TÄLJA MOT TUMMEN SAXGREPPET TÄLJA MOT SIG KORSLAGDA TUMGREPPET KONSERVÖPPNARGREPPET TUMGREPPET ARMBÅGSGREPPET SKRÅGREPPET ILLUSTRATIONER: KALLE FORSS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TÄLJA MOT TUMMEN SAXGREPPET TÄLJA MOT SIG KORSLAGDA TUMGREPPET KONSERVÖPPNARGREPPET TUMGREPPET ARMBÅGSGREPPET SKRÅGREPPET ILLUSTRATIONER: KALLE FORSS"

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 SAXGREPPET TÄLJA MOT TUMMEN TÄLJA MOT SIG KORSLAGDA TUMGREPPET KONSERVÖPPNARGREPPET TUMGREPPET ARMBÅGSGREPPET SKRÅGREPPET ILLUSTRATIONER: KALLE FORSS 2 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

3 Innehåll Detta är Nämnden för hemslöjdsfrågor 4 Året i korthet 4 Ordförande har ordet 5 Kanslichefen har ordet 6 Återrapportering 6 Barn och unga 7 Hållbar utveckling 11 Slöjd som näringsgren 12 Det immateriella kulturarvet 15 Internationell och interkulturell slöjd 16 Forskning och kunskapsutveckling 18 Kommunikation 20 Samverkan 22 Uppdrag 23 Främjande av hemslöjd 24 Nämnden för hemslöjdsfrågor och kansli 32 Ekonomisk redovisning 34 Underskrift av årsredovisning 36 Produktion: Nämnden för hemslöjdsfrågor Text: Walkietalkie Foto där ej annat anges: Ulf Huett Nilsson Illustrationer omslagets insidor: Kalle Forss Grafisk form: Typisk Form designbyrå årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 3

4 Detta är Nämnden för hemslöjdsfrågor Vantar och grytlappar, broderade gympaskor, smörknivar och dalahästar. Vad är egentligen hemslöjd? Stickgraffiti eller näverflätning, täljning eller plastpyssel? Allt det och mycket mer. Hemslöjd är ett brett begrepp, en traditionell och nyskapande rörelse som är både lokal och global. I Nationalencyklopedin definieras hemslöjd som tillverkning av bruksvaror som kläder, hemtextilier, husgeråd, möbler, arbets- och transportredskap, på landsbygden utförd i hemmet för eget behov. Men idag rymmer hemslöjdsbegreppet betydligt mer än så, och involverar såväl företagande som den internationella Gör det själv-vågen. I Sverige har hemslöjdsrörelsen djupa rötter och här finns ett myller av aktörer från enskilda slöjdare och hemslöjdsföreningar till slöjdklubbar, entreprenörer, museer och craftivister. De förenas av skaparlust och viljan att göra saker med händerna. Det ökande intresset för återbruk och hållbar utveckling ökar också intresset för hantverk och lokal produktion. Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, är en statlig myndighet under Kulturdepartementet. Vår uppgift är att främja hemslöjd i hela Sverige. Året i korthet 10 regioner/län har fått besök av NFH under året. Då träffas regionala tjänstemän, hemslöjdskonsulenter och föreningsliv för att prata om hur arbetet med slöjden på bästa sätt kan bedrivas. Hemslöjdens samlingars databas består av objekt som under 2013 har flyttats till PrimusNett. Under 2014 hittar du samlingarna på Under år 2013 har 297 företag ingått i aktiviteter kopplade till NFHs näringsprojekt XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX TON 2013 TJUGOHUNDRATRETTON 2013 TJUGOHUNDR XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Nämnden har fått fyra nya ledamöter under året: Anneli Palmsköld Annica Kvint Love Jönsson Zandra Ahl 53 hemslöjdskonsulenter arbetar regionalt med hemslöjd. 4 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

5 Vi planerar, driver och följer upp aktiviteter med såväl kulturella som ekonomiska perspektiv. För oss är mångfalden viktig: En del i offentlig regi, en i form av idéburet arbete och en del som producerande näringsverksamhet. Vi ser möjligheter i att utveckla slöjden utifrån många olika infallsvinklar och i samarbete med andra. Genom NFH ska både särarten och komplexiteten säkras. En viktig del av vårt arbete är information, utbildning och samordning för ett 60-tal hemslöjdskonsulenter som arbetar regionalt eller som rikskonsulenter inom olika specialområden. Hemslöjdskonsulenterna arbetar med både fritidsslöjdare och yrkesverksamma slöjdare och konsthantverkare. De förmedlar kunskap om material, redskap och slöjdtekniker och verkar för att slöjden ska leva vidare och utvecklas både som kulturyttring och som näringsgren. NFH fördelar också statligt stöd i form av projektmedel till hemslöjdsverksamhet över hela landet. Vi bidrar till kvalitetsoch kunskapsutveckling samt står för omvärldsbevakning genom kontakter och gränsöverskridande samverkan med andra politikområden. 2 Det 700 har varit över visningar av Slöjdarens företagsguide på NFHs webb under 8 månader år 2013 Crowdfunding via Kickstarter gav $ drygt kr, till filmen om slöjdaren Wille Sundqvist. NFH har också varit med och stöttat filmen med projektbidrag. XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX ATRETTON 2013 TJUGOHUNDRATRETTON 2013 TJUGOH XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX 0,9 Antalet besök på 365slojd.se under procent av medlen i Samverkansmodellen går till hemslöjdsverksamhet. De övriga sex områdena är teater, dans & musik 77,3, Museer 15,1, Bibliotek 2,2, Konst- och kulturfrämjande 2,7, Arkiv 0,7, och Film 1,0 procent. årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 5

6 Ordförande har ordet slöjden fortsätter att ge mening, innehåll och glädje till många, många människor. Även 2013 var ett år då slöjden i alla dess former spritts och utvecklats. Takten har måhända avtagit en smula sedan det fantastiska jubileumsåret 2012, men de tusentals nya människor som närmar sig slöjden blir inte besvikna, tvärtom. Det egna skapandet, kvaliteten i bruksföremålen, ansvaret för en hållbar utveckling, barn- och ungas tillgång till kultur, vägar till utkomst, globalt perspektiv allt finns inom slöjden. En grundpelare i slöjdens utveckling är föreningslivet. Det är föreningarnas förtroendevalda och de engagerade medlemmarna som är själva kärnan i verksamheten och det är SHR Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund som stöttar och utvecklar föreningarnas arbete. Sammantaget är slöjden ett utmärkt exempel på betydelsen av det som idag kallas det civila samhället, och en viktig del i den samverkan och regionalisering som präglar dagens kulturpolitik. En omistlig tillgång i utvecklingen av slöjden och slöjdens roll i de regionala kulturplanerna är landets hemslöjdskonsulenter. De har unika kunskaper genom sitt marknära arbete med att stödja och stimulera näringsidkare, föreningar och enskilda slöjdare. Nämnden för hemslöjdsfrågors uppgift är att främja utvecklingen av slöjden genom att göra strategiska insatser och svara för nationell samordning. Under 2013 har förutom fokus på barn och unga, näringsfrågorna varit i centrum. Med särskilda resurser från Tillväxtverket och Jordbruksverket har slöjdare i hela landet fått stöd och hjälp med att bli bättre entreprenörer och att leva på sin slöjd. Satsningen ligger helt i linje med slöjdens karaktär av att förena kultur och näring via handens skapande. Det är ingen tillfällighet att Nämnden för hemslöjdsfrågor lyder under Kulturdepartementet och är inhyrt hos Tillväxtverket, som i sin tur lyder under Näringsdepartementet. Under 2013 har också tillgängligheten till hemslöjdens samlingar ökat framgångsrikt. Genom fruktbart samarbete med SHR och med medel som Wallenbergstiftelserna tidigt ställt till förfogande, har digitaliseringen av material från museer och föreningar runt om i landet nu samlats i ett digitalt arkiv med över objekt. Digitaliseringen och uppbyggnaden av databasen fortgår, men den är redan nu fullt tillgänglig på nätet genom www. digitaltmuseum.se. Arbetet inom en av Sveriges minsta myndigheter fortsätter med full kraft. Jag gläder mig åt ett kompetent och engagerat kansli, en vital nämnd och ett gott samarbete med hemslöjdskonsulenter, myndigheter och organisationer i det civila samhället i Sverige och internationellt. Bo-Erik Gyberg, ordförande 6 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

7 Kanslichefen har ordet nfhs årsredovisning har tidigare år liksom i år redovisat myndighetens arbete men också till stor del utgjort en återrapportering av det regionala hemslöjdsarbetet. I år är första året som NFH inte rapporterar det regionala arbetet. Statens kulturråd har ansvaret för såväl kvantitativ som kvalitativ återrapportering av den regionala hemslöjdsverksamheten som ingår i Samverkansmodellen. Som sakkunniga granskar NFH den regionala återrapporteringen. Detta innebär att denna årsredovisning omfattar myndighetens eget arbete och uppdrag, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds verksamhet, de fem rikskonsulenternas arbete och det regionala hemslöjdsarbetet i Stockholm. NFH har ännu inte fullt ut arbetat fram en handlingsplan för myndighetens kvalitetsarbete och definierat de kvalitativa aspekterna och kriterierna för bra kvalitet inom de olika verksamhetsområdena. I och med det förändrade sättet att arbeta med årsredovisningen som i högre grad speglar myndighetens arbete är det viktigt att ta fram kvalitativa aspekter av arbetsinsatserna som mäts över tid. Det är också viktigt för myndigheten att föra detta arbete vidare till de mottagare av stöd som myndigheten följer upp. Hemslöjdens bidrag till Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 känns framåtsyftande och prövar nya vägar. Utställningen på Västerbottens museum riktar sig till målgruppen unga vuxna och skapas av curatorn Aia Jüdes som beställt nya föremål av skickliga slöjdare. Aia har arbetat tillsammans med hemslöjdskonsulenterna i de fyra norrlänen. Otto von Busch leder projektet Sloydify society som handlar om att föra ut slöjdkunskaperna i samhället, kanske en slöjdverkstad på återvinningsstationen? Arbetet med det immateriella kulturarvet och den djupa kunskapen om material, tekniker och traditioner under ledning av Institutet för språk och folkminnen (ISOF) har avslutats i sin första fas och noden för traditionell hantverkskunskap under ledning av NFH har lämnat underlag till ISOF:s slutrapport. Frågorna kring hur och av vem kunskapen om slöjden och hantverket skall hållas levande är högst aktuella. NFH genomförde under året en enkätundersökning bland landets hemslöjdskonsulenter i den frågan och svaren är inte entydiga. Friedrike Roedenbeck, kanslichef Återrapportering Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, arbetar ifrån de nationella kulturpolitiska målen och regeringens kulturpolitiska prioriteringar för mandatperioden. NFH verkar för att stärka förnyelsen och utvecklingen av hemslöjden ur såväl ett kultur- som ett närings- och hållbarhetsperspektiv och därmed tillvarata hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitetstänkande. Verksamhetens resultat för 2013 redovisas med utgångspunkt i de mål och återrapporteringskrav, krav på resultatredovisning och uppdrag som uttrycks i regleringsbrevet. Nämnden för hemslöjdsfrågor redovisar måluppfyllelse samt en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten. Utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, lyfter myndigheten fram de kvalitativa aspekterna vid redovisningen av verksamhetens resultat. Utöver detta redovisas resultatet i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion (2007:1193). Dessutom följer resultatredovisningen den verksamhetsplan som beslutats av NFH. NFH betonar i resultatredovisningen förnyelsen och utvecklingen av verksamheten samt uppmärksammar de kvalitativa aspekterna både i arbetsprocessen och i resultatet av gjorda insatser och i olika projekt. Hemslöjd är en oftast deltagande kultur där barn och vuxna lär sig ny kunskap och utvecklar traditioner. Det kan vara tids- och resurskrävande processer vilket gör att antalet deltagare sällan kan jämföras med åskådarkulturer som till exempel scenkonsten. årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 7

8 Barn och unga Slöjd för barn och unga är ett prioriterat område för Nämnden för hemslöjdsfrågor. Vi arbetar för att väcka barns och ungas intresse för slöjd och deras möjligheter att vara kreativa och uppleva skaparglädje. FN:s barnkonvention är grunden för arbetet med barn- och ungdomsverksamheten. Arbetet samordnas av en rikskonsulent i hemslöjd för barn och unga. Omvärldsbevakning och kunskapsinsamling ingår i uppdraget, liksom att vara igångsättare och mentor för hemslöjdskonsulenter och hemslöjdsföreningar över hela landet. Rikskonsulenten följer också upp att barnperspektivet integreras inom hemslöjden. Strategi för långsiktighet Rikskonsulenten följer i sitt arbete NFHs barn och ungdomsstrategi för Strategin för barn och ungdomsverksamheten förtydligar målen, arbetsformerna och ansvarsfördelningen. Den pekar ut prioriterade områden, inklusive statistikinsamling, samverkan med skolan, kompetensutveckling för ledare samt forskning. Strategin har skapat ökad skärpa och större långsiktighet i verksamheten. Pedagogiskt förhållningssätt NFH har under lång tid utvecklat ett pedagogiskt förhållningssätt och en metod för estetiskt lärande. Den så kallade slöjdcirkuspedagogiken används idag i både skola och fritidsverksamhet. Fritidsaktiviteten Slöjdklubben riktar sig till barn mellan 7 och 14 år. För hemslöjdskonsulenterna i länen är barn- och ungdomsverksamheten idag en naturlig och viktig del av verksamheten. Den pedagogiska verksamheten bygger på ett samarbete mellan NFH och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR. Hemslöjdskonsulenterna uppskattar att ha ett pedagogiskt och metodiskt koncept som fungerar i såväl mötet med skolan som i nya samarbeten inom kultursamver- kansmodellen. Slöjdcirkuspedagogiken är uppskattad och använd av många pedagoger. Den har använts med framgång i verksamhet för barn med annan etnisk bakgrund och barn med funktionsnedsättning samt i sammanhang som rör Skapande skola. I utvecklingen av den pedagogiska verksamheten spelar NFH en viktig roll. Rikskonsulenten för barn och unga har bidragit till utveckling och kvalitetssäkring av slöjdverksamheten för barn och unga, i samarbete med SHR. Under året har rikskonsulenten kartlagt nuläget inför en omarbetning av Slöjdklubbens hand ledar utbildning och utbildningsmaterial. Konsulen ten har besökt olika sorters slöjdnära barn- och ung domsverksamheter och fört dialog med slöjdklubbshandledare om hur det pedagogiska arbetet kan bli ännu bättre. Slöjd i Skapande skola Hemslöjd är ett av kulturområdena som ingår i regeringens satsning Skapande skola. Hemslöjd har mycket att erbjuda skolan oavsett ämnesområde då den berör allt från naturvetenskap till kulturarv och estetiska lärprocesser. Under 2013 arbetade rikskonsulenten för barn och unga med att göra hemslöjdens verksamhet mer synlig och tillgänglig inom Skapande skola. Flera län arbetar sedan länge med slöjd inom Skapande skola. Andra vill ha hjälp med att lära sig mer om skolans behov, krav och möjligheter. En viktig uppgift för rikskonsulenten är att ge hemslöjdskonsulenterna bättre förutsättningar för att samverka med skolhuvudmän. Det inbegriper att höja kvaliteten och relevansen i gemensamma Skapande skola-ansökningar till Kulturrådet. Rikskonsulenten har under året hållit flera föreläsningar och workshops runt om i landet under temat Slöjden och Skapande skola. Tanken med dessa utbildningar är att skapa bättre förutsättningar för slöjdare att medverka i kulturprojekt. Ett sjuttiotal slöjdare och andra kulturarbeta- 8 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

9 Att slöjda en hel dag med ett ord kändes mer som en kvart-tjugo minuter. John, åk 5 re på fem olika platser i landet har tagit del av föreläsningar och workshops. Slöjdarna har upplevt utbildningen mycket positivt. Deltagandet har inneburit att hemslöjdskonsulenterna har ökat sitt nätverk av handledare. De konsulenter som sedan tidigare arbetar med Skapande skola säger sig ha mycket god hjälp av slöjdare som gått slöjdklubbshand ledar utbildningen. Det visar också på kvaliteten i hemslöjdens pedagogiska plattform. För att nå ut med information till en större krets har rikskonsulenten dokumenterat ett projekt på Valsätraskolan i Uppsala, som finansierats med Skapande skola-medel. Det resulterade i filmen Att göra avtryck det man säger spelar roll. Här kommer elever, lärare, rektor och slöjdare till tals och berättar om sina tankar och idéer kring projektet ur olika perspektiv. Filmen används av konsulenter, enskilda skolor, slöjdare och huvudmän som ett gott exempel på hur man kan jobba med slöjd i kombination med andra skolämnen. Den visas på rikskonsulentens föreläsningar och har under hösten också visats för cirka 450 föräldrar på olika föräldramöten. Filmen sprids via YouTube*, Facebook samt via skolans hemsida. Projektet har också presenterats på Kultur rådets hemsida för barnkultur, Andelen konsulentarbete som avsätts för barn och unga 28% 25% 33% År 2011 År 2012 År 2013 Träffarna leds av processledare kopplade till Umeå universitet, kom pletterat med professionella före läsare inom såväl slöjd som entreprenörskap. Pro cessen grundar sig på att varje individ utgår från sin egen drivkraft för att utvecklas inom sitt skapande och företagande. Genom deltagarnas olika bakgrunder, bäddar Slöjdinkubator för en fördjupad diskussion om hur både deltagarna och området kan utvecklas. Under hösten 2013 beviljades projektet ett ekonomiskt tillskott från Ungas innovationskraft/tillväxtverket som gör det möjligt att utöka träffen i Umeå med ett metodseminarium, en publik presentation Från Skapande skola-projektet Att göra avtryck det man säger spelar roll vid Valsätraskolan i Uppsala. Slöjdinkubator Slöjdinkubator är en nationell, platsobunden inkubator för unga slöjdare/designer/ hantverkare som ges möjlighet att hitta sitt unika verksamhetsområde och rustas för ett företagande eller yrkesliv med slöjd och hantverk. Piloten är utvecklad i samarbete mellan näringskonsulenten och rikskonsulenten för Barn och unga. Projektet vill ge deltagarna ökad kunskap och möjlighet att formulera sin slöjdaridentitet och bygga nätverk. För NFH är Slöjdinkubator också ett sätt att bygga broar mellan akademi, regionala konsulenter och unga vuxna. Deltagarna har alla hantverkskunnande och minst två års akademisk utbildning från slöjd, design eller konstnärliga utbildningar. FOTO: MARIE FAGERLIND (*Youtube 400 visningar sedan december 2013) årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 9

10 FOTO: M A RIE FAGERL IND Slöjdklubben finns över hela landet och ger barn och unga chansen att vara kreativa och uppleva skaparglädje. Äldre ungdomar kan gå handledarutbildning och starta egna Slöjdklubbar. samt följeforskning. Under 2014 kommer Slöjdinkubators metod, kvalitet och resultat att utvärderas av en extern forskare. Nätverk och samarbeten NFH arbetar i flera olika nätverk för nå ut bredare till barn och unga. Rikskonsulenten ingår i Myn dig heternas samverkansgrupp för barns rätt till kultur, som leds av Kulturrådet. Rikskonsulenten verkar bland annat för att aktörer inom hemslöjden ska dela med sig av sina erfarenheter på Kulturrådets nationella webbplats för barnkultur och pedagogisk utveckling, bolla.se. Sedan 2013 ingår Rikskonsulenten även i Skolverkets nationella ämnes råd för gymnasieskolans hantverksprogram. Hållbar utveckling Rikskonsulenten ansvarar för att utarbeta en idé bank för elever och pedagoger till webbplatsen 10 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013 Slöjd håller. Den vänder sig till elever, pedagoger och slöjdare som vill jobba med hållbarhetsfrågor kopplat till slöjd i samverkan med skolans andra ämnen. Idébanken kommer att vara användbar i olika utbildningssammanhang och för olika ålders grupper. Materialet följer läroplanens mål och riktlinjer. Jämställdhet inom hemslöjden Hemslöjd är ett kvinnodominerat område, men inom barn- och ungdomsverksamheten är könsfördelningen jämnare än bland vuxna. NFH har fört statistik över könsfördelningen i Slöjdklubben och kan se att drygt 30 procent av de barn som deltar är pojkar. Detta ser vi som ett resultat av slöjd cirkus pedagogikens mycket medvetna genusstrategi. Den betonar vikten av att barn och handledare i Slöjdklubben är av båda könen och jobbar gränsöverskridande med både hårda och textila material.

11 Hållbar utveckling Slöjden är inte en motsats till konsumtionssamhället. Istället öppnar slöjden upp konsumtionen för andra val, andra sätt att använda vårt överflöd. Otto von Busch, forskare På alla fronter i samhället talas nu om hållbar ut veckling. Hemslöjden är en naturlig och självklar inspirationskälla i strävan efter en hållbar livsstil. Här används enkla redskap, energisnåla tekniker och ofta lokala återanvändbara material. Slöjdade föremål håller länge och kan repareras. Hållbarhet är ett viktigt fokusområde för NFH. Men hållbarhet är en sådan självklar del av slöjdandets natur att den nästan kommit att tas för givet. Därför leder NFH nu en arbetsgrupp bestående av hemslöjdskonsulenter för att lyfta frågan om hemslöjdens roll i hållbar utveckling. Hemslöjdskonsulenterna har rollen som hållbarhetsambassadörer, som sprider kunskap om hemslöjden som det hållbara alternativet till förbrukningsvaror och slit- och släng. Arbetsgruppen står också för omvärldsbevakning. En viktig del i arbetet är att sprida information och kunskap till nya målgrupper. Hemslöjdskonsulenterna och NFH har därför tillsammans utvecklat webbplatsen slojdhaller.se som är en plattform för fördjupning i frågor som rör hemslöjd och hållbarhet. På webbsidan finns dels en blogg om slöjd och hållbarhet och dels en faktabank med artiklar om olika material och dess egenskaper. Nästa steg är att i högre grad nå barn och unga med kunskaper om hållbarhet. Under 2013 har arbetsgruppen påbörjat ett samarbete med rikskonsulenten för barn och unga för att tillsammans utveckla och anpassa slojdhaller.se till skolans värld. Målet är att göra sidan mer använd och därigenom få större spridning bland pedagoger, barn och unga. NFHs kansli ansvarar för att administrera och utveckla webbplatsen och bloggen. Under 2013 har fokus legat på att tydligare anpassa sidans tilltal för olika målgrupper. NFH beviljade projektmedel under 2013 till föreningen Sveriges Konsumenter och projektet Hemslöjdskonsument. Det är en förstudie som vill titta närmare på hur tankar om konsumtion, kunskap om textilier och hantverkskunskaper kan samverka för en mer hållbar framtid. Antalet besök på slojdhaller.se har mer än fördubblats sedan starten. År 2013 År 2012 År årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 11

12 Slöjd som näringsgren Det finns en stark tillväxtvilja bland dem som verkar inom hemslöjden. Drygt hälften av de slöjdare som inte redan försörjer sig på sitt slöjdande skulle vilja göra detta om möjlighet fanns. Att ge stöd till hemslöjden i frågor som rör företagsutveckling och entreprenörskap är ett prioriterat mål för NFH sedan många år. Behovet har ökat i samband med kultur- och näringspolitikens fokusering mot kulturella och kreativa näringar, KKN. Områdets ökade ekonomiska betydelse för regional tillväxt spelar också in. Sedan hösten 2011 driver NFH projektet Näringskonsulent med finansiering från Tillväxt ver ket, Jordbruksverket och Europeiska jordbruksfonden. Hemslöjdsnäringen ska förnyas och utvecklas genom en näringskonsulent som tillför ny innovativ kompetens. Målsättningen på kort sikt är att förbättra förutsättningar för företagsutveckling inom branschen. På längre sikt är målet att fler företag utvecklas och att nya startar. En slutrapport till Tillväxtverket lämnades i januari Projektet forsätter till och med 2014 med medel från Jordbruksverket. Hitills har 367 företag ingått i projektet. Under 2013 har 192 utövare och 52 hemslöjdskonsulenter deltagit. Det har skett vid seminarier, i projektaktiviteter och på workshops inom projektet eller i sammanhang där näringskonsulenten medverkat. Bland de representerade branscherna finns slöjd, konsthantverk, butik & handel, byggnadsvård, kulturturism, mathantverk och design med flera. Den webbaserade Slöjdarens företagsguide har under året haft sökningar. Projektet ska: Utveckla, identifiera och sprida aktiviteter och metoder för företagsutveckling riktade till slöjdare och områden i slöjdens närhet. Arbeta med kunskapsöverföring, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte mellan konsulenter och lokala samt regionala samverkanspartner Öka kunskap och förståelse för slöjden som näringsgren hos lokala, regionala och nationella aktörer inom företagsutveckling och regional utveckling. Till sin hjälp har näringskonsulenten en arbetsgrupp för näringsfrågor som består av sju hemslöjds konsulenter från olika delar av landet. Dess utom har en referensgrupp bildats med repre sentanter från bland andra Tillväxtverket och Jord bruksverket. En processbaserad och designstrategiskmetod har använts av näringskonsulenten. Den tar sin utgångspunkt i målgruppens behov, vilket ökar förutsättningarna för nya synsätt och metoder. Samverkan och kunskapsöverföring NFHs projekt Näringskonsulent arbetar målmedvetet för att sprida kunskap och information till såväl slöjdare som myndigheter som nationella aktörer inom näringsliv och hemslöjd. Det sker framför allt genom fältbesök, möten och konferenser men även via hemsidans digitala verktyg och ett nyhetsbrev. Näringskonsulenten har deltagit i ett stort antal möten och nätverksträffar under året med bland andra berörda branschorganisationer som Konsthantverkcentrum och Konsthantverkarna KRO/KIF och Svensk Form. Konsulenten har också föreläst på seminarier och konferenser över hela Sverige, samt vid kandidatutbildningen Ledarskap i slöjd och kulturhantverk vid Göteborgs Universitet. Under året besökte näringskonsulenten hemslöjdskonsulenter i Sörmland, Kalmar, Västra Götalandsregionen, Dalarna, Värmland och Norrbotten. Hittills har 14 regioner besökts inom ramen för projektet. Forskning och utveckling Nämnden för hemslöjdsfrågor har initierat och lagt grunden till den treåriga kandidatutbildningen Ledar skap i slöjd och kulturhantverk. Utbild ning en, där näringskonsulenten föreläst under året, lägger 12 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

13 stor tonvikt vid entreprenörskap och företagsekonomi inom kulturella och kreativa näringar. Slöjdbusiness en digital manual Att lyfta förebilder är en viktig del i att inspirera till företagsutveckling. Slöjdbusiness är en digital inspirationsmanual för företagutveckling som ligger på nfh.se. Här delar företagsutvecklare, företagare och omvärldsbevakare med sig av sina erfarenheter och råd, vilket ger både bredd och ett nyanserat innehåll. I manualen finns också fördjupningsteman som kommunikation, prissättning. Det finns dessutom checklistor för dessa områden, utvecklade av näringskonsulenten. För att tilltala såväl en bred som en yngre målgrupp har ett nytt formspråk tagits fram för guiden. Manualen har visats sig vara användbar inom ett brett område av slöjd, hantverk, formgivning och även aktuell för andra närliggande kreativa näringar. Slöjdinkubator ungt företagande En viktig del av näringsprojektet är att stimulera fler unga till att starta eller utveckla företag. Här är behovet av verktyg och nätverk stort. Slöjdinkubator är ett nytt koncept för NFH som näringskonsulenten initierat och som sker i samarbete med Rikskonsulenten för barn och unga. Fortbildning i företagsutveckling för landets hemslöjdskonsulenter De regionala hemslöjdskonsulenterna arbetar idag inom ett brett område. Ett mål i projektet är att stärka deras roll som en regional resurs för företagsutveckling. Det fanns ett behov av att stärka konsulenternas kunskaper i ämnet och att ge dem verktyg för det dagliga arbetet. På det sättet kunde man både höja beställarkompetensen i kåren och bidra till en ökad kvalitet på framtida regionala näringsprojekt. Kursen leddes av näringskonsulenten och processledare med kunskap inom ledarskap, coaching och företagsutveckling. Kombinationen var lyckad för målgruppen, som uppskattade att så tydligt få sätta fokus på ämnet och koppla det till konkreta uppgifter för konsulenterna. På sikt kan detta öka förutsättningar för konsulenterna att ta en aktiv och i flera fall ny roll i den regionala utvecklingen. Hemslöjdskonsulenterna har uttryckt behov av en fortsättning på utbildningen. De menar också att de kommer använda sig av metodiken även i andra områden inom hemslöjden. Regionala piloter i företagsutveckling För att nå ut till många företagare över hela landet och stärka hemslöjdkonsulenternas arbete initierades samarbetspiloter i företagsutveckling med regionerna Norrbotten, Dalarna, Uppsala och Kronoberg. Valet av regioner gjordes utifrån deras respektive projektidéer och företagsnätverk. Totalt har 172 företag deltagit, varav minst 27 företag i återkommande träffar. Näringskonsulenten har fungerat som bollplank i alla fyra regionerna och processtöd i två. Tre piloter hade tema. I Norrbotten och Dalarna var det besöksnäring och i Uppsala var temat en förstudie inför ett framtida Slöjdinkubator har som mål att fler unga företagare ska starta egna företag. FOTO: MARIE FAGERLIND årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 13

14 Entreprenörskap och yrkesidentitet är något jag behöver vässa om jag ska starta egen firma. Anton Sjöström, slöjdare/designer ullkluster i regionen. Flera län har använts sig av processmodell/ledare med återkommande träffar (Norrbotten, Uppsala, Dalarna) och coaching (Dalarna). Utvärderingarna visar att företagen fått nya kunskaper, insikter och i minst 15 fall tagit fram nya utvecklingsplaner. NFHs projektmedel Näringsprojektet ska också stimulera till att fler regionala aktiviteter genomförs med affärsutveckling som syfte. Det görs bland annat genom att NFH ger ekonomiskt stöd till projekt som drivs av hemslöjdskonsulenterna i länen. Förnyelse och framtid Syftet med näringsprojektet är att stimulera till att fler aktiviteter riktade till slöjdföretagare startar runt om i landet. Under året har man har genomfört fem pilotprojekt där 192 utövare och 52 konsulenter deltagit. Utvärderingarna från projekten har visat att en långsiktig nationell samordning av området behövs och att en fortsatt metodutveckling utifrån KKN-företagarnas verklighet är viktig för hela branschens utveckling. NFH har därför initierat en förstudie inför en möjlig nationell agenda i före tags utveckling av områdena slöjd, konsthantverk och småskalig designproduktion. Den genomförs i samarbete med Konsthantverkscentrum, KRO/KIF och Svensk form, och avslutas under nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

15 Det immateriella kulturarvet Traditionell hantverkskunskap är ett av de fem områden som omfattas av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Med immateriellt kulturarv menas en kunskapstradition som överförs mellan generationer. Sverige ratificerade i januari 2011 Unescos konvention om det immateriella kulturarvet. Institutet för språk och folkminnen, ISOF, har ett treårigt uppdrag av regeringen för att utveckla arbetet med att tillämpa konventionen. En arbetsgrupp bildades där NFH ingår. NFH ska bidra till att trygga slöjd- och hantverkskunskaper genom att leda noden för traditionell hantverkskunskap. I noden ingår bland andra företrädare för SHR, Skansen, Hantverkslaboratoriet, Statens Maritima museer, Textilhögskolan i Borås, Sameslöjdstiftelen, Arbetets museum och Carl Malmsten Furniture Studies vid Linköpings universitet. Noden för traditionell hantverkskunskap haft två möten under Det första ägde rum på Skansen i februari och det andra hos NFH i oktober. Noden har som övergripande mål att dokumentera, tillvarata och sprida kunskap om traditionella hantverksmetoder. Fokus för detta mål ska ligga på metodutveckling och säkerställande av kunskaper inom nodens verksamhetsfält. Nodens medlemmar har påbörjat förteckningsarbete, samt diskuterat hur filmer skulle kunna komplettera det skriftliga materialet. Förteckningar och filmer ska tillgängliggöras på en av ISOF för ändamålet upprättad webbsida. Det är angeläget att skapa dialog utåt och på så sätt bidra till förnyelse och nya kontaktnät, såväl nationella som internationella. Som ett led i arbetet med det immateriella kulturarvet har NFH deltagit i den internationella konferensen Traditional Knitted Sweaters Around the Baltic Sea i Viljandi, Estland. NFH har under året deltagit i de arbetsmöten Institutet för språk och folkminnen kallat till samt aktivt deltagit i skrivandet av ISOFs rapport till regeringen rörande arbetet med det imateriella kulturarvet. Genom att leda noden har NFH en framträdande roll i att genomföra konventionen. Arbetet vidgar också NFHs kontaktnät samt höjer slöjdens och hantverkets status. De nya kontakterna med den akademiska världen som nodarbetet innebär ger nya infallsvinklar på slöjden. årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 15

16 Internationell och interkulturell slöjd Slöjden är gränslös och finns överallt där människor lever och verkar. NFH ser att slöjden är ett medel för att knyta nya band och bygga broar människor och länder emellan. Hemslöjd är både tradition och förnyelse och sällan bunden till nationsgränser. Det skapar förutsättningar för kulturer att mötas och för gränsöverskridande utbyten. Mattvävning hos Integrationsnätverk i Göteborg. FOTO: INTEGRATIONSNÄTVERK Under de senaste tre åren har NFH gjort en målmedveten satsning på att stärka de internationella och interkulturella perspektiven i verksamheten. Arbetet inleddes 2011, då ett seminarium arrange rades för nämndens ledamöter. NFH bjöd in personer som arbetat med mångfaldsfrågor utifrån olika perspektiv. Hösten 2011 projektanställdes en utredare för att göra en nulägesanalys och ta fram en långsiktig strategi samt en handlingsplan för NFHs internationella och interkulturella utbyte och samarbete. Strategin antogs i december 2011 och i januari 2012 anställdes en samordnare för internationell och interkulturell slöjd. Genom att projektanställa en sakkunnig person garanterade NFH hög kvalitet i processen. Samordnarens anställning avslutades i augusti 2013 med en rapport av arbetet. Nätverk och samverkan Tidigt i projektet initierade samordnaren en arbetsgrupp bestående av sex hemslöjdskonsulenter. Gruppen har bland annat diskuterat frågor som rör identitet och mänskliga rättigheter samt hur man kan nå ut till nya målgrupper. Den kulturarvsgrupp bestående av Riksantikvarieämbetet, Historiska museet, Hembygdsförbundet, Sveriges museer, Teskedsorden och NFH som bildades 2012 för att dryfta mångfalds- och interkulturella frågor, har fortsatt sitt samarbete under 2013, bl a genom att gemensamt bekosta framtagandet av ett synopsis till en film på temat svenskhet och kulturarv. Utbildning och kompetensutveckling En uttalad målsättning är att den interkulturella aspekten ska bli en naturlig del av konsulenternas dagliga arbete. Den var därför en av punkterna på de regionala hemslöjdskonsulenternas informations- och utbildningsdagar. Samordnaren för det interkulturella och internationella arbetet har rest i landet och samlat län och regioner till arbetsmöten och fortbildning Den gränslösa slöjden NFHs projekt Den internationella och interkulturella slöjden avslutades sommaren Samordnaren Eva Melldahl har sammanfattat erfarenheterna från projektet och även i rapporten Den gränslösa slöjden skapat verktyg för hur man kan arbeta med interkulturella frågor i slöjden. Rapporten finns tillgänglig digitalt. 16 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

17 FOTO: K A L L E FOR SS I pilotprojektet Formgivning som integration i Skåne är målsättningen att utforska en mångfald av olika hantverk. Här visar Gunnar Jeppsson hur man spräcker en bit björk för Nawar och Abdullah. årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 17

18 Forskning och kunskapsutveckling NFH har ett gott samarbete med universitet och utbildningsinstitutioner. Det bidrar till att höja slöjdens och hantverkets status, stärker metodutvecklingen samt vidgar nämndens kontaktnät. NFH har tagit initiativet till och utformat en ny utbildning som startade Ledarskap i slöjd och kulturhantverk är ett treårigt kandidatprogram vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Utbildningen riktar sig till framtidens ledare inom slöjd och kulturhantverk eller dem som vill satsa på eget företagande. De erbjuds ett teoretiskt program med praktiska inslag. Tonvikten ligger på studier i ledarskap och projektledning. I utbildningen ingår även entreprenörskap, företagsekonomi, tillämpad pedagogik samt information och marknadsföring. Genom god kontakt med berörda branscher får studenterna ett bra nätverk inom till exempel turistnäring, upplevelseindustri, tillverkning och försäljning samt kultur och hälsa. Utbildningen är även tänkt för den som vill bli hemslöjdskonsulent och förbereder för fortsatt utbildning på masternivå. NFHs samarbete med Institutionen för kulturvård och kandidatprogrammet är viktigt för att stärka och förnya hemslöjden. NFH utgör också en viktig länk mellan utbildningen och landets hemslöjdskonsulenter. Studenter från utbildningen bjuds in till de fortbildnings- och inspirationskurser som NFH arrangerar för de regionala hemslöjdskonsulenterna. Varje ny årskull studenter bjuds även in på studiebesök till NFH för information och kontakt. En student praktiserade fyra veckor på nämndens kansli. NFH ser att slöjd och kulturhantverk har goda förutsättningar att bli ett växande forskningsfält i framtiden. Här finns stora möjligheter till utveckling, inte minst ur tvärvetenskapliga och internationella perspektiv. Vetenskaplig granskning och forskning leder också till en kvalitativ utveckling. Under ett av årets fortbildningstillfällen hölls en av hemslöjdskonsulenterna mycket uppskattad föreläsning av professor Annika Ekdahl om hennes internationellt prisbelönta arbete med att väva gobelänger. Institutionen för kulturvård och Hantverkslaboratoriet Hantverkslaboratoriet, HL, är ett nytt nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk och en del av Institutionen för kulturvård i Mariestad. Deras uppdrag är att dokumentera och säkra hotade hantverkstekniker. NFH och HL har utvecklat och fördjupat sitt samarbete sedan 2011 och idag ingår NFHs kanslichef i HLs styrgrupp. HL ingår även i Unescosamarbetets hantverksnod som leds av NFH. NFH och HL utvecklade 2012 en grundkurs i dokumentär filmteknik för länshemslöjdskonsulenter samt rikskonsulenten för barn och unga. Att lära sig filma är ett viktigt steg i att möta de ökade kraven på digital tillgänglighet och kommunikation vilket är grundläggande för att i framtiden kunna trygga det immateriella kulturarvet. Konsulenterna har stor nytta av att använda filmmediet i både dokumenterande och pedagogiska sammanhang. Filmkursen avslutades 2013 och resulterade i tio mycket inspirerande filmer som finns tillgängliga digitalt. Filmerna har rönt stort intresse i Unesconoden samt efterfrågats av designskolor, eftersom det visat sig att deras elever i allt högre grad söker slöjdkunskaper på Internet. NFH har under året besvarat en remiss utsänd av Västra Götalandsregionen rörande HLs framtida utveckling, styrning och inriktning. Hemslöjdens samlingar Sedan 1996 har NFH tillsammans med SHR drivit ett arbete för att digitalisera hemslöjdsföreningarnas samlingar. Syftet är att göra arkiven mer användarvänliga och tillgängliga som undervisnings- och inspirationsmaterial samt att dokumentera källmaterial för forskning. NFH har ansvarat för samordning, utbildning och datasupport till hemslöjdskonsulenter och före- 18 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

19 Stiftelsen skånsk hemslöjd i Malmöhus samt Kronobergs och Södra Dalarnas hemslöjdsföreningar står bakom de första digitala utställningarna på DigitaltMuseum.se, som möjliggjorts av att Hemslöjdens samlingar bytt plattform. ningar. Under 2013 bytte Hemslöjdens samlingar digital plattform, därmed finns möjligheter att tillgängliggöra samlingarna via Digitalt Museum. De ca poster som fanns inlagda i databasen Hemslöjdens samlingar flyttades under hösten 2013 över till Primus Nett. Databasen Hemslöjdens samlingar förvaltas gemensamt av NFH och SHR. Tillsammans arran gerar man utbildning för förening arna samt sam ordnar så att hemslöjdsutställningar görs i Digitalt Museum med föremål från förening arnas samlingar. årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 19

20 Kommunikation omvärld Att bedriva omvärldsbevakning, samla information och sprida den vidare är nyckeluppgifter för NFH. Aktörerna i hemslöjdssverige finns i en mängd organisationer och sammanhang och med olika huvudmän. För att få ett samlat grepp är det därför viktigt med NFHs nationella helhetssyn och överblick. NFH är en liten myndighet och har små resurser för kommunikationsfrågor. Ändå kan vi kommunicera effektivt, genom löpande rutiner och effektiva system, samt genom samverkan med andra aktörer. Målgrupperna för NFHs kommunikation är: Hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän Beslutsfattare Samarbetspartners Slöjdare och konsthantverkare Media och opinionsbildare Skriftligt material och information Hemslöjdskonsulenterna ger ut informations-/medlemsblad 2 4 ggr/år i de flesta län, ofta i samarbete med länshemslöjdsföreningen. Genom utgivning på nätet och spridning via sociala medier når nyhetsinformationen ut till ännu fler. Användningen av bloggar, Facebook, Twitter och YouTube har ökat kraftigt under senare år. Omvärldsbevakning och konsulentbrev Ett led i NFHs omvärldsbevakning är att bevaka vad som skrivs i media. Under 2013 skickades sex ut gåvor av e-brevet Hemslöjd i media till hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän samt intresserade som prenumerar på utskicken. Alla som är intresserade kan anmäla sig som mottagare. Hemslöjd i media innehåller ett urval av artiklar och bloggar med hemslöjdsinnehåll, från både svensk och utländsk press. Vid årets slut hade 127 personer anmält sig som mottagare av brevet, men NFHs ambition är att utöka antalet. Till samtliga hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän skickas även ett så kallat konsulentbrev. Ambitionen är att skicka fyra brev per år, under 2013 skickades tre. De innehåller specifik information om Nämndens verksamhet och annat som kan vara av intresse för konsulenterna. Film Som tidigare nämnts initierade och finansierade NFH tillsammans med Hantverkslaboratoriet (GU) under 2012/13 en filmkurs för tio hemslöjdskonsulenter. Kursen hade flera syften. Dels att konsulenterna skulle lära sig att göra enklare filmer för visning på hemsidor och YouTube som ett led i att sprida slöjdkunskaper och inspiration. Det andra syftet med kursen var att konsulenterna skulle bli bättre beställare av film. Fler och fler skaffar sig egna YouTube-kanaler för att samla sina filmer. Vi har märkt att korta introduktionsfilmer i olika slöjdtekniker ofta efterfrågas i våra samarbeten inom Unesco-noden och andra utbildningar. Nätet är för många den naturliga platsen att söka information. NFHs ambition är att hemslöjdskonsulenterna genom utbildningen ska kunna såväl beställa som själva göra film av god kvalitet. Se filmerna på hantverkslaboratoriets Youtubekanal. 20 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

Projektplan. 1. Projektnamn. Näringskonsulent. 2. Projektidé

Projektplan. 1. Projektnamn. Näringskonsulent. 2. Projektidé Projektplan 1. Projektnamn Näringskonsulent 2. Projektidé 2008 fick Nutek i uppdrag av regeringen att göra en studie om hemslöjden som näringsgren. Uppdraget resulterade i rapporten "Hemslöjden som näringsgren",

Läs mer

Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015

Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015 Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015... 1 Inledning... 2 Uppdrag... 3 Strategisk samordning... 5 Barn och unga... 5 Kulturella och kreativa näringar... 7 Forskning och

Läs mer

Budgetunderlag 2014. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se

Budgetunderlag 2014. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se Budgetunderlag 2014 Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR BUDGETUNDERLAG 2014 INNEHÅLL FÖLJEBREV 3 HEMSTÄLLAN 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

Redovisning av Nämnden för hemslöjdsfrågors genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014

Redovisning av Nämnden för hemslöjdsfrågors genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014 Kulturdepartementet Stockholm 2015 02 13 103 33 Stockholm Dnr 4-5/15 Redovisning av Nämnden för hemslöjdsfrågors genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014 Inledning Nämnden

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 217 4135/10 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s programme in Leadership and in Handicraft

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Årsredovisning 2010. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se

Årsredovisning 2010. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se Årsredovisning 2010 Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se INNEHÅLL FÖRORD 3 RESULTATREDOVISNING 5 Inledning 5 NFH:s uppdrag och verktyg 5 STRATEGISK SAMORDNING

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå Dokumentnamn Dokumenttyp Datum 2013-09-26 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 3.1.7-2013-4007 med koppling till Dnr 1.2.1-2013-1. PO Remmare 1.0 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 K u l t u r p l a n 2 0 1 3 (revidering kulturplan 2009) Vision Under sin förskole och skoltid ska varje barn/ungdom Västerviks kommun möta ett

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Gro Sommerfelt-Karlsen, Administrationschef, Utbildningsetaten, Oslo kommun Marianne Grødum, Fagkonsulent,

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening?

Vill ni också bli en Utmärkt förening? Vill ni också bli en Utmärkt förening? Presentation av kvalitetscertifieringen Utmärkt förening i Värmdö och Tyresö kommun. 1 2 Utmärkt förening är en kvalitetsutmärkelse och en satsning på att utveckla

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj! FREDAG 13 APRIL 2012! Ulrika Holmgaard, VD!

TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj! FREDAG 13 APRIL 2012! Ulrika Holmgaard, VD! TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj FREDAG 13 APRIL 2012 Ulrika Holmgaard, VD 1 En slags historik Teatrarnas riksförbund TR bildades den 15 december 1943 av Några privatteatrar

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

PROTOKOLL. RosMarie Jönsson Neckö, vice ordförande (S) Michael Sjöö (S) Eva Johnsson (KD) Margareta Artéus Thor (FP)

PROTOKOLL. RosMarie Jönsson Neckö, vice ordförande (S) Michael Sjöö (S) Eva Johnsson (KD) Margareta Artéus Thor (FP) 1 (7) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-02-25 Kulturberedningen Tid Fredagen den 14 februari 2014 kl. 9-11.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sessionssalen,

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Vår verksamhets plan

Vår verksamhets plan Vår verksamhets plan upswedens verksamhet bygger på en grundsyn att musik kan användas som ett verktyg för att öka människors förståelse för sig själva, sin omvärld och ge en känsla av sammanhang samtidigt

Läs mer