Kvalitetsredovisning för Vikbolandsskolan Läsåret 2008/2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för Vikbolandsskolan Läsåret 2008/2009"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vikbolandsskolan Läsåret 2008/2009 Följande enheter ingår i kvalitetsredovisningen: Vikbolandsskolan Gäller för tidsperioden: läsåret 2008/2009 Rektorer: Stella W Wallentin & Maria Svalin Bossgårdsvägen Vikbolandet 1

2 Innehåll INNEHÅLL...2 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR...3 Styrning och ledning...3 Personal...4 Barngrupper och elevstatistik...5 Materiella resurser...6 ARBETET I FÖRSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET....7 Viktiga pedagogiska händelser och internationella kontakter...7 Mål och prioriterade utvecklingsområden...7 Normer och värden...7 Utveckling och lärande/kunskaper...10 Särskilda stödinsatser till grupper och enskilda barn/elever...13 Barns, elevers ansvar och inflytande...15 Förskola, skola och hem...17 Övergång och samverkan...18 Bedömning och betyg...18 Rektors ansvar...19 MÅLUPPFYLLELSE OCH UTBILDNINGSRESULTAT...21 Åtgärder för utveckling

3 Verksamhetens förutsättningar Styrning och ledning Rektorer för verksamheten under läsåret var Stella W Wallentin och Maria Svalin, som delar på ansvaret för både personal och elever. Stella har ansvaret för F-6, fritidshem samt halva 7-9. Maria har ansvaret för halva 7-9 samt har ansvaret för en annan skola. På Vikbolandsskolan finns fem arbetslag. A och B, som har hand om eleverna F-6 samt fritidshem, lagen C, D och E har hand om eleverna 7-9. Arbetslagen leds av var sin lagledare. Arbetslagen är ansvariga för att upprätta sin egen kvalitetsredovisning terminsvis. Ledningsgruppen, som består av lagledare och rektor, träffas en gång i veckan. För institutionerna slöjd och kemi finns lärare med ett utökat arbetsmiljöansvar. Både lagledare och institutionsansvariga har sina uppdrag skriftligt. Ansvaret för elevvården ligger i första hand ute i respektive arbetslag, men ett övergripande ansvar har elevhälsoteamet, som består av rektor, kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare samt fyra lärare, en från A och B-lagen och en från vart och ett av lagen C-E. Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan. Vår mötesorganisation utvärderas vid varje terminsslut och vi gör upp en ny terminsplanering där alla möten och övriga gemensamma viktiga händelser finns med. Samverkansrådet har representanter för de båda lärarfacken och träffas tillsammans med rektor varannan vecka I skolans krisgrupp ingår rektor, skyddsombud, kurator, skolsköterska och ytterligare en personalrepresentant. Krisgruppen träffas fyra gånger om året, samt i övrigt vid behov. Gruppen arbetar efter ett kalendarium, där vi fastställt olika områden, som kontrolleras vid varje möte. Instruktion till övrig personal i händelse av kris, ges muntligt vid konferens i samband med läsårsstart och finns också skriftligt på vårt intranät. Uppdateras regelbundet. Arbetsmiljöfrågor tas upp regelbundet, dels på arbetsplatsträffar och dels på samverkansrådets möten. En större skyddsrond genomförs årligen. Brister dokumenteras och åtgärdas. Kvalitetsarbetet utgår från ett dokument, som beskriver våra rutiner för arbetet schematiskt, i form av en årsklocka. Utvärderingar sker regelbundet ute i klasserna. I december 2008 genomfördes en större utvärdering med elever och föräldrar i klasserna 2, 5 och 8 i form av en enkät. Den var indelade i sex olika områden: Lärande, Inflytande och ansvar, Trygghet och hälsa, Skolmat och lokaler, Skolsköterska och kurator samt till sist några frågor om hur nöjd man är med skolan som helhet. Inom varje område fanns en rad påståenden att ta ställning till i fyra kvalitetsnivåer från ja, alltid till nej, aldrig. Det fanns också möjlighet att lämna egna synpunkter. Likabehandlingsplanen på Vikbolandsskolan har arbetats fram av områdets kuratorer och slagits fast efter att ha varit ute på remiss till personal, elev- och föräldragrupper. 3

4 Synpunkter kan sedan fortlöpande lämnas under året och blir utgångspunkt för en årlig revidering i maj månad. Vid Skolverkets inspektion hösten 2007 fick vi ett påpekande att planen var för allmänt hållen och innehöll för lite av Vikbolandsskolans specifika förutsättningar och arbetssätt kring värdegrundsfrågor. Detta åtgärdades i revideringen våren Vikbolandsskolans budget för 2008 uppgick till för samtliga verksamheter; förskoleklass, 1-6, fritidshem samt 7-9, inklusive ersättningar från andra kommuner för socialt stöd till barn/ungdomar som varit familjehemsplacerade i vårt område och haft sin skolplacering på Vikbolandsskolan. I budgeten ingår kapitalkostnader på Bokslut 2008 visade på ett underskott på , som delvis kan förklaras av att inkomster från en annan kommun uteblev. Budgeten för 2009 slutade, efter ett extra tillskott på 1,2 miljoner, på kr. Våren har varit orolig ur ett övertalighetsperspektiv på personalsidan och att en organisationsförändring har gjorts inför hösten Ca 10 tjänster har tagits bort och årets 8:or blir tre 9:or till hösten istället för fyra. Detta har påverkat arbetet för elever och personal under våren. Personal Personal vt 08 lå Fritidsped. 6,25 6,41 Förskollär. 1,65 1,0 Grsklär 1-7 6,36 5,36 Grsklär ,85 20,6 SYV 1,0 0,8 Kurator 0,75 0,75 Elevass. 4,31 3,06 Assistent 0,8 0,8 Vaktmästare 1,0 0,5 IT-tekniker 0,2 0,2 Under läsåret fanns obehörig lärare i musik, tyska och delvis i hemkunskap. En gymnasielärare har funnits på vikariat i verksamheten och undervisat i engelska och hemkunskap.. 2,75 lärare fungerar som speciallärare, alla har viss specialpedagogisk kompetens, men inte formell behörighet som speciallärare. I övrigt behörig personal. Kompetensutveckling All personal F-9 har deltagit i utbildningsdagar om: Betyg, kunskap och bedömning med Torbjörn Hortlund, vilket är det som varit huvudspåret i vår kompetensutveckling under flera år. Bemötande, attityder och stimulans, föreläsning av Gunilla Wahlström 4

5 Fritidspedagogerna i spåret har haft sex förmiddagar under läsåret då vi gått igenom de Allmänna råden för fritidshem och hur vi förverkligar uppdraget i den dagliga verksamheten samt arbetat med pedagogisk planering/dokumentation och skriftliga omdömen. Vi har haft flera kvällsmöten med personalen F-6, då vi arbetat med hur vi ska skriva våra skriftliga omdömen och gått igenom målen för år 3. Enskilda lärare och/eller grupper har också deltagit i: PBS Utbildning åtgärdsprogram ART Novaschem Specialpedagogiska utbildningar/föreläsningar bla Problemskapande beteende hos personer med autism/aspergers syndrom och Att samtala med ungdomar/vuxna med Aspergers syndrom Slöjdbiennal No/tk projekt, anordnat i samarbete mellan Regionförbundet Östsam, Norrköpings kommun och Skolverket, startade under ht 2008 med en del kallad Skolans samverkan med omgivande samhället och arbetslivet. Vikbolandsskolan deltog med ett skollag, rektor, studie- och yrkesvägledare och en lärare, i fyra utbildningsdagar vid Stockholms lärarhögskola. Projektet kommer att fortsätta till och med 2011 och då involvera även lärare för de yngre åldrarna. Samtalsmetodik Olika nätverk Barngrupper och elevstatistik På Vikbolandsskolan fanns under läsåret 402 elever uppdelade på 17 klasser. Läsår Läsår Förskoleklass Totalt Klasserna är åldershomogena sånär som på en klass, 5-6, som innehåller två årskurser beroende på att antalet nybörjare under några år i följd var lågt. 5

6 Fritidshemmet är öppet varje dag Där fanns 76 barn inskrivna under året. Den elevminskning, som skett mellan läsåren 2007/2008 och 2008/2009 har inneburit att vi fått en klass mindre på F-6, men har inte möjliggjort någon ändring av organisationen på 7-9. Läsåret 2009/2010 kommer vi återigen att ha en helt en parallellig skola F-6, medan elevantalet 7-9 fortsätter att sjunka. Materiella resurser Lokaler och miljö Vikbolandsskolans byggnad F-6 renoverades under 1990-talet. Byggnaden 7-9 samt Wijkahallen, där vi har undervisning i idrott och hälsa, renoverades De är ljusa och ändamålsenliga och fortfarande i gott skick, vilket också är något som vi ständigt arbetar med. Eleverna ingår i olika jourgrupper med bland annat ansvar för att hålla efter klotter och nedskräpning i sina kapprum och tilldelade områden utomhus. Vi försöker hela tiden uppmuntra det positiva och uppmärksammar eleverna med små överraskningar när vi tillsammans lyckas hålla kostnaderna för skadegörelse på en låg nivå. Vår vaktmästare fräschar upp målning i korridorer och salar varje lov, ibland med hjälp av några elever. Datortätheten är låg både för elever och personal och den förväntande upprustningen under våren 2009, i och med projektet UTsIKT (kommunens upprustningsplan för elevdatorer), uteblev i sista stund. Vi förberedde oss för projektet och skrotade vissa delar av datorerna samt servern. I och med att upprustningen inte blev genomförd så har det medfört att tätheten av datorer minskat ytterligare och att vi inte har fullt fungerade skrivare eller server. På grund av att vår ekonomi varit mycket ansträngd har inga stora investeringar gjorts under läsåret. Skolan ansökte om centrala medel för inköp av nya symaskiner till vår textilslöjdsal och medel beviljades. 10 nya symaskiner köptes in i slutet av vårterminen. SKOLMAT OCH LOKALER Jag tycker att skolmaten på vår skola är OK 41% Jag tycker att miljön i matsalen är trevlig 59% Jag tycker att vi har bra lokaler på vår skola 80% Jag tycker att lokalerna är rena 47% Jag tycker att toaletterna är rena 39% Jag har möjlighet att göra roliga saker ute på rasterna 54% Resultat av enkät genomförd i år 8 6

7 Arbetet i förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Viktiga pedagogiska händelser och internationella kontakter Mål och prioriterade utvecklingsområden På Vikbolandsskolan tar vi fram en verksamhetsplan inför varje läsår. Där beskriver vi vilka mål och områden, som vi ska arbeta extra med under året. Utgångspunkten är de prioriterade områden som kommunen lyfter fram i de kommunala styrdokumenten Utbildningspolitiskt program och Uppdragsplan samt de åtgärder för utveckling som vi själva tagit fram i föregående års kvalitetsredovisning. Inför läsåret 2008/2009 hade vi också de krav och förslag på förbättringar, som Skolverket pekade på vid sin inspektion. Fritidshemmet har även haft det utvecklingsarbete, de tog fram vid sin utbildning Offensiva fritidshem, som underlag för prioritering av mål/utvecklingsområden. Utvärdering av verksamheten sker på olika sätt. Dels kan vi ju se mätbara resultat via de avstämningar som görs regelbundet genom hela elevernas skolgång. Vi har en tydlig rutin för när avstämningar med hjälp av olika kartläggningar och tester ska ske. I Norrköping bedöms också läsförmågan hos alla elever i år två med hjälp av ett standardiserat test, bokstavs- och ordkedjor. I år 5 genomförs sedan många år tillbaka NP i matematik, svenska och engelska och även lärarens bedömning av måluppfyllelse i övriga ämnen rapporteras till utbildningskontoret. Betygen i år 8 och 9 är andra mått på hur väl vi lyckas med vårt uppdrag. Vi genomför också brukarenkäter varje år. Från och med 2008 har vi beslutat oss för att inte involvera alla elever och föräldrar, utan inrikta oss på år 2, 5 och 8. Normer och värden Mål och prioriterade områden: Vi ska: arbeta för en inkluderande skola, där alla finns i ett socialt sammanhang, har en klasstillhörighet och får sin utbildning i huvudsak där. Vi arbetar med Livskunskap/etik med alla elever. F-3 Personal har under hösten fått fortbildning i ART och de kommer att arbeta med elevgrupper under vårterminen. Eleverna i år 3 har under höstterminen haft en utbildningsdag kring arbetet som kamratstödjare. Nya kamratstödjare har därefter utsetts. Under hösten har elever i år 3 fortsatt att arbeta tillsamman med förskoleklassen i ett faddersystem. Aktiviteterna har varit positiva sett ur allas synvinkel. Detta kan man främst se under fria rastaktiviteter, då eleverna spontant söker sig till varandra. 7

8 Alla klasser har livskunskap på schemat regelbundet. Diskussioner har också påbörjats om ett mer kollektivt ansvar för samtliga elever i förskoleklass år 3. Tankar finns att ta tillvara på personalens specifika kunskaper i olika ämnen, över klassgränserna. Detta skulle kunna underlätta ett likvärdigt mentorskap för hela personallaget. Fritidshemmet Vår drömvision är att all personal ska vara tillgänglig för alla barn under en större del av dagen. Barnen skulle få tillgång till flera vuxna och det skulle bli lättare för arbetslaget att se vårt arbete som ett gemensamt ansvar. För att komma närmare denna vår vision gör vi så att det är i stort sett samma fritidspedagoger, som arbetar med barnen i skolan som under fritidshemstid. Detta medför att vi, när eftermiddagen börjar, är väl medvetna om vad som hänt tidigare under dagen, vilket skapar en större trygghet för barnen. Vi upplever dock att vi måste utveckla detta ytterligare för att känna större delaktighet i varandras verksamheter i arbetslaget. Vi behöver skapa flera gemensamma tillfällen för planering, utbildning. Vi arbetar hela tiden intensivt med social kompetens och konflikthantering. Vi har ofta samtal med barnen enskilt och i grupp när tveksamheter i beteendet uppstår. Alla i personalstyrkan tar tag i situationer som uppstår. Ingen blundar och går förbi. Detta ser vi som fritidshemmets klart största uppgift. Vi känner stor stolthet över våra fina och väl fungerande barngrupper. Vi har funnit att Forumspel är en mycket effektiv metod för att få barnen att förstå situationer som inte är så bra. Vi i personalen spelar upp situationer för barnen, som de kan styra under spelets gång. Därigenom får de möjlighet att prova andra lösningar med annat beteende och se resultatet av detta. Barnen tycker om detta sätt att arbeta och vi kommer att utveckla det vidare. 4-6 Arbetslaget har i år bara bestått av två klasser. Vi har bra arbetsro i våra klasser och även klimatet mellan eleverna är gott. Vi arbetar med Livskunskap-etik i våra klasser och har valt att dela in klasserna i pojk- respektive flickgrupper vid dessa tillfällen. Detta har uppskattats av eleverna och vi upplever att samtalen blir mycket givande. Klasserna har bestämda städveckor, då de ansvarar för att hålla snyggt på skolgården och ha hand om pappersinsamlingen. Vi upplever att denna delaktighet har gjort dem mera miljömedvetna. Kamratstödjarna har regelbundna möten på skolan tillsammans med två vuxna. De träffar även kamratstödjarna på de andra skolorna i spåret för erfarenhetsutbyte och samvaro. Under hösten har kamratstödjarna på skolan tillverkat en egen friendsflagga, som kommer att hissas och vara ett tecken på att de anordnar gemensamma rastaktiviteter. 7-9 Alla klasser arbetar med Livskunskap/etik på olika sätt. Det kan vara genom samtal och diskussioner eller genom samarbetsövningar och gemensamma upplevelser. Lärarna upplever att eleverna uppskattar dessa tillfällen, då de får chansen att fundera över och diskutera viktiga frågor. Risken är att eleverna vet vad de ska svara och hur de ska tycka när samtal och övningar är konstruerade. Därför är den diskussion som sker i vardagen, när händelser uppstår, mycket viktig. De vuxna försöker att tillbringa mycket tid bland eleverna i korridorer, café och även ute och är snabba på 8

9 att ta upp och reda ut saker som händer. Vi tycker också att det är viktigt att eleverna får ta konsekvenserna av sitt handlande och vi arbetar efter principen att man får ersätta saker som blivit förstörda eller kommit bort. Det kan ske antingen genom att man betalar för en skada eller att man genom eget arbete hjälper till att reparera skadan. I några klasser där det varit svårt att skapa arbetsro, gjordes under året en del förändringar av gruppsammansättningen. Rektorerna träffade alla klasser och pratade med eleverna om vikten av arbetsro och diskuterade vad begreppet kan betyda och att det inte betyder samma sak för oss alla. Alla elever har en klasstillhörighet och arbetar också där i huvudsak. Skolans ordningsregler diskuterades och förankrades i början av höstterminen på klassråd, elevråd och föräldraråd. De har sedan tagits upp till diskussion regelbundet i klasserna. Eleverna arbetar i olika jourgrupper för att på det sättet känna sig delaktiga i arbetsmiljön. Till höstterminen 08 gjorde vi en översyn av hur de olika lagens ansvarsområdena såg ut och gjorde en del förändringar. Vi har kamratstödjare inom Friends och elevskyddsombud, som ledda av vuxna arbetar aktivt för en trygg miljö. Arbetslaget som tog emot våra sjuor lade ned mycket tid på inskolning för att skapa trygghet, trivsel och vi-känsla. Under våren 08 hade skolan problem med skadegörelse i delar av skolan. Detta avtog dock till hösten. Om det beror på enskilda elever eller ett bättre klimat bland eleverna, är vi inte säkra på, men det känns som om de trivs bättre i våra korridorer. Vi utser varje vecka en Veckans elev i varje lag, som ett led i att uppmärksamma det positiva. Alla elever erbjuds medlemskap i vår antirökklubb ARKIV och deltar i utlottning av små överraskningar varje månad. Vi arbetar med ÖPP. Vi har numera mycket få rökare bland eleverna, men tyvärr något flera snusare. Vi meddelar alltid hem till föräldrarna om vi påträffar någon elev som röker eller snusar. Vi erbjuder då också samtal hos skolsköterska. Resultat Resultatet av arbetet med normer och värden är inte alltid lätt att mäta, utan består ofta av upplevelser bland skolans elever och personal, som vi beskrivit ovan. Mätbara resultat får vi dock fram i den enkät, som genomförs med elever och föräldrar varje år, nu senast i slutet av Vi fick mycket bra resultat på de frågor som handlade om trygghet och arbetsro. Bland eleverna i år 2 och 5 upplevde mellan 90 och 100% att de känner sig trygga både på väg till och i skolan. De tyckte att de hade bra arbetsro och kände förtroende för vuxna. De hade kunskap både om skolans ordningsregler och Likabehandlingsplan. Bland deras föräldrar såg det ut på samma sätt. 100% nöjda föräldrar. TRYGGHET OCH HÄLSA Jag känner mig trygg när jag är i skolan 92% Jag känner mig trygg på rasterna 89% Jag känner mig trygg på vägen till och från skolan 100% 9

10 Jag får arbetsro när jag behöver i skolarbetet 72% Jag har någon vuxen i skolan som jag känner förtroende för 75% Jag blir behandlad på ett bra sätt av de vuxna i skolan 86% Jag tycker att de vuxna på skolan gör tillräckligt för att förhindra att elever blir mobbade 66% Jag känner till skolans ordningsregler 90% Jag känner till skolans Likabehandlingsplan 61% Svar elever år 8 Eleverna i år 8 svarade också genomgående positivt när det gällde trygghetsfrågor och arbetsro. På frågan om vuxna gör tillräckligt för att förhindra att mobbning uppstår hade dock bara 66% svarat ja och en förhållandevis låg siffra fanns även på om de känner till skolans Likabehandlingsplan, där 61% svarat att de känner till den. Även föräldrarna i år 8 upplever att deras barn är trygga på väg till och i skolan samt att de trivs med sina lärare. Reflektion och analys: Vi kan konstatera att eleverna upplever en bättre arbetsro och att de känner sig trygga. Klimatet på skolan är gott och vi vill givetvis tro att det är vårt enträgna arbete under de senaste åren som gett märkbart resultat, även på 7-9. Vi tror att genom att vi uppmärksammar varje elev skapar vi trygghet och känslan av delaktighet och gemenskap. Detta åstadkommer vi genom att vuxna finns bland eleverna och genom regelbundna mentorssamtal. Vi tror också att vår inriktning att uppmärksamma och lyfta fram det positiva är rätt väg att gå. Delaktigheten ökar också för eleverna om de blir medvetna om att vi alla är en del av skolan, och att deras sätt att ta hand om varandra och vår miljö får konsekvenser för hur vi alla har det. Vi måste informera tydligare om vår Likabehandlingsplan, så att alla elever känner till den och vet hur den fungerar. Vi behöver arbeta vidare med att utveckla ämnet Livskunskap. Vi kommer att ha utbildning i SET (Social emotionell träning) för dels all personal men även Handledarutbildning för ett par lärare på skolan. Utveckling och lärande/kunskaper Mål och prioriterade områden: Arbeta för en ökad läsförmåga hos våra elever F-3 För att öka läsförmågan hos våra elever har vi fortsatt att fokusera på läsandet genom att bl.a. ha ett nära samarbete med biblioteket. Alla elever läser varje dag. Högläsning i såväl helklass som i läsgrupper. Delar av personallaget har utökat sin kompetens i läs- och skrivinlärning genom lärarlyftet. Arbetslaget har också haft en studiecirkel i läsutveckling. En föreläsning 10

11 kring läsinlärningsmetoden Kiwi har hållits, arbetsmaterial har inköpts och kompetensutveckling kommer att fortgå under vårterminen. Det medvetna målinriktade arbetssätt som påbörjats har vi fortsatt bl.a. i samband med ett åldersblandat tema. Under höstterminen 08 fick vi extra medel från Skolverkets satsning på läsa-skrivaräkna. Vi kunde då öka personaltätheten något under en period och ge mera individuellt stöd till eleverna. Vi fick också möjlighet att få elever med talspråkstörningar kontrollerade av en talpedagog och tips om hur vi kunde arbeta vidare. Vi kunde också göra läromedelsinköp, bland annat läseböckerna KIWI. Fritidshemmet Målet för verksamheten är att väcka barns nyfikenhet och lust att lära. Varje enskilt barn får möjlighet att ta ansvar för sig själv, för varandra och hjälpa varandra. Barnen får leka och arbeta i olika typer av grupper med olika syften. De har fått vara mera delaktiga i verksamheten och de har kunnat göra aktiva val. Utomhuspedagogiken står för en stor del av utveckling och lärande. Vi har erbjudit många olika verksamheter i vår skolskog samt i andra närbelägna områden. Barnen upptäcker att de flesta aktiviteter som de gör inomhus med fördel går att göra även utomhus Barnen är positivt inställda till utomhusvistelse och vi ser ytterst få barn som är sysslolösa. Vi kan också konstatera att de allt mer vågar prova på olika slags aktiviteter. Vi vet också att forskningen säger att barn som vistas mycket utomhus mår bättre och blir mer kreativa. 4-6 Vi samarbetar med biblioteket, där eleverna får bokprat och tips om lämpliga böcker att läsa. Vi läser regelbundet, ibland högt och ibland tyst. Det kan vara högläsning för eller av någon vuxen. Eleverna får reflektera över de lästa böckerna genom referat och recensioner. Eleverna i 5-6 för in sina lästa sidor i en skrivbok och får på så sätt statistik över sitt läsande, vilket har gjort dem mera medvetna om att de faktiskt läser mera nu än tidigare och gör att de känner sig nöjda med sin utveckling. Några elever har insett att de utvecklas mycket av att läsa regelbundet och har fört in i sin IUP att de ska läsa varje dag, även helger och lov. Elevernas IUP-pärmar har under året blivit ett levande arbetsredskap, som de använder när de planerar sitt skolarbete vid t ex HEL-lektioner. De tar ofta vägen förbi IUP-pärmen för att se vad som behöver göras. De har också blivit mera insatta i målen för skolarbetet och varje arbetsområde och vi ser en stor vilja att nå målen, men också en stor besvikelse när man inte lyckas. Vi strävar efter att i det dagliga arbetet peka på elevers framsteg, resultat och positiva sidor, ibland lyfta fram det goda exemplet. Vi vuxna har arbetat medvetet för att ge en tydligare och positiv feedback till eleverna på deras arbete, vilket lett till att även eleverna har lättare att ge varandra beröm. Ämnesövergripande arbete är en del av vår vardag. 7-9 Vi har fortsatt att utveckla arbetet med HEL-lektioner, som är ett sätt att utnyttja det frirum vi har i och med att vi inte är bundna av den nationella timplanen. 11

12 Utgångspunkten är att alla elever inte behöver lika mycket tid i alla ämnen och att de själva, med stöd av sina lärare, ska fundera mera över vad de behöver arbeta med och hur de lär sig bäst. Fortfarande finns en hel del att göra för att få HEL-tiden att fungera optimalt. Tydliga planeringar för varje ämne måste finnas i klassrummen och det är önskvärt att alla lärare i arbetslaget känner till de arbeten som pågår. Alla klasser använder sig av planerings- loggbok. Eleverna erbjuds olika sätt att lära sig och även att redovisa sina kunskaper. Vi försöker att ta tillvara elevernas egna idéer och vi använder oss av grupparbeten, inlämningsuppgifter eller något praktiskt arbete. Några redovisningar har skett i form av en film eller ett radioprogram. Vi har blivit mer och mer klara över att det enskilda samtalet med varje elev om hans/hennes utveckling och lärande, är centralt för elevernas möjligheter att nå goda resultat på alla plan. Under året har vi diskuterat hur mentorsrollen kan utvecklas och tagit fram en lista på vad som ingår i mentorsuppdraget. Vi har sett att varje mentor måste schemalägga tid för den uppgiften och arbetslagen har börjat titta på hur detta kan förverkligas. Projektet Hela skolan läser har fortsatt. Eleverna är positiva till att ha en lässtund varje dag och även deras föräldrar. Vi behöver utveckla vår uppföljning av det eleverna läser. Vi tror att vi kan använda det mera i övrig undervisning, även om vi också tycker att läsning bara som en upplevelse också är värdefullt. Vi har däremot svårt att påstå att vi ännu kan se några mätbara resultat av projektet i form av högre betyg. Vårt utvecklingsarbete tillsammans med Torbjörn Hortlund kring Kunskap och bedömning har fortsatt och vi har under året använt oss av hans planeringsmodell, som utgår från strävansmål och gör undervisningmålen tydliga för eleverna. Vi har också påbörjat en revidering av vår mall för samtalsunderlag, som vi kallar Ämneslärarens bedömning och som är ett skriftligt omdöme i alla ämnen, som vi använt oss av i en lång följd av år. Vi kommer nu att omarbeta den och lägga in den i Dexter, som är ett nätbaserat dataprogram, och på det sättet få en smidigare hantering. Vi har också ägnat diskussioner åt hur vi beskriver olika kvalitetsnivåer, när vi ska redovisa var eleven befinner sig i förhållande till målen. IUP-mallen som vi använder vid utvecklingssamtalen har fungerat väl och ett större antal elever har nu tagit ett övergripande ansvar för att själva leda sitt utvecklingssamtal, med utgångspunkt från mallen, terminsplaneringen och sina egna tankar/resonemang kring sin studiesituation. På Vikbolandsskolan har vi i princip inga lärarlösa lektioner. Personalen löser detta för sina elever i laget. Detta behöver vi dock se över, så att vi kan hjälpas åt mera över laggränserna. Resultat: Resultat i form av betyg återfinns i slutet av denna redovisning under Måluppfyllelse och utbildningsresultat. I brukarenkäten till elever finns sex påståenden under den del som handlar om Lärande: 1. Jag lär mig mycket 2. Jag tycker att lärarna gör så att skolarbetet blir intressant 3. Jag får hjälp när jag inte förstår 4. Jag får tid att göra färdigt mina uppgifter 5. Mina lärare berättar om målen i varje ämne 6. Mina lärare diskuterar med mig vad jag gjort bra och vad jag kan förbättra 12

13 I årskurserna 2, 5 svarar mellan % av eleverna att de instämmer i alla påståenden. LÄRANDE Jag lär mig mycket 91% Jag tycker att lärarna gör så att skolarbetet blir intressant 53% Jag får hjälp när det är något jag inte förstår 89% Jag får tid att arbeta färdigt med mina uppgifter 75% Mina lärare berättar om målen i varje ämne 85% Mina lärare diskuterar med mig vad jag gjort bra och vad jag kan förbättra 76% Elever i år 8 I årskurs 8 ligger siffrorna något lägre på påstående 2 och 4, vilket alltså är områden där vi behöver ta reda på mera om och göra förbättringar. Föräldrarna i alla tre årskurserna svarar att de tycker att deras barn har möjlighet att lära sig mycket i skolan. Reflektion och analys: Finns i slutet av redovisningen i anslutning till redovisad betygsstatistik. Särskilda stödinsatser till grupper och enskilda barn/elever Mål och prioriterade områden: Utveckla elevstödet individanpassad undervisning i klassrummet. Förändra Studiegårdens organisation F-3 I f-klassen och klasserna 1-2 finns ingen speciallärare utan specialundervisningen genomförs av de ordinarie pedagogerna, vilket innebär att det i princip alltid sker inom klassens ram, genom anpassning av läromedel och metoder och ibland efter ett individuellt schema. Enskild undervisning har bara skett när en elev haft en egen lässtund med en vuxen varje dag. I åk 3 har speciallärare haft hand om viss del av specialundervisningen. Vi har också tillgång till extra idrottsundervisning, vilket en elev haft under året. En elev med stora läs- och skrivsvårigheter har undervisats med Reading Recovery, vilket givit mycket goda resultat. Fritidshemmet Alla barn är olika och inget barn kan bemötas likt ett annat. På fritidshemmet vill vi att alla barn ska känna sig sedda varje dag och att de ska känna glädje när de kommer hit. Eftersom barnen möts av samma personal både under skoltid och fritidshemstid är vi väl medvetna om barnens fysiska och psykiska dagsform. Vi pratar med alla barn öga mot öga vid något tillfälle under dagen. För att klara detta får inte personaltätheten på fritidshemmet minska. 13

14 4-6 Specialläraren gör årliga läs- och skrivtester samt individuella tester vid behov, som till exempel ITPA och Adlers matematiktest. Vi upprättar åtgärdsprogram vid behov. Åtgärderna kan se ut på många olika sätt, men ofta handlar det om att vi anpassar elevens studiematerial. Vår speciallärare arbetar med mindre grupper av elever i svenska (lästräning, läsförståelse, språklig medvetenhet, ordförståelse, skrivning och stavning), engelska och matematik. Elever som ännu inte nått alla mål i NP 5 har fått stöd för att klara det under år 6. Kurator, specialpedagog och psykolog har varit inkopplade, bland annat inom projektet SkolFam. Vi kompenserar elever genom att ge dem läshjälp under arbetets gång i olika ämnen, vi erbjuder Alphasmart och/eller dator som skrivhjälpmdel och har även använt oss av talböcker, talsyntes och talpenna. Vi upplever att stödåtgärderna, då vi är beroende av flera vuxna, styr schemat en hel del och gör att vi inte kan vara så spontana i vardagen, som vi skulle vilja. Avsaknaden av talpedagog är stor. Elever med talsvårigheter får svårare för framför allt skrivning. 7-9 Elevhälsoteamet har genomfört klasskonferenser med alla klasser för att vi ska försäkra oss om att alla elever med behov av stöd uppmärksammas. Elevärenden är en stående punkt på arbetslagens möten. När en elev riskerar att inte nå målen i något ämne upprättas åtgärdsprogram tillsammans med elev och vårdnadshavare. Några personer från varje arbetslag har fått kompetensutveckling kring Att upprätta och arbeta med åtgärdsprogram och ska kunna fungera som ett stöd för sina kollegor i laget. Det dagliga elevstödet startar i klassrummet av ordinarie lärare. Individanpassad undervisning sker i så stor utsträckning som möjligt. Några elever, som har behov av det, har haft ett eget tydligt dagsschema och egen avgränsad arbetsplats. Arbetslagen ser hela tiden över sina möjligheter att utnyttja de gemensamma resurserna på effektivast möjliga sätt. Scheman har lagts om, olika grupper har skapats, ämnesuppgifter har arbetats om och extrakurser genomförts. Studiegården har omorganiserats och ändrat inriktning på sitt arbete. Studiegården tog tidigare emot elever under vissa bestämda lektioner i veckan, då de inte orkade följa sin ordinarie undervisning i klassen av olika anledningar. Nu har inriktningen ändrats och personalen på Studiegården samarbetar nu mera med övriga speciallärare med mera riktade insatser och intensivkurser. Stöd ges i alla skolans ämnen. En elev som hade svårt att delta i idrotten med sin klass har haft extra undervisning i idrott. Vi har använt oss av områdets elevhälsa och konsulterat stödteamet vid ett flertal tillfällen. Vi har även haft hjälp av Basteamet i några elevärenden. Vi har haft handledning av psykolog, specialpedagog och sakkunnig när det gäller barn/elever med störningar inom autismspektrat. Elevernas skoldag slutar redan på onsdagar. Vi erbjuder då extrastöd i alla ämnen för de elever som vill stanna kvar i skolan efter skoldagens slut. Detta erbjudande är uppskattat och utnyttjas, men olika intensivt under olika delar av året. 14

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Kvalitetsrapport Ramshyttans skola

Kvalitetsrapport Ramshyttans skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Ramshyttans skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kungsängsskolan. Arbetsplan 2012-09-18 Kungsängsskolan Rambodal 3-6, Smedby F-3, Bitbocken F-2, Bjärby F-2 Arbetsplan Läsåret 2012/2013/(2014) KUNGSÄNGSSKOLAN, RAMBOGATAN 246, 60371 NORRKÖPING, 011-15 34 34, 15 3241 Kommunala utvecklingsområden

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Volymer och nyckeltal Elevgrupp/åk Antal elever Antal lärare, heltidstjänster förskoleklass 9 0,6 100% 1 9 1,0 100% 2 9 1,0 100% 3 16 1,0 100%

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Datum 2013-09-05 1 (11) Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Skrävle skola 09/10

Kvalitetsredovisning för Skrävle skola 09/10 Kvalitetsredovisning för Skrävle skola 09/10 Skolans adress Skrävle skola 373 02 Ramdala tel: 0455-367114 Sälleryd Rektor lå 09/10 Thomas Simonsson Jämjö administrativa centrum Jändelskolan 373 00 Jämjö

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem Augusti 2016 Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsidé sid. 2 2. Förutsättningar sid. 2 3. Enhetens årshjul sid. 3 4. Utvecklingsarbete sid. 4 1. Läroplansmål

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Pegasus förskoleklass Bruksskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016 Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016 Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3 STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012, Grundskola. Re 337 Kevingeskolan

Kvalitetsdokument 2012, Grundskola. Re 337 Kevingeskolan Kvalitetsdokument 2012, Grundskola Re 337 Kevingeskolan Innehållsförteckning 1 Resultatrapportering och analys... 3 1.1 Resultat på nationella prov...3 1.2 Antalet elever som når kunskapsmålen i åk 6...4

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Föräldraråd den 29 september 2009

Föräldraråd den 29 september 2009 Närvarande: Föräldraråd den 29 september 2009 Föräldrar: Maria Loeb, Helena Gustafsson, Henrik Marken, Anna-Lena Ringsbacka och Mariana Dovebrant. Elever: Hanna Dahlqvist, Rebecca Holmkvist, Anna Carlsson,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret

Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret 2013-09-12 Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2008 Rosentorps platschefsområde Vellinge Rosentorpskolan Trädgårdsgatan 23521Vellinge 1 Kvalitetsredovisning för 2008, Rosentorpskolans platschefsområde, Grundfakta om Rosentorpskolans

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Bruksskolan Dnr 53-2005:1528 Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsredovisning för. Kättinge förskola och skola

Kvalitetsredovisning för. Kättinge förskola och skola Kvalitetsredovisning för Kättinge förskola och skola 2009 Maria Svalin, rektor Linda Markus, förskolechef Kättinge skola 610 28 Vikbolandet 1 Innehållsförteckning VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR...4 Styrning

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer: 2014-09-30 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson Telefonnummer: 044-13 40 60 E-postadress: charlotte.knutsson@kristianstad.se Innehållsförteckning

Läs mer

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola 1 (9) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, grundskola vid Väderstads skola Läsåret 2013/2014 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är att vara

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Rönninge skola MÅLUPPFYLLELSE Mål Mål 3 Barnen i förskoleklassen utvecklas utifrån sina förutsättningar Målet är ej uppfyllt Mål 4 Barnen i fritidshemmet utvecklas utifrån

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Strandvägsskolan Rektor Maria Skoogh 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Prioriterade mål. för läsåret Stanstorpsskolan

Prioriterade mål. för läsåret Stanstorpsskolan Prioriterade mål för läsåret 2014-2015 : Stanstorpsskolan Mål; Alla skall känna trygghet och trivsel på skolan. Alla skall ha höga positiva förväntningar på barn/elever. Rastvärdar Raster Pedagoger Omklädningsvärdar

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer