Kvalitetsredovisning för Uppsala Enskilda Skola Läsåret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för Uppsala Enskilda Skola Läsåret 2012-2013"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Uppsala Enskilda Skola Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 1.1. Vision 1.2. Organisation 1.3. Rektors uppdrag 2. Skolans kvalitetsarbete 2.1. Skolans verksamhetsmål Verksamhetsmål: Förankra värdegrunden Verksamhetsmål: Förankra och vidareutveckla profilen Den läsande skolan Verksamhetsmål: Hållbar utveckling 3. Resultat och måluppfyllelse 3.1 Kunskapsresultat 3.2 Trivsel och trygghet 4. Presentation av fritidshemmet 4.1. Vision 4.2. Organisation 4.3. Resultat enkätundersökning 5. Utvecklingsplan/åtagande 5.1 Kortsiktiga mål 5.2 Långsiktiga mål 6. Bilagor 6.1. Likabehandlingsplanen 6.2. Verksamhetsmål 6.3. Trivselenkät 6.4. Arbetsmiljöenkät 2

3 1 Presentation av skolan 1.1 Vision På Uppsala Enskilda Skola strävar vi efter att skapa ett lustfyllt lärande till våra vetgiriga elever. Att möta eleverna på deras egen nivå och ge dem förutsättningar att lyckas ska alltid vara viktiga utgångspunkter för oss som arbetar på skolan. Språket och litteraturen genomsyrar allt vårt arbete. Vi ägnar stor omsorg åt såväl det talade som skrivna språket och vill väcka elevernas lust och glädje för litteratur. Att upptäcka skönlitteratur, det vi kallar för klassiker likaväl som nyskriven poesi och prosa är en väg till att berika sitt eget språk. Att läsa och förstå det man läser är nyckeln till framgång i skolarbetet. 1.2 Organisation Uppsala Enskilda Skola ingår i stiftelsen Liten Lär. Skolan ligger placerad mitt i ett utvecklingsområde med flera skolor, BMC, Ångströmslaboratoriet och Läkemedelsverket som nära grannar. Uppsala Enskilda Skola tar emot barn i åldrarna 6 upp till 12 år, från förskoleklass upp till år 5. Många av våra elever som börjar förskoleklass kommer från småbarnsskolan Liten Lär, men vi får också en hel del andra elever. Under läsåret 2012/2013 har vi haft 147 elever på skolan, varav 49% är flickor. Det fanns sju (7) klasser på Uppsala Enskilda Skola två fsk-klasser, 1, 2A, 2B, 3, och 4/5. Uppsala Enskilda Skola hade under läsåret en personalstyrka på 25 personer, varav 8 män. Av dessa är 17 heltidsanställda och 8 deltidsanställda. Samtliga klasslärare är behöriga. Skolan har en speciallärare på heltid, vilken har magisterutbildning i specialpedagogik. Skolan har haft fem (5) personer anställda som elevassistenter, dessa personer finns även med i fritidsverksamheten. På fritids arbetar sex (6) fritidsassistenter. I köket arbetar husmor som ansvarar för beställning och servering av skollunch och mellanmål till fritids. Hon ansvarar också för beställning av förbruksmaterial. Skolan har en musiklärare anställd på deltid. För elever i årskurs 3-5 har skolan en överenskommelse med Sunnerstaskolan, vilket innebär att vi för dessa elever köper undervisning i trä- och textilslöjd. Från och med detta läsår har vi ingått ett avtal med Studenthälsan som innebär att våra elever i åk 3-5 har idrott på Campus Skolledningen består av rektor Anna-Lena Lundström, bitr rektor Malin Olsson, som bistås av administratör Kristin Norgren. 3

4 Arbetslagsledarna från de tre arbetslagen ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med rektor och bitr rektor. Ledningsgruppen sammanträder jämna veckor. Skolan är ansluten till Centrala Skolhälsovården. Vi har en skolsköterska som arbetar på skolan 12 timmar/vecka, och har också tillgång till skolläkare vid behov. Sedan 1/1-13 har skolan ett avtal med Ekeby Hälsocenter, varifrån vi får skolsköterska. Skolan anlitar, sedan augusti 2006, en skolpsykolog för såväl utredningar som konsultation. Det finns tre arbetslag på skolan; arbetslag 1 år fsk-2, arbetslag 2 år 3-5 och arbetslag 3 fritids. Arbetslag 1 och 2 har möten varannan vecka och arbetslag 3 har möten varje vecka. 1.3 Rektors uppdrag Som rektor har jag tre roller: Jag är verksamhetsansvarig, arbetsgivare och ledare. Som verksamhets- och ekonomiskt ansvarig ska jag, tillsammans med mina medarbetare, utveckla verksamheten utifrån överenskomna och fastslagna riktlinjer. Jag ska upprätta budget och se till att den hålls. Jag ska bryta ner övergripande mål och bidra till att vi når förväntade resultat. Jag ska också följa upp verksamheten och vidta de åtgärder som kan vara nödvändiga. Som arbetsgivare ska jag stå bakom fattade beslut och bidra till att de förankras i verksamheten. Jag ska också vara ytterst ansvarig för ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Som ledare är jag den som ska motivera och stödja mina medarbetare. Jag ska vara lyhörd och skapa förutsättningar för dialog och delaktighet. Som ledare ska jag formulera vårt uppdrag på ett tydligt sätt och jag ska följa upp individuella prestationer. I mitt ledarskap ska jag vara ett föredöme genom mitt engagemang och min empati. Jag ska vara rak och tydlig och stå för mina åsikter. Jag ska kunna anpassa mitt ledarskap till olika situationer. Jag ska agera i överensstämmelse med vad jag säger. Jag ska finnas tillgänglig för elever, föräldrar och mina medarbetare. 4

5 2 Skolans kvalitetsarbete För att höja och utveckla en verksamhets kvalitet krävs utvärdering och reflektion. Genom det dras erfarenheter och lärdomar om sådant som fungerat bra och om sådant som fungerat mindre bra. Utgångspunkten för arbetet i skolan är alltid vårt uppdrag såsom det finns beskrivet i läroplanen. Genom att se och fokusera på våra styrkor kan vi hela tiden utveckla vår verksamhet. I arbetslagen görs en större uppföljning av verksamhetsmålen inför vårterminsstart. I slutet av läsåret utvärderar arbetslagen läsårets verksamhetsmål. Utvärderingen sammanställs och skrivs in i kvalitetsredovisningen. Vid det nya läsårets början, går arbetslagen igenom den reviderade kvalitetsredovisningen och bidrar med eventuella korrigeringar. Med kvalitetsredovisningen och läroplanen som bakgrund, sätter vi upp de verksamhetsmål som ska gälla för hela skolverksamheten det kommande läsåret. Likabehandlingsplanen, som gäller för både skola och fritids, uppdateras av trygghetsteamet - i samråd med både elevråd och all personal - i början av varje läsår. I likabehandlingsplanen ligger också våra trivselregler som uppdateras och beslutas om av elevrådet. När den reviderade likabehandlingsplanen är fastställd, läggs den ut på vår hemsida. Två gånger/läsår görs en trivselenkät bland alla elever på skolan. Resultatet av den presenteras både för personal och för elever, där man samtidigt för diskussioner kring vad man behöver förbättra för att uppnå ännu större trivsel på skolan, t ex rutiner vid rastvakterna, matsal, korridorer. En gång per år gör Uppsala kommun en trivselenkät som riktar sig till åk 5 samt de barn i åk 2 och 3 som går på fritids. Personalen gör en arbetsmiljöenkät en gång/läsår, där skolledningen har en möjlighet att kontinuerligt följa upp bl a hur personalen upplever sina arbetsuppgifter, möjligheter att påverka sin arbetssituation och hur informationsflödet fungerar. Vi gör regelbundna utvärderingar av studiedagar och pedagogiska möten för att kunna förbättra dessa och göra dem så meningsfulla som möjligt. 5

6 2.1 Skolans verksamhetsmål Uppsala Enskilda Skola utarbetar verksamhetsmål för skola och fritidshem i början av läsåret. De nya verksamhetsmålen ska arbetas fram med utgångspunkt från utvärderingen vi gjorde efter läsåret 2012/2013, och ska naturligtvis ha en stark koppling till Lgr-11. Förslag till verksamhetsmål tas fram i arbetslagen och antas därefter i ledningsgruppen. Inför läsåret 2012/2013 beslutade personalgruppen om tre verksamhetsmål. Det var inom områden där vi såg stora utvecklingsmöjligheter för vår verksamhet. Våra verksamhetsmål blev: Förankra värdegrunden Förankra och vidareutveckla profilen Den läsande skolan. Hållbar utveckling Till dessa mål hör ett antal åtaganden som personalen ska göra för att vi ska uppnå målen. Dessa utvärderas vid två tillfällen, dels på studiedag i januari och dels i juni. Halvårsutvärderingen har som syfte att personalgruppen ska ta reda på om vi är på rätt väg, och vad vi behöver förstärka i vårt arbete för att kunna uppnå målen i slutet av läsåret. Juniutvärderingen är en summering av arbetet under hela läsåret, där vi reflekterar över det som vi gjort bra och ser vad vi skulle ha behövt göra mer av Verksamhetsmål: Förankra värdegrunden Bakgrund till val av verksamhetsmålet Värdegrunden är skolans gemensamma plattform som vi alla har att utgå från i alla situationer. Den ska vara ett stöd för oss i arbetet med att öka tryggheten för alla elever på Uppsala Enskilda Skola. Genom att öka elevernas tolerans för olika åsikter och kunskap om hur gemensamma beslut fattas, kan vi förebygga konflikter mellan elever. Tryggheten är fundamental eftersom den leder till bättre undervisning och kunskapsutveckling. I fritidsverksamheten bygger mycket av aktiviteterna på socialt samspel, och därför blir det viktigt att arbeta medvetet med värdegrunden för att stärka respekten för varandra och att lära sig att ta hänsyn till andra människor. Eleverna ska utveckla en vilja att handla med andras bästa för ögonen. Hittills genomförda insatser - Läsåret startade med en gemensam upptakt/kickoff i skolans närområde där eleverna blev indelade i åldersblandade grupper och vi sedan lärde ut skolgårdslekar. - Elever och personal har tillsammans reviderat skolans värdegrund. - Klassråd med utgångspunkt i värdegrund och trivselregler. - Samtal med elever utifrån aktuella händelser och situationer. - Vänskapsveckan inkluderande vänskapspyssel och diskussioner om hur man är en bra kompis. - Åk 3 har löpande under året haft trivsel- och likabehandlingstema, där man bl a med filmer 6

7 som utgångspunkt diskuterat olika dilemmasituationer under rubriken Om du var jag. Klassen har också läst och samtalat kring boken Tolerans vi är alla olika, samt haft besök av personal från BUP vilka föreläste om olika funktionsnedsättningar. - Medveten träning i att ge positiv uppskattning till kamrater. - Åk 4/5 har haft ett må-bra-tema med no/sv integrerat med värdegrundsarbete, där sociala relationer och beteende på internet diskuterats utifrån dess påverkan på hur man mår. - I åk 3-5 har det funnits tillfällen till samtal/diskussioner i tjej- och killgrupper, rörande t ex utseendefixering och medias framställning av könsroller samt sex och samlevnad. - På fritids har barnen regelbundet haft en bakgrupp där försäljningen av det bakade har gått till det fadderbarn som fritids har genom SOS barnbyar. - Som ett steg i entreprenöriellt lärande och fritids värdegrundsprojekt togs kontakt med Akademiska barnsjukhuset, vilket resulterade i att man därifrån hade önskemål om utsmyckning av sjukhusets lekterapi. Barnen i åk 3-5 skapade akvarellmålningar som överlämnades till barnsjukhuset. - Trygghetsteamet har vid några tillfällen kunnat bistå klassläraren vid konflikthantering. Reflektioner, slutsatser och lärdomar Diskussionerna och samtalen i tjej- och killgrupperna har upplevts mycket positivt av eleverna, och vår uppfattning är att delade grupper har gett ett öppnare samtalsklimat. En reflektion inför nästa läsår är att arbeta strukturerat på detta sätt, genom t ex regelbundet inplanerade gruppträffar med olika tema. I dilemmadiskussioner har det varit positivt att ha en film som utgångspunkt eftersom samtalen då har tagit sin början i filmen men med förankring i elevernas verklighet. Vår uppfattning är dock att det skulle ha gynnat diskussionerna om vi även vid dessa tillfällen haft skilda tjej- och killgrupper. Idén med fadderbarn och hur fritids ska samla in pengar till det barnet har varit bra, men projektet har inte kunnat förankras i hela fritidsgruppen och inte heller hos samtliga föräldrar. Inför nästa läsår ska fritids därför ha bättre information och återkoppling till såväl barn som föräldrar. Akvarellmålningen blev ett lyckat projekt där barnen var delaktiga i hela processen från skapandet till överlämnandet. Ett önskemål är att nästa läsår göra liknande projekt som gynnar samhället. Arbetet med revideringen av skolans värdegrund upplevdes som mycket positiv där vi hade som mål att alla på skolan, både elever och personal, skulle vara delaktiga i arbetet. Förslag till ny värdegrund diskuterades på klassråd, elevråd och personalmöte för att till sist antas i ledningsgruppen. När revideringen var slutförd vid årsskiftet blev det tyvärr så att implementeringen av den nya värdegrunden föll bort under vårterminen, varför det är prioriterat att vid läsårsstarten 2013 fullfölja och förankra det arbetet. 7

8 2.1.2 Verksamhetsmål: Förankra och vidareutveckla profilen Den läsande skolan Bakgrund till val av utvecklingsområdet Då skolan har en uttalad profil, är det viktigt att sträva efter vad som utmärker arbetet med läsning på vår skola. Vi har därför beslutat att detta utvecklingsområde ska vara ständigt återkommande för oss på UES och det involverar hela skolan dvs även fritidsverksamheten. Det är viktigt att allt arbete bygger på forskningsbaserat resultat, att personal får relevant fortbildning, och att vi har en god dokumentation av det arbete vi gör tillsammans med eleverna. Vi vill inte bara ge våra elever en god grund att stå på när det gäller läsning, vi vill också framhålla lusten och glädjen i läsning och lärande. Hittills genomförda aktiviteter - Hela skolan läser - Bildandet av skolans litteraturråd med representanter från skolans alla klasser. - Skolans egna bibliotek har strukturerats upp. - Föräldrakafé där Paula föreläste om läsutveckling. - Regelbundet inbokade bibliotektsbesök (Stadsbiblioteket och Gottsundabibliotektet). - I åk 1 har man haft bokpresentationer, där man samtalat kring böcker som finns i klassrummet och böcker som man redan läst. - Åk 1 har haft besök av författaren Anette Skålberg som inspirerat eleverna till att skriva egna texter. - Åk 2 har haft par- och gruppläsning och efterföljande boksamtal. - Deltagande i Bokjuryn. - Arbete med ordförståelse kopplat till no och so. - Skoltidningens reportrar har kommit till klasserna och läst sina artiklar och diskuterat dessa med eleverna. - Högläsning i par med skriftliga reflektioner (åk 3). - Läsförståelse och arbete med lässtrategier utifrån faktatexter (åk 3-5). - Bokpanel, dvs förberedd redovisning av läst bok. - Nyhetsbevakning, läxuppgift att söka nyheter och med egna ord återberätta den skriftligt. - Gruppläsning/högläsning med redovisning inför klassen (åk 4/5). - Boksamtal. - Läsutmaning med gemensamt mål. - Läsveckor med poängsamling, ett gemensamt mål att nå och avslutning som final (åk 3-5). - Fritids uppmärksammade internationella barnboksdagen med att vid alla mellanmål under en vecka läsa HC Andersen. Eleverna fick skapa pyssel med anknytning till berättelserna samt tillsammans med personal samtala om innehållet i berättelsen om den fula ankungen. - Fritids iordningställde ett rum för läsning i lugn och ro, och elever och personal besökte stadsbiblioteket för att låna böcker till detta rum. - Fritids har också arrangerat högläsningstillfällen där man gett barnen möjlighet att välja olika genrer. Äldre barn har också getts möjlighet att läsa för förskoleklassbarnen vid deras mellanmål. 8

9 - Vid alla mellanmål har funnits tillfälle till antingen högläsning eller ljudbok. - Kompetensutveckling i form studiedagar, dels 30 november (tillsammans med Liten Lär) och 7 januari. Reflektioner, slutsatser och lärdomar Studiedagen den 30 november hade vi tre externa föreläsare; två litteraturforskare, samt chefen för Uppsala Stadsbiblioteks barnavdelning. Den 7 januari då vi arbetade med läsutveckling i olika nivåer under ledning av vår specialpedagog. Denna studiedag var mycket uppskattad då den gav många konkreta idéer till klassrumsarbetet och fritidsverksamheten. Den formen av kompetensutveckling är meningsfull och något som vi strävar efter att fortsätta med då vi har mycket kompetens i huset. Det är dock viktigt att vi inte tappar bort återkopplingen efter ett sådant utbildningstillfälle. Vi behöver kommande läsår sammanställa våra erfarenheter gällande progressionen i läsförståelse fsk-åk5, och skapa ett dokument som kan presenteras vid t ex föräldramöten eller föräldrakafé. Hemsidan skulle kunna användas till att i större utsträckning visa elevarbeten kopplade till läsning. Som lärare kan man ibland tycka att det är svårt motivera eleverna till att läsa och att hitta böcker på rätt nivå. Inför kommande läsår behöver vi därför hitta tillfällen där vi själva kan få inspiration och vägledning, t ex genom biblioteket. Fritids har upplevt att arbetet med att förankra profilen har varit mycket positivt, och vill fortsätta arbetet kommande läsår och även försöka förmå fler elever att författa egna texter. 9

10 2.1.3 Verksamhetsmål: Hållbar utveckling Bakgrund till val av utvecklingsområdet Hållbar utveckling är ett grundläggande område som berör alla. I en demokratisk skola är det en skyldighet att fostra elever till att ta ansvar för sina handlingar och lära om hur vårt handlande påverkar vår jord och miljön runt omkring oss. I vårt uppdrag ingår att ge våra elever kunskap och förståelse för den egna livsstilens betydelse för miljö och samhälle. Genom att arbeta med hållbar utveckling kan vi ge kunskaper om människors olika förutsättningar och orsaker till detta, vilket ansvar vi har för att skapa en god miljö och hållbar utveckling i vår närmiljö. Hittills genomförda aktiviteter - Nobelarbetet; uppfinningar med fokus att hjälpa andra människor med tillgång till rent vatten, mat sjukvård, mediciner mm (åk 5). - Värdegrundsarbetet; sociala spektret av hållbar utveckling (åk 4-5). - Forntiden; vad lämnar man efter sig till omvärlden och efterkommande? Samtal kring material, kretslopp och naturen (åk 3). - Tema om mat; hur man kan bidra till hållbar utveckling genom att välja ekologiskt och närproducerat (åk 3). - En representant från cateringföretaget som levererar skolluncherna (Happy Food) besökte åk 3-5 och informerade om ekologiskt odlad mat, närproduktion samt gav tips på hur man själv som konsument kan bidra till hållbar utveckling. - En återvinningsstation har upprättats på fritids och är nu självgående, där barnen själva kommer på vad man kan använda och skapa av återvunnet material. - Källsortering i klassrum, personalrum, på fritids och i matsal. Reflektioner, slutsatser och lärdomar Utvecklingsområdet Hållbar utveckling har engagerat både elever och personal under året som gått. Det är ett ständigt pågående arbete och det behöver upprepas gång på gång att lära sig respekt och hänsyn. De sociala delarna av HUT är nära förknippade med skolans värdegrund. Det gäller att närma sig temat Hållbar utveckling på ett varsamt sätt och vara medveten om att många barn är känsliga och kan bli rädda om man presenterar miljöperspektiv på ett dystert sätt. När det gäller t ex växthuseffekt, bekämpningsmedel, tredje världens problem m m bör eleverna få kunskap och samtidigt känna tilltro och inte hopplöshet. Det är viktigt hur man förmedlar kunskapen. Projektet med återvinningsstationen på fritids fungerar bra och barnen använder som det var tänkt. En utveckling skulle kunna vara att göra en källsorteringsstation, där barnen är delaktiga vid sorteringen. Inför nästa läsår vill fritids planera in projekt som ägnar sig åt djur och natur, t ex genom att göra fågelholkar och matautomater. 10

11 3 Resultat och måluppfyllelse 3.1 Kunskapsresultat För att vi ska ha god kunskap om hur våra elever uppfyller målen, använder vi oss av ett antal mätinstrument. I olika årskurser använder vi olika slags verktyg för att kartlägga elevens aktuella kunskaper. På detta sätt kan vi snabbt sätta in adekvat stöd både inom klassen ram och den enskilde elevens. Läsförståelse i åk 2 och 3 I åk 2 och 3 har vi detta läsår använt ett diagnosmaterial i läsförståelse, Vilken bild är rätt? (Lundberg, 2001). Diagnosmaterialets resultat är fördelade enligt en normalfördelningskurva med poängen 1-9. Diagnosen gav följande resultat (antalet elever i procent): Över medel (7-9) Inom medel (4-6) Under medel (1-3) 2011/ / / / / /2013 Åk 2 45% 17% 45% 63% 10% 20% Åk 3 11% 35% 56% 55% 33% 10% Diagnosen kommer att användas kommande läsår i syfte att uppmärksamma den enskilde elevens utveckling inom momentet läsförståelse. I åk 4 scannar vi av elevernas läshastighet och ordförståelse genom DLS-tester. Elevernas testresultat redovisas i stanine-poäng (skala 1-9). Syftet med dessa tester är att hela tiden ha en god överblick över elevernas utveckling inom läsförståelse, för att kunna sätta in rätt typ av stöd om det är nödvändigt. För de elever som hamnar under medel skrivs ett åtgärdsprogram, där det tydligt dokumenteras vilka förmågor eleven behöver hjälp och stöd med för att utveckla, vilken typ av stöd eleven ska få och vem som ansvarar för detta. Läshastighet: Över medel (7-9) Inom medel (4-6) Under medel (1-3) 2011/ / / / / /2013 Åk 4 53% 40% 35% 30% 12% 30% Ordförståelse: Över medel (7-9) Inom medel (4-6) Under medel (1-3) 2011/ / / / / /2013 Åk 4 50% 40% 38% 20% 12% 40% 11

12 Resultat från Nationella prov åk 3 vt-2013 I arbetet med att eleverna ska uppnå målen i matematik och svenska i årskurs 3 och 6, använder sig skolan av de nationella bedömningsmaterialen Diamant och Nya språket lyfter. Vi har under detta läsår använt materialen som ett stöd för bedömning inom klassens ram och för den enskilde eleven i dennes omdöme. Vi har däremot inte gjort en skolövergripande analys. De nationella proven i matematik och svenska i åk 3 visar i vilken utsträckning våra elever uppnår målen i respektive ämne (se tabellen nedan). Resultat från Nationella prov åk 3 Årskurs Andel som uppnått kravnivån i: 2012: 2013: Åk 3 Matematik 90% 89% Svenska 87,5% 96% Reflektioner, slutsatser och lärdomar Det lägre medelvärde som vi kan se i åk 2 vad gäller läsförståelsen, är inte överraskande för oss. Det är dock viktigt att följa resultaten så att elever som behöver extra stöd också får detta. Då det gäller resultatet av diagnoserna i läshastighet och ordförståelse i åk 4 är en bidragande orsak till lägre resultatet andelen elever med svenska som andra språk. Även här har skolan satt in åtgärder för att ge extra stöd till de elever som behöver detta. Resultaten vad gäller de nationella proven i åk 3 visar på en klar förbättring av elevernas kunskaper i svenska och en marginell nedgång i andelen elever som uppnått kravnivån i matematik. Det vi kan utläsa är att där eleverna haft problem är delprov B (statistik) och D (geometri). I elevgruppen finns flera elever som har uppvisat svårigheter inom matematiken och som också fått stödundervisning i ämnet. Varför vi ändå inte lyckats att få fler elever att uppnå kravnivån är något som vi måste analysera noggrant så att vi kan utveckla vårt arbetssätt med dessa elever. 12

13 3.2 Trivsel och trygghet Vi startade läsåret med en temadag/kick-off med ett gemensamt tema om värdegrunden (se under rubriken 2.1.1). Detta blev en dag präglad av gemenskap och samarbete över åldersgränser genom skolgårdslekar. Vid förra årets kvalitetsredovisning och utvärdering kunde vi konstatera att genom arbetet tillsammans med elevrådet lyckades vi arbeta fram bra trivselregler för alla på Uppsala Enskilda Skola. Vi kunde också konstatera att reglerna varit relativt osynliga genom att de inte har suttit uppe på olika ställen runt om i skolans lokaler. Detta rådde vi bot på genom att vid läsårstarten sätta upp ramar med trivselregler och skolans värdegrund i varje klassrum och fritidslokaler, samt vid entrén. Resultat från Trivselenkät läsåret Trivselenkäten gjordes om på så sätt att förskoleklassen fick vårterminen -13 en egen enkät som redovisas i separat (bilaga 1). Resultat trygghet (%) Åk 1-5 Ht-12 Vt Jag känner mig trygg på skolan. Svarsfrekvens (%): 2. Jag kan arbeta i lugn och ro i skolan. Svarsfrekvens (%): 3. Jag får veta hur det går för mig i skolan Svarsfrekvens (%): 4. Jag känner till skolans likabehandlingsplan. 86% 92% 86% 91% 77% 87% 51% 62% Svarsfrekvens (%): 13

14 Bilaga 1 Trivselenkät förskoleklassen vt-13 Pojke Flicka Jag är Hur känner du dig när du Är med dina kamrater? Är ute på rast? Har innerast? Arbetar på lektionen? blank Äter lunch? Har idrott på Liten Lär? Har idrott ute? Är på fritids? blanka (går ej?) Mest ensam För det mesta med kamrater Leker du

15 Resultat från Uppsala kommuns trivselenkät för åk 5 vt-2013 Samtliga elever i åk 5 i Uppsala kommun får årligen svara på en enkät som handlar om trivsel och inflytande. Enkäten används för att göra jämförelser mellan olika skolor i kommunen, men också för att ge vårdnadshavare en inblick i hur eleverna upplever sina skolor. På Uppsala Enskilda Skola var det 13 elever (= samtliga elever) i åk 5 som besvarade enkäten. I diagrammen nedan visas ett urval av de frågor/påståenden som eleverna fick svara på. Svarsalternativen var stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls, vet inte. I vår redovisning har vi slagit ihop svaren för alternativen stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra. 14 Åk 5-13 elever Åk 5-13 elever 0 I min klass är eleverna med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter. I min skola uppmuntras vi elever att vara kreativa. Jag känner mig trygg i skolan. Jag kan arbeta i lugn och ro. 15

16 Åk 5-13 elever Åk 5-13 elever Reflektioner, slutsatser och lärdomar För andra året i rad ser vi att trots våra insatser känner inte alla elever att de är delaktiga i arbetet med skolan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Inför det kommande läsåret ska vi i högre utsträckning engagera elevrådet i implementeringen av det reviderade likabehandlingsplanen. På så sätt hoppas vi hitta nya vägar för att nå samtliga elever. Det är också viktigt att vi som arbetar med eleverna, såväl i klassrum som i fritidsverksamheten, lyfter likabehandlingsplanen genom att knyta till skrivningen i den i olika sammanhang. 16

17 4 Presentation av fritidshemmet 4.1 Vision Vår vision är att utifrån de nya styrdokumenten främja fritidsverksamhetens betydelse som en lärande verksamhet, som stödjer eleverna i deras kunskapsutveckling. 4.2 Organisation Personalgruppen på fritids har ingått i arbetslag 3 och har bestått av 11 personer. Vi har haft behov av ett antal elevassistenter, vilka också arbetat på fritids, men då tillsammans med sin elev om eleven varit på fritids. Annars har assistenten ingått i den övriga personalgruppen. Emelie Svedberg har till mitten av mars-13 varit arbetslagsledare och fritidsansvarig, och har också suttit med i ledningsgruppen. 4.3 Resultat enkätundersökning Varje år gör kommunen enkätundersökningar i alla kommunens skolor och fritidshem, dels för att kunna säkerställa en viss kvalitet bland verksamheterna i kommunen, dels för att kunna sprida information till alla vårdnadshavare inför skolval o dyl. Här nedan visas ett urval av de frågor/påståenden som barnen i åk 2-3 (26 st) som går på vårt fritids fick svara på. Svarsalternativen var stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls, vet inte. I vår redovisning har vi slagit ihop svaren för alternativen stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra. Fritids åk 3-26 barn 26, , , , , ,5 På mitt fritids lär jag mig saker jag har nytta av. På mitt fritids märks det att alla är lika mycket värda. På mitt fritids är barnen med och bestämmer vad vi ska göra. Jag mår bra på mitt fritids. Fritids åk 3-26 barn 17

18 30 Fritids åk 3-26 barn Fritids åk 3-26 barn 0 Jag kan göra saker i lugn och ro på mitt fritids. Personalen på mitt fritids lyssnar på mig. Personalen på mitt fritids berättar vad jag är bra på. Personalen på mitt fritids förväntar sig att jag kan lära mig nya saker. Reflektioner, slutsatser och lärdomar Vi har fått genomgående goda resultat från enkätundersökningen. Under de senaste två åren har vi arbetat medvetet för att skapa en verksamhet som är meningsfull och lärorik för våra barn. Även om vi har en ung personalgrupp som arbetar på fritids, har vi lyckats hålla personalomsättningen minimal. Vi har en stabil kärntrupp som bibehåller rutiner och som utvecklar långsiktiga arbetssätt. Fritids har genom de nya styrdokumenten fått delvis nytt uppdrag, där fritids i större utsträckning ska stödja barnen i deras kunskapsinhämtning och utveckling. I resultaten för enkätundersökningen kan vi utläsa ett utvecklingsområde för fritids att arbeta vidare på, nämligen hur man uppmärksammar barnen på vad de lär sig och hur de kan se att personalen har förväntningar på dem. Genom att i större utsträckning koppla ihop fritids temaområden/projekt med det som pågår i skolan, kan man skapa en ökad känsla av nytta i det man arbetar med. De barn som behöver mer tid för att lära sig vissa delar i undervisningen kan också få mer tid om arbetsområdet återkommer i en annan form på fritids. 18

19 5 Utvecklingsplan/åtagande Vi har formulerat en utvecklingsplan med både kortsiktiga och långsiktiga mål för skolan. De kortsiktiga målen är sådant som snarast behöver arbetas med och införlivas i verksamheten. De långsiktiga målen är sådana mål som vi behöver arbeta med över en längre tid. Vi tror att det är viktigt att ha långsiktiga mål för att ha ett sikte inställt på vart vi vill nå med vår skolverksamhet. 5.1 Kortsiktiga mål: Utveckla/förenkla rutinerna vid skrivande av åtgärdsprogram. Under förra läsåret vilade huvudansvaret för skrivandet av åtgärdsprogrammen på skolans speciallärare, som gjorde detta tillsammans med klassläraren. Målet är nu att klassläraren ska ha huvudansvaret för skrivandet av åtgärdsprogrammen och att speciallärarens roll därmed blir mer konsultativ. Verksamhetsbesök. Rektor och biträdande rektor ska genom regelbundna verksamhetsbesök följa i vilken utsträckning kunskapsmålen tydliggörs för eleverna. Verksamhetsbesöken är viktiga för att kunna stödja lärarna i arbetet med att utveckla och förbättra undervisningen. Kollegialt lärande. Under läsåret kommer kompetensutvecklingen att fokuseras på det kollegiala lärandet, där både lärare och fritidspersonal utmanar och coachar varandra för att utveckla verksamheten. Föräldraråd/föräldracafé. Det forum för föräldrainflytande och samverkan i form av ett föräldraråd eller föräldracafé som vi började med under våren 2013 ska fortsätta. Vid dessa tillfällen har skolledningen möjlighet att informera om viktiga arbeten på skolan, samt inbjuda till samverkan kring vissa frågor. Föräldrar får genom detta forum också en ökad möjlighet till insyn och inflytande. 5.2 Långsiktiga mål: Etablera vår skola som en skola med hög kompetens för att stödja elever med läsoch skrivsvårigheter och/eller språkstörning. Vi har en hög måluppfyllelse när det gäller kunskapsmål för samtliga ämnen. Alla våra elever ska ha knäckt läskoden innan de börjar i åk 2. Utveckla fritidsverksamheten och ytterligare höja kvaliteten genom att sätta styrdokumenten i fokus ännu tydligare. 19

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola, fritidshem a för planen Rektor Vår vision Mo Skola ska genomsyras

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16 Grunduppgifter Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16 Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshemmet Ansvariga för planen Fritidshemmets

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17 Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshemmet Ansvariga för planen Fritidshemmets

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3 STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större

Läs mer

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016 Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016 Vision/Verksamhetsidé De senaste årens enkätsvar från elever och vårdnadshavare visar att Bränningeskolan är skola där man känner sig trygg. Trots

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem Augusti 2016 Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsidé sid. 2 2. Förutsättningar sid. 2 3. Enhetens årshjul sid. 3 4. Utvecklingsarbete sid. 4 1. Läroplansmål

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig

Läs mer

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Kvalitetsarbetet 2014/2015 2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever

Läs mer

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-3, fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Enhetsplan läsåret 2014-2015. Rektor Sture Wängberg

Enhetsplan läsåret 2014-2015. Rektor Sture Wängberg Enhetsplan läsåret 2014-2015 Rektor Sture Wängberg Information och dialog i Resam den 29 sep 2014 Verksamhetsidé: Beskrivning av verksamheten på Vårbergskolan. Skolan ligger i ett område med fin natur

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

Kronbergsskolans rektorsområde

Kronbergsskolans rektorsområde Kronbergsskolans rektorsområde Boviks skola Lilla Kronbergsskolan Kronbergsskolan Arbetsplan Organisation Miljö och hälsa Skolans inriktning Profil Värdegrund Demokrati Livslångt lärande ORGANISATION Inom

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola/Skolbarnomsorg Läsår: 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Sätra skola arbetsplan 2014 2015

Sätra skola arbetsplan 2014 2015 Sätra skola Handläggare Vårt diarienummer Datum 140818 Sidan 1(6) Sätra skola arbetsplan 2014 2015 Gäller för Skola, Förskoleklass och Fritidshem MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola och fritidshem Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritidshem Läsår: 2015/16 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Rönninge skola MÅLUPPFYLLELSE Mål Mål 3 Barnen i förskoleklassen utvecklas utifrån sina förutsättningar Målet är ej uppfyllt Mål 4 Barnen i fritidshemmet utvecklas utifrån

Läs mer

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Förskolan PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi för att främja

Läs mer

Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen fritidshem, förskoleklass och skola Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015 150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Volymer och nyckeltal Elevgrupp/åk Antal elever Antal lärare, heltidstjänster förskoleklass 9 0,6 100% 1 9 1,0 100% 2 9 1,0 100% 3 16 1,0 100%

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här 150812 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 2 och 3 Läsåret 2015/2016 Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon:

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Grundsärskola F-7 och fritidshem Läsår Vt-2015/Ht-2015 1/8

Läs mer

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, åk 7-9 Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Läsåret 2016/2017 2(7) 3(7) Vision och mål På vår skola ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Grindstuskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-3 samt fritidsavdelning

Grindstuskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-3 samt fritidsavdelning Grindstuskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-3 samt fritidsavdelning Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-3 och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Västanvinden 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer