TÄLJA MOT TUMMEN SAXGREPPET TÄLJA MOT SIG KORSLAGDA TUMGREPPET KONSERVÖPPNARGREPPET TUMGREPPET ARMBÅGSGREPPET SKRÅGREPPET ILLUSTRATIONER: KALLE FORSS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TÄLJA MOT TUMMEN SAXGREPPET TÄLJA MOT SIG KORSLAGDA TUMGREPPET KONSERVÖPPNARGREPPET TUMGREPPET ARMBÅGSGREPPET SKRÅGREPPET ILLUSTRATIONER: KALLE FORSS"

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 SAXGREPPET TÄLJA MOT TUMMEN TÄLJA MOT SIG KORSLAGDA TUMGREPPET KONSERVÖPPNARGREPPET TUMGREPPET ARMBÅGSGREPPET SKRÅGREPPET ILLUSTRATIONER: KALLE FORSS 2 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

3 Innehåll Detta är Nämnden för hemslöjdsfrågor 4 Året i korthet 4 Ordförande har ordet 5 Kanslichefen har ordet 6 Återrapportering 6 Barn och unga 7 Hållbar utveckling 11 Slöjd som näringsgren 12 Det immateriella kulturarvet 15 Internationell och interkulturell slöjd 16 Forskning och kunskapsutveckling 18 Kommunikation 20 Samverkan 22 Uppdrag 23 Främjande av hemslöjd 24 Nämnden för hemslöjdsfrågor och kansli 32 Ekonomisk redovisning 34 Underskrift av årsredovisning 36 Produktion: Nämnden för hemslöjdsfrågor Text: Walkietalkie Foto där ej annat anges: Ulf Huett Nilsson Illustrationer omslagets insidor: Kalle Forss Grafisk form: Typisk Form designbyrå årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 3

4 Detta är Nämnden för hemslöjdsfrågor Vantar och grytlappar, broderade gympaskor, smörknivar och dalahästar. Vad är egentligen hemslöjd? Stickgraffiti eller näverflätning, täljning eller plastpyssel? Allt det och mycket mer. Hemslöjd är ett brett begrepp, en traditionell och nyskapande rörelse som är både lokal och global. I Nationalencyklopedin definieras hemslöjd som tillverkning av bruksvaror som kläder, hemtextilier, husgeråd, möbler, arbets- och transportredskap, på landsbygden utförd i hemmet för eget behov. Men idag rymmer hemslöjdsbegreppet betydligt mer än så, och involverar såväl företagande som den internationella Gör det själv-vågen. I Sverige har hemslöjdsrörelsen djupa rötter och här finns ett myller av aktörer från enskilda slöjdare och hemslöjdsföreningar till slöjdklubbar, entreprenörer, museer och craftivister. De förenas av skaparlust och viljan att göra saker med händerna. Det ökande intresset för återbruk och hållbar utveckling ökar också intresset för hantverk och lokal produktion. Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, är en statlig myndighet under Kulturdepartementet. Vår uppgift är att främja hemslöjd i hela Sverige. Året i korthet 10 regioner/län har fått besök av NFH under året. Då träffas regionala tjänstemän, hemslöjdskonsulenter och föreningsliv för att prata om hur arbetet med slöjden på bästa sätt kan bedrivas. Hemslöjdens samlingars databas består av objekt som under 2013 har flyttats till PrimusNett. Under 2014 hittar du samlingarna på Under år 2013 har 297 företag ingått i aktiviteter kopplade till NFHs näringsprojekt XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX TON 2013 TJUGOHUNDRATRETTON 2013 TJUGOHUNDR XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Nämnden har fått fyra nya ledamöter under året: Anneli Palmsköld Annica Kvint Love Jönsson Zandra Ahl 53 hemslöjdskonsulenter arbetar regionalt med hemslöjd. 4 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

5 Vi planerar, driver och följer upp aktiviteter med såväl kulturella som ekonomiska perspektiv. För oss är mångfalden viktig: En del i offentlig regi, en i form av idéburet arbete och en del som producerande näringsverksamhet. Vi ser möjligheter i att utveckla slöjden utifrån många olika infallsvinklar och i samarbete med andra. Genom NFH ska både särarten och komplexiteten säkras. En viktig del av vårt arbete är information, utbildning och samordning för ett 60-tal hemslöjdskonsulenter som arbetar regionalt eller som rikskonsulenter inom olika specialområden. Hemslöjdskonsulenterna arbetar med både fritidsslöjdare och yrkesverksamma slöjdare och konsthantverkare. De förmedlar kunskap om material, redskap och slöjdtekniker och verkar för att slöjden ska leva vidare och utvecklas både som kulturyttring och som näringsgren. NFH fördelar också statligt stöd i form av projektmedel till hemslöjdsverksamhet över hela landet. Vi bidrar till kvalitetsoch kunskapsutveckling samt står för omvärldsbevakning genom kontakter och gränsöverskridande samverkan med andra politikområden. 2 Det 700 har varit över visningar av Slöjdarens företagsguide på NFHs webb under 8 månader år 2013 Crowdfunding via Kickstarter gav $ drygt kr, till filmen om slöjdaren Wille Sundqvist. NFH har också varit med och stöttat filmen med projektbidrag. XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX ATRETTON 2013 TJUGOHUNDRATRETTON 2013 TJUGOH XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX 0,9 Antalet besök på 365slojd.se under procent av medlen i Samverkansmodellen går till hemslöjdsverksamhet. De övriga sex områdena är teater, dans & musik 77,3, Museer 15,1, Bibliotek 2,2, Konst- och kulturfrämjande 2,7, Arkiv 0,7, och Film 1,0 procent. årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 5

6 Ordförande har ordet slöjden fortsätter att ge mening, innehåll och glädje till många, många människor. Även 2013 var ett år då slöjden i alla dess former spritts och utvecklats. Takten har måhända avtagit en smula sedan det fantastiska jubileumsåret 2012, men de tusentals nya människor som närmar sig slöjden blir inte besvikna, tvärtom. Det egna skapandet, kvaliteten i bruksföremålen, ansvaret för en hållbar utveckling, barn- och ungas tillgång till kultur, vägar till utkomst, globalt perspektiv allt finns inom slöjden. En grundpelare i slöjdens utveckling är föreningslivet. Det är föreningarnas förtroendevalda och de engagerade medlemmarna som är själva kärnan i verksamheten och det är SHR Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund som stöttar och utvecklar föreningarnas arbete. Sammantaget är slöjden ett utmärkt exempel på betydelsen av det som idag kallas det civila samhället, och en viktig del i den samverkan och regionalisering som präglar dagens kulturpolitik. En omistlig tillgång i utvecklingen av slöjden och slöjdens roll i de regionala kulturplanerna är landets hemslöjdskonsulenter. De har unika kunskaper genom sitt marknära arbete med att stödja och stimulera näringsidkare, föreningar och enskilda slöjdare. Nämnden för hemslöjdsfrågors uppgift är att främja utvecklingen av slöjden genom att göra strategiska insatser och svara för nationell samordning. Under 2013 har förutom fokus på barn och unga, näringsfrågorna varit i centrum. Med särskilda resurser från Tillväxtverket och Jordbruksverket har slöjdare i hela landet fått stöd och hjälp med att bli bättre entreprenörer och att leva på sin slöjd. Satsningen ligger helt i linje med slöjdens karaktär av att förena kultur och näring via handens skapande. Det är ingen tillfällighet att Nämnden för hemslöjdsfrågor lyder under Kulturdepartementet och är inhyrt hos Tillväxtverket, som i sin tur lyder under Näringsdepartementet. Under 2013 har också tillgängligheten till hemslöjdens samlingar ökat framgångsrikt. Genom fruktbart samarbete med SHR och med medel som Wallenbergstiftelserna tidigt ställt till förfogande, har digitaliseringen av material från museer och föreningar runt om i landet nu samlats i ett digitalt arkiv med över objekt. Digitaliseringen och uppbyggnaden av databasen fortgår, men den är redan nu fullt tillgänglig på nätet genom www. digitaltmuseum.se. Arbetet inom en av Sveriges minsta myndigheter fortsätter med full kraft. Jag gläder mig åt ett kompetent och engagerat kansli, en vital nämnd och ett gott samarbete med hemslöjdskonsulenter, myndigheter och organisationer i det civila samhället i Sverige och internationellt. Bo-Erik Gyberg, ordförande 6 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

7 Kanslichefen har ordet nfhs årsredovisning har tidigare år liksom i år redovisat myndighetens arbete men också till stor del utgjort en återrapportering av det regionala hemslöjdsarbetet. I år är första året som NFH inte rapporterar det regionala arbetet. Statens kulturråd har ansvaret för såväl kvantitativ som kvalitativ återrapportering av den regionala hemslöjdsverksamheten som ingår i Samverkansmodellen. Som sakkunniga granskar NFH den regionala återrapporteringen. Detta innebär att denna årsredovisning omfattar myndighetens eget arbete och uppdrag, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds verksamhet, de fem rikskonsulenternas arbete och det regionala hemslöjdsarbetet i Stockholm. NFH har ännu inte fullt ut arbetat fram en handlingsplan för myndighetens kvalitetsarbete och definierat de kvalitativa aspekterna och kriterierna för bra kvalitet inom de olika verksamhetsområdena. I och med det förändrade sättet att arbeta med årsredovisningen som i högre grad speglar myndighetens arbete är det viktigt att ta fram kvalitativa aspekter av arbetsinsatserna som mäts över tid. Det är också viktigt för myndigheten att föra detta arbete vidare till de mottagare av stöd som myndigheten följer upp. Hemslöjdens bidrag till Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 känns framåtsyftande och prövar nya vägar. Utställningen på Västerbottens museum riktar sig till målgruppen unga vuxna och skapas av curatorn Aia Jüdes som beställt nya föremål av skickliga slöjdare. Aia har arbetat tillsammans med hemslöjdskonsulenterna i de fyra norrlänen. Otto von Busch leder projektet Sloydify society som handlar om att föra ut slöjdkunskaperna i samhället, kanske en slöjdverkstad på återvinningsstationen? Arbetet med det immateriella kulturarvet och den djupa kunskapen om material, tekniker och traditioner under ledning av Institutet för språk och folkminnen (ISOF) har avslutats i sin första fas och noden för traditionell hantverkskunskap under ledning av NFH har lämnat underlag till ISOF:s slutrapport. Frågorna kring hur och av vem kunskapen om slöjden och hantverket skall hållas levande är högst aktuella. NFH genomförde under året en enkätundersökning bland landets hemslöjdskonsulenter i den frågan och svaren är inte entydiga. Friedrike Roedenbeck, kanslichef Återrapportering Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, arbetar ifrån de nationella kulturpolitiska målen och regeringens kulturpolitiska prioriteringar för mandatperioden. NFH verkar för att stärka förnyelsen och utvecklingen av hemslöjden ur såväl ett kultur- som ett närings- och hållbarhetsperspektiv och därmed tillvarata hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitetstänkande. Verksamhetens resultat för 2013 redovisas med utgångspunkt i de mål och återrapporteringskrav, krav på resultatredovisning och uppdrag som uttrycks i regleringsbrevet. Nämnden för hemslöjdsfrågor redovisar måluppfyllelse samt en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten. Utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, lyfter myndigheten fram de kvalitativa aspekterna vid redovisningen av verksamhetens resultat. Utöver detta redovisas resultatet i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion (2007:1193). Dessutom följer resultatredovisningen den verksamhetsplan som beslutats av NFH. NFH betonar i resultatredovisningen förnyelsen och utvecklingen av verksamheten samt uppmärksammar de kvalitativa aspekterna både i arbetsprocessen och i resultatet av gjorda insatser och i olika projekt. Hemslöjd är en oftast deltagande kultur där barn och vuxna lär sig ny kunskap och utvecklar traditioner. Det kan vara tids- och resurskrävande processer vilket gör att antalet deltagare sällan kan jämföras med åskådarkulturer som till exempel scenkonsten. årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 7

8 Barn och unga Slöjd för barn och unga är ett prioriterat område för Nämnden för hemslöjdsfrågor. Vi arbetar för att väcka barns och ungas intresse för slöjd och deras möjligheter att vara kreativa och uppleva skaparglädje. FN:s barnkonvention är grunden för arbetet med barn- och ungdomsverksamheten. Arbetet samordnas av en rikskonsulent i hemslöjd för barn och unga. Omvärldsbevakning och kunskapsinsamling ingår i uppdraget, liksom att vara igångsättare och mentor för hemslöjdskonsulenter och hemslöjdsföreningar över hela landet. Rikskonsulenten följer också upp att barnperspektivet integreras inom hemslöjden. Strategi för långsiktighet Rikskonsulenten följer i sitt arbete NFHs barn och ungdomsstrategi för Strategin för barn och ungdomsverksamheten förtydligar målen, arbetsformerna och ansvarsfördelningen. Den pekar ut prioriterade områden, inklusive statistikinsamling, samverkan med skolan, kompetensutveckling för ledare samt forskning. Strategin har skapat ökad skärpa och större långsiktighet i verksamheten. Pedagogiskt förhållningssätt NFH har under lång tid utvecklat ett pedagogiskt förhållningssätt och en metod för estetiskt lärande. Den så kallade slöjdcirkuspedagogiken används idag i både skola och fritidsverksamhet. Fritidsaktiviteten Slöjdklubben riktar sig till barn mellan 7 och 14 år. För hemslöjdskonsulenterna i länen är barn- och ungdomsverksamheten idag en naturlig och viktig del av verksamheten. Den pedagogiska verksamheten bygger på ett samarbete mellan NFH och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR. Hemslöjdskonsulenterna uppskattar att ha ett pedagogiskt och metodiskt koncept som fungerar i såväl mötet med skolan som i nya samarbeten inom kultursamver- kansmodellen. Slöjdcirkuspedagogiken är uppskattad och använd av många pedagoger. Den har använts med framgång i verksamhet för barn med annan etnisk bakgrund och barn med funktionsnedsättning samt i sammanhang som rör Skapande skola. I utvecklingen av den pedagogiska verksamheten spelar NFH en viktig roll. Rikskonsulenten för barn och unga har bidragit till utveckling och kvalitetssäkring av slöjdverksamheten för barn och unga, i samarbete med SHR. Under året har rikskonsulenten kartlagt nuläget inför en omarbetning av Slöjdklubbens hand ledar utbildning och utbildningsmaterial. Konsulen ten har besökt olika sorters slöjdnära barn- och ung domsverksamheter och fört dialog med slöjdklubbshandledare om hur det pedagogiska arbetet kan bli ännu bättre. Slöjd i Skapande skola Hemslöjd är ett av kulturområdena som ingår i regeringens satsning Skapande skola. Hemslöjd har mycket att erbjuda skolan oavsett ämnesområde då den berör allt från naturvetenskap till kulturarv och estetiska lärprocesser. Under 2013 arbetade rikskonsulenten för barn och unga med att göra hemslöjdens verksamhet mer synlig och tillgänglig inom Skapande skola. Flera län arbetar sedan länge med slöjd inom Skapande skola. Andra vill ha hjälp med att lära sig mer om skolans behov, krav och möjligheter. En viktig uppgift för rikskonsulenten är att ge hemslöjdskonsulenterna bättre förutsättningar för att samverka med skolhuvudmän. Det inbegriper att höja kvaliteten och relevansen i gemensamma Skapande skola-ansökningar till Kulturrådet. Rikskonsulenten har under året hållit flera föreläsningar och workshops runt om i landet under temat Slöjden och Skapande skola. Tanken med dessa utbildningar är att skapa bättre förutsättningar för slöjdare att medverka i kulturprojekt. Ett sjuttiotal slöjdare och andra kulturarbeta- 8 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

9 Att slöjda en hel dag med ett ord kändes mer som en kvart-tjugo minuter. John, åk 5 re på fem olika platser i landet har tagit del av föreläsningar och workshops. Slöjdarna har upplevt utbildningen mycket positivt. Deltagandet har inneburit att hemslöjdskonsulenterna har ökat sitt nätverk av handledare. De konsulenter som sedan tidigare arbetar med Skapande skola säger sig ha mycket god hjälp av slöjdare som gått slöjdklubbshand ledar utbildningen. Det visar också på kvaliteten i hemslöjdens pedagogiska plattform. För att nå ut med information till en större krets har rikskonsulenten dokumenterat ett projekt på Valsätraskolan i Uppsala, som finansierats med Skapande skola-medel. Det resulterade i filmen Att göra avtryck det man säger spelar roll. Här kommer elever, lärare, rektor och slöjdare till tals och berättar om sina tankar och idéer kring projektet ur olika perspektiv. Filmen används av konsulenter, enskilda skolor, slöjdare och huvudmän som ett gott exempel på hur man kan jobba med slöjd i kombination med andra skolämnen. Den visas på rikskonsulentens föreläsningar och har under hösten också visats för cirka 450 föräldrar på olika föräldramöten. Filmen sprids via YouTube*, Facebook samt via skolans hemsida. Projektet har också presenterats på Kultur rådets hemsida för barnkultur, Andelen konsulentarbete som avsätts för barn och unga 28% 25% 33% År 2011 År 2012 År 2013 Träffarna leds av processledare kopplade till Umeå universitet, kom pletterat med professionella före läsare inom såväl slöjd som entreprenörskap. Pro cessen grundar sig på att varje individ utgår från sin egen drivkraft för att utvecklas inom sitt skapande och företagande. Genom deltagarnas olika bakgrunder, bäddar Slöjdinkubator för en fördjupad diskussion om hur både deltagarna och området kan utvecklas. Under hösten 2013 beviljades projektet ett ekonomiskt tillskott från Ungas innovationskraft/tillväxtverket som gör det möjligt att utöka träffen i Umeå med ett metodseminarium, en publik presentation Från Skapande skola-projektet Att göra avtryck det man säger spelar roll vid Valsätraskolan i Uppsala. Slöjdinkubator Slöjdinkubator är en nationell, platsobunden inkubator för unga slöjdare/designer/ hantverkare som ges möjlighet att hitta sitt unika verksamhetsområde och rustas för ett företagande eller yrkesliv med slöjd och hantverk. Piloten är utvecklad i samarbete mellan näringskonsulenten och rikskonsulenten för Barn och unga. Projektet vill ge deltagarna ökad kunskap och möjlighet att formulera sin slöjdaridentitet och bygga nätverk. För NFH är Slöjdinkubator också ett sätt att bygga broar mellan akademi, regionala konsulenter och unga vuxna. Deltagarna har alla hantverkskunnande och minst två års akademisk utbildning från slöjd, design eller konstnärliga utbildningar. FOTO: MARIE FAGERLIND (*Youtube 400 visningar sedan december 2013) årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 9

10 FOTO: M A RIE FAGERL IND Slöjdklubben finns över hela landet och ger barn och unga chansen att vara kreativa och uppleva skaparglädje. Äldre ungdomar kan gå handledarutbildning och starta egna Slöjdklubbar. samt följeforskning. Under 2014 kommer Slöjdinkubators metod, kvalitet och resultat att utvärderas av en extern forskare. Nätverk och samarbeten NFH arbetar i flera olika nätverk för nå ut bredare till barn och unga. Rikskonsulenten ingår i Myn dig heternas samverkansgrupp för barns rätt till kultur, som leds av Kulturrådet. Rikskonsulenten verkar bland annat för att aktörer inom hemslöjden ska dela med sig av sina erfarenheter på Kulturrådets nationella webbplats för barnkultur och pedagogisk utveckling, bolla.se. Sedan 2013 ingår Rikskonsulenten även i Skolverkets nationella ämnes råd för gymnasieskolans hantverksprogram. Hållbar utveckling Rikskonsulenten ansvarar för att utarbeta en idé bank för elever och pedagoger till webbplatsen 10 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013 Slöjd håller. Den vänder sig till elever, pedagoger och slöjdare som vill jobba med hållbarhetsfrågor kopplat till slöjd i samverkan med skolans andra ämnen. Idébanken kommer att vara användbar i olika utbildningssammanhang och för olika ålders grupper. Materialet följer läroplanens mål och riktlinjer. Jämställdhet inom hemslöjden Hemslöjd är ett kvinnodominerat område, men inom barn- och ungdomsverksamheten är könsfördelningen jämnare än bland vuxna. NFH har fört statistik över könsfördelningen i Slöjdklubben och kan se att drygt 30 procent av de barn som deltar är pojkar. Detta ser vi som ett resultat av slöjd cirkus pedagogikens mycket medvetna genusstrategi. Den betonar vikten av att barn och handledare i Slöjdklubben är av båda könen och jobbar gränsöverskridande med både hårda och textila material.

11 Hållbar utveckling Slöjden är inte en motsats till konsumtionssamhället. Istället öppnar slöjden upp konsumtionen för andra val, andra sätt att använda vårt överflöd. Otto von Busch, forskare På alla fronter i samhället talas nu om hållbar ut veckling. Hemslöjden är en naturlig och självklar inspirationskälla i strävan efter en hållbar livsstil. Här används enkla redskap, energisnåla tekniker och ofta lokala återanvändbara material. Slöjdade föremål håller länge och kan repareras. Hållbarhet är ett viktigt fokusområde för NFH. Men hållbarhet är en sådan självklar del av slöjdandets natur att den nästan kommit att tas för givet. Därför leder NFH nu en arbetsgrupp bestående av hemslöjdskonsulenter för att lyfta frågan om hemslöjdens roll i hållbar utveckling. Hemslöjdskonsulenterna har rollen som hållbarhetsambassadörer, som sprider kunskap om hemslöjden som det hållbara alternativet till förbrukningsvaror och slit- och släng. Arbetsgruppen står också för omvärldsbevakning. En viktig del i arbetet är att sprida information och kunskap till nya målgrupper. Hemslöjdskonsulenterna och NFH har därför tillsammans utvecklat webbplatsen slojdhaller.se som är en plattform för fördjupning i frågor som rör hemslöjd och hållbarhet. På webbsidan finns dels en blogg om slöjd och hållbarhet och dels en faktabank med artiklar om olika material och dess egenskaper. Nästa steg är att i högre grad nå barn och unga med kunskaper om hållbarhet. Under 2013 har arbetsgruppen påbörjat ett samarbete med rikskonsulenten för barn och unga för att tillsammans utveckla och anpassa slojdhaller.se till skolans värld. Målet är att göra sidan mer använd och därigenom få större spridning bland pedagoger, barn och unga. NFHs kansli ansvarar för att administrera och utveckla webbplatsen och bloggen. Under 2013 har fokus legat på att tydligare anpassa sidans tilltal för olika målgrupper. NFH beviljade projektmedel under 2013 till föreningen Sveriges Konsumenter och projektet Hemslöjdskonsument. Det är en förstudie som vill titta närmare på hur tankar om konsumtion, kunskap om textilier och hantverkskunskaper kan samverka för en mer hållbar framtid. Antalet besök på slojdhaller.se har mer än fördubblats sedan starten. År 2013 År 2012 År årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 11

12 Slöjd som näringsgren Det finns en stark tillväxtvilja bland dem som verkar inom hemslöjden. Drygt hälften av de slöjdare som inte redan försörjer sig på sitt slöjdande skulle vilja göra detta om möjlighet fanns. Att ge stöd till hemslöjden i frågor som rör företagsutveckling och entreprenörskap är ett prioriterat mål för NFH sedan många år. Behovet har ökat i samband med kultur- och näringspolitikens fokusering mot kulturella och kreativa näringar, KKN. Områdets ökade ekonomiska betydelse för regional tillväxt spelar också in. Sedan hösten 2011 driver NFH projektet Näringskonsulent med finansiering från Tillväxt ver ket, Jordbruksverket och Europeiska jordbruksfonden. Hemslöjdsnäringen ska förnyas och utvecklas genom en näringskonsulent som tillför ny innovativ kompetens. Målsättningen på kort sikt är att förbättra förutsättningar för företagsutveckling inom branschen. På längre sikt är målet att fler företag utvecklas och att nya startar. En slutrapport till Tillväxtverket lämnades i januari Projektet forsätter till och med 2014 med medel från Jordbruksverket. Hitills har 367 företag ingått i projektet. Under 2013 har 192 utövare och 52 hemslöjdskonsulenter deltagit. Det har skett vid seminarier, i projektaktiviteter och på workshops inom projektet eller i sammanhang där näringskonsulenten medverkat. Bland de representerade branscherna finns slöjd, konsthantverk, butik & handel, byggnadsvård, kulturturism, mathantverk och design med flera. Den webbaserade Slöjdarens företagsguide har under året haft sökningar. Projektet ska: Utveckla, identifiera och sprida aktiviteter och metoder för företagsutveckling riktade till slöjdare och områden i slöjdens närhet. Arbeta med kunskapsöverföring, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte mellan konsulenter och lokala samt regionala samverkanspartner Öka kunskap och förståelse för slöjden som näringsgren hos lokala, regionala och nationella aktörer inom företagsutveckling och regional utveckling. Till sin hjälp har näringskonsulenten en arbetsgrupp för näringsfrågor som består av sju hemslöjds konsulenter från olika delar av landet. Dess utom har en referensgrupp bildats med repre sentanter från bland andra Tillväxtverket och Jord bruksverket. En processbaserad och designstrategiskmetod har använts av näringskonsulenten. Den tar sin utgångspunkt i målgruppens behov, vilket ökar förutsättningarna för nya synsätt och metoder. Samverkan och kunskapsöverföring NFHs projekt Näringskonsulent arbetar målmedvetet för att sprida kunskap och information till såväl slöjdare som myndigheter som nationella aktörer inom näringsliv och hemslöjd. Det sker framför allt genom fältbesök, möten och konferenser men även via hemsidans digitala verktyg och ett nyhetsbrev. Näringskonsulenten har deltagit i ett stort antal möten och nätverksträffar under året med bland andra berörda branschorganisationer som Konsthantverkcentrum och Konsthantverkarna KRO/KIF och Svensk Form. Konsulenten har också föreläst på seminarier och konferenser över hela Sverige, samt vid kandidatutbildningen Ledarskap i slöjd och kulturhantverk vid Göteborgs Universitet. Under året besökte näringskonsulenten hemslöjdskonsulenter i Sörmland, Kalmar, Västra Götalandsregionen, Dalarna, Värmland och Norrbotten. Hittills har 14 regioner besökts inom ramen för projektet. Forskning och utveckling Nämnden för hemslöjdsfrågor har initierat och lagt grunden till den treåriga kandidatutbildningen Ledar skap i slöjd och kulturhantverk. Utbild ning en, där näringskonsulenten föreläst under året, lägger 12 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

13 stor tonvikt vid entreprenörskap och företagsekonomi inom kulturella och kreativa näringar. Slöjdbusiness en digital manual Att lyfta förebilder är en viktig del i att inspirera till företagsutveckling. Slöjdbusiness är en digital inspirationsmanual för företagutveckling som ligger på nfh.se. Här delar företagsutvecklare, företagare och omvärldsbevakare med sig av sina erfarenheter och råd, vilket ger både bredd och ett nyanserat innehåll. I manualen finns också fördjupningsteman som kommunikation, prissättning. Det finns dessutom checklistor för dessa områden, utvecklade av näringskonsulenten. För att tilltala såväl en bred som en yngre målgrupp har ett nytt formspråk tagits fram för guiden. Manualen har visats sig vara användbar inom ett brett område av slöjd, hantverk, formgivning och även aktuell för andra närliggande kreativa näringar. Slöjdinkubator ungt företagande En viktig del av näringsprojektet är att stimulera fler unga till att starta eller utveckla företag. Här är behovet av verktyg och nätverk stort. Slöjdinkubator är ett nytt koncept för NFH som näringskonsulenten initierat och som sker i samarbete med Rikskonsulenten för barn och unga. Fortbildning i företagsutveckling för landets hemslöjdskonsulenter De regionala hemslöjdskonsulenterna arbetar idag inom ett brett område. Ett mål i projektet är att stärka deras roll som en regional resurs för företagsutveckling. Det fanns ett behov av att stärka konsulenternas kunskaper i ämnet och att ge dem verktyg för det dagliga arbetet. På det sättet kunde man både höja beställarkompetensen i kåren och bidra till en ökad kvalitet på framtida regionala näringsprojekt. Kursen leddes av näringskonsulenten och processledare med kunskap inom ledarskap, coaching och företagsutveckling. Kombinationen var lyckad för målgruppen, som uppskattade att så tydligt få sätta fokus på ämnet och koppla det till konkreta uppgifter för konsulenterna. På sikt kan detta öka förutsättningar för konsulenterna att ta en aktiv och i flera fall ny roll i den regionala utvecklingen. Hemslöjdskonsulenterna har uttryckt behov av en fortsättning på utbildningen. De menar också att de kommer använda sig av metodiken även i andra områden inom hemslöjden. Regionala piloter i företagsutveckling För att nå ut till många företagare över hela landet och stärka hemslöjdkonsulenternas arbete initierades samarbetspiloter i företagsutveckling med regionerna Norrbotten, Dalarna, Uppsala och Kronoberg. Valet av regioner gjordes utifrån deras respektive projektidéer och företagsnätverk. Totalt har 172 företag deltagit, varav minst 27 företag i återkommande träffar. Näringskonsulenten har fungerat som bollplank i alla fyra regionerna och processtöd i två. Tre piloter hade tema. I Norrbotten och Dalarna var det besöksnäring och i Uppsala var temat en förstudie inför ett framtida Slöjdinkubator har som mål att fler unga företagare ska starta egna företag. FOTO: MARIE FAGERLIND årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 13

14 Entreprenörskap och yrkesidentitet är något jag behöver vässa om jag ska starta egen firma. Anton Sjöström, slöjdare/designer ullkluster i regionen. Flera län har använts sig av processmodell/ledare med återkommande träffar (Norrbotten, Uppsala, Dalarna) och coaching (Dalarna). Utvärderingarna visar att företagen fått nya kunskaper, insikter och i minst 15 fall tagit fram nya utvecklingsplaner. NFHs projektmedel Näringsprojektet ska också stimulera till att fler regionala aktiviteter genomförs med affärsutveckling som syfte. Det görs bland annat genom att NFH ger ekonomiskt stöd till projekt som drivs av hemslöjdskonsulenterna i länen. Förnyelse och framtid Syftet med näringsprojektet är att stimulera till att fler aktiviteter riktade till slöjdföretagare startar runt om i landet. Under året har man har genomfört fem pilotprojekt där 192 utövare och 52 konsulenter deltagit. Utvärderingarna från projekten har visat att en långsiktig nationell samordning av området behövs och att en fortsatt metodutveckling utifrån KKN-företagarnas verklighet är viktig för hela branschens utveckling. NFH har därför initierat en förstudie inför en möjlig nationell agenda i före tags utveckling av områdena slöjd, konsthantverk och småskalig designproduktion. Den genomförs i samarbete med Konsthantverkscentrum, KRO/KIF och Svensk form, och avslutas under nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

15 Det immateriella kulturarvet Traditionell hantverkskunskap är ett av de fem områden som omfattas av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Med immateriellt kulturarv menas en kunskapstradition som överförs mellan generationer. Sverige ratificerade i januari 2011 Unescos konvention om det immateriella kulturarvet. Institutet för språk och folkminnen, ISOF, har ett treårigt uppdrag av regeringen för att utveckla arbetet med att tillämpa konventionen. En arbetsgrupp bildades där NFH ingår. NFH ska bidra till att trygga slöjd- och hantverkskunskaper genom att leda noden för traditionell hantverkskunskap. I noden ingår bland andra företrädare för SHR, Skansen, Hantverkslaboratoriet, Statens Maritima museer, Textilhögskolan i Borås, Sameslöjdstiftelen, Arbetets museum och Carl Malmsten Furniture Studies vid Linköpings universitet. Noden för traditionell hantverkskunskap haft två möten under Det första ägde rum på Skansen i februari och det andra hos NFH i oktober. Noden har som övergripande mål att dokumentera, tillvarata och sprida kunskap om traditionella hantverksmetoder. Fokus för detta mål ska ligga på metodutveckling och säkerställande av kunskaper inom nodens verksamhetsfält. Nodens medlemmar har påbörjat förteckningsarbete, samt diskuterat hur filmer skulle kunna komplettera det skriftliga materialet. Förteckningar och filmer ska tillgängliggöras på en av ISOF för ändamålet upprättad webbsida. Det är angeläget att skapa dialog utåt och på så sätt bidra till förnyelse och nya kontaktnät, såväl nationella som internationella. Som ett led i arbetet med det immateriella kulturarvet har NFH deltagit i den internationella konferensen Traditional Knitted Sweaters Around the Baltic Sea i Viljandi, Estland. NFH har under året deltagit i de arbetsmöten Institutet för språk och folkminnen kallat till samt aktivt deltagit i skrivandet av ISOFs rapport till regeringen rörande arbetet med det imateriella kulturarvet. Genom att leda noden har NFH en framträdande roll i att genomföra konventionen. Arbetet vidgar också NFHs kontaktnät samt höjer slöjdens och hantverkets status. De nya kontakterna med den akademiska världen som nodarbetet innebär ger nya infallsvinklar på slöjden. årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 15

16 Internationell och interkulturell slöjd Slöjden är gränslös och finns överallt där människor lever och verkar. NFH ser att slöjden är ett medel för att knyta nya band och bygga broar människor och länder emellan. Hemslöjd är både tradition och förnyelse och sällan bunden till nationsgränser. Det skapar förutsättningar för kulturer att mötas och för gränsöverskridande utbyten. Mattvävning hos Integrationsnätverk i Göteborg. FOTO: INTEGRATIONSNÄTVERK Under de senaste tre åren har NFH gjort en målmedveten satsning på att stärka de internationella och interkulturella perspektiven i verksamheten. Arbetet inleddes 2011, då ett seminarium arrange rades för nämndens ledamöter. NFH bjöd in personer som arbetat med mångfaldsfrågor utifrån olika perspektiv. Hösten 2011 projektanställdes en utredare för att göra en nulägesanalys och ta fram en långsiktig strategi samt en handlingsplan för NFHs internationella och interkulturella utbyte och samarbete. Strategin antogs i december 2011 och i januari 2012 anställdes en samordnare för internationell och interkulturell slöjd. Genom att projektanställa en sakkunnig person garanterade NFH hög kvalitet i processen. Samordnarens anställning avslutades i augusti 2013 med en rapport av arbetet. Nätverk och samverkan Tidigt i projektet initierade samordnaren en arbetsgrupp bestående av sex hemslöjdskonsulenter. Gruppen har bland annat diskuterat frågor som rör identitet och mänskliga rättigheter samt hur man kan nå ut till nya målgrupper. Den kulturarvsgrupp bestående av Riksantikvarieämbetet, Historiska museet, Hembygdsförbundet, Sveriges museer, Teskedsorden och NFH som bildades 2012 för att dryfta mångfalds- och interkulturella frågor, har fortsatt sitt samarbete under 2013, bl a genom att gemensamt bekosta framtagandet av ett synopsis till en film på temat svenskhet och kulturarv. Utbildning och kompetensutveckling En uttalad målsättning är att den interkulturella aspekten ska bli en naturlig del av konsulenternas dagliga arbete. Den var därför en av punkterna på de regionala hemslöjdskonsulenternas informations- och utbildningsdagar. Samordnaren för det interkulturella och internationella arbetet har rest i landet och samlat län och regioner till arbetsmöten och fortbildning Den gränslösa slöjden NFHs projekt Den internationella och interkulturella slöjden avslutades sommaren Samordnaren Eva Melldahl har sammanfattat erfarenheterna från projektet och även i rapporten Den gränslösa slöjden skapat verktyg för hur man kan arbeta med interkulturella frågor i slöjden. Rapporten finns tillgänglig digitalt. 16 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

17 FOTO: K A L L E FOR SS I pilotprojektet Formgivning som integration i Skåne är målsättningen att utforska en mångfald av olika hantverk. Här visar Gunnar Jeppsson hur man spräcker en bit björk för Nawar och Abdullah. årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 17

18 Forskning och kunskapsutveckling NFH har ett gott samarbete med universitet och utbildningsinstitutioner. Det bidrar till att höja slöjdens och hantverkets status, stärker metodutvecklingen samt vidgar nämndens kontaktnät. NFH har tagit initiativet till och utformat en ny utbildning som startade Ledarskap i slöjd och kulturhantverk är ett treårigt kandidatprogram vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Utbildningen riktar sig till framtidens ledare inom slöjd och kulturhantverk eller dem som vill satsa på eget företagande. De erbjuds ett teoretiskt program med praktiska inslag. Tonvikten ligger på studier i ledarskap och projektledning. I utbildningen ingår även entreprenörskap, företagsekonomi, tillämpad pedagogik samt information och marknadsföring. Genom god kontakt med berörda branscher får studenterna ett bra nätverk inom till exempel turistnäring, upplevelseindustri, tillverkning och försäljning samt kultur och hälsa. Utbildningen är även tänkt för den som vill bli hemslöjdskonsulent och förbereder för fortsatt utbildning på masternivå. NFHs samarbete med Institutionen för kulturvård och kandidatprogrammet är viktigt för att stärka och förnya hemslöjden. NFH utgör också en viktig länk mellan utbildningen och landets hemslöjdskonsulenter. Studenter från utbildningen bjuds in till de fortbildnings- och inspirationskurser som NFH arrangerar för de regionala hemslöjdskonsulenterna. Varje ny årskull studenter bjuds även in på studiebesök till NFH för information och kontakt. En student praktiserade fyra veckor på nämndens kansli. NFH ser att slöjd och kulturhantverk har goda förutsättningar att bli ett växande forskningsfält i framtiden. Här finns stora möjligheter till utveckling, inte minst ur tvärvetenskapliga och internationella perspektiv. Vetenskaplig granskning och forskning leder också till en kvalitativ utveckling. Under ett av årets fortbildningstillfällen hölls en av hemslöjdskonsulenterna mycket uppskattad föreläsning av professor Annika Ekdahl om hennes internationellt prisbelönta arbete med att väva gobelänger. Institutionen för kulturvård och Hantverkslaboratoriet Hantverkslaboratoriet, HL, är ett nytt nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk och en del av Institutionen för kulturvård i Mariestad. Deras uppdrag är att dokumentera och säkra hotade hantverkstekniker. NFH och HL har utvecklat och fördjupat sitt samarbete sedan 2011 och idag ingår NFHs kanslichef i HLs styrgrupp. HL ingår även i Unescosamarbetets hantverksnod som leds av NFH. NFH och HL utvecklade 2012 en grundkurs i dokumentär filmteknik för länshemslöjdskonsulenter samt rikskonsulenten för barn och unga. Att lära sig filma är ett viktigt steg i att möta de ökade kraven på digital tillgänglighet och kommunikation vilket är grundläggande för att i framtiden kunna trygga det immateriella kulturarvet. Konsulenterna har stor nytta av att använda filmmediet i både dokumenterande och pedagogiska sammanhang. Filmkursen avslutades 2013 och resulterade i tio mycket inspirerande filmer som finns tillgängliga digitalt. Filmerna har rönt stort intresse i Unesconoden samt efterfrågats av designskolor, eftersom det visat sig att deras elever i allt högre grad söker slöjdkunskaper på Internet. NFH har under året besvarat en remiss utsänd av Västra Götalandsregionen rörande HLs framtida utveckling, styrning och inriktning. Hemslöjdens samlingar Sedan 1996 har NFH tillsammans med SHR drivit ett arbete för att digitalisera hemslöjdsföreningarnas samlingar. Syftet är att göra arkiven mer användarvänliga och tillgängliga som undervisnings- och inspirationsmaterial samt att dokumentera källmaterial för forskning. NFH har ansvarat för samordning, utbildning och datasupport till hemslöjdskonsulenter och före- 18 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

19 Stiftelsen skånsk hemslöjd i Malmöhus samt Kronobergs och Södra Dalarnas hemslöjdsföreningar står bakom de första digitala utställningarna på DigitaltMuseum.se, som möjliggjorts av att Hemslöjdens samlingar bytt plattform. ningar. Under 2013 bytte Hemslöjdens samlingar digital plattform, därmed finns möjligheter att tillgängliggöra samlingarna via Digitalt Museum. De ca poster som fanns inlagda i databasen Hemslöjdens samlingar flyttades under hösten 2013 över till Primus Nett. Databasen Hemslöjdens samlingar förvaltas gemensamt av NFH och SHR. Tillsammans arran gerar man utbildning för förening arna samt sam ordnar så att hemslöjdsutställningar görs i Digitalt Museum med föremål från förening arnas samlingar. årsredovisning 2013 nämnden för hemslöjdsfrågor 19

20 Kommunikation omvärld Att bedriva omvärldsbevakning, samla information och sprida den vidare är nyckeluppgifter för NFH. Aktörerna i hemslöjdssverige finns i en mängd organisationer och sammanhang och med olika huvudmän. För att få ett samlat grepp är det därför viktigt med NFHs nationella helhetssyn och överblick. NFH är en liten myndighet och har små resurser för kommunikationsfrågor. Ändå kan vi kommunicera effektivt, genom löpande rutiner och effektiva system, samt genom samverkan med andra aktörer. Målgrupperna för NFHs kommunikation är: Hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän Beslutsfattare Samarbetspartners Slöjdare och konsthantverkare Media och opinionsbildare Skriftligt material och information Hemslöjdskonsulenterna ger ut informations-/medlemsblad 2 4 ggr/år i de flesta län, ofta i samarbete med länshemslöjdsföreningen. Genom utgivning på nätet och spridning via sociala medier når nyhetsinformationen ut till ännu fler. Användningen av bloggar, Facebook, Twitter och YouTube har ökat kraftigt under senare år. Omvärldsbevakning och konsulentbrev Ett led i NFHs omvärldsbevakning är att bevaka vad som skrivs i media. Under 2013 skickades sex ut gåvor av e-brevet Hemslöjd i media till hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän samt intresserade som prenumerar på utskicken. Alla som är intresserade kan anmäla sig som mottagare. Hemslöjd i media innehåller ett urval av artiklar och bloggar med hemslöjdsinnehåll, från både svensk och utländsk press. Vid årets slut hade 127 personer anmält sig som mottagare av brevet, men NFHs ambition är att utöka antalet. Till samtliga hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän skickas även ett så kallat konsulentbrev. Ambitionen är att skicka fyra brev per år, under 2013 skickades tre. De innehåller specifik information om Nämndens verksamhet och annat som kan vara av intresse för konsulenterna. Film Som tidigare nämnts initierade och finansierade NFH tillsammans med Hantverkslaboratoriet (GU) under 2012/13 en filmkurs för tio hemslöjdskonsulenter. Kursen hade flera syften. Dels att konsulenterna skulle lära sig att göra enklare filmer för visning på hemsidor och YouTube som ett led i att sprida slöjdkunskaper och inspiration. Det andra syftet med kursen var att konsulenterna skulle bli bättre beställare av film. Fler och fler skaffar sig egna YouTube-kanaler för att samla sina filmer. Vi har märkt att korta introduktionsfilmer i olika slöjdtekniker ofta efterfrågas i våra samarbeten inom Unesco-noden och andra utbildningar. Nätet är för många den naturliga platsen att söka information. NFHs ambition är att hemslöjdskonsulenterna genom utbildningen ska kunna såväl beställa som själva göra film av god kvalitet. Se filmerna på hantverkslaboratoriets Youtubekanal. 20 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning 2013

NFH. Statlig självständig myndighet Industridepartementet Kulturdepartementet. Tillväxtverket är värdmyndighet

NFH. Statlig självständig myndighet Industridepartementet Kulturdepartementet. Tillväxtverket är värdmyndighet www.nfh.se NFH Statlig självständig myndighet 1981 Industridepartementet 1992 Kulturdepartementet Tillväxtverket är värdmyndighet Fördelar statligt stöd till: Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdskonsulenter

Läs mer

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR STRATEGISK PLAN 2014 2017 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR, är en ideell riksomfattande hemslöjdsorganisation med regionala hemslöjdsföreningar/

Läs mer

Projektplan. 1. Projektnamn. Näringskonsulent. 2. Projektidé

Projektplan. 1. Projektnamn. Näringskonsulent. 2. Projektidé Projektplan 1. Projektnamn Näringskonsulent 2. Projektidé 2008 fick Nutek i uppdrag av regeringen att göra en studie om hemslöjden som näringsgren. Uppdraget resulterade i rapporten "Hemslöjden som näringsgren",

Läs mer

Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015

Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015 Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015... 1 Inledning... 2 Uppdrag... 3 Strategisk samordning... 5 Barn och unga... 5 Kulturella och kreativa näringar... 7 Forskning och

Läs mer

Budgetunderlag 2014. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se

Budgetunderlag 2014. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se Budgetunderlag 2014 Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR BUDGETUNDERLAG 2014 INNEHÅLL FÖLJEBREV 3 HEMSTÄLLAN 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

Antagen vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde 15 februari Föredragande var kanslichef Friedrike Roedenbeck.

Antagen vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde 15 februari Föredragande var kanslichef Friedrike Roedenbeck. februari 2018 VERKSAMHETSPLAN 2018 Antagen vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde 15 februari 2018. Föredragande var kanslichef Friedrike Roedenbeck. Innehåll UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETSPLAN 2018...

Läs mer

Uppdrags- beskrivning

Uppdrags- beskrivning Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN januari Innehåll PRIORITERINGAR FÖR MÅL FRÄMJANDE AV HEMSLÖJD... 4 NÄMNDENS KANSLI...

VERKSAMHETSPLAN januari Innehåll PRIORITERINGAR FÖR MÅL FRÄMJANDE AV HEMSLÖJD... 4 NÄMNDENS KANSLI... januari 2017 VERKSAMHETSPLAN 2017 Antagen vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde 10 februari 2017. Föredragande var kanslichef Friedrike Roedenbeck. Innehåll PRIORITERINGAR FÖR 2017... 2 MÅL 2017...

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag NFH dnr 2018-11 Budgetunderlag 2019 2021 Nämnden för hemslöjdsfrågors förslag utan inbördes prioritering Totalt ökning med 800 tkr till anslag 4:3 ap 1 Kommunikatörstjänst 800 tkr Totalt ökning med 1,8

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom

Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom 1 (11) Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014, dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den idéburna sektorn.

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 217 4135/10 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s programme in Leadership and in Handicraft

Läs mer

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Kultursamverkansmodellen så funkar den! Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Kulturrådet har ordet svensk kulturpolitik i endring. Benny Marcel, Kulturrådet Ställföreträdande generaldirektör

Kulturrådet har ordet svensk kulturpolitik i endring. Benny Marcel, Kulturrådet Ställföreträdande generaldirektör Kulturrådet har ordet svensk kulturpolitik i endring Benny Marcel, Kulturrådet Ställföreträdande generaldirektör DETTA HAR HÄNT Kulturutredningen: Grundanalys, Förnyelseprogram samt Kulturpolitikens arkitektur

Läs mer

Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Åsögatan 122, 116 24 Stockholm www.hemslojden.org info@hemslojden.org 08-54 54 94 50 Org.nr: 81 64 00-2126 Hemslöjdens Strategi och Verksamhetsplan 2015-2018

Läs mer

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun 2017-2019 Ystads utbildningsverksamheter vilar på tre ben: det digitala benet, kultur samt utepedagogik. I arbetet med att möjliggöra högre måluppfyllelse

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Kulturplan

Kulturplan Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och förståelse av samtiden.

Läs mer

Redovisning av Nämnden för hemslöjdsfrågors genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014

Redovisning av Nämnden för hemslöjdsfrågors genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014 Kulturdepartementet Stockholm 2015 02 13 103 33 Stockholm Dnr 4-5/15 Redovisning av Nämnden för hemslöjdsfrågors genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014 Inledning Nämnden

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Centerpartiets svar på remissversion av Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsplan

Centerpartiets svar på remissversion av Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsplan 2018 06 28 Centerpartiets svar på remissversion av Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsplan 2019-2022 Övergripande synpunkter Kultur- och bildningsplanen beskriver, på ett ingående sätt, pågående

Läs mer

Beslut i detta ärende har fattats vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde den 10 februari 2017.

Beslut i detta ärende har fattats vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde den 10 februari 2017. Beslut i detta ärende har fattats vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde den 10 februari 2017. Kanslichef Friedrike Roedenbeck har deltagit i beredning och handläggning av ärendet samt varit föredragande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19 PM Sida 1 (5) 2018-08-23 Skapande skola för läsåret 18/19 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

Regional biblioteksplan Kalmar län

Regional biblioteksplan Kalmar län Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Länsmuseernas samarbetsråd

Länsmuseernas samarbetsråd Länsmuseernas samarbetsråd 2015-05-05 Introduktion kultursamverkansmodellen Kulturrådets nationella uppföljning för år 2013 Kultursamverkansmodellens* tillkomst en snabb process! År 2009 kom förslaget

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 21 april 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN OCH UNGAS RÄTT

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsidé: tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vision:

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18 PM Sida 1 (5) 2017-11-16 Skapande skola för läsåret 17/18 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet REGERINGEN Kulturdepartementet 12-23 Regeringsbeslut 63 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Ku2013/2461/RFS (delvis) Riktlinjer för budgetåret 2014

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 Samverkan Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västerbottens läns landsting

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Konsthantverk i Sverige, del 3 Stiftelsen Konsthantverkscentrum. Vidareutveckling av metoder för nätverksbyggande Norrbottens läns landsting

Konsthantverk i Sverige, del 3 Stiftelsen Konsthantverkscentrum. Vidareutveckling av metoder för nätverksbyggande Norrbottens läns landsting Beviljade projektbidrag för budgetåret 2015 Konsthantverk i Sverige, del 3 Stiftelsen Konsthantverkscentrum 43 000 kr Hösten 2014 utkommer boken Konsthantverk i Sverige del 1 under professor Christina

Läs mer

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation

Läs mer

Regional kulturverksamhet Louise Andersson

Regional kulturverksamhet Louise Andersson Regional kulturverksamhet Louise Andersson Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges största arbetsgivarorganisation. Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder medlemmar stöd och

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

KICK KULTURALLIANS? VAD ÄR IDEELL KVALITET I CIVILSAMHÄLLETS KULTURSAMVERKAN VAD GÖR IDEELL KULTURALLIANS? EN POLITIK FÖR IDEELL KULTURALLIANS

KICK KULTURALLIANS? VAD ÄR IDEELL KVALITET I CIVILSAMHÄLLETS KULTURSAMVERKAN VAD GÖR IDEELL KULTURALLIANS? EN POLITIK FÖR IDEELL KULTURALLIANS VAD ÄR IDEELL KULTURALLIANS? Ideell kulturallians (IKA) är en samarbetsorganisation för det civila samhällets organisationer på kulturområdet. Våra medlemsförbund företräder kulturverksamheter som till

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden

Läs mer

Kulturplan Kalmar län 2022, Kultur att växa i

Kulturplan Kalmar län 2022, Kultur att växa i TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen 2017-11-28 Diarienummer KN170076 Kulturnämnden Kulturplan Kalmar län 2022, Kultur att växa i Förslag till beslut 1. Kulturnämnden fastställer disposition

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Inledning Under hösten 2015 har länsgrupperna haft chansen att diskutera det informations- och diskussionsmaterial om Kulturskolans uppdrag som styrelsen

Läs mer

Prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet 2017

Prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet 2017 Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplanen innehåller de prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet år 2017 samt övergripande mål för verksamheten. Målsättningen är att kunna genomföra alla mål

Läs mer

Kulturrådets yttrande över "Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop" (Ds 2017:8)

Kulturrådets yttrande över Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop (Ds 2017:8) Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: 08 51926400 kulturradet@kuiturradet. se www. kulturradet. se GD 2017:110 KUR 2017/2344 Sid 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kulturrådets

Läs mer

Betänkandet SOU 2018:33 Konstnär oavsett villkor?

Betänkandet SOU 2018:33 Konstnär oavsett villkor? 1 (5) Regeringskansliet 103 33 Stockholm LD18/02236 2037 Betänkandet SOU 2018:33 Konstnär oavsett villkor? Dnr: Ku2018/00773/KO Sammanfattning Landstinget Dalarna har valt att yttra sig särskilt om de

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Gävle Kulturhus

Gävle Kulturhus 2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Inledning... 2 Främjande av hemslöjd... 4 Bidragsgivning Nämndens kansli... 12

Inledning... 2 Främjande av hemslöjd... 4 Bidragsgivning Nämndens kansli... 12 Verksamhetsplan 2016 Inledning... 2 Främjande av hemslöjd... 4 Bidragsgivning... 11 Nämndens kansli... 12 Verksamhetsplanen antogs vid nämndens sammanträde 10 februari 2016. Föredragande var kanslichef

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige Regionsamverkan Sydsverige Lägesrapport från kulturutskottet för representantskapet 12 april 2018 utskottet Emma Gröndahl, (L) Region Halland Ordförande Maud Lanne, (S) Region Halland Maria Ward, (S) Region

Läs mer

Kulturrådets riktlinjer för uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet

Kulturrådets riktlinjer för uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (7) Kulturrådets riktlinjer för uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet

Läs mer

HUR KAN MAN ARBETA MED MALLEN?

HUR KAN MAN ARBETA MED MALLEN? HUR KAN MAN ARBETA MED MALLEN? 1. SÄTT EN RUBRIK: Notera först vilket prioriterat område (strategi/idé) handlingsplanen berör. 2. VAD: Beskriv på ett kort men tydligt sätt vad som ska göras 3. HUR: Sammanställ

Läs mer

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse.

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse. Projektbeskrivning och budget Skola & Kultur - samverkan för ökad måluppfyllelse i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län, Riksteatern Kalmar län och Riksteatern har gemensamt tagit initiativ till ett

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen

Läs mer

Strategi. Kulturstrategi

Strategi. Kulturstrategi Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Ny regional kulturplan

Ny regional kulturplan Ny regional kulturplan 2020-2023 Kulturområdets roller Konstpolitik Region Örebro län ska stärka den kulturella infrastrukturen och det professionella kulturlivet inom och mellan de olika konstarterna

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer