Redovisning från vårt systematiska kvalitetsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning från vårt systematiska kvalitetsarbete"

Transkript

1 Laholm Möllans Förskola Brödåkravägen Laholm Redovisning från vårt systematiska kvalitetsarbete Föräldrakooperativet Möllan Sammanfattning Förskolan Möllan drivs som ett föräldrakooperativ och har sin verksamhet i Ysby. Förskolan har två avdelningar Möllan 1-4 år samt Lagan 3-5 år. Förskolan har under året jobbat med att få barngrupperna mot målen: Barnen har en vilja att hjälpa och stötta varandra. Att barnen har ett problembaserat lärande. Barnen tar initiativ till lek och aktivitet. Ärende: I denna redovisning har vi sammanställt våra resultat utifrån våra mål i arbetsplanen för 2011 Vi har sett på vår måluppfyllelse genom konkreta händelser som vi iakttagit från vår dagliga verksamhet med barnen. Vi har analyserat och tänkt vidare vad det är vi behöver jobba vidare med under Förskolechef Jessica Hansson

2 Innehållsförteckning Underlag och rutiner i framtagandet och arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet -3- Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Normer och värden/trygghet Utveckling lärande/kunskaper Hälsa Ansvar och inflytande Förskola skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden -18 Styrning och ledning -19 Systematiskt kvalitetsarbete på möllans förskola -20 Prioriterade områden i arbetsplan Bilaga 1 enkätundersökning -22 Bilaga 2 Lekens betydelse

3 1. Underlag och rutiner i framtagandet och arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. På följande sätt har vi arbetat med framtagandet och arbetet med systematiskt kvalitetsarbete för Vi har jobbat ute på avdelningarna i våra arbetslag och under året planerat arbetet och observerat och sammanställt resultaten med barngruppen. Vi har utgått från våra mål samt händelser som sker när barngruppen utvecklas tillsammans utifrån de aktiviteter och metoder vi pedagoger har för att få barnen/gruppen mot målen. Utvecklingssamtal vår och höst samt extra vid behov Årsmöte Föreningsmöte Föräldramöte Forum för samråd Daglig tamburkontakt Daglig verksamhet Enkätundersökning med föräldrar. Vi har angivit resultat i redovisningen, genom att använda oss av betygsskala 1-5 där 1 är sämst och 5 är bäst. Vi har använt oss av frågorna och lagt in dem och resultatet i måluppfyllelse samt analys. Hela undersökningen finns med som bilaga 1. På planeringsdagar, veckoplanering och personalmöten har vi utvärderat, förberett, analyserat verksamheten. Personalen har aktivt lyft fram arbetsplanens mål synliggjort inför barn och föräldrar samt i arbetet med barngrupperna använt oss av olika metoder och arbetssätt med barnen i grupperna. Den dagliga verksamheten dokumenterar vi på tavlor i hallen med information vad vi gjort samt foto och tamburkontakt med föräldrar. Vi har under årets gång genomfört studier och observationer av barngruppen och barnen individuellt för att jobba vidare med gruppen mot målen i vår arbetsplan. Vi har använt enskild planering, veckoplanering samt planeringsdagar till detta arbete. Vi har under året haft ett föräldramöte gemensamt för avdelningarna. Där gick vi igenom Läroplanen för förskolan och belyste och gav föräldrarna en grund i vad Läroplanen för förskolan innehåller och hur vi i arbetslaget arbetar med den med konkreta exempel på metoder och aktiviteter samt förhållningssätt. VT bestod barngrupperna i förskolan av 25 barn. Personalen består av 6 tjänster fördelat på 4.75% i tjänst varav ca 65 % är avsatt till fritidshemmets verksamhet. Under HT minskade barngruppen och bestod då av 22 barn personalen består fortfarande av 6 tjänster fördelat på 4.80% i tjänst. Personalens tjänster har ökat på grund av omorganisering av förskolans inre arbetsorganisation det är nu avsatt 25 % tjänst till Förskolechef samt biträdande förskolechef

4 Nyckeltal 2011/VT 2011/HT Antal barn 1-3 år 13 9 Antal barn 4-5 år Antal pojkar 1-3 år 10 6 Antal pojkar 4-5 år 7 8 Antal flickor 1-3 år 3 3 Antal flickor 4-5 år 5 5 Andel barn med annat 0 % 8 % modersmål än svenska Antal inskrivna barn 1-5 år per årsarbetare. Andel årsarbetare med pedagogisk utbildning. Antal anmälningar och utredningar som behandlats utifrån likabehandlingsplanen Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Personella uppgifter Under vårterminen 2011 har det varit tre tjänster av personal som har bytts ut. Under den första delen av året slutade 1 förskollärare samt en fritidskonsult samt i mitten av sommaren slutade en barnskötare. Under vårterminen hade vi tillfälliga kända vikarier på dessa tjänster. Vi sökte aktivt efter att finna personal med rätt kompetens och utbildning. Under sommaren ersattes barnskötartjänsten med en ny barnskötare. Under hösten tillsattes fritidspedagogstjänsten samt en Lärare för de yngre åren som arbetar som förskollärare. Hon kommer att komplettera sin utbildning för att bli behörig förskollärare. Under den första delen av året har föräldrakooperativet haft en Föreståndare med förskollärarutbildning som har arbetat både i barngruppen och administrativt arbete. Under sommaren togs ett beslut att öka och ändra Föräldrakooperativets tjänster eftersom det i den reviderade Läroplanen för förskolan och läroplan för skola ska ha en Förskolechef tillika rektor. Den tjänst som tidigare var en föreståndartjänst med 12.5% tjänst ändrades till 25 % fördelat på två personer. En förskollärare innehar tjänst som Förskolechef samt en förskollärare som är biträdande förskolechef med administrativa uppgifter. Avdelningar är separata mellan Under öppning och stängning har vi sammanslagning av grupperna, vilket sker på avdelning Lagan där även fritidshemmet ingår under dessa tider. Under vårterminen har avdelningen Möllan med barn mellan 1-3 år haft en förskollärare, en barnskötare samt en outbildad barnskötare. Under höstterminen har avdelning Möllan en förskollärare, en lärare för de yngre åren samt en barnskötare. Under vårterminen bestod Lagan, av barn mellan 4-5 år av, två förskollärare. Höstterminens personal bestod av en förskollärare samt en barnskötare

5 Ekonomiska uppgifter Ekonomin har under året varit stabil. Under första halvåret var det fler barn i verksamheten samt att det var flera vikarier som gjorde att personalens löner reducerades en del jämfört med att vi brukar ha med personal med högskoleutbildning. Under hösten minskade antalet barn i förskolan något men fritidshemmet hade en stor barngrupp. Det ekonomiska läget förändrades genom att fler personal med högskoleutbildning anställts men är fortfarande på en stabil nivå. Under sommaren kunde kooperativet stänga helt under tre veckor då ingen hade behov av omsorg. Detta är positivt och gynnsamt för ekonomin samt att personalen kunde avveckla stor del av sin semester, samt uttag av föräldraledighet som är en gynnsam faktor. Flera veckor bestod av lägre barnantal samt att förskolan kunde slå ihop sina grupper under denna tid samt att även fritidshemsbarnen fanns med gruppen. Att vi arbetar på detta sätt gör att vi kan ge barnen en god verksamhet och kompisar fast barnantalet reduceras. Föräldrakooperativets inkomster kommer i största del från Laholms kommun i form av barnpeng. Övriga inkomster kommer från föräldraavgifter samt en medlemsavgift per familj. Fördelning av inkomster: Bidrag från Laholms Kommun Föräldraavgifter/ samt medlemsavgift Föräldrakooperativets största utgifter är personal, hyra av lokal, material samt mat och transport. Fördelning av utgifter: Personalkostnader Hyra av lokaler Material samt förbrukning Mat och transport Dessa uppgifter ovan i tabellerna gäller hela Kooperativet inkluderat fritidshemmet Kvarnen. Materiella uppgifter Öppettider: Föräldrakooperativet bedriver sin verksamhet i hyrda lokaler i centrala Ysby som ligger 6 km från Laholms centrum. Föräldrakooperativet driver förskoleverksamhet med två avdelningar samt ett fritidshem Verksamhetens öppettider styrs av våra medlemmars behov samt av riktlinjer från Laholms kommun. Under första delen av året har vi i stort sett haft öppet mellan med undantag för vissa dagar med öppning Under hösten utökades behovet av tidigare öppning till 6.15 samt att behov av omsorg 5.30 till vid vissa tillfällen - 5 -

6 Avdelning Möllan: Har sin verksamhet på Brödåkravägen 10 som är en lokal som vi under första halvåret hyrde av Laholmshem. Under hösten såldes Fastigheten till Mattias Birgerson som nu är vår Hyresvärd. Denna lokal är 160 kvm. Omgiven av en stor utegård med fina lekredskap gungor, klätterställning med rutschkanna samt andra motoriska redskap, lekstuga och sandlåda. Gården har varierad terräng med asfalt, gräs och en fin skog. Avdelning Lagan: Har sin lokal på Munkagårdsvägen 1 som är en del av Ysby skola. Lokalen har en yta på 200 kvm.denna lokal används även av fritidshemmet Kvarnen på eftermiddagarna. Vi har där tillgång till skolans utelekplats med gungor, rutschkana, sandlåda, klätterställning, fotbollsplan, gungbräda, pingisbord. Även denna gård är varierad med asfalt, gräs och grus. Alla avdelningarna får använda skolans gymnastiksal. Närmiljö: Vår närmiljö består av fin natur med bra utflyktsmål för alla åldrar. Vi har tillgång till bokbuss samt att det finns buss vi kan åka med till Laholm centrum. Investeringar: Under första delen av året gjordes inte så stora inköp förutom förbrukningsvaror. Vi har under året 2011 gjort inköp av leksaker och annat material som användes i barngrupperna. Vi har under året tagit bort alla handdukar och ersatt dessa med engångspapper samt ny behållare för tvål som är bättre och lättare för barnen att klara själva. Vi har köpt in ett höj och sänkbart skötbord till Möllan avdelningen. Vi har inrett ett kontor. Utegården på Lagan, Kvarnen har fått en del staket som inhägnar gården säkerhetsmässigt samt att vi köpt in en kompisgunga med stötdämpande plattor. Fritidshemmet behövde lite nya stolar. Under året har vi vid två tillfällen uppdaterat leksaker och förbrukningsmaterial till verksamheten. Barngrupperna: Vi anser att det är viktigt att barnen får vistas i en barngrupp som utvecklar barnet på den nivå de befinner sig utifrån mognad och personlig utveckling. Vi har inga fasta åldrar i grupperna så det kan variera mellan terminerna. Under våren var Möllan gruppen större och krävde en personal till mot höstens barngrupp med färre antal barn samt att de inskrivna barnen blev äldre. Nya barn som kom till gruppen var äldre tre, fyra år. Vi ser alltid efter vilka barn vi har och vilka behov barnen har. Vi har även samarbete mellan avdelningarna där de största barnen deltar på vissa aktiviteter t.ex. skogen, gymnastik. Lek ute sker gemensamt eller avdelningsvis under olika tidpunkter under dagen. Lagan gruppen bestod under våren av barn mellan 3-5 år och var 13 st. med två personal. Under hösten var de 12 barn mellan 4-5 år

7 Vi har fortfarande möjlighet att ha fler barn i vår verksamhet. Vi önskar dock fortfarande att ha små barngrupper då vi ser att barn mår bra av mindre grupper. Skulle vi öka barnantalet i grupperna betyder det att vi behöver mera tjänste% i personalgrupperna. Under våren lämnade vi över tre barn till två andra förskolor samt att tre barn överinskolades till förskoleklass i Ysby skola samt Våxtorp Årets inskolningar har i största del varit under hösten 2011 och det ser vi positivt på. Det blir mindre ändringar i grupperna och vi kan arbeta med en stabil grupp. Men det är inget man kan utesluta att vi tar in barn, när det finns behov om vi har plats. 3. Resultat, måluppfyllelse och analys utifrån nationella mål, riktlinjer och enhetens arbetsplan för Normer och värden/trygghet Det är viktigt att personalen. Aktivt arbetar med normer och värden som en integrerad del i arbetet med barns utveckling och lärande och kopplar samman det med hur barn utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande. Uppmuntrar och stödjer barns delaktighet och inflytande samt stödjer dem i att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö i vardagliga situationer. Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan kommer vi att använda oss av förkortningen (SKOLFS 2005:10) Mål: Barnen har en vilja att hjälpa och stötta varandra. a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten Använda alla naturliga vardagliga situationer och aktiviteter. Stimulera samt uppmuntra barnen att hjälpa varandra, trösta, hämta napp, nalle, hjälpa varandra vid t.ex. påklädning. Vänta på sin tur, lyssna till andra, visa respekt och intresse för vad andra tycker och tänker. Att alla hjälps åt när vi städar. Personal som vägleder barnen i rätt riktning och vara en god förebild. Inbjuda kompisar i leken. Vuxna som visar och hjälper barn hur man är en bra kompis, ta upp aktuella händelser. Se varandra, hjälpa andra, vid problem hämta en vuxen om det behövs. Lära sig turtagning i lekar samt användning av lekredskap. Respektera varandra och ta hänsyn till andra vid t.ex. promenad i rep. Samarbetsövningar

8 b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella målen Barnen har en vilja att hjälpa varandra. Det ser vi dagligen i flera återkommande vardagliga aktiviteter/situationer. Dessa situationer kan t.ex. vara påklädning, lek, turtagningssituationer vid maten samt tröstande situationer. Vi ser det i form av att barnen ger andra hjälp i t.ex. tamburen att få på sina kläder eller att finna sina kläder, att de kommer och uppsöker en vuxen om en incident har hänt eller att några barn är oeniga i leken. Hos de yngre barnen ser vi att de håller koll på varandras saker, vagnar, gosedjur och snuttefiltar. Barnen vill även trösta och göra det gott för andra som är ledsna. Vi har sett hos de mindre barnen att de har vilja och ser andra barns behov t.ex. barnen som ej lärt sig gå, då har barnen kommit med en bobby car (liten bil) som barnen åker på och kan då mera självständigt delta i lek och själv förflytta sig. Barnen kunde även se denna bobbycar som barnets egendom, vi kunde höra den ska Pelle ha. Vi ser att när vi är tillsammans både de äldre och de yngre barnen visar de äldsta barnen stor empati och vilja att hjälpa de yngre med påklädning tröst oh tar med dem i aktivitet. Vi jobbar för att ha två avdelningar, där vi kan arbeta med barnen på deras utvecklingsnivå. Vi ser när vi har gemensamma fester och tillställningar att barnen visar respekt och hänsyn för att det är barn i olika utvecklingsnivåer och att aktiviteternas svårighetsgrad kan variera. Uppgifterna kan vara både svårare eller lättare för vissa men då hjälps barnen åt att lösa och genomföra aktiviteten, t.ex. vid en tipspromenad är det ofta någon äldre som hjälper till att t.ex. köra en vagn, ta hand om ett mindre barn, hålla i handen. Det gäller även vid promenader och utflykter samt vid måltidssituationer då de äldre kan hjälpa de yngre. Utifrån vår enkätundersökning har föräldrarna svarat på frågan om de anser att vi i förskolan lär barnen att vara snälla och visa respekt och hänsyn till andra 18 % anger betyg (4), 69 % ger högsta betyg (5) samt att 13 % har ej svarat på frågan. Det tolkar vi som att föräldrarna med deras insyn i och av vår verksamhet ser det hos sina och andras barns bemötande av varandra. Vi arbetar spontant med rollspel i personalgruppen i olika aktuella händelser som sker. Där ser vi att barnen tycker det är pinsamt och de kan förklara och vägleda vad som t.ex. hade varit bättre att göra eller vad som är rätt eller fel att säga i olika situationer. Dessa situationer kan handla om t.ex. uppförande hur vi tar kontakt med varandra samt vad är okey att säga till andra. I vår enkätundersökning ställde vi frågan om det var engagerade och bra pedagoger på förskolan och där svarade 19 % betyg (4) och 81 % angav högsta betyg (5). Vi utgår då från att föräldrarna anser att vi jobbar på ett bra och stimulerande sätt med deras barn. Under året 2011 har flera nya barn börjat i grupperna samt att barn flyttats från Möllan till Lagan. Vi ser även i denna situation att nya grupper bildats men att de som varit här tidigare ger nya barn chans att bli en del i gruppen. Vi ser att barnen tar med varandra i lek, vill lära känna nya och frågar och kan sakna de barn som lämnat oss. Från enkätundersökningen ser vi att 50 % anger högsta betyg(5) och 50 % anger betyg(4) på om deras barn har kompisar i förskolan. Under året har Lagangruppen (barn 3-5 år) arbetat med Nallen Elsa och temat veckans stjärna där ser vi att barnen är intresserade att se och höra vad Elsa gjort hemma hos kompisen och barnen har fått tränat på att se och uttrycka positiva egenskaper hos sina kompisar. Detta har vi som personal sett som ett utvecklande arbete hos barnen med att se inre kvalitéer hos varandra framför de yttre som är mer konkreta och synliga. Vi ser även att barnen växer av att få vara lite extra uppmärksammade under en samling samt att det är bra för barnen att få höra och få ett skriftligt bevis på vad andra tycker om dem som kompis. När vi är ute på promenad tränar vi barnen att hålla i ett promenadrep. Barnen har då en vuxen först och en sist. De underlättar för barnen att de har sin plats och vi upplever dem lugnare och det uppstår färre diskussioner samt att barnen får träna på att visa hänsyn för andra samt att gå i en gemensam takt och hålla gruppens tempo. Barnen är duktiga på detta och oftast går det bra. Det kan hända att det blir oenigheter om var i ledet man vill gå samt om tempot, då får vi - 8 -

9 förklara för barnen att vi är en grupp vi håller ett tempo som alla klarar av. Det är den vuxne som bestämmer tempot som är enligt vad barnen hänger med i, samt att det är olika barn som går först och sist. Där tränar vi att man inte alltid får som man önskar men barnen kan se rättvisan i att ibland är det min tur och ibland ett annat barn. c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför Vi vill under 2012 utveckla barnen i sin förmåga att fungera enskilt och i gruppen. Vi ser att barnen behöver få flera tillfällen att leka i mindre grupper samt med kompisar från båda avdelningarna och kommer i januari 2012 starta lekgrupper som vi vill ska ge barnen ro i leken samt nya gruppsammansättningar. Grupperna kommer att bestå av samma barn för att gruppen ska lära känna varandra samt utvecklas framåt. Lekgruppernas aktiviteter kan bestå av t.ex. bygglek, affär, restaurang, docklek m.m. Vi kommer även att se på lekmiljön och se på att hitta ny rekvisita som kan stimulera leken. Vi kommer även att återuppta Nallen Elsa samt hennes nya kompis räven Maxi som vi ser har gett goda resultat i barnens utveckling av att se positiva sidor hos kompisarna Utveckling och lärande/kunskaper Leken utgör grunden i barns utveckling och lärande. Det är därför viktigt att personalen. Organiserar verksamheten så att barnen ges rikligt med tid, rum och material för olika former av lek samt ger dem upplevelser som stimulerar fantasin, kreativiteten och förmågan att leka. (SKOLFS 2005:10) Mål: Barnen har ett problembaserat lärande a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten Låta barnen själva experimentera och finna lösningar. Låta barnen fundera och att förstå orsak verkan varför blev det som de blev? Låta barnen få insikt om att olika svar kan vara rätt. Vuxna som visar intresse för barnens undringar och aktivitet och lek. Ha stimulerande material. Ha varierat utbud av aktiviteter. Ha en miljö som väcker nyfikenhet och lust att upptäcka och uppleva samt olika upplevelser

10 b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella målen Vi vill under 2012 utveckla barnen i sin förmåga att fungera enskilt och i gruppen. Vi ser att barnen behöver få flera tillfällen att leka i mindre grupper samt med kompisar från båda avdelningarna och kommer i januari 2012 starta lekgrupper som vi vill ska ge barnen ro i leken samt nya gruppsammansättningar. Vi har under året arbetat med att barnen i oenigheter/ konflikthantering, att barnen ska se vad som orsakade att de blev som de blev samt se sig egen del i händelsen/ situationen. Vi ser at det är ofta svårt för barnen att se sin egen del i situationen, barnen har lättare att se den andra partens del och det är inte. Vi har under slutet av året arbetat med en metod som har redskapet ritsagor som kommer från litteraturen (Barn som väcker funderingar Gunilla Gerland, Ulrika Aspeflo). Vi ser genom att ta barnen åt sidan ge dem tid och på ett konkret sätt rita upp händelseförloppet ser barnen lättare och vill berätta vad som skett. Vi har även upplevt att om vi hade gått på det vi trott, eller det barnen sa först, kunde de hänt att fel barn fick skulden för händelsen. Vem känner inte igen denna situation det var Pelle som knuffades sanning var att Pelle var ledig denna dag. Vi upplever att barnen växer blir stolta att reda ut. De är även mera villiga till kommunikation när det blir konkret för dem. Detta är något vi vill utveckla och fortsätta jobba med. En kommentar från ett barn; Kan jag få ta med den hem och visa min pappa? Barnet var stolt fast det var han som var orsaken. Vi har även med oss från uppstart hälsofrämjandeförskola den såkallade Coca Cola flaskan Att barn behöver olika metoder för att komma till en försoning samt att för en del kan det vara lätt att se orsak - verkan samt finna lösningar snabbt, en del barn behöver längre tid innan de kan känna sig bekväma och vilja bli vänner. Vi vuxna bör respektera att de tar olika tid för barnen att vara beredd till en försoning. Den så kallade Cola flaskan symboliserar att kolsyran rinner över (pyser)- konflikten är i gång, när bubblorna sakta avtar och sjunker ner i flaskan är konflikten under bearbetning och man är redo för en försoning. Under året har vi även arbetat med att stimulera leken och göra vår miljö mer lättöverskådlig både för barn och vuxna. Vi har ändrat på lokalernas utformning och ser genom detta att barnen l nu mera leker med leksaker som de tidigare inte gjorde. Små barn vill vara där andra är så när dockleken/ matserveringslek blev en mer central plats var det en lek som många ägnade sig åt. Vi har även mot slutet av året jobbat med aktivitetslådor när vi jobbat med julpyssel. I dessa aktiviteter ville vi att barnen skulle få ett mer varierat utbud av aktiviteter de skulle få göra. Detta arbete var på avdelningen för de mindre barnen och ofta hann vi bara ta från en låda och alla ville ha samma låda fast resultatet kunde bli olika beroende på materialval ur lådan. Detta vill vi fortsätta med och vi hoppas på att barnen får förståelse och tålamod att undersöka fler lådor innan val av aktivitet görs. Genom att arbeta med enkla experiment har barnen fått prova på och försöka förstå varför det blir som det blir och vad som händer. Det är de stora barnen som mest jobbat med dessa aktiviteter. Barnen har även fått uppleva att de klarar av experimentet men inte pedagogerna. Detta arbetssätt var roliga stimulerande situationer för barnen. Personalen från alla kooperativ har haft en studiekväll där vi lyfte fram detta tema. Vad vi i dag gör inom detta område samt att vi delade med oss av aktiviteter som andra gjort och sett ett lyckat resultat av. Det var en givande kväll tillsammans som vi sedan kunde bygga vidare på. Experiment handlar inte bara om de kemiska och fysikaliska delarna utan även med färg och form. Vad händer med färgerna när de blandas? Var blev den gula färgen av varför blev allt brunt?

11 Vi ser även det i sandlådan när de experimenterar med sand och vatten. Barnen på Möllan skulle göra en sjö. Vi tog flera hinkar vatten. Det blev en sjö en liten stund sedan var den borta. De väcker funderingar hos barnen. De letade djupare och djupare men fann inte sjön. Vi har även experimenterat och gjort t.ex. tavlor med färgtryck av deras hand. Det är för de mindre barnen en upptäckt. Här är min riktiga hand och nu en annan hand, där en del upplever det otäckt fast de flesta små älskar att kladda och vara kreativa. Deras hand blev till ett höstträd med cornflakes. En kommentar vid mellanmålet när några cornflakes trillat ner, ett barn sa. Ska vi äta dem nu? Ett annat barn svarade. Nej den limmade vi fast vi äter inte lim. Där ser vi att barnen minns vad vi gjort samtidigt som de vet att vi ska inte äta lim. Detta var en kommentar från ett barn i 3 års ålder. c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför Vi önskar att jobba vidare med att utveckla att hjälpa barnen att lösa situationer då de inte är helt överens med ritsagor. Att all personal blir förtrolig med metoden samt att se till att det finns tid och att vi i personalgruppen hjälps åt. Det krävs att man ska kunna ta tag i den aktuella situationen när den händer, det blir inte lika bra resultat om en händelse bearbetats tre timmar senare. Barnen har då glömt händelsen, eller tappat intresset. Vi kommer under 2012 att ha som mål: Barnen utvecklar sin förmåga att fungera i grupp och enskilt. Vi vill då fortsätta att lyfta fram att individerna är värdefulla samt vad som krävs/förväntas av en grupp. Gruppen har styrkor som ett enskilt barn har nytta av. Arbeta med avdelningens och förskolan regler som barn och vuxna gemensamt beslutar Hälsa Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förstå vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Skolverkets läroplan för förskolan LpFö 98 reviderad 2010 Mål: Barnen ska känna glädje över att använda kroppen aktivt samt få en sund kosthållning. a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten Utevistelse: Låta barnen vara mycket ute. Utveckla utemiljön så den stimulerar barnen till fysisk aktivitet. Ha varierade utbud av aktiviteter året om t.ex. Bad, pulkåkning, skridskor om det är möjligt beroende på vädret. Gå eller åka på utflykt i vårt närområde med omnejd. Gymnastik: Ha gymnastik en gång i veckan med allsidig träning som stimulerar barnen till att vilja röra sig aktivt

12 Använda bamsegympa med glad musik och allsidig träning, övning och lekar aktiviteter för barnen där de även tränar begrepp, färger, antal och koordinationsförmågan. Använda Röris (friskis och svettis program för förskola) som ett inslag i samlingar ute som inne när barnen har behov att göra sig av med extra energi. Måltider: Ha välplanerade mellanmål som är varierande med näringsriktigt innehåll. Servera frukt var dag. En del barns föräldrar bakar hembakt bröd som vi serverar. Vi bakar till mellanmål med barnen. Barnets välbefinnande: Se till barnets mående enskilt och i grupp samt skapa harmoni. Vägleda barnen till att själva vilja och våga reda ut situationer med meningsskiljaktigheter. I lägen där de inte kommer överens, eller där de känner att situationen inte är hanterbar för dem finns pedagogerna alltid där som stöd och hjälp. b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella målen Alla grupper i förskolan vistas mycket ute. Vi upplever att barnen gillar att vara ute. Det är alltid full aktivitet och de använder aktivt gårdarna vi har till förfogande. Vår utemiljö har varierade utbud av grovmotoriska aktiviteter samt att vi under våren, sommaren flyttar vi ut många av aktiviteter. Det går utmärkt att måla, spela spel, leka med dockor och byggmaterial på filtar ute. Utifrån vår enkätundersökning svarar föräldrarna att 6 % angav betyg (3)37 % angav betyg (4) samt 44 angav betyg (5) på om utemiljön är anpassad för förskolebarnen samma resultat för båda våra gårdar. Vi väljer även att under våren, sommaren ha gymnastiken ute. Vi gör då andra aktiviteter som är lämpligt att göra ute t.ex. brännboll, fotboll, hinderbana, vattenlek. Vi använder oss i stort sett varje vecka av naturen. Vi går till skogen eller turer i vår närmiljö. Vi har kojor i närheten som alla barn oavsett ålder kan komma till. Utifrån vår enkätundersökning svarar föräldrarna på frågan om det på förskolan ges tillräckligt med tillfällen för rörelseträning och gymnastik där angav 6 % betyg (3) 25 % angav betyg (4) samt 50 % angav betyg (5) samt att 19 % ej svarat på frågan. Vi har under året inte kommit iväg på lika många turer utanför Ysby. Detta beror delvis på att vi har haft flera mindre barn som kräver att åka bakåtvänt i bilen och vi åker alltid säkert om vi ska på utflykt. Vi har även under våren sommaren haft vikarier samt att det har varit ny personal i grupperna och vi har då satsat på att de ska få bli kända i närmiljön först. Vi hoppas under nästa år att kunna återuppta att åka på flera turer utanför Ysby till de härliga ställena vi brukar besöka. Vi har haft gymnastik med båda grupperna en förmiddag i veckan. De större barnen har gymnastik i skolans gymnastiksal där vi har arbetat med Bamsegympa, ofta som uppvärmning. Det är ett koncept som barnen känner gott i gen och de flesta av barnen kan och har utvecklats i övningarna. De är delaktiga och följer bra med. Vi har även satsat på att göra stationer där barnen tränar att klättra, hoppa, åka kana, balansera, kasta bollar med mera. På gymnastiken har vi upplevelser av att barnen ofta kommer med egna förslag på aktiviteter och där försöker vi så ofta det går att följa upp, ge respons, ta deras förslag och genomföra deras önskemål. Vi tror att barnen har upplevelser av att det är en bra arena att komma med förslag med snabb feedback och vi hoppas att barnen även ska komma med flera förslag under andra delar i vår verksamhet

13 De yngre barnen har rörelseträning på förskolan. De är mindre och har större utbyte av att ha rörelseträningen på sin avdelning och inte behöva förflyttas upp till gymnastiksalen.vi har bra med material och utrymme för att träna och göra de övningar som gruppen har behov av. Vi har även under hösten ändrat på lokalens utformning så nu har vi ett rum med kuddar och rutschkana samt motorikklossar som tränar barnens balans. Det går utmärkt att ha rörelseramsor och små stationer där barnen kan träna rulla, kullerbyttor med mera. Detta rum är populärt och används flitigt av barnen under alla dagar. De yngre barnen upplever vi mer trygga och att de vågar mera när de är på avdelningen Möllan. De äldre barnen i Möllangruppen har under hela året deltagit på gymnastiken med Lagan. Vi ser att det är viktig att vi samarbetar för att ge barnen de bästa utifrån deras utvecklingsnivå. Får man utvecklas i den grupp man passar ser vi att vi når längre med barnen. Vi har varierade planerade mellanmål med olika innehåll. Vi serverar helst grovt bröd och vi har fått höra från föräldrar att barnen ej vill ha det hemma men här på förskolan äter alla bra av det. Vi ser det även viktigt att vi kan ha fest och lite gottefika som barnen tycker det är med t.ex. äppelpaj, bullar. Utifrån enkätundersökningen svarar 6 % betyg (3) 25% angav betyg (4), 50 % angav betyg(5) samt 19% ej svarat på frågan. Utifrån detta resultat anser vi att vi är på rätt väg. Vi har även i personalgruppen tagit upp detta och en pedagog har nu ansvar för att planera mellanmål utifrån att de ska vara hälsosamt samt varierande. Samt att vi pedagoger låter mellanmålet prioriteras eftersom en går från barngruppen under denna tiden då vi ej har någon personal som jobbar i köket. Vi tycker det viktigt att man kan mysa och ha en fest med extra inslag ibland både spontant och vid planerade tillfällen. Barnen får då vara med och baka och ordna till festerna. Vi anser även att det är viktigt för gruppens vi känsla att alla barn blir inbjudna till dessa större planerade fester t.ex. påskfest, karneval, nallefest och julfest. c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012 Vi kommer under 2012 att fortsätta arbeta med detta område på de sätt vi jobbat under detta år. Lagans utegård kommer att utvecklas mera med en ny kompisgunga samt nya lekhus och snurrpinnar. För att föräldrar ska få mer insikt i vad som sker utöver de planerade aktiviteterna hoppas vi på att det systematiska kvalitetsarbetet kommer att ge föräldrar större insikt i att allt vi gör även under de tider då det ej är samling är stimulerade aktiviteter i form av t.ex. rörelseträning. Vi har på avdelningarna satt upp en blomma som talar om vad det betyder och vad det omfattar att i dag har vi lekt. Vi vill att föräldrarna tittar på och ser vad leken tränar barnen i för olika situationer. Se bila Ansvar och inflytande Det är viktigt att personalen. Utarbetar former för barns delaktighet och inflytande där alla barn ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning om vad som är meningsfullt och roligt i förskolan, oavsett ålder, kön, social och kulturell bakgrund. (SKOLFS 2005:10) Mål: Barnen tar initiativ till lek och aktivitet a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten

14 Att vi som pedagoger är lyhörda inför barnens intressen, önskemål i verksamheten. Att vi som pedagoger kan gå utanför vår planerade verksamhet för att ta barnens idéer och verkställa dem så att barnen ser att det lönar sig att komma med idéer. Ha en förslagslåda på avdelningen där barn föräldrar kan komma med förslag på verksamhet. b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella målen Vi har under året jobbat med att försöka få barnen att komma med flera önskningar om verksamhet. Som vi skrev tidigare upplever vi att det är flest som kommer med förslag när vi är i gymnastiksalen. Vi som pedagoger ser även att barnen får vara med och påverka sin verksamhet genom t.ex. vistelse i skogen. Då kan vi börja gå och frågar vid kyrkan ska vi gå mot höger eller vänster, då kan vi gå mot det mål som flest röstar på. Vi försöker även i leken på avdelningen att fråga barnen t.ex. efter samling, mat om vad de vill göra och då kommer barnen med sin egen önskan samt att barnen delas in i mindre grupper spridda över avdelningen. Vi ser att barnen kommer snabbare i lek genom detta sätt att jobba. Vi ser ibland att vissa barn svarar som deras bästa kompis men så är det nog ibland. Genom detta arbetssätt kan även nya barn lättare ha chans att komma in i leken för de väljer vad de ska leka och så kan vi pedagoger finnas där för att hjälpa och stötta. Med de mindre barnen är det bra att även kunna avgränsa området genom att när en grupp leker stänga dörren och en pedagog finns i rummet och deltar i leken eller aktiviteten. På Möllan med de mindre barnen blir det lugnare tempo efter maten då de flesta sover. De som är vakna får en lugn miljö som ger barnen goda förutsättningar för lek i mindre grupp med en pedagog. Barnen kan även vid vissa tillfällen få välja om de vill vara ute eller inne. När vi startade upp med förslags låda var de flera barn som kom med idéer. Det handlade mycket om pyssel och att vi skulle skaffa material som skokartonger och flera toa rullar att pyssla med. För oss gällde det då att ordna detta så barnen fick respons. Barnen själva sa: vi har toa rullar hemma. Som de då tog med till förskolan. Vi har även fått in förslag på studiebesök som vi självklart planerade in. Ett studiebesök ska planeras och bokas tid för. Därmed kan det inte alltid ske när frågan kom till oss. Vi ser ändå att studiebesöket var barnets/ familjens initiativ. Utifrån enkätundersökningen svarar föräldrarna på frågan får mitt barn vara med och påverka verksamheten 6 % angav betyg(3) 37 % angav betyg (4),44% angav betyg(5) samt 13 % svarade ej på frågan. Vi kan från detta resultat anta att föräldrarna inte ser de arbetet vi beskriver ovan i samtal emellan föräldrar och barnen. Kanske inte barnen kopplar detta vi gör som att vi t.ex. väljer att gå från de planerade till något annat. Detta får vi bli bättre på att tydliggöra. Som det ser ut i dag finns det en planering i hallen med vår plan och dagsrapporten visar vad vi egentligen gjorde. Vi ser att barnen i den spontana leken är sysselsatta, det är alltid full aktivitet och barnen tar med varandra i lek och aktivitet. När vi är ute används hela gården aktivt av de flesta. Vi ser att de gärna rör sig runt och de flesta lekredskapen används flitigt. Vi upplever att barnen som går på Lagan har trygghet och känner att skolgården är deras hemmaplats, fast de vill även komma med och leka på Möllangården, bara det inte blir för ofta. Med den grupp vi har nu upplevs det mindre motstånd än föregående grupp då barnen var äldre och gav mer uttryck för att vara på skolgården. Vi tycker att det är viktigt att där lyssna på barnen och vara mestadels där de har sin avdelning. Eftersom vi samarbetar och öppnar och stänger på Lagan är det viktigt för oss att Möllanbarnen finner sig till rätta på båda avdelningarna och gårdarna. Därför finns det material både inne och ute för de barnen då de vistas på Lagan. Vi har även vidtagit återgärder ur

15 säkerhetssynpunkt med en mera inhägnad lekgård vid sandlådan det är en plats som de mindre barnen uppskattar c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012 Vi önskar att fler ska komma med förslag och även få föräldrarna att hjälpa sina barn med lappar som de sedan lägger i lådan. Vi hoppas även då att föräldrarna ska kunna se att deras barns önskningar och förslag tas upp i verksamheten. Samt att vi får dokumentera, ge bättre/ mera information till föräldrarna vad som är förslag som kommer från barnen. Då kanske vi kan få högre svars % i denna fråga Förskola, skola och hem Det är viktigt att personalen. Tar hänsyn till föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka förskolans verksamhet genom att se till att det finns olika former/forum för inflytande och samverkan. (SKOLFS 2005:10) Mål: ge föräldrar insikt samt möjlighet att delta/utveckla vår verksamhet. a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten Förankra vår arbetsplan med föräldrarna. Ge information om vad som händer och har hänt i verksamheten. Skriva vår planering för veckan i planeringskalender i hallen på respektive avdelning. Delge utvärderingar t.ex. kvalitetsredovisning och kooperativets verksamhetsberättelse till föräldrarna. Dokumentera verksamheten via foto som visas i fotoram i hallen. Daglig information om vad som har hänt på avdelningens witheboard tavla. Skriftlig information finns i föräldrapärmar i hallen. Genomföra föräldramöte där vi delger vårt pedagogiska arbete. Starta upp forum för samråd med föräldrarna. Vi önskar oss aktivt deltagande föräldrar som tar sig tid till att vara delaktiga samt besöka vår verksamhet. Vi åker gärna på besök hem och till arbetsplatser som föräldrar kan erbjuda. Ha förslagslådan öppen för föräldrar som kan tipsa om aktuella intressanta aktiviteter. b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella målen På höstens föräldramöte gick vi grundligt igenom den reviderade läroplanen för förskolan och tog upp konkreta ex. på vad vi anser är viktigt samt metoder vi arbetar efter. Enligt enkätundersökningens fråga om det på förskolan hålls givande föräldramöten med passande innehåll angav 19 % betyg (4) samt 69 % angav högsta betyg(5) samt 19%svarade ej på frågan. Från detta resultat drar vi slutsatsen att det var bra och nyttig information. Vi har tidigare valt att dela upp avdelningarnas möten för att ge den information som passar de aktuella grupperna men nu under höstens möte var de gemensamt för att vi ansåg att det var information alla hade nytta

16 av. Samt att vi då även kunde presentera vår nya personalgrupp. Vi tycker det är viktigt att alla vet vilka som jobbar i kooperativet fast de inte har huvudansvaret om just deras barn. Själva tyckte vi mötet innehöll viktig information samt var lärorikt för alla eftersom vi i stort sett är en ny grupp som arbetar är det bra att ha samma grund att stå på. Vi har under året arbetat på följande sätt att få ut information via mail hem till föräldrarna samt att denna hängs upp i förskolan hall så alla kan följa med. Årets kvalitetsredovisning har funnits i föräldrapärmen på var avdelning likaså arbetsplaner och redovisning av kommunens tillsynsbesök. På föreningsmöten och årsmöten har vi även haft chans att presentera hur det går för förskolan ekonomisk sett samt redovisa vår verksamhetsbeskrivning. När styrelsen har saker de vill gå ut med till föräldrarna har vi samarbetat och tagit in information i avdelningarnas utskick av information. Utifrån enkätundersökningen kan vi se resultat i frågorna på mitt barns förskola har vi en engagerad förskolechef där 13 % angav betyg (4) samt 87 % angav betyg (5) samt frågan på mitt barns förskola har vi en engagerad styrelse där svarade föräldrarna 6 % angav betyg (3) samt 6 % angav betyg (4) 75% angav betyg (5) samt 13 % svarade ej. Utifrån dessa resultat verkar det som de flesta är nöjda men vi ser att vi hela tiden kan och är i utveckling. Under hösten startade vi även upp forum för samråd.till denna träff kom endast tre familjer samt att en skriftligt svarade oss på det vi skulle diskutera. Vi ser att ju flera möten vi har under en termin får vi mindre deltagande. Det har vi diskuterat och kommer att erbjuda färre tillfällen men att ta upp flera saker till diskussion och information till föräldrarna, för att få högre deltagande. Vi har under året varit på en del studiebesök som föräldrar erbjudit oss och vi vill så långt vi kan göra detta. Vi tycker det är lärorikt och intressant för barnen att se arbetslivet som en dag kan bli deras eget. Vi har under året tackat nej till ett besök. Det kom ganska snart in på sommaren och under denna period hade vi börjat vår semester avveckling och med flera semestervikarier gick det ej att genomföra detta besök. Vi har under året haft en del föräldrar som ställt upp för att vi ska kunna genomföra olika aktiviteter, hjälp till att köra sina barn samt att en del föräldrar deltagit på ex. större utflykter. Under årets inskolningar har föräldrarna fått tagit del av hur vi arbetat samt blivit trygga med oss och deras barns förskola. Vi tycker det är viktigt att vi under inskolningen ger föräldrarna en god inblick i vår verksamhet. Vi har haft en personal som varit kontaktperson mot familjen för att ge information och viktiga papper. Det anser vi mera effektivt än att flera pedagoger ska jobba med samma sak. c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012 Vi kommer under 2012 att ha forum för samråd under samma möte som föräldramötet

17 3.6. Övergång och samverkan När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgift att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd Läroplan för förskolan LpFö 98/10 Mål: Ha ett nära samarbete med skola samt fritidshem om överinskolning av barn. a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten Ge barnen tillfällen till spontana besök i de övriga verksamheterna. Personalen har planerade samt spontana möten angående överinskolning av barn. Utveckla en gemensam plan hur överinskolningen ska ske. Göra överinskolningen känd för barn och deras föräldrar. För vår verksamhet samt skolan. Ha överinskolning av egna barn mellan avdelningarna Möllan- Lagan Lagan- Kvarnen Lagan. Ysby skola eller annan skola barnet ska till. b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella målen Vi har under vårterminen haft överinskolning av barn till Ysby skola. Där gjorde vi upp flera tillfällen som vi skulle delta i gemensamma aktiviteter. Barnen fick då uppleva skolan tillsammans med pedagoger från förskolan samt den nya miljön. Fast barnen inte är okända med skolans byggnad så är det ett stort steg för barnen. De kan upplevas som trygga och tuffa hos oss men den första tiden i skolan kan de vara annorlunda. Vi hade även under våren temat utematematik. Där ingick barn från 3 år och uppåt. Det var under flera tillfällen och vi upplevde det som lärorikt och skoj att vi kan göra saker tillsammans där får barnen även lära sig att ta hänsyn och hjälpa varandra. Personalen från Lagan ingick i diskussions forum som handlade om matematik med skolans personal. Tyvärr var det svårt att finna tider och för förskolans personal var det andra omständigheter som gjorde att vi ej kunde delta varje gång men det var intressant och givande och positivt från lärarna på Ysby skola att ta med oss. Vi har även under året haft möten med lärarna och rektor om samverkan och aktuella gemensamma saker t.ex. regler ute samt eventuella inköp för gymnastiksalen samt ute leksaker och nya lekmaterial till gården. De barn som började annan skola ville sköta överinskolningen själva, det respekterar vi. Vi har genomfört överinskolning av barn från Möllan till Lagan. Det sker i det vardagliga arbetet samt att barnet fick ett kort hemsänt att när hösten startar upp är du välkommen till Lagan. Det tycker vi fungerar bra och har varit tillräckligt för de barn det gällde, Vi ser alltid till vilket barn det är. Har detta barnet en trygghet på Lagan redan? Är det ett barn som har behov av mer konkret inskolning gör vi det

18 Vi har överinskolat barn till Kvarnen från Lagan och där börjar vi vid skolavslutningen att barnet kan ingå i båda grupperna eftersom vi är i samma hus och det har fungerat bra. Fritidshemmet är ingen främmande miljö eftersom fritids är öppet även för Laganbarnen varje dag efter samt att vi kan använda lokalen på förmiddagen. Personalen som jobbar på fritidshemmet är oftast inne i förskolans arbetslag. c. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför 2012 Vi tycket att vi nu har fått en fin och god kontakt med skolan och vi vill fortsätta att upprätthålla den och ge barnen goda förutsättningar för överinskolningen. Det samma gäller överinskolning mellan avdelningarna på förskolan. Samt samarbetet mellan avdelningarna Skolan och omvärlden Mål: Ha en god kontakt med samt en öppen dialog med föräldrar och skolans personal. Mål: ha ett nära samarbete och en god dialog med fritidshem och skola a. Beskrivning av hur vi arbetat/arbetar med området/målet i verksamheten Föräldrar: Ha en daglig tamburkontakt med föräldrar vid lämning och hämtning. Erbjuda föräldrar utvecklingssamtal två gånger per år. Förskolan håller föräldramöte en gång per år. Kooperativets styrelse har föreningsmöte på hösten samt årsmöte på våren. Skolan: Ha en naturlig och vardaglig kontakt med skolans personal. Ha samarbetsmöten med skola. Fritidshem: Ha ett dagligt samarbete med fritidshemmet. b. Resultat, måluppfyllelsebedömning och analys i förhållande till de nationella målen Vi har under året haft utvecklingssamtal med alla föräldrar till barnen i förskolegrupperna. Där har vi tagit upp hur barnen fungerar i gruppen och förskolan i sin helhet. Utifrån enkätundersökningen svarade föräldrarna på frågan på mitt barns förskola ges utvecklingssamtal som ger oss föräldrar god insikt i hur mitt barn fungerar och utvecklas på förskolan.19 % angav betyg (4) och 69 % angav betyg (5) samt 12 % svarade inte på frågan. Utifrån detta resultat känner vi att det var många som gav oss ett gott betyg på att vi ger dem information om hur barnet fungerar och utvecklas här på förskolan. Vi lämnar även ut det vi tar upp skriftligt till föräldrarna så att de kan ta med hem och se utvecklingen från föregående år detta är den röda tråden för barnets utveckling och lärande på förskolan. På höstens föräldramöte var det bra uppslutning och enligt enkätundersökningen som vi nämner i förskola, skola och hem så anser vi att det uppfyller föräldrarnas förväntningar på oss som

19 förskola. Personalgruppen kände själva att detta möte var otroligt givande utifrån att vi fick lägga fram det vi jobbar med och att vi nu har en gemensam grund att stå på. Samt att vi fick positiv respons på att det var bra via Pia Wahlström som har väglett en del personal i förskolans utveckling. Vi tror även genom vår genomgång av de olika delarna i Läroplan för förskolan har gett föräldrarna en förståelse för vårt arbete och att vi arbetar med det enskilda barnet med gruppen som bas. Det kan vi även styrka genom enkätundersökningens fråga som Jag tycker att mitt barns förskola motsvarar de krav som man kan ha på en bra förskola där angav föräldrarna 6 % betyg (3) 6 % angav betyg (4),75 % angav betyg (5) samt att 13% svarade ej på frågan. Föreningen har hållit sina möten med god uppslutning och det har även hållits ca ett styrelsemöte per månad. Utifrån enkätundersökningen svarar föräldrarna att på mitt barns förskola har vi en engagerad styrelse där angav 6 % betyg (3),6% angav betyg (4), 75 % angav betyg (5) samt att 13 % svarade ej på frågan. Utifrån detta resultat antar vi att föräldrarna tycker att styrelsen jobbar med de frågor som föräldragruppen är upptagna av. Vi har även försökt att om möjlighet finns samarbeta med skolan om vikariehjälp. Vi har under några tillfällen hjälpt skolan då deras lärare varit frånvarande. Vi ser det positivt att vi kan ha en trygg och stabil (känd) personal för barnen. Det ger en större trygghet hos barn och föräldrar samt att arbetet flyter på. Barnen slipper då lägga sin energi på att lära känna nya vuxna. Vi i förskolan har även använt personal från skolan vid vår personals frånvaro och det har vi sett haft en positiv inverkan på gruppen. De punkterna som handlar om samarbete, konkreta aktiviteter mellan förskola/skola och fritidshem kan man läsa under föregående resultat och måluppfyllelse övergång och samverkan. d. Åtgärdsbeskrivning för utveckling och förbättring inför Vi ser och önskar fortsätta att jobba på det sätt vi gör nu. Vi önskar att vi ska utvecklas och känna att vi har föräldragruppen med oss och att deras barn trivs och vill vara här. Vi anser även att det är viktigt att information kommer ut i skriftlig form via mail eller brev. Vi tycker att månadsbrev där vi kan informera är ett bra sätt att nå ut till alla samt att alla får samma Information. Vi önskar fortsätta att kunna ha samarbete utbyte med skolan i dessa frågor som extra personal eller vikariebehov, det samma gäller dagbarnvårdaren som är etablerad i byn. 4. Styrning och ledning Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ med en vald styrelse. Styrelsen har följande poster: En ordförande, en kassör (dessa två är kooperativets firmatecknare), en sekreterare, två ledamöter, en suppleant, Förskolechef vilken är förskolan och personalens representant. Förskolechefen tillika rektor har ansvar för den pedagogiska verksamheten samt ett huvudansvar för den inre organisationen. Personalen har tillsammans ansvar för att planera och genomföra den dagliga verksamheten enligt den Arbetsplan som finns för Förskolan. Fast anställd personalen har enskild planeringstid två timmar i veckan vid 75 % tjänst eller mer, en timme om man har lägre tjänst %. Denna tid disponerar personalen till planering, för och efterarbete, föräldrasamtal, dokumentation, läsa litteratur, systematiskt kvalitetsarbete samt personalmöten som är ca en gång i månaden. Tiden är två timmar per tillfälle. Personalen på avdelningarna har ca.två timmars planeringstid gemensamt en dag i veckan. Denna tid går till att planera följande veckas aktiviteter samt utvärdering av veckan som varit. Personalen har friskvårdspeng 1500 kr per år och kan användas fritt inom ramen av friskvård

20 Kompetensutveckling för personalen har varit följande: Våren 2011 Att bli klok föreläsning av Stefan Einhorn Deltog gjorde Angela, Annika, Jessica, Karin och Henny. Yoga för barn föreläsning av Jill Gutenfelt via Hälsofrämjande Förskola. Deltog gjorde Annika, AnnLouise. Hösten 2011 Röris utbildning samt drama via Hälsofrämjande förskola Deltog gjorde Annika, Jessica. Seminarium om den reviderade läroplanen via RUC i Halmstad. Deltog gjorde Annika, Jessica. Föreläsning via hälsofrämjande förskola Deltog Catharina. Utvecklingsarbete/bollplank för förskolans ledning i utvecklingsarbete med Pia Wahlström Deltog gjorde Annika och Jessica. Seminarium om den reviderade läroplanen samt skollagen med Pia Wahlström Deltog gjorde Delar av styrelsen från personalgruppen deltog Jessica, Annika, Catharina Angela. 5. Systematiskts kvalitets arbete på Möllans Förskola. Hur gör vi: Barngruppen Målsättning januari utvärdera vår arbetsplan samt utarbeta nya mål och metoder för vidare arbete. Utvärdering av målen i jämförelse med gruppens nuläge i april- september- december- januari. Frågeställningar: Vart är vi i förhållande till målen? Är det andra metoder, aktiviteter vi ska arbeta efter? Gemensamma aktiviteter: Planeras av hela arbetslaget eller i aktivitetsgrupper som personalen utser på planeringsdagar eller personalmöten. Gruppen som planerar gör de i god tid innan aktiviteten och planering delas ut till avdelningarna samt att en lapp hängs upp i hallen till föräldrars kännedom detta sker 2 veckor innan aktiviteten. Veckans planering: För barngruppen finns den i hallen på respektive avdelning denna planering planeras av de kollegor som har ansvar för avdelningen på veckans planeringsmöte veckan innan. Den hänger i hallen på avdelningarna för att föräldrar ska kunna se vad vi ska göra. Varje vecka utvärderar personalen på avdelningen aktiviteterna. Vi ser då på hur det gick och vad det gav barnen. Redovisas i avdelningens systematiska arbetsbok. Vi ser då på vilka olika områden i läroplanen vi arbetat med. Dessa utvärderingar är samlade i en bok på avdelningen. Detta material kommer vi sedan att använda oss av för att sammanställa årets systematiska kvalitetsarbete

KVALITETSREDOVISNING FÖR MÖLLANS FÖRÄLDRAKOOPERATIV FRITIDSHEM 2007. Ansvarig: Karin Andersson Annika Nordlund Jessica Hansson

KVALITETSREDOVISNING FÖR MÖLLANS FÖRÄLDRAKOOPERATIV FRITIDSHEM 2007. Ansvarig: Karin Andersson Annika Nordlund Jessica Hansson KVALITETSREDOVISNING FÖR MÖLLANS FÖRÄLDRAKOOPERATIV FRITIDSHEM 2007 Ansvarig: Karin Andersson Annika Nordlund Jessica Hansson 1.Inledning Enligt Skolförordningen är varje kommun skyldig att årligen upprätta

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

2010-08-24 1(9) Kvalitetsredovisning för Förskolan Ekorren och dagbarnvårdare i Mehedeby. Dokumentnamn Kvalitetsredovisning läsåret 2009-2010

2010-08-24 1(9) Kvalitetsredovisning för Förskolan Ekorren och dagbarnvårdare i Mehedeby. Dokumentnamn Kvalitetsredovisning läsåret 2009-2010 Dokumentnamn Kvalitetsredovisning läsåret 2009-2010 Datum 2010-08-24 Diarienummer 1(9) Adress Förskolan Ekorren, Mehedeby Söderforsvägen 9 A 815 93 Tierp Kvalitetsredovisning för Förskolan Ekorren och

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsrapport Abborrens förskola

Kvalitetsrapport Abborrens förskola Kvalitetsrapport Abborrens förskola Verksamhetsåret 2014-2015 Annika Matsson Innehållsförteckning Inledning 2 Verksamhetsidé 3 Läroplan för förskola 3 Utvärderingsmetoder..3 Måluppfyllelse, resultat, analys

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING

PEDAGOGISK PLANERING PEDAGOGISK PLANERING Avdelning: Skogs- och Sockermyran Termin: HT 2011 och VT 2012 Datum: Augusti 2011 Berörd personal: Anna, Ellinor, Si-Mona, Susanne, Madde, Annelie och Jimmy Barns inflytande Mål utifrån

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation..

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Rektor Villerkulla Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Arbetsplan för 2011. Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3

Arbetsplan för 2011. Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3 DNR: 2010-000480 Föräldraföreningen Kungabarn Dalavägen 3 310 20 Knäred Arbetsplan för 2011 Ärendet Enligt Skollagen är varje enhet skyldig att årligen upprätta en arbetsplan för genomförandet av de fastställda

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Vårens tematräff inom Hälsofrämjande skolutveckling hade temat utemiljö och fysisk aktivitet. Syftet med tematräffarna, som arrangeras inom ramen för

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-10-07 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer