheter till att ställa ut och sälja sin konst. Den kreativa verksamheten inom Kulturakademin skall även kunna fungera som en pedagogisk metod för att väcka intresse, uppleva glädje i skapandet samt stärka självkänslan och på så sätt ge människor kraft och mod att ta tag i andra delar av sitt liv som t ex utbildning, praktik och arbete. För att undersöka möjligheterna till stöd kring detta har vi redan under förstudiearbetet internt inom Folkuniversitetet tagit kontakt med personer som ansvarar för Komvux- och coachverksamheten och externt med personer på Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade. Hinder vi har stött på: Hur ska man kunna veta vad det innebär att gå på kurs eller vad man skulle vilja gå för kurs om man aldrig har provat på det? När vi har gjort studiebesök på särgymnasier och dagliga verksamheter och där träffat unga personer med en intellektuell funktionsnedsättning, så har vi ställt frågan vilken kurs de skulle vilja gå på. Svaret blir då ofta att de vill göra det som de redan har gjort. Har de provat en sångkurs så svarar de att de skulle vilja gå en sångkurs. Vi upplever att många har mycket svårt att föreställa sig och önska fritt om något som aldrig har funnits eller som de aldrig har provat. Bristen på förebilder och kunskap om att man kan vara konstnärligt aktiv även på hög nivå med intellektuell funktionsnedsättning spelar en avgörande roll för intresset och deltagandet. I samhället finns också en utbredd fördom om konst, att det är något svårt och att man måste vara enormt duktig alternativt ha medfödd begåvning för att göra konst. Ofta sker ett selektivt urval på vägen av välmenande föräldrar, personal och myndighetspersoner och som har föreställningar om vad talang, konst och kultur är och om detta passar för individen. Ovanstående hinder visade sig även tydligt genom den mycket dåliga svarsfrekvens som vi fick på den enkät som vi skickade ut till gruppbostäder i Stockholm. Många i målgruppen har svårigheter med att klara av att hantera pengar och sin ekonomi och det är därför ofta föräldrar eller god man som sköter detta. Det gör att det blir väldigt svårt att få svar på vad personerna själva anser att de har råd med eller vad som är ett rimligt pris för en kurs. Den största utmaningen som många talar om när vi har gjort studiebesök är att personer i denna målgrupp ofta har väldigt lite pengar. De tillhör en ekonomiskt mycket svag grupp i samhället och de är vana vid att kurser måste vara kraftigt subventionerade eller gratis för att de skall kunna delta i dem. Utifrån detta förstår vi att Kulturakademins verksamhet aldrig kommer att kunna finansieras enbart med kursavgifter utan att vi, redan under projekttiden, måste undersöka möjligheter till medfinansiering och bygga upp en alternativ finansiering för verksamheten. 5

6 Från framförallt särgymnasier men även dagliga verksamheter har vi uppmärksammats på svårigheten att i grupper blanda deltagare med olika nivåer av funktionsnedsättning. Vår grundinställning är att vi i Kulturakademin vill vara inkluderande i stället för exkluderande och vi vill fokusera på konst och kreativt skapande snarare än vilka funktionsnedsättningar deltagarna har. Men inför vårt framtida arbete med att sätta samman grupper inom Kulturakademin behöver vi naturligtvis ta del av fler erfarenheter och skaffa oss ytterligare kunskaper. Om andra finansiärer har funnits - vilka konsekvenser detta har fått för projektets genomförande: Folkuniversitetet har varit medfinansiär av förstudien. Det har inneburit tillgång till arbetsplats och utrustning för förstudiearbetet, samt tillgång till värdefull kompetens och kunskap inom områden som projektarbete, vuxenutbildning och coachverksamhet som finns inom Folkuniversitetet. Tack vare Folkuniversitetets finansiering kunde studieresan till New York genomföras. Resultat Hur har vi då arbetat för att få svar på de frågor vi hade och för att uppnå de mål som vi satte upp inför förstudien. Vi har valt att göra ett stort antal studiebesök i dagliga verksamheter, särgymnasier mm som på något sätt arbetar med kreativ verksamhet för målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi har även gjort en enkät angående intresset och behovet av kurser inom det kreativa området. Enkäten skickades ut till gruppbostäder i Storstockholm. Dessutom har vi träffat personer i andra funktioner som på olika sätt arbetar inom områden som vi behöver skaffa oss kunskap om inför starten och genomförandet av projektet Kulturakademin i Stockholm. Vi har besökt följande dagliga verksamheter, särgymnasier och andra verksamheter inom området: EKO Daglig verksamhet, Saltsjö-Boo Franstorps verkstäder, daglig verksamhet, Sundbyberg Inuti2 daglig verksamhet, Stockholm Kulturcentrum Skåne, kurser, kompletterande utbildning, kulturarbetsplats/daglig verksamhet, Lund Medis 5, daglig verksamhet, Stockholm Teater Blanca, daglig verksamhet, Uppsala S:t Botvids särgymnasium, Botkyrka S:t Eriks särgymnasium, Stockholm Konstskolan Linnéa, Stockholm Moomsteatern, Malmö Teater De Vill, Stockholm 6

7 Dessutom har en studieresa gjorts till New York där nedanstående verksamheter och gallerier besöktes: Pure Vision Arts LAND Art and Gallery HAI Art Studio Creative Arts Workshops for Kids Fountain Gallery Vi har haft möten med följande personer: Jenny Åsberger, fritidsutvecklare på Stockholms Idrottsförvaltning Kjell Stjernholm, verksamhetsansvarig/konstnärlig ledare Moomsteatern Göran Felldin, marknadschef och fundraisingansvarig vid Linköpings Universitet Ann-Christin Euler, Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade Ann-Sofi Hellis Timmås, Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade Erik Holmqvist, avdelningschef Folkuniversitetet Daniel Borgman, affärsutvecklare Folkuniversitetet Linda Tiger, avdelningschef Folkuniversitetet Utöver ovanstående har vi även följt aktuella diskussioner i nyhetsmedia och tagit del av rapporter och akademiska uppsatser i ämnet. Vi väljer att redovisa resultatet utifrån de sju specifika mål som vi satte upp för förstudien. 1. Undersöka och få ökad kännedom om behovet av kulturkurser bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. 2. Undersöka och få kunskap om olika pedagogiska former kring undervisning för personer inom målgruppen. 3. Göra studiebesök och skapa kontaktnät för det nya kulturcentrat. 4. Undersöka och få insikt om målgruppens ekonomiska förutsättningar att delta i utbildningar och kurser. Prisbild och alternativ finansiering. 5. Förbereda rekrytering av lärare/ledare. Formulera krav på kompetens, tidigare erfarenheter och undersöka rekryteringsmöjligheter. 6. Inventera lokaler, befintliga och nya. Få kunskap om särskilda krav och normer för lokaler med verksamhet för målgruppen. 7. Undersöka marknadsföringskanaler och hitta lämpliga former för marknadsföringen. Obs! För att förenkla läsningen väljer vi att först redovisa punkt 3 eftersom det är under den punkten som vi beskriver de verksamheter som vi har besökt samt de möten som vi har haft. De beskrivningarna har betydelse för förståelsen av övriga punkter. Därefter redovisas punkterna i nummerordning. 7

8 3. Göra studiebesök och skapa kontaktnät för det nya kulturcentrat. EKO daglig verksamhet. Johanna Wikstrand är verksamhetschef på EKO daglig verksamhet i Nacka kommun som är en estetiskt inriktad verksamhet med musik, drama samt bild & form som huvudaktiviteter. I personalgruppen arbetar bl a fyra musiker och förutom musik och bild-och-form ingår även fysiskt träning på schemat. På Eko har personer med lindrig, måttlig samt grav funktionsnedsättning sin dagliga verksamhet. Att de kan fungera i grupp är viktigt, säger Johanna. För att underlätta detta finns avskilda rum på övervåningen där man kan vara om man inte klarar av att vara social och det finns tygklädda skärmar som kan sättas mellan arbetsplatserna så att personer som behöver kan få vara mer ifred när de arbetar. Lokalen är viktig, en person med autism kan vara jättekänslig för ett rum med för mycket färger och tavlor, säger Johanna. Det dagliga planeringsarbetet tar mycket tid och för att få gruppsammansättningen att fungera har personalen möten varje morgon för att planera dagens arbetsgrupper. Slutsats: Det går att bedriva en kulturverksamhet med individer som har kraftigt varierande behov och funktionsnedsättningar även om deras handikappnivå och sociala kapacitet kan variera från dag till dag. Med tydlig struktur, lyhördhet och bra planering på daglig basis och genom att anpassa lokalerna så kan man bedriva verksamhet med bra och framgångsrika resultat. Franstorps verkstäder Här träffar vi i personalen bl a Pernilla Wedel, Kenneth Thorstensson och Kiko Pino tillsammans med några av arbetstagarna som har sin dagliga verksamhet på Franstorps verkstäder. Vi får veta att Franstorps Verkstäder drivs av ett personalkooperativ sedan personalen bildade en ekonomisk förening och tog över verksamheten från Sundbybergs Stad 1 april Franstorps Verkstäder bedriver daglig verksamhet som riktar sig till personer med intresse för att jobba med hantverk eller journalistik. Här finns 30 platser fördelade på flera verkstäder: snickeri, läderverkstad, bild-och formverkstad och en tidningsredaktion. Här arbetar upp till 30 personer i mycket fina lokaler med spännande möbler som är gjorda av arbetstagarna själva. Detta bidrar till en unik och vacker miljö och vi upplever att de som arbetar här trivs väldigt bra. På Franstorps verkstäder arbetar man med flera pedagogiska metoder som vi får beskrivna för oss som t ex learning by doing och four hands-pedagogik. De berättar om vikten av att göra arbetsprocesser begripliga och hur man i större utsträckning kan använda sig av kroppsminnet istället för det intellektuella minnet. Under punkt 2 beskrivs dessa pedagogiska metoder och arbetssätt. Slutsats: Här får vi se en mycket väl genomförd vision, välplanerad verksamhet, estetisk och praktisk arbetsmiljö. I Kulturakademin vill vi gärna arbeta med konst och konsthantverk och på Franstorps verkstäder kan vi se hur lyckat det kan bli. Här får vi se hur konsthantverk kan ha en flytande övergång till konst t ex i de läderväskor och fodral som en arbetstagare har gjort med inspiration av Olle Beartlings mönster och färger. 8

9 Ateljé Inuti 2 - daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Ateljé Inuti 2 är en av de mest respekterade och ambitiösa konstnärliga dagliga verksamheterna i Sverige just nu. Här träffar vi verksamhetschef och konstnärlig ledare Anneli Aaltonen som berättar att Inuti 2 startade 2003 som en satellitateljé till Ateljé Inuti. Den dagliga verksamheten är inriktad på konstnärligt begåvade personer inom autism spektrumet- Aspergers syndrom, högfungerande autism, som vill fördjupa sin konstnärliga- och personliga utveckling. På Inuti 2 är man övertygad om att konstnärligt och kreativt skapande ger självförtroende. Man arbetar bl.a. med måleri, teckning, skulptur, textil och installationer både i enskilda projekt och gemensamma uppgifter, material och teman. Detta följs upp av genomgångar där man tittar på varandras konstverk och lär sig av varandra. Diskussioner kring konst och kultur, studiebesök, utflykter och inspirationsresor är också en viktig del av den dagliga verksamheten. Inuti 2 genomför både gemensamma och enskilda utställningar och vill på så sätt vara en aktiv del i konstoch kulturlivet Anneli beskriver att många i målgruppen genom livet har lärt sig att det är bäst att ligga lågt, vara tyst och att inte synas, annars finns det stor risk att blir retad eller mobbad. De har svårt att göra sig hörda och för många som inte har full tillgång till det vanliga språket blir skapandet och konsten ett alternativt sätt att utrycka sig och kommunicera genom. Annelis uppfattning är att det digitala arbetssättet, som t ex att redigera digitalt och göra stop-motion animering, kommer att bli allt viktigtigare för målgruppen unga med intellektuella funktionsnedsättningar Men även traditionellt hantverk som textil, brodera, sticka och virka är populärt i den här målgruppen. Det kan ofta fungera som ett sätt att hämta energi efter ett krävande måleri. Genom samtal med anhöriga och andra närstående har Anneli fått en bild av en, vad hon tror, ganska stor grupp unga personer som befinner sig i en gråzon. Det är personer som har påbörjat vanligt gymnasium men aldrig avslutat det utan hoppat av. Många av dem har funktionsnedsättningar med eller utan diagnos. De kan ha haft problem med det sociala samspelet, studiemiljön och de stora grupperna och därför valt att hoppa av. De fångas ofta inte upp av samhällets skyddsnät, de hamnar utanför utbildningar och arbetsliv och blir många gånger sittande hemma utan sysselsättning och fastnar i en förtidspensionering. På Inuti2 finns det flera personer som har hoppat av gymnasiet för att det blev för mycket för dem och deras självförtroende blev knäckt. På Inuti2 har de fått möjlighet att arbeta med konst, utveckla sin fantasi, tänka kreativt, och känna trygghet i en liten grupp där de blir sedda och uppmuntrade, vilket för dem ofta är det som gör att självförtroendet stärks. På så sätt har flera personer så småningom återfått studielusten och börjat tala om att de skulle vilja slutföra gymnasiet. Slutsats: Vi tar fasta på den övertygelse som Inuti 2 förmedlar, att kreativt skapande ger självförtroende och kan ge personer inom målgruppen tillgång till ett alternativt sätt att utrycka sig på och kommunicera igenom. 9

10 Annelis erfarenhet av ungdomar som avbryter sin gymnasieutbildning för att sedan hamna utanför alla system ger oss ytterligare insikt om vilka som kan rymmas inom Kulturakademins målgrupp. Beskrivningen av hur det kreativa skapandet i en trygg miljö kan ge människor lust och kraft att även ta tag i andra delar av livet så som studier och arbete, startar tankar om vad vi vill kunna erbjuda. Att med kreativt skapande inom Kulturakademin tillsammans med de övriga resurser som finns inom Folkuniversitetet bygga upp en verksamhet som, för personer med intellektuell funktionsnedsättning, kan bli en språngbräda vidare till utbildning, praktik och yrkesliv. Kulturcentrum Skåne På Kulturcentrum Skåne i Lund träffar vi Heimo Åback och Christel Nilsson som finns i verksamhetens ledning. Kulturcentrum Skånes verksamhet består dels av öppen kursverksamhet, en eftergymnasial treårig kompletterande kulturutbildning samt en integrerad arbetsplats, daglig verksamhet, med kulturförankring. Den öppna verksamheten riktar sig till alla åldrar. Här finns undervisning i musik, drama och bild. Verksamheten bedrivs som kurser och workshops, i större och mindre grupper eller som enskild undervisning. Kulturcentrum Skåne är ett utåtriktat regionalt centrum för musik teater och konst. Vi är en ideell förening som drivs med stöd av anslag från Lunds kommun. Till vårt hus i Lund kommer människor för att teckna och måla, musicera, spela teater eller mötas kring något av våra kulturprojekt. Vi har aktiviteter för personer med utvecklingsstörning i alla åldrar och våra pedagoger har både konstnärlig och pedagogisk kompetens berättar Heimo. Den utåtriktade verksamheten har bl a bestått av samarbete med Operaverkstaden i Malmö där man genomförde en operaföreställning med namnet Grannfejden. Här finns ett eget rockband som skriver sin egen text och musik samt gör offentliga spelningar. Kulturcentrum Skåne deltar även i konstutställningar både som grupp och individuellt bl a har Karl Otto Persson, konstnär och före detta elev, gjort flera separatutställningar och det finns även en dokumentär om honom som visats på Sveriges Television. På Kulturcentrum Skåne är de mycket öppna och generösa och berättar om alla turer projektet har tagit, inte minst det omfattande arbetet att på olika sätt att finna finansiering. De är öppna med att det till och från har varit svårt att få det att gå runt och ibland har det sett mycket mörkt ut, men trots allt har de funnit lösningar och fortsätter denna framgångsrika verksamhet. Slutsats: Ett mycket tankeväckande och inspirerande besök som känns som vår vision fast mycket större och kanske något att sträva efter i ett längre perspektiv. En verksamhet som står på tre ben; öppna kurser, eftergymnasial kompletterande utbildning och konstnärlig arbetsplats. Mycket fina lokaler, professionellt drivet och med ett ambitiöst program. Några av Kulturcentrum Skånes ledord är att: De tillför kulturlivet någonting. De vill överraska, inspirera och beröra. De vill synas, ta plats och sätta spår. 10

11 Medis 5 Vi träffar Mats Erikson som är verksamhetschef för Medis5 som är en daglig verksamhet för personer med lindriga intellektuella funktionshinder. Verksamheten har studieförbundet Sensus som huvudman och lyder under LSS i Stockholm stad. De som arbetar som handledare på Medis5 är skådespelare, musiker, fotografer, formgivare, filmare m.m. Det är en utåtriktad verksamhet där tyngdpunkten ligger på teater, sång och musik. I olika formationer görs teater- och musikföreställningar, filmer och andra kulturproduktioner såsom spoken word och sång. Medis5 har en egen teatergrupp som genomför olika föreställningar, workshops och turnéer. Slutsats: Medis 5 är imponerande professionellt och motsvarar vad vi på flera sätt eftersträvar, en högkvalitativ kulturverkstad med kvalificerade kulturarbetare, skådespelare och musiker som handledare. Här är konsten/teatern i centrum och de har höga ambitioner, vilket syns både i miljöer och en grafiskt snygg och mycket tydlig hemsida med filmer, musik, animeringar och presentation av alla konstnärer/artister. Med Kulturakademin skulle vi vilja uppnå något liknande men med tyngdpunkt på konst, hantverk och kreativitet. Mats Erikson är öppen för samarbeten och mycket generös med idéer och förslag. Teater Blanca säregen scenkonst, teater utöver det vanliga. På Teater Blanca träffar vi konstnärlig ledare Magnus Dahlerus och Chatarina Oldermark som berättar att Teater Blanca har funnits sedan Teatern ligger i centrala Uppsala där den har sin egen scen och består idag av 14 skådespelare, 1 ljudtekniker, en konstnärlig ledare samt tre arbetshandledare varav en ansvarar för musik och en för kostym. Inför varje produktion tas konstnärlig personal in för exempelvis teknik, scenografi, koreografi m.m Det som skiljer Blanca från andra teatergrupper är att skådespelarna har olika slags funktionsnedsättningar som ger rätt till LSS (Lagen om Stöd och Service). Det kan handla om medfödda begåvningsmässiga funktionsnedsättningar eller begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder. Teater Blanca är dessa personers dagliga verksamhet som drivs av Uppsala kommun. Här så struntar vi i deras diagnoser, vi har inga papper på dem där det står vad de har för handikapp. Vår pedagogiska röda tråd är att vi struntar i handikapp och kör med samma konstnärliga höga nivå med alla. Vi talar inte om deras handikapp. säger Magnus. Chatarina har en undersköterskeutbildning men Magnus har ingen vårdutbildning. I sin verksamhet utgår de från var och ens förutsättningar och förmågor. Teater Blanca har på senare år fått ett stort genombrott. De har både fått uppmärksamhet och priser, de har utsetts till årets inspiratör och känner nu att de har ett bra stöd för sin verksamhet. Från början var vi i ett skjul men nu har vi fina lokaler, även om hyran är hög. Teater Blanca har ett nära samarbete med Uppsala stadsteater och har möjlighet att låna saker av dem. Teater Blancas skådespelare har utvecklats mycket genom åren. När de först kommer hit kan de vara väldigt blyga och vågar ingenting. Nu är de stolta och utåtriktade på gränsen till kaxiga. Vi vill att de ska bli autonoma, vi tränar på att göra misstag. Publiken 11

12 ska inte sitta med facit i hand säger Magnus. Slutsats: Teater Blancas föreställning Stationen på deras egen scen gjorde ett väldigt starkt intryck. En teaterföreställning på hög nivå som väl håller i jämförelse med teater på våra mer kända scener. Teater Blanca är ännu ett exempel på en fantastisk och viktig verksamhet som visar hur långt man kan komma med en tro på denna målgrupps kapacitet, genom att ha höga konstnärliga mål och våga ställa krav även om medarbetarna har en funktionsnedsättning. Teater Blancas råd till oss är att jobba konstnärligt och inte ägna oss åt vårddelen. De menar att personerna genom att finna trygghet i gruppen kommer att stärka sitt självförtroende och på så sätt våga anta nya utmaningar som leder till utveckling. Tänk och sikta högt och fokusera på det konstnärliga, så finns det ingen gräns för hur bra det kan bli om man jobbar målmedvetet säger Magnus och Chatarina. S:t Eriks särgymnasium, estetiskt program Vi träffar Magnus Mark som är bildlärare samt ett flertal andra lärare inom dans, teater och musik. De berättar att det estetiska programmets målsättning är att ge eleverna vana att uttrycka sig och att uppleva uttryck inom olika konstarter. De skall få möjlighet att allsidigt utveckla sin förmåga till skapande, inlevelse och uttryck. Eleverna ges en orienterande utbildning inom dans, teater, bild och musik samt få möjlighet till fördjupning inom något av dessa områden. Lärarnas uppfattning är att projektet Kulturakademin borde vara mycket intressant för deras estetelever som slutar särgymnasiet, eftersom dessa elever oftast inte tycker att en daglig verksamhet är ett alternativ. En del söker till folkhögskolor eller amatörteatrar, andra väljer att gå vanliga kurser, men där kan nivån och inlärningstakten vara för hög så att de inte riktigt kan tillgodogöra sig utbildningen. En del söker enklare jobb, men dessa är oftast inte är så stimulerande och utvecklande. Lärarna är också övertygade om att det finns en hel del ungdomar som inte gör någonting. De är hemma, går och drar, varken studerar eller jobbar och även för dem skulle Kulturakademin kunna vara en möjlighet till att fortsätta utveckla sin kreativitet och få bättre struktur i tillvaron. Magnus tror att de bästa förutsättningarna för den kreativa utvecklingen hos den här målgruppen är om verksamheten pågår på dagtid, gärna flera dagar i veckan. Att bara rita och måla någon kväll i veckan räcker inte om man vill satsa seriöst. Det skulle kunna bli ett stimulerande alternativ eller komplement till ett inte alltid så utvecklande dagjobb. När vi talar om vad man bör tänka på när det gäller att sätta samman grupper berättar lärarna att det finns ett stort socialt stigma av att gå på särgymnasium. Det upplevs nästan som något skamligt och det följer dem hela livet. Eleverna på det nationella programmet är oerhört känsliga för att blanda sig med de elever som går det individuella programmet vars funktionsnedsättning är mer synlig. Lärarna tror, även om de tycker att det är tråkigt, att det kan vara svårt att blanda deltagare med olika grava funktionsnedsättningar. De anser att det möjligen är annorlunda i en miljö utanför 12

13 gymnasiet och att det på så sätt skulle vara lättare på Folkuniversitetet, men de är lite tveksamma. Det här med grupper kanske löser sig själv säger Magnus. Det är oftast personer med autism som gillar att måla och rita och de som har Downs-syndrom gillar mer teater och dans. Så om ni går ut med att det handlar om konst och vad ni ska göra så kommer det kanske automatiskt bli någorlunda homogena grupper. Magnus Mark återkommer flera gånger till dagliga verksamheten Inuti som han har gjort studiebesök på. Om ni är det minsta som Inuti så tycker jag ert projekt verkar fantastiskt bra! Där sätter de verkligen konsten i centrum, om det är så tror jag att eleverna inte kommer vara lika känsliga för vilka funktionsnedsättningar de andra har. Slutsats: Vi förstår att det för unga människor som slutar särgymnasiets estetiska program kan vara svårt att hitta en stimulerande sysselsättning. De är inte attraherade av daglig verksamhet, kurser inom t ex studieförbund och folkhögskolor håller ibland en alltför hög inlärningstakt och har för stora grupper för att passa dem och att ta sig in i arbetslivet direkt efter gymnasiet är idag väldigt svårt även för många unga utan funktionsnedsättning. S:t Botvids särgymnasium, estetiskt program Vi träffar lärare Lisa Lundell samt elever i Estetiska programmet som berättar att det estetiska programmet passar de personer som tycker om att hålla på med konstnärliga aktiviteter. Förutom kärnämnen har programmet musik, drama, dans, och bild på schemat. De flesta av eleverna tycker att det skulle vara roligt att ha mer att göra på fritiden främst helger och lov. Många håller på med någon idrott men väldigt få har gått någon kurs. En flicka berättar att hon har tagit sånglektioner inne i Stockholm, det var väldigt dyrt men hon tyckte kursen var bra och att hon lärde sig mycket. Lärarnas uppfattning är att det framförallt är på helger och lov som kurser kan vara intressant för eleverna. I veckorna är man nog ganska trött när man kommer hem efter skolan och vill vara hemma. Läxor tar ju också sin tid. Gruppernas sammansättning är viktig. Lärarnas erfarenhet är att det är svårt med integrering. Graden av funktionsnedsättning är mycket känsligt, framförallt för dem som går nationella programmet på gymnasiet. Lärarna tror därför inte att det fungerar med att blanda grupper med synlig funktionsnedsättning med elever från nationella programmet som oftast har mindre synliga funktionsnedsättningar. Slutsats: Vi har fått höra på både S:t Botvid och S:t Eriks särgymnasier att de elever som har en mycket liten grad av funktionsnedsättning, dvs de som går det nationella programmet, är mycket känsliga för att beblandas med de som har en högre grad av funktionsnedsättning. Att de över huvud taget går på ett särgymnasium upplevs som något nästan skamligt, förstår vi. Vi får höra att elever t o m undviker att åka samma buss som de med högre grad av funktionsnedsättning och att vi ska inte försöka starta konstgrupper där man blandar dem. 13

14 Vi överraskades av dessa erfarenheter och har diskuterat hur vi ska förhålla oss till dilemmat. Vår grundinställning är att vi i Kulturakademin vill vara inkluderande inte exkluderande och vi vill fokusera på konst och kreativt skapande snarare än vilka funktionsnedsättningar deltagarna har. Naturligtvis kan vi inte vi inte blunda för den information som vi fått men hoppas samtidigt att det blir mindre laddat utanför gymnasievärldens väggar och de värderande blickar som hör till den miljön och åldern. I en helt annan miljö och ett självvalt meningsfullt sammanhang som satsar på konst, kreativitet och intresse hoppas vi att kunna bryta ner dessa fördomar. Andra verksamheter inom området. Konstskolan Linnea Vi träffar verksamhetsansvarig Gunilla Lagergren som berättar att Konstskolan Linnea är en 3-årig eftergymnasial kompletterande utbildning för personer med intellektuellt funktionshinder som har rätt till LSS-insats. Konstskolan Linneas huvudman är Stiftelsen Stockholms Folkhögskola, en del av Folkuniversitetet. Konstskolan Linnea har plats för 12 elever per läsår. Verksamheten ligger på en mycket hög konstnärlig nivå och de som arbetar som lärare är yrkesverksamma konstnärer och konstpedagoger. Gunilla anser att i deras verksamhet är hög konstnärlig professionalitet viktigare än omsorgserfarenhet. För att antas på skolan krävs konstnärlig talang och lust att arbeta skapande samt att kunna följa en lärarledd undervisning. Innan en ny elev kan börja på Linnea gör han eller hon ett studiebesök och visar arbetsprover. Därefter görs 1-2 veckors praktik på skolan. På så sätt får både personen och skolan möjlighet att känna efter om det här är en verksamhet som passar. Gunilla beskriver att detta är väldigt viktigt för att få en verksamhet som fungerar som helhet. Konstskolan Linnea arbetar inte efter någon direkt vedertagen pedagogisk metod utan deras pedagogik bygger på lång erfarenhet och är mycket individuellt anpassad genom att man har kunskap om de olika nivåerna och diagnoserna som eleverna befinner sig på. Gunilla tror att det finns ett stort behov av framför allt sommarkurser och kortare workshops i olika kreativa ämnen. Linneas elever har ca 6 veckor sommarlov och andra har mer, ca 10 veckor. Även helgkurser på dagtid och inte allt för sena kvällskurser tror hon att det finns behov av. På så sätt skulle Kulturakademin kunna bli ett komplement till dagliga verksamheter som Linnea och Inuti och det kan bli ett flöde mellan dessa verksamheter. När det gäller ämnesvalet för kurser beror det på vem man vänder sig till och på vilken nivå de är. Konst och likaså teater är efterfrågat, dans är enligt hennes uppfattning minst efterfrågat. Gunilla anser att när det gäller lokaler för den här verksamheten så är en professionell konstnärlig ateljémiljö viktig men självklart måste lokalen också vara rullstolsanpassad. Viktigt att skapa en hemvist där man känner igen sig och känner sig trygg, gärna med möjlighet att dra sig åt sidan och ibland arbeta lite mer ostört, kanske med skärmar. Ett 14

15 rum för fika och ett för ombyte är också bra. Slutsats: Som flera andra inom området efterlyser Gunilla aktiviteter eller kurser på sommaren och detta är något vi ska ta fasta på. Vi får bekräftat att det viktigaste när det gäller personal i denna verksamhet är framförallt hög konstnärlig kompetens. Det pedagogiska förhållningssättet kan man lära sig genom arbete, samlad erfarenhet och lyhördhet. Konstskolan Linnea är en verksamhet inom Folkuniversitetet och det är därför intressant att se hur utformningen av Kulturakademin skulle kunna bli ett komplement till skolan och hur vi skulle kunna samarbeta kring den gemensamma målgruppen. Moomsteatern i Malmö Vi samtalar med Kjell Stjernholm och Per Thörnquist som berättar att Moomsteatern är en teatergrupp som har varit verksam i Malmö sedan år 1987 och som till skillnad från andra teatergrupper har fast anställda professionella skådespelare med intellektuella funktionsnedsättningar. Moomsteatern är därmed en av de ledande teatrarna i världen inom denna särskilda inriktning. Moomsteatern - Stiftelsen för Professionell Integrerad Scenkonst (SPIS) är en stiftelse vars syfte är att verka för professionell kulturell scenkonst och evenemang i jämställdhet mellan statistiskt normala och personer med funktionsnedsättning. Målet är att leda den konstnärliga utvecklingen inom scenkonsten i den egna nischen på en internationell nivå, med Sverige som primär arena. Moomsteatern blev 2007 medlemmar i Svensk Scenkonst. Samtliga skådespelare med funktionsnedsättning är medlemmar i Teaterförbundet och fortbildas av Teaterhögskolan i Malmö. Kjell Stjernholm har sedan starten varit teaterns konstnärlig ledare och regissör fick han Kvällspostens Thaliapris för sitt och teaterns arbete. Från och med våren kommer han att efterträdas av Per Thörnquist. Moomsteatern är den enda teatern i Sverige som har fast anställda med funktionsnedsättningar. Efter att några skådespelare slutat så hade ensemblen 4-5 fast anställda och det fanns därför behov av en nyrekrytering. För att klara den nyrekryteringen skapade de en egen utbildning för tre nya elever som kommer bli en del av deras ensemble när de är färdiga. En sparbanksstiftelse har stått för huvuddelen av ekonomin i utbildningen men de har även fått medel från försäkringskassan och kommunen. Utbildningen är på tre år och de håller till i en egen lokal i närheten av Moomsteaterns lokaler i Folkets hus. Några av eleverna kommer direkt från särgymnasiet och alla kommer efter slutförd utbildning att få fast arbete på Moomsteatern. Utbildningen använder en metod från teaterhögskolan som är en gammal modell, från tiden runt 1964, då något som kallas elevskolor fanns. Den påminner om lärlingsmetoden, eleverna är med på alla repetitioner, bakom scenen och ser och lär sig av sina äldre och erfarnare kollegor och förebilder. De mer erfarna blir normbildande. 15

16 Moomsteatern försöker att bryta normer och fördomar och menar att det går att ställa krav och lägga ansvar på personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Kjell tror att man växer genom att tas på allvar, att få uppgifter att kämpa med och att få uppleva att man lyckas. När det gäller Kulturakademin tycker Per och Kjell att vi ska köra på med höga ambitioner men samtidigt vara beredda att ändra på oss. Hitta yrkesmänniskor, t ex skådespelare från Stockholms stadsteater eller kända konstnärer som har studerat på kungl. Konsthögskolan, att anlita som lärare eller gästlärare. Genom att dessa sedan pratar om Kulturakademin på sina egna arbetsplatser så sprids ryktet och statusen att få arbeta som lärare på Kulturakademin höjs. Per och Kjell tror att om vi väljer att jobba med hög ribba och utgår från det konstnärliga uttrycket med lärare som är verksamma konstnärer och erkända kulturarbetare istället för enbart pedagoger så kommer vi göra något som känns nytt och modernt. Per och Kjell råder oss att redan från början tänka att utbildningen ska leda vidare in i något t ex skapa samarbeten och kontakter med konstnärer, teatrar, teatergrupper, curatorer, samlare och konsthallschefer. Kjell påpekar att det på sätt och vis kan vara lättare att jobba med konst för dessa personer, bildkonstverk är lättare att visa, går att visa även på nätet, är också lättare att sälja. Teater, dans och musik är ensemblebaserad verksamhet som kräver väldigt mycket utrustning, bra dansgolv av trä, teaterscen, belysning, teknik, elektronik och många anställda runt omkring. Dessutom är man oerhört beroende av att alla i gruppen kommer för att verksamheten inte skall falla. Slutsats: Det behövs kulturskolor där det kan odlas talang, kulturen behöver tillväxt. Unga med funktionsnedsättning behöver fler vuxna som förebilder inom kulturen t ex genom att kunna se framgångsrika skådespelare med funktionsnedsättningar på de stora scenerna. Vi litar till Kjells långa erfarenhet då han beskriver de svårigheter det innebär att arbeta med ensembleverksamhet. Viktigt att knyta professionella kulturarbetare till verksamheten och att från början tänka att utbildningen inte skall bli en isolerad ö, utan att den på olika sätt och utifrån olika behov skall leda vidare. Slutord från Per som vi tar med oss: Var fräcka och noggranna, var självkritiska och satsa på konstnärlig utveckling och kvalitetssäkra verksamheten med kända konstnärer. Teater De Vill i Stockholm Här träffar vi och samtalar med konstnärlige ledaren Johan Bössman som berättar att Teater De Vill bildades Utifrån den egna scenen på Pipersgatan 4 blandar de 16

17 konstnärliga uttryck, korsbefruktar det konstnärliga med det pedagogiska och skapar unika projekt. De tar fram nyskrivna pjäser för ungdomar och turnerar med redan framtagna. Teater De Vills pjäser berör och skildrar den verklighet vi lever i och nästan alltid handlar det om att låta den marginaliserade människan komma till tals. Pjäserna granskar vårt samhälle, dess attityder, fördomar och ideal, ofta ur ett ungt perspektiv. De arbetar i gränslandet mellan teater, dans, livemusik, poesi, film, drömspel, naturalism och berättar i bilder snarare än i ord. I anslutning till föreställningarna arrangeras seminarier för publiken, med målsättning att väcka diskussion om pjäsernas tema. Till alla pjäser finns lärarhandledningar och efterarbetesmaterial. Stora delar av gruppens verksamhet genomsyras av arbetet med tillgänglighet. En övergripande målsättning är att tillgängliggöra och öppna teaterscenen för personer med funktionsnedsättningar. Deras ambition är att alltid ha representanter från gruppen ungdomar och funktionsnedsatta i ensemblen. De samarbetar med många organisationer; RFSL, fredsrörelsen m.m och de gör föreställningar som vänder sig till olika utsatta grupper i samhället. Johan har även lett efterfrågade teaterkurser för funktionshindrade inom DUNS - De Unga med Neurologiska Funktionshinder i Sverige. Under 2006, 2007 har de samarbetat med ABF, NHR och hållit kurser runt landet och startat projektet Från ax till Limpa, en professionell skådespelarutbildning för personer med funktionsnedsättningar. Deras skådespelare i gruppen har med åren vuxit som skådespelare, människa och i självförtroende och börjar nu få andra jobberbjudanden utifrån, det finns ett sug efter skådespelare med funktionshinder. Slutsats: Johans erfarenhet av integrerade grupper är att om vi anställer respekterade erkända skådespelare/regissörer så kommer elever som söker till Kulturakademins kurser att inte bry sig om vilka handikapp de andra har, att gruppen är integrerad eller att någon ser utvecklingsstörd ut. Det viktiga blir istället att Jag studerar teater för Susanne Osten. Johan rekommenderar oss att rekrytera lärare från de fria grupperna eftersom de är vana att klara sig själva, de har lärt sig att vara självständiga, att rigga ljusramper, göra sminkningar, bygga saker osv. Vi tar starkt intryck av Teater De Vills starka sociala engagemang och att de använder teater som ett lustfyllt och effektivt verktyg att nå ut med budskap och upplysning. Vi tar lärdom av att de har ett starkt kontaktnät, många olika bidragsgivare och att de oftast har kringarrangemang som workshops och föreläsningar kring temat. Studieresa till New York. Pure Vision Arts Studiebesök och intervju med verksamhetschef Pamala Rogers som berättar att Pure Vision Arts efter 10 år är den första och fortfarande enda konstnärliga verksamheten på Manhattan för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Verksamheten startade 2002 av The Shield Institute, en non-profit hälsoservicebyrå som utbildar och stödjer New York-bor med autism och andra funktionsnedsättningar. 17

18 Pure Vision Arts tillhandahåller ateljé och konstmaterial. Här finns många konstnärer med talang och man introducerar dem till samlare, ställer ut och säljer deras konst. Det är en relativt dyr verksamhet men de får stipendier och hyran är betald, de får dollar i månaden från New York kommun. Flera var redan utvecklade konstnärer när de kom till Pure Vision Arts medan andra inte tidigare haft möjlighet att utveckla sitt konstnärskap. Pamala berättar om en kvinna som kommer från ett fattigt område och som jobbade i ett kök där hon knyckte kartongbitar ur soporna när ingen såg, hon ville ha det till att rita på eftersom hon inte hade råd att köpa papper. Det var ett medvetet val av Pamala att lägga verksamheten i Chelsea, hjärtat av galleridistriktet i New York. Detta är viktigt för det ger tyngd och prestige från början! säger Pamala. På det sättet ser man konsten först och personligheten före handikappet. Pure Vision Arts deltar årligen på mässan Outsider Art Fair. Pamala berättar att många föräldrar kommer till dem på mässan och vill köpa konst och då berättar de att de har en son eller dotter med en diagnos som målar och ritar och undrar om de kan börja hos dem. Mässan har vuxit med åren och den har gjort den här branschen större. Många fler känner till outsider art idag än de gjorde för 20 år sedan, det har blivit ett viktigt och ökande område för många samlare. Outsider Art Fair har gett fler försäljningsmöjligheter och en utvidgad konstmarknad. Pamala Rogers är konstnär och verksam psykolog, hon har varit curator för en stor internationell autismkonstutställning. Hon har även hållit föreläsningar och deltagit i många konferenser och symposier vilket är viktigt för att få stipendier. Slutsats: Kanske det viktigaste studiebesöket i New York och en av de mest ansedda konstnärliga verksamheterna i detta område. Deras verksamhet hyllar olikhet, är inspirerande och ändrar stereotypa uppfattningar. Pamala har många goda råd när det gäller att driva en sådan verksamhet, PR, marknadsföring och fundraising. Hon säger att det är viktigt att alltid skapa roliga och spännande event när man vill ordna något eller skapa nya nätverk och kontakter. Det är nödvändigt att samarbeta med andra i branschen och skapa samarbetspartners inom kommun och näringsliv. Seriöst och långsiktigt arbete ger resultat och det är viktigt att delta i mässor, utställningar, debatter och skriva artiklar. LAND Art and Gallery En konstnärlig arbetsplats för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och ett galleri beläget i Brooklyn. Vi samtalar här med Mattew Murphy som är verksamhetsledare. The LAND (League Artists Natural Design) Studio & Gallery är ett av de kreativa program som är grundades av the League Education and Treatment Center en stiftelse som stöttar och visar upp konst gjord av vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Organisationen har även gruppboenden och dagcenter. 18

19 LAND Art and Gallery startade för 6-7 år sedan då man anlitade Mattew som hittade lokalen, byggde upp verksamheten och skapade namnet. LAND drivs av stiftelsen men förutom de 50% av försäljningen som går till konstnärerna så går intäkterna av försäljningen in i verksamheten genom ett speciellt konto med in-ut flöde. LAND har nära kontakt med konstnärernas anhöriga och deras socialhandläggare och de har tjocka pärmar med information, diagnoser och handlingsplaner för sina konstnärer. LAND har sammanlagt 4 lärare och dessutom är en person anställd som media-, dataoch kommunikationsansvarig. Galleridelen är i skyltfönstret och på väggarna i lokalen närmast ingången och de säljer många gånger konst direkt till personer som kommer in från gatan. De har ett samarbete med klädkedjan JCrew. En av konstnärerna levererar ca 30 små bilder i månaden som de använder i sina affärer. En annan konstnär, Dean Millien, gör små och stora skulpturer i staniol, mest djur, flamingos och gorillor. På sina visitkort titulerar han sig The Tin Foil Artist. Verksamheten på LAND är fullbelagd och de har en väntelista på 4-5 personer som vill börja där. Slutsats: Här får vi en mycket god känsla av att både konstnärer och Mattew trivs bra. De bedriver en liten men vaken verksamhet som är bra på att skapa samarbeten och utställningar. De arrangerar själva en konstmässa, knyter kontakter med affärsverksamheter och säljer konst i lokalen. Vi gillar det vi ser här och än en gång slås man av att alla vi möter är skickliga på att bygga nätverk och knyta kontakter. HAI Art Studio(Hospital Audiences, Inc.), Quimetta Perle, Verksamhetschef Konstprogram Francis Palazzolo, Kreativ chef Deras motto: an organization dedicated to inspiring healing, growth and learning in the arts for the culturally underserved. Ungefär översatt: En organisation som hängivet vill inspirera till läkande, personligt växande och utbildning i de fina konsterna för de kulturellt mindre bemedlade. HAI Art Studio har funnits i 20 år och de erbjuder ett konstprogram till konstnärligt begåvade personer med psykiska funktionshinder. Programmet vänder sig till dem som är hängivna konstnärer men inte har möjlighet att vara självständigt verksamma. Allt konstmaterial är gratis. Under veckorna arbetar konstnärerna på egen hand i lokalerna men på lördagarna finns det personal och då arbetar konstnärer här. På helgerna pågår utställningar i arbetslokalen då även konstsamlare kommer och köper deras konst. En av konstnärerna heter Melvin Way. Han är en av de högst värderade levande outsiderkonstnärerna i världen och hans verk säljs för mellan 3000 dollar för en liten målning och upp till tals dollar. Målningarna består av kryptiska kemiska uträkningar, han bär dem i fickorna och ingen vet riktigt hur många han gör. Det finns 19

20 bara ca 50 kända verk och de samlare som äger ett verk känner att de tillhör en exklusiv klubb där de är beskyddare av en hemlighet som de själva inte förstår innebörden av. Slutsats: HAI arbetar med konstnärer med psykisk sjukdom vilket inte är den målgrupp som vår verksamhet främst kommer att vända sig till. Men vi är imponerade av den höga konstnärliga nivån, den framgångsrika verksamheten och det är intressant med samlares stora intresse för att köpa deras konst. Creative Arts Workshops for Kids BRIAN RICKLIN, Vd MOLAUNDO JONES, Kreativ chef LAUREN JOBSON, Medarbetare Creative Arts Workshops for Kids (CAW) är en non-profit organisation som använder bildkonst, konsthantverk, teknologi och design för att lära ut yrkesfärdigheter och andra ändamålsenliga färdigheter till mindre bemedlade ungdomar i åldrarna 4 21 år i hela norra Manhattan. CAW erbjuder gratis lördag- och efter-skolan-program med kreativa workshops samt även heltids sommarjobb. Detta berikar och stärker ungdomar i deras förmåga till kreativt tänkande, problemlösande, ansvarstagande och att axla ledarskap. De får lära sig att ta konsekvensbaserade beslut, deras självförtroende byggs upp och de får nya verktyg för att uttrycka sig själva. Samtidigt fördjupas förhållandet mellan dem själva, konsten och deras hemmakvarter vilket skapar en positiv förändring i deras liv. Bland de program som CAW erbjuder för ungdomar är framförallt sommarmuralmåleri-programmet mycket känt. Till detta program rekryteras ungdomar i åldern år för att utföra muralmålningar och för detta får de lön som vid ett sommarjobb. För att skapa motiven till muralmålningarna tillfrågas människor som lever och verkar i det aktuella området om vilket tema de vill att verket ska få. Det kan t ex vara en byggnad som är känd, en person, ett poem som representerar ett kvarter, historiska händelser mm. Ungdomarna gör även egna skisser, efterforskningar på bibliotek och på Internet. För att resultatet skall bli enhetligt och med hög kvalitet anställer CAW olika konstnärer som har huvudansvaret för den konstnärliga designen. Muralprojektet bygger nämligen på en icke konstnärlig struktur där ungdomarna metodiskt steg för steg lär sig hur man målar en muralmålning. Det kan vara allt mellan tonåringar som tillsammans arbetar med en målning. De är helt slumpvis utvalda genom ett statligt program som lottar fram vilka som får anställning i just detta sommarjobb. Programmet caw4kids är erkänt och uppskattat och de börjar få förfrågningar från många håll om att uppföra målningar runt om i USA. Slutsats: Väldigt roligt och inspirerande möte. Muralmålningarna är stora, fantastiskt fina och håller hög konstnärlig nivå. En verksamhet som vänder sig till en annan målgrupp än Kulturakademins men som ändå ger många inspirerande idéer. Vi imponeras av deras muralmålningar, deras engagemang i ett sämre ställt område som Harlem och vi förstår att deras verksamhet gör skillnad för dessa ungdomar. De får vara 20

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater PER BRAHEGYMNASIET Jag har kompisar som gått på skolan. Här är man i ett sammanhang, det finns en gemenskap som

Läs mer

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola KONSTSKOLAN UTBILDNING Grundutbildning, konstlinje och kurser startade som en kvällskola 1963 och formades om till en dagskola 1967. Västerås Konstskola har under 50-års tid utbildat personer till konstnärliga-

Läs mer

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum. En jobbdröm handlar om arbete - varför vi arbetar, vad fritid är och vad

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 Ledningens mål Lägga upp en strategi för Fridhems pedagogiska utveckling för de närmaste fem åren. Göra en omvärldsanalys över presumtiva kursdeltagares

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Kursmål och kostnader för respektive kurs

Kursmål och kostnader för respektive kurs Bilaga 4 Kursmål och kostnader för respektive kurs Mål för Allmän kurs Vårt mål är att oavsett din bakgrund, förutsättningar och intressen, skapa bästa möjliga villkor för studier och kunskapsutveckling.

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 K u l t u r p l a n 2 0 1 3 (revidering kulturplan 2009) Vision Under sin förskole och skoltid ska varje barn/ungdom Västerviks kommun möta ett

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Ansökan om projektstöd till Ung Scenkonst

Ansökan om projektstöd till Ung Scenkonst UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Lundström 2014-04-29 UAN-2014-0191 Rev.2014-05-15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan om projektstöd till Ung Scenkonst

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Praktisk linje Utbildningens målsättning är att deltagarna stärks och utvecklas till självständiga samhällsmedborgare inom områdena Ett eget boende Arbete/sysselsättning

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas.

Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas. Katrinebergs folkhögskola Antagningskriterier Grundläggande förutsättningar för antagning Den sökande ska fylla minst18 år senast under det år studierna påbörjas. Deltagarsammansättningen ska, om möjligt,

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Kulturupplevelser talar till flera av våra sinnen och ger oss möjlighet att förstå och beröras på flera nivåer. Det är viktigt att man både får uppleva

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

FOMS RIKSKONFERENS 2013 PÅ VISION I STOCKHOLM

FOMS RIKSKONFERENS 2013 PÅ VISION I STOCKHOLM FOMS RIKSKONFERENS 2013 PÅ VISION I STOCKHOLM Den unika människan Konferensen hålls på VISION, Kungsgatan 28 i Stockholm. En konferens om fritid, kultur och rekreation för personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

SV Hallands verksamhetsplan 2015

SV Hallands verksamhetsplan 2015 SV Hallands verksamhetsplan 2015 Inledning Det övergripande målet, är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter. Detta ska ske genom en stark

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Totalt på denna utbildning deltog 81 personer. 75 personer har besvarat enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen ligger på 93 procent. 72 st har svarat på denna fråga

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Utbildning Katalog Hösten 2015

Utbildning Katalog Hösten 2015 Utbildning Katalog Hösten 2015 Trivs bättre prestera mera - med klar och dialogisk kommunikation i kulturmöten och i konflikter! - Det är lönsamt att investera i medarbetarnas utbildning! På våra kurser

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN

Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN Bakgrund: Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN Vi är en ideell förening som består av unga konstnärer från Västra Götalands län i åldrarna 18 25 år som har sitt säte i Skaraborg. Nedanstående

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Föreningen Fenix 2015

VERKSAMHETSPLAN Föreningen Fenix 2015 1 VERKSAMHETSPLAN Föreningen Fenix 2015 2 Föreningen Fenix verksamhet i Aspudden startade 1999. Verksamhetens ryggrad är synen på människans inneboende kraft att hitta tillbaka till sig själv, till sina

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Skapande Sommarläger

Skapande Sommarläger Projektbeskrivning Skapande Sommarläger för funktionshindrade med utvecklingsstörning ungdomar & vuxna på Billströmska Folkhögskolan i Sydvästra Götaland 2009-03-10 Praktisk information Sökande organisation:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer