Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2009"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2009

2 Rädda Barnen på fem minuter 90 års arbete för barns rättigheter Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige och i världen. Vi arbetar för en varaktig förbättring för barn och för att barns rättigheter ska respekteras. I Sverige bedriver vi påverkansarbete och skapar opinion kring barns situation. Våra fyra regionkontor Syd, Väst, Öst och Nord bedriver ett lokalt barnrättsarbete och ger stöd till lokalföreningarna. Rädda Barnen har drygt medlemmar i 210 lokalföreningar över hela Sverige. Totalt stöds vårt arbete av drygt medlemmar och givare. Internationellt arbetar vi i åtta regioner runtom i världen i nära samarbete med omkring 365 lokala och nationella organisationer. Barnkonventionen styr vårt arbete FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling Barnkonventionen innehåller 54 artiklar och bygger på fyra grundprinciper som idag ligger till grund för allt vårt arbete. De fyra grundprinciperna är; 1) Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 2) Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. 3) Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. 4) Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Barnkonventionen är ett kraftfullt verktyg i Rädda Barnens arbete för barns rättigheter. De stater som har anslutit sig till Barnkonventionen har åtagit sig att använda alla resurser de har för att uppfylla den. Rädda Barnens uppgift är att påverka länder så att de lever upp till de här åtagandena. Internationell barnrättsorganisation Rädda Barnen är medlem i Internationella Rädda Barnen världens ledande barnrättsorganisation. Internationella Rädda Barnen består av 29 medlemsorganisationer i lika många länder med över anställda, som utför insatser i mer än 120 länder. Internationella Rädda Barnen har ett kontor i London, som samordnar medlemmarnas gemensamma arbete. Rädda Barnen är en av de ledande medlemsorganisationerna med representation i Internationella Rädda Barnens styrelse, och i ett antal styr- och arbetsgrupper. Vårt arbete i världen Rädda Barnen har åtta regionkontor utomlands som håller samman arbetet i ett sjuttiotal länder. Utanför Sverige arbetar vi oftast tillsammans med lokala och nationella organisationer för att nå resultat. Det är de som är experter på barns situation i det egna samhället och det är genom att stärka lokala krafter vi kan uppnå långsiktiga förbättringar av barns livsvillkor. Vi stärker samarbetsorganisationer så att de bättre kan granska och arbeta för barns rättigheter i sina respektive länder. Vi arbetar framför allt med att barn ska skyddas från våld och övergrepp, att de ska få tillgång till utbildning och att de ska få rätt stöd vid konflikter och katastrofer.

3 Centrum för barn och ungdomar i kris Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris har funnits i Stockholm sedan öppnades en mottagning i Göteborg, och under 2009 har mottagningar öppnats i Malmö och Umeå. Psykologer, psykoterapeuter och socionomer erbjuder stöd till barn och ungdomar som varit utsatta för våld och sexuella övergrepp, flyktingbarn och deras familjer, barn som utsatts för hedersrelaterat våld, och barn som av ekonomiska skäl hamnar utanför. Mötet med barn och unga lär oss mycket om hur barns liv kan se ut i Sverige och vad som behöver förändras. Den kunskapen använder vi när vi tillsammans med andra som arbetar för Rädda Barnen påverkar samhället för att alla barns rättigheter ska respekteras. Tidningen Barn Tidningen Barn är Sveriges ledande barnrättsmagasin som bevakar allt som har med barns rättigheter att göra. Tidningen rapporterar kontinuerligt från Rädda Barnens arbete i Sverige och internationellt, och uppmärksammar nyheter och evenemang med barn i fokus. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och har en upplaga på exemplar. Rädda Barnens medlemmar får tidningen gratis. Våra intäkter Rädda Barnen är en av de organisationer som privata givare skänker mest pengar till. År 2009 bidrog allmänhet och företag med 327,4 miljoner kronor. Rädda Barnen deltar i Radiohjälpens insamlingskampanj Världens Barn, vilket 2009 genererade ett stöd om 13,8 miljoner kronor till Rädda Barnens verksamhet. PostkodLotteriet bidrog med 50 miljoner kronor. Rädda Barnen samarbetar med företag både för att kunna nå ut med viktiga budskap om barns rättigheter och för att få ekonomiska resurser. Företagen bidrog totalt med 85 miljoner kronor år Under 2009 uppgick Rädda Barnens totala verksamhetsintäkter till 738 miljoner kronor. Samma period var våra kostnader för insamling och administration 93 miljoner kronor, 12 procent av kostnaderna (motsvarande siffra för 2008 var 13 procent). Det innebär att vi kunde använda hela 88 procent till vårt arbete för barn. För organisationer med 90-konto, som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll, SFI, gäller att högst 25 procent av de totala kostnaderna får användas för insamling och administration. Räknat på de senaste tre åren uppgår motsvarande kostnad till 13 procent hos Rädda Barnen. Våra kostnader För att kunna arbeta för barns rättigheter, och göra skillnad för barn i utsatta situationer, krävs en fungerande organisation och en effektiv administration. Vår strävan är att våra intäkter används där de gör mest nytta för barns rättigheter. Rädda Barnens kostnader är fördelade på ändamålskostnader för program- och medlemsverksamhet, d.v.s. kostnader som relateras till det direkta stödet till utsatta barn och medlemsaktiviteter, samt kostnader för administration och insamling, d.v.s. kostnader för att administrera organisationen och direkta kostnader för insamlingsarbete. Vi följer Frivilligaorganisationers Insamlingsråds, FRII, regelverk angående fördelning av kostnader på ändamål, administration och insamling. År 2009 utgjorde ändamålskostnaderna 670 miljoner kronor (88%), insamlingskostnaderna 63 miljoner kronor (8%) och kostnaderna för administration 30 miljoner kronor (4%). Kostnader för administration utgjordes i sin tur av övergripande ledning/styrning (30%), ekonomi, redovisning och revision (27%), styrelsearbete (16%), IT drift och underhåll (9%), personalstöd/hr (8%), lokalhyra och förvaltning (8%) samt internkommunikation (2%). Vill du veta mer om våra styrelsearvoden och ersättning till vår generalsekreterare, besök vår hemsida, Intäkter mkr Insamlade medel 405,6 392,5 Bidrag från organisationer och myndigheter 309,2 275,9 Resultat från finansiella investeringar 18,8-21,0 Medlemsavgifter 14,9 13,9 Diverse intäkter 8,3 8,3 Totalt 756,8 669,6 Kostnader mkr Ändamålskostnader Programmet 647,4 561,3 Insamling 63,3 52,3 Administration 29,7 33,4 Ändamålskostnader Medlem 22,4 19,3 Totalt 762,8 666,3 Tabellen visar i sammandrag Rädda Barnens resultaträkning. För mer information, se sid 34.

4 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Innehåll Förord 2 Så här arbetar vi På Rädda Barnen räknar vi inte vår verksamhet i antal filtar, tält eller skolböcker. Vår verksamhet är utformad för att få till stånd bestående förbättringar för barn. Här följer ett exempel från Etiopien på hur vi disponerar våra ändamålskostnader. Samma princip följer vi i allt vårt arbete, både i Sverige och i resten av världen: Under ett år fanns ca flyktingar boendes i fyra olika flyktingläger. Vår budget för verksamheten i lägren var ungefär två miljoner svenska kronor. Det motsvarade 25 kronor per flykting. I Etiopien räcker 25 kronor till fyra kilo majsmjöl. Men istället för att ge varje flykting fyra kilo mjöl om året valde vi på Rädda Barnen att investera pengarna i mer långsiktiga åtgärder. I Etiopien räckte nämligen samma pengar till att bland annat: Öppna ett programkontor med lokalt anställd personal i varje läger. Engagera volontärer för att skapa en bättre uppväxtmiljö för barn. Öppna förskolor i varje läger för barn 3 6 år där barnen i tre timmar varje dag kan leka, få lite mat och börja lära sig läsa och skriva. Utbilda lärare och tillsammans med dem och föräldrar se till att 95% av barnen kunde gå i skola. Öppna ett ungdomscenter i varje läger där tonåringar kan idrotta och vara med i drama och musikgrupper till exempel. Söka upp och ge flickor som inte får gå i skolan en chans att utbilda sig (Girls Education Support Group). Söka upp och stödja ensamma flyktingbarn. I ett läger driver ensamma tonåringar ett café. Det här är Rädda Barnen 5 Internationella Rädda Barnen 6 Rädda Barnen i Sverige 8 Barns rätt till utbildning 10 Humanitärt arbete 13 Barns rätt till trygghet och skydd 14 Barn och påverkan 18 Rädda Barnen i världen 20 Marknad och insamling 22 Opinion och påverkan 23 Förvaltningsberättelse 24 Resultaträkning 34 Balansräkning 35 Noter 37 Rädda Barnens styrelse Idag har flyktingarna i Etiopien återvänt till Sudan. Arbetet i Etiopien var framgångsrikt. Vi lyckades ge barnen en mer normal miljö att växa upp i och samtidigt ge dem användbar kunskap och erfarenhet inför återvändandet till deras hemland. 1

5 Förord Varje timme och varje krona gör skillnad! Vi inom Rädda Barnen är stolta över det arbete vi utför i Sverige och i världen. Det skulle inte vara möjligt utan våra medlemmar och det stöd vi får från våra givare, stora som små. Tack vare ert engagemang och stöd kan vi fortsätta arbetet för de mest utsatta barnen. Varje timme och varje krona gör skillnad! 2009 har varit ett år av jubileer. Som organisation kunde vi fira 90 år av kamp för barnets rättigheter. Det gjorde vi både med familjefest på Astrid Lindgrens Värld och på alla våra kontor runt om i världen och i Sverige. Den svenska lagen mot aga fyllde 30 år och det har vi lyft fram på olika vis, bland annat i en skrift som nu översätts till sju språk. Under Sveriges ordförandeskap i EU fick vi också möjlighet att tala om agaförbudet för samtliga EU ministrar och ett stort antal kungligheter. Barnkonventionen hade 20 års-jubileum och tillsammans med andra barnrättsaktörer bedrevs ett ambitiöst arbete för att informera i skolorna, att barn skulle få komma till tals och att nå ut med kunskap till föräldrar. Sverige granskades under året av FN:s Barnrättskommitté och Rädda Barnen deltog i utfrågningarna av den svenska regeringen. Påverkansarbetet i Sverige har fokuserat på förslaget till ny skollag, barnfattigdom, kommunala skillnader, apatiska barn och ensamkommande flyktingbarn. Almedalen erbjöd åtskilliga möjligheter till dialog med beslutsfattare på olika nivåer och konkreta förslag på lagändringar kring till exempel delad vårdnad och barn som vittnen till våld. Vi har också drivit frågor om romska barn och ensamkommande flyktingbarn gentemot EU. I vårt internationella arbete har det skett stora förändringar. Internationella Rädda Barnens medlemsmöte beslutade om en gemensam strategi för de 29 medlemsorganisationerna och om en gemensam programfunktion för dem av oss som arbetar utanför våra egna länders gränser. Det innebär att vi inom tre år kommer att ha gemensamma program i 120 länder. Samarbetet ska leda till att vi når fler barn och frigör resurser att satsa på program inom en gemensam struktur. Sverige leder arbetet i Internationella Rädda Barnen inom programområdet Barns rätt till trygghet och skydd samt den omfattande programverksamhet som sker tillsammans med IKEA. Vi delar också samordningen av programområdet God samhällsstyrning för barnets rättigheter med bland andra våra nordiska systerorganisationer. Under året öppnade vi även ett regionalt barnrättscenter i Kina, med syfte att stödja företag att bli aktörer för barns rättigheter. Den ideella sektorn har ifrågasatts under året och frivilligorganisationernas roll debatteras återkommande. Vi välkomnar detta och ser det som en ytterligare drivkraft i vårt förändringsarbete. Rädda Barnen ska visa goda resultat för barn och vi ska vara kostnadseffektiva i vårt arbete. Vi är fast beslutna att leva upp till det förtroende våra medlemmar och givare visar oss. I verksamhetsberättelsen visar vi på en del av det vi arbetat med under Hoppas det väcker nyfikenhet och ger inspiration! Stort tack för allt stöd under 2009! Elisabeth Dahlin Generalsekreterare, Rädda Barnen Inger Ashing Ordförande, Rädda Barnens styrelse 2

6 Rädda Barnen 90 år Under 2009 fyllde organisationen 90 år. Det firades bland annat med ett stort medlemskalas på Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby den 13 juni, boken 90 framtidstro sedan 1919 där flera av våra medarbetare intervjuats, en egen blogg med historik och aktiviteter under året, och flera värvnings- och informationskampanjer. En utställning om organisationen har turnerat runt bland lokalföreningar och tidningen Barn gjorde ett temanummer om 90 år med Rädda Barnen. 3

7 Barnkonventionen 20 år År 2009 var det 20 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. Det uppmärksammade vi på en mängd olika sätt. Bland annat genomförde vi en studie av vilken effekt FN:s barnrättskommittés rekommendationer har haft för barnets rättigheter inom områdena utbildning, hälsa och barns rätt till trygghet och skydd i Peru, Estland, Uganda, Jemen och Nepal. Syftet var också att påvisa hur FN:s barnrättskommitté skulle kunna förändra sitt arbete i framtiden för att ytterligare stärka efterlevnaden av Barnkonventionen. I samarbete med andra aktörer genomförde Rädda Barnen en stor internationell konferens i Genève om Justiciability of child rights. Rapporten finns att ladda ner från vår hemsida, Firandet uppmärksammades också i boken Hurrraa!! Alla barns rätt. Boken tillkom i ett samarbete mellan Läsrörelsen och projektet Barnkonventionen 20 år. 4

8 Det här är Rädda Barnen Långsiktigt arbete för barns rättigheter Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. Med Barnkonventionen som grund arbetar vi tillsammans med våra medlemmar i Sverige och samarbetsorganisationer utomlands för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. Rädda Barnen bildades den 19 november På våren hade den första Rädda Barnen organisationen bildats i England, Save the Children Fund, av Eglantyne Jebb. Hon var en av de första att formulera begreppet barnets rättigheter. Rädda Barnen var mycket aktiva i tillkomsten av FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, som antogs av FN:s generalförsamling Med konventionen som inspiration och vägledning har vi sedan dess arbetat långsiktigt för att förbättra barns livsvillkor och för att stärka deras rättigheter. Vi arbetar i Sverige och internationellt I Sverige arbetar vi tillsammans med medlemmarna i våra lokalföreningar för att driva påverkansarbete och skapa opinion kring barns situation. Våra elva regioner är sedan 2009 indelade i fyra storregioner (Syd, Väst, Öst och Nord) som bedriver lokalt programarbete och ger stöd till lokalföreningarna. Satsningen på storregioner har stärkt vår roll som barnrättsorganisation och vår lokala närvaro. Vårt internationella arbete bedrivs i åtta regioner runtom i världen i samarbete med omkring 365 lokala och nationella organisationer. De är de som är experter på barns situation i det egna samhället och det är genom att stärka lokala krafter vi kan uppnå långsiktiga förbättringar av barns livsvillkor. Vi stärker samarbetsorganisationer så att de bättre kan granska och arbeta för barns rättigheter i sina respektive länder. Vi stöder också nätverk av barnrättsorganisationer på både nationell, regional och global nivå. Våra mål och arbetsmetoder Rädda Barnen vill åstadkomma varaktiga förbättringar för barn i utsatta situationer. Barn ska kunna göra sina röster hörda och påverka sin situation. De har rätt till skydd mot våld och diskriminering, en trygg och hälsosam uppväxt och till en utbildning som ger självtillit och kunskap. Vi samlar fakta, lyssnar på barnen och analyserar deras situation. Vi ger direkt stöd till barn. Vi sprider våra kunskaper och erfarenheter vidare till dem som har inflytande över barns livsvillkor. Och vi väcker opinion och påverkar beslutsfattare från kommuner till FN att förverkliga barns rättigheter. Anti-aga lagen 30 år Den man älskar agar man. Sådan är mentaliteten fortfarande i många länder där aga ses som en naturlig del av barns uppfostran. Idag är det bara 25 länder som totalförbjuder aga. En studie som genomförts på uppdrag av FN visar att 80 procent av världens barn utsatts för aga i hemmet. I skolorna världen över är våld en del av barnens vardag. Under 2009 fyllde den svenska lagen mot aga 30 år, vilket uppmärksammades av Rädda Barnen på olika sätt. Bland annat publicerade vi en skrift om lagens tillkomst och vikten av ständig information och kunskap om hur våld drabbar och skadar barn. Rädda Barnen genomförde en uppmärksammad kampanj om våld mot barn under bland annat Almedalsveckan och har vid flera tillfällen under året varit ute och debatterat vikten av att våga se och agera vid misstankar om att barn far illa. Barnkonventionen Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN den 20 november Fram till idag har 192 länder anslutit sig till konventionen och därmed förbundit sig att se till att lagstiftning och politik överensstämmer med dess innehåll, samt att informera såväl barn som vuxna om att den finns. Barnkonventionens 54 artiklar bygger på fyra grundprinciper: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Läs om alla artiklar i Barnkonventionen på 5

9 Internationella Rädda Barnen Världens ledande barnrättsorganisation Rädda Barnen är medlem av Internationella Rädda Barnen världens ledande barnrättsorganisation. Internationella Rädda Barnen består av 29 medlemsorganisationer i lika många länder med över anställda, som utför insatser i mer än 120 länder. Internationella Rädda Barnen har ett kontor i London, som samordnar medlemmarnas gemensamma arbete. Rädda Barnen är en av de ledande medlemsorganisationerna med representation i Internationella Rädda Barnens styrelse, och i ett antal styr- och arbetsgrupper. Ökat samarbete Arbetet inom Internationella Rädda Barnen koordineras från ett sekretariat i London och det styrs av regler och överenskommelser som medlemsorganisationerna beslutat om. Som gemensam grund ligger Barnkonventionen. Tidigare har varje medlemsorganisation haft en egen internationell programverksamhet, och flera organisationer har kunnat arbeta parallellt i ett och samma land. Nu utökas samarbetet. Varje medlemsorganisation kommer fortsätt att kunna bestämma vilka satsningar på barn man vill stöda och i vilka länder men en internationell programenhet koordinerar och genomför det internationella arbetet. Omorganisationen innebär att alla kontor som finns i ett och samma land slås ihop och arbetar utifrån den gemensamma strategi som antagits av medlemsorganisationerna. Genom att skapa en gemensam organisation för genomförandet av vår internationella verksamhet kan vi bli mer effektiva och på det viset göra mer för barnen. Vi kommer att lägga en mindre andel av våra medel på administration och mer på verksamhet, konstaterar Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen. I november 2009 beslutades om en gemensam inriktning för det internationella arbetet, och Rädda Barnens prioriteringar finns med i den slutgiltiga strategin. Samgåendet väntas ge Internationella Rädda Barnen stora gemensamma resurser och ett ökat inflytande. Den nya organisationen innebär att mer makt kommer att läggas på landnivå och där kommer de flesta medarbetarna vara nationellt anställda. Jag hoppas att landkontoren på många håll utvecklas till egna, nationella Rädda Barnen-organisationer. Visionen är en rörelse där alla länder har sitt eget Rädda Barnen och att vi gemensamt stöder varandra, säger Svante Sandberg, chef för Rädda Barnens internationella verksamhet. En strategi sex prioriterade arbetsområden Den nya internationella organisationen har utformat en gemensam strategi för sitt arbete. Målet är att förbättra livet för många fler barn än idag. Ambitionen är också att bli bättre på att mäta och visa värdet av de insatser som görs att kunna visa att resurserna används effektivt och att öka intäkterna, för att kunna göra mer för att förverkliga barns rättigheter. Den nya internationella organisationen har beslutat att prioritera sex arbetsområden de närmaste åren. Rädda Barnen leder en av dessa globala satsningar, som syftar till att förbättra situationen för barn som riskerar att utsättas för olika former av övergrepp. De sex prioriterade arbetsområden är: Hälsa Den gemensamma kampanjen Every One har som mål att inga barn under fem år ska dö av behandlingsbara sjukdomar. Utbildning Målet är att fler barn ska gå i skolan och att kvaliteten i undervisningen ska öka. Trygghet och skydd Målet är att fler barn ska skyddas mot våld och övergrepp. God samhällsstyrning för barnets rättigheter Målet är att få makthavare och myndigheter att stärka skyddet för barnets rättigheter. Hiv/aids Målet är att garantera att barn som är drabbade av hiv får sina rättigheter tillgodosedda. Katastrofer Målet är att skydda barnets rättigheter i krig och katastrof. Läs mer om Internationella Rädda Barnen på 6

10 Vision, verksamhetsidé och kännetecken Hösten 2009 beslutade Internationella Rädda Barnens medlemsmöte om en ny vision, verksamhetsidé och kännetecken. Rädda Barnens styrelse föreslår att Rädda Barnens riksmöte 2010 antar dessa som Rädda Barnens vision, verksamhetsidé och kännetecken: Alla medlemmar i Internationella Rädda Barnen ställer sig bakom det gemensamma uppdraget att försäkra att barnets rättigheter förverkligas enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och andra internationella överenskommelser. Det rättighetsbaserade arbetssättet är något som skiljer oss från andra internationella frivilligorganisationer och är ett starkt förenande band för anställda över hela världen. Att stärka det bandet blir än viktigare när vi nu ökar samarbetet för att skapa en starkare och mer enad organisation. Vi är världens ledande oberoende organisation för barn. Vision Vi ser en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet. Verksamhetsidé Vi bidrar till att förändra hur barn behandlas och att åstadkomma omedelbara och varaktiga förbättringar i barns liv. Våra kännetecken Ansvar Vi tar ansvar för att använda våra resurser effektivt och för att nå mätbara resultat. Vi hålls till svars gentemot givare, partners och framförallt barn. Ambition Vi ställer höga krav på oss själva och på våra kollegor. Vi sätter högt ställda mål och är fast beslutna att förbättra kvaliteten i allt vi gör med och för barn. Samarbetsvilja Vi respekterar och värdesätter varandra. Vi tar tillvara vår mångfald och arbetar med partners för att ytterligare stärka vår gemensamma förmåga att göra skillnad för barn i världen. Kreativitet Vi är öppna för nya idéer och vågar satsa. Vi välkomnar förändring för att utveckla varaktiga lösningar med och för barn. Integritet Vi strävar efter att uppträda på ett ärligt och föredömligt sätt. Vi sätter aldrig vårt anseende på spel.vi agerar alltid utifrån barnets bästa. 7

11 Rädda Barnen i Sverige Mål: Rädda Barnen har bidragit till att alla barn har rätt till vård och behandling. Rädda Barnens Sverigeprogram baseras på kunskap och erfarenheter från Rädda Barnens lokala och kommunala arbete som i sin tur innefattar barns åsikter. Ensamkommande barn och barn i familj har fått ett förbättrat mottagande och möjlighet att återförenas med sin familj. Det finns en av regeringen antagen handlingsplan, med konkreta insatser för hur barnmisshandeln i Sverige ska minska. Rädda Barnen bedriver eget anti-mobbningsarbete med tydliga krav på skolorna och som engagerar medlemmarna i alla storregioner. Alla barn som bor i Sverige har lagstadgad rätt och effektiv tillgång till utbildning oavsett deras rättsliga ställning. Centrum för barn och ungdomar i kris har kartlagt tre nya grupper av barn som far illa och där samhällets stöd är otillräckligt. Nu blir vårt barnrättsarbete i Sverige tydligare Sverige är ett bra land att växa upp i för många barn, men inte för alla. För trots att Sverige har ratificerat Barnkonventionen så får inte alla barn sina rättigheter tillgodosedda. Fortfarande är det många barn som utsätts för våld och övergrepp, barn med funktionsnedsättningar får inte samma möjligheter till ett aktivt liv som andra barn och barn i ekonomiskt utsatta familjer diskrimineras. I Sverige arbetar Rädda Barnen för att stärka barns rättigheter. Vårt lokala arbete är viktigt, och med en ny organisation med fyra storregioner tar vi nu ännu ett steg mot en effektiv och närvarande barnrättsorganisation. Vi har samlat några av alla de projekt som genomfördes under året för att ge en bild av vårt barnrättsarbete i Sverige. Tjej till tjej engagerar lokalföreningen Rädda Barnens lokalförening i Lund driver projektet Tjej till tjej. Tio unga medlemmar är faddrar till ett tjugotal tjejer som nyss bosatt sig i Sverige. En gång i veckan hittar de på saker att göra tillsammans. Idag bakar man bullar hemma i köket hos Karin Karlsson. Jaina, 18, och Mary, 18, står beredda med var sin kavel. Bredvid radar Isra, 17, upp prydliga rader av tomma bullformar. Wasnaa som är 19 brottas med det hårda smöret, sockret och kanelen. Vi är ju nästan jämngamla så vi gör liksom det vi tycker är kul. Det viktigaste för mig är relationen, att utvecklas tillsammans och att vara en medmänniska, säger Jennica Bjurman, 20, en av faddrarna. Vi ska fungera som en avlastning för den kommunala verksamheten för barn och unga i stan, säger Anna Sandkull, styrelsemedlem i Lund som var med och startade projektet. Men jag ser oss också som en blåslampa som får beslutsfattarna att ta sitt ansvar och se till barnens bästa. Men kan en lokalförening verkligen bidra till förändring? Absolut. Vår verksamhet gör barn medvetna om vilka rättigheter de har. Den stärker deras självförtroende och självkänsla. I det bulldoftande köket står Jaina vid diskbänken och suger på ordet självförtroende. Hon kom från Irak för två år sedan och berättar om ensamhet och isolering i det nya, obegripliga landet. Men också om glädjen att få umgås och lära känna sin svenska fadder. De är så snälla mot mig här och jag mår bra av det. Eftersom faddrarna också är unga tjejer kan de förstå oss och våra problem. Och sedan har jag lärt mig hur man pratar och umgås med killar som kompisar, det fick vi ju aldrig göra hemma i Irak. Mary, som står och diskar med kepan hårt nedtryckt i pannan, inflikar att det kan vara knepigt på många sätt att komma till ett nytt land. Inte minst med språket. I början pratade jag bara engelska med min fadder, sedan har jag gått över till svenska. Nu hjälper hon mig med läxorna och berättar om Sverige. Det är bra, ingen har gjort det tidigare. Under de två år som projektet pågått har de unga faddrarna fått ta emot många förtroenden, en del tunga att bära. Därför får de kontinuerlig utbildning. De ska veta när de behöver slussa unga vidare till kurator, socialtjänsten eller försäkringskassan, förklarar Anna Sandkull. De kunskaper som förvärvas inom projektet använder lokalföreningen för att påverka villkoren för nyanlända flyktingar i skolan. Vi vill till exempel att de ska få ha gympa tillsammans med de svenska eleverna, vilket de inte har idag, eller åtminstone ha lektioner i samma byggnad, säger Anna Sandkull. Lunds lokalförening är med sina medlemmar en av Sveriges största. 70 av medlemmarna är dessutom engagerade i något av alla olika projekt vilket också är ovanligt många aktiva. En annan viktig insats är att informera om barns rättigheter i skolor. Då kan man först gå på kurs hos oss, den ger bra verktyg innan man ställer sig framför en klass, säger Anna Sandkull. Sedan brukar det ena ge det andra av bara farten bara du vågar bjussa på dig själv. Ökad närvaro i förortssatsningen Under året har Rädda Barnen påbörjat en satsning för att engagera människor från områden med socioekonomiskt utsatta barn i arbetet för barns rättigheter. Stadsdelen Hjällbo i Göteborg är ett av de barntätaste områdena i Sverige. Där deltar ungdomar i ett filmprojekt för att göra sina röster hörda. Det kallas Deltagande video och är en kreativ metod för att arbeta med film, inflytande och självkänsla. Gemensamt för ungdomarna är att de är uppväxta i förorten, något de själva ser som positivt. Samtidigt påverkas de av den bild andra har av deras område, inte sällan av rasism och kriminalitet. I Stockolm har Rädda Barnen sedan tidigare verksamhet i Husby, men har nu breddat verksamheten till resten av Järva. Under hösten arrangerades välbesökta föräldraträffar i Husby. Föreläsare kring olika teman har bjudits in, och diskussionerna har handlat om föräldraengagemang, barnuppfostran och hur det är att vara förälder i ett främmande land. 8

12 Run Away Doc Run Away Doc är ett filmprojekt med sex kortfilmer om barn som rymmer hemifrån. Ungdomar med erfarenhet av att rymma hemifrån har gjort korta dokumentärfilmer om sina upplevelser. Filmerna används för att skapa verktyg för socialtjänst och beslutsfattare att bättre ta hand om dessa ungdomar som ofta befinner sig i en livskris där de behöver stöd, hjälp och engagemang. Rädda Barnen gjorde en omfattande kartläggning av förekomsten av unga som rymmer eller kastas ut hemifrån. Detta är den första nationella kartläggningen som genomförts i Sverige och som bidragit till att synliggöra en mycket utsatt grupp barn och ungdomar. Resultatet av kartläggningen visar att detta är ett betydligt större problem än man tidigare kunnat ana. Kartläggningen visar också att en stor del av de berörda ungdomarna varit utsatta för våld i hemmet. I samband med lanseringen av studien hölls en stor föreläsning riktad till professionella som kommer i kontakt med målgruppen unga. Utifrån den studien har Rädda Barnen kunnat formulera ytterligare krav på hur socialtjänstens stöd bör utformas för att möta en särskilt utsatt grupp ungdomar. Barn utan papper Under året har Rädda Barnens hemsida för barn som inte har uppehållstillstånd i Sverige, varit en ventil för många barn som lever under ständig stress och rädsla. Hemsidan informerar på ett lättillgängligt sätt om barns rättigheter i Sverige, bland annat rätten till sjukvård. Samtidigt har Rädda Barnen fått kunskap om barnens situation och svårigheter, och påverkat beslutsfattare att agera. I januari 2010 tillsatte Sveriges regering en utredning för att se över asylsökandes och papperslösas rätt till sjukvård. Hedersrelaterat våld Är kärleken fri eller? Det är huvudfrågan i projektet Det handlar om kärlek som ska förebygga hedersrelaterat våld och förtryck bland skolungdomar. Eleverna får genom projektet information om sina rättigheter, diskutera, se en utställning och en teaterpjäs och göra värderingsövningar. Projektet genomfördes i Norrköping 2009, men sprids under 2010 till fler städer runtom i Sverige. Sammanlagt har cirka elever deltagit i sex olika skolor i Norrköping. På MSN-chatten har 108 ungdomar tagit kontakt i år. En reklamfilm visades på biografer under vintern, och sedan februari finns en informationsfilm och en handbok att beställa. Centrum för barn och ungdomar i kris Rädda Barnen har i snart 20 år arbetat direkt med särskilt utsatta barn i Sverige. Våra terapeuter har främst arbetat med frågor som rör våld och övergrepp, flyktingbarns situation, barn som förlorat någon nära anhörig och barn som farit illa via Internet. Vi har i hög utsträckning dokumenterat våra erfarenheter, vi har föreläst om våra metoder och resultat, och vi har utbildat olika yrkeskategorier. Under 2009 har vi förberett för mottagningsverksamhet vid våra regionkontor i Malmö och Umeå där vi ska ta emot barn och familjer. Vi har rekryterat personal och har idag ändamålsenliga lokaler för att bedriva behandlingsarbete. Sedan tidigare har vi tagit emot barn i Stockholm, och sedan 2007 också i Göteborg. Vi prioriterar våld, övergrepp och barn med flyktingbakgrund, och vi samverkar med både socialtjänst och barnpsykiatri. Vi har också inlett samarbete med ett antal kvinnojourer, och har fördjupat vår kunskap kring hedersrelaterat våld. 9

13 Barns rätt till utbildning Mål: Alla barn, men med särskild inriktning på barn i särskilt utsatta situationer, har avgjort bättre tillgång till en kvalitativ utbildning i grundskolans första år. Det är en skola som stöder varje barns utveckling mot sin fulla potential och självkänsla i en inkluderande och barnvänlig miljö. Skolan erbjuder, i varje form av sammanhang, en säker och trygg miljö helt fri från alla former av fysisk och/eller förödmjukande behandling. Barn deltar i ökande omfattning i uppföljningen och bevakningen av sin egen skolmiljö och påverkar de beslut som påverkar denna miljö. Inte en skola som andra I Västafrika är det vanligt att muslimska föräldrar skickar sina barn till en marabout en religiös lärare och ledare som hjälper dem att slutföra sina koranstudier. Denna sedvänja går flera århundraden tillbaka, men idag tvingas många av dessa pojkar av vilka flertalet är yngre än tolv år gamla ägna mer tid åt att tigga på gatorna än åt att studera koranen. I länder som Senegal, Mali och Burkina Faso finns det hundratusentals barn som skickats iväg från sina hembyar till storstäderna. Dessa barn kallas talibéer; de är uteslutna från det formella skolsystemet, och det händer ofta att de som satts i koranskolor utsätts för misshandel och vanvård, och utnyttjas av sina lärare. Tillsammans med våra samarbetspartners anordnar vi utbildningsinsatser som syftar till att öka förståelsen hos föräldrar, barn, marabouter och lokala beslutsfattare om att barn har rättigheter, precis som vuxna människor. Ett resultat av dessa insatser är att en del lärare nu börjat tillämpa undervisningsmetoder där barn inte utsätts för våld. Våra partners driver flera dagcenter, som erbjuder barnen en trygg och säker plats att vara på medan arbetet pågår för att göra det möjligt för dem att återförenas med sina familjer. I samhällena finns det lokala skyddskommittéer som, med stöd från Rädda Barnen, arbetar med att öka förståelsen för hur farligt det är att låta barn migrera själva. Dessa insatser genomförs samtidigt i olika länder, för att minska risken för att talibébarnen ska utsättas för människohandel. Många västafrikanska stater har, genom nationell lagstiftning och ratificering av internationella avtal, förbundit sig att förbjuda barnarbete, tvångstiggeri och andra former av utnyttjande och övergrepp. Rädda Barnen uppmuntrar och uppmanar dessa stater att hålla sina löften och se till att allt fler talibébarn får tillgång till skydd och utbildning. Jag kommer till dagcentret två eller tre gånger om dagen, för att duscha, tvätta mina kläder eller söka vård när jag fått en skada. Det jag får här finns inte att få på koranskolorna; det här är ett ställe där barn kan få hjälp. Vi pratar också med de som driver centret, de lyssnar på oss och det vi berättar om våra problem. Amadou Ndiaye, 15 år, ett talibébarn från Senegal Några föräldrar berättade för mig att deras barn, som gick på koranskola, utsattes för mycket lidande, samtidigt som de inte lärde sig mycket om koranen. Jag kämpar för att göra något åt detta. När man arbetar med barn måste man vara beredd att stå till svars, man är ansvarig och på så sätt kan barnen i sin tur lära sig om ansvarstagande. Men andra marabouter håller inte med mig. Då diskuterar jag saken med dem, eftersom vi känner varandra. Sedan jag fick utbildning av Rädda Barnen och blev mer medveten, har jag sett en del förbättringar i koranundervisningen. Nu funderar jag på att öppna ett centrum där talibébarnen kan lära sig om IT. Ousmane Moussa Sow, en marabout som genomgått en Rädda Barnen-utbildning, Senegal Provisoriska skolor och uppförandekoder I områden där skolor förstörts kan provisoriska lösningar bli aktuella, inom ramen för en långsiktig handlingsplan för byggandet av permanenta skolor. I Elfenbenskusten har Rädda Barnen etablerat så kallade icke-formella utbildningscenter, och tillhandahåller lärarutbildning, skolmöbler och gratis skolmaterial för både elever och lärare. Utöver att ge ett direkt stöd till dessa center arbetar Rädda Barnen mot Utbildningsdepartementet för att få dessa center godkända som formella skolor; detta skulle innebära att de fick tillgång till det officiella systemets resurser, i form av statliga medel för att finansiera verksamheten, färdigutbildade, statligt avlönade lärare, samt regelbundna skolinspektioner. En annan metod för att påverka lärarnas beteende i positiv riktning och därigenom förbättra skyddet för barnen är att upprätta uppförandekoder för lärare, på både departements- och lokalnivå. Parallellt med detta vänder man sig till det lokala samhället (inklusive barnen) med utbildnings- och upplysningsinsatser som lyfter fram barnens rättigheter och hur dessa bäst kan skyddas. I Elfenbenskusten har Rädda Barnen arbetat tillsammans med lärare, elever, regionala utbildningsansvariga tjänstemän samt Utbildningsdepartementet, för att upprätta en lista med beteenden som inte ska accepteras vare sig i klassrummet, i skolan i övrigt eller i samhället. Ett barn som går i en av de skolor som redan infört uppförandekoden sa: Sedan Rädda Barnen började arbeta i vår skola slår lärarna inte eleverna längre. 10

14 Satsning för barns rätt till utbildning Hösten 2006 startade Internationella Rädda Barnen en femårig världsomfattande kampanj Rewrite the Future för att fl er barn i krig och konfl iktdrabbade länder ska få gå i skolan och för att kvaliteten på utbildningen ska bli bättre. Målet är att åtta miljoner barn ska få tillgång till bra utbildning senast år Sedan starten har 1,4 miljoner fl er barn fått möjlighet att börja skolan, vilket motsvarar två nya skolor varje dag. Dessutom har ytterligare drygt tio miljoner barn fått tillgång till en bättre utbildning. 11

15 Katastroffond samlar resurser för att hjälpa Rädda Barnens katastroffond startade 2008, och under 2009 användes pengar från fonden till insatser i Indien, Burkina Faso, Bangladesh, Uganda, Nepal, Pakistan och Gaza. Vid en naturkatastrof är varje minut dyrbar. Ju fortare hjälpinsatserna kan vara på plats, desto fler liv kan räddas. Med pengarna i katastroffonden kan Rädda Barnen agera omedelbart och behöver inte samla in pengarna först. Väl på plats identifierar vi hur situationen ser ut för barnen efter katastrofen, och använder sedan underlaget i det fortsatta uppbyggnadsarbetet. På Rädda Barnens hemsida finns en särskild sida som kontinuerligt rapporterar från katastrofområden, och hur Rädda Barnen arbetar. Där kan man se hur pengarna i katastroffonden används. 12

16 Humanitärt arbete Mål: Färre barn påverkas av väpnade konflikter eller naturliga katastrofer genom att regeringar och det civila samhället är bättre förberedda och har utvecklat förebyggande åtgärder. Ett ökat antal av flickor och pojkar som påverkats av en katastrof får det stöd det behöver så att deras rättigheter tillgodoses omedelbart och långsiktigt. Barnets rättigheter i katastrofer, speciellt deras rätt till trygghet och skydd och utbildning, är integrerad in planer och åtgärder hos större aktörer vid katastrofer. Barn som är involverade i eller påverkas av väpnad konflikt eller andra katastrofsituationer drar fördel av för barn specifika, ändamålsenliga och välkoordinerade skyddsåtgärder vilka tillhandahålls av regeringar, enskilda och internationella organisationer involverade i humanitära insatser. Hög beredskap för katastrofer Allt fler barn råkar ut för naturkatastrofer. Mellan 1995 och 2005 ökade antalet katastrofdrabbade barn med 40 procent, och merparten av dem lever i utvecklingsländer. Inom de närmaste tio åren kommer 175 miljoner barn årligen att drabbas. Under 2009 bidrog Rädda Barnen med omfattande katastrofinsatser i bland annat Bangladesh, Indien, Jemen, Nepal, Pakistan, Sri Lanka och Uganda, samt i spåren av kraftiga cykloner och tyfoner i Filippinerna, Laos, Indonesien och Vietnam. Internationella Rädda Barnen menar nu att det internationella samfundet och hjälporganisationer måste förändra sitt sätt att arbeta. Det räcker inte längre med att, som nu, agera när katastrofen är ett faktum. För att minimera antalet människor som dör eller utblottas till följd av naturkatastrofer måste mer resurser läggas på det förebyggande arbetet, säger Gabriella Olofsson, rådgivare och global koordinator för barns rätt till trygghet och skydd på Rädda Barnen. Att göra detta visar sig dessutom vara mer ekonomiskt lönsamt. Varje dollar som läggs på förebyggande arbete sparar sju när katastrofen väl inträffar. Både under det förebyggande arbetet och under själva katastrofen är det viktigt att lyfta barns speciella behov och rättigheter eftersom de ofta utgör en majoritet men sällan får den prioritering eller stöd som avspeglar detta. Därför är vårt påverkansarbete viktigt. Beredd att rycka ut när som helst FN i Jemen deklarerar behov av nödinsatser i sydvästra Saada. Beväpnade strider i två distrikt har tvingat 300 familjer (2100 barn och vuxna) att fly från sina hem. FN har redan börjat distribuera olika saker ( ) Rädda Barnen bistår med psykosocialt stödmaterial ( ) tillsammans med andra organisationer, ska en teammedlem och jag bidra med att kartlägga risker, behov och resurser för barns bästa ( ) Kanske finns det behov att snabbt starta en barnsäker plats, och barnskyddskommittéer, också i dessa områden? Kanske presenterar barnen också många andra behov, som Rädda Barnen kan hjälpa till att förmedla till hjälporganisationer, FN och bidragsgivare ( ) Teamet och jag har gått igenom och prövat i enlighet med Rädda Barnens riktlinjer, koncept och metoder det mesta som kan behövas för att utveckla mer skydd av barns säkerhet i katastrofsituationer i krig, och hur att träna andra i detsamma till exempel lärare, sjukvårdspersonal, socialarbetare och poliser ( ) Det finns MYCKET att göra med logistik i ett projekt i ett katastrofområde: förberedelser av material till de 12 barnsäkra platsernas Leklådor samt hygienartiklar, tält etc. Charlotta Land, Rädda Barnens Beredskapsstyrka, bloggade från Jemen 2009 Rädda Barnens beredskapsstyrka består av ett 30-tal personer som med kort varsel kan åka till konflikt- och katastrofområden och bidra med praktisk kunskap och erfarenhet om barn och deras rättigheter i utsatta situationer. Beredskapsstyrkan ansvarar för att se till att insatser för skydd av barn planeras in redan från början vid katastrofinsatser, både i den akuta fasen och i ett mer långsiktigt perspektiv. Det handlar om att ta reda på vilka behov barnen har och till exempel snabbt få igång skolundervisning, återförena barn med sina föräldrar eller att hitta släktingar eller fosterfamiljer för de barn som förlorat sina föräldrar. Samarbetet med UNHCR, som påbörjades 1993, har under 2009 förstärkts genom en ökad mängd uppdrag med tydligt fokus på barns trygghet och skydd. Av totalt 57 månaders uppdrag under 2009 var 29 månader särskilt med UNHCR. Inom Internationella Rädda Barnen finns också en gemensam katastrofpool. Från den kan ett team dras ihop och resa ut på 72 timmars varsel. Personal från Rädda Barnen ingår i poolen. 13

17 Barns rätt till trygghet och skydd Mål: Alla barn drar fördel av nationella och lokala rättighetsbaserade trygghets- och skyddssystem. Dessa är baserade på tydlig lagstiftning och politiska åtaganden och erbjuder integrerade och heltäckande stödsystem. Systemens utformning vägleds av principerna om barnets bästa, barns rätt till deltagande samt liv och utveckling. Systemen fungerar förebyggande men stöder samtidigt barn som utsatts för våld, underlåtenhet och andra övergrepp samt exploatering i alla typer av sammanhang. En tryggare framtid i Pakistan Trånga, dragiga celler, smuts, våld och sexuella övergrepp. Det är vardagen för tusentals barn och ungdomar som sitter fängslade i Pakistan. På Haripur Central Jail, drygt två timmars bilresa från huvudstaden Islamabad, ser det annorlunda ut. Den fysiska miljön på fängelset i Haripur är minst sagt tuff, med dragiga celler, usel hygien, smuts och sjukdomar. Depressioner, stress och sömnproblem är vanligt bland fångarna, och ungdomarnas egna berättelser vittnar om våld, fysiska bestraffningar och sexuella övergrepp både från äldre medfångar och från personalen. Situationen har blivit bättre, men den är inte bra, konstaterar Ghulam Qadri, programchef för Rädda Barnens Juvenile Justice Programme, JJP, i Pakistan. Haripur är en mellanstor pakistansk stad. Den ligger mitt i den oroliga nordvästra gränsprovinsen inte långt från talibanland. De gropiga trottoarerna kantas av rullande fruktstånd och små butiker som erbjuder allt från blodiga fårskallar till brokiga sjalar i finaste kashmirull. Med andra ord: det ser ut som i de flesta pakistanska småstäder. Samma oväsen, samma dofter, samma kaos. Rädda Barnens Juvenile Justice Programme startades 1992 med målsättningen att förbättra förutsättningarna för de barn som sitter inlåsta i pakistanska fängelser. Det handlar bland annat om utbildning, och att ge ungdomarna bättre förutsättningar den dagen de lämnar fängelset. Men det handlar också om att öka kunskaperna och medvetenheten kring barns rättigheter bland personalen. Okunskap i kombination med bristande respekt för barnens intressen och behov är ett stort problem i Pakistan, förklarar Ghulam Qadri. Våld förekommer på alla nivåer, från det att ungdomarna grips av polisen till dess att de låses in i fängelset. Vi vet säkert att ungdomarna utsätts för fysiskt våld och sexuella övergrepp från äldre medfångar. Ett annat problem är levnadsförhållandena på fängelserna, inte minst trängseln. Det är inte ovanligt att tjugo, ibland trettio personer tvingas dela på en cell. Dessutom saknas de mest basala saker som avskilda toaletter, rent vatten och skydd mot vädret, berättar Ghulam Qadri. På Haripur Central Jail finns knappt fångar. Drygt 150 av dessa är barn som antingen väntar på att bli dömda eller har dömts för olika brott. De vanligaste domarna gäller narkotikabrott, smuggling, våldtäkt och mord. Om man för ett ögonblick bortser från bristerna i den fysiska miljön: trängseln, den usla hygienen och utsattheten för bland annat väder och vind, så kan man absolut hävda att förhållandena har blivit mycket bättre sedan Rädda Barnen startade sitt arbete på de pakistanska fängelserna, konstaterar Ghulam Qadri. Fångarna behandlas bättre. Övergrepp sker fortfarande men i betydligt mindre omfattning än tidigare. En annan stor, och för många fångar till och med livsavgörande förändring, är att det finns skolor på fängelserna. Sohail Fida är 25 år. Han kom till fängelset i Haripur när han var 17 år gammal, dömd till döden för mord. De första fem åren tillbringade han i dödscell, avskild från andra människor. Nu är straffet omvandlat till livstid, det vill säga 25 års fängelse. Sohail Fida gestikulerar ivrigt medan han berättar på perfekt engelska: När jag kom hit kunde jag varken läsa eller skriva. Nu är jag inne på min andra mastersutbildning. Den första var inom internationella relationer, nu läser jag historia. Sohail Fida berättar att han parallellt med de egna studierna hjälper till att utbilda yngre fångar. För det får han en liten lön på motsvarande kronor i månaden. På fängelset bedrivs även mer yrkesspecifika utbildningar. Fångarna får lära sig olika hantverk som de har nytta av den dag de släpps ut. Tanken är att de ska kunna ta ett litet lån och starta en egen verksamhet för att försörja sig. En av de stora utmaningarna framöver är enligt Ghulam Qadri att få igenom en höjning av den lägsta åldersgränsen för fängelsestraff. I dagsläget är det fullt lagligt att sätta en sjuåring i fängelse. Rädda Barnen har engagerat sig i frågan och hoppas att gränsen ska höjas till 14 år. Juvenile Justice Systems Ordinance är snart tio år gammal, men fortfarande svårförstådd eller till och med främmande för många av dem som kommer i kontakt med Pakistans unga brottslingar. Alla jurister kan inte vara specialister på barns rättigheter, påpekar Ghulam Qadri vidare. Därför är en av de viktigaste åtgärderna framöver att landet får sina ungdomsdomstolar. Och att det finns personal som har kunskapen och viljan att sätta barnens intressen och behov främst. 14

18 Satsning för barns rätt till trygghet och skydd I maj 2009 lanserades den största gemensamma satsning någonsin inom Internationella Rädda Barnen för barns rätt till trygghet och skydd Child Protection Initiative, CPI. Genom satsningen, som leds av Rädda Barnen, fokuseras på rättsliga ramverk, strategier och system som förhindrar våld och främjar skydd av barn. CPI verkar främst inom två områden där vi tror att vi kan göra störst skillnad: Barn utan relevant vuxenstöd (på institutioner eller i migration, inklusive flyktingar och smugglade barn). Skydd av barn i katastrofsituationer (sexuellt våld, barn associerade med väpnade styrkor och grupper, separerade och fördrivna familjer). Hittills har CPI stött program och projekt i Sri Lanka, Indien, Elfenbenskusten, Sydafrika och Indonesien, och genomför nu studier i sexuellt våld och psykosocialt stöd samt utvecklar vårt regionala samarbete med start i våra två Asienregioner och Västafrika. I november lanserades också rapporten Keeping Children out of Harmful Institutions, som betonar vikten av att om möjligt satsa på stöd till utsatta familjer istället för att flytta barnen till institutioner. 15

19 Tell me more Varje år infekteras omkring barn i världen med hiv. Ofta sker det genom sexuella kontakter, många vet inte hur man skyddar sig. En studie Rädda Barnen gjort från nio länder i Afrika visar att många barn och ungdomar har sex tidigare än vuxna tror men att de inte får stöd eller bra information för att kunna skydda sig från hiv-infektion. Att prata om sexualitet och hiv kan vara känsligt, många unga har inga vuxna att fråga eller få kunskap av, säger Eva Nordfjell, som arbetar med hiv-frågor på Rädda Barnen. Enligt studien vill barn ha bra sexualundervisning och ungdomsmottagningar där de blir respekterade och inte möts av dömande attityder. De vill prata om relationer och kärlek, inte bara ha biologilektioner av en generande lärare. De vill också ha meningsfull sysselsättning och fritidsaktiviteter som kan förhindra att de utsätter sig för risker. Det förebyggande arbetet är enormt viktigt för att kunna hejda smittspridningen. Läs hela rapporten Tell me more på Rädda Barnens hemsida, 16

20 Barns rätt till trygghet och skydd Mål: Ansvariga beslutsfattare, främst i Afrika men också på andra håll, reducerar och lindrar effekterna av hiv/aids genom förebyggande åtgärder och skydd av barn, inklusive de effekter som uppstår till följd av diskriminering av barn och deras familjer på grund av hiv/aids. Lek är vägen till kunskap I Zambia lever nästan var sjunde person med hiv. I kampen mot epidemin är kunskap om sex och relationer viktig. På en skolgård i Lusakas slum lär sig barnen genom sport och lek. Det är enklare att lära när man har kul, säger Obbie Kara, ungdomsledare. Bakom Mandevo-skolans höga murar i ett av de mer slitna kvarteren i Zambias huvudstad Lusaka hörs förtjusta barnskratt. Det är rast. Borta på ängen börjar några av barnen samlas i en stor ring. De fattar varandras händer och tittar förväntansfullt på Obbie Kaira, 16. Han står i mitten, är ungdomsledare och alltid full av sånger, fotbollstricks och roliga danser. Men inte enbart i hans lekar visar det sig också finnas stunder av allvar. Mitt i dagens ringdans stannar han upp och frågar: Kan någon här berätta för mig vad hiv är? Smala armar far ivrigt upp i luften: jag vet, jag vet! Och hur smittar det? Om man har oskyddad sex med någon som är hiv-positiv, säger en pojke i blå t-shirt med stora hål. Eller om man plockar upp ett gammalt rakblad och råkar skära sig, svarar en flicka blygt. Obbie lyssnar och nickar uppmuntrande. Och ni grabbar, vad svarar ni om tjejen kräver kondom? Det blir knäpptyst, till sist viskar någon längst bak att kondomer väl alltid är bra. Och så drar leken igång igen. Obbie Kaira jobbar som volontär för Sport in Action, en organisation som Rädda Barnen samarbetar med. Tillsammans med 800 andra ungdomar sprider han genom sport och lek kunskap om hiv och leder diskussioner om relationer och sexualitet på skolor i hela landet. Sexualundervisning är inget lärarna i Zambia ägnar sig åt, inte heller föräldrarna. Detta trots att drygt 15 procent av befolkningen lever med hiv. Varje dag smittas uppemot 500 nya personer. Ska vi hejda epidemin måste vi prata med unga om sex, relationer och skydd innan de debuterar sexuellt, säger Clement Chileshe, chef för Sport in Action. Hans organisation arbetar främst bland barn som lever i utsatta områden. De löper den absolut största risken att smittas. Deras behov av pengar, men också längtan efter bekräftelse, leder lätt in dem i riskfyllda sexuella relationer. En som vet hur det kan gå till i kvarteret är Ruth Mumba, 17. Hon går sista året på skolan och berättar att många av kompisarna redan slutat skolan. De måste arbeta. Men det finns inte så många jobb här. I stället tvingas de ställa upp på sex i utbyte mot mat och pengar, trots att de vet att det kan vara farligt utan skydd. Ruth menar att inte bara fattigdomen, utan också bristen på jämställdhet bidrar till spridningen av hiv. En flicka på skolan giftes till exempel bort förra året, trots att hon inte ville. Mannen var över 40, hon bara 13. Familjen visste att han var hivpositiv, men struntade i det eftersom han lovade pengar. Tjejer har liten möjlighet att välja med vem, när och hur de har sex. Själv vet hon nu att kräva kondom om en partner skulle dyka upp. Vi har också tränat på att säga nej om det inte känns bra, att bli mer självsäkra. Du vet, det är ganska lätt annars att påverkas av kompisarna. Många har sex bara för att de inte har något annat för sig. Men jag är kvar här efter skolan och spelar basket i stället. Hiv-epidemin i Zambia slår mot de unga på flera sätt. I dag finns över barn i landet som förlorat sina föräldrar i aids. Många av dem är själva infekterade. Ett par kvarter bortom Mandevo-skolan, på barnhemmet Dar El Rahman bor Annie, 15: Att leva utan föräldrar har jag vant mig vid, det svåra är istället att så många ser ner på dem som har hiv. Hon har inte gått ut med att hon är hivpositiv, risken att förlora kompisarna är alldeles för stor. De är rädda och tror att man får hiv genom att bara sitta bredvid varandra. De vet inte hur det smittar. Sport är ett sätt att nå ungdomar med kunskap. Religion ett annat. Alla i Zambia har ju på ett eller annat sätt en relation till gud, och religionen har ett starkt inflytande över deras liv, sägers Sivers Hamukoma. Han arbetar för organisationen Zingo, som med stöd av Rädda Barnen utbildar religiösa ledare i hur de kan prata med ungdomar om sexualitet och relationer. Via samfunden kan vi nå väldigt många eftersom de finns över hela landet och även driver barnhem, sjukhus och skolor. Barnhemmet Dar El Rahman där Annie bor drivs av en muslimsk organisation. Här har föreståndaren Theresa Kuluneta öppnat upp för samtal och information om hiv. Att tiga är ju som att utfärda en dödsdom mot ungdomarna, vi måste berätta för ungdomarna hur de ska skydda sig, säger hon. Personalen har också fått utbildning av Zingo i hur man stöttar unga människor som redan drabbats. Theresa är en av dem som gått kursen. Det är svåra existentiella frågor barnen brottas med och de behöver stöd av oss vuxna för att komma vidare. När Annie fick beskedet att hon var hivpositiv dök många funderingar upp. Jag undrade över hur mitt liv skulle bli och jag tyckte det var orättvist att just jag hade drabbats. Theresa lyssnade, peppade och gav råd. I dag ser jag mig inte som sjuk längre, säger Annie. Att ha hiv betyder trots allt inte att mitt liv är kört. 17

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv.

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv. Det här är Bris. Ett enda samtal kan förändra ett barns liv. När vuxenvärlden sviker och ingen ser eller lyssnar så finns Bris. För många barn som kontaktar oss är det första gången de vänder sig till

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

VÅR LOKALFÖRENING. Verksamhetsberättelse 2014 för Rädda Barnens lokalförening i Sollentuna

VÅR LOKALFÖRENING. Verksamhetsberättelse 2014 för Rädda Barnens lokalförening i Sollentuna Verksamhetsberättelse 2014 för Rädda Barnens lokalförening i Sollentuna Styrelsen för lokalföreningen i Sollentuna får härmed avge följande rapport för verksamhetsåret 2014 Styrelsen har under året bestått

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg Värdegrund och Policy för ATSUB/Göteborg En grundläggande beskrivning av ATSUB/Göteborg finns att läsa i föreningens stadgar där kan man också läsa om organisationens syfte och mål. Detta dokument knyter

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Verksamhetsberättelse & årsredovisning 2010

Verksamhetsberättelse & årsredovisning 2010 Verksamhetsberättelse & årsredovisning 2010 Rädda Barnen arbetar för att Barnkonventionens fyra grundprinciper ska bli verklighet 1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Läs mer

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé?

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé? Presentation av SOS Barnbyar/Skolpresentation manus 2015-03-11 Presentation Presentera dig/er Vad tänker ni när ni hör SOS Barnbyar? Inled med en film Ex Filmen om Leon (Skoljoggen) Centralafrikanska republiken

Läs mer

Förändrade utsikter. Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2005

Förändrade utsikter. Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2005 Förändrade utsikter Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2005 Tidiga giftermål förbjuds i Sudan När ett nytt förslag till grundlag togs fram i södra Sudan förra året bidrog Rädda Barnen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 RealStars IF 1(5) Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 Innehållsförteckning 1. Om RealStars, vision, syfte 2. Verksamhet 2010 Resultatuppfyllelse

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015 VISION INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. UPPDRAG VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. HUVUDMÅLGRUPPER* ÄLDRE OCH MIGRANTER. ÖVERGRIPANDE MÅL VI ÄR EN RESURSSTARK OCH ENAD

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas KURSKALAS! Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas Målgrupp: Medlemmar som vill öka sina kunskaper och sin kompetens för engagemang i det lokala eller regionala barnrättsarbetet. HÄR SES VI: Mål för kurshelgen:

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

Effektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Effektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Effektrapport 2013 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod SOS Barnbyar Sverige Organisationsnummer 802405-7815 Ideell förening Vad vill SOS Barnbyar uppnå? Beskriv tydligt

Läs mer

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Effektrapport 2014 Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Vad vill er organisation uppnå?... 2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 2 3. Vilka

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM VILL ÅKA SOM VOLONTÄR TILL PHYLLIS MEMORIAL CHILDREN S HOME AND ACADEMY

INFORMATION TILL DIG SOM VILL ÅKA SOM VOLONTÄR TILL PHYLLIS MEMORIAL CHILDREN S HOME AND ACADEMY 2012-03-03 Page 1 of 7 INFORMATION TILL DIG SOM VILL ÅKA SOM VOLONTÄR TILL PHYLLIS MEMORIAL CHILDREN S HOME AND ACADEMY Vad kul att just DU vill åka som volontär till Phyllis Memorial Children s Home i

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer