Biblioteks- och informationsvetenskap och hållbarhetens utmaningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteks- och informationsvetenskap och hållbarhetens utmaningar"

Transkript

1 Redovisning av projektuppgift Fråga till kursgruppen: Har jag planerat in för mycket för ett enda undervisningstillfälle? För projektuppgiften kunde jag såklart enkelt revidera planen så att den omfattar fler tillfällen. Men i praktiken är det bara ett inplanerat tillfälle på ca 2 timmar jag har till förfogande. Är omfånget rimligt eller bör jag korta ner? Vad ska prioriteras i så fall tycker ni? Biblioteks- och informationsvetenskap och hållbarhetens utmaningar Biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) är ett mycket brett samhällsvetenskapligt ämne. De potentiella ingångarna till hållbarhetsproblematik och de globala utmaningarna är otaliga. Intresset är också, som inom de flesta ämnen, stadigt tilltagande. Frågornas angelägenhet förs ofta fram och de flesta tycks överens om att det finns ett stort behov av att integrera hållbarhetsperspektiv i B&I. Samtidigt har vi inte gjort särskilt mycket ännu. Det råder stor oklarhet kring vilka ämnets centrala hållbarhetsfrågor egentligen är. Arbetet vid vår institution på Högskolan i Borås är nog symtomatiskt för ämnet. Frågorna diskuteras flitigt, seminarier arrangeras, dokument cirkuleras, punkter saxas in i kursplaner, kompetens inventeras, hållbarhetsfika serveras. Men vad gäller faktisk omsättning i undervisning och forskning blir det mest spridda, opportuna skurar av olika lokala nedslag. Hos oss, liksom i ämnet i stort, kan det handla om saker som: gröna bibliotek, tillgänglighet, community-utveckling, och kulturellt bevarande. Dessa är relevanta i sig men vi saknar ett helhetsgrepp med en tydlig identitet i förhållande till andra ämnen; vad kan just B&I bidra med? Vilka hållbarhetsfrågor har given hemvist hos oss? Två påtagliga utmaningar, som säkert flera andra ämnen kan identifiera sig med, handlar båda om att försöka lyfta frågorna till en högre, akademiskt meningsfull nivå: 1) Hållbarhetsdiskussionen fastnar nästan alltid i rena miljöfrågor. Det är naturligtvis inte fel i sig. Dock blir det problematiskt i förhållande till den vanligt förekommande modellen av hållbar utveckling som bestående av tre 1 dimensioner social, ekonomisk, ekologisk, sammanflätade i ett venndiagram. Den implicerar att dimensionerna skulle behandlas jämlikt och proportionerligt, på samma nivå. Denna idé om hållbar utveckling som bestående av separata områden som ska bilda en helhet genom att beaktas parallellt i balans är svårgreppbar. Det är svårt om inte omöjligt att alltid prata om sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter samtidigt. Flera alternativa perspektiv har föreslagits där miljöhänsyn istället är det omgivande, överordnande kriteriet samhällelig utveckling sker då inom ramarna för miljön som förutsättning (se t.ex. Costanza et al. 2013). På samma sätt som ekologiska toleranser formuleras som övre gränsvärden, taket, kan även en önskvärd social lägstanivå fastslås som golvet; utrymmet däremellan blir då spelrummet för mänsklig aktivitet och utveckling (Leach, Raworth & Rockström 2013). Oavsett hur hållbarhet konceptualiseras, så handlar det inte enbart om miljön. Men diskussionen inom hållbar utveckling börjar och 1 Fyra, om kultur bryts ut som en egen dimension. 1

2 slutar ofta i miljöfrågan. Med dessa alternativa modeller kan miljödimensionen tillåtas vara just den styrande faktorn, istället för att söka en ansträngd diskussion där ekonomi och ekologi antas kunna hanteras som jämförbara storheter. Vidare fastnar diskussionen ofta på en relativt basal tillämpningsnivå. Självklart kan vi sopsortera, resa förnuftigt, dricka fairtradekaffe och se över vår energiprofil men det är knappast unika B&I-utmaningar. Rimligtvis kan förändrade synsätt, som handlar om att ta utgångspunkt i samhällets spelrum istället för enskilda miljöfrågor, stödja oss i att göra frågan mer ämnesmässigt relevant. 2) Som påpekas på flera håll i kurslitteraturen, är det också viktigt att lyfta hållbarhetsfrågan från individen till strukturell problematik. Är det något vi inom vårt ämne borde vara väl rustade för, så är det just kritiska perspektiv på sociala strukturer. Vi har inte så mycket att bidra med på den tekniska eller beteendemässiga sidan av miljöfrågorna, men desto mer på den samhälleliga, sociala. Det är inte meningsfullt att skuldbeläggande läxa upp våra studenter i hur de borde bete sig som etiska konsumenter (Maniates 2013). Istället kan vi stödja dem att kritiskt analysera exempelvis miljödiskurser. Varifrån kommer de olika berättelserna om miljön? Vilka aktörer är inblandade? Utifrån vilka positioner sker deras informationsarbete? Sammanfattningsvis är biblioteks- och informationsvetenskapens stora utmaning att finna sin egen roll i forskning och undervisning om hållbar utveckling. Det är naturligtvis viktigt att titta på andra områden, samverka och låta sig inspireras. Men vad är egentligen vår potential för genuin progression, var kan vårt ämne bidra med nya unika perspektiv, istället för att bara följa efter? Ett initiativ till större grepp är Nolins översikt av information och informationsvetenskap i relation till hållbarhet (2010). Centralt för diskussionen är det problematiska begreppet informationssamhälle och hur det exempelvis har använts av FN i förhållande till hållbar utveckling. Oavsett om man stödjer Nolins framställning, så är den ett exempel på ämnets potential att kunna kritiskt analysera hållbarhetsfrågor ur större perspektiv som är relevanta och möjligen unika för B&I. Vi behöver mer av denna typ av större ansats, och från fler av våra ämnesingångar än enbart information. Workshop om bibliotek, information och hållbarhet för elever på gymnasiets entreprenörsprogram Bakgrund till undervisningsuppdraget Efter sommaren blev jag tillfrågad av en lärare på Sven Eriksonsgymnasiet ( Teknis ) i Borås om att komma och prata om hållbarhet för deras elever. Utgångspunkten är att jag skulle besöka dem i egenskap av forskare, doktorand närmare bestämt. Ur elevernas synvinkel är upplägget alltså att det kommer någon från högskolan och pratar utifrån ett akademiskt perspektiv och relaterat till forskning, som något relativt nytt för dem. Det i sin tur blir något nytt för mig; premissen normalt i min undervisning är såklart att den akademiska och forskningsorienterade grunden är given. Vad som normalt för mig är ett sammanhang att verka i, blir nu istället något jag ska försöka förmedla till utomstående. Viss parallell kan naturligtvis dras till våra yngre, nya studenter på programmen som allt oftare kommer direkt från gymnasiet. Detta har märkts tydligt de senaste åren genom att vi kan ta allt mindre för givet vad gäller deras förförståelse och förtrogenhet med det akademiska. De elever jag nu ska undervisa är dock ännu längre från universitetsvärlden; de går första året på gymnasiet. 2

3 En annan relevant premiss är att de läser entreprenörsprogrammet. De är intresserade av saker som innovation, affärsmodeller, företagsekonomi, marknadsföring, och internationella kontakter. Jag skriver avhandling om folkbibliotekets roll i samhället. Kopplingen är inte given. Inom vårt ämne talar vi gärna med emfas om alla problem med marknadens överproportionerliga och dåliga inflytande. Mindre så om dess förtjänster och potential. Samtal om entreprenörskap och affärsutveckling är normalt inget som ger poäng i fikarummet. Vad gäller konkreta önskemål från gymnasiet kring undervisningens upplägg, så är de öppna för förslag. Den enda riktlinjen som egentligen givits är att det gärna får genomföras som någon slags workshop eller liknande. Kontaktpersonen menar att de här eleverna tycker om att få uppgifter, de gillar att arbeta. Innehållsligt har vi bara diskuterat uppdraget i väldigt generella termer. En förutsättning är att eleverna redan vid ett tidigare tillfälle kommer att ha haft besök av en person som arbetar centralt med hållbarhetsfrågor på Högskolan i Borås. De har alltså redan fått en akademiskt vinklad första introduktion till hållbar utveckling. Mitt moment kan då utformas som ett något mer ämnesspecifikt, något smalare exempel på arbete med hållbarhetsfrågor. Undervisningens lärandemål Ett centralt tema är kritiska perspektiv på hållbarhetsfrågor. Det främsta syftet är att eleverna ska lyfta blicken, från berättelsen om miljöproblemet som ett ansvar för (enbart) individen, till en strukturell problematik. De ska ges en inblick i att mycket forskning idag pekar på att en övervägande andel av miljöproblemen kan härledas till industri och samhällsuppbyggnad snarare än konsumentbeteenden. Eleverna ska engageras i diskussion kring: Vad är ett hållbarhetsproblem? Vad finns det för slags information kring hållbar utveckling? Med sådana frågor som ingång kan vi prata om de olika aktörer som på något sätt har ett intresse i information om hållbar utveckling. Därifrån går vi vidare till att prata om bibliotek som en sådan aktör. Genom att ta diskutera exempel som verktygsbibliotek och klädbibliotek kommer vi in på hur produkter kan tillhandahållas på fler sätt än enbart genom traditionell nyförsäljning. Huvudsyftet med detta är att resonera kring förändrade och nya sätt att driva verksamheter. Enligt kontaktpersonen på gymnasieskolan är eleverna ofta väldigt snävt inriktade på att försöka komma på nya typer av produkter när de får tänka fritt. Denna undervisning kan då vara ett led i att bredda deras horisont vad gäller nytänkande kring hållbar utveckling. Upplägg Undervisningen består av två huvuddelar: verktygsbibliotek som exempel på nytänkande, och information om hållbar utveckling. En grundtanke med denna indelning är att direkt förankra strukturen i de två leden i själva namnet biblioteks- och informationsvetenskap. Det kan tyckas banalt. Men det är rimligtvis första gången merparten av de deltagande eleverna ens hör talas om ämnet. Det kommer inte att finnas utrymme för eller vara särskilt intressant med någon längre allmän exposé över ämnet. Istället kan jag då bara mycket kort berätta om vad vi gör på Bibliotekshögskolan, sedan uttryckligen presentera workshopens två delar som exempel på saker vi intresserar oss för inom bibliotek respektive information. 3

4 Genomförandet består av fyra korta föreläsningsdelar, ca minuterspresentationer, med diskussionsuppgifter däremellan. Även under själva presentationerna kan enklare frågor ställas till eleverna. Verktygsbibliotek som exempel på nytänkande Biblioteket diskuteras här som en typ av verksamhet, vilket förhoppningsvis kan vara en ny tanke för eleverna. Utgångspunktern är att biblioteket inte bara är en viss specifik institution, det är också ett exempel på ett sätt att göra något. Folkbiblioteket har fungerat mer eller mindre på samma sätt i över hundra år. Biblioteket är de facto den främsta resursen att möjliggöra systematiskt lånande. Flera punkter och frågor för diskussion kan dras ur denna premiss. Kan denna sedan länge väletablerade infrastruktur återanvändas till fler syften än enbart tillhandahållande av böcker och traditionella material? Vad händer om vi provar att stoppa in nya typer av innehåll? Om biblioteket kan låna ut helt andra saker än böcker, vad är egentligen bibliotekets roll? Den exemplifierande dimensionen kan inledas med att prata om klädbibliotek. Sedan 2010 har det etablerats åtminstone fyra fem klädbibliotek runtom i Sverige. Ett av de senaste initiativen är The Wardrobe i elevernas egen hemvist, Borås. Klädbiblioteken illustrerar effektivt hur organisationer som inte är bibliotek per se, ändå kan adoptera biblioteket som modell för att utveckla en ny, egen verksamhet. Klädbiblioteken är olika typer av ickevinstdrivande verksamheter, i flera fall med uttalat ideologiska motiv: främja miljön exempelvis. Detta är alltså exempel på där biblioteksidén legat till grund för ett slags socialt entreprenörskap. Därefter följer merparten av momentet som består av att diskutera verktygsbibliotek. Min erfarenhet av tidigare presentationer i olika sammanhang är att det brukar vara oerhört tacksamt att prata om bibliotek som lånar ut verktyg. Att visa bilder från själva biblioteken och berätta om verksamheterna, deras innehåll och arbetssätt brukar ge upphov till nyfikna frågor och vara en bra utgångspunkt för diskussion. Det kan även väcka kritiska synpunkter och undringar, ska bibliotek verkligen hålla på med sådant? En befogad och ytterst relevant fråga som ligger till grund för diskussionsuppgift 1. Denna avslutas med en kort, gemensam summering av olika tänkbara argument för och mot. I nästa steg presenterar jag kort de huvudsakliga resultaten från studien. Detta kretsar kring lokal utveckling med fokus främst på social utveckling. Eventuell minskad belastning på miljön genom minskad verktygsproduktion är inte huvudmålet, inte utåt gentemot låntagarna åtminstone. En viktig poäng med detta är att hållbarhetsorienterade projekt inte nödvändigtvis måste bygga på en profilering kring att rädda miljön. Argumentationen gentemot låntagaren/kunden/användaren kan, beroende på sammanhang, förankras i andra värden. Denna diskussion får dock inte bli allt för teoretisk. Huvudbudskapet är att verksamheters arbete för hållbar utveckling kan se ut på olika sätt, och det måste inte nödvändigtvis marknadsföras enbart som ett miljövänligt alternativ. En annan viktig poäng är det lokala i det här fallet; både personal och låntagare ser det som att att det handlar om förbättring här och nu, för att försöka bidra till ett lite bättre samhälle. 4

5 Information om hållbar utveckling Denna del handlar främst om det som nämndes inledningsvis, berättelsen om miljöproblem och hållbar utveckling. En översikt över hur begrepp som hållbar och miljövänlig görs till produktetiketter. Förskjutandet av fokus, från exempelvis industriell problematik, till vilka val konsumenten gör i butiken, i hemmet, vid soptunnan. Den centrala tanken att diskutera här, är att detta vare sig är någon självklarhet eller slump. Istället handlar det om avsiktligt, riktat och medvetet arbete som framgångsrikt bedrivits av exempelvis industriintressen, uppenbarligen framgångsrikt. Under denna diskussion kan vi exempelvis gemensamt titta på Crying indian -filmen (Keep America Beautiful & Ad Council, 1971) Det är samtidigt viktigt att inte framställa detta som någon slags konspirationsteori eller politiskt färgad anti-kommersiell propaganda. Det handlar helt enkelt om att stödja eleverna i att resonera mer systemkritiskt än enbart reflektera kring sitt individuella beteende. Begrepp som greenwash introduceras och diskuteras. (Denna del är fortfarande under utveckling). Diskussion Det har utan tvekan varit utmanande att förbereda ett undervisningsmaterial för gymnasienivå. Oavsett hur studiemotiverade, uppmärksamma och engagerade eleverna är kan jag ändå inte bemöta dem på samma premisser som högskolestudenter. Samtidigt får det absolut inte bli trivialt. De är ju trots allt inställda på att det är någon slags forskare från högskolan som är på besök. Ingången har alltså varit att det ska vara avancerat, men på en rimlig nivå för dem. En utmaning här är att lägga fram idéer med bibehållet reflexiv och kritisk vinkel, att visa på en viss komplexitet. Exempelvis är det viktigt att undvika att propagera normativt om bibliotekets förtjänster, att bibliotek skulle vara någon slags given lösning på konsumtionssamhällets hållbarhetsproblem. Det handlar istället om att visa på att det finns kopplingar till hållbarhetsfrågor. Exempelvis att verktygsbibliotek uppenbarligen har någon slags inverkan på den lokala sysselsättningen, och därmed kan spela en roll i lokal ekonomisk och social utveckling. Det är inte likställt med att alla samhällen borde skaffa verktygsbibliotek för det är hållbart. Men det visar på nya sätt att tänka, nya sätt att göra saker, anledningar att förhålla sig kritiskt till rådande strukturer. Konkret har detta bland annat inverkat på vilka ord som används i materialet. Den första delens rubrik innehåller exempelvis ordet nytänkande. Det skulle jag antagligen inte använt i en föreläsning på någon av våra högskolekurser. Men för sammanhanget verkade det lämpligt, utan att för den skull banalisera eller reducera ämnet till en normativ framställning om påstådda universallösningar. Referenser Costanza, Robert et al. (2013). Building a sustainable and desirable economy-in-society-innature. Linda Starke, Erik Assadourian & Tom Prugh (red.) State of the world 2013: Is sustainability still possible? Washington: Island Press Keep America Beautiful & Ad Council (1971). Kampanjfilm, Pollution: Keep America Beautiful Canoe. Tillgänglig: [ ] Leach, Melissa, Raworth, Kate & Rockström, Johan (2013). Between social and planetary boundaries: Navigating pathways in the safe and just space for humanity. World Social Science Report 2013: Changing Global Environments. Paris: UNESCO and ISSC

6 Maniates, Michael (2013). Teaching for turbulence. Linda Starke, Erik Assadourian & Tom Prugh (red.) State of the world 2013: Is sustainability still possible? Washington: Island Press Nolin, Jan (2010). Sustainable information and information science. Information research 15(2). Tillgänglig: [ ] 6

7 Bilaga: Undervisningsmaterial 4 x min presentation Utöver ren föreläsning, visas bilder som t.ex. Gå igenom några citat från intervjuer med låntagare och bibliotekarier vid verktygsbibliotek (dessa behöver jag översätta till svenska). Exempel: I started when I was sixteen, so I didn t have the tools, nor did I have the money to purchase them. So, that s where the tool library came in handy. I was able to get jobs because of the tool lending library What it allows is, people on the same block or in the same neighborhood, to wanna make improvements to their home, together, to try to maybe improve the quality of life in their neighborhood 7

8 Diskutera hur sådana citat visar på lokala, sociala hållbarhetsdimensioner, snarare än storskalig rädda världen -ideologi. Eventuella miljöeffekter av exempelvis minskad produktion är positiv bieffekt, inte huvudsyfte. Ett möjligt exempel på kombination av kort- och långsiktiga effekter, såväl sociala, ekonomiska som ekologiska. Film crying indian Uppslag till frågor som kan ligga till grund för tre-fyra diskussionsuppgifter. Detta är under arbete, kommentarer och förslag mottages gärna! Har markerat i fetstil de frågor jag tycker är mest relevanta: Ska man kunna låna vad som helst på ett bibliotek? Eller ska biblioteket bara syssla med vissa saker? [Eleverna delas upp i små debattlag och ska kort argumentera för/mot]. Måste det bara vara så att man antingen köper något helt nytt, eller lånar något gammalt gratis? Finns det några mellanting? Vad får ni för information om hållbar utveckling? Var kommer den ifrån? Vilka behöver sådan information? Varför, till vad? På vilka sätt kan en organisation arbeta med information om dessa frågor? Går det att göra på fler sätt än enbart kampanjer och reklam i olika medier? Vad med bibliotek kan vara bra för miljön? Vad med bibliotek kan vara dåligt för miljön? Kan företag lära sig något av bibliotek? Kan bibliotek lära sig något av företag? 8

Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling

Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling Hållbarhet i kursen Informationsprodukter, Högskolan i Borås Projektuppgift för kursen Lärande för hållbar utveckling Karin Dessne Inledning Biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) spänner över många

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Fiskodling BI1125, 30035.1112 15 Hp Studietakt = 50% Nivå och djup = Grund Kursledare = Andreas Pettersson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-05-07-2012-05-20 Antal svar 8 Studentantal 9 Svarsfrekvens

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN Industridesigns grunder Industrial designs basis 26,5 högskolepoäng / 26,5 ECTS credits Kurskod: IDK112, termin 2 Kursens indelning

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Ekoentreprenör för hållbar utveckling, 180 hp

Ekoentreprenör för hållbar utveckling, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Ekoentreprenör för hållbar utveckling, 180 hp Eco Entrepreneur for Sustainable Development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer NEKEG

Läs mer

Industriellt byggande, 7,5 hp

Industriellt byggande, 7,5 hp Kurs-PM Industriellt byggande, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Lars Eliasson och Helena Lidelöw Termin: Hösten 2016 Kurskod: 4TS103 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5

Läs mer

Profession, forskning och undervisning vid Institutionen för data- och affärsvetenskap möjligheter och problem

Profession, forskning och undervisning vid Institutionen för data- och affärsvetenskap möjligheter och problem Profession, forskning och undervisning vid Institutionen för data- och affärsvetenskap möjligheter och problem MALIN SUNDSTRÖM Universitetslektor Institutionen för data- och affärsvetenskap Högskolan i

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Fastställande JUZN12, Hur forskning går till - rättsvetenskapens utmaningar i teori och praktik, 15 högskolepoäng Preparations for Legal Research, 15 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Upprop, registrering och kursstart Upprop sker måndag 1 september kl 08.15 i Lindahlsalen, EBC (Evolutionsbiologiskt centrum) Norbyvägen 18D. Kårlegitimation

Läs mer

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Med denna föreläsning vill jag visa att konsumtion och hållbarhet till stor del står i motsats till varandra. Det största konsumtionsrelaterade

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik Lärare: Rikard Harr, Angelica Svelander oktober 6, 2016 Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 Sammanlagt lämnades 36 utvärderingar

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp Kursen ges helt på distans vilket betyder att vi endast kommer att mötas på internetbaserade media. Det övergripande

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 674/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng The Marketing Programme, 180 Higher

Läs mer

Uppföljning (2015) av handlingsplan för hållbar utveckling Verksamhetsstöd

Uppföljning (2015) av handlingsplan för hållbar utveckling Verksamhetsstöd 2016-01-11 dnr 999-14 Verksamhetsstöd Jessika Weilitz och Elias Regelin Uppföljning (2015) av handlingsplan för hållbar utveckling Verksamhetsstöd 2015-2016. Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Inledning till presentationen Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, hp

Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, hp 1 (7) Utbildningsplan för: Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, 60-120 hp Master's Programme in Sustainable Information Provision (60 or 120 Credits) Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten) Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its. Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2011 2012 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll LIKABEHANDLING... 2 Ansvar och organisation... 4 Handlingsplan för likabehandling... 4 Handlingsplan 2011... 4 Handlingsplan

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/401 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar

Läs mer

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 En studie om ungdomars syn på ansvar CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 Under sommaren 2009 gjordes CSR Västsverige en undersökning bland

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/projektdagar

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/projektdagar Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/projektdagar Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera workshopen) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom

Läs mer