IT-utrustning på skolor och förskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT-utrustning på skolor och förskolor"

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport Sammanställning alla enheter UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn - använder modern teknik i sitt lärande IT-utrustning på skolor och förskolor görs i kvartal 4 år 2013 Antal elever/barn Antal klasser Datorer Ipads Smartboards Cleverboards Övriga projektorer Antal fskavdelningar Dokumentkameror Norra området Köpings skola Viktoriaskolan Slottsskolan Södra området Borgholms förskolor Antalet datorer bygger på den senaste inventarielista som IT-avdelningen upprättat. Det handlar om det totala antalet datorer, bärbart och stationärt, administrativa- och utbildningsdatorer. 1. Fyll i antalet vad gäller övrig IT-utrustning för din enhet! 2. Beskriv hur ni använder utrustningen (klassuppsättningar, en-till-en osv). 3. Vilka resultat ger it-stödet i undervisningen? 4. Finns det goda exempel på hur pedagoger använder IT på din enhet? Beskriv detta och/eller skicka med arbeten som gjorts på era enheter. Fråga 2-4 besvaras i -rutan nedan. Norra området 2. Vi använder bl a klassuppsättning till: skriva sig till läsning, gemensamma texter, informationskälla, respons kring Lgr 11, respons omdömen. För de yngsta skolbarnen används datorerna mycket i två till en, dvs två elever en dator för att få det naturliga samtalet kring vad som händer i (på) datorn. Det är också en rättvisefråga. Alla kan och vill skriva både pojkar och flickor. 3. Genom att använda IT kan man lättare följa läroplanen eftersom den mycket handlar om att hämta och sovra information samt utveckla egna åsikter utifrån de fakta de hittar. Källkritik är också väldigt bra att lära sig med hjälp av källor på internet. Eleverna skriver rapporter eller gör PP-presentationer som de redovisar för varandra. Det leder till diskussioner som man kan använda för att se hur de uppfyller kriterierna på att delta i samtal och leda diskussionen framåt. Det ger skrivglädje och lustfyllt lärande. Dator och tangentbordskunskap 1

2 Man ges rikliga tillfällen att lära av varandra. 4.Projektet Skriva sig till läsning Blogg biblioteksprojekt Ett exempel på hur pedagoger använder IT på enheten: Jag använder en filmkamera och filmar eleven och mig/min röst i olika situationer. Jag använder ett redigeringsprogram för att klippa ut olika intressanta delar som jag sedan analyserar. Jag tittar t ex sedan på: elevens lärande i situationen min interaktion med eleven hur jag ger instruktioner hur eleven tar emot mina instruktioner hur vi samarbetar kring uppgiften ger jag eleven tal/tänkutrymme vad kan jag göra bättre? hur går vi vidare? Köpings skola 2. Beskriv hur ni använder utrustningen (klassuppsättningar, en-till-en osv.) Klassuppsättningen Ipads på skolan används till elevernas fördjupningsarbeten, både som ett redskap för att söka efter fakta på Internet och som verktyg för att presentera de färdiga arbetena. Program som används till detta är Pages och Keynote. Vi använder även Ipads till färdighetsträning i t.ex. matematik, med hjälp av appen King of Math. Alla Ipads har också Google Earth installerat, så att detta kan användas i geografiundervisningen. Vi använder även kameran till att ta bilder och filma. I musikundervisningen används appen Garage Band. I svenska används datorer/ipads för textbearbetning och bildhantering. Personalen använder Ipads för att förbereda lektioner, presentationer av stoff etc. Specialpedagogerna på skolan använder sig av Ipads i undervisningen en-till-en. De används då för färdighetsträning i matematik, svenska, engelska och teckenundervisning, söka fakta, spela in tal, skriva, rita och måla samt fotografering. Även talsyntes används för lässvaga elever. Även undervisningen i SVA använder sig av Ipads/datorer. Smartboards/projektorer används till redovisningar av elevarbeten, bildstöd i klassundervisningen, faktasökning vid (oväntade) elevfrågor, strömmade filmer från AV-media och som interaktiv skrivtavla (smartboards). Vid stora händelser i världen och Sverige kan man även titta på nyhetssändningar, tidningsartiklar etc. Dokumentkameror används vid genomgångar i t.ex. No-ämnena. 3. Vilka resultat ger it-stödet i undervisningen? Lässvaga elever får möjlighet till talsyntes, bildstöd, färdighetsträning. 2

3 Omvärlden blir mer konkret för eleverna när nyheter/bilder/filmer etc. bara är ett knapptryck bort Alltid tillgång till färsk statistik, senaste forskningsrönen etc. Möjlighet för de som använder smartboards att skriva ut lektionsanteckningar till frånvarande elever. Lätt att arbeta med film, foto, musik. Nå läroplanens mål för IT. Eleverna lär sig använda teknik för att klara sig i framtidens samhälle. Elever med annat modersmål använder översättningsfunktioner, bildstöd osv. Detta är en ovärderlig hjälp! Viktoriaskolan 2. En klassuppsättning med 22 bärbara datorer. Dessa används dagligen och bokas. I varje klassrum finns tillgång till ca 3 stationära datorer. Dessa används i alla ämnen på olika sätt. 3. Vi har sett stora pedagogiska vinster i engelska vad gäller den muntliga biten. Eleverna får träna på att prata engelska samtidigt som de får höra sig själva prata engelska på ett roligt sätt. I matten har vi använt flera olika appar där eleverna tränar sina olika färdigheter och det har gett bra resultat och motivation hos eleverna av ipadsen används i första hand av år 6. De resterande delas mellan 3-5. Vi har använt pedagogiska appar i matte, sv och eng. De används också som presentationsverktyg både av elever och lärare. Vi använder också ipadsen till att göra gemensamma tankekartor, filmer och böcker. Vi har även använt ipadsen som ett verktyg i engelska där eleverna får spela in dialoger. Vi använder vår IT-utrustning på olika sätt. Det vi använder är laptops och Ipads. Vi använder ordbehandlingsprogram för att skriva berättelser. Ser på film från AV-media, Låtoteket i musik. Några använder sig av de program som ligger under Skolavtalet på våra datorer. Vi laddar ner lämpliga lär-appar på våra Ipads, som barnen får använda för att bekräfta och förstärka det de lärt sig i den övriga undervisningen. SVA-läraren använder översättningstjänster och bilder för ordförståelse. Vi använder även våra datorer till att söka information tillsammans med barnen. Barnen blir säkrare på att stava och får en bättre meningsbyggnad. De lär sig snabbt och hjälper gärna varandra. Barnen får bättre motivation till att lära sig saker. De får även lära sig att datorn/ Ipaden inte bara är till för spel, utan har ett större och bredare användningsområde. Arbetslag 3-6 Vi ser ett behov av att få en bra struktur kring inköp, användande och fortbildning vad gäller bra, pedagogiska appar. Under vt 13. 3

4 Södra området 2. Användning Runsten Det finns två datorer i varje klassrum och en dator i Förskoleklassen. I ett mindre grupprum finns en dator och i ett lite större grupprum finns 3 datorer. I personalrummet finns 7 personaldatorer. På fritids finns en dator. Det finns inte tillgång till en klassuppsättning datorer när 3-4:an och 5-6:an, som är 12 elever i varje klass, ska arbeta. Det hindrar undervisning och inlärning för dessa grupper. Alla elever kan inte vara igång samtidigt med sina arbeten eftersom datorerna inte räcker till. Dessutom är datorerna utspridda och det kan vara störande både för eleven själv och för klassen där datorn finns när eleverna går in i andra klassrum för att arbeta där. Datorerna används i undervisningen vid genomgångar via smartboarden, som ett sök- och skrivredskap vid skolarbete, som ett inlärningsmaterial (pedagogiska program och spel, internet, Office olika program, mm), för att visa film, mm. Rälla Ipads används en till en elev. Smarboards används gemensamt i klassen likaså används projektorer gemensamt i klassen. Gärdslösa Vi använder oss av interaktiva läromedel i alla klasser på våra smartboards, den används även till både filmvisning och till skrivtavla. 3. Resultat Det är positivt för inlärningen att få arbeta med datorer för många av våra elever. Det upplevs roligare och lättare att arbeta med t.ex. pedagogiska program enskilt, i mindre grupper eller i specialundervisningen. Vissa elever behöver använda datorns möjligheter för att kunna göra redovisningar lättare, t.ex. genom att använda PowerPoint som ett stöd vid redovisningen. Vissa elever gör skriftliga arbeten mycket fortare och med mer inspiration när de får använda datorn som hjälp. IT-utrustningen gör att eleverna får flera inlärningssätt att ta till sig. Rälla It-stödet ger omväxling, varierande lektionsplaneringar, lustfyllt lärande, snabbsökning, möjlighet att på ett enkelt sätt spara texter. Gärdslösa IT-stöd i undervisningen ökar variationen. Eleverna ges möjlighet att skapa dokument och powerpointpresentationer. 4. Goda exempel Programmet PowerPoint har varit toppen för några elever att arbeta med inför redovisningar. Det har gett dem mycket bättre självförtroende och nu vågar de också redovisa böcker, arbeten eller resor/händelser de varit med om. Strömmande video används mycket mer nu och har en positiv inverkan på inlärning och undervisning. Skolavtalets program, Multigram, Klicker och SoftoGrams program är till stor nytta vid inlärning i ibland annat svenska, matte och engelska. Vi har använt oss av datorer och ipad för att filma redovisningar, något eleverna ska förklara och visa att de lärt sig eller eget gjorda filmer. I musiken används YouTube ofta som komplement till undervisningen. 4

5 Med hjälp av dokumentkameran kan man lätt se bilder från böcker, elevers bilder, saker/djur som intresserar, arbeten av elever... Detta kan sedan vara utgångspunkt för intressanta diskussioner. Rälla Powerpoint; förbereder lektioner och gör det lätt att repetera vid nästa tillfälle. Eleverna lär sig redovisa sina arbeten i powerpoint. Publisher används till bl.a. tipsrundekortmallar, bilder t.ex. en termometer gör det enkelt d vi pratar om och följer temperaturen. Pengar som eleverna lätt flyttar och räknar med. Skolavtalet har mycket användbart! Gärdslösa Till smartboarden kan man hitta fantastiska sidor som när 1-2:an arbetade med rymden och vi kunde arbeta interaktivt med solsystemet på en sida från NASA. Utb.förvaltningen/Rektor Utbildningsförv/Rektor När ekonomin tillåter köpa in fler datorer (laptops) så att man åtminstone har 10 st. bärbara per skola. Vi behöver göra inköp av datorer, Snarast Snarast dokumentkamera samt I-pads till fritids och förskoleklass och förskola. Alla lärare bör ha bärbara datorer. Utbildningsförvaltningen bör ha en plan för datorinköp både när det gäller elevdatorer samt personaldatorer. Inventera vad som finns och se till att alla skolor har en likvärdig standard både gällande uppkopplingsmöjligheter och övrig utrustning. Förskolan: Det är viktigt att förskolan inte glöms bort i detta sammanhang. Det finns ett stort intresse bland personalen att få tillgång till I-pads så att man kan använda de fina pedaogiska program som finns att ladda ner. Under året bör varje avdelning få tillgång till minst en I-pad. Borgholms förskolor Målet är uppnått när: *All personal har gjort Pim steg 1 och 2 under 2012 *Enheten bildat en arbetsgrupp för it/teknik under ht 2012 *All personal känner sig bekväm med att hantera de olika tekniska hjälpmedlen vi har tillgång till. *All personal dokumenterar (för loggbok) hur man anväder tekniken i den dagliga verksamheten. Hasselbacken Arbetssätt: All personal har fått en bokat tid med itpedagogen Janne för att komma igång med Pim. På förskolan finns ett schema som visar hur långt alla kommit och målet i år. Det är då upp till var och en att uppnå sina mål. Susanne går på enhetens It möten. Ingen Ipad vid öppning och stängning just nu. Alla barn ska få en grundkurs i hantering av Ipaden. Ipaden som val under verkstadstid. Appar som finns tillgängliga då är Matte, språk, TRAS (kategorisera) Nya appar introduceras vid Smartboarden. 5

6 Ipaden används i våra temaarbeten för att filma, spela in ljud, tar fram filmer, ljud. Ge barnen återkoppling via Smartborden, spela upp filmer vi spelat in på paddan. Strömmande video via smartboarden i våra teman. Sagor, sånger, redovisningar t.ex. Hemma hos. Tisdag och torsdag används smartboarden av Hasselmössen mellan Även torsdag mellan Klättermössen använder smartboarden i tema tis,tors,fre. Det finns en Loggbok vid Smartboarden där man skriver vad och hur man använt den. Man signerar det man skrivit för att se att alla använder tekniken. Vi har en extra padda för att jobba med ett barn med särskilt behov. Syftet i dagsläget är att barnet ska lära sig att peka! Datum uppföljning Hasselbacken: Hur/när/av vem Arbetssättet har diskuterats fram av personalen under mötestid. en gjordes den 30/10 av förskollärarna på Hasselbacken. Personalen ligger bra till i Pim, alla har uppnått sina mål för vårterminen. Vissa har även gjort steg två och alla får möjlighet under vecka 44 att jobba med det på arbetstid. Itgruppen ska ha sitt andra möte under vecka 44. Alla känner sig inte bekväma med de tekniska hjälpmedlen än men vi är på god väg. Under vecka 44 ska smartboarden vara på för personalen att testa. De som gått kurs för hjälpa de som inte gått. 4 personal är det som inte var på kursen. Loggboken finns tillgänglig och alla måste fylla i den. Björkviken Ipaden används så gott som dagligen. Pedagogerna tar kort och filmar och vi kan reflektera direkt tillsammans med barnen utan att behöva koppla upp oss till en dator. Språkutvecklande, inte minst för de allra yngsta barnen. Till föräldramötet använde vi Book Creator för att visa hur en dag ser ut här på förskolan och kopplade upp oss på Smartboarden. Ett bra sätt att visa bilder, film och text. Det var uppskattat och det blev bra diskussioner under tiden vi visade boken. I Book Creator har pedagogerna också gjort böcker om barnen inför utvecklingssamtal. Det upplevs enkelt och väldigt användbart. På så sätt har en del dokumentationer gjorts direkt på Ipaden och lagts in i barnens böcker. (Återstår dilemmat huruvida det går att skriva ut de böcker vi gjort.) Barnen använder Ipaden för att spela på. De äldre barnen går efter ett schema för att alla ska få möjlighet att använda den. Oftast spelar barnen tillsammans, och de övar sig i att samarbeta och hjälpa varnadra. Emellanåt sitter de också själva vid Ipaden. Vi tittar och lyssnar på musik, tex på youtube. Enkelt sätt att hitta musik som barnen vill höra. Också ett bra sätt att hitta olika sorters musik/ olika kategorier. Vi har lyssnat på populärmusik, orientalisk musik, latino, klassiskt etc. Vi har kopplat Ipaden till Smartboarden för att få större bildskärm när vi lyssnar på musik och dansar. Vi hämtar också från AV-centralen och ser tex filmer som anknyter till teman vi arbetar med. Pedagogerna är positiva till att använda IT-materialet. Smartboarden känner vi oss dock inte bekväma med! Den är bra som stor bildskärm. Vi pedagoger har faktiskt glömt det vi fick lära oss på utbildningen vi fick. Antagligen för att vi inte direkt praktiserade och övade, men det var ingen som upplevde att vi hade möjlighet till det. Nätverket på Björkviken är segt. Det hakar upp sig ibland och det är ett förtret, både för oss pedagoger när vi arbetar vid datorerna och när vi tillsammans kopplar upp oss mot något tillsammans 6

7 med barnen, när det plötsligt bryts. Humlan Från Humlan ingår en personal i arbetsgruppen it/teknik som bildats under ht All personal kan använda de tekniska hjälpmedel som finns på Humlan. Ipad, kanon samt digitalkamera. Vi arbetar tillsammans med barnen med de olika appar som laddats ner. Vi kan fotografera och filma med ipaden och visa det i större format på väggen med hjälp av kanonen. Dock anser vi att vi behöver mera kunskap och utbildning för att kunna göra och redigera våra filmer. Vi för inte loggbok över hur vi arbetar med ipaden. Tyvärr har inte all personal gjort Pim steg 2 ännu trots att det avsatts tid både på arbetsplatsen och till hemarbete, 1 av 4 har gjort Pim steg 2. Målet är således inte uppnått vad gäller Pim steg 2. Vad gäller att föra loggbok så är det inte gjort men det finns dokumentation som visar hur vi använder tekniken i den dagliga verksamheten. Skogsbrynet Havet ht. 2012, Kajutan och Kabyssen. Fyra pedagoger av sex st. har gjort Pim steg 1 och 2. Målet är att alla skall göra det inom Enheten har bildat en arbetsgrupp för it/teknik under ht All personal känner sig okunniga och är ej bekväma med att hantera de olika tekniska hjälpmedlen vi har tillgång till, men intresse, ambition och vilja finns. Vi tycker att vi har fått för lite utbildning och tid för att lära oss tekniken. Ej från början diskuterat förhållningssätt tillsammans när det gäller användandet av de tekniska hjälpmedlen. Vi försöker göra så bra som möjligt, men skall utöka våra kunskaper för att utveckla teknikområdet i förskolan. Personalen skall läsa, experimentera och lära sig att använda tekniken ännu mer i det pedagogiska arbetet. Gemensamt diskutera förhållningssätt. De tekniska hjälpmedlen används en hel del, men vårat mål är att utveckla detta ännu mer. Fört loggbok till viss del. Några har börjat dokumentera arbetet, medan andra inte fört loggbok ännu. Pedagogerna skall skriva ner i loggboken hur tekniken används De som ej gjort både steg 1 och 2 i PIM skall göra det under Pedagogerna skall försöka att hitta tid för att lära mer om tekniken och därigenom få in det ännu mer som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. Skriva loggbok hur vi använder tekniken i det vardagliga arbetet. Solen Pim fem av sex i arbetslaget har gjort steg 1. Den sjätte har nyligen gjort introduktionskursen. Steg 2 tre har gjort introduktionsfilmen och ska börja på uppgiften. En IT-arbetsgrupp har bildats på enheten. Personalen blir mer och mer bekväm med de olika tekniska hjälpmedlen. En del är mer bekväma och en del mindre bekväma. På Solen har en loggbok precis påbörjats. Där skriver vi in de aktiviteter som görs, vem som gör dem, datum de görs och vilka barn som deltar. Genom loggboken kommer arbetslaget tydligt se vad som görs, vilka som deltar och hur aktiva pedagogerna är. 7

8 Slottsskolan 2. På vår enhet är samtlig pedagogisk personal utrustad med en personlig ipad. Elever i år 7 och 8 har även de en personlig ipad. För eleverna i år 9 finns det en klassuppsättning ipads till utlåning. Samtliga lektionssalar (utom slöjd och hemkunskap) har stationära datorer kopplade till antingen Smartboard eller projektor med ljudanläggning. Vi har en datasal som f.n. är utrustad med 16 bärbara datorer. Utöver detta har vi ett antal (ca. 8) bärbara datorer som kan användas av elever och personal. Vår spec-institution Navet har 8 stationära datorer samt 1 bärbara. Sv2-rummet är utrustat med 4 bärbara datorer. Bildinstitutionen har 4 stationära och 2 bärbara datorer. Våra lärararbetsrum har vardera 2-3 stationära datorer. IT-utrustningen används mycket i verksamheten. För att få en överblick över användandet följer här ett antal exempel på användningsområden: ipads: Eleverna använder dem till sina digitala läromedel. År 7 har sina läromedel i kemi, biologi, fysik, matematik, engelska och svenska i ipaden. År 8 har samma ämnen utom matematik. Under läsåret är vi med i ett pilotprojekt med Gleerups för att utvärdera dessa digitala läromedel. Utöver detta används ipaden till skriv- och anteckningsverktyg, e- postkommunikation, faktasök på Internet, bildbehandlings- och animeringsappar, google earth, musikskapande, fotografering samt filmskapande. Förutom detta använder eleverna diverse appar som kan vara användbara i vissa ämnen (t.ex. receptappar i Hkk, avancerade miniräknare i matten och periodiska systemet i kemin). Vår klassuppsättning med utlånings-ipads används av årskurs 9. De är ganska flitigt använda, men eftersom eleverna inte kan vara inloggade på personliga Apple-ids så har de begränsade användningsområden. De används nästan uteslutande till faktasökning på Internet. Vi har även fått använda dessa ipads för tillfälliga utlån då elever i 7:an och 8:an haft defekta/skadade ipads. Personalen använder ipaden till bl.a. anteckningshjälp, kommunikation, uppdatering av information, skapande av lektioner/presentationer, videofilmning och ljudinspelning av elevarbeten, fotodokumentation, frånvaroregistrering. Givetvis använder vi även de läromedel och lärarhandledningar vi utvärderar tillsammans med Gleerups. Stationära datorer i salarna: Dessa används mycket till strömmande video från AV-media. Det strömmande formatet har på kort tid blivit det nästan enda filmformatet som används. Utöver detta körs det PowerPoint-presentationer och vi har ofta de digitala läromedlen uppslagna på projektorn. I de salar som utrustats med Smartboards (ungefär hälften av våra salar) har läraren även möjligheter att bygga upp lektioner i verktyget Notebook. Antingen kan läraren bygga upp lektioner på förhand under planeringsstadiet, eller så har man möjlighet att efter en lektion spara anteckningar o.d. för att plocka fram vid senare tillfälle, eller kanske till och med maila frånvarande elever. Vi har fått kablar för att kunna ansluta våra ipads till projektorerna. Detta är en användbar funktion om man vill demonstrera appar o.d. 8

9 Stationära datorer i arbetsrum: Eftersom vår lärplattform edwise fungerar mycket dåligt med ipaden så är vi utelämnade till att sköta elevdokumentation på PC:n. Många tycker även att det är bekvämare att arbeta vid en dator med större skärm vid t.ex. större skrivuppgifter och provkonstruktion. Vi har inte så många arbetsstationer men de används flitigt. Dessutom måste allt som vi vill skriva ut gå genom PC:n. Många av oss saknar utskriftsfunktionen på ipaden. 3. Resultaten av IT-stödet är ganska svåra att precisera. IT har blivit en såpass naturlig del av vår pedagogiska vardag att det är få lärare som skulle kunna tänka sig en skola utan ITstöd. En vanlig lektion innehåller ofta både digitala och analoga moment. Skall man ändå försöka precisera vilka resultat IT-stödet har på skolan så kan vi hitta både positiva och negativa sidor. Positivt är givetvis tillgången till all fakta och alla lärresurser som finns på Internet. De redan nämnda strömmande filmernas lättillgänglighet är suverän. De elever som har personliga ipads har ständig tillgång till appar för ordbehandlig, kalkyler, presentation, fotografering, filmning, film- och bildredigering, musikskapande osv. osv. Allt detta skapar möjligheter som var otänkbara för bara några få år sedan. Men vi måste samtidigt se att dessa möjligheter även skapar svårigheter. Vi har stora problem med den distraktion Facebook, chattappar som Kik och diverse spel orsakar. Vi har i nuläget svårt att komma åt detta problem. Vi har också sett att många elever snabbt tappar respekten för ipadens värde. Ett relativt stort antal (ca.15) ipads har gått sönder under läsåret. Under togs det i kommunen, under ledning av IT-pedagog Jan-Erik Karlsson, fram ett dokument som listar de IT-krav som finns beskrivna i LGR11. Enligt vår bedömning så har vi goda möjligheter att uppfylla dessa krav med nuvarande utrustning, förutom möjligtvis kraven på hantering av geografiska informationssystem (GIS) i geografins kursplan. 4. Det finns mängder med goda exempel på hur våra pedagoger använder IT i sin undervisning. Här är några exempel: I Musiken används ipaden mycket till både musicerande, rytmträning och framställande av musikvideos. Bilden använder den till att göra animeringar och bildbehandlingar. Svenskämnet gör givetvis mycket skrivövningar digitalt. IT-stödet kommer även in som en förstärkning för de elever som har läs- och skrivsvårigheter. SO:n har bl.a. arbetat med historiska filmprojekt, Google Earth, digitala presentationer, och anteckningsstöd i appar som Notability. I matematiken har vi kunnat arbeta med avancerade grafritare i ipaden, diverse digitala färdighetsträningsappar och trevliga mattespel. Listan kan göras lång. För att se resultaten av vårt pilotprojekt för utvärdering av digitala läromedel tillsammans med Gleerups, gå till Under länken Interaktiva böcker Pilot 7-9 finns våra blogginlägg med synpunkter. 9

10 Förslag på områden som behöver förbättras: Vi måste få en lärplattform som fungerar med ipaden. Skall vi överge edwise eller satsa på annan teknik än apples? Detta MÅSTE lösas. Vi måste ha en mailfunktion som kan administreras av skolan. Dagens upplägg där eleverna får skapa egna mailkonton (pga. edwise mail inte fungerar) är inte bra. Alldeles för många elever glömmer inloggningsuppgifter och har mailstrul. Hur skall vi komma åt distraktionen i form av Facebook, chatt och spel? Totalförbud? Hur skall vi administrera elevernas konton till appstore? Hur får vi eleverna att bli mer rädda om sina ipads? Det måste vara möjligt att skriva ut från våra ipads. Vi ser med oro på de höga kostnaderna för digitala läromedel. Ofta kostar digitala varianter 2-3 ggr så mycket som tryckta böcker med tanke på att vi är vana vid att återanvända böckerna flera år. Läromedelskontona måste höjas om vi ska ha råd med inköp av digitala läromedel. PIM görs i kvartal 4 år 2013 PIM 2012 Antal som examinerats sedan förra mätningen ht 2011 Totalt antal examinerade Norra området 2 22 Köpings skola 7 11 Viktoriaskolan 2 29 Slottsskolan 0 20 Södra området Borgholms förskolor Musikskolan 0 1 I tabellen redovisas hur många som examinerats på någon nivå sedan vi gjorde den förra mätningen för ett drygt år sedan. Det framgår också hur många som överhuvudtaget examinerats på någon nivå sedan vi började med PIM En reservation måste göras för att personal har bytt arbetsplats sedan förra mätningen och då kanske hamnat fel i den här statistiken. Här framgår inte helt hur enheterna ligger till i förhållande till kommunens uppsatta mål, men ni kan få en uppfattning om den nuvarande och om den totala aktiviteten i PIM. 10

11 Norra området Vi har inte prioriterat PIM under detta år. Vi behöver avsätta tid t ex halv studiedag för detta. Det är kanske också så att vi ska satsa mer på direkta och konkreta utbildningar mot efterfrågade ITkompetenser. Avsätta studiedagstid för PIM. Genomföra fler riktade 2013 utbildningar tex kring bloggar, flippade klassrum, smartboards. Köpings skola Viktoriaskolan På Viktoriaskolan finns endast två pedagoger som inte uppnått nivå 1. För att få en full måluppfyllelse hos personal måste dessa båda ges förutsättningar och stöttning för att nå nivå 1. Rektor Överenskommelse med berörd personal Under vt 13 Södra området Inom södra ro. har vi lyckats med att nå upp till de mål som förvaltningen hade satt upp. Vi har avsatt tid på studiedagar och andra tillfällen för att hinna med. Även i förskolan har man åkt in till datateket och kommit igång sedan har man fortsatt hemma. All personal har varit fantastiskt duktiga och alla har gjort så gott man har kunnat så att vi tillsammans nådde målet! Därför är det mycket glädjande att förvaltningen nu börjar en it-satsning på södra området. Rektor/Arbetslagsledare Ge ny personal tillfälle att komma igång med PIM När det är lämpligt utifrån verksamheten. 11

12 Borgholms förskolor Se ovan. Slottsskolan PIM har fört en mycket anonym tillvaro under de senaste två läsåren. Det har inte funnits någon som drivit frågan på enheten. Personalen har inte velat lägga ner egen tid för att höja PIM-nivån. Skolan har inte avsatt några studiedagar eller komptid för PIM-arbetet. Dessutom kom teknikskiftet till ipads in vid julen 2011 för oss på Slottsskolan. Då var intresset större för att lära sig den tekniken än att jobba med PIM. Skall vi fortsätta satsa på PIM måste nog skolan/kommunen avsätta studiedagar eller åtminstone komptid till detta. SVA och modersmål görs i kvartal 4 år 2013 Ur Q4 år 2011, förvaltningens förslag till åtgärder: Det krävs samordnade insatser, exempelvis att sammanföra elever från samma språkgrupp så att det blir möjligt att skapa undervisningsgrupper. Samordning mellan skolorna vad gäller SVA-kompetens är också nödvändig. Möjligheten att genomföra distansundervisning på webben i samarbete med Kalmar bör utredas vidare. På förskolorna har en arbetsgrupp tillsatts för att skapa goda exempel och rutiner för modersmålsstudier på förskolan. 1. Hur har du löst undervisningen för de elever på din enhet/dina enheter som är berättigade till SVA? 2. Hur har du löst undervisningen för de elever på din enhet/dina enheter som är berättigade till modersmålsundervisning? 3. Hur har du löst modersmålsstödet för de barn i din förskola/dina förskolor som är berättigade till sådant stöd? 12

13 Norra området Vår SVA-lärare har varit tjänstledig under året och eftersom det har varit en liten del i den tjänsten har vi inte kunnat ersätta den kompetensen med någon behörig SVA-lärare. Det uppdraget har utförts av andra lärare bl a ordinarie lärare i svenska. Vi har inte kunnat genom föra någon modersmålsundervisning. Det har varit mycket svårt att ge mer än allmänt språkstöd för de barn som har ett annat modersmål än svenska i förskolan. Köpings skola De elever som är berättigade till SVA får undervisning av behörig SVA-lärare. De elever som är berättigade till modersmålsundervisning får ej behovet tillgodosett. Ingen modersmålsundervisning ges. Undervisningen ges både i särskild undervisningsgrupp och inom klassens ram. Ansvarig är SVA- lärare i samarbete med berörda pedagoger. Eftersom det är få elever på enheten, som är berättigade till modersmålsundervisning i olika språk, skulle en central samordning inom kommunen kunna möjliggöra detta. Fortlöpande uppföljning, exempelvis med stöd av bedömningsmaterialet Nya språket lyfter, och avstämning mot kursplanemålen görs av SVA-lärare tillsammans med berörda pedagoger. Viktoriaskolan 1. Arbetet med SVA-eleverna på Viktoriaskolan är mycket varierande och flexibelt, beroende på vilka elever jag har. Nyanlända elever försöker jag träffa varje dag, andra behöver kanske inte mer än en lektion i veckan och då arbetar vi med sådant som behöver befästas extra. Viktigt är att eleverna lär sig basordförrådet samtidigt som de lär sig ämnesorden som lärs in för varje årskurs. Därför är det viktigt att eleven får delta i den ordinarie klassundervisningen. Jag försöker så mycket som möjligt samarbeta med övriga lärare i klassen. När ex ett nytt temaarbete inleds i klassen kan jag ge eleverna förförståelsen av vissa specifika ord som ingår i temat och även förbereda dem på vad som ska ske. Jag försöker integrera det de lär sig i klassrummet med "bassvenskan". Ibland sker det inne i klassrummet tillsammans med övriga klassen, men oftast enskilt eller tillsammans med andra elever på samma nivå. För att nå ett gott resultat gäller samarbete och samsyn. Alla lärare på Viktoriaskolan tar lika stort ansvar för att eleverna ska lära sig svenska och försöker underlätta så mycket som möjligt för att eleverna ska komma in i det svenska språket./ Eva CL (SVA-lärare på Viktoriaskolan) 2. Emma Fredriksson har två undervisningsgrupper i modersmål engelska med 4 respektive 2 13

14 elever. Grupperna är baserade på elevernas ålder och förkunskaper. Undervisningstiden är 40 minuter per grupp per vecka. De elever som har annat modersmål än svenska och engelska har idag inte någon modersmålsundervisning. 3. En av eleverna tillhör förskoleklass och ingår i en av grupperna. Rektor De elever som har annat modersmål än svenska och engelska ges Ht 13 möjlighet att få modersmålsundervisning i sina respektive språk. Södra området 1. De två elever som eventuellt skulle vara berättigade till SVA har fått extra stöd inom den vanliga kursplanen. Skolinspektionen rekommenderade mig att göra så när de var på besök. 2. Jag har elever som är berättigade till modermålsstöd men vi har ännu inte lyckats samordna med andra skolor för att få ihop en grupp. 3. Har inte några grupper som har modermålsstöd i förskolan. Rektor Regelbundet stämma av läget med I början av varje termin. övriga rektorer för att se om vi kan samverka för att bilda en grupp. Borgholms förskolor Förskolorna arbetar efter den handlingsplan som arbetsgruppen tog fram. Arbetsgruppen som tog fram handlingsplanen och förskolechef. En revidering av planen skall göras årligen där exempel på material/aktiviteter komletteras i takt med detta utvecklingsområde. Årligen under perioden augusti-september. Slottsskolan Slottsskolan har upprättat förslag till mottagande och individuell planering för dessa elever utifrån Skolverkets allmänna råd. Mari Blad och personal som arbetar med sva-elever har tillsammans utarbetad ett observationsmaterial. Med stöd av ovanstående dokument får eleven undervisning i sva (Annika Hellroth) och därtill ämnesstöd i Navet (Jonas Olsson) 14

15 Nätverkens årsrapporter görs i kvartal 4 år 2013 Rapporterna har tidigare skickats ut till rektorerna. Norra området Nätverksdeltagarna behöver få uppgifter som på ett naturligt sätt sedan också ska redovisas återrapporteras till hela skolan/förskolan. Nätverkens eget arbete har ju varje nätverk redovisat i sin rapport. Vi ska också ge de olika nätverken möjlighet att sikta och satsa på olika saker, exemplet praktiskt-estetiska nätverket. Alltid ge tid och möjlighet och ett krav att rapportera från nätverken vid arbetsplatsträffar. Köpings skola Viktoriaskolan Borgholms förskolor 15

16 Södra området Det är intressant att läsa nätverkens årsredovisningar och jag har gjort följande reflektioner: Det verkar vara lättare att få engagemang i de nätverk som har haft konkreta uppgifter, typ revidera mattematris eller engelska checklistan. Att hjälpas åt att skapa LPP:er borde väl också vara en konkret uppgift som man kan känna att man har nytta av i sitt arbete. Att bli säkrare i sin bedömning av elevarbeten och kunna stämma av med varandra på bedömningskonferenser måste också vara värdefullt. Med tiden får vi en ökad samsynthet vilket skapar större trygghet i bedömningsarbetet. En viktig uppgift för nätverken! En synpunkt från slöjdnätverket om att växla slöjdart varannan vecka tror jag kan upplevas rörigt. Har man otur och är sjuk en slöjddag kan det dröja en månad till nästa gång man får fortsätta. Jag tror att eleverna vill se framsteg och inte hålla på med två slöjdprojekt samtidigt. Det blir också svårt på småskolor där man bara har en slöjdsal och måst köra terminsvis. Specialpedagogiska-/Svenskanätverkets satsning på att köpa in en bok till alla i nätverket för att sedan diskutera är säkert utvecklande. Så borde vi kanske göra i våra arbetslag och sedan få tid att diskutera vad vi läst i mindre grupper t.ex. på en APT. Alla får vara aktiva och utvecklas! När vi läste specialpedagogik läste man gemensam litteratur som man sedan diskuterade i grupper på den egna skolan vilket alla tyckte var givande. Genusnätverkets rapport tar också upp intressanta synpunkter. Att flickor upplever större stress/press i skolan än pojkar har flera undersökningar visat. Här gäller det att vi som pedagoger försöker att sätta rimliga krav på alla. Gör ditt bästa men överarbeta inte! Jag tror att det är viktigt att man tar upp och pratar om sådana frågor redan i sexan när man kanske känner stress/press inför sina första betyg. Viktigt att man och att man också får misslyckas ibland, det är ingen katastrof. Vad lärde jag mig på det här? Skapa en trygg o lugn studiemiljö. Här kommer den sista punkten upp i redovisningen Värdegrunden att vi i skolan värnar om de mjuka värdena. Barn som är trygga och mår bra har en högre måluppfyllelse! I södra ro. har vi tillsammans tagit fram ett material som vi kallar våra tre grundpelare där är den sociala biten med trygghet punkt nummer ett. Rektorsgrupp/Nätverksledare Rektor/Arbetslagsledare Rektor Tydliga mål/uppgifter till nätverken av nätverkens arbete på AE-konferens Läsa gemensam litteratur och sedan diskutera. Inför varje termin Ett par ggr/termin Inför en APT 16

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

Surfplatta i förskolan

Surfplatta i förskolan Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län

UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1 år 2013 Sammanställning alla enheter UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län Måluppfyllelse åk 1-5 görs i kvartal 3 år 2013 Köpings skola

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (8) 2011-11-07 HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012 Barn kommer tidigt i kontakt med IT och det är

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola 2014-2015 IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola Björklinge skola Skuttunge skola 2014 2015 IT-strategi för Björklinge skola & Skuttunge skola IT i skolan, brukar ofta kallas IKT (Information, Kommunikation

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån. Köping (22) Åkerbo (19) Viktoria A (21)

Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån. Köping (22) Åkerbo (19) Viktoria A (21) Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 3-2011 Utbildningsförvaltningen A. Uppföljning av nationella mål Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån 100 90 80 70 ma

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner

Läs mer

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat LOVISEDALSSKOLAN 2013 Utvärdering av mål och resultat 2012-13 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 5 2.3 Analys av resultat i läs- och

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Liatorps förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan... 3 2. Årets utvecklingsområden... 4 3. Normer och värden... 4 4. Utveckling och lärande...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 2010-10-20 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Inventering av IT struktur... 3 4. Datorer...3 5. Personal PC... 4 6. Interaktiva skrivtavlor,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentägare Agneta Forsvik Lundmark Dokumentnamn Verktyg för arbetet med digitalt lärande i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014 +1 (6) Krusboda skola Lokal IT plan HT2013 VT2014 +2 (6) En likvärdig skola IT planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Elever i behov av särskilt stöd ska garanteras

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Årsplan Läsår 13/14 Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Beskrivning av förutsättningar Upptagningsområde Antal avdelningar Antal barn Antal personal Varav barnskötare

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan IKT-handlingsplan för Vallhovskolan Inledning HT-13 gick Vallhovskolan in i kommunens 1-1 satsning och våra elever från åk.1 fick en egen dator. Satsningen på 1-1 är en del av kommunens strategi för ökad

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014. Lisa Eriksson och Perra Jansson

Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014. Lisa Eriksson och Perra Jansson Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014 Lisa Eriksson och Perra Jansson Syfte och mål Syfte Syftet är att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg för att stödja barnets lärande

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Blåhammarens förskola

Blåhammarens förskola Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. ROBERT OLSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 35 78 388 393 Kommunbidrag

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014

Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Vision och målsättning Målet med Myrjöskolans IT-satsning är att förbereda eleverna inför framtida studier och arbetsliv där IT tillsammans med den senaste teknologin är

Läs mer

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015) Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015) Välkomna! Kevinge förskola är en kommunal förskola i västra Danderyd med fyra avdelningar för barn i åldern 1-5 år. Förskolan ligger centralt och naturskönt

Läs mer

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013 IKT-plan för lärande Förskola, grundskola och grundsärskola Härryda kommun 2011-2013 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Digital teknik och infrastruktur... 5 Lärande... 6 Kommunikation

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

Handlingsplan 2014-2015

Handlingsplan 2014-2015 2014-08-11 Handlingsplan 2014-2015 Använd bifogade blankett, fyll i. Rutorna växer vartefter ni skriver. Utgå ifrån: Åses mål: Synligt lärande-digitalt lärande-kollegialt lärande-ledarskap Ökad måluppfyllelse

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

It-strategi för Väddöenheten

It-strategi för Väddöenheten It-strategi för Väddöenheten Fortbildning Pim nivå 3 för alla pedagoger under läsåret 12-13. Kollegiehandledning. Introduktion i november 2012 3 kollegiehandledningsperioder under läsåret 2013-14. 6 kollegiehandledare

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2013/2014 Backaskolan Trollbacken och Hasselbacken Ansvarig rektor: Kerstin Lellky Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän,

Läs mer

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av

Läs mer

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen 2015 IKT-plan 2015 Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Innehåll IKT-plan Abrahamsbergsskolan 2015... 2 Vad är IKT och digital kompetens?...

Läs mer

Kvartalsrapport Faktisk tid i barnomsorg och skolbarnsomsorg

Kvartalsrapport Faktisk tid i barnomsorg och skolbarnsomsorg Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 4 2010 Faktisk tid i barnomsorg och skolbarnsomsorg Här visas den faktiska tiden, ställd mot den bokade tiden, i barnomsorg och skolbarnsomsorg. De röda linjerna

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Arbetsplan läsåret 15/16. Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9

Arbetsplan läsåret 15/16. Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Arbetsplan läsåret 15/16 Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Innehåll Almby/Brickebacken arbetsplan... 3 Syfte Bakgrund Kvalitétsarbete... 4 Prioriterade områden... 5 Arbetsmiljö Fritidsverksamheten Kompetensutveckling...7

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer