Successiv vinstavräkning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Successiv vinstavräkning"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2004:162 SHU Successiv vinstavräkning Ur ett kapitalmarknadsperspektiv DANIEL FERNEBLAD SNÄLLFOT KATARINA KARLSSON Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning EKONOMPROGRAMMET C-NIVÅ Vetenskaplig handledare: Jeaneth Johansson 2004:162 ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 ABSTRACT There is no uniform standard among accounting theories about what the main purpose of accounting is. The standpoint in this study is that accounting is a language and a means of communication for the actors in the capital market. If the accounting is to provide a true and fair view of a company s financial position and result, a number of qualities need to be fulfilled. Those are: relevance, reliability, comparability and comprehensibility. A valuation problem appears when projects extend over several accounting periods, so called work in progress, since the two principles of realisation and prudence conflict with the principle of matching. Nowadays, the principle of matching is the dominating principle of revenue accounting and it is the same principle that is the foundation for the percentage-of-completion-method. Because of the study s focus on the capital market, the view of the shareholder- and credit analysts, regarding how the percentage-of-completion-method fulfils the qualities of accounting and, therefore, presents a true and fair view, has been examined. This examination has been performed through interviews with three analysts of the construction- and contractor business, since this business, to a great extent, uses the percentage-of-completion-method. These interviews have then been put together with interviews in another study of the constructionand contractor business and their accountants. The outcome of this study, in combination with the earlier study is: a) the analysts, as well as the business and their accountants, find the percentage-of-completion-method helpful in terms of creating relevance, b) the reliability is considered insufficient, in particular according to the analysts, which can be due to the difficulty in calculating the project s grade of accomplished completion, c) the comparability of the accounting information is considered by all actors to increase when using the percentageof-completion-method in comparison with the completed-contract-method, d) the analysts feel that the information presented when using the percentage-of-completion-method is somewhat difficult to comprehend, since they only have a limited insight into the process of making prognoses regarding projects. Finally, it can be stated that the analysts find the accounting quality relevance most important, since their analyses are depending on relevant and current information.

3 SAMMANFATTNING Det finns ingen enhetlig syn inom redovisningsteorier på vad som utgör redovisningens huvudsakliga syfte. Utgångspunkten i denna uppsats är att redovisningen är ett språk och kommunikationsmedel för kapitalmarknadens aktörer. För att redovisningen ska uppnå en rättvisande bild av ett företags ställning och resultat krävs att informationen uppfyller ett antal kvalitativa egenskaper. Dessa egenskaper är relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Vid projekt som sträcker sig över flera redovisningsperioder, så kallade pågående arbeten, uppkommer ett värderingsproblem då realisationsprincipen och försiktighetsprincipen kommer i konflikt med matchningsprincipen. I dagsläget är det dock matchningsprincipen som är den dominerande principen gällande intäktsredovisning och det är även denna som ligger till grund för redovisningsmetoden successiv vinstavräkning. Utifrån uppsatsens avstamp i kapitalmarknadsperspektivet har aktie- och kreditanalytikers syn på huruvida successiv vinstavräkning uppfyller de kvalitativa egenskaperna och därmed bidrar till uppvisandet av en rättvisande bild undersökts. Detta har utförts genom intervjuer med tre bygg- och entreprenadbranschanalytiker eftersom denna bransch i stor utsträckning tillämpar successiv vinstavräkning. Vidare har en invägning av tidigare studiers resultat av intervjuer med byggoch entreprenadbranschen och dess revisorer utförts. De slutsatser som kunde dras utifrån analysen av de utförda intervjuerna samt de tidigare studiernas resultat är; a) analytikerna likväl som branschen och revisorerna finner metoden successiv vinstavräkning relevansskapande, b) tillförlitligheten anses bristfällig, i synnerhet enligt analytikerna och detta kan till exempel bero på svårigheten att beräkna färdigställandegraden i projekten c) redovisningsinformationens jämförbarhet anses av samtliga aktörer öka vid tillämpandet av metoden successiv vinstavräkning i förhållande till färdigställandemetoden, d) analytikerna upplever redovisningen som tillhandahålls vid tillämpningen av metoden successiv vinstavräkning som svårbegripligt och detta kommer av deras begränsade insyn i kalkyl- och prognosförfarandet. Slutligen kan sägas att det analytikerna fäster störst vikt vid, gällande de kvalitativa egenskaperna, är relevansen eftersom deras analyser är beroende av relevant och aktuell information.

4 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID ANALYS METOD FORSKNINGSSANSATS URVAL PRIMÄRA KÄLLOR SEKUNDÄRA KÄLLOR METODPROBLEM REFERENSRAM VAD ÄR REDOVISNING? REDOVISNINGEN UR OLIKA PERSPEKTIV REDOVISNINGEN SOM FINANSIELLT SPRÅK OCH KOMMUNIKATIONSMEDEL REDOVISNINGSINFORMATIONENS ANVÄNDARE REDOVISNINGENS KVALITATIVA EGENSKAPER Begriplighet Relevans Tillförlitlighet Jämförbarhet Avvägning mellan de kvalitativa egenskaperna BEGREPPEN GOD REDOVISNINGSSED OCH RÄTTVISANDE BILD God redovisningssed Rättvisande bild REDOVISNINGSPRINCIPER Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen och bokföringsmässiga grunder Realisationsprincipen VÄRDERINGSPROBLEMATIK INTÄKTSDEFINITION VÄRDERING AV PÅGÅENDE ARBETE FÄRDIGSTÄLLANDEMETODEN SUCCESSIV VINSTAVRÄKNING TIDIGARE STUDIE PÅ OMRÅDET EMPIRI OCH ANALYS PRESENTATION AV AKTÖRERNA INTERVJUER MED KREDIT- OCH FINANSANALYTIKER ANALYS Redovisning som språk och kommunikationsmedel för kapitalmarknadens aktörer Redovisningens kvalitativa egenskaper Redovisningsprinciper Rättvisande bild Avslutande kommentarer kring analysen SLUTSATSER FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER KÄLLFÖRTECKNING...38

5 FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Accounting is a language for control and decision making sid. 10 Figur 2: Long-term contract accounting methods sid. 23 Figur 3: Analysmodell för successive vinstavräkning ur ett kapitalmarknadsperspektiv sid. 30 Figur 4: Informationstillgänglighet sid. 36 Figur 5: Jämförelse mellan olika aktörers uppfattning om redovisningens kvalitativa egenskaper vid tillämpandet av successiv vinstavräkning sid. 37 BILAGOR Bilaga 1: Sammanfattning av RR10 Bilaga 2: Intervjuguide Investering I bygg- och entreprenadföretag

6 INLEDNING 1. INLEDNING Detta inledande kapitel börjar med att behandla bakgrunden till uppsatsens problemområde, därefter följer en problemdiskussion vilken slutligen utmynnar i uppsatsens syfte. 1.1 Bakgrund Det existerar ingen enighet inom redovisningsforskningen eller redovisningsprofessionen angående vad som utgör redovisningens huvudsyfte. Redovisningen omfattar en mängd aktiviteter och det finns olika teorier och utgångspunkter om redovisningen som bidrar till att olika delar av redovisningen fokuseras. Redovisningen kan bland annat ses som ett historiskt protokoll eller en existerande ekonomisk verklighet där fokus framförallt sätts på att en tillförlitlig beräkning av företagets resultat och ställning utförs. Redovisningen kan också ses som ett språk som kommunicerar ekonomisk information om företag till beslutsfattare, såväl inom som utanför företaget. Fokus ligger här på att förmedla en korrekt bild av företagets ställning som därmed kan utgöra underlag för ekonomiska beslut. 1 Den övergripande utgångspunkten i denna uppsats är att betrakta redovisningen utifrån synsättet att redovisningen är ett finansiellt språk och därmed ett medium för information. Diskussionen om redovisningens syfte har även medfört ett behov av att identifiera redovisningens användare, eftersom dessa användare kan ha konkurrerande syften med redovisningen. 2 Vilka är i behov av redovisningsinformationen? Uppsatsen utgår ifrån det så kallade kapitalmarknadsperspektivet. Innebörden av detta är att den externa finansiella rapporteringen betraktas som en av flera källor till information, framförallt för kapitalmarknadens aktörer. Argumentet för detta utgår ifrån ett nationalekonomiskt perspektiv, det vill säga att redovisningen ska bidra till en samhällsekonomisk effektiv resursfördelning. 3 Ur externredovisningsanvändarnas perspektiv ställs krav på att redovisningen bör uppfylla en del kvalitativa egenskaper. De viktigaste av dessa är att redovisningen bör vara begriplig, relevant, tillförlitlig samt jämförbar. Med begriplighet menas att den ska vara användarvänlig, det vill säga att den ska kunna förstås av dem som är intresserade av företagets ställning och resultat. Relevansen i redovisningen avser bland annat att informationen kommer i tid och har värde vid utvärdering av handlingsalternativ. Tillförlitligheten innebär att informationen verkligen representerar det som avses och inte något annat. Redovisningsanvändaren måste kunna lita till informationen. Redovisningens användbarhet ökar om den är jämförbar, dels med andra företags redovisningar och dels med företagets redovisning mellan åren. När dessa egenskaper uppfylls i redovisningen anses informationen förmedla en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. 4 Kapitalmarknaden kräver information om företaget i återkommande intervall och detta förutsätter att företagets resultat kan fördelas på perioder. Inkomster och utgifter måste därför periodiseras till intäkter och kostnader. Antagandet om företagets fortlevnad har bidragit till att resultatmätningar och värdering inom redovisningen i regel sker under viss osäkerhet beroende på att ett företags sanna resultat måste ses över hela dess livslängd, vilket medför att hänsyn måste tas till förväntad framtida utveckling men framtiden är dock vanligtvis oviss. 5 1 Falkman P, Teori för redovisning, Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis, Lagerström B, Successiv vinstavräkning i entreprenadföretagens externa rapportering, Balans 8-9/95 4 Smith D, Redovisningens språk, Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis,

7 INLEDNING Ett speciellt förekommande värderingsproblem uppstår då ett företag för annans räkning utför projekt som sträcker sig över flera bokslutsperioder. Ett behov av att aktivera de förväntat intäktsgenererande projektkostnaderna uppstår och denna post benämns i balansräkningen som pågående arbete. Pågående arbete har tidigare betraktats som en renodlad lagertillgång, och därmed värderats enligt för varulager tillämpliga principer såsom värdering till anskaffningsvärde med beaktande av lägsta värdets princip. 6 Den särskilda problematik som kan knytas till pågående arbete har medfört att ÅRL statuerade ett explicit undantag för just denna typ av tillgång. Pågående arbete får numera, enligt ÅRL, värderas över anskaffningsvärde om särskilda skäl finns och detta stämmer överens med kraven på god redovisningssed och en rättvisande bild. 7 ÅRL öppnade med detta upp för så kallad successiv vinstavräkning. Grundtanken med successiv vinstavräkning är att vinsten ska redovisas successivt i takt med att det pågående arbetet färdigställs. Synsättet utgår ifrån att intäkterna realiseras löpande under hela projektets utförande. 1.2 Problemdiskussion Ett problem vid värdering av pågående arbete är när en intäkt hänförlig till ett särskilt projektet ska anses realiserad. Om man utgår ifrån de kanske viktigaste principerna, realisationsprincipen, försiktighetsprincipen samt matchningsprincipen, som företaget bör beakta vid framställandet av redovisningen är realisationsprincipen den grundläggande i detta sammanhang. Gällande när en intäkt ska anses vara realiserad eller realiserbar så har realisationsprincipen traditionellt medfört att en intäkt erkänts först vid betalningstillfället. Anledningen till detta kommer av att denna tidpunkt anses som mer objektiv och därmed mer tillförlitlig eftersom intäkten vid denna tidpunkt kan verifieras. Om utgångspunkten är försiktighetsprincipen utgör denna i sammanhanget successiv vinstavräkning ett potentiellt problem, det vill säga att vinster inte erkänns, på grund av ett osäkerhetsresonemang, medan hotande förluster däremot redovisas när de är sannolika. Matchningsprincipen utgör till sist ett viktigt fundament för successiv vinstavräkning då grundföreställningen är att de kostnader som har skapat en periods intäkter också ska ställas mot dessa intäkter. 8 Om hänsyn ska tas till de tidigare nämnda kvalitativa egenskaperna som redovisningen bör uppvisa utgör relevansen och tillförlitligheten nyckelkomponenter vid successiv vinstavräkning. Det krävs dock att en avvägning görs mellan dessa två egenskaperna vid tillämpningen av redovisningsmetoden. Vid successiv vinstavräkning redovisas en vinst som inte kan verifieras, vilket innebär att det råder en viss osäkerhet gällande vinstens existens. Redovisningsinformationen kan dock anses vara mer relevant då den förmodas ge en bättre bild av företagets resultat och ställning eftersom intressenterna genom metoden förväntas få en bättre, och framförallt snabbare, uppfattning om lönsamheten i den pågående produktionen och därmed bör även jämförbarheten mellan företag öka. 9 Att istället redovisa vinsten först när företaget har erhållit likvider för det utförda projektet, kan innebära en högre tillförlitlighet då det finns verifikationer att tillgå. Detta medför dock att informationen kan förlora i relevans, då tiden mellan olika delar i projektets utförande och redovisningen av dessa kan vara relativt lång och beslutssituationen ofta är tidsbegränsad. Tillämpningen av successiv vinstavräkning kan även vara svår att förstå för externa intressenter, bland annat på grund av begränsad insyn i hur prognoserna har utförts Ibid. 7 FAR: s samlingsvolym 2003, ÅRL 4 kap 10 8 Westermark C, Redovisning av pågående arbete, Svensk Skattetidning 5/97 9 Qwerin E, Vinstavräkning av pågående arbete, Svensk Skattetidning 9/96 10 Lagerström B, Successiv vinstavräkning i entreprenadföretagens externa rapportering, Balans 8-9/95 2

8 INLEDNING Successiv vinstavräkning är framförallt tillämplig för, och används i huvudsak av bygg- och entreprenadföretag. I Redovisningsrådets rekommendation nummer 10 (RR 10) uttrycks de krav som bör uppfyllas vid användande av just successiv vinstavräkning. Det främsta kravet som ställs är tillförlitlig prognostisering av förväntande projektintäkter och projektkostnader och detta förutsätter att företaget har ett för ändamålet fullgott prognos- och kalkylsystem. 11 Om inte dessa krav kan förväntas uppfyllas kan en försiktigare redovisning av intäkterna göras genom att antingen erkänna intäkter till ett belopp som motsvarar för projektet nedlagda kostnader, så kallad nollavräkning, eller att varken erkänna intäkter eller kostnader förrän projektet är slutfört, den så kallade färdigställandemetoden. 12 Det kan nämnas att branschen likväl som revisorer anser att metoden successiv vinstavräkning är mer relevant och rättvisande än färdigställandemetoden, samt att det underlättar vid jämförelse av olika företags ställning och resultat. Detta har undersökts och bekräftats ur flera intressenters perspektiv i tidigare studier. 13 Gällande tillförlitligheten i informationen presenterar även dessa tidigare studier ett problem med att osäkra beräkningar och subjektiva prognostiseringar ofta kan sätta tillförlitligheten på spel. Osäkerheten i prognoserna grundar sig främst i svårigheten att beräkna färdigställandegraden för en entreprenad, och att den bearbetade datan kan vara ett resultat av subjektiva värderingar. De problem som är karaktäristiska för byggföretagen utgörs ofta i de tilläggsarbeten som uppstår. Eftersom dessa tilläggsarbeten är relativt vanliga är det svårt att på förhand ha kännedom om hur mycket intäkter och kostnader som entreprenaden kommer att generera i framtiden. Det stora problemet för externa analytiker är att bedöma tillförlitligheten i upparbetningsgraden för den aktuella redovisningsperioden. 14 Flera konkreta exempel på felaktigt och oförsiktigt tillämpande av successiv vinstavräkning står att finna, följderna därav har i vissa fall varit förödande. Ett exempel på detta är byggföretaget JM som 2002 på grund av en alltför stor optimism upprättade verklighetsfrämmande glädjekalkyler som ledde till en alltför aggressiv vinstavräkning på en då fallande marknad med samtidiga skenande kostnader. För att reda upp den överskattade sedermera misslyckade kalkyleringen krävdes bland annat en nedskrivning på 690 miljoner kronor av värdet för det pågående arbetet. De har med anledning av ovanstående missräkningar nu att återvinna marknadens förtroende och hävdar därför att de numera använder successiv vinstavräkning med större försiktighet. 15 Omfattande projekt inom bygg- och entreprenadbranschen kräver ofta extern finansiering. Utgångspunkten är, som tidigare nämnts, att externredovisningen ska vara användbar främst för kapitalmarknadens aktörer. För att en adekvat kredit- och investeringsbedömning med reducerad osäkerhet skall kunna utföras av dessa intressenter fordras att samtliga kvalitativa egenskaper i redovisningen till viss grad uppfylls. De egenskaperna som utgör de största problemen vid successiv vinstavräkning är tillförlitligheten och relevansen och balansen dem sinsemellan i informationen. Successiv vinstavräkning torde ge relevans i informationen genom att det underlättar för en analys av företaget. Metoden kan dock, som ovan nämnts, medföra inslag av subjektiva värderingar i informationen vilket kan sätta redovisningens tillförlitlighet på spel. 11 FAR:s samlingsvolym 2003, RR 10 p 22 ff. 12 Sveriges byggindustrier, Successiv vinstavräkning av entreprenadföretag, Bodén C, Waern M, Successiv vinstavräkning en studie av pågående arbete i byggföretag, 2002 & Lagerström B, Successiv resultatavräkning av pågående arbeten fallstudier i tre byggföretag, Bodén C, Waern M, Successiv vinstavräkning en studie av pågående arbete i byggföretag, Veckans affärer, 2003, 3

9 INLEDNING 1.3 Syfte Utifrån ovanstående problemdiskussion är syftet med uppsatsen att beskriva och skapa förståelse för externa intressenters, i form av kredit- och aktieanalytikers, syn på den information som presenteras i redovisningen vid tillämpning av successiv vinstavräkning. 1.4 Tillvägagångssätt vid analys Analysen ämnar utgå ifrån de kvalitativa egenskaperna relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Vidare avses i uppsatsens analys, en beskrivande invägning göras av intressenters, i form av byggbranschens och revisorers, åsikter utifrån en tidigare studie. Detta med avsikt att åskådliggöra en flerperspektivbild av åsikter kring successiv vinstavräkning. 4

10 METOD 2. METOD I detta kapitel beskrivs den forskningsansats som har legat till grund för uppsatsens framställande. Metodval och aktörsurval motiveras varefter datainsamlingsmetod och metodproblem diskuteras. 2.1 Forskningssansats Uppsatsen behandlar ett företagsekonomiskt problem härrörande extern redovisning och huruvida den externa redovisningen vid tillämpande av successiv vinstavräkning uppfyller redovisningens kvalitativa egenskaper relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet ur kapitalmarknadsintressenters perspektiv. Ur de övergripande vedertagna tre metodprinciperna, det analytiska perspektivet, systemperspektivet och aktörsperspektivet, tar uppsatsen avstamp i aktörsperspektivet. Detta på grund av en primär ambition att uppnå en kvalitativ, mer djuplodande, förståelse för de specifika aktuella aktörernas syn på problemområdet framför att dra några direkt generaliserbara slutsatser. Detta i kontrast till det analytiska perspektivet som lägger tonvikt vid presterandet av objektiv kvantitativ generaliserbar data. 16 Aktörsperspektivet har under senare år förespråkats vid studier av redovisningsproblem. Detta med anledning av den alltmer vedertagna uppfattningen att det inte existerar någon enkel sanning kring hur redovisning bör se ut i verkligheten. Redovisningens normer och rekommendationer är snarare att betrakta som ett resultat av en förhandlingsprocess mellan olika intressenter. Av denna anledning faller de flesta ambitioner att presentera en objektiv verklighet vad gäller just redovisning, då enskilda aktörer kan uppfatta verkligheten olika. Den uppenbara risken med tillämpandet av ett aktörsperspektiv är således att den analyserade bilden uppkommer ur alltför subjektiva åsikter, varpå möjligheten till generaliserbara slutsatser försämras. 17 I denna uppsats kan dock vissa inslag av det analytiska perspektivet skönjas, framförallt i det empiriska analysförfarandet där samtliga intervjuade individer tillsammans får representera en aktörsgrupp. Eftersom endast ett fåtal analytiker vid ett antal finans- och kreditinstitut samt fondkommissioner följer de större börsnoterade byggbolagen ansågs aktörsperspektivet vara lämpligast att tillämpa, i synnerhet då den aggregerade kompetensen på området besitts av just dessa få individer. För att uppnå den ovan nämnda mer djuplodande förståelsen för problemområdet insåg vi att det var centralt att identifiera vilka individer som kunde förväntas vara tillräckligt införstådda i metoden successiv vinstavräkning varpå ett omsorgsfullt urval måste ske. 2.2 Urval Vi har på grund av undersökningens fokusering på kapitalmarknadens syn på successiv vinstavräkning utfört ett icke-sannolikhetsurval i form av ett subjektivt urval. Fördelen med det subjektiva urvalet är att forskaren tillåts närma sig urvalsobjekt som kan antas besitta information som kan vara avgörande och direkt relevant för undersökningen. 18 Detta förutsätter dock att forskaren gör sina antaganden om vem som besitter den intressanta 16 Holme I M, Solvang B K, Forskningsmetodik, Westermark C, Varulagervärdering och resultatmätning, Denscombe M, Forskningshandboken,

11 METOD informationen på goda grunder. 19 Vi har utfört urvalet genom att studera den information som finns tillgänglig på de stora noterade byggbolagens hemsidor, och där hittat kontaktuppgifter till analytiker som följer företagen. De byggbolag som fokuserades kring var, NCC, Skanska, PEAB och JM. Efter att skickat ut en förfrågan, innehållande ett övergripande intervjuunderlag 20, via e-post till ett antal analytiker inväntades återkoppling från dessa. Tidpunkter för telefonintervjuer kunde därefter bestämmas varefter intervjuerna utfördes enligt överenskommelse. 2.3 Primära källor Uppsatsens primära källor och huvudsakliga empiriska bidrag består av de intervjuer som utförts med aktie- och kreditanalytiker. Intervjuerna utfördes via telefon med hjälp av diktafon för att på så sätt underlätta intervjuförfarandet genom att endast övergripande anteckningar behövde göras i realtid, varpå fokus kunde läggas på samtalet och spontana följdfrågor. Diktafoninspelningarna transkriberades till skriftlig form, varefter detta skriftliga underlag kom att användas i uppsatsens empiriavsnitt. Vid analysen av de primära källorna kom samtliga intervjuade individer på grund av sina likartade arbetsuppgifter och ansvarsområden att betraktas som en aktörsgrupp, varefter ambitionen att presentera ett enskilt aktörsperspektiv kunde efterlevas, och vissa generella slutsatser dras. 2.4 Sekundära källor De i uppsatsen utnyttjade sekundära källorna består av redan befintlig information i form av exempelvis litteratur, vetenskapliga artiklar och forskningsframarbetad teori på området. Författarna har under arbetet med uppsatsen utfört en omfattande litteratursökning på Luleå tekniska universitets bibliotek. De informationskanaler som primärt nyttjades var databaserna Lucia och Artikelsök, samt internetsökmotorn Google. Som sökord användes bland annat successiv vinstavräkning, pågående arbeten, färdigställandemetoden, intäktsredovisning, byggprojekt, entreprenadprojekt samt percentage of completion. Det huvudsakliga syftet med litteratursökningen var att skapa överblick för hur problemområdet behandlas i debatten, samt vilken teoretisk information som kan utgöra grund för uppsatsens referensram och empiriska ambition. Litteratursökningen genererade en mängd för ändamålet intressanta sökträffar. Bland dessa fanns tidigare uppsatser och doktorsavhandlingar på området. En tidigare uppsats 21, som beskrev byggbranschens och byggbranschens revisorers syn på successiv vinstavräkning, valdes ut för att sammankopplas med i denna uppsats utförda intervjuer för att på så sätt skapa en flerperspektivbild av interna likväl som externa aktörers syn på redovisningsmetoden successiv vinstavräkning. De intervjuer som utförts i nämnda tidigare studie är således att betrakta som en sekundär informationskälla för denna uppsats, även om dessa tillsammans med denna studies intervjuer i viss utsträckning avser skapa ett nytt empiriskt bidrag. 2.5 Metodproblem Samtliga i uppsatsen använda sekundära källor bedöms vara tillförlitliga. Detta grundar vi på antagandet att universitetspublicerade böcker och studier varit föremål för källkritik. I största möjliga utsträckning togs även hänsyn till att böckerna var av senaste reviderade upplaga och inte alltför ålderstigna. Vad gäller tidigare intervjuer innebor en viss större osäkerhet. Eftersom 19 ibid. 20 Se bilaga 2 21 Bodén C, Waern M, Successiv vinstavräkning en studie av pågående arbete i byggföretag,

12 METOD vi tolkat tidigare intervjuares slutsatser utifrån deras intervjuer finns risken att även mindre feltolkningar i den första analysen växer till att i nästa tolkningsled medföra större feltolkningar. Det mest påtagliga problemet med en begränsad aktörsperspektivstudie av kvalitativ karaktär är huruvida resultatet är generaliserbart och tillämpligt vad gäller förståelse av andra aktörer i liknande positioner. Det är vidare av stor vikt att frågeunderlaget som delgivits respondenterna har utformats på sådant sätt att frågorna haft en objektiv, alltså icke ledande, formulering. Vidare föreligger viss risk att aktörernas svar, givna vid intervjutillfället, av någon anledning har missförståtts. För att minimera risken för missförstånd vidtogs vissa åtgärder inför analysen av intervjusvaren. Samtliga intervjuade aktörer erhöll en utskrift av intervjutranskriptionen för att på så sätt beredas möjlighet att invända mot eventuella feltolkningar eller missuppfattningar. För att säkerställa en god validitet, det vill säga att mätmetoden mäter det som avses mätas och att resultatet således överrensstämmer med verkligheten, 22 vidtogs vissa åtgärder. Den för intervjuerna konstruerade intervjuguiden utgick i frågeställningar som kan kopplas till uppsatsens syfte och referensram. Noggranna överväganden kring frågornas utformning ägde rum innan intervjuerna utfördes. De intervjuade aktörerna visade sig ha god praktisk likväl som teoretisk erfarenhet av problemområdet och kunde svara på de frågor som ställdes utan behov till någon närmare förklaring av terminologin som användes i intervjuunderlaget. Viktigt är vidare att poängtera att vi under intervjuerna försökte att inte vägleda eller avbryta aktörerna, samt ge dem tid att fundera kring de frågor som krävde eftertanke. Utöver god validitet eftersträvas god reliabilitet. God reliabilitet innebär att mätmetoden som använts är tillförlitlig och vid en upprepad undersökning genererar likartade slutsatser. 23 Att uppnå en hög tillförlitlighet i en begränsad aktörsstudie är närmast omöjlig, då syftet med en dylik studie är att beskriva enskilda aktörers åsikter. Dock, med beaktande av de i denna uppsats intervjuade analytikernas kompetens och expertposition på området, torde de svar som erhållits, och analysen av dessa, vara tillräckligt vederhäftiga för att vid en eventuell senare studie kunna bekräftas, oavsett vilka individer inom branschen som intervjuas. Naturligtvis kan i detalj vissa inslag av slumpartade icke vedertagna subjektiva åsikter föreligga, men intervjuresultatet som helhet bedöms tämligen enhetligt då variationen i de olika individernas intervjusvar överlag var låg. Denna enhetlighet möjliggjorde vidare att samtliga intervjuade individer bedömdes kunna representera en homogen aktörsgrupp, i form av en kapitalmarknadsaktör, och således bidra med ett generellt kapitalmarknadsperspektiv. 22 Denscombe M, Forskningshandboken, Ibid 7

13 REFERENSRAM 3. REFERENSRAM Detta kapitel innehåller teori kring redovisningens syfte, olika perspektiv samt användare. Vidare behandlas redovisningens kvalitativa egenskaper, olika principer samt begrepp såsom god redovisningssed och rättvisande bild. Därefter följer en diskussion kring intäktsredovisning och värderingsproblematiken härrörande pågående arbeten, samt teoribildningen bakom två olika redovisningsmetoder, successiv vinstavräkning och färdigställandemetoden. Avslutningsvis sammanfattas slutsatser från en tidigare studie på området gällande redovisning av pågående arbeten. 3.1 Vad är redovisning? Idag utförs det mesta av världens arbeten i företag - grupper av människor som förenas för att uppnå ett eller flera mål. För att kunna utföra sina arbeten och uppnå dessa mål krävs resurser material, arbetskraft, byggnader och maskiner med mera. Dessa resurser måste finansieras och för att kunna arbeta effektivt behöver människorna inom organisationen information om dessa resurser. Parter utanför organisationen behöver liknande information för att kunna göra bedömningar om företaget. Redovisningen är ett system som bidrar till denna information. 24 Redovisning kan sägas handla om ett samtal, i skriftlig form, mellan en människa och ett företag. Redovisningen kan definieras på följande sätt Redovisningen är ett skriftspråk som används för att beskriva de ekonomiska konsekvenserna av organisationers verksamhet. 25 En annan definition kan vara att redovisning är processen att identifiera, mäta och kommunicera ekonomisk information för att tillåta informerade bedömningar och beslut hos användare av informationen. 26 I företagsvärlden kretsar mycket kring den ekonomiska informationen som företag offentliggör. Många människor och företag grundar sitt handlande på denna information och det som är av störst intresse i redovisningen är vad som blev resultatet av årets alla affärer och händelser. Hur stor blev vinsten eller förlusten? Värdet av denna information är beroende av om tolkningen av den är riktig. Förståelse för hur den beräknas och vilka överväganden som kan ha påverkat utfallet måste beaktas Redovisningen ur olika perspektiv Redovisningssystemet anses idag enligt ÅRL omfatta balansräkning och resultaträkning, samt notsystem och förvaltningsberättelse. 28 Frågan om redovisningens syfte är under ständig debatt och det existerar ingen enighet inom redovisningsforskningen när det gäller vad som är redovisningens huvudsyfte. Redovisningen omfattar en mängd aktiviteter, både när det gäller produktionen av den och när den konsumeras, det vill säga tolkas och utgör grund för beslutsfattande. Om man å ena sidan kopplar redovisningen till produktionen av informationen består redovisningen av registrering av ekonomiska händelser. Man kan också sätta fokus på de regler som styr årsredovisningen och beräkningen av resultat och kapitalöverskott. Om man å andra sidan ser redovisningen ur ett nyttjandeperspektiv utgör redovisningen ett språk som kommunicerar ekonomisk information om företag till beslutsfattare, såväl inom som utanför företaget. Informationen ska ge ett tillförlitligt underlag för ekonomiska beslut genom att förmedla en korrekt bild av företagets ställning. 29 Att se redovisningen ur olika perspektiv leder 24 Anthony R, Reece J., Accounting: text and cases, Gröjer J, Grundläggande redovisningsteori, 1994, sid Anthony R, Reece J., Accounting: text and cases, 1989, sid Thorell P, Företagens redovisning grundläggande räkenskapsförståelse, FAR: s samlingsvolym 2003, ÅRL 2 kap Westermark C, Årsredovisningslagen, Kommentarer, normgivning och övrig vägledning,

14 REFERENSRAM till olika teorier om redovisningen och därmed fokuseras olika aspekter av redovisningssystemet. Redovisningen kan ses bland annat som ett historiskt protokoll, en bild av existerande ekonomisk verklighet, ett informationssystem, en vara, ett språk samt ett förhandlingssystem. 30 Ytterligare perspektiv som kan urskiljas är redovisning som myt, magi, disciplinerad kontroll samt en ideologi. 31 Att se redovisningen som ett historiskt protokoll innebär att stor vikt kommer att fästas vid hur man säkerhetsställer att data blir fullkomligt och tillförlitligt nedtecknat. Vid detta synsätt ställs höga krav på tillförlitlighet och verifierbarhet. Redovisning som en bild av existerande ekonomisk verklighet medför att fokus sätts på att balansräkningen ska avspegla tillgångarnas aktuella ekonomiska värde. Detta synsätt medförde att redovisare började söka efter ett företagens sanna ekonomiska vinst. Då vi idag lever i ett informationssamhälle är det inte konstigt att många hävdar att redovisningen är ett informationssystem. Detta synsätt fokuserar på hur informationen ska kunna kommuniceras till användarna. Redovisaren ansvarar för att beskriva företagets affärer på ett sätt så att mottagaren kan förstå och använda informationen. Enbart data som är relevant ur användarens synvinkel kommer att redovisas. Redovisningen kan också ses som en vara som kan bytas och sälja på en marknad där det finns en efterfrågan och ett utbud på redovisningsinformation, dock kommer enbart redovisningsinformation där det finns en efterfrågan eller ett utbud att produceras. Om man utgår ifrån att olika grupper har olika intressen i redovisningen och att forskningen inte kan enas om vilket som är det bästa sättet att redovisa kan sägas att redovisningen är ett resultat av olika gruppers lobbyingverksamhet samt direkt påverkan och att redovisningssystemet därmed är ett förhandlingssystem. 32 Redovisning som myt innebär att redovisningssystemet skapar en social resurs som används för att bevara myter om rationalitet i beslutsfattandet. Myter är ett sätt att förstå världen. De ger en lätt förklaring för komplexa fenomen, och sparar genom detta ansträngningen att söka efter förklaringar. 33 En del ser redovisningen som ett sätt att utöva kontroll och övervakning på ledning och anställda medan andra ser redovisningen som en ideologi som håller kvar samhällets möjligheter att producera och reproducera i enlighet med klart definierade regler och principer. 34 Att se redovisningen som ett språk innebär att uppmärksamheten ligger på att verkligheten bara kan förmedlas genom redovisningssystem om vi finner ord och begrepp för det vi ser. Genom att olika aspekter av redovisningssystemet fokuseras med utgångspunkt i de nämnda perspektiven kommer också olika syften med redovisningen att framträda. Som ovan nämnts ser flertalet av de teorier, som behandlar redovisningen ur ett ekonomiskt perspektiv, redovisningen som ett finansiellt språk som ska kommunicera ekonomisk information till beslutsfattare i syfte att uppnå en effektiv allokering av resurser i samhället Redovisningen som finansiellt språk och kommunikationsmedel Utgångspunkten i denna uppsats är att redovisningen är ett språk och därför ett medium för kommunikation. Som alla språk så är den konstruerad för att ge en förståelse för omvärlden. 30 Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis, Falkman P, Teori för redovisning, Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis, Hayes D, Accounting for accounting a story about managerial accounting, Falkman P, Teori för redovisning, Westermark C, Årsredovisningslagen, Kommentarer, normgivning och övrig vägledning,

15 REFERENSRAM Redovisningen är ett språk designat för att reducera osäkerheten med ökad kontroll och beslutsfattande. Detta är ett mycket ambitiöst mål, vilket innebär en risk för misslyckande. 36 Intended functions Language to reduce uncertainty Control and decision making Objectives Figur 1. Accounting is a language for control and decision making 37 Då organisering till stora delar handlar om förhandlingar för att uppnå en gemensam social verklighet, behövs ett gemensamt språk på vilket dessa förhandlingar kan äga rum. Utan ett gemensamt och konsekvent språk för att öka kommunikationen kommer sådana förhandlingar att vara tidskrävande och kanske till och med destruktiva där enighet aldrig uppnås. Komplexiteten i redovisningen, individers problem i förståelse av den samt att förena individuella syner på omvärlden till en gemensam översättning kan vara mycket svårt. Redovisning som ett kommunikationsmedel skapar mening genom att ge välsituerade beskrivningar av omvärlden. En produktionsprocess beskrivs genom enhetskostnader, standardkostnader, rörliga kostnader samt totala kostnader. Mönster tillhandahålls genom inputs och outputs i kostnadsdata. Redovisningsdata fångar och uppfyller essensen i interpersonella kommunikationer. 38 Redovisning kan kallas för affärslivets språk. Uppgiften att lära sig redovisning kan liknas vid att lära sig ett språk. Det som är komplicerat är att många ord som används i redovisningen inte riktigt har samma betydelse som identiska ord som används vardagligt, det vill säga när ord används utan koppling till redovisningen, till exempel kostnad. Att lära sig redovisning är inte riktigt som att lära sig ett annat språk utan det kan liknas vid när en amerikan ska lära sig engelska på det sättet det talas i Storbritannien. Redovisningen liknar också ett språk där en del regler är definitiva och andra inte. Redovisningen skiljer sig i hur en särskild transaktion ska redovisas, precis som grammatiken skiljer sig åt vid olika meningsuppbyggnader, kommatering och val av ord. Språket involverar en förändring i responsen hos användarna, vid förändrade behov i samhället och det gör även redovisningen. 39 Som nämnts tidigare är innebörden av att se redovisningen som ett språk att uppmärksamheten fästs på att verkligheten bara kan förmedlas genom redovisningssystem om vi finner ord och begrepp för det vi ser. Utvecklandet av nya begrepp är därför essentiellt för att ge en adekvat bild av verkligheten. Ibland är det till och med så att dessa begrepp inte har någon motsvarande materiell verklighet utan är konstruerade tankemässiga uppbyggnader, till exempel avskrivningsbegreppet. Det införs ständigt nya ord i språket och detta gäller även i redovisningen. När vi får nya ord kan vi också skapa nya lösningar och redovisningens område 36 Mellemvik F, Monsen N, Olson O, Functions of accounting a discussion, Ibid. 38 Hayes D, Accounting for accounting a story about managerial accounting, Anthony R, Reece J, Accounting: text and cases,

16 REFERENSRAM kan utvecklas. 40 Detta förutsätter dock att redovisningsinformationens användare talar redovisningens språk. 3.4 Redovisningsinformationens användare Debatter om redovisningens syfte har gett upphov till en diskussion om vem som utgör den huvudsakliga användaren av redovisningsinformationen. Det finns två uppgifter med redovisningen, dels att ta reda på vad som har hänt, det vill säga att mäta vinsten för den gångna perioden, dels ge information som kan leda läsaren i sina bedömningar om vinsten storlek i framtida perioder. 41 Redovisningen ska bidra till att underlätta för intressenter att utföra prognoser om framtiden och därmed möjliggöra ett rationellt beslutsfattande genom att eliminera osäkerheten när det gäller framtiden, en bra prognos ökar kunskapen om framtiden. 42 När redovisningens användare ska fastställas handlar det om huruvida redovisningen ska beakta samtliga intressenter eller bara dem som har ett direkt ekonomiskt intresse i företaget. Genom att minimera antalet användare blir det lättare att generalisera vad som utgör redovisningens syfte. FASB (Financial Accounting Standard Board) som är den amerikanska normgivaren på redovisningsområdet anser att redovisningsinformationen framförallt riktar sig till de intressenter som har en rimlig förkunskap och dessutom lägger ned tillräckligt med tid och engagemang för att behandla informationen. Kravet på redovisningskunskap medför att användarantalet minskar. Genom kravet på redovisningskunskap riktar sig inte informationen till dem som saknar förståelse av informationen och som saknar ekonomiskt intresse i företaget. Den dominerande synen är att redovisningens syfte utgår från de användare som är tvungna att lita till den information som den redovisningsskyldige tillhandahåller. De flesta användares främsta intresse är vilka möjligheter ett företag har att generera betalningar i framtiden. Användarens fokus ligger på att reducera osäkerheten om framtiden. En skiljelinje måste göras mellan redovisningens och den enskilda användarens syften, eftersom de inte alltid stämmer överens med varandra. 43 Om man delar upp begreppet redovisning i intern- och externredovisning, ska den interna redovisningen förse interna beslutsfattare med beslutsunderlag, medan den externa redovisningen vänder sig till externa beslutsfattare. Beslutsfattarna skiljer sig åt främst när det gäller deras tillgång till information där de externa beslutsfattarna är tvungna att lita till den information som publiceras offentligt. 44 En allmän hållen definition av begreppet externredovisning kan formuleras på följande sätt: Med externredovisning avses en sammanfattande bild av en organisations affärer med omgivningen. Det finns ett antal alternativa teorier som till viss del överlappar varandra när det gäller vad som utgör syftet med just externredovisningen. Dessa bidrar till att identifiera de primära användarna av externredovisningen, de olika teorierna är; sanna resultatskolan, beslutsmodellskolan, informationsvärdeskolan, beteendeskolan och kapitalmarknadskolan. 45 Den sanna resultatskolan utgår ifrån antagandet om att det är önskvärt och möjligt att mäta ett sant resultat för ett företag, det vill säga att med hjälp av olika mätmetoder bygga en ekonomisk miniatyr av företaget. Utgångspunkten för beslutsmodellskolan är att generera de 40 Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis, Ibid. 42 Falkman P, Teori för redovisning, Ibid. 44 Ibid. 45 Gröjer J, Grundläggande redovisningsteori,

17 REFERENSRAM beslutsmodelldata som beslutsmodellen kräver. Om modellen för till exempel fastighetsvärdering är en investeringsmodell, behövs kassaflödesdata. Informationsvärdesskolan beaktar redovisningen som vilken informationsprocess som helst som består av fyra olika informationsfaser, datainsamling, datalagring, databearbetning och datadistribution. Beteendeskolan tar sin utgångspunkt i hur olika beslutsfattare kommer att bete sig givet att alternativa redovisningsdata publiceras. 46 Kapitalmarknadens syn på externredovisningens syfte kallas också för kapitalmarknadsperspektivet eller beslutsanvändbarhetssynsättet och är det dominerande synsättet inom redovisningspolicy idag. Utgångspunkten i detta synsätt är att redovisningen ska vara användbar framförallt för de intressenter som vill fatta beslut om de ska köpa, sälja eller behålla ett företags aktier eller bedöma företagets kreditvärdighet. För att kunna fatta framtidsinriktade ekonomiska beslut behöver man använda redovisningsinformationen för att bedöma framtiden. Med detta synsätt blir det viktigt att se till användarens behov av informationen och förutsättningarna för att kunna använda informationen. Det argument som används för att framförallt fokusera på kapitalmarknaden och investeraren är att redovisningen är ett instrument för effektiv fördelning av resurser i ekonomin. 47 Kapitalmarknadsskolans syn på externredovisningens syfte är också utgångspunkten i denna uppsats. Kapitalmarknaden torde således vara den primära målgruppen för externredovisningen. Nuvarande och potentiella aktieägare förväntas värdera aktier i företaget med hänsyn till den ekonomiska information de erhåller om företaget. Aktier i mer lönsamma företag antas bli högre värderade och dessa företag antas också ha lättare att få nytt kapital från aktiemarknaden. 48 Långivarnas intresse av redovisningen har att göra med kreditrisken, det vill säga att företaget inte infriar sina betalningsförpliktelser. På kort sikt är denna risk beroende av företagets likviditet och soliditet och på längre sikt av dess lönsamhetsutveckling. Båda dessa delar av kreditrisken kan bedömas utifrån företagets redovisning. 49 På vilket sätt är eller borde företagets externa redovisning vara utformad för att användarna ska ha största möjliga nytta av den? Olika intressenter kan ha olika informationsbehov och det är också troligt att informationsbehovet varierar även mellan individer inom en och samma grupp av intressenter. 3.5 Redovisningens kvalitativa egenskaper Med utgångspunkt från användarnas informationsbehov har man formulerat vissa kvalitetskrav på redovisningens utformning. Det är en nödvändighet för att uppnå redovisningens syfte att informationen uppfyller ett antal sådana så kallade kvalitativa egenskaper. 50 Att ha kunskap om redovisningens kvalitativa egenskaper gör att redovisningsval blir bättre grundande och medför därmed förbättrat beslutsfattande. Det som är avgörande för egenskapernas inverkan är de potentiella användarnas kunskapsnivå och den aktuella beslutssituationen. Då alla ställer olika krav på redovisningsinformationen utgår redovisningens kvalitativa egenskaper från beslutsfattaren och hans/hennes personliga egenskaper. Redovisningsinformationen ska uppfylla följande övergripande egenskaper: Ibid. 47 Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis, Gröjer J, Grundläggande redovisningsteori, Smith D, Redovisningens språk, Ibid. 51 Falkman P, Teori för redovisning,

18 REFERENSRAM Begriplighet Relevans Tillförlitlighet Jämförbarhet Nedan följer en utförligare beskrivning av dessa egenskaper Begriplighet Redovisningsinformationen ska vara användarvänlig. En fördjupning i begreppet förståelse förutsätter att en identifiering av informationsanvändarna och deras kunskaper inom redovisningen görs. Det nämndes tidigare i uppsatsen gällande redovisningens användare att FASB anser att informationen vänder sig främst till dem som har en viss förståelse för redovisningen och kan ägna tid och intresse åt att analysera informationen medan de som saknar kunskap inte utgör redovisningsinformationens primära målgrupp. På detta sätt skapas en tydlig restriktion för användarna. Redovisning enligt bokföringsmässiga grunder är för de användare som saknar kunskap inom detta område varken relevant eller tillförlitlig. Med anledning av detta måste de primära användargrupperna identifieras. 52 Redovisningsrådet liksom FASB utgår ifrån att årsredovisningsläsaren är kunnig och inte en naiv läsare. Redovisningsrådets föreställningsram nämner den skyldighet som läsaren har att skaffa sig de kunskaper som krävs för förståelsen av årsredovisningen samt lägga ned möda vid studier av redovisningen. I dessa föreställningsramar sägs det till och med att information som kan vara för komplicerad för vissa användare inte ska uteslutas på grund av detta om den är betydelsefull för beslutsfattandet Relevans Redovisningsinformationen anses relevant när den kan underlätta användarnas beslutsfattande, antingen genom att användarna gör en utvärdering av historiska händelser, en bedömning av nuvarande förhållanden eller en skattning av framtiden. För att underlätta läsarens framtidsbedömningar är det viktigt att information lämnas om ovanliga, onormala och sällan förekommande händelser som påverkar resultatet. 54 Informationen ska bidra till något som inte beslutsfattaren hade kännedom om tidigare, det handlar om användbarhet för beslut. Om innehållet i informationen minskar osäkerheten om framtiden och gör ställda förväntningar mindre osäkra är den relevant, redovisningsinformationen utgör således en möjlighet att prognostisera framtiden. 55 Två olika sorters relevans kan urskiljas prognosrelevans och återföringsrelevans. I fallet prognosrelevans används redovisningsdata som underlag för till exempel de prognoser som investerare på aktiemarknaden gör, vilket i sin tur ligger till grund för deras köp och säljbeslut. I fallet återföringsrelevans används redovisningsdata för kontroll av riktigheten i tidigare prognoser och den kontrollen kan i sin tur påverka efterföljande prognoser och därmed efterföljande beslut. 56 Om prognostiserad information jämförs med faktiskt utfall får beslutsfattaren feedback på tagna beslut. Avgörande för relevansen är den tidpunkt som informationen avlämnas. Information måste presenteras vid rätt tidpunkt om den ska vara relevant. Finns inte informationen tillgänglig när den behövs eller kommer för sent 52 Ibid. 53 Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis, Ibid. 55 Anthony R, Reece J., Accounting: text and cases, Smith D, Redovisningens språk

19 REFERENSRAM efter den rapporterade händelsen har den inte något värde för framtida handlingar, vilket innebär att informationen brister i relevans och är till liten eller ingen användning Tillförlitlighet Förutom att redovisningsinformationen ska vara relevant ska den vara tillförlitlig, det vill säga att den inte ska vara belastad med fel eller vinklad på något sätt, så att användaren kan lita på den. Redovisningsrådet har nämnt en hel rad egenskaper för att klargöra vad som menas med tillförlitlighet. Ett av kriterierna är att informationen ska ge en korrekt bild. Detta är vad man med andra ord kallar för validitet, det vill säga att man mäter det man avser mäta. Vid mätning kan olika typer av fel uppstå, till exempel att man bara mäter en delmängd eller att man mäter mer än vad man avser att mäta. 58 Validitet innebär alltså att det finns en överrensstämmelse mellan språk och verklighet, att redovisningen återger de aspekter av verkligheten som den avser att återge. 59 En egenskap som syftar till att reducera mätproblematiken är kravet på verifierbarhet. Kravet på att kunna verifiera samtliga redovisade transaktioner bygger på att redovisningen ska vara objektiv. 60 Verifiera kommer från det latinska ordet verus och betyder sann och den betydelse som ligger närmast till hands i redovisningssammanhang är att man kan verifiera sanningshalten av ett mått med någon form av bevis, med en verifikation. 61 Vidare har begreppet innebörd före form tagits in i föreställningsramarna, det vill säga att den ekonomiska innebörden ska utgöra utgångspunkt för hur en händelse ska redovisas. Om en affärshändelse har en ekonomisk innebörd som skiljer sig från dess juridiska innebörd, så ska redovisning efter substans ske, det vill säga efter den ekonomiska innebörden och inte den juridiska. 62 Den tredje egenskapen som ska ge tillförlitlig information är kravet på neutralitet. Detta krav innebär att redovisningsinformationen inte får väljas och presenteras på ett sätt som medvetet styr beslutsfattandet i en given riktning. Redovisningen bygger i stor utsträckning på bedömningar om framtiden och sådana bedömningar kan ibland bli subjektiva. Detta kan bero på att beslutsfattaren eller redovisaren försöker manipulera redovisningen i ett felaktigt syfte. 63 Ett försiktighetskrav ingår också Redovisningsrådets föreställningsram och kravet är viktigt på grund av den osäkerhet som finns i redovisningsmätningar. Genom detta krav undviker man att tillgångar och vinster överskattas eller skulder och förluster underskattas. 64 Slutligen framhåller Redovisningsrådet att det är av central betydelse att redovisningsinformationen är fullständig eftersom det annars finns en risk för att informationen är vilseledande Jämförbarhet Jämförbarhetskriterier har en inverkan på informationens relevans och tillförlitlighet. Användbarheten av redovisningsinformationen ökar om den är jämförbar med annan redovisningsinformation. Ett problem är dock att många organisationer använder olika redovisningsmetoder. Utgivna rekommendationer från normgivande organ syftar till att reducera dessa olikheter genom att minska antalet använda metoder. Standardisering av redovisningsinformationen är således nödvändigt för att möjliggöra jämförelser. Jämförbarhet 57 Falkman P, Teori för redovisning, Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis, Smith D, Redovisningens språk Anthony R, Reece J., Accounting: text and cases, Smith D, Redovisningens språk Thorell P, Företagens redovisning grundläggande räkenskapsförståelse, Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis, Gröjer J, Grundläggande redovisningsteori, Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis,

20 REFERENSRAM uppnås på bekostnad av relevans och tillförlitlighet. 66 Det finns två perspektiv på jämförbarhet. Det ena perspektivet är att användaren måste kunna jämföra samma företag över tiden och det andra perspektivet är att jämförelser måste kunna göras mellan företagen. För att dessa två perspektiv ska vara möjliga måste redovisningsprinciper användas konsekvent, standardisering är därmed viktigt. Det är därför av yttersta vikt att i redovisningen poängtera när byte av redovisningsmetod görs Avvägning mellan de kvalitativa egenskaperna Redovisningsinformationen förlorar i relevans ju längre tid som går mellan en händelse och dess redovisning. Ibland krävs det att man väntar innan en händelse kan mätas tillförlitligt. Detta innebär att en balans måste uppnås mellan kravet på tillförlitlig information och kravet på relevans. En annan avvägning som måste göras är den mellan nyttan av informationen och kostnaden för att ta fram den. Nyttan av informationen måste således överstiga kostnaden för att upprätta den. Det kan även föreligga en konflikt mellan att visa en korrekt bild och försiktighet i redovisningen då en korrekt bild kräver att ett mått inte får hamna mer fel på ena sidan av gränsen än den andra, vilket är just vad försiktighetsprincipen gör. 68 När en balans mellan dessa egenskaper uppfylls i redovisningen anses informationen förmedla en rättvisande bild av företagets ställning och resultat Begreppen god redovisningssed och rättvisande bild God redovisningssed Starka samhällsekonomiska motiv bidrar till en standardisering av företags externa redovisningsinformation. Standardiseringen bidrar till att redovisningen lättare kan användas som underlag för olika typer av ekonomiska beslut för kapitalmarknaden och andra externa intressenter. Om reglering i lagstiftning skulle utföras av alla de olikartade frågeställningarna som uppkommer på redovisningsområdet skulle lagarna bli väldigt omfattande. Bokföringslagen och Årsredovisningslagen är så kallade ramlagar vilka innehåller generella bestämmelser om företags bokföring och redovisning. Ett viktigt begrepp som nämns i båda dessa lagar är god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed tillämpas på affärshändelser och företeelser som inte finns reglerade lagarna eller i förarbetena till dessa. 70 I förarbetena till Bokföringslagen 1976 definierades begreppet som en faktisk förekommande praxis hos en kvalitativ representativ krets av bokföringsskyldiga med tillägget, stor betydelse för innebörden av begreppet har de uttalanden i redovisningsfrågor som görs av den praktiskt och teoretiskt verksamma expertisen på redovisningsområdet. 71 Begreppet god redovisningssed refererar traditionellt till hur företaget redovisar. Detta uttrycks i ÅRL genom att årsredovisningen ska upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. 72 Bland annat innebär en hänvisning till god redovisningssed en skyldighet för företagen att anpassa redovisningen till den praxis som utvecklas för att fylla ut och tolka lagens regler Falkman P, Teori för redovisning, Smith D, Redovisningens språk Artsberg K, Redovisningsteori policy och praxis, Westermark C, Årsredovisningslagen, Kommentarer, normgivning och övrig vägledning, Thomasson J, Arvidson P, Lindqvist H, Larson O, Rohlin L, Den nya affärsredovisningen, ibid., sid FAR: s samlingsvolym 2003, ÅRL 2 kap 2, sid Westermark C, Årsredovisningslagen, Kommentarer, normgivning och övrig vägledning,

INTÄKTSREDOVISNING I BYGGFÖRETAG. större icke-noterade bolag

INTÄKTSREDOVISNING I BYGGFÖRETAG. större icke-noterade bolag INTÄKTSREDOVISNING I BYGGFÖRETAG större icke-noterade bolag Kandidatsuppsats i Externredovisning Företagsekonomiska Institutionen Höstterminen 2011 Författare: Caroline Engström Mahta Akasereh Handledare:

Läs mer

Värdering av varulager

Värdering av varulager EXAMENSARBETE 2004:257 SHU Värdering av varulager En fallstudie av två detaljhandelsföretag MATTIAS SUNDKVIST Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Intäktsredovisning av pågående arbeten

Intäktsredovisning av pågående arbeten Institutionen för ekonomi och IT Avdelningen för företagsekonomi Kandidatuppsats, 15 hp i företagsekonomi Intäktsredovisning av pågående arbeten - en studie inom byggbranschen i Skara och Skövde Vårterminen

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits

EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits HANDELSHÖGSKOLANS FAKULTETSNÄMND EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp)

Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp) MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Redovisning & Revision (AV) Peter Öhman 2011-05-06 Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp) För godkänt krävs 25 poäng av 50 (använd

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG303 Externredovisning C-nivå Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Kandidatkursen Externredovisning

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Grundläggande. Vid all presentation av finansiell information ska utgångpunkten alltid vara att

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym Luleå tekniska universitet Inst för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Lars Lassinantti (uppgift 1, 2, 5) Anna Vikström (uppgift 3, 4, 6) Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning

SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning KURSPLAN AUKTORISATIONSUTBILDNING STEG 2 EXTERN REDOVISNING MOTSVARANDE 10 HP SYFTE Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området extern redovisning LÄRANDEMÅL efter genomgången kurs ska följande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET JULI 1999 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 ETT ELLER FLERA UPPDRAG 4 UPPDRAGSINKOMST 4 UPPDRAGSUTGIFTER

Läs mer

IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22?

IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22? ISRN: LIU-IEI-FIL-A--10/00771--SE IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22? IFRS 3 (R) More relevant and comparable than IAS 22? Emil Myrberg Andreas Pergefors Vårterminen 2010 Handledare: Rolf

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Årsredovisningens vikt vid beslutsfattande

Årsredovisningens vikt vid beslutsfattande Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Höstterminen 2008 Årsredovisningens vikt vid beslutsfattande Formella eller informella informationskällor?

Läs mer

14 Entreprenader och liknande uppdrag

14 Entreprenader och liknande uppdrag Entreprenader och liknande uppdrag, Avsnitt 14 171 14 Entreprenader och liknande uppdrag Tillämpningsområde Definitioner Ett eller flera uppdrag 14.1 RR 10 Entreprenader och liknande uppdrag I RR 10 anges

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala Viveca Karlsson Bakgrund Från budgetmodell till redovisningsmodell Referensgrupp i redovisning - förslag till uttalande 1992 - Idéskrift

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014

org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014 org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för Östergarn-Gammelgarn Fiber ekonomisk förening får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Redovisning av fotbollsspelare

Redovisning av fotbollsspelare Företagsekonomiska institutionen Redovisning av fotbollsspelare Hur gör man och hur bör man? Magisteruppsats i Företagsekonomi Externredovisning Vårterminen 2005 Handledare: Mari Paananen Författare: Andreas

Läs mer

Redovisning av konvertibler

Redovisning av konvertibler Redovisning av konvertibler - IFRS 2 och dess inverkan på företagets resultat och finansiella ställning Författare: Olof Andersson Emma Björklund Handledare: Professor Jan-Erik Gröjer Sammandrag Denna

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Värdering av onoterade innehav i finansiella rapporter

Värdering av onoterade innehav i finansiella rapporter Värdering av onoterade innehav i finansiella rapporter Nordiska Värdepappersregistret AB (publ) It is a trueism that the value of any asset depends on the benefits derived from ownership. It is equally

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

IAS 11. Successiv vinstavräkning i koncerner. UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06

IAS 11. Successiv vinstavräkning i koncerner. UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06 UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06 IAS 11 Successiv vinstavräkning i koncerner Författare: Konstantin Belogorcev Huseyin Demirel Peter Holmgren Handledare: Mats Karén INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Redovisningens användbarhet vid identifiering av fler immateriella tillgångar

Redovisningens användbarhet vid identifiering av fler immateriella tillgångar Företagsekonomiska institutionen Redovisningens användbarhet vid identifiering av fler immateriella tillgångar ur ett investerar- och långivarperspektiv Kandidatuppsats Externredovisning Vårterminen 2009

Läs mer

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING Policy för Projektengagemang i Stockholm AB:s information till kapitalmarknaden Denna informationspolicy godkändes av Projektengagemang i Stockholm AB den 1 oktober 2015

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som:

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som: Ekonomihögskolan FEKH60, Företagsekonomi: Kandidatkurs i redovisning, 15 högskolepoäng Business Administration: Financial and Management Accounting - Bachelor Course, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Läs mer

Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Kvalificerad Redovisningsekonom Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun,

Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Kvalificerad Redovisningsekonom Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Kvalificerad Redovisningsekonom Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Yrkeshögskolan Kungsbacka Omfattning, poäng: 400 Studieort: Kungsbacka

Läs mer

Värdering av varulager

Värdering av varulager Värdering av varulager En studie över hur tillverkande företag gör i förhållande till reglerna i BFNAR 2000:3 Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Höstterminen 2006 Författare:

Läs mer

Värdering av inbytesbilar

Värdering av inbytesbilar 2004:037 SHU EXAMENSARBETE Värdering av inbytesbilar En kvalitativ studie av fyra bilföretag inom Luleå kommun FRIDA HOLMBERG NINA ÅSTRÖM Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar EKONOMPROGRAMMET

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Pensionsredovisning enligt RR 29

Pensionsredovisning enligt RR 29 Företagsekonomiska institutionen Pensionsredovisning enligt RR 29 Problematiken vid rekommendationens implementering Kandidatuppsats i företagsekonomi Redovisning och Finansiering Höstterminen 2003 Handledare:

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Prognosavstämning och successiv vinstavräkning

Prognosavstämning och successiv vinstavräkning Prognosavstämning och successiv vinstavräkning Sida 1 av 36 Innehåll BAKGRUND... 3 INSTÄLLNINGAR... 3 Systeminställningar projektredovisning II... 3 Styrparametrar internredovisning... 4 HANTERING... 7

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Uppgift I. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1. Osäkerhet kan även råda kring målföretagets miljöåtaganden, se Gorton, s. 34.

Uppgift I. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1. Osäkerhet kan även råda kring målföretagets miljöåtaganden, se Gorton, s. 34. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1 Uppgift I En företagsbesiktning (dvs. en due diligence) innebär i princip att en potentiell köpare genomför en undersökning av ett förvärvsobjekt (målföretaget), dess verksamhet

Läs mer

ANALYSKURSER. Läsa & förstå bokslut Analys I Analysera företag Analys II Värdera & förvärva företag Analys III

ANALYSKURSER. Läsa & förstå bokslut Analys I Analysera företag Analys II Värdera & förvärva företag Analys III KAPITELNAMN ANALYSKURSER FÖR DIG SOM VÄRDERAR ELLER KREDITBEDÖMER Läsa & förstå bokslut Analys I Analysera företag Analys II Värdera & förvärva företag Analys III KAPITELNAMN ANALYSKURSER Du kan tentera

Läs mer