Biblioteks- och informationsvetenskap och hållbarhetens utmaningar

Transkript

1 Redovisning av projektuppgift Fråga till kursgruppen: Har jag planerat in för mycket för ett enda undervisningstillfälle? För projektuppgiften kunde jag såklart enkelt revidera planen så att den omfattar fler tillfällen. Men i praktiken är det bara ett inplanerat tillfälle på ca 2 timmar jag har till förfogande. Är omfånget rimligt eller bör jag korta ner? Vad ska prioriteras i så fall tycker ni? Biblioteks- och informationsvetenskap och hållbarhetens utmaningar Biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) är ett mycket brett samhällsvetenskapligt ämne. De potentiella ingångarna till hållbarhetsproblematik och de globala utmaningarna är otaliga. Intresset är också, som inom de flesta ämnen, stadigt tilltagande. Frågornas angelägenhet förs ofta fram och de flesta tycks överens om att det finns ett stort behov av att integrera hållbarhetsperspektiv i B&I. Samtidigt har vi inte gjort särskilt mycket ännu. Det råder stor oklarhet kring vilka ämnets centrala hållbarhetsfrågor egentligen är. Arbetet vid vår institution på Högskolan i Borås är nog symtomatiskt för ämnet. Frågorna diskuteras flitigt, seminarier arrangeras, dokument cirkuleras, punkter saxas in i kursplaner, kompetens inventeras, hållbarhetsfika serveras. Men vad gäller faktisk omsättning i undervisning och forskning blir det mest spridda, opportuna skurar av olika lokala nedslag. Hos oss, liksom i ämnet i stort, kan det handla om saker som: gröna bibliotek, tillgänglighet, community-utveckling, och kulturellt bevarande. Dessa är relevanta i sig men vi saknar ett helhetsgrepp med en tydlig identitet i förhållande till andra ämnen; vad kan just B&I bidra med? Vilka hållbarhetsfrågor har given hemvist hos oss? Två påtagliga utmaningar, som säkert flera andra ämnen kan identifiera sig med, handlar båda om att försöka lyfta frågorna till en högre, akademiskt meningsfull nivå: 1) Hållbarhetsdiskussionen fastnar nästan alltid i rena miljöfrågor. Det är naturligtvis inte fel i sig. Dock blir det problematiskt i förhållande till den vanligt förekommande modellen av hållbar utveckling som bestående av tre 1 dimensioner social, ekonomisk, ekologisk, sammanflätade i ett venndiagram. Den implicerar att dimensionerna skulle behandlas jämlikt och proportionerligt, på samma nivå. Denna idé om hållbar utveckling som bestående av separata områden som ska bilda en helhet genom att beaktas parallellt i balans är svårgreppbar. Det är svårt om inte omöjligt att alltid prata om sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter samtidigt. Flera alternativa perspektiv har föreslagits där miljöhänsyn istället är det omgivande, överordnande kriteriet samhällelig utveckling sker då inom ramarna för miljön som förutsättning (se t.ex. Costanza et al. 2013). På samma sätt som ekologiska toleranser formuleras som övre gränsvärden, taket, kan även en önskvärd social lägstanivå fastslås som golvet; utrymmet däremellan blir då spelrummet för mänsklig aktivitet och utveckling (Leach, Raworth & Rockström 2013). Oavsett hur hållbarhet konceptualiseras, så handlar det inte enbart om miljön. Men diskussionen inom hållbar utveckling börjar och 1 Fyra, om kultur bryts ut som en egen dimension. 1

2 slutar ofta i miljöfrågan. Med dessa alternativa modeller kan miljödimensionen tillåtas vara just den styrande faktorn, istället för att söka en ansträngd diskussion där ekonomi och ekologi antas kunna hanteras som jämförbara storheter. Vidare fastnar diskussionen ofta på en relativt basal tillämpningsnivå. Självklart kan vi sopsortera, resa förnuftigt, dricka fairtradekaffe och se över vår energiprofil men det är knappast unika B&I-utmaningar. Rimligtvis kan förändrade synsätt, som handlar om att ta utgångspunkt i samhällets spelrum istället för enskilda miljöfrågor, stödja oss i att göra frågan mer ämnesmässigt relevant. 2) Som påpekas på flera håll i kurslitteraturen, är det också viktigt att lyfta hållbarhetsfrågan från individen till strukturell problematik. Är det något vi inom vårt ämne borde vara väl rustade för, så är det just kritiska perspektiv på sociala strukturer. Vi har inte så mycket att bidra med på den tekniska eller beteendemässiga sidan av miljöfrågorna, men desto mer på den samhälleliga, sociala. Det är inte meningsfullt att skuldbeläggande läxa upp våra studenter i hur de borde bete sig som etiska konsumenter (Maniates 2013). Istället kan vi stödja dem att kritiskt analysera exempelvis miljödiskurser. Varifrån kommer de olika berättelserna om miljön? Vilka aktörer är inblandade? Utifrån vilka positioner sker deras informationsarbete? Sammanfattningsvis är biblioteks- och informationsvetenskapens stora utmaning att finna sin egen roll i forskning och undervisning om hållbar utveckling. Det är naturligtvis viktigt att titta på andra områden, samverka och låta sig inspireras. Men vad är egentligen vår potential för genuin progression, var kan vårt ämne bidra med nya unika perspektiv, istället för att bara följa efter? Ett initiativ till större grepp är Nolins översikt av information och informationsvetenskap i relation till hållbarhet (2010). Centralt för diskussionen är det problematiska begreppet informationssamhälle och hur det exempelvis har använts av FN i förhållande till hållbar utveckling. Oavsett om man stödjer Nolins framställning, så är den ett exempel på ämnets potential att kunna kritiskt analysera hållbarhetsfrågor ur större perspektiv som är relevanta och möjligen unika för B&I. Vi behöver mer av denna typ av större ansats, och från fler av våra ämnesingångar än enbart information. Workshop om bibliotek, information och hållbarhet för elever på gymnasiets entreprenörsprogram Bakgrund till undervisningsuppdraget Efter sommaren blev jag tillfrågad av en lärare på Sven Eriksonsgymnasiet ( Teknis ) i Borås om att komma och prata om hållbarhet för deras elever. Utgångspunkten är att jag skulle besöka dem i egenskap av forskare, doktorand närmare bestämt. Ur elevernas synvinkel är upplägget alltså att det kommer någon från högskolan och pratar utifrån ett akademiskt perspektiv och relaterat till forskning, som något relativt nytt för dem. Det i sin tur blir något nytt för mig; premissen normalt i min undervisning är såklart att den akademiska och forskningsorienterade grunden är given. Vad som normalt för mig är ett sammanhang att verka i, blir nu istället något jag ska försöka förmedla till utomstående. Viss parallell kan naturligtvis dras till våra yngre, nya studenter på programmen som allt oftare kommer direkt från gymnasiet. Detta har märkts tydligt de senaste åren genom att vi kan ta allt mindre för givet vad gäller deras förförståelse och förtrogenhet med det akademiska. De elever jag nu ska undervisa är dock ännu längre från universitetsvärlden; de går första året på gymnasiet. 2

3 En annan relevant premiss är att de läser entreprenörsprogrammet. De är intresserade av saker som innovation, affärsmodeller, företagsekonomi, marknadsföring, och internationella kontakter. Jag skriver avhandling om folkbibliotekets roll i samhället. Kopplingen är inte given. Inom vårt ämne talar vi gärna med emfas om alla problem med marknadens överproportionerliga och dåliga inflytande. Mindre så om dess förtjänster och potential. Samtal om entreprenörskap och affärsutveckling är normalt inget som ger poäng i fikarummet. Vad gäller konkreta önskemål från gymnasiet kring undervisningens upplägg, så är de öppna för förslag. Den enda riktlinjen som egentligen givits är att det gärna får genomföras som någon slags workshop eller liknande. Kontaktpersonen menar att de här eleverna tycker om att få uppgifter, de gillar att arbeta. Innehållsligt har vi bara diskuterat uppdraget i väldigt generella termer. En förutsättning är att eleverna redan vid ett tidigare tillfälle kommer att ha haft besök av en person som arbetar centralt med hållbarhetsfrågor på Högskolan i Borås. De har alltså redan fått en akademiskt vinklad första introduktion till hållbar utveckling. Mitt moment kan då utformas som ett något mer ämnesspecifikt, något smalare exempel på arbete med hållbarhetsfrågor. Undervisningens lärandemål Ett centralt tema är kritiska perspektiv på hållbarhetsfrågor. Det främsta syftet är att eleverna ska lyfta blicken, från berättelsen om miljöproblemet som ett ansvar för (enbart) individen, till en strukturell problematik. De ska ges en inblick i att mycket forskning idag pekar på att en övervägande andel av miljöproblemen kan härledas till industri och samhällsuppbyggnad snarare än konsumentbeteenden. Eleverna ska engageras i diskussion kring: Vad är ett hållbarhetsproblem? Vad finns det för slags information kring hållbar utveckling? Med sådana frågor som ingång kan vi prata om de olika aktörer som på något sätt har ett intresse i information om hållbar utveckling. Därifrån går vi vidare till att prata om bibliotek som en sådan aktör. Genom att ta diskutera exempel som verktygsbibliotek och klädbibliotek kommer vi in på hur produkter kan tillhandahållas på fler sätt än enbart genom traditionell nyförsäljning. Huvudsyftet med detta är att resonera kring förändrade och nya sätt att driva verksamheter. Enligt kontaktpersonen på gymnasieskolan är eleverna ofta väldigt snävt inriktade på att försöka komma på nya typer av produkter när de får tänka fritt. Denna undervisning kan då vara ett led i att bredda deras horisont vad gäller nytänkande kring hållbar utveckling. Upplägg Undervisningen består av två huvuddelar: verktygsbibliotek som exempel på nytänkande, och information om hållbar utveckling. En grundtanke med denna indelning är att direkt förankra strukturen i de två leden i själva namnet biblioteks- och informationsvetenskap. Det kan tyckas banalt. Men det är rimligtvis första gången merparten av de deltagande eleverna ens hör talas om ämnet. Det kommer inte att finnas utrymme för eller vara särskilt intressant med någon längre allmän exposé över ämnet. Istället kan jag då bara mycket kort berätta om vad vi gör på Bibliotekshögskolan, sedan uttryckligen presentera workshopens två delar som exempel på saker vi intresserar oss för inom bibliotek respektive information. 3

4 Genomförandet består av fyra korta föreläsningsdelar, ca minuterspresentationer, med diskussionsuppgifter däremellan. Även under själva presentationerna kan enklare frågor ställas till eleverna. Verktygsbibliotek som exempel på nytänkande Biblioteket diskuteras här som en typ av verksamhet, vilket förhoppningsvis kan vara en ny tanke för eleverna. Utgångspunktern är att biblioteket inte bara är en viss specifik institution, det är också ett exempel på ett sätt att göra något. Folkbiblioteket har fungerat mer eller mindre på samma sätt i över hundra år. Biblioteket är de facto den främsta resursen att möjliggöra systematiskt lånande. Flera punkter och frågor för diskussion kan dras ur denna premiss. Kan denna sedan länge väletablerade infrastruktur återanvändas till fler syften än enbart tillhandahållande av böcker och traditionella material? Vad händer om vi provar att stoppa in nya typer av innehåll? Om biblioteket kan låna ut helt andra saker än böcker, vad är egentligen bibliotekets roll? Den exemplifierande dimensionen kan inledas med att prata om klädbibliotek. Sedan 2010 har det etablerats åtminstone fyra fem klädbibliotek runtom i Sverige. Ett av de senaste initiativen är The Wardrobe i elevernas egen hemvist, Borås. Klädbiblioteken illustrerar effektivt hur organisationer som inte är bibliotek per se, ändå kan adoptera biblioteket som modell för att utveckla en ny, egen verksamhet. Klädbiblioteken är olika typer av ickevinstdrivande verksamheter, i flera fall med uttalat ideologiska motiv: främja miljön exempelvis. Detta är alltså exempel på där biblioteksidén legat till grund för ett slags socialt entreprenörskap. Därefter följer merparten av momentet som består av att diskutera verktygsbibliotek. Min erfarenhet av tidigare presentationer i olika sammanhang är att det brukar vara oerhört tacksamt att prata om bibliotek som lånar ut verktyg. Att visa bilder från själva biblioteken och berätta om verksamheterna, deras innehåll och arbetssätt brukar ge upphov till nyfikna frågor och vara en bra utgångspunkt för diskussion. Det kan även väcka kritiska synpunkter och undringar, ska bibliotek verkligen hålla på med sådant? En befogad och ytterst relevant fråga som ligger till grund för diskussionsuppgift 1. Denna avslutas med en kort, gemensam summering av olika tänkbara argument för och mot. I nästa steg presenterar jag kort de huvudsakliga resultaten från studien. Detta kretsar kring lokal utveckling med fokus främst på social utveckling. Eventuell minskad belastning på miljön genom minskad verktygsproduktion är inte huvudmålet, inte utåt gentemot låntagarna åtminstone. En viktig poäng med detta är att hållbarhetsorienterade projekt inte nödvändigtvis måste bygga på en profilering kring att rädda miljön. Argumentationen gentemot låntagaren/kunden/användaren kan, beroende på sammanhang, förankras i andra värden. Denna diskussion får dock inte bli allt för teoretisk. Huvudbudskapet är att verksamheters arbete för hållbar utveckling kan se ut på olika sätt, och det måste inte nödvändigtvis marknadsföras enbart som ett miljövänligt alternativ. En annan viktig poäng är det lokala i det här fallet; både personal och låntagare ser det som att att det handlar om förbättring här och nu, för att försöka bidra till ett lite bättre samhälle. 4

5 Information om hållbar utveckling Denna del handlar främst om det som nämndes inledningsvis, berättelsen om miljöproblem och hållbar utveckling. En översikt över hur begrepp som hållbar och miljövänlig görs till produktetiketter. Förskjutandet av fokus, från exempelvis industriell problematik, till vilka val konsumenten gör i butiken, i hemmet, vid soptunnan. Den centrala tanken att diskutera här, är att detta vare sig är någon självklarhet eller slump. Istället handlar det om avsiktligt, riktat och medvetet arbete som framgångsrikt bedrivits av exempelvis industriintressen, uppenbarligen framgångsrikt. Under denna diskussion kan vi exempelvis gemensamt titta på Crying indian -filmen (Keep America Beautiful & Ad Council, 1971) Det är samtidigt viktigt att inte framställa detta som någon slags konspirationsteori eller politiskt färgad anti-kommersiell propaganda. Det handlar helt enkelt om att stödja eleverna i att resonera mer systemkritiskt än enbart reflektera kring sitt individuella beteende. Begrepp som greenwash introduceras och diskuteras. (Denna del är fortfarande under utveckling). Diskussion Det har utan tvekan varit utmanande att förbereda ett undervisningsmaterial för gymnasienivå. Oavsett hur studiemotiverade, uppmärksamma och engagerade eleverna är kan jag ändå inte bemöta dem på samma premisser som högskolestudenter. Samtidigt får det absolut inte bli trivialt. De är ju trots allt inställda på att det är någon slags forskare från högskolan som är på besök. Ingången har alltså varit att det ska vara avancerat, men på en rimlig nivå för dem. En utmaning här är att lägga fram idéer med bibehållet reflexiv och kritisk vinkel, att visa på en viss komplexitet. Exempelvis är det viktigt att undvika att propagera normativt om bibliotekets förtjänster, att bibliotek skulle vara någon slags given lösning på konsumtionssamhällets hållbarhetsproblem. Det handlar istället om att visa på att det finns kopplingar till hållbarhetsfrågor. Exempelvis att verktygsbibliotek uppenbarligen har någon slags inverkan på den lokala sysselsättningen, och därmed kan spela en roll i lokal ekonomisk och social utveckling. Det är inte likställt med att alla samhällen borde skaffa verktygsbibliotek för det är hållbart. Men det visar på nya sätt att tänka, nya sätt att göra saker, anledningar att förhålla sig kritiskt till rådande strukturer. Konkret har detta bland annat inverkat på vilka ord som används i materialet. Den första delens rubrik innehåller exempelvis ordet nytänkande. Det skulle jag antagligen inte använt i en föreläsning på någon av våra högskolekurser. Men för sammanhanget verkade det lämpligt, utan att för den skull banalisera eller reducera ämnet till en normativ framställning om påstådda universallösningar. Referenser Costanza, Robert et al. (2013). Building a sustainable and desirable economy-in-society-innature. Linda Starke, Erik Assadourian & Tom Prugh (red.) State of the world 2013: Is sustainability still possible? Washington: Island Press Keep America Beautiful & Ad Council (1971). Kampanjfilm, Pollution: Keep America Beautiful Canoe. Tillgänglig: [ ] Leach, Melissa, Raworth, Kate & Rockström, Johan (2013). Between social and planetary boundaries: Navigating pathways in the safe and just space for humanity. World Social Science Report 2013: Changing Global Environments. Paris: UNESCO and ISSC

6 Maniates, Michael (2013). Teaching for turbulence. Linda Starke, Erik Assadourian & Tom Prugh (red.) State of the world 2013: Is sustainability still possible? Washington: Island Press Nolin, Jan (2010). Sustainable information and information science. Information research 15(2). Tillgänglig: [ ] 6

7 Bilaga: Undervisningsmaterial 4 x min presentation Utöver ren föreläsning, visas bilder som t.ex. Gå igenom några citat från intervjuer med låntagare och bibliotekarier vid verktygsbibliotek (dessa behöver jag översätta till svenska). Exempel: I started when I was sixteen, so I didn t have the tools, nor did I have the money to purchase them. So, that s where the tool library came in handy. I was able to get jobs because of the tool lending library What it allows is, people on the same block or in the same neighborhood, to wanna make improvements to their home, together, to try to maybe improve the quality of life in their neighborhood 7

8 Diskutera hur sådana citat visar på lokala, sociala hållbarhetsdimensioner, snarare än storskalig rädda världen -ideologi. Eventuella miljöeffekter av exempelvis minskad produktion är positiv bieffekt, inte huvudsyfte. Ett möjligt exempel på kombination av kort- och långsiktiga effekter, såväl sociala, ekonomiska som ekologiska. Film crying indian Uppslag till frågor som kan ligga till grund för tre-fyra diskussionsuppgifter. Detta är under arbete, kommentarer och förslag mottages gärna! Har markerat i fetstil de frågor jag tycker är mest relevanta: Ska man kunna låna vad som helst på ett bibliotek? Eller ska biblioteket bara syssla med vissa saker? [Eleverna delas upp i små debattlag och ska kort argumentera för/mot]. Måste det bara vara så att man antingen köper något helt nytt, eller lånar något gammalt gratis? Finns det några mellanting? Vad får ni för information om hållbar utveckling? Var kommer den ifrån? Vilka behöver sådan information? Varför, till vad? På vilka sätt kan en organisation arbeta med information om dessa frågor? Går det att göra på fler sätt än enbart kampanjer och reklam i olika medier? Vad med bibliotek kan vara bra för miljön? Vad med bibliotek kan vara dåligt för miljön? Kan företag lära sig något av bibliotek? Kan bibliotek lära sig något av företag? 8