Kvalitetsredovisning för Uppsala Enskilda Skola Läsåret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för Uppsala Enskilda Skola Läsåret 2012-2013"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Uppsala Enskilda Skola Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 1.1. Vision 1.2. Organisation 1.3. Rektors uppdrag 2. Skolans kvalitetsarbete 2.1. Skolans verksamhetsmål Verksamhetsmål: Förankra värdegrunden Verksamhetsmål: Förankra och vidareutveckla profilen Den läsande skolan Verksamhetsmål: Hållbar utveckling 3. Resultat och måluppfyllelse 3.1 Kunskapsresultat 3.2 Trivsel och trygghet 4. Presentation av fritidshemmet 4.1. Vision 4.2. Organisation 4.3. Resultat enkätundersökning 5. Utvecklingsplan/åtagande 5.1 Kortsiktiga mål 5.2 Långsiktiga mål 6. Bilagor 6.1. Likabehandlingsplanen 6.2. Verksamhetsmål 6.3. Trivselenkät 6.4. Arbetsmiljöenkät 2

3 1 Presentation av skolan 1.1 Vision På Uppsala Enskilda Skola strävar vi efter att skapa ett lustfyllt lärande till våra vetgiriga elever. Att möta eleverna på deras egen nivå och ge dem förutsättningar att lyckas ska alltid vara viktiga utgångspunkter för oss som arbetar på skolan. Språket och litteraturen genomsyrar allt vårt arbete. Vi ägnar stor omsorg åt såväl det talade som skrivna språket och vill väcka elevernas lust och glädje för litteratur. Att upptäcka skönlitteratur, det vi kallar för klassiker likaväl som nyskriven poesi och prosa är en väg till att berika sitt eget språk. Att läsa och förstå det man läser är nyckeln till framgång i skolarbetet. 1.2 Organisation Uppsala Enskilda Skola ingår i stiftelsen Liten Lär. Skolan ligger placerad mitt i ett utvecklingsområde med flera skolor, BMC, Ångströmslaboratoriet och Läkemedelsverket som nära grannar. Uppsala Enskilda Skola tar emot barn i åldrarna 6 upp till 12 år, från förskoleklass upp till år 5. Många av våra elever som börjar förskoleklass kommer från småbarnsskolan Liten Lär, men vi får också en hel del andra elever. Under läsåret 2012/2013 har vi haft 147 elever på skolan, varav 49% är flickor. Det fanns sju (7) klasser på Uppsala Enskilda Skola två fsk-klasser, 1, 2A, 2B, 3, och 4/5. Uppsala Enskilda Skola hade under läsåret en personalstyrka på 25 personer, varav 8 män. Av dessa är 17 heltidsanställda och 8 deltidsanställda. Samtliga klasslärare är behöriga. Skolan har en speciallärare på heltid, vilken har magisterutbildning i specialpedagogik. Skolan har haft fem (5) personer anställda som elevassistenter, dessa personer finns även med i fritidsverksamheten. På fritids arbetar sex (6) fritidsassistenter. I köket arbetar husmor som ansvarar för beställning och servering av skollunch och mellanmål till fritids. Hon ansvarar också för beställning av förbruksmaterial. Skolan har en musiklärare anställd på deltid. För elever i årskurs 3-5 har skolan en överenskommelse med Sunnerstaskolan, vilket innebär att vi för dessa elever köper undervisning i trä- och textilslöjd. Från och med detta läsår har vi ingått ett avtal med Studenthälsan som innebär att våra elever i åk 3-5 har idrott på Campus Skolledningen består av rektor Anna-Lena Lundström, bitr rektor Malin Olsson, som bistås av administratör Kristin Norgren. 3

4 Arbetslagsledarna från de tre arbetslagen ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med rektor och bitr rektor. Ledningsgruppen sammanträder jämna veckor. Skolan är ansluten till Centrala Skolhälsovården. Vi har en skolsköterska som arbetar på skolan 12 timmar/vecka, och har också tillgång till skolläkare vid behov. Sedan 1/1-13 har skolan ett avtal med Ekeby Hälsocenter, varifrån vi får skolsköterska. Skolan anlitar, sedan augusti 2006, en skolpsykolog för såväl utredningar som konsultation. Det finns tre arbetslag på skolan; arbetslag 1 år fsk-2, arbetslag 2 år 3-5 och arbetslag 3 fritids. Arbetslag 1 och 2 har möten varannan vecka och arbetslag 3 har möten varje vecka. 1.3 Rektors uppdrag Som rektor har jag tre roller: Jag är verksamhetsansvarig, arbetsgivare och ledare. Som verksamhets- och ekonomiskt ansvarig ska jag, tillsammans med mina medarbetare, utveckla verksamheten utifrån överenskomna och fastslagna riktlinjer. Jag ska upprätta budget och se till att den hålls. Jag ska bryta ner övergripande mål och bidra till att vi når förväntade resultat. Jag ska också följa upp verksamheten och vidta de åtgärder som kan vara nödvändiga. Som arbetsgivare ska jag stå bakom fattade beslut och bidra till att de förankras i verksamheten. Jag ska också vara ytterst ansvarig för ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Som ledare är jag den som ska motivera och stödja mina medarbetare. Jag ska vara lyhörd och skapa förutsättningar för dialog och delaktighet. Som ledare ska jag formulera vårt uppdrag på ett tydligt sätt och jag ska följa upp individuella prestationer. I mitt ledarskap ska jag vara ett föredöme genom mitt engagemang och min empati. Jag ska vara rak och tydlig och stå för mina åsikter. Jag ska kunna anpassa mitt ledarskap till olika situationer. Jag ska agera i överensstämmelse med vad jag säger. Jag ska finnas tillgänglig för elever, föräldrar och mina medarbetare. 4

5 2 Skolans kvalitetsarbete För att höja och utveckla en verksamhets kvalitet krävs utvärdering och reflektion. Genom det dras erfarenheter och lärdomar om sådant som fungerat bra och om sådant som fungerat mindre bra. Utgångspunkten för arbetet i skolan är alltid vårt uppdrag såsom det finns beskrivet i läroplanen. Genom att se och fokusera på våra styrkor kan vi hela tiden utveckla vår verksamhet. I arbetslagen görs en större uppföljning av verksamhetsmålen inför vårterminsstart. I slutet av läsåret utvärderar arbetslagen läsårets verksamhetsmål. Utvärderingen sammanställs och skrivs in i kvalitetsredovisningen. Vid det nya läsårets början, går arbetslagen igenom den reviderade kvalitetsredovisningen och bidrar med eventuella korrigeringar. Med kvalitetsredovisningen och läroplanen som bakgrund, sätter vi upp de verksamhetsmål som ska gälla för hela skolverksamheten det kommande läsåret. Likabehandlingsplanen, som gäller för både skola och fritids, uppdateras av trygghetsteamet - i samråd med både elevråd och all personal - i början av varje läsår. I likabehandlingsplanen ligger också våra trivselregler som uppdateras och beslutas om av elevrådet. När den reviderade likabehandlingsplanen är fastställd, läggs den ut på vår hemsida. Två gånger/läsår görs en trivselenkät bland alla elever på skolan. Resultatet av den presenteras både för personal och för elever, där man samtidigt för diskussioner kring vad man behöver förbättra för att uppnå ännu större trivsel på skolan, t ex rutiner vid rastvakterna, matsal, korridorer. En gång per år gör Uppsala kommun en trivselenkät som riktar sig till åk 5 samt de barn i åk 2 och 3 som går på fritids. Personalen gör en arbetsmiljöenkät en gång/läsår, där skolledningen har en möjlighet att kontinuerligt följa upp bl a hur personalen upplever sina arbetsuppgifter, möjligheter att påverka sin arbetssituation och hur informationsflödet fungerar. Vi gör regelbundna utvärderingar av studiedagar och pedagogiska möten för att kunna förbättra dessa och göra dem så meningsfulla som möjligt. 5

6 2.1 Skolans verksamhetsmål Uppsala Enskilda Skola utarbetar verksamhetsmål för skola och fritidshem i början av läsåret. De nya verksamhetsmålen ska arbetas fram med utgångspunkt från utvärderingen vi gjorde efter läsåret 2012/2013, och ska naturligtvis ha en stark koppling till Lgr-11. Förslag till verksamhetsmål tas fram i arbetslagen och antas därefter i ledningsgruppen. Inför läsåret 2012/2013 beslutade personalgruppen om tre verksamhetsmål. Det var inom områden där vi såg stora utvecklingsmöjligheter för vår verksamhet. Våra verksamhetsmål blev: Förankra värdegrunden Förankra och vidareutveckla profilen Den läsande skolan. Hållbar utveckling Till dessa mål hör ett antal åtaganden som personalen ska göra för att vi ska uppnå målen. Dessa utvärderas vid två tillfällen, dels på studiedag i januari och dels i juni. Halvårsutvärderingen har som syfte att personalgruppen ska ta reda på om vi är på rätt väg, och vad vi behöver förstärka i vårt arbete för att kunna uppnå målen i slutet av läsåret. Juniutvärderingen är en summering av arbetet under hela läsåret, där vi reflekterar över det som vi gjort bra och ser vad vi skulle ha behövt göra mer av Verksamhetsmål: Förankra värdegrunden Bakgrund till val av verksamhetsmålet Värdegrunden är skolans gemensamma plattform som vi alla har att utgå från i alla situationer. Den ska vara ett stöd för oss i arbetet med att öka tryggheten för alla elever på Uppsala Enskilda Skola. Genom att öka elevernas tolerans för olika åsikter och kunskap om hur gemensamma beslut fattas, kan vi förebygga konflikter mellan elever. Tryggheten är fundamental eftersom den leder till bättre undervisning och kunskapsutveckling. I fritidsverksamheten bygger mycket av aktiviteterna på socialt samspel, och därför blir det viktigt att arbeta medvetet med värdegrunden för att stärka respekten för varandra och att lära sig att ta hänsyn till andra människor. Eleverna ska utveckla en vilja att handla med andras bästa för ögonen. Hittills genomförda insatser - Läsåret startade med en gemensam upptakt/kickoff i skolans närområde där eleverna blev indelade i åldersblandade grupper och vi sedan lärde ut skolgårdslekar. - Elever och personal har tillsammans reviderat skolans värdegrund. - Klassråd med utgångspunkt i värdegrund och trivselregler. - Samtal med elever utifrån aktuella händelser och situationer. - Vänskapsveckan inkluderande vänskapspyssel och diskussioner om hur man är en bra kompis. - Åk 3 har löpande under året haft trivsel- och likabehandlingstema, där man bl a med filmer 6

7 som utgångspunkt diskuterat olika dilemmasituationer under rubriken Om du var jag. Klassen har också läst och samtalat kring boken Tolerans vi är alla olika, samt haft besök av personal från BUP vilka föreläste om olika funktionsnedsättningar. - Medveten träning i att ge positiv uppskattning till kamrater. - Åk 4/5 har haft ett må-bra-tema med no/sv integrerat med värdegrundsarbete, där sociala relationer och beteende på internet diskuterats utifrån dess påverkan på hur man mår. - I åk 3-5 har det funnits tillfällen till samtal/diskussioner i tjej- och killgrupper, rörande t ex utseendefixering och medias framställning av könsroller samt sex och samlevnad. - På fritids har barnen regelbundet haft en bakgrupp där försäljningen av det bakade har gått till det fadderbarn som fritids har genom SOS barnbyar. - Som ett steg i entreprenöriellt lärande och fritids värdegrundsprojekt togs kontakt med Akademiska barnsjukhuset, vilket resulterade i att man därifrån hade önskemål om utsmyckning av sjukhusets lekterapi. Barnen i åk 3-5 skapade akvarellmålningar som överlämnades till barnsjukhuset. - Trygghetsteamet har vid några tillfällen kunnat bistå klassläraren vid konflikthantering. Reflektioner, slutsatser och lärdomar Diskussionerna och samtalen i tjej- och killgrupperna har upplevts mycket positivt av eleverna, och vår uppfattning är att delade grupper har gett ett öppnare samtalsklimat. En reflektion inför nästa läsår är att arbeta strukturerat på detta sätt, genom t ex regelbundet inplanerade gruppträffar med olika tema. I dilemmadiskussioner har det varit positivt att ha en film som utgångspunkt eftersom samtalen då har tagit sin början i filmen men med förankring i elevernas verklighet. Vår uppfattning är dock att det skulle ha gynnat diskussionerna om vi även vid dessa tillfällen haft skilda tjej- och killgrupper. Idén med fadderbarn och hur fritids ska samla in pengar till det barnet har varit bra, men projektet har inte kunnat förankras i hela fritidsgruppen och inte heller hos samtliga föräldrar. Inför nästa läsår ska fritids därför ha bättre information och återkoppling till såväl barn som föräldrar. Akvarellmålningen blev ett lyckat projekt där barnen var delaktiga i hela processen från skapandet till överlämnandet. Ett önskemål är att nästa läsår göra liknande projekt som gynnar samhället. Arbetet med revideringen av skolans värdegrund upplevdes som mycket positiv där vi hade som mål att alla på skolan, både elever och personal, skulle vara delaktiga i arbetet. Förslag till ny värdegrund diskuterades på klassråd, elevråd och personalmöte för att till sist antas i ledningsgruppen. När revideringen var slutförd vid årsskiftet blev det tyvärr så att implementeringen av den nya värdegrunden föll bort under vårterminen, varför det är prioriterat att vid läsårsstarten 2013 fullfölja och förankra det arbetet. 7

8 2.1.2 Verksamhetsmål: Förankra och vidareutveckla profilen Den läsande skolan Bakgrund till val av utvecklingsområdet Då skolan har en uttalad profil, är det viktigt att sträva efter vad som utmärker arbetet med läsning på vår skola. Vi har därför beslutat att detta utvecklingsområde ska vara ständigt återkommande för oss på UES och det involverar hela skolan dvs även fritidsverksamheten. Det är viktigt att allt arbete bygger på forskningsbaserat resultat, att personal får relevant fortbildning, och att vi har en god dokumentation av det arbete vi gör tillsammans med eleverna. Vi vill inte bara ge våra elever en god grund att stå på när det gäller läsning, vi vill också framhålla lusten och glädjen i läsning och lärande. Hittills genomförda aktiviteter - Hela skolan läser - Bildandet av skolans litteraturråd med representanter från skolans alla klasser. - Skolans egna bibliotek har strukturerats upp. - Föräldrakafé där Paula föreläste om läsutveckling. - Regelbundet inbokade bibliotektsbesök (Stadsbiblioteket och Gottsundabibliotektet). - I åk 1 har man haft bokpresentationer, där man samtalat kring böcker som finns i klassrummet och böcker som man redan läst. - Åk 1 har haft besök av författaren Anette Skålberg som inspirerat eleverna till att skriva egna texter. - Åk 2 har haft par- och gruppläsning och efterföljande boksamtal. - Deltagande i Bokjuryn. - Arbete med ordförståelse kopplat till no och so. - Skoltidningens reportrar har kommit till klasserna och läst sina artiklar och diskuterat dessa med eleverna. - Högläsning i par med skriftliga reflektioner (åk 3). - Läsförståelse och arbete med lässtrategier utifrån faktatexter (åk 3-5). - Bokpanel, dvs förberedd redovisning av läst bok. - Nyhetsbevakning, läxuppgift att söka nyheter och med egna ord återberätta den skriftligt. - Gruppläsning/högläsning med redovisning inför klassen (åk 4/5). - Boksamtal. - Läsutmaning med gemensamt mål. - Läsveckor med poängsamling, ett gemensamt mål att nå och avslutning som final (åk 3-5). - Fritids uppmärksammade internationella barnboksdagen med att vid alla mellanmål under en vecka läsa HC Andersen. Eleverna fick skapa pyssel med anknytning till berättelserna samt tillsammans med personal samtala om innehållet i berättelsen om den fula ankungen. - Fritids iordningställde ett rum för läsning i lugn och ro, och elever och personal besökte stadsbiblioteket för att låna böcker till detta rum. - Fritids har också arrangerat högläsningstillfällen där man gett barnen möjlighet att välja olika genrer. Äldre barn har också getts möjlighet att läsa för förskoleklassbarnen vid deras mellanmål. 8

9 - Vid alla mellanmål har funnits tillfälle till antingen högläsning eller ljudbok. - Kompetensutveckling i form studiedagar, dels 30 november (tillsammans med Liten Lär) och 7 januari. Reflektioner, slutsatser och lärdomar Studiedagen den 30 november hade vi tre externa föreläsare; två litteraturforskare, samt chefen för Uppsala Stadsbiblioteks barnavdelning. Den 7 januari då vi arbetade med läsutveckling i olika nivåer under ledning av vår specialpedagog. Denna studiedag var mycket uppskattad då den gav många konkreta idéer till klassrumsarbetet och fritidsverksamheten. Den formen av kompetensutveckling är meningsfull och något som vi strävar efter att fortsätta med då vi har mycket kompetens i huset. Det är dock viktigt att vi inte tappar bort återkopplingen efter ett sådant utbildningstillfälle. Vi behöver kommande läsår sammanställa våra erfarenheter gällande progressionen i läsförståelse fsk-åk5, och skapa ett dokument som kan presenteras vid t ex föräldramöten eller föräldrakafé. Hemsidan skulle kunna användas till att i större utsträckning visa elevarbeten kopplade till läsning. Som lärare kan man ibland tycka att det är svårt motivera eleverna till att läsa och att hitta böcker på rätt nivå. Inför kommande läsår behöver vi därför hitta tillfällen där vi själva kan få inspiration och vägledning, t ex genom biblioteket. Fritids har upplevt att arbetet med att förankra profilen har varit mycket positivt, och vill fortsätta arbetet kommande läsår och även försöka förmå fler elever att författa egna texter. 9

10 2.1.3 Verksamhetsmål: Hållbar utveckling Bakgrund till val av utvecklingsområdet Hållbar utveckling är ett grundläggande område som berör alla. I en demokratisk skola är det en skyldighet att fostra elever till att ta ansvar för sina handlingar och lära om hur vårt handlande påverkar vår jord och miljön runt omkring oss. I vårt uppdrag ingår att ge våra elever kunskap och förståelse för den egna livsstilens betydelse för miljö och samhälle. Genom att arbeta med hållbar utveckling kan vi ge kunskaper om människors olika förutsättningar och orsaker till detta, vilket ansvar vi har för att skapa en god miljö och hållbar utveckling i vår närmiljö. Hittills genomförda aktiviteter - Nobelarbetet; uppfinningar med fokus att hjälpa andra människor med tillgång till rent vatten, mat sjukvård, mediciner mm (åk 5). - Värdegrundsarbetet; sociala spektret av hållbar utveckling (åk 4-5). - Forntiden; vad lämnar man efter sig till omvärlden och efterkommande? Samtal kring material, kretslopp och naturen (åk 3). - Tema om mat; hur man kan bidra till hållbar utveckling genom att välja ekologiskt och närproducerat (åk 3). - En representant från cateringföretaget som levererar skolluncherna (Happy Food) besökte åk 3-5 och informerade om ekologiskt odlad mat, närproduktion samt gav tips på hur man själv som konsument kan bidra till hållbar utveckling. - En återvinningsstation har upprättats på fritids och är nu självgående, där barnen själva kommer på vad man kan använda och skapa av återvunnet material. - Källsortering i klassrum, personalrum, på fritids och i matsal. Reflektioner, slutsatser och lärdomar Utvecklingsområdet Hållbar utveckling har engagerat både elever och personal under året som gått. Det är ett ständigt pågående arbete och det behöver upprepas gång på gång att lära sig respekt och hänsyn. De sociala delarna av HUT är nära förknippade med skolans värdegrund. Det gäller att närma sig temat Hållbar utveckling på ett varsamt sätt och vara medveten om att många barn är känsliga och kan bli rädda om man presenterar miljöperspektiv på ett dystert sätt. När det gäller t ex växthuseffekt, bekämpningsmedel, tredje världens problem m m bör eleverna få kunskap och samtidigt känna tilltro och inte hopplöshet. Det är viktigt hur man förmedlar kunskapen. Projektet med återvinningsstationen på fritids fungerar bra och barnen använder som det var tänkt. En utveckling skulle kunna vara att göra en källsorteringsstation, där barnen är delaktiga vid sorteringen. Inför nästa läsår vill fritids planera in projekt som ägnar sig åt djur och natur, t ex genom att göra fågelholkar och matautomater. 10

11 3 Resultat och måluppfyllelse 3.1 Kunskapsresultat För att vi ska ha god kunskap om hur våra elever uppfyller målen, använder vi oss av ett antal mätinstrument. I olika årskurser använder vi olika slags verktyg för att kartlägga elevens aktuella kunskaper. På detta sätt kan vi snabbt sätta in adekvat stöd både inom klassen ram och den enskilde elevens. Läsförståelse i åk 2 och 3 I åk 2 och 3 har vi detta läsår använt ett diagnosmaterial i läsförståelse, Vilken bild är rätt? (Lundberg, 2001). Diagnosmaterialets resultat är fördelade enligt en normalfördelningskurva med poängen 1-9. Diagnosen gav följande resultat (antalet elever i procent): Över medel (7-9) Inom medel (4-6) Under medel (1-3) 2011/ / / / / /2013 Åk 2 45% 17% 45% 63% 10% 20% Åk 3 11% 35% 56% 55% 33% 10% Diagnosen kommer att användas kommande läsår i syfte att uppmärksamma den enskilde elevens utveckling inom momentet läsförståelse. I åk 4 scannar vi av elevernas läshastighet och ordförståelse genom DLS-tester. Elevernas testresultat redovisas i stanine-poäng (skala 1-9). Syftet med dessa tester är att hela tiden ha en god överblick över elevernas utveckling inom läsförståelse, för att kunna sätta in rätt typ av stöd om det är nödvändigt. För de elever som hamnar under medel skrivs ett åtgärdsprogram, där det tydligt dokumenteras vilka förmågor eleven behöver hjälp och stöd med för att utveckla, vilken typ av stöd eleven ska få och vem som ansvarar för detta. Läshastighet: Över medel (7-9) Inom medel (4-6) Under medel (1-3) 2011/ / / / / /2013 Åk 4 53% 40% 35% 30% 12% 30% Ordförståelse: Över medel (7-9) Inom medel (4-6) Under medel (1-3) 2011/ / / / / /2013 Åk 4 50% 40% 38% 20% 12% 40% 11

12 Resultat från Nationella prov åk 3 vt-2013 I arbetet med att eleverna ska uppnå målen i matematik och svenska i årskurs 3 och 6, använder sig skolan av de nationella bedömningsmaterialen Diamant och Nya språket lyfter. Vi har under detta läsår använt materialen som ett stöd för bedömning inom klassens ram och för den enskilde eleven i dennes omdöme. Vi har däremot inte gjort en skolövergripande analys. De nationella proven i matematik och svenska i åk 3 visar i vilken utsträckning våra elever uppnår målen i respektive ämne (se tabellen nedan). Resultat från Nationella prov åk 3 Årskurs Andel som uppnått kravnivån i: 2012: 2013: Åk 3 Matematik 90% 89% Svenska 87,5% 96% Reflektioner, slutsatser och lärdomar Det lägre medelvärde som vi kan se i åk 2 vad gäller läsförståelsen, är inte överraskande för oss. Det är dock viktigt att följa resultaten så att elever som behöver extra stöd också får detta. Då det gäller resultatet av diagnoserna i läshastighet och ordförståelse i åk 4 är en bidragande orsak till lägre resultatet andelen elever med svenska som andra språk. Även här har skolan satt in åtgärder för att ge extra stöd till de elever som behöver detta. Resultaten vad gäller de nationella proven i åk 3 visar på en klar förbättring av elevernas kunskaper i svenska och en marginell nedgång i andelen elever som uppnått kravnivån i matematik. Det vi kan utläsa är att där eleverna haft problem är delprov B (statistik) och D (geometri). I elevgruppen finns flera elever som har uppvisat svårigheter inom matematiken och som också fått stödundervisning i ämnet. Varför vi ändå inte lyckats att få fler elever att uppnå kravnivån är något som vi måste analysera noggrant så att vi kan utveckla vårt arbetssätt med dessa elever. 12

13 3.2 Trivsel och trygghet Vi startade läsåret med en temadag/kick-off med ett gemensamt tema om värdegrunden (se under rubriken 2.1.1). Detta blev en dag präglad av gemenskap och samarbete över åldersgränser genom skolgårdslekar. Vid förra årets kvalitetsredovisning och utvärdering kunde vi konstatera att genom arbetet tillsammans med elevrådet lyckades vi arbeta fram bra trivselregler för alla på Uppsala Enskilda Skola. Vi kunde också konstatera att reglerna varit relativt osynliga genom att de inte har suttit uppe på olika ställen runt om i skolans lokaler. Detta rådde vi bot på genom att vid läsårstarten sätta upp ramar med trivselregler och skolans värdegrund i varje klassrum och fritidslokaler, samt vid entrén. Resultat från Trivselenkät läsåret Trivselenkäten gjordes om på så sätt att förskoleklassen fick vårterminen -13 en egen enkät som redovisas i separat (bilaga 1). Resultat trygghet (%) Åk 1-5 Ht-12 Vt Jag känner mig trygg på skolan. Svarsfrekvens (%): 2. Jag kan arbeta i lugn och ro i skolan. Svarsfrekvens (%): 3. Jag får veta hur det går för mig i skolan Svarsfrekvens (%): 4. Jag känner till skolans likabehandlingsplan. 86% 92% 86% 91% 77% 87% 51% 62% Svarsfrekvens (%): 13

14 Bilaga 1 Trivselenkät förskoleklassen vt-13 Pojke Flicka Jag är Hur känner du dig när du Är med dina kamrater? Är ute på rast? Har innerast? Arbetar på lektionen? blank Äter lunch? Har idrott på Liten Lär? Har idrott ute? Är på fritids? blanka (går ej?) Mest ensam För det mesta med kamrater Leker du

15 Resultat från Uppsala kommuns trivselenkät för åk 5 vt-2013 Samtliga elever i åk 5 i Uppsala kommun får årligen svara på en enkät som handlar om trivsel och inflytande. Enkäten används för att göra jämförelser mellan olika skolor i kommunen, men också för att ge vårdnadshavare en inblick i hur eleverna upplever sina skolor. På Uppsala Enskilda Skola var det 13 elever (= samtliga elever) i åk 5 som besvarade enkäten. I diagrammen nedan visas ett urval av de frågor/påståenden som eleverna fick svara på. Svarsalternativen var stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls, vet inte. I vår redovisning har vi slagit ihop svaren för alternativen stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra. 14 Åk 5-13 elever Åk 5-13 elever 0 I min klass är eleverna med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter. I min skola uppmuntras vi elever att vara kreativa. Jag känner mig trygg i skolan. Jag kan arbeta i lugn och ro. 15

16 Åk 5-13 elever Åk 5-13 elever Reflektioner, slutsatser och lärdomar För andra året i rad ser vi att trots våra insatser känner inte alla elever att de är delaktiga i arbetet med skolan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Inför det kommande läsåret ska vi i högre utsträckning engagera elevrådet i implementeringen av det reviderade likabehandlingsplanen. På så sätt hoppas vi hitta nya vägar för att nå samtliga elever. Det är också viktigt att vi som arbetar med eleverna, såväl i klassrum som i fritidsverksamheten, lyfter likabehandlingsplanen genom att knyta till skrivningen i den i olika sammanhang. 16

17 4 Presentation av fritidshemmet 4.1 Vision Vår vision är att utifrån de nya styrdokumenten främja fritidsverksamhetens betydelse som en lärande verksamhet, som stödjer eleverna i deras kunskapsutveckling. 4.2 Organisation Personalgruppen på fritids har ingått i arbetslag 3 och har bestått av 11 personer. Vi har haft behov av ett antal elevassistenter, vilka också arbetat på fritids, men då tillsammans med sin elev om eleven varit på fritids. Annars har assistenten ingått i den övriga personalgruppen. Emelie Svedberg har till mitten av mars-13 varit arbetslagsledare och fritidsansvarig, och har också suttit med i ledningsgruppen. 4.3 Resultat enkätundersökning Varje år gör kommunen enkätundersökningar i alla kommunens skolor och fritidshem, dels för att kunna säkerställa en viss kvalitet bland verksamheterna i kommunen, dels för att kunna sprida information till alla vårdnadshavare inför skolval o dyl. Här nedan visas ett urval av de frågor/påståenden som barnen i åk 2-3 (26 st) som går på vårt fritids fick svara på. Svarsalternativen var stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls, vet inte. I vår redovisning har vi slagit ihop svaren för alternativen stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra. Fritids åk 3-26 barn 26, , , , , ,5 På mitt fritids lär jag mig saker jag har nytta av. På mitt fritids märks det att alla är lika mycket värda. På mitt fritids är barnen med och bestämmer vad vi ska göra. Jag mår bra på mitt fritids. Fritids åk 3-26 barn 17

18 30 Fritids åk 3-26 barn Fritids åk 3-26 barn 0 Jag kan göra saker i lugn och ro på mitt fritids. Personalen på mitt fritids lyssnar på mig. Personalen på mitt fritids berättar vad jag är bra på. Personalen på mitt fritids förväntar sig att jag kan lära mig nya saker. Reflektioner, slutsatser och lärdomar Vi har fått genomgående goda resultat från enkätundersökningen. Under de senaste två åren har vi arbetat medvetet för att skapa en verksamhet som är meningsfull och lärorik för våra barn. Även om vi har en ung personalgrupp som arbetar på fritids, har vi lyckats hålla personalomsättningen minimal. Vi har en stabil kärntrupp som bibehåller rutiner och som utvecklar långsiktiga arbetssätt. Fritids har genom de nya styrdokumenten fått delvis nytt uppdrag, där fritids i större utsträckning ska stödja barnen i deras kunskapsinhämtning och utveckling. I resultaten för enkätundersökningen kan vi utläsa ett utvecklingsområde för fritids att arbeta vidare på, nämligen hur man uppmärksammar barnen på vad de lär sig och hur de kan se att personalen har förväntningar på dem. Genom att i större utsträckning koppla ihop fritids temaområden/projekt med det som pågår i skolan, kan man skapa en ökad känsla av nytta i det man arbetar med. De barn som behöver mer tid för att lära sig vissa delar i undervisningen kan också få mer tid om arbetsområdet återkommer i en annan form på fritids. 18

19 5 Utvecklingsplan/åtagande Vi har formulerat en utvecklingsplan med både kortsiktiga och långsiktiga mål för skolan. De kortsiktiga målen är sådant som snarast behöver arbetas med och införlivas i verksamheten. De långsiktiga målen är sådana mål som vi behöver arbeta med över en längre tid. Vi tror att det är viktigt att ha långsiktiga mål för att ha ett sikte inställt på vart vi vill nå med vår skolverksamhet. 5.1 Kortsiktiga mål: Utveckla/förenkla rutinerna vid skrivande av åtgärdsprogram. Under förra läsåret vilade huvudansvaret för skrivandet av åtgärdsprogrammen på skolans speciallärare, som gjorde detta tillsammans med klassläraren. Målet är nu att klassläraren ska ha huvudansvaret för skrivandet av åtgärdsprogrammen och att speciallärarens roll därmed blir mer konsultativ. Verksamhetsbesök. Rektor och biträdande rektor ska genom regelbundna verksamhetsbesök följa i vilken utsträckning kunskapsmålen tydliggörs för eleverna. Verksamhetsbesöken är viktiga för att kunna stödja lärarna i arbetet med att utveckla och förbättra undervisningen. Kollegialt lärande. Under läsåret kommer kompetensutvecklingen att fokuseras på det kollegiala lärandet, där både lärare och fritidspersonal utmanar och coachar varandra för att utveckla verksamheten. Föräldraråd/föräldracafé. Det forum för föräldrainflytande och samverkan i form av ett föräldraråd eller föräldracafé som vi började med under våren 2013 ska fortsätta. Vid dessa tillfällen har skolledningen möjlighet att informera om viktiga arbeten på skolan, samt inbjuda till samverkan kring vissa frågor. Föräldrar får genom detta forum också en ökad möjlighet till insyn och inflytande. 5.2 Långsiktiga mål: Etablera vår skola som en skola med hög kompetens för att stödja elever med läsoch skrivsvårigheter och/eller språkstörning. Vi har en hög måluppfyllelse när det gäller kunskapsmål för samtliga ämnen. Alla våra elever ska ha knäckt läskoden innan de börjar i åk 2. Utveckla fritidsverksamheten och ytterligare höja kvaliteten genom att sätta styrdokumenten i fokus ännu tydligare. 19

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem a för planen Rektor Peter Gehlin

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Arbetsplan Mo skola Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Mo skola Mo skola är en F 6 skola med fritidshem. Skolan byggdes år 1954 och har en fantastisk utemiljö som stimulerar till lek, arbete och lärande.

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 10/11

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 10/11 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 10/11 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten, elevernas trivselenkät, resultaten från nationella proven, den psyko-sociala

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, åk 7-9 Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Hammarbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hammarbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och skolbarnsomsorg, mellanstadieklubb, förskoleklass, Roma kulturklass a

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Ängaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Ängaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och fritidshem a för planen, rektor Vår vision

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN BANDHAGENS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1414-001-148/2013 SID 1 (17) 2013-10-18 Handläggare: Ylva Wikman Telefon: 08 508 48840 Kvalitetsredovisning Inledning Bandhagens grundskola, grundsärskola

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2014-2015 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Uppsala Enskilda Skola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Uppsala Enskilda Skola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Uppsala Enskilda Skola Läsåret 2013-2014 Vision Vi strävar efter en skola där alla känner sig trygga och accepterade. Vi värnar mångfald, demokrati

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Velanda skolas fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Beringskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beringskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Beringskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass samt fritidshem a för planen Rektor Vår vision På Beringskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Heli Lindström,

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer