Biblioteks- och informationsvetenskap och hållbarhetens utmaningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteks- och informationsvetenskap och hållbarhetens utmaningar"

Transkript

1 Redovisning av projektuppgift Fråga till kursgruppen: Har jag planerat in för mycket för ett enda undervisningstillfälle? För projektuppgiften kunde jag såklart enkelt revidera planen så att den omfattar fler tillfällen. Men i praktiken är det bara ett inplanerat tillfälle på ca 2 timmar jag har till förfogande. Är omfånget rimligt eller bör jag korta ner? Vad ska prioriteras i så fall tycker ni? Biblioteks- och informationsvetenskap och hållbarhetens utmaningar Biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) är ett mycket brett samhällsvetenskapligt ämne. De potentiella ingångarna till hållbarhetsproblematik och de globala utmaningarna är otaliga. Intresset är också, som inom de flesta ämnen, stadigt tilltagande. Frågornas angelägenhet förs ofta fram och de flesta tycks överens om att det finns ett stort behov av att integrera hållbarhetsperspektiv i B&I. Samtidigt har vi inte gjort särskilt mycket ännu. Det råder stor oklarhet kring vilka ämnets centrala hållbarhetsfrågor egentligen är. Arbetet vid vår institution på Högskolan i Borås är nog symtomatiskt för ämnet. Frågorna diskuteras flitigt, seminarier arrangeras, dokument cirkuleras, punkter saxas in i kursplaner, kompetens inventeras, hållbarhetsfika serveras. Men vad gäller faktisk omsättning i undervisning och forskning blir det mest spridda, opportuna skurar av olika lokala nedslag. Hos oss, liksom i ämnet i stort, kan det handla om saker som: gröna bibliotek, tillgänglighet, community-utveckling, och kulturellt bevarande. Dessa är relevanta i sig men vi saknar ett helhetsgrepp med en tydlig identitet i förhållande till andra ämnen; vad kan just B&I bidra med? Vilka hållbarhetsfrågor har given hemvist hos oss? Två påtagliga utmaningar, som säkert flera andra ämnen kan identifiera sig med, handlar båda om att försöka lyfta frågorna till en högre, akademiskt meningsfull nivå: 1) Hållbarhetsdiskussionen fastnar nästan alltid i rena miljöfrågor. Det är naturligtvis inte fel i sig. Dock blir det problematiskt i förhållande till den vanligt förekommande modellen av hållbar utveckling som bestående av tre 1 dimensioner social, ekonomisk, ekologisk, sammanflätade i ett venndiagram. Den implicerar att dimensionerna skulle behandlas jämlikt och proportionerligt, på samma nivå. Denna idé om hållbar utveckling som bestående av separata områden som ska bilda en helhet genom att beaktas parallellt i balans är svårgreppbar. Det är svårt om inte omöjligt att alltid prata om sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter samtidigt. Flera alternativa perspektiv har föreslagits där miljöhänsyn istället är det omgivande, överordnande kriteriet samhällelig utveckling sker då inom ramarna för miljön som förutsättning (se t.ex. Costanza et al. 2013). På samma sätt som ekologiska toleranser formuleras som övre gränsvärden, taket, kan även en önskvärd social lägstanivå fastslås som golvet; utrymmet däremellan blir då spelrummet för mänsklig aktivitet och utveckling (Leach, Raworth & Rockström 2013). Oavsett hur hållbarhet konceptualiseras, så handlar det inte enbart om miljön. Men diskussionen inom hållbar utveckling börjar och 1 Fyra, om kultur bryts ut som en egen dimension. 1

2 slutar ofta i miljöfrågan. Med dessa alternativa modeller kan miljödimensionen tillåtas vara just den styrande faktorn, istället för att söka en ansträngd diskussion där ekonomi och ekologi antas kunna hanteras som jämförbara storheter. Vidare fastnar diskussionen ofta på en relativt basal tillämpningsnivå. Självklart kan vi sopsortera, resa förnuftigt, dricka fairtradekaffe och se över vår energiprofil men det är knappast unika B&I-utmaningar. Rimligtvis kan förändrade synsätt, som handlar om att ta utgångspunkt i samhällets spelrum istället för enskilda miljöfrågor, stödja oss i att göra frågan mer ämnesmässigt relevant. 2) Som påpekas på flera håll i kurslitteraturen, är det också viktigt att lyfta hållbarhetsfrågan från individen till strukturell problematik. Är det något vi inom vårt ämne borde vara väl rustade för, så är det just kritiska perspektiv på sociala strukturer. Vi har inte så mycket att bidra med på den tekniska eller beteendemässiga sidan av miljöfrågorna, men desto mer på den samhälleliga, sociala. Det är inte meningsfullt att skuldbeläggande läxa upp våra studenter i hur de borde bete sig som etiska konsumenter (Maniates 2013). Istället kan vi stödja dem att kritiskt analysera exempelvis miljödiskurser. Varifrån kommer de olika berättelserna om miljön? Vilka aktörer är inblandade? Utifrån vilka positioner sker deras informationsarbete? Sammanfattningsvis är biblioteks- och informationsvetenskapens stora utmaning att finna sin egen roll i forskning och undervisning om hållbar utveckling. Det är naturligtvis viktigt att titta på andra områden, samverka och låta sig inspireras. Men vad är egentligen vår potential för genuin progression, var kan vårt ämne bidra med nya unika perspektiv, istället för att bara följa efter? Ett initiativ till större grepp är Nolins översikt av information och informationsvetenskap i relation till hållbarhet (2010). Centralt för diskussionen är det problematiska begreppet informationssamhälle och hur det exempelvis har använts av FN i förhållande till hållbar utveckling. Oavsett om man stödjer Nolins framställning, så är den ett exempel på ämnets potential att kunna kritiskt analysera hållbarhetsfrågor ur större perspektiv som är relevanta och möjligen unika för B&I. Vi behöver mer av denna typ av större ansats, och från fler av våra ämnesingångar än enbart information. Workshop om bibliotek, information och hållbarhet för elever på gymnasiets entreprenörsprogram Bakgrund till undervisningsuppdraget Efter sommaren blev jag tillfrågad av en lärare på Sven Eriksonsgymnasiet ( Teknis ) i Borås om att komma och prata om hållbarhet för deras elever. Utgångspunkten är att jag skulle besöka dem i egenskap av forskare, doktorand närmare bestämt. Ur elevernas synvinkel är upplägget alltså att det kommer någon från högskolan och pratar utifrån ett akademiskt perspektiv och relaterat till forskning, som något relativt nytt för dem. Det i sin tur blir något nytt för mig; premissen normalt i min undervisning är såklart att den akademiska och forskningsorienterade grunden är given. Vad som normalt för mig är ett sammanhang att verka i, blir nu istället något jag ska försöka förmedla till utomstående. Viss parallell kan naturligtvis dras till våra yngre, nya studenter på programmen som allt oftare kommer direkt från gymnasiet. Detta har märkts tydligt de senaste åren genom att vi kan ta allt mindre för givet vad gäller deras förförståelse och förtrogenhet med det akademiska. De elever jag nu ska undervisa är dock ännu längre från universitetsvärlden; de går första året på gymnasiet. 2

3 En annan relevant premiss är att de läser entreprenörsprogrammet. De är intresserade av saker som innovation, affärsmodeller, företagsekonomi, marknadsföring, och internationella kontakter. Jag skriver avhandling om folkbibliotekets roll i samhället. Kopplingen är inte given. Inom vårt ämne talar vi gärna med emfas om alla problem med marknadens överproportionerliga och dåliga inflytande. Mindre så om dess förtjänster och potential. Samtal om entreprenörskap och affärsutveckling är normalt inget som ger poäng i fikarummet. Vad gäller konkreta önskemål från gymnasiet kring undervisningens upplägg, så är de öppna för förslag. Den enda riktlinjen som egentligen givits är att det gärna får genomföras som någon slags workshop eller liknande. Kontaktpersonen menar att de här eleverna tycker om att få uppgifter, de gillar att arbeta. Innehållsligt har vi bara diskuterat uppdraget i väldigt generella termer. En förutsättning är att eleverna redan vid ett tidigare tillfälle kommer att ha haft besök av en person som arbetar centralt med hållbarhetsfrågor på Högskolan i Borås. De har alltså redan fått en akademiskt vinklad första introduktion till hållbar utveckling. Mitt moment kan då utformas som ett något mer ämnesspecifikt, något smalare exempel på arbete med hållbarhetsfrågor. Undervisningens lärandemål Ett centralt tema är kritiska perspektiv på hållbarhetsfrågor. Det främsta syftet är att eleverna ska lyfta blicken, från berättelsen om miljöproblemet som ett ansvar för (enbart) individen, till en strukturell problematik. De ska ges en inblick i att mycket forskning idag pekar på att en övervägande andel av miljöproblemen kan härledas till industri och samhällsuppbyggnad snarare än konsumentbeteenden. Eleverna ska engageras i diskussion kring: Vad är ett hållbarhetsproblem? Vad finns det för slags information kring hållbar utveckling? Med sådana frågor som ingång kan vi prata om de olika aktörer som på något sätt har ett intresse i information om hållbar utveckling. Därifrån går vi vidare till att prata om bibliotek som en sådan aktör. Genom att ta diskutera exempel som verktygsbibliotek och klädbibliotek kommer vi in på hur produkter kan tillhandahållas på fler sätt än enbart genom traditionell nyförsäljning. Huvudsyftet med detta är att resonera kring förändrade och nya sätt att driva verksamheter. Enligt kontaktpersonen på gymnasieskolan är eleverna ofta väldigt snävt inriktade på att försöka komma på nya typer av produkter när de får tänka fritt. Denna undervisning kan då vara ett led i att bredda deras horisont vad gäller nytänkande kring hållbar utveckling. Upplägg Undervisningen består av två huvuddelar: verktygsbibliotek som exempel på nytänkande, och information om hållbar utveckling. En grundtanke med denna indelning är att direkt förankra strukturen i de två leden i själva namnet biblioteks- och informationsvetenskap. Det kan tyckas banalt. Men det är rimligtvis första gången merparten av de deltagande eleverna ens hör talas om ämnet. Det kommer inte att finnas utrymme för eller vara särskilt intressant med någon längre allmän exposé över ämnet. Istället kan jag då bara mycket kort berätta om vad vi gör på Bibliotekshögskolan, sedan uttryckligen presentera workshopens två delar som exempel på saker vi intresserar oss för inom bibliotek respektive information. 3

4 Genomförandet består av fyra korta föreläsningsdelar, ca minuterspresentationer, med diskussionsuppgifter däremellan. Även under själva presentationerna kan enklare frågor ställas till eleverna. Verktygsbibliotek som exempel på nytänkande Biblioteket diskuteras här som en typ av verksamhet, vilket förhoppningsvis kan vara en ny tanke för eleverna. Utgångspunktern är att biblioteket inte bara är en viss specifik institution, det är också ett exempel på ett sätt att göra något. Folkbiblioteket har fungerat mer eller mindre på samma sätt i över hundra år. Biblioteket är de facto den främsta resursen att möjliggöra systematiskt lånande. Flera punkter och frågor för diskussion kan dras ur denna premiss. Kan denna sedan länge väletablerade infrastruktur återanvändas till fler syften än enbart tillhandahållande av böcker och traditionella material? Vad händer om vi provar att stoppa in nya typer av innehåll? Om biblioteket kan låna ut helt andra saker än böcker, vad är egentligen bibliotekets roll? Den exemplifierande dimensionen kan inledas med att prata om klädbibliotek. Sedan 2010 har det etablerats åtminstone fyra fem klädbibliotek runtom i Sverige. Ett av de senaste initiativen är The Wardrobe i elevernas egen hemvist, Borås. Klädbiblioteken illustrerar effektivt hur organisationer som inte är bibliotek per se, ändå kan adoptera biblioteket som modell för att utveckla en ny, egen verksamhet. Klädbiblioteken är olika typer av ickevinstdrivande verksamheter, i flera fall med uttalat ideologiska motiv: främja miljön exempelvis. Detta är alltså exempel på där biblioteksidén legat till grund för ett slags socialt entreprenörskap. Därefter följer merparten av momentet som består av att diskutera verktygsbibliotek. Min erfarenhet av tidigare presentationer i olika sammanhang är att det brukar vara oerhört tacksamt att prata om bibliotek som lånar ut verktyg. Att visa bilder från själva biblioteken och berätta om verksamheterna, deras innehåll och arbetssätt brukar ge upphov till nyfikna frågor och vara en bra utgångspunkt för diskussion. Det kan även väcka kritiska synpunkter och undringar, ska bibliotek verkligen hålla på med sådant? En befogad och ytterst relevant fråga som ligger till grund för diskussionsuppgift 1. Denna avslutas med en kort, gemensam summering av olika tänkbara argument för och mot. I nästa steg presenterar jag kort de huvudsakliga resultaten från studien. Detta kretsar kring lokal utveckling med fokus främst på social utveckling. Eventuell minskad belastning på miljön genom minskad verktygsproduktion är inte huvudmålet, inte utåt gentemot låntagarna åtminstone. En viktig poäng med detta är att hållbarhetsorienterade projekt inte nödvändigtvis måste bygga på en profilering kring att rädda miljön. Argumentationen gentemot låntagaren/kunden/användaren kan, beroende på sammanhang, förankras i andra värden. Denna diskussion får dock inte bli allt för teoretisk. Huvudbudskapet är att verksamheters arbete för hållbar utveckling kan se ut på olika sätt, och det måste inte nödvändigtvis marknadsföras enbart som ett miljövänligt alternativ. En annan viktig poäng är det lokala i det här fallet; både personal och låntagare ser det som att att det handlar om förbättring här och nu, för att försöka bidra till ett lite bättre samhälle. 4

5 Information om hållbar utveckling Denna del handlar främst om det som nämndes inledningsvis, berättelsen om miljöproblem och hållbar utveckling. En översikt över hur begrepp som hållbar och miljövänlig görs till produktetiketter. Förskjutandet av fokus, från exempelvis industriell problematik, till vilka val konsumenten gör i butiken, i hemmet, vid soptunnan. Den centrala tanken att diskutera här, är att detta vare sig är någon självklarhet eller slump. Istället handlar det om avsiktligt, riktat och medvetet arbete som framgångsrikt bedrivits av exempelvis industriintressen, uppenbarligen framgångsrikt. Under denna diskussion kan vi exempelvis gemensamt titta på Crying indian -filmen (Keep America Beautiful & Ad Council, 1971) Det är samtidigt viktigt att inte framställa detta som någon slags konspirationsteori eller politiskt färgad anti-kommersiell propaganda. Det handlar helt enkelt om att stödja eleverna i att resonera mer systemkritiskt än enbart reflektera kring sitt individuella beteende. Begrepp som greenwash introduceras och diskuteras. (Denna del är fortfarande under utveckling). Diskussion Det har utan tvekan varit utmanande att förbereda ett undervisningsmaterial för gymnasienivå. Oavsett hur studiemotiverade, uppmärksamma och engagerade eleverna är kan jag ändå inte bemöta dem på samma premisser som högskolestudenter. Samtidigt får det absolut inte bli trivialt. De är ju trots allt inställda på att det är någon slags forskare från högskolan som är på besök. Ingången har alltså varit att det ska vara avancerat, men på en rimlig nivå för dem. En utmaning här är att lägga fram idéer med bibehållet reflexiv och kritisk vinkel, att visa på en viss komplexitet. Exempelvis är det viktigt att undvika att propagera normativt om bibliotekets förtjänster, att bibliotek skulle vara någon slags given lösning på konsumtionssamhällets hållbarhetsproblem. Det handlar istället om att visa på att det finns kopplingar till hållbarhetsfrågor. Exempelvis att verktygsbibliotek uppenbarligen har någon slags inverkan på den lokala sysselsättningen, och därmed kan spela en roll i lokal ekonomisk och social utveckling. Det är inte likställt med att alla samhällen borde skaffa verktygsbibliotek för det är hållbart. Men det visar på nya sätt att tänka, nya sätt att göra saker, anledningar att förhålla sig kritiskt till rådande strukturer. Konkret har detta bland annat inverkat på vilka ord som används i materialet. Den första delens rubrik innehåller exempelvis ordet nytänkande. Det skulle jag antagligen inte använt i en föreläsning på någon av våra högskolekurser. Men för sammanhanget verkade det lämpligt, utan att för den skull banalisera eller reducera ämnet till en normativ framställning om påstådda universallösningar. Referenser Costanza, Robert et al. (2013). Building a sustainable and desirable economy-in-society-innature. Linda Starke, Erik Assadourian & Tom Prugh (red.) State of the world 2013: Is sustainability still possible? Washington: Island Press Keep America Beautiful & Ad Council (1971). Kampanjfilm, Pollution: Keep America Beautiful Canoe. Tillgänglig: [ ] Leach, Melissa, Raworth, Kate & Rockström, Johan (2013). Between social and planetary boundaries: Navigating pathways in the safe and just space for humanity. World Social Science Report 2013: Changing Global Environments. Paris: UNESCO and ISSC

6 Maniates, Michael (2013). Teaching for turbulence. Linda Starke, Erik Assadourian & Tom Prugh (red.) State of the world 2013: Is sustainability still possible? Washington: Island Press Nolin, Jan (2010). Sustainable information and information science. Information research 15(2). Tillgänglig: [ ] 6

7 Bilaga: Undervisningsmaterial 4 x min presentation Utöver ren föreläsning, visas bilder som t.ex. Gå igenom några citat från intervjuer med låntagare och bibliotekarier vid verktygsbibliotek (dessa behöver jag översätta till svenska). Exempel: I started when I was sixteen, so I didn t have the tools, nor did I have the money to purchase them. So, that s where the tool library came in handy. I was able to get jobs because of the tool lending library What it allows is, people on the same block or in the same neighborhood, to wanna make improvements to their home, together, to try to maybe improve the quality of life in their neighborhood 7

8 Diskutera hur sådana citat visar på lokala, sociala hållbarhetsdimensioner, snarare än storskalig rädda världen -ideologi. Eventuella miljöeffekter av exempelvis minskad produktion är positiv bieffekt, inte huvudsyfte. Ett möjligt exempel på kombination av kort- och långsiktiga effekter, såväl sociala, ekonomiska som ekologiska. Film crying indian Uppslag till frågor som kan ligga till grund för tre-fyra diskussionsuppgifter. Detta är under arbete, kommentarer och förslag mottages gärna! Har markerat i fetstil de frågor jag tycker är mest relevanta: Ska man kunna låna vad som helst på ett bibliotek? Eller ska biblioteket bara syssla med vissa saker? [Eleverna delas upp i små debattlag och ska kort argumentera för/mot]. Måste det bara vara så att man antingen köper något helt nytt, eller lånar något gammalt gratis? Finns det några mellanting? Vad får ni för information om hållbar utveckling? Var kommer den ifrån? Vilka behöver sådan information? Varför, till vad? På vilka sätt kan en organisation arbeta med information om dessa frågor? Går det att göra på fler sätt än enbart kampanjer och reklam i olika medier? Vad med bibliotek kan vara bra för miljön? Vad med bibliotek kan vara dåligt för miljön? Kan företag lära sig något av bibliotek? Kan bibliotek lära sig något av företag? 8

Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling

Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling Karin Dessne Inledning Biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) spänner över många

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Industriellt byggande, 7,5 hp

Industriellt byggande, 7,5 hp Kurs-PM Industriellt byggande, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Lars Eliasson och Helena Lidelöw Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4TS103 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Upprop, registrering och kursstart Upprop sker måndag 1 september kl 08.15 i Lindahlsalen, EBC (Evolutionsbiologiskt centrum) Norbyvägen 18D. Kårlegitimation

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Tentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp

Tentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp Högskolan i Borås Sektionen för Informatik Malin Nilsson Tentamen Tentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp Tentamenstid: 2015-01-09, kl. 09.00-13.00 Ladokkod: NID021 Hjälpmedel: Ritverktyg, t ex färgkritor,

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015

Beskrivning av kurs ht 2015 Beskrivning av kurs ht 2015 2.7.4-2014:1034 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 7-9, 45hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet Antal högskolepoäng 45

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Projektbeskrivning Heroes of Todays Skolsatsning 2011-2012

Projektbeskrivning Heroes of Todays Skolsatsning 2011-2012 Projektbeskrivning Heroes of Todays Skolsatsning 2011-2012 Innehåll projektbeskrivning Heroes of Todays skolsatsning 2011-2012 Bakgrund Beskrivning skolsatsningen 2011-2012 Projektet, vad vi skapar Vad

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1 Diarenr: Akademi 1 Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2014 2016: A1_fd_THS Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling Högskolegemensamma mål för hållbar

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag 7,5 hp vårterminen 2015 Kursens syfte och mål Kursens upplägg består av fysiska workshops och digitalt utbildningsmaterial som syftar till att ge kursdeltagare

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Förändringsprocesser. -ledarskap, kommunikation och organisation

Förändringsprocesser. -ledarskap, kommunikation och organisation Förändringsprocesser -ledarskap, kommunikation och organisation KURSINFORMATION VT 2013 FÖRÄNDRINGSPROCESSER LEDARSKAP, KOMMUNIKATION OCH ORGANISATION Välkommen till kursen Förändringsprocesser ledarskap,

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling En hållbar utveckling Önnerödsskolan startade upp arbetet Hållbar utveckling som går ihop med det årliga Amazonassammarbetet. Eleverna har under vecka 42 fått jobba med olika ämnesområden. Ämnesområdena

Läs mer

Kristendomen och andra livsåskådningar

Kristendomen och andra livsåskådningar Kristendomen och andra livsåskådningar Världens mest kända människa, eller var Han Guds Son? PLANERING AV SO: RELIGION, MOMENT: KRISTENDOMEN OCH ANDRA LIVSÅSKÄDNINGAR Klass: 8D HT 2012 LÄRARE: ROLF JOHNNY

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer