Kvalitetsredovisning för Vikbolandsskolan Läsåret 2008/2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för Vikbolandsskolan Läsåret 2008/2009"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vikbolandsskolan Läsåret 2008/2009 Följande enheter ingår i kvalitetsredovisningen: Vikbolandsskolan Gäller för tidsperioden: läsåret 2008/2009 Rektorer: Stella W Wallentin & Maria Svalin Bossgårdsvägen Vikbolandet 1

2 Innehåll INNEHÅLL...2 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR...3 Styrning och ledning...3 Personal...4 Barngrupper och elevstatistik...5 Materiella resurser...6 ARBETET I FÖRSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET....7 Viktiga pedagogiska händelser och internationella kontakter...7 Mål och prioriterade utvecklingsområden...7 Normer och värden...7 Utveckling och lärande/kunskaper...10 Särskilda stödinsatser till grupper och enskilda barn/elever...13 Barns, elevers ansvar och inflytande...15 Förskola, skola och hem...17 Övergång och samverkan...18 Bedömning och betyg...18 Rektors ansvar...19 MÅLUPPFYLLELSE OCH UTBILDNINGSRESULTAT...21 Åtgärder för utveckling

3 Verksamhetens förutsättningar Styrning och ledning Rektorer för verksamheten under läsåret var Stella W Wallentin och Maria Svalin, som delar på ansvaret för både personal och elever. Stella har ansvaret för F-6, fritidshem samt halva 7-9. Maria har ansvaret för halva 7-9 samt har ansvaret för en annan skola. På Vikbolandsskolan finns fem arbetslag. A och B, som har hand om eleverna F-6 samt fritidshem, lagen C, D och E har hand om eleverna 7-9. Arbetslagen leds av var sin lagledare. Arbetslagen är ansvariga för att upprätta sin egen kvalitetsredovisning terminsvis. Ledningsgruppen, som består av lagledare och rektor, träffas en gång i veckan. För institutionerna slöjd och kemi finns lärare med ett utökat arbetsmiljöansvar. Både lagledare och institutionsansvariga har sina uppdrag skriftligt. Ansvaret för elevvården ligger i första hand ute i respektive arbetslag, men ett övergripande ansvar har elevhälsoteamet, som består av rektor, kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare samt fyra lärare, en från A och B-lagen och en från vart och ett av lagen C-E. Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan. Vår mötesorganisation utvärderas vid varje terminsslut och vi gör upp en ny terminsplanering där alla möten och övriga gemensamma viktiga händelser finns med. Samverkansrådet har representanter för de båda lärarfacken och träffas tillsammans med rektor varannan vecka I skolans krisgrupp ingår rektor, skyddsombud, kurator, skolsköterska och ytterligare en personalrepresentant. Krisgruppen träffas fyra gånger om året, samt i övrigt vid behov. Gruppen arbetar efter ett kalendarium, där vi fastställt olika områden, som kontrolleras vid varje möte. Instruktion till övrig personal i händelse av kris, ges muntligt vid konferens i samband med läsårsstart och finns också skriftligt på vårt intranät. Uppdateras regelbundet. Arbetsmiljöfrågor tas upp regelbundet, dels på arbetsplatsträffar och dels på samverkansrådets möten. En större skyddsrond genomförs årligen. Brister dokumenteras och åtgärdas. Kvalitetsarbetet utgår från ett dokument, som beskriver våra rutiner för arbetet schematiskt, i form av en årsklocka. Utvärderingar sker regelbundet ute i klasserna. I december 2008 genomfördes en större utvärdering med elever och föräldrar i klasserna 2, 5 och 8 i form av en enkät. Den var indelade i sex olika områden: Lärande, Inflytande och ansvar, Trygghet och hälsa, Skolmat och lokaler, Skolsköterska och kurator samt till sist några frågor om hur nöjd man är med skolan som helhet. Inom varje område fanns en rad påståenden att ta ställning till i fyra kvalitetsnivåer från ja, alltid till nej, aldrig. Det fanns också möjlighet att lämna egna synpunkter. Likabehandlingsplanen på Vikbolandsskolan har arbetats fram av områdets kuratorer och slagits fast efter att ha varit ute på remiss till personal, elev- och föräldragrupper. 3

4 Synpunkter kan sedan fortlöpande lämnas under året och blir utgångspunkt för en årlig revidering i maj månad. Vid Skolverkets inspektion hösten 2007 fick vi ett påpekande att planen var för allmänt hållen och innehöll för lite av Vikbolandsskolans specifika förutsättningar och arbetssätt kring värdegrundsfrågor. Detta åtgärdades i revideringen våren Vikbolandsskolans budget för 2008 uppgick till för samtliga verksamheter; förskoleklass, 1-6, fritidshem samt 7-9, inklusive ersättningar från andra kommuner för socialt stöd till barn/ungdomar som varit familjehemsplacerade i vårt område och haft sin skolplacering på Vikbolandsskolan. I budgeten ingår kapitalkostnader på Bokslut 2008 visade på ett underskott på , som delvis kan förklaras av att inkomster från en annan kommun uteblev. Budgeten för 2009 slutade, efter ett extra tillskott på 1,2 miljoner, på kr. Våren har varit orolig ur ett övertalighetsperspektiv på personalsidan och att en organisationsförändring har gjorts inför hösten Ca 10 tjänster har tagits bort och årets 8:or blir tre 9:or till hösten istället för fyra. Detta har påverkat arbetet för elever och personal under våren. Personal Personal vt 08 lå Fritidsped. 6,25 6,41 Förskollär. 1,65 1,0 Grsklär 1-7 6,36 5,36 Grsklär ,85 20,6 SYV 1,0 0,8 Kurator 0,75 0,75 Elevass. 4,31 3,06 Assistent 0,8 0,8 Vaktmästare 1,0 0,5 IT-tekniker 0,2 0,2 Under läsåret fanns obehörig lärare i musik, tyska och delvis i hemkunskap. En gymnasielärare har funnits på vikariat i verksamheten och undervisat i engelska och hemkunskap.. 2,75 lärare fungerar som speciallärare, alla har viss specialpedagogisk kompetens, men inte formell behörighet som speciallärare. I övrigt behörig personal. Kompetensutveckling All personal F-9 har deltagit i utbildningsdagar om: Betyg, kunskap och bedömning med Torbjörn Hortlund, vilket är det som varit huvudspåret i vår kompetensutveckling under flera år. Bemötande, attityder och stimulans, föreläsning av Gunilla Wahlström 4

5 Fritidspedagogerna i spåret har haft sex förmiddagar under läsåret då vi gått igenom de Allmänna råden för fritidshem och hur vi förverkligar uppdraget i den dagliga verksamheten samt arbetat med pedagogisk planering/dokumentation och skriftliga omdömen. Vi har haft flera kvällsmöten med personalen F-6, då vi arbetat med hur vi ska skriva våra skriftliga omdömen och gått igenom målen för år 3. Enskilda lärare och/eller grupper har också deltagit i: PBS Utbildning åtgärdsprogram ART Novaschem Specialpedagogiska utbildningar/föreläsningar bla Problemskapande beteende hos personer med autism/aspergers syndrom och Att samtala med ungdomar/vuxna med Aspergers syndrom Slöjdbiennal No/tk projekt, anordnat i samarbete mellan Regionförbundet Östsam, Norrköpings kommun och Skolverket, startade under ht 2008 med en del kallad Skolans samverkan med omgivande samhället och arbetslivet. Vikbolandsskolan deltog med ett skollag, rektor, studie- och yrkesvägledare och en lärare, i fyra utbildningsdagar vid Stockholms lärarhögskola. Projektet kommer att fortsätta till och med 2011 och då involvera även lärare för de yngre åldrarna. Samtalsmetodik Olika nätverk Barngrupper och elevstatistik På Vikbolandsskolan fanns under läsåret 402 elever uppdelade på 17 klasser. Läsår Läsår Förskoleklass Totalt Klasserna är åldershomogena sånär som på en klass, 5-6, som innehåller två årskurser beroende på att antalet nybörjare under några år i följd var lågt. 5

6 Fritidshemmet är öppet varje dag Där fanns 76 barn inskrivna under året. Den elevminskning, som skett mellan läsåren 2007/2008 och 2008/2009 har inneburit att vi fått en klass mindre på F-6, men har inte möjliggjort någon ändring av organisationen på 7-9. Läsåret 2009/2010 kommer vi återigen att ha en helt en parallellig skola F-6, medan elevantalet 7-9 fortsätter att sjunka. Materiella resurser Lokaler och miljö Vikbolandsskolans byggnad F-6 renoverades under 1990-talet. Byggnaden 7-9 samt Wijkahallen, där vi har undervisning i idrott och hälsa, renoverades De är ljusa och ändamålsenliga och fortfarande i gott skick, vilket också är något som vi ständigt arbetar med. Eleverna ingår i olika jourgrupper med bland annat ansvar för att hålla efter klotter och nedskräpning i sina kapprum och tilldelade områden utomhus. Vi försöker hela tiden uppmuntra det positiva och uppmärksammar eleverna med små överraskningar när vi tillsammans lyckas hålla kostnaderna för skadegörelse på en låg nivå. Vår vaktmästare fräschar upp målning i korridorer och salar varje lov, ibland med hjälp av några elever. Datortätheten är låg både för elever och personal och den förväntande upprustningen under våren 2009, i och med projektet UTsIKT (kommunens upprustningsplan för elevdatorer), uteblev i sista stund. Vi förberedde oss för projektet och skrotade vissa delar av datorerna samt servern. I och med att upprustningen inte blev genomförd så har det medfört att tätheten av datorer minskat ytterligare och att vi inte har fullt fungerade skrivare eller server. På grund av att vår ekonomi varit mycket ansträngd har inga stora investeringar gjorts under läsåret. Skolan ansökte om centrala medel för inköp av nya symaskiner till vår textilslöjdsal och medel beviljades. 10 nya symaskiner köptes in i slutet av vårterminen. SKOLMAT OCH LOKALER Jag tycker att skolmaten på vår skola är OK 41% Jag tycker att miljön i matsalen är trevlig 59% Jag tycker att vi har bra lokaler på vår skola 80% Jag tycker att lokalerna är rena 47% Jag tycker att toaletterna är rena 39% Jag har möjlighet att göra roliga saker ute på rasterna 54% Resultat av enkät genomförd i år 8 6

7 Arbetet i förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Viktiga pedagogiska händelser och internationella kontakter Mål och prioriterade utvecklingsområden På Vikbolandsskolan tar vi fram en verksamhetsplan inför varje läsår. Där beskriver vi vilka mål och områden, som vi ska arbeta extra med under året. Utgångspunkten är de prioriterade områden som kommunen lyfter fram i de kommunala styrdokumenten Utbildningspolitiskt program och Uppdragsplan samt de åtgärder för utveckling som vi själva tagit fram i föregående års kvalitetsredovisning. Inför läsåret 2008/2009 hade vi också de krav och förslag på förbättringar, som Skolverket pekade på vid sin inspektion. Fritidshemmet har även haft det utvecklingsarbete, de tog fram vid sin utbildning Offensiva fritidshem, som underlag för prioritering av mål/utvecklingsområden. Utvärdering av verksamheten sker på olika sätt. Dels kan vi ju se mätbara resultat via de avstämningar som görs regelbundet genom hela elevernas skolgång. Vi har en tydlig rutin för när avstämningar med hjälp av olika kartläggningar och tester ska ske. I Norrköping bedöms också läsförmågan hos alla elever i år två med hjälp av ett standardiserat test, bokstavs- och ordkedjor. I år 5 genomförs sedan många år tillbaka NP i matematik, svenska och engelska och även lärarens bedömning av måluppfyllelse i övriga ämnen rapporteras till utbildningskontoret. Betygen i år 8 och 9 är andra mått på hur väl vi lyckas med vårt uppdrag. Vi genomför också brukarenkäter varje år. Från och med 2008 har vi beslutat oss för att inte involvera alla elever och föräldrar, utan inrikta oss på år 2, 5 och 8. Normer och värden Mål och prioriterade områden: Vi ska: arbeta för en inkluderande skola, där alla finns i ett socialt sammanhang, har en klasstillhörighet och får sin utbildning i huvudsak där. Vi arbetar med Livskunskap/etik med alla elever. F-3 Personal har under hösten fått fortbildning i ART och de kommer att arbeta med elevgrupper under vårterminen. Eleverna i år 3 har under höstterminen haft en utbildningsdag kring arbetet som kamratstödjare. Nya kamratstödjare har därefter utsetts. Under hösten har elever i år 3 fortsatt att arbeta tillsamman med förskoleklassen i ett faddersystem. Aktiviteterna har varit positiva sett ur allas synvinkel. Detta kan man främst se under fria rastaktiviteter, då eleverna spontant söker sig till varandra. 7

8 Alla klasser har livskunskap på schemat regelbundet. Diskussioner har också påbörjats om ett mer kollektivt ansvar för samtliga elever i förskoleklass år 3. Tankar finns att ta tillvara på personalens specifika kunskaper i olika ämnen, över klassgränserna. Detta skulle kunna underlätta ett likvärdigt mentorskap för hela personallaget. Fritidshemmet Vår drömvision är att all personal ska vara tillgänglig för alla barn under en större del av dagen. Barnen skulle få tillgång till flera vuxna och det skulle bli lättare för arbetslaget att se vårt arbete som ett gemensamt ansvar. För att komma närmare denna vår vision gör vi så att det är i stort sett samma fritidspedagoger, som arbetar med barnen i skolan som under fritidshemstid. Detta medför att vi, när eftermiddagen börjar, är väl medvetna om vad som hänt tidigare under dagen, vilket skapar en större trygghet för barnen. Vi upplever dock att vi måste utveckla detta ytterligare för att känna större delaktighet i varandras verksamheter i arbetslaget. Vi behöver skapa flera gemensamma tillfällen för planering, utbildning. Vi arbetar hela tiden intensivt med social kompetens och konflikthantering. Vi har ofta samtal med barnen enskilt och i grupp när tveksamheter i beteendet uppstår. Alla i personalstyrkan tar tag i situationer som uppstår. Ingen blundar och går förbi. Detta ser vi som fritidshemmets klart största uppgift. Vi känner stor stolthet över våra fina och väl fungerande barngrupper. Vi har funnit att Forumspel är en mycket effektiv metod för att få barnen att förstå situationer som inte är så bra. Vi i personalen spelar upp situationer för barnen, som de kan styra under spelets gång. Därigenom får de möjlighet att prova andra lösningar med annat beteende och se resultatet av detta. Barnen tycker om detta sätt att arbeta och vi kommer att utveckla det vidare. 4-6 Arbetslaget har i år bara bestått av två klasser. Vi har bra arbetsro i våra klasser och även klimatet mellan eleverna är gott. Vi arbetar med Livskunskap-etik i våra klasser och har valt att dela in klasserna i pojk- respektive flickgrupper vid dessa tillfällen. Detta har uppskattats av eleverna och vi upplever att samtalen blir mycket givande. Klasserna har bestämda städveckor, då de ansvarar för att hålla snyggt på skolgården och ha hand om pappersinsamlingen. Vi upplever att denna delaktighet har gjort dem mera miljömedvetna. Kamratstödjarna har regelbundna möten på skolan tillsammans med två vuxna. De träffar även kamratstödjarna på de andra skolorna i spåret för erfarenhetsutbyte och samvaro. Under hösten har kamratstödjarna på skolan tillverkat en egen friendsflagga, som kommer att hissas och vara ett tecken på att de anordnar gemensamma rastaktiviteter. 7-9 Alla klasser arbetar med Livskunskap/etik på olika sätt. Det kan vara genom samtal och diskussioner eller genom samarbetsövningar och gemensamma upplevelser. Lärarna upplever att eleverna uppskattar dessa tillfällen, då de får chansen att fundera över och diskutera viktiga frågor. Risken är att eleverna vet vad de ska svara och hur de ska tycka när samtal och övningar är konstruerade. Därför är den diskussion som sker i vardagen, när händelser uppstår, mycket viktig. De vuxna försöker att tillbringa mycket tid bland eleverna i korridorer, café och även ute och är snabba på 8

9 att ta upp och reda ut saker som händer. Vi tycker också att det är viktigt att eleverna får ta konsekvenserna av sitt handlande och vi arbetar efter principen att man får ersätta saker som blivit förstörda eller kommit bort. Det kan ske antingen genom att man betalar för en skada eller att man genom eget arbete hjälper till att reparera skadan. I några klasser där det varit svårt att skapa arbetsro, gjordes under året en del förändringar av gruppsammansättningen. Rektorerna träffade alla klasser och pratade med eleverna om vikten av arbetsro och diskuterade vad begreppet kan betyda och att det inte betyder samma sak för oss alla. Alla elever har en klasstillhörighet och arbetar också där i huvudsak. Skolans ordningsregler diskuterades och förankrades i början av höstterminen på klassråd, elevråd och föräldraråd. De har sedan tagits upp till diskussion regelbundet i klasserna. Eleverna arbetar i olika jourgrupper för att på det sättet känna sig delaktiga i arbetsmiljön. Till höstterminen 08 gjorde vi en översyn av hur de olika lagens ansvarsområdena såg ut och gjorde en del förändringar. Vi har kamratstödjare inom Friends och elevskyddsombud, som ledda av vuxna arbetar aktivt för en trygg miljö. Arbetslaget som tog emot våra sjuor lade ned mycket tid på inskolning för att skapa trygghet, trivsel och vi-känsla. Under våren 08 hade skolan problem med skadegörelse i delar av skolan. Detta avtog dock till hösten. Om det beror på enskilda elever eller ett bättre klimat bland eleverna, är vi inte säkra på, men det känns som om de trivs bättre i våra korridorer. Vi utser varje vecka en Veckans elev i varje lag, som ett led i att uppmärksamma det positiva. Alla elever erbjuds medlemskap i vår antirökklubb ARKIV och deltar i utlottning av små överraskningar varje månad. Vi arbetar med ÖPP. Vi har numera mycket få rökare bland eleverna, men tyvärr något flera snusare. Vi meddelar alltid hem till föräldrarna om vi påträffar någon elev som röker eller snusar. Vi erbjuder då också samtal hos skolsköterska. Resultat Resultatet av arbetet med normer och värden är inte alltid lätt att mäta, utan består ofta av upplevelser bland skolans elever och personal, som vi beskrivit ovan. Mätbara resultat får vi dock fram i den enkät, som genomförs med elever och föräldrar varje år, nu senast i slutet av Vi fick mycket bra resultat på de frågor som handlade om trygghet och arbetsro. Bland eleverna i år 2 och 5 upplevde mellan 90 och 100% att de känner sig trygga både på väg till och i skolan. De tyckte att de hade bra arbetsro och kände förtroende för vuxna. De hade kunskap både om skolans ordningsregler och Likabehandlingsplan. Bland deras föräldrar såg det ut på samma sätt. 100% nöjda föräldrar. TRYGGHET OCH HÄLSA Jag känner mig trygg när jag är i skolan 92% Jag känner mig trygg på rasterna 89% Jag känner mig trygg på vägen till och från skolan 100% 9

10 Jag får arbetsro när jag behöver i skolarbetet 72% Jag har någon vuxen i skolan som jag känner förtroende för 75% Jag blir behandlad på ett bra sätt av de vuxna i skolan 86% Jag tycker att de vuxna på skolan gör tillräckligt för att förhindra att elever blir mobbade 66% Jag känner till skolans ordningsregler 90% Jag känner till skolans Likabehandlingsplan 61% Svar elever år 8 Eleverna i år 8 svarade också genomgående positivt när det gällde trygghetsfrågor och arbetsro. På frågan om vuxna gör tillräckligt för att förhindra att mobbning uppstår hade dock bara 66% svarat ja och en förhållandevis låg siffra fanns även på om de känner till skolans Likabehandlingsplan, där 61% svarat att de känner till den. Även föräldrarna i år 8 upplever att deras barn är trygga på väg till och i skolan samt att de trivs med sina lärare. Reflektion och analys: Vi kan konstatera att eleverna upplever en bättre arbetsro och att de känner sig trygga. Klimatet på skolan är gott och vi vill givetvis tro att det är vårt enträgna arbete under de senaste åren som gett märkbart resultat, även på 7-9. Vi tror att genom att vi uppmärksammar varje elev skapar vi trygghet och känslan av delaktighet och gemenskap. Detta åstadkommer vi genom att vuxna finns bland eleverna och genom regelbundna mentorssamtal. Vi tror också att vår inriktning att uppmärksamma och lyfta fram det positiva är rätt väg att gå. Delaktigheten ökar också för eleverna om de blir medvetna om att vi alla är en del av skolan, och att deras sätt att ta hand om varandra och vår miljö får konsekvenser för hur vi alla har det. Vi måste informera tydligare om vår Likabehandlingsplan, så att alla elever känner till den och vet hur den fungerar. Vi behöver arbeta vidare med att utveckla ämnet Livskunskap. Vi kommer att ha utbildning i SET (Social emotionell träning) för dels all personal men även Handledarutbildning för ett par lärare på skolan. Utveckling och lärande/kunskaper Mål och prioriterade områden: Arbeta för en ökad läsförmåga hos våra elever F-3 För att öka läsförmågan hos våra elever har vi fortsatt att fokusera på läsandet genom att bl.a. ha ett nära samarbete med biblioteket. Alla elever läser varje dag. Högläsning i såväl helklass som i läsgrupper. Delar av personallaget har utökat sin kompetens i läs- och skrivinlärning genom lärarlyftet. Arbetslaget har också haft en studiecirkel i läsutveckling. En föreläsning 10

11 kring läsinlärningsmetoden Kiwi har hållits, arbetsmaterial har inköpts och kompetensutveckling kommer att fortgå under vårterminen. Det medvetna målinriktade arbetssätt som påbörjats har vi fortsatt bl.a. i samband med ett åldersblandat tema. Under höstterminen 08 fick vi extra medel från Skolverkets satsning på läsa-skrivaräkna. Vi kunde då öka personaltätheten något under en period och ge mera individuellt stöd till eleverna. Vi fick också möjlighet att få elever med talspråkstörningar kontrollerade av en talpedagog och tips om hur vi kunde arbeta vidare. Vi kunde också göra läromedelsinköp, bland annat läseböckerna KIWI. Fritidshemmet Målet för verksamheten är att väcka barns nyfikenhet och lust att lära. Varje enskilt barn får möjlighet att ta ansvar för sig själv, för varandra och hjälpa varandra. Barnen får leka och arbeta i olika typer av grupper med olika syften. De har fått vara mera delaktiga i verksamheten och de har kunnat göra aktiva val. Utomhuspedagogiken står för en stor del av utveckling och lärande. Vi har erbjudit många olika verksamheter i vår skolskog samt i andra närbelägna områden. Barnen upptäcker att de flesta aktiviteter som de gör inomhus med fördel går att göra även utomhus Barnen är positivt inställda till utomhusvistelse och vi ser ytterst få barn som är sysslolösa. Vi kan också konstatera att de allt mer vågar prova på olika slags aktiviteter. Vi vet också att forskningen säger att barn som vistas mycket utomhus mår bättre och blir mer kreativa. 4-6 Vi samarbetar med biblioteket, där eleverna får bokprat och tips om lämpliga böcker att läsa. Vi läser regelbundet, ibland högt och ibland tyst. Det kan vara högläsning för eller av någon vuxen. Eleverna får reflektera över de lästa böckerna genom referat och recensioner. Eleverna i 5-6 för in sina lästa sidor i en skrivbok och får på så sätt statistik över sitt läsande, vilket har gjort dem mera medvetna om att de faktiskt läser mera nu än tidigare och gör att de känner sig nöjda med sin utveckling. Några elever har insett att de utvecklas mycket av att läsa regelbundet och har fört in i sin IUP att de ska läsa varje dag, även helger och lov. Elevernas IUP-pärmar har under året blivit ett levande arbetsredskap, som de använder när de planerar sitt skolarbete vid t ex HEL-lektioner. De tar ofta vägen förbi IUP-pärmen för att se vad som behöver göras. De har också blivit mera insatta i målen för skolarbetet och varje arbetsområde och vi ser en stor vilja att nå målen, men också en stor besvikelse när man inte lyckas. Vi strävar efter att i det dagliga arbetet peka på elevers framsteg, resultat och positiva sidor, ibland lyfta fram det goda exemplet. Vi vuxna har arbetat medvetet för att ge en tydligare och positiv feedback till eleverna på deras arbete, vilket lett till att även eleverna har lättare att ge varandra beröm. Ämnesövergripande arbete är en del av vår vardag. 7-9 Vi har fortsatt att utveckla arbetet med HEL-lektioner, som är ett sätt att utnyttja det frirum vi har i och med att vi inte är bundna av den nationella timplanen. 11

12 Utgångspunkten är att alla elever inte behöver lika mycket tid i alla ämnen och att de själva, med stöd av sina lärare, ska fundera mera över vad de behöver arbeta med och hur de lär sig bäst. Fortfarande finns en hel del att göra för att få HEL-tiden att fungera optimalt. Tydliga planeringar för varje ämne måste finnas i klassrummen och det är önskvärt att alla lärare i arbetslaget känner till de arbeten som pågår. Alla klasser använder sig av planerings- loggbok. Eleverna erbjuds olika sätt att lära sig och även att redovisa sina kunskaper. Vi försöker att ta tillvara elevernas egna idéer och vi använder oss av grupparbeten, inlämningsuppgifter eller något praktiskt arbete. Några redovisningar har skett i form av en film eller ett radioprogram. Vi har blivit mer och mer klara över att det enskilda samtalet med varje elev om hans/hennes utveckling och lärande, är centralt för elevernas möjligheter att nå goda resultat på alla plan. Under året har vi diskuterat hur mentorsrollen kan utvecklas och tagit fram en lista på vad som ingår i mentorsuppdraget. Vi har sett att varje mentor måste schemalägga tid för den uppgiften och arbetslagen har börjat titta på hur detta kan förverkligas. Projektet Hela skolan läser har fortsatt. Eleverna är positiva till att ha en lässtund varje dag och även deras föräldrar. Vi behöver utveckla vår uppföljning av det eleverna läser. Vi tror att vi kan använda det mera i övrig undervisning, även om vi också tycker att läsning bara som en upplevelse också är värdefullt. Vi har däremot svårt att påstå att vi ännu kan se några mätbara resultat av projektet i form av högre betyg. Vårt utvecklingsarbete tillsammans med Torbjörn Hortlund kring Kunskap och bedömning har fortsatt och vi har under året använt oss av hans planeringsmodell, som utgår från strävansmål och gör undervisningmålen tydliga för eleverna. Vi har också påbörjat en revidering av vår mall för samtalsunderlag, som vi kallar Ämneslärarens bedömning och som är ett skriftligt omdöme i alla ämnen, som vi använt oss av i en lång följd av år. Vi kommer nu att omarbeta den och lägga in den i Dexter, som är ett nätbaserat dataprogram, och på det sättet få en smidigare hantering. Vi har också ägnat diskussioner åt hur vi beskriver olika kvalitetsnivåer, när vi ska redovisa var eleven befinner sig i förhållande till målen. IUP-mallen som vi använder vid utvecklingssamtalen har fungerat väl och ett större antal elever har nu tagit ett övergripande ansvar för att själva leda sitt utvecklingssamtal, med utgångspunkt från mallen, terminsplaneringen och sina egna tankar/resonemang kring sin studiesituation. På Vikbolandsskolan har vi i princip inga lärarlösa lektioner. Personalen löser detta för sina elever i laget. Detta behöver vi dock se över, så att vi kan hjälpas åt mera över laggränserna. Resultat: Resultat i form av betyg återfinns i slutet av denna redovisning under Måluppfyllelse och utbildningsresultat. I brukarenkäten till elever finns sex påståenden under den del som handlar om Lärande: 1. Jag lär mig mycket 2. Jag tycker att lärarna gör så att skolarbetet blir intressant 3. Jag får hjälp när jag inte förstår 4. Jag får tid att göra färdigt mina uppgifter 5. Mina lärare berättar om målen i varje ämne 6. Mina lärare diskuterar med mig vad jag gjort bra och vad jag kan förbättra 12

13 I årskurserna 2, 5 svarar mellan % av eleverna att de instämmer i alla påståenden. LÄRANDE Jag lär mig mycket 91% Jag tycker att lärarna gör så att skolarbetet blir intressant 53% Jag får hjälp när det är något jag inte förstår 89% Jag får tid att arbeta färdigt med mina uppgifter 75% Mina lärare berättar om målen i varje ämne 85% Mina lärare diskuterar med mig vad jag gjort bra och vad jag kan förbättra 76% Elever i år 8 I årskurs 8 ligger siffrorna något lägre på påstående 2 och 4, vilket alltså är områden där vi behöver ta reda på mera om och göra förbättringar. Föräldrarna i alla tre årskurserna svarar att de tycker att deras barn har möjlighet att lära sig mycket i skolan. Reflektion och analys: Finns i slutet av redovisningen i anslutning till redovisad betygsstatistik. Särskilda stödinsatser till grupper och enskilda barn/elever Mål och prioriterade områden: Utveckla elevstödet individanpassad undervisning i klassrummet. Förändra Studiegårdens organisation F-3 I f-klassen och klasserna 1-2 finns ingen speciallärare utan specialundervisningen genomförs av de ordinarie pedagogerna, vilket innebär att det i princip alltid sker inom klassens ram, genom anpassning av läromedel och metoder och ibland efter ett individuellt schema. Enskild undervisning har bara skett när en elev haft en egen lässtund med en vuxen varje dag. I åk 3 har speciallärare haft hand om viss del av specialundervisningen. Vi har också tillgång till extra idrottsundervisning, vilket en elev haft under året. En elev med stora läs- och skrivsvårigheter har undervisats med Reading Recovery, vilket givit mycket goda resultat. Fritidshemmet Alla barn är olika och inget barn kan bemötas likt ett annat. På fritidshemmet vill vi att alla barn ska känna sig sedda varje dag och att de ska känna glädje när de kommer hit. Eftersom barnen möts av samma personal både under skoltid och fritidshemstid är vi väl medvetna om barnens fysiska och psykiska dagsform. Vi pratar med alla barn öga mot öga vid något tillfälle under dagen. För att klara detta får inte personaltätheten på fritidshemmet minska. 13

14 4-6 Specialläraren gör årliga läs- och skrivtester samt individuella tester vid behov, som till exempel ITPA och Adlers matematiktest. Vi upprättar åtgärdsprogram vid behov. Åtgärderna kan se ut på många olika sätt, men ofta handlar det om att vi anpassar elevens studiematerial. Vår speciallärare arbetar med mindre grupper av elever i svenska (lästräning, läsförståelse, språklig medvetenhet, ordförståelse, skrivning och stavning), engelska och matematik. Elever som ännu inte nått alla mål i NP 5 har fått stöd för att klara det under år 6. Kurator, specialpedagog och psykolog har varit inkopplade, bland annat inom projektet SkolFam. Vi kompenserar elever genom att ge dem läshjälp under arbetets gång i olika ämnen, vi erbjuder Alphasmart och/eller dator som skrivhjälpmdel och har även använt oss av talböcker, talsyntes och talpenna. Vi upplever att stödåtgärderna, då vi är beroende av flera vuxna, styr schemat en hel del och gör att vi inte kan vara så spontana i vardagen, som vi skulle vilja. Avsaknaden av talpedagog är stor. Elever med talsvårigheter får svårare för framför allt skrivning. 7-9 Elevhälsoteamet har genomfört klasskonferenser med alla klasser för att vi ska försäkra oss om att alla elever med behov av stöd uppmärksammas. Elevärenden är en stående punkt på arbetslagens möten. När en elev riskerar att inte nå målen i något ämne upprättas åtgärdsprogram tillsammans med elev och vårdnadshavare. Några personer från varje arbetslag har fått kompetensutveckling kring Att upprätta och arbeta med åtgärdsprogram och ska kunna fungera som ett stöd för sina kollegor i laget. Det dagliga elevstödet startar i klassrummet av ordinarie lärare. Individanpassad undervisning sker i så stor utsträckning som möjligt. Några elever, som har behov av det, har haft ett eget tydligt dagsschema och egen avgränsad arbetsplats. Arbetslagen ser hela tiden över sina möjligheter att utnyttja de gemensamma resurserna på effektivast möjliga sätt. Scheman har lagts om, olika grupper har skapats, ämnesuppgifter har arbetats om och extrakurser genomförts. Studiegården har omorganiserats och ändrat inriktning på sitt arbete. Studiegården tog tidigare emot elever under vissa bestämda lektioner i veckan, då de inte orkade följa sin ordinarie undervisning i klassen av olika anledningar. Nu har inriktningen ändrats och personalen på Studiegården samarbetar nu mera med övriga speciallärare med mera riktade insatser och intensivkurser. Stöd ges i alla skolans ämnen. En elev som hade svårt att delta i idrotten med sin klass har haft extra undervisning i idrott. Vi har använt oss av områdets elevhälsa och konsulterat stödteamet vid ett flertal tillfällen. Vi har även haft hjälp av Basteamet i några elevärenden. Vi har haft handledning av psykolog, specialpedagog och sakkunnig när det gäller barn/elever med störningar inom autismspektrat. Elevernas skoldag slutar redan på onsdagar. Vi erbjuder då extrastöd i alla ämnen för de elever som vill stanna kvar i skolan efter skoldagens slut. Detta erbjudande är uppskattat och utnyttjas, men olika intensivt under olika delar av året. 14

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för. Kättinge förskola och skola

Kvalitetsredovisning för. Kättinge förskola och skola Kvalitetsredovisning för Kättinge förskola och skola 2009 Maria Svalin, rektor Linda Markus, förskolechef Kättinge skola 610 28 Vikbolandet 1 Innehållsförteckning VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR...4 Styrning

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014 Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Verksamhetsplan Järntorgsskolan Nora kommun 2013-2014

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola)

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) 1. Beskrivning av verksamheten 1.1 Uppgifter om huvudman, skolform, barn-/elevantal, verksamhetsidé/profilering

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Läsåret -11/12 HÄNSYN ANSVAR RESPEKT - KUNSKAP FÖRUTSÄTTNINGAR Lokaler Skolan har mer än tillräckligt med lokaler, detta eftersom elevantalet krympt.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 10/11

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 10/11 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 10/11 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten, elevernas trivselenkät, resultaten från nationella proven, den psyko-sociala

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Rektor Villerkulla Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som

Läs mer

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer