VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2014

2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Direktorn har ordet 2014 var året då Furuboda folkhögskola fyllde 20 år. Utvecklingen har pågått ständigt sedan starten men det senaste året har varit ett av de mest intensiva. Furuboda har hörsammat statens satsning på studiemotiverande kurser och extra platser i allmän kurs och ökat verksamheten vid våra tre enheter i Yngsjö, Kristianstad och Malmö. Vi har aldrig sedan starten av vår folkhögskola mött fler kursdeltagare än just under det gångna året. Vårt dotterbolag, Furuboda Assistans AB, som 2015 har 10 årsjubileum, har fortsatt att växa ökade volymen med 27%. Det är ett resultat av envist arbete med kundfokus och kvalitetsutveckling. Styrelsen och ledningen har under året gemensamt formulerat en strategiplan för de närmaste åren. En kartbild över vad som ska utvecklas kopplat till vår vision, vårt uppdrag och våra kompetenser. Ett spännande och viktigt arbete ligger framför oss. Utmaningarna i samhället fortsätter. Unga med funktionsnedsättning har fortfarande inte samma möjligheter som andra att få utbildning, självständighet och en plats i arbetslivet. Personlig assistans ifrågasätts trots att just assistans för tiotusentals människor betyder att de kan leva mer självständigt, såsom vi alla förväntar oss att vi ska kunna leva. Som idéburen organisation utan vinstintresse har vi en unik möjlighet att anta dessa utmaningar med ett tydligt fokus. Inte på lagkrav och direktiv och inte heller på vinst eller ekonomisk maximering. Vi står på en värdegrund baserad på en kristen helhetssyn på människan Varje människa är unik, alla har lika värde och omfattas av samma mänskliga rättigheter, ansvar och möjligheter. Jag känner ett ökat intresse för vårt värderingsstyrda arbete från omvärld, politik och näringsliv. Vi blir ofta inbjudna till samtal och får frågor om konkreta samarbeten. Furuboda är idag en viktig idéburen välfärdsutvecklare med hela Skåne som arbetsfält. Tack för ditt stöd som medlem, gåvogivare och samarbetspartner. Tack till alla kollegor som varje dag bidrar med engagemang och professionella insatser. Furuboda har kanske aldrig haft så stor betydelse som nu. Daniél Tejera Direktor 2

3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Innehåll Innehåll Direktorn har ordet 2 Folkhögskolan 4 Kvalitetsredovisning 6 Kompetenscenter 8 Arbetsmarknad 10 Föreningen Furuboda 12 Furuboda Assistans 14 Ekonomi i sammanfattning 16 Årsredovisning

4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Folkhögskolan Lärande och växande är två ord som hör samman på vår folkhögskola. Deltagare som hittar sig själva, vågar ta nya steg och bli mer självständiga är ett av de pedagogiska målen vi arbetar för. Mathilda Ekstrand började på Furuboda 2012 i Musikverkstan. Nu går hon andra året i Allmän kurs Framtid och söker till ett fjärde år på folkhögskolan. Mathilda kom från Riksgymnasiet i Kristianstad men hemorten är Broaryd i Småland. Viktigt: Att utveckla min kommunikation Språket/kommunikationen: Mathilda använder symbolspråket Bliss för att göra sig förstådd. Hon har en Blisskarta framför sig som hon pekar på genom en laserpeklampa fastsatt på ena glasögonskalmen. Mathilda jobbar med att utveckla sin kommunikation tillsammans med Ulla Ekeberg, arbetsterapeut och Håkan Larsson, logoped samt sina assistenter, kursledaren Agneta Strömberg och övrig skolpersonal. Avgörande för Mathildas framsteg är att hennes kommunikationsträning sker i samarbete med ett team och att det blir en kontinuitet som sträcker sig över all vaken tid. - Vi samverkar och Mathilda tränar både på skol- och fritid, detta ger henne bra förutsättningar för att utvecklas. Samarbetet med teamet har lett till att hon har blivit mer självständig och att hon nu i större utsträckning kan utföra skolarbeten och andra datoraktiviteter själv, berätta Ulla Ekeberg Mathilda har gjort flera arbeten i skolan och skrivit texter med Bliss. Bland annat en faktatext om Knölvalen. Texten ska användas i kursens utställning om havet, där totalt 20 olika maritima djur och deras livsbetingelser redovisats. Att skriva Bliss på datorn är mer tålamodskrävande än att använda en Blisstavla. Varje ordklass ligger på en egen sida och Mathilda måste växla mellan sidorna i datorprogrammet. Det kräver mycket träning för att få motoriken att fungera. Mathilda använder flera datorprogram, CogMed är ett av detta där hon både tränar sitt arbetsminne och sitt styrsätt till datorn, en sk huvudmus. 4 Mathilda har just tagit emot årets Nobelpris i Huvudmussvetskap. När programmet startats ser Mathilda snabbt hur hon ska göra men det tar tid att få det motoriskt rätt. Hon har gjort stora framsteg men bakom hennes framgångar ligger många timmars träning. Effektivt och säkert hanterar hon nu sin huvudmus och Blissar med datorn. Fast snabbast går det fortfarande med den stora Blisskartan. - Berätta hur arg jag var i början säger Mathilda till sin assistent Marie. ja det var väldigt mycket irritation och ilska som kom ut, säger Marie. Programmet CogMed Arbetsminnesträning har en större målgrupp men fungerar delvis för Mathilda. Hennes resultat

5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 kan ibland bli missvisande då hennes svårighet inte är att definiera rätt svar utan att hålla muspekaren stilla tillräckligt länge för att få till ett klick. Men samtidigt kan klicket inte komma för snabbt för då kan det landa på fel ruta. Programvaran som simulerar musklick heter Dragger. Mathilda tränar gärna på egen hand hon har blivit mer självständig under åren på Furuboda folkhögskola och är både envis och bestämd. Tillsammans med tre andra deltagare som använder alternativ kommunikation har Mathilda medverkat vid workshop med deltagarna i Assistentkursen på Furuboda folkhögskola. Detta är ett kunskapsutbyte mellan kurserna som ger de blivande assistenterna erfarenhet och möjlighet att förstå olika kommunikationssvårigheter och kommunikationssätt. Diplom i Huvudmusvetskap Allmän kurs Framtid och Omvärld firar Alfred Nobel på sitt eget sätt. Med trerätters middag och Nobelprisutdelning. Alla får ett pris i något som man varit särskilt framgångsrik med under terminen. Det kan var pris i Sim- vetskap, Kamrat- vetskap, Motor-vetskap eller Huvudmus- vetskap som Mathilda fick mottaga direkt ur kursledaren Agnetas hand då kungen var upptagen på annat håll. Framtiden: Att gå ett år till på fantastiska Furuboda med min fantastiska kursledare!! Agneta Strömberg Kursledare/lärare Allmän kurs Omvärld och Framtid tillsammans på Hajk i Kiaby. Fr vänster Sandra, Emilie, Marie;(assistent) Mathilda, Isabelle FAKTA LÅNGA KURSER, KORTA KURSER OCH SAMVERKANSKURSER Långa kurser Vårterminen Höstterminen Antal deltagarveckor: SMF** Totalt antal deltagare: Kvinnor*/Män: 56*/87 70*/76 Deltagare med funktionsnedsättning: Deltagare med invandrarbakgrund: 5 8 Korta kurser och samverkanskurser Antal deltagarveckor: Antal korta kurser: Totalt antal deltagare: Kvinnor*/Män: 125*/ */155 Deltagare med funktionsnedsättning: Deltagare med invandrarbakgrund: 6 11 Långa kurser: Allmän kurs Behörighet, Allmän kurs Framtid, Allmän kurs Omvärld, Baskursen, Assistentkursen, IT-kursen, Musiklinjen, Musikverkstan, På väg igen. Profiler: Behörighetsgivande profil, Hemteknisk-, Telnisk- och Idrottsprofil. Körkortteori. **SMF Studiemotiverande folkhögskolekurs. (Genomförs av Furuboda Arbetsmarknad och redovisas genom folkhögskolan.) Korta kurser: Samverkanspartners: Astrid Lindgrens barnsjukhus, Epilepsiföreningen Norra Skåne, FSDB-Föreningen för dövblinda, FUB Skåne, FUB in Lund med omnejd, Gemenskapsveckan Pingstvännerna, Föreningen Grunden i Malmö, RMT-Mag-och tarmföreningen Skåne, Nationellt kompetenscenter Anhöriga, Riksförbundet FUB, Synskadades Riksförbund, Schizofreniföreningen i Skåne, Neuroförbundet Västra Skåne, Neuroförbundet Ängelholm, Reumatikerföreningen i Ystad, Astma- och allergiförbundet i Skåne, Parkinssonföreningen i Helsingborg med omnejd, Hidde lyo DhaQan, DHB-Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning 5

6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Kvalitetsredovisning Furuboda Folkhögskola 2014 Kvalitetsgruppen består av representanter från skolkansli, lärarkollegiet, skolassistenter och hälsa & assistans, således representanter från folkhögskolans samtliga delar. Kvalitetsgruppen leds av Folkhögskolan biträdande rektor. En fortsatt strävan efter en representation från de olika yrkeskategorierna inom folkhögskolan är viktig. Kvalitetsgruppens arbete har under året renodlats och förtydligats så att det numera finns en nedskriven årscykel för gruppens uppgifter. Pedagogisk grund Under 2014 har folkhögskolans personal tillsammans arbetat med framtagandet av Furuboda folkhögskolas pedagogiska grund. Den pedagogiska grunden är en gemensam plattform att utgå ifrån i personalens arbete både med deltagare och med varandra i personalgrupperna. Den pedagogiska grunden handlar om Furubodas grundläggande och gemensamma utgångspunkter i arbetet, och innehåller ett antal pedagogiska verktyg att använda. Den pedagogiska grunden syftar bland annat till att skapa en kontinuitet i arbetet, men även att visa på de kompetenser som finns i folkhögskolan. Deltagarråd På Furuboda Folkhögskola finns ett deltagarråd bestående av representanter för de olika kurserna. Under året har en lärare agerat koordinator med målet att deltagarrådet ska kunna agera på egen hand. På deltagarrådets möten tas saker som deltagarna anser vara viktiga upp. Skolråd Skolrådet är ett sätt att tydliggöra kopplingen mellan styrelse och folkhögskola/deltagare och infördes på prov inför läsåret 2013/2014. Skolrådet är nu permanent, och två representanter från Deltagarrådet träffar ledamöter för styrelsen inför varje styrelsemöte. På dessa träffar har Deltagarrådets representanter möjligheter att framföra sina åsikter till styrelsen och diskutera relevanta frågor. Fritidsaktiviteter På Furuboda Folkhögskola anser vi att en meningsfull fritid är betydelsefullt för den enskilde individen. Vi har valt att ha en anställd fritidssamordnare och lagt in i Assistentkursens program att de ska ordna fritidsaktiviteter för övriga deltagare. På Furuboda finns vidare en aktiv idrottsföreningen som kontinuerligt ordnar aktiviteter för Furubodas deltagare. 6 Upplevelseparken på Furuboda.

7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Enkätverktyg Vi fortsätter arbetet som påbörjades 2013 med det nya enkätverktyget Defgo. Verktyget innebär att vi på ett mer precist sätt kan bearbeta de deltagarenkäter som genomförs, och få mer detaljerad information om hur deltagarna upplever våra kurser. Deltagaruppföljning Från och med våren 2014 erbjuds samtliga deltagare som avslutar sina studier på Folkhögskolan att vara med i vår deltagaruppföljning. Vid två tillfällen efter avslutad skolgång kontaktas de deltagare som medverkar i uppföljningen. Svaren ska användas för att anpassa och förbättra folkhögskolans verksamhet. Biblioteksöversyn Under året har utbudet av böcker och tidskrifter på folkhögskolan inventerats. Detta är ett pågående arbete som syftar till att förbättra relevansen på de böcker och tidskrifter vi erbjuder våra deltagare. Deltagarna kommer även fortsättningsvis ha tillgång till ett stort bokutbud då inköp av läs/surfplattor planeras. Detta kan även sägas gå i linje med den inkluderande pedagogik som vi arbetar med på Furuboda. Hållbar utveckling Under våren 2014 ordnade folkhögskolan två öppna föreläsningar med tema hållbar utveckling. Kvalitetsgruppen, Anna Sonander Bitr rektor Porträtt av Nelson Mandela gjort av återvinningsmaterial. 7

8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Kompetenscenter Christina och Håkan är två eldsjälar som berättar om sin bakgrund och varför de stannar kvar på Furuboda Hur kom det sig att du började jobba på Furuboda? Christina: Jag är fritidsledare och gick på Ljungskile Folkhögskola med inriktning pedagogik och friluftsliv. Mitt första jobb var som scoutkonsulent för KFUM/KFUK i Lund. Jag började söka jobb i Kristianstadstrakten där jag är uppvuxen och såg tjänsten som fritidsledare på Furuboda i Kristianstadsbladet. Häromdagen träffade jag Elisabet Jalmerot. Hon var husmor på Furuboda och med på min intervju. Jag kunde inte låta bli att fråga henne: Vad var det som gjorde att jag fick jobbet? - Jo, du hade rest en del utomlands, var aktiv som ledare i olika föreningar. Du var framåt, lugn och någon som verkade tänka på andra och inte bara på dig själv. Året var Håkan: Jag blev klar med min examen som logoped våren 1984 och började sedan direkt på sjukhuset i Kristianstad som allmän logoped. Via en kompis fick jag tips om att jobba på Furuboda. På hösten började jag arbeta halvtid på Furuboda. Jag stormtrivdes från första dagen. Det var en härlig stämning och jag kände mig enormt välkommen av alla. På sjukhuset utförde jag det mesta av jobbet på egen hand, men på Furuboda var och är vi många som arbetar tillsammans. Hur såg ditt arbete ut från början? Christina: Tord Skoog och jag var fritidsledare på Furuboda. Vi körde alla bussturer på Furuboda. Kvällstid drev vi Furuboda Idrottsförening. Vi genomförde friluftsveckor till Hestra och Åre, för att ge möjlighet för deltagarna att vara aktiva i naturen. Under dessa friluftsveckor växte självkänslan hos många deltagare. På somrarna har jag medverkat som ledare med idrott och friluftsliv på land och på vatten. Jag har använt golf som en träningsform och aktivitet. Jag var med och utvecklade skolämnet Fritidskunskap som ingår i de flesta kurser. Att våga ta ansvar och själv ta makten över sin fritid, är jätteviktigt. Håkan: På sjukhuset var det mest tal- och språkträning, men här på Furuboda har jag med stöd av hög kompetens hos IT, vaktmästeri, lärare och assistenter med flera kunnat arbeta med att anpassa och utveckla smarta hjälpmedel. För en del deltagare är det kravfyllt och svårt att börja träna med kommunikationslösningar. Vi har därför jobbat mycket med att deltagarna kan få starta sin träning i roliga aktiviteter, så som att spela spel och musicera. Redan under 80-talet började jag med musik på Furuboda och vi startade Furuboda Rockers. Tord Skoog skruvade ihop färgade spotlights där rött, gult, grönt och blått indikerade vilket ackord som skulle spelas. Keyboards anpassades med fot-, hand- och huvudkontakter för att aktivera olika ackord eller toner som matchade de olika färgerna på lamporna. På det här sättet kunde nästan alla vara med i Furuboda Rockers. 8 Orlando, Julia och Christina Håkan, Philip och John musicerar. Hur kommer det sig att du fortfarande arbetar kvar efter mer än 25 år? Christina: Furuboda är en fantastisk arbetsplats där vi, i mötet med deltagarna, varje dag lever med vår vision. Jag har alltid varit kreativ och nyfiken på äventyr och vet hur mycket man får tillbaka när man engagerar sig. Det är värden som betyder mer än pengar. Jag ser allt som möjligt att genomföra - fast på olika sätt. Arbetssättet som används inom folkhögskolan passar mig perfekt. Att det är fritt och frivilligt att gå på skolan. Att man tillsammans med deltagaren sätter mål de vill nå inom olika ämnena skapar förutsättningar till livslångt lärande. Inte mindre viktigt är alla fantastiska arbetskollegor! Och deltagare. Vilka möten jag får

9 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 vara med om i mitt jobb! Jag får jobba med saker som jag brinner för. Under arbetade jag i projektet Golf Access. Projektet har resulterat i ett nytt arvsfondsprojekt för Svenska Golfförbundet. Här medverkar jag nu på min fritid med att ta fram ett utbildningsmaterial om Handigolf som Sisu Idrottsböcker kommer att ge ut hösten Håkan: Jag har haft förmånen av att kunna medverka i många spännande projekt t.ex. att skapa programvaror så att alla, även personer med mycket nedsatt motorik kan vara med och musicera. Detta har gett förutsättningar att starta folkhögskolekursen Musikverkstan, en kurs som erbjuder anpassad metodik och specialanpassade instrument. Arbetet i Musikverkstan utvecklades till projekt Samspel där vi kunnat sprida kunskaperna vidare både nationellt och internationellt. Att ha bra utrustning är viktigt för oss på Furuboda för att fortsätta ha teknisk spjutspetskompetens. Dock är grunden för en riktigt bra arbetsplats att det finns trygghet, förtroende för varandra och mycket glädje! Då kan det skapas underverk! Jag har alltid känt mig så respekterad och uppskattad och glömmer aldrig när Elisabeth Jalmerot var tillförordnad chef för Furuboda och en dag sa till mig med sin gotländska dialekt: Håkan jag vet egentligen inte riktigt vad du gör, men jag tycker du passar här! Berätta lite om vad du arbetat med under Christina: Jag är pedagog i På Väg igen, en kurs för personer med en förvärvad hjärnskada. Trivs mycket bra med denna kurs där jag vill ge deltagarna möjlighet att lära in på nytt och våga utmana sig själv i olika praktiska aktiviteter. Under året har jag arbetat i projekt i3. Det saknas ledare med funktionsnedsättning inom idrotten och i projektet har vi bland annat arbetat med att utbilda nya ledare. Det är viktigt att det finns förebilder för att inspirera fler att våga testa; unga ledare som själv har en funktionsnedsättning. Håkan: Under året som gått har jag föreläst tillsammans med kollegor, om arbetsmetoder och tekniklösningar på flera håll i Sverige. Vi har köpt in en del ny utrustning bland annat ögonstyrning, som vi tidigare bara haft som lån. Detta har gjort att vi kunnat utveckla vår kompetens lite mer och att fler personer fått chansen att prova ögonstyrning. De senaste åren har priset för den här tekniken sjunkit från kr till kr, vilket gjort att allt fler väljer den här typen av lösning som styrsätt eller som komplement till andra styrsätt. För övrigt så är det allt fler deltagare som använder sin mobil som kommunikationshjälpmedel med talsyntes, text- och bildkommunikation. Kerstin Olofsson Chef för Kompetenscenter FAKTA KOMPETENSCENTER 2014 i3 idrott identitet inklusion Genom projekt i3 vill vi skapa fler möjligheter för personer med funktionsnedsättning att aktivt delta i idrottslivet, som utövande idrottare, ledare eller med idrott som yrke. Under projektets sista år har fortlevnaden för Furubodas arbete med idrott planerats i form av en allmän kurs med idrottsinriktning på folkhögskolan och etablerandet av ett Mobilt idrottsteam som ska ge stöd åt anpassad idrott i Skåne. och-inklusion Projektet avslutades i december 2014 och finansierades med stöd av Allmänna Arvsfonden. Projekt i3 genomfördes i samverkan med Skåneidrotten, Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté Furubodas ambassadörer och idrottsmedarbetare Arbetar ständigt med att levandegöra Furubodas vision. Hur påverka i riktning mot ett öppet och tillgängligt samhälle? Ett exempel är att möta framtidens makthavare som idag är studenter på högskoleutbildningar. Ett annat exempel är medverkan i Region Skånes Dialogkonferenser. Det mest utmanande uppdraget när det gäller påverkansarbeteär kanske att utgöra bollplank till Skånetrafiken i deras plan inför 2020 med ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Kommunikationsteamet (logoped, arbetsterapeut, tekniker) Arbetar med behandlingsinsatser för folkhögskolans deltagare. Kommunikationsteamet föreläser också om Alternativ och Kompletterande Kommunikation i olika sammanhang. 9

10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Arbetsmarknad Navigator - Studiemotiverande folkhögskolekurs Navigatorkursen, en kurs inom SMF, Studiemotiverande Folkhögskoleinsats. Kursdeltagarna arbetar med sig själv och sitt eget lärande i fokus, samtidigt som de är en del i en grupp. Syftet med Navigator är att lära känna sig själv, vad man är riktigt bra på, tycker om att göra och framför allt, att skapa en vision av sin framtid. ledde till att hon tappade fokus och känslan av människovärde. Hon upplever det som att hon nu har vaknat och är på väg att ta sig ut ur tunneln. Camilla: Jag uppskattade att man inte började med att presentera sig genom en sjukdomsbild, att man slapp grotta ner sig i det förflutna. Det fanns en öppenhet att diskutera allt möjligt i gruppen och alla har olika styrkor. Arbetet som coach innebär att ge stöd och hjälpa till med att göra en färdplan för att deltagarna ska kunna förverkliga sin framtidsvision. Camilla och Erik har deltagit i snart sex månader i Navigator. Camilla beskriver sitt liv innan Navigatorkursen som kaotiskt. Hon berättar att det varit så under år. Det innebar att hon körde slut på sig själv och det ledde i sin tur till sjukskrivning under många år. Förutom ett hektiskt och krävande arbetsliv med mycket press så har Camilla haft bekymmer kopplat till familjetillvaron. De senaste åren hade hon haft svårt att se någon mening med tillvaron och med att ens leva vidare. När hon först fick en presentation om Navigator så tyckte hon att det verkade vara någon form av gruppterapi. Hennes tankar var instinktivt, Nej tack, det ställer jag inte upp på. Hon beskriver sin inledande skepsis mot de olika tester som kusen innehåller och hur hon tvivlade på att detta skulle kunna leda henne tillbaka till arbetsmarknaden. Men hon ändrade inställning: Camilla: Det var verkligen så att jag inte visste så mycket egentligen. Alla föreläsningar, filmer, diskussioner och tester har varit värdefulla och öppnat ögonen för att det faktiskt finns en möjlighet att komma tillbaka. Det har varit mycket skrivande, många tankar och mycket bearbetning. Jag har fått med mig många verktyg och fått ett annorlunda tankesätt. Jag har lärt mig vända motgångar till lärdomar och det har gett mig mycket att kunna sätta ord på saker och ting. Man måste våga släppa lite på sitt skydd, sin mur. På så sätt tar man bäst tillvara på tiden i Navigator. Efter sex månader i Navigator kan Camilla nu tydligt identifiera vilket totalt tunnelseende hon varit inne i tidigare. Det stora utanförskap som hennes långtidssjukskrivning innebar, Camilla om framtiden Den största utmaningen för Camilla är nu att komma ut på arbetsmarknaden och göra det på ett hållbart sätt. Vår grupp fick en fantastiska chans att delta i Navigator, men det innebär inte att det är sammansvetsat med en fortsatt rak väg ut i arbetslivet förklarar Camilla. Hon poängterar sitt fortsatta behov av stöd från arbetsförmedlingen och försäkringskassan. För henne krävs en fortsatt individuell hjälp att gå vidare på rätt spår. Det är det bästa sättet för oss att ta tillvara på det vi har fått med oss från kursen, säger Camilla. Camilla har en praktik på gång med start under våren och hon berättar att hon för första gången var tydlig med att hon har ett bagage som bidragit till luckan i Cv:t. Det kändes skönt att vara ärlig direkt och i och med det kändes det faktiskt som att jag fick ett litet övertag i intervjusituationen. Erik beskriver livet före Navigatorkursen som mera ovisst, framförallt när det kommer till vad han kunde tänka sig jobba med och utbilda sig till. Han berättar att det är just dessa frågor gruppen jobbat med. Erik har fått hjälp både via psykolog och via Navigatorkursen, vilket han tycker varit en jättebra kombination. Som resultat av att han varit deltagare tycker att det är lättare att prata med andra och han betonar sitt hälsotillstånd och sin motivation till träning som mycket förbättrat. Han berättar att han tidigare tog antidepressiv medicin samt hjärtmedicin för att sänka pulsen men att han nu slipper ha hjärtklappningar och inte behöver äta medicin. Jag tar bara en halv av en antidepp för att lättare kunna somna berättar Erik. Jag har lärt mig många stora saker, jag har alltid varit bra på att lyssna och ta in information, men jag har blivit bättre på det också fortsätter han. 10

11 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 När Erik får frågan vad han fått ut av Navigatorkursen så sammanfattar han det i att han fått en positivare och sundare livsstil. Han fortsätter. Jag andas bättre, jag har bättre mental och fysisk hälsa, jag kan knyta skorna utan att flåsa och jag har lärt mig att andra vill mig väl. Eriks sammanfattning av Navigator är att det är en inspirations- och motivationskurs. Kursen är ett bra sätt att lära känna sig själv på en nivå som han inte tidigare gjort och på ett sätt som man inte gör på egen hand. Erik menar att det har han gjort med hjälp av bra handledare och bra kursmaterial. Han har trivts på Furuboda Arbetsmarknad och ser det som en trevlig plats att vara på. Erik och Sofie Withers, Navigators lokaler i Malmö. Erik om framtiden Erik tycker fortfarande att hans framtid känns lite oviss. Han hoppas komma in på studier och sedan vidare utbildning. Från kursen tar han med sig kunskapen om hur han kan uppnå en hållbar livsstil, med hjälp av träning och en bättre självdisciplin. Hans självbild har förändrat under veckorna på Navigator. Erik har en godare syn på sig själv, Jag är så mycket större än vad trodde om mig själv! avslutar han. Eva-Lotta Skoog, handläggare på Arbetsförmedlingen berättar om hur hon upplever samarbetet med Furuboda Arbetsmarknad och vad hon sett för effekter av kursen. Hon reagerade på att gruppdeltagarna beslutade att de ville ha en gemensam uppföljning, hela gruppen. Detta hade Eva-Lotta aldrig tidigare haft. Gruppen tog detta beslut efter att de hade jobbat kortare tid än 12 veckor tillsammans. Eva-Lotta beskriver träffen: De hade skaffat sig gemenskap, förtroende och tillgänglighet för varandra. Hon berättar vidare att det finns planer för en ny gruppstart och att fler inom arbetsförmedlingen Ystad/Sjöbo vill veta mer om Navigator. Kursledning och deltagare är inbjudna att berätta mer för personal inom förstärkt samarbete AF/FK Ystad/Sjöbo och till ett möte för övrig personal på arbetsförmedlingen Ystad/ Sjöbo delger Eva. Petra Palhoto Pedagog i Navigatorteamet FAKTA ARBETSMARKNAD Är en brygga mellan utbildning och arbetsliv för missgynnade samhällsgrupper 40 anställda med bred kompetens: arbetsterapeuter, psykolog, pedagoger, socionomer, studie-och yrkesvägledare med mera Har kontor i Malmö och Kristianstad men aktiviteter över hela Skåne Mötte under året 653 deltagare i våra olika projekt och uppdrag Aktiviteter under året: Uppdrag för att tillgängliggöra utbildningar och arbetsplatser för alla Tekniska och pedagogiska anpassningar för deltagare ute i arbete eller på utbildning Studiemotiverande insatser för ungdomar som saknar gymnasiebehörighet Utredningsuppdrag Uppdragsutbildningar Kristianstad kommun och Region Skåne Upphandlade tjänster åt Arbetsförmedlingen Socialfondsprojekten Arbetsplatsen, Närverket och Galaxhopen Samverkan med bl.a. HSO-Skåne, Region Skåne, Skåneidrotten, Nätverket SIP, Kristianstad kommun, styrelsearbete i Svenska föreningen Supported Employment CJD yrkesskola i Stuttgart Christliches Jugenddorfwerk Deutschlands Internationellt utbyte för deltagare tillsammans med CJD yrkesskola i Stuttgart 11

12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Föreningen Furuboda Utställningen Livsbild Under ett års tid samlade Nordiska museet och Handikapphistoriska föreningen in berättelser om att leva med funktionsnedsättning nu och förr i tiden. Människor med olika funktionsnedsättningar berättar om sina vardagsliv, berättelser som rymmer allt från glädje och lycka till sorg och ilska. Alla berättelser som samlats in finns i original på www. livsbild.se. Av de 260 berättelserna som samlades in valdes tjugo stycken ut och utställningen Livsbild 20 röster i tid och rum formades, vilket möjliggjordes genom projektet Handikapphistoria i kulturarvet (HAIKU) med stöd från Allmänna arvsfonden. Utställningen är unik både till pedagogiskt upplägg och tillgänglighet och utgångspunkten är att alla besökare ska mötas jämlikt, likvärdigt och ha lika förutsättningar att ta till sig innehållet oavsett syn-, hörsel- eller läsförmåga. Därför visas berättelserna i text, tal och på teckenspråk, samt på lättläst svenska i text och tal. Livsbild på Furuboda Utställningen Livsbild gjordes till en vandringsutställning, som turnerade runt och visades på flera platser i landet. Under några veckor på försommaren 2014 hade vi på Furuboda förmånen att ha utställningen på plats så att intresserade folkhögskoledeltagare, anställda och externa besökare kunde ta del av den. Finansieringen av denna visning möjliggjordes genom att Föreningen Furuboda fick ett föreningsbidrag från Kristianstad kommun. Den 20 maj invigdes utställningen i Furubodas aula, då Richard Hamilton, deltagare på Furuboda folkhögskola som bidragit till utställningen, klippte bandet tillsammans med Furubodas direktor Daniél Tejera. Under invigningen berättade Richard för ca 70 intresserade lyssnare, däribland lokaltidningen Kristianstadsbladet, om hur kul det var att bli utvald och vara en av de tjugo som fick medverka i utställningen. Att få åka till Stockholm, bo på hotell och möta många nya människor var också något som han gillade. Daniél Tejera och Richard Hamilton inviger utställningen Livsbild. 12

13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Richards berättelse Richard kommer från Halmstad och gick på Furuboda folkhögskola under åren Han skickade alltså in sin berättelse, som fick rubriken En dag i mitt liv, till Livsbild efter att hans kursledare i IT-kursen berättat om projektet. Richard hade fått en ny dator, och i sin text beskriver han glädjen och frihetskänslan att kunna uttrycka sig enklare: Det är roligt att lära sig nya saker och det allra bästa som hänt är att jag har fått ett tangentbord med inbyggd mus så nu kan jag använda min dator helt själv utan någon hjälp av min assistent. Det är himla skönt att kunna skriva vad man vill på Facebook utan att det ska gå via någon annans fingrar. I och med att jag behöver all hjälp alla dygnets timmar (är aldrig själv förutom på toa) är det skönt att kunna uttrycka sig fritt. Lena Nilsson och Matilda Andin Föreningsforum Richard Hamilton deltog med sin berättelse. FAKTA FÖRENINGEN FURUBODA Föreningen Furuboda är en ideell, idéburen förening som drivs utan vinstintresse. Föreningen har en kristen värdegrund. Föreningen blir i år 55 år och grundades 1960 med Ernst Skoog i spetsen. Då var medlemsavgiften 15 kr/år. Föreningen Furuboda hade under 2014 ca 1920 betalande medlemmar Medlemsavgift: 120 kr/år Gåvor och testamenten 2014: kr Arrangemang: Sju Brasaftnar med underhållning, Konstutställning under Påsken, Valborgsfirande med vårtal av Helén Redfors, Årshögtid med predikan av Oscar Lindström, utställningen Livsbild, tre Sommarkvällar med konserter, Julmarknad och ett antal Gudstjänster varav en med blåsorkestern Röke Blås. Paul Skoog har sjungit, spelat och informerat om Furuboda i samband med att olika grupper kommer på studiebesök och vid jul- och adventsbord. Kulturarrangemang arrangeras i samarbete med Studieförbundet Bilda. 13

14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Furuboda Assistans Hej Malin, kommer du ihåg mig, sa Jörgen Lennartsson? Förutom de vintergröna Rododendronbuskarna har den stora trädgården lagt sig till vinterdvala. På trappstegen upp till farstubron vilar två metallskenor. Innanför dörren möts man av en stor hall. Jörgen sitter i vardagsrummet och läser dagstidningen med fötterna vilande på en kudde på soffbordet. Villan där Jörgen bor med sin fru Berit ligger strax utanför Kristianstad. Direktor med visioner 1989 började Jörgen Lennartsson som direktor på Föreningen Furuboda. Han såg genast att organisationen hade en stor potential att utvecklas. En av de första utmaningarna var att bilda en egen folkhögskola, vilket blev verklighet Under Jörgens aktiva ledning engagerade sig Furuboda i handikappfrågor på ett nationellt plan och genomförde bland annat ett projekt som stöttade föreningar för personer med sällsynta diagnoser. När det behövdes ett nytt riksgymnasium för rörelsehindrade i Sverige var det säkert ingen slump att det hamnade i Kristianstad. Furuboda och Furuboda Assistans Den stora assistansreformen verkställdes i Sverige 1994, men innan dess hade Furuboda arbetat med personlig assistans i projektform, redan fån början med en vision om att arbeta mer utifrån användarens villkor. Detta fungerade lyckligtvis så bra att det blev naturligt att gå vidare och börja erbjuda personlig assistans i egen regi. En arbetsgrupp tillsattes som undersökte förutsättningarna både i teori och praktik. I det arbetet besökte man grundarna av Indepependent Living i Sverige, STIL, och flera andra assistanssamordnare för att se hur Furuboda skulle kunna bidra till att underlätta livet för personer med funktionsnedsättning. I nära samarbete med styrelsen och efter arbetsgruppens utredning fattades beslutet om att starta Furuboda Assistans AB, den 1 augusti Jörgen och enhetschef Malin Persson. 14

15 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Furuboda 2014 Falsk Parkinson Det började för drygt två år sedan, berättar Jörgen. Jag fick plötsligt svårt att hålla balansen på min cykel. Och jag kände mig yr, så minns han de första svårigheterna. Man gjorde skallröntgen och provtagningar. Talet påverkades och man misstänkte en hjärntumör. Det tog tid men till slut kom diagnosen. En aggressiv och ovanlig form av Parkinson. Att ge och att få hjälp Sjukdomen har nu gjort Jörgen rullstolsburen och delvis förlamad. Talet är påverkat men minnet fungerar som det ska. När Jörgen till slut själv behövde assistans funderade han först på att driva den själv men hustrun Berit ville ha hjälp. Då ringde Jörgen till Malin Persson, en av de först anställda i Assistansbolaget och mångårig medarbetare på Furuboda, och sa: Hej Malin, kommer du ihåg mig? På frågan om hur det känns det att vara i behov av assistans, svarar Jörgen. Det är lätt att veta hur den ska vara men svårt att ta emot den. Mitt behov av assistans ökar och jag söker nu fler timmar. Det är viktigt för mig att jag lever mina år så meningsfullt som möjligt. Att resa är väldigt roligt. Jag har nyligen varit i Dublin. Vi har också varit i Indien och jag hoppas kunna göra fler resor med assistans. Glömmer aldrig Furuboda Varje vecka åker Jörgen med färdtjänst till Furuboda. Där träffar han badmästarna Glenn och Christer i simhallen och får ett avslappnande karbad. All fysisk smärta försvinner i det varma vattnet, det är en behaglig stund, berättar Jörgen. Innan badet äter han lunch i matsalen och får en pratstund med sina gamla arbetskamrater och vänner. Tänk så fort livet kan ändras från att vara initiativtagare för ett assistansbolag till att själv behöva assistans. Marie Hallqvist Informatör FAKTA FURUBODA ASSISTANS Antal anställda totalt: 379 Kvinnor*/män: 271*/108 Antal utförda assistanstimmar: ** Antal kunder vid årets utgång: 47 **) en ökning med 25% jämfört med föregående år. Furuboda Assistans utvidgade sin verksamhet under 2014 och öppnade ett kontor i Lund. Assistent Walid ger Jörgen handmassage. 15

16 Projektintäkter Projektintäkter FÖRENINGEN FURUBODA ÅHUS % 38% Försäljning Försäljning 20% 20% Övriga löneanslag Övriga löneanslag Övrigt Övrigt EKONOMI I SAMMANFATTNING I OMI I SAMMANFATTNING 23% 23% Gåvor Gåvor Bokslut 2014 Föreningen Furuboda 4 t Föreningen 2014 Föreningen Furuboda Furuboda Intäkter Intäkter 2014, 2014, tkr tkr 2% 1% 2% 1% Bidrag Bidrag Kostnader Kostnader 2014, , tkr tkr tkr 3% 5% 3% 5% 16% 16% Projektintäkter Projektintäkter 14% 14% Personalkostnader Personalkostnader 38% 38% Försäljning Försäljning Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader 20% 20% Övriga Övriga löneanslag löneanslag 78% 78% Fastighetskostnader Övrigt Övrigt Avskrivningar, Avskrivningar, räntor räntor 23% 23% Gåvor Gåvor Kostnader Kostnader 2014, 2014, tkr tkr 3% 5% 3% 5% 14% 14% Personalkostnader % % Övriga Övriga rörelsekostnader Flerårsöversikt, tkr tkr Fastighetskostnader Avskrivningar, Avskrivningar, räntor räntor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader, exl. avskrivningar

17 Föreningen Furuboda Åhus ÅRSREDOVISNING OCH KONCERNREDOVISNING FÖR FÖRENINGEN FURUBODA ÅHUS Räkenskapsåret Styrelsen för Föreningen Furuboda Åhus avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Föreningen Furuboda Åhus är en ideell förening som bildades 1959 och har under 2013 haft betalande medlemmar. Föreningens vision är: "Självständiga och ansvarstagande människor med full delaktighet i ett öppet och tillgängligt samhälle". Enligt stadgarna skall Furuboda arbeta för att möta människors behov av folkbildning samt personlig, social och kulturell utveckling. Furuboda skall vidare medverka till att den enskilda människans kompetens och erfarenhet tillvaratas och kommer samhället tillgodo. Furubodas verksamhet Furubodas huvudsakliga verksamhet genomförs i form av folkhögskolekurser, uppdragsutbildningar, projekt och konferensarrangemang. Vår målsättning är att alla skall ha möjlighet att välja verksamheter på Furuboda. Vi lägger stor vikt vid bemötande och tillänglighetsfrågor. Verksamheten har bedrivits på huvudanläggningen i Furuboda, Åhus samt vid filialerna i Kristianstad och Malmö. Föreningen Furuboda är moderbolag till det helägda dotterbolaget Furuboda Assistans AB ( ), som etablerades 23 juni Flerårsöversikt Genomförda deltagarveckor Fhsk 4878 *) 4716 *) 4947 *) 4803 *) Extra platser, allmän kurs Medelantal anställda Personalkostn./verksamhetens 79% 74% 70% 72% intäkter Verksamhetens intäkter (tkr) Verksamhetens kostnader (tkr) exkl. avskrivningar Gåvointäkter (tkr) Kassalikviditet 127% 105% 143% 94% Soliditet 61% 56% 58% 52% *) Exklusive deltagarveckor SMF 1116 st (1260 st), SMF= Studiemotiverande folkhögskolekurs. Definitioner av nyckeltal framgår av tilläggsupplysningar 6 (29) 17

18 18

19 19

20 20