SMS-språk va e d? En undersökning av några gymnasieelevers och lärares SMSspråk. Klara Hansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMS-språk va e d? En undersökning av några gymnasieelevers och lärares SMSspråk. Klara Hansson"

Transkript

1 Institutionen för humaniora Svenska språket Handledare: Solveig Hammarbäck Examinator: Sofia Ask Avancerad nivå GL hp G2 G3 Avancerad nivå SMS-språk va e d? En undersökning av några gymnasieelevers och lärares SMSspråk Klara Hansson

2 Sammandrag SMS är väldigt populärt och SMS-språket ofta talspråkligt. Det finns förkortningar som är speciella för SMS, chatt och mejl vilka används sparsamt i andra sammanhang. Gymnasieelever och lärare har besvarat en enkät med 30 utvalda SMS-förkortningar och därefter har elever intervjuats om SMS-språk. Både eleverna och de flesta av lärarna skriver SMS regelbundet. De känner till drygt hälften av förkortningarna och använder ungefär samma förkortningar, men eleverna gör det i betydligt högre grad. Flickorna kan fler förkortningar och SMS:ar oftare än pojkarna. Elevernas SMS till föräldrar blir kortare än till vänner och skrivs mer enligt skriftspråksnormerna och eleverna tänker på om mottagaren förstår vad de skriver. Även om eleverna i skrift verkar anpassa sig efter sin mottagare bör svensklärare ändå diskutera användningen av SMS-förkortningar med sina elever samt studera SMS-språk som en av flera språkstilar. Engelsk titel: SMS language - waz dat? A Study of the SMS Language of Some Upper Secondary School Students and Teachers 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Litteratur Den första mobilen och utveckling av Short Message Service SMS ökar snabbt i popularitet SMS ett tidsödande skrivsätt Unga skickar mest SMS Användningsområden Språket i SMS Språkförändring eller språkförsämring Vad står det i styrdokumenten om språklig förmåga som kan appliceras på SMS? Syfte med arbetet Metod Etiska överväganden Reliabilitet Resultat Resultat av enkätundersökningen Hur ofta eleverna skriver SMS Hur ofta lärarna skriver SMS Elevers och lärares kunskap om förkortningar De SMS-förkortningar som flest elever identifierar De SMS-förkortningar som flest lärare identifierar Jämförelse mellan elevers och lärares kännedom om SMS-förkortningar och användning av dessa De tio mest använda SMS-förkortningarna De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever De tio mest använda SMS-förkortningarna bland lärare Jämförelse mellan elevers och lärares användning av SMS-förkortningar Kommentarer till några förkortningar och till kännedom och användning av dem Resultat av intervjuer Användning av SMS Innehåll i SMS Språk i SMS Skillnader i SMS-språk mellan ungdomar och vuxna Diskussion Användning av SMS: frekvens och vad SMS används till Kännedom om SMS-förkortningar Användning av SMS-förkortningar SMS-förkortningar i skolan Litteratur Bilaga Bilaga Bilaga

4 Tabeller Tabell 1 Hur ofta skriver du SMS? Tabell 2 Medelvärde för antal rätta svar i enkäten Tabell 3 Antal rätta svar i enkäten, medelvärden för lärarna indelade efter ålder Tabell 4 De tio förkortningar som flest elever kunde, hur många som kunde dem och hur många som använder dem Tabell 5 De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever och i vilken utsträckning de används Tabell 6 Elevernas svar på vad d betyder Figurer Figur 1 Hypotetisk modell för utvecklingen innovation språkförändring i talspråk Figur 2 Fördelning i procent av samtliga elevers SMS-frekvens Figur 3 Fördelning av lärarnas SMS-frekvens i antal Figur 4 Fördelning av lärarnas SMS-frekvens, såväl samtliga lärare som uppdelade efter ålder Figur 5 De tio SMS-förkortningar som flest elever identifierar och i vilken utsträckning dessa används Figur 6 De tio SMS-förkortningar som flest lärare identifierar och i vilken utsträckning dessa används Figur 7 De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever och i vilken utsträckning de används Figur 8 De tio mest använda SMS-förkortningarna bland lärare och i vilken utsträckning de används

5 1 Inledning My smmr hols wr CWOT. B4, we used 2go2 NY 2C my bro, his GF & thr 3 :- kids FTF. ILNY, it's a gr8 plc. Detta är hämtat ur en kort artikel publicerad den 4 mars 2003 om en 13-årig flicka som använde SMS-språk i sin skoluppsats. Artikeln beskriver hur flickan använde förkortningar och hieroglyfer som vanligen förknippas med SMS:ande för att skriva en uppgift som hon hade fått av skolan. Hade hon använt det språk som förväntades av henne, skulle texten bli följande: My summer holidays were a complete waste of time. Before, we used to go to New York to see my brother, his girlfriend and their three screaming kids face to face. I love New York. It's a great place.. Flickan förklarade för sin lärare att hon tyckte att det var enklare att skriva SMS-språk än standardengelska (Is txt mightier than the word?). Detta kan dock vara en skröna; ingen har kunnat spåra hela uppsatsen (Crystal 2008:24). Även om jag, och säkert inte mina kollegor heller, aldrig har sett något liknande i elevtexter är SMS-språk intressant. Här har vi en situation där ungdomar med fler kommunikationssätt än vuxna väljer bland dem och jag tror inte att det har sett ut så tidigare. Det känns viktigt, inte minst som svensklärare, att studera vilket språk ungdomar använder när de skriver SMS och se om det påverkar det etablerade skriftspråk som skolan lär ut. SMS-språket ser ofta annorlunda ut än det vanliga skriftspråket. När man skriver SMS finns det begränsningar vad man kan skriva, så då måste man anpassa sig till de rådande omständigheterna. Sådana omständigheter är att ett SMS inte kan vara hur långt som helst; det tar tid att skriva SMS; det är relativt krångligt att mata in texten samt att det är en liten display på telefonen. Detta leder till att SMS främst handlar om hur någon mår, vad man gör, planer, hälsningar och liknande. För att antalet tecken inte ska ta slut innan meddelandet är framfört, för att ansträngningen inte ska bli för stor och för att det inte ska ta för lång tid att skriva sitt SMS använder skribenten ofta olika strategier som icke standardförkortningar och gemener i egennamn (Hård af Segerstad & Sofkova 2005: ). 5

6 2 Litteratur 2.1 Den första mobilen och utveckling av Short Message Service 1947 började forskare att utveckla en mobiltelefon för bil men den började inte användas förrän 1982, sådan vi känner till den (Hård af Segerstad 2002:189). Det första SMS:et skickades i december Det var vid den här tiden mobiltelefonindustrin utvecklades och i slutet av 1990-talet var mobiltelefonen vitt spridd i Sverige (2002:189) och det var också då som SMS, Short Message Service, slog igenom (Taylor & Vincent 2005:81). Historien om SMS började med att man på 1980-talet upptäckte att man kunde skicka korta meddelanden med mobiltelefon på samma tid som tal och i de första (få) reklamkampanjerna på tidigt tal lanserades SMS i första hand som en personligt bemannad tjänst med inriktning mot företagskunder. Samtidigt dök användare på gräsrotsnivå upp, främst bestående av unga ickeprofessionella användare, vilket kom som en överraskning för mobiltelefonindustrin. De relativt låga kostnaderna för att äga en mobiltelefon och för att skicka SMS bidrog till att dessa unga människor hade råd att bli flitiga mobiltelefonanvändare (2005:77 89). 2.2 SMS ökar snabbt i popularitet 2009 är att skicka textmeddelanden långt mer populärt än att ringa och antalet SMS är betydligt högre än antalet samtal. Ungefär 80 % av svenskarna ägde i slutet av 2001 en mobiltelefon och över en miljard SMS skickades i Sverige, vilket var mer än dubbelt så många som Att skicka SMS var inte bara populärt i Sverige; i maj 2001 skickades 19 miljarder meddelanden över världen. Enligt en tysk studie skickades samma år över 100 miljoner SMS per månad i Tyskland och det var tonåringar och unga vuxna som använde SMS mest flitigt. Då ägde 74 % av tyska åringarna en mobiltelefon (Hård af Segerstad 2002: ) och 2002 hade man en liknande situation i Storbritannien och Nordirland (Harper & Hamill 2005:61). I en artikel av Reid och Reid kan man läsa att man, när artikeln skrevs, räknade med att 23 miljarder SMS skulle ha skickats inom de fyra GSM-nätverken 1 i Storbritannien och Nordirland när 2004 var till ända och de konstaterar också att kulmen inte är nådd. Reid och Reid skriver vidare om en studie från Nokia där 80 % av undersökningsdeltagarna angav SMS som den mest använda funktionen på sina mobiltelefoner (2005: ). Crystal påpekar att detta är en global trend och nämner som 1 Global System for Mobile Communications, digital mobiltelefonteknik som är dominerande i Europa men används i hela världen

7 exempel Sydkorea, där 93 % av åringarna 2003 skickade eller mottog SMS minst en gång om dagen (2008:89). 2.3 SMS ett tidsödande skrivsätt När SMS kom hade det unika egenskaper: ett meddelande hade (och har fortfarande) en övre gräns på 160 tecken och innehållet bestod endast av text och inga bilder. Konsumenterna spelade en viktig roll när det gällde utvecklingen av SMS (Taylor & Vincent 2005:87). Komponerandet av textmeddelanden var klumpigt och tidsödande. De flesta mobiltelefoner var baserade på en knappsats med siffrorna 0 9 och flera tecken var kopplade till samma knapp. För att skriva v, t.ex., måste man trycka 8 tre gånger och för att skriva två tecken från samma knapp krävdes att man gjorde en liten paus mellan tryckningarna. När SMS ökade i popularitet, utvecklades olika lösningar för att få bukt med begränsningarna, t.ex. system som T9 2 som förutsade texten, det vill säga föreslog det mest troliga ordet (2005:78). 2.4 Unga skickar mest SMS Reid och Reid skriver att unga människor både är den drivande kraften och slavar under en ökande textmeddelandekultur (2005:106). I Theres Bellanders rapport om ungdomars kommunikation i Sverige konstaterar hon att dagens ungdomar är uppväxta med Internet, mobiltelefoner och Computer Mediated Communication, CMC (datormedierad kommunikation). Hennes rapport är baserad på en enkät om kommunikation som besvarats av ca 300 ungdomar från tre olika gymnasieskolor, en belägen i en stad, en i en förort och en i en mindre tätort. Ungdomarna deltar aktivt i processen att forma det språk som används i datorbaserade kommunikativa medier och de betraktar dessa som etablerade och självklara (2006:9 10). I Bellanders enkät uppger ännu fler än i de brittiska studierna att de äger en mobiltelefon, 97 % (2006:61). 68 % säger att de dagligen eller varje vecka ägnar sig åt SMS och flickorna SMS:ar mer än pojkarna (2006:80 82). SMS skrivs till kompisar och föräldrar och när 2 T9 är en patenterad textigenkänningsteknik för mobiltelefoner. T9 står för "Text on 9 keys" vilket kommer från att mobilen har nio tangenter för bokstäver. Meningen med T9 är att göra det lättare att skriva textmeddelanden. Det tillåter att ord skrivs in med en knapptryckning för varje bokstav i stället för att man, eftersom varje knapp är kopplad till flera bokstäver, måste trycka flera gånger på varje knapp för att skriva rätt bokstav ( , ). 7

8 Bellander frågar hur mobiltelefonen används nämner 29 % kontakt med föräldrarna (2006:62). 2.5 Användningsområden Ylva Hård af Segerstad talar i sin avhandling om interpersonal text messaging, det vill säga SMS mellan personer, till skillnad från t.ex. reklam via mobiltelefonen. Hon skriver att interpersonal text messaging används till följande socio-kommunikativa funktioner: mänskliga relationer (hälsningar, gratulationer, inbjudningar, skämt osv.) koordinerande aktiviteter under dagen (genom rapporter om aktiviteter eller en person eller aktivitets vistelseplats) koordinerande av praktisk hjälp (genom att sända en inköpslista eller tider att bli upphämtad) planering av sociala möten underhåll av kontakt SMS används först och främst till privat kommunikation mellan partners, vänner och familj, sällan i formella sammanhang, som affärsverksamhet. För åringar är SMS märkbart viktigt som verktyg för att ha omedelbar kontakt med andra (2002: ). Eldridge och Grinter rapporterade 2001 att SMS-kommunikationen mellan personer används till att säga hej, påverka någon, ordna ett möte eller berätta något för mottagaren. Anledningen till att ungdomar använder SMS är att det är snabbare, billigare, enkelt att använda och mer bekvämt än andra kommunikativa metoder (Hård af Segerstad 2002:198). Att flirta, t.ex., är lättare via SMS än via telefon eller brev. I en svensk undersökning svarade 145 av 814 tillfrågade att de använde SMS till att flirta (2002:198). 2.6 Språket i SMS I en tysk rapport fann man att SMS främst används informellt vilket tillåter: ett informellt talspråk modersmål med brytning (tyska) tonårsslang dialekt Internetslang (Hård af Segerstad 2002:202) 8

9 SMS-kommunikationen blev informell och har också utvecklat en ny språkform som tillåter den intimitet som vanligen uppstår i möten öga mot öga att finnas mellan deltagare i samtal som är fysiskt avlägsna (Taylor & Vincent 2005:83). Dialektord, interjektioner och prosodi är verbaliserade och utskrivna i SMS (Hård af Segerstad 2002:202). Begränsningarna 160 tecken och den klumpiga och tidsödande multi-tryck-metoden ledde till att förkortningar, akronymer (initialord) och textbaserade emoticons som användes i Internetmeddelanden överfördes till SMS, främst av yngre, för att underlätta komponerandet (Taylor & Vincent 2005:83). Emoticons, smileys, är sidovända ansikten :-) som skapats med hjälp av tecken på datorns tangentbord (Bellander 2006:13). Även Schlobinski et al. hävdar att det höga antalet förkortningar i SMS har att göra med det begränsade antalet tecken per meddelande (Hård af Segerstad 2002:206). För att inte skriva för långt, infördes också sparsam användning av mellanslag. Det finns alltså olika medel för att reducera text i SMS. Hård af Segerstad talar om syntaktisk och lexikal reduktion för att spara tid, ansträngning och knapptryckningar. Uteslutning av subjektsformer är den vanligaste syntaktiska reduktionen (Hård af Segerstad 2002: ). Lexikala kortformer är akronymer och förkortningar och enligt Hård af Segerstad är definitionerna av orden följande: Akronymer är ord som bildas av initialerna (i vissa fall de två tre första) i en rad av ord och uttalas bokstav för bokstav. Förkortningar är skrivna kortformer av ord, byggda av initialerna och uttalas med sina fullånga ord. Akronymerna delas sedan in i bokstavsakronymer, t.ex. SMS, och akronymer med fonetiskt värde, t.ex. SIM. Förkortningarna delar hon in i konventionella förkortningar och ad hocförkortningar, t.ex. d för dig. Bokstavsakronymer och ad hoc-förkortningar visade sig vara vanligast (Hård af Segerstad 2002: ). Schlobinski et al. menar att ad hocförkortningarna har blivit konventionaliserade, men ännu inte accepterade i det allmänna språkbruket (2002:206). Crystal skriver att SMS-språk inte är särskilt innovativt eller särskilt svårbegripligt (2008:53) och identifierar sex olika huvuddrag typiska för SMS-språk. De typiska huvuddragen är: Piktogram, symboler som används i bildskrift, t.ex. emoticons, (2008:184), t.ex. :-@ skrikande 9

10 Logogram, skrivna symboler som representerar ett ord eller en betydelsebärande del av ett ord, t.ex. ett prefix (2008:182), t.ex. b4 before Initialförkortningar, t.ex. jk just kidding, omg oh my God Uteslutning av bokstäver, t.ex. msg message, englis English Icke-standardstavning, t.ex. wot what, skool school Förkortningar där en viktig del av ordet tas bort, vanligtvis i slutet, t.ex. gran(dmother), perh(aps) (Crystal 2008:37 51) I Hård af Segerstads analys av SMS bestod corpus av 1152 meddelanden och dessa bestod i sin tur av symboler (Hård af Segerstad 2002:214). Hon ville studera hur svenska språket skrevs i SMS. Bland annat fann hon talspråkslik skrift, konsonantskrift, okonventionella förkortningar och bruk av engelska ord och fraser. Exempel på talspråkslik stavning, eller okonventionell stavning, är ja för jag. Med konsonantskrift menas att man utesluter vokalerna. Okonventionella förkortningar som Hård af Segerstad tar upp är t för tid. De engelska orden och fraserna som hon fann kan dyka upp mitt i en pågående konversation på svenska (2002: ). Det finns en risk att vinsterna man vill åt genom att förkorta ord och infoga emoticons, det vill säga spara tid, besvär och utrymme, såväl som att förmedla icke-verbal information, går förlorade om man använder så intrikata förkortningar och emoticons att mottagaren inte kan dechiffrera texten. Hård af Segerstad hämtar ett exempel från Crystal där SMS:et blir mer svårläst med förkortningar: ru2cnml8r are you two seeing me later (2002: ). Ett annat sätt att komma undan de många knapptryckningarna är att använda T9, predictive messaging (Crystal 2008:184). En studie från 2002 rapporterade att drygt hälften av dem som hade predictive messaging använde det och 2007 var det fortfarande uppdelat mellan dem som älskar det och dem som hatar det (Crystal 2008:67 68). Eldridge och Grinter fann ett litet stöd för förutsägbarhetsskrivande, då ungdomars användning av förkortningar gjorde det knappt användbart (Hård af Segerstad 2002: ). Även Taylor och Vincent nämner att i synnerhet ungdomar har visat sig ha svårt att ge upp sin nya språkliga jargong trots att det kommit system för att förutse ord och möjlighet att länka samman flera SMS (2005:83). 10

11 När man talar om läsarens tolerans för skrivfel vad gäller ortografi, interpunktion och syntax kan man konstatera att toleransen är högre i SMS än i normativt skrivet språk. Schlobinski et al. fann (2001) märkbart fler fel i SMS jämfört med traditionell korrespondens. 43 % av meddelandena var skrivna antingen med enbart versaler eller med gemener. Nästan två tredjedelar av användarna följde normativ interpunktion, trots att det kan kräva flera extra knapptryckningar för att få fram t.ex. ett frågetecken. Enligt Schlobinski et al. används emoticons som ett meta-kommunikativt verktyg för att kompensera bristen på verbala och icke-verbala uttrycksmedel (Hård af Segerstad 2002:203). 2.7 Språkförändring eller språkförsämring Crystal påpekar att inte bara tid och energi kan förklara varför människor använder SMS och SMS-språk. Det är roligt att leka med språket också (2008:71). De språkliga alternativ som först uppstod för att lösa de teknologiska begränsningarna blev ett sätt att visa sig duktig på att SMS:a. En sidoeffekt av dessa lingvistiska utövanden blev en gradvis utveckling av en ny och unik SMS-slang (Taylor & Vincent 2005:83). Schlobinski et al. påpekar att ingen degradering av språket sker, snarare har det blivit en konst att skriva lämpligt för SMS-genren (Hård av Segerstad 2002:208). Crystal är inne på samma linje och tar upp exempel på hur barns språk inte försämras för att de SMS:ar. Han nämner att det i Skottland kommenterades 2006 i samband med de nationella examensproven att SMSförkortningar började dyka upp, men bara i en mycket liten procent av examensproven (2008:154). När man i England jämförde en grupp SMS:ande åringar med en grupp icke-sms:ande barn i samma ålder, såg man att ingen grupp hade märkbart sämre stavning eller grammatik än den andra. Enligt en finsk forskargrupp är den informella SMS-stilen motiverande, särskilt för tonårspojkar, och erbjuder nya möjligheter för språklig kreativitet (2008:161). Språk förändras, delvis på grund av påverkan av andra språk, och tekniska nyheter har givit oss många nya ord och uttryck. Även om SMS-språket inte tycks ha någon större inverkan på skriftspråket i negativ bemärkelse kan man ändå förmoda att det sker en viss påverkan eftersom SMS används ofta och av många. Förändringar i språk hör man ofta först i talad form, inte i skriftlig. SMS har, som tidigare nämts, många talspråkliga drag (bl a Hård af Segerstad 2002) och därför kan det vara intressant att göra en jämförelse av SMS-språkets utveckling med Ulla-Britt Kotsinas modell över utvecklingen inom talspråk: 11

12 Steg 1 innovation normbrott, nyhetsvärde Steg 2 försvinner gruppidentitet Steg 3 försvinner nya grupper Nyhetsvärde, identitet: lokal, social, osv Steg 4 försvinner ungdomsspråk Identitet: ungdom Steg 5 försvinner sociolekt, dialekt vuxenspråk Låg alt. hög status slang, vardagligt Steg 6 försvinner standardspråk Figur 1. Hypotetisk modell för utvecklingen innovation språkförändring i talspråk (efter Kotsinas 2004:173). Kotsinas visar med sin modell hur nya talspråksformer som uppstår antingen kan försvinna igen eller så småningom bli standardformer i språket och man kan dra paralleller till den utveckling inom skriftspråket som kan komma att ske i och med SMS-språkets påverkan på normen. Modellen gäller talspråk och man vet inte ännu om modellen även kan gälla för nya skriftspråksformer som utvecklas ur talspråksbaserade medier som exempelvis SMS. 2.8 Vad står det i styrdokumenten om språklig förmåga som kan appliceras på SMS? I styrdokumenten i svenska för gymnasieskolan går man inte i detalj in på vad undervisningen ska bestå av och det står inte heller något om att man ska tala om det språk som förekommer i Computer Mediated Communication, CMC (se avsnitt 2.4). Däremot står det i strävansmålen att skolan ska sträva efter att eleven förstår språkets betydelse för identiteten och utvecklar förmågan att förstå sig själv och andra i ett kulturellt och historiskt sammanhang och att eleven utvecklar kunskap om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia, samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika, vilket talar för att vi ska diskutera även SMS-språk i svenskundervisningen som en del av den språkutveckling som pågår. 12

13 Även bland målen för de olika kurserna kan vi finna stöd för att ägna tid åt SMS-språk under svensklektionerna. Två av målen för Svenska A är att eleven efter avslutad kurs ska kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren samt kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk. SMS-språket hamnar mellan tal- och skriftspråk eftersom det har drag av båda och det är viktigt att eleverna är medvetna om detta och tänker på att inte använda språket i SMS i mer formella skrivsituationer. Efter att ha avslutat Svenska B ska eleven kunna göra iakttagelser av och diskutera språkliga skillnader som exempelvis kan bero på ålder, kön, yrke, uppväxtort och bostadsort samt känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar (Kursinformationssystemet för skolan 2009). Då passar det att diskutera hur CMC har påverkat det svenska språkets utveckling. Forskning visar att elever klarar av att hålla isär SMS-språk och det vanliga skrivna språket (Hård av Segerstad 2002:208) men det är ändå värt att ta upp i svenskundervisningen eftersom det är en viktig skrivform för eleverna. Det är skillnad mellan det SMS-språk gymnasister använder och det SMS-språk vuxna, däribland deras lärare, använder. Det verkar som om elever idag har tillgång till ett skriftspråk som förmodligen många av deras svensklärare inte behärskar men ändå förstår. 3 Syfte med arbetet Syftet med undersökningen är att studera i vilken grad några gymnasieelever och lärare känner till och använder SMS-språk med inriktning på icke standardförkortningar i SMS, både på ord- och frasnivå. Mina frågeställningar är: Hur vanligt är det med SMS-användning bland gymnasieungdomar och deras lärare? Känner elever och lärare till de utvalda SMS-förkortningarna? Hur många använder sig av dem? Vilka skillnader och likheter finns det mellan lärare och elever när det gäller användningen av och kännedomen om SMS-förkortningarna? Används dessa förkortningar endast i SMS, chatt och mejl eller används de även i andra sammanhang? Hur ser det ut mellan könen? SMS:ar flickor och pojkar lika mycket? Kan de lika många SMS-förkortningar? 13

14 Finns det skillnader mellan olika lärare med tanke på ålder och kön? Använder ungdomar samma SMS-språk oavsett vem de skriver till? Använder ungdomar samma språk oavsett i vilken situation de skriver? 4 Metod För att ta reda på hur ofta elever och svensklärare på gymnasiet skickade SMS samt om de kunde och använde SMS-förkortningar, blev enkät en passande metod och en kvantitativ enkätundersökning genomfördes (Trost & Hultåker 2007:18). Med en enkät går det att se vilka ord som många kan/använder och vilka förkortningar som verkar vara obekanta och/eller ovanliga. För att relativt enkelt kunna fråga ett större antal elever passade det med en enkät. 96 elever, varav 58 flickor, 35 pojkar och 3 som ej uppgivit kön, ur årskurs 1 och 2 från en fri gymnasieskola i en stor mellansvensk stad fick besvara enkäten, först ca 1/3 av eleverna och ca 2/3 av dem vid ett senare tillfälle under samma vecka. Vid första tillfället presenterade jag själv enkäten och dess syfte medan deras lärare var närvarande. Vid andra tillfället delade läraren ensam ut enkäterna, enligt mina instruktioner. I enkäten finns 30 SMS-förkortningar, 20 svenska och 10 engelska (se bilaga 2). De engelska förkortningarna blandas fritt med svenska uttryck i SMS. 18 stycken är förkortningar av ord och 12 är förkortningar av fraser. För att göra en viss avgränsning av materialet uteslöts alla emoticons. SMS-förkortningarna är hämtade från en artikel i Upsala Nya Tidning den 11 januari Artikeln handlade om SMS-språk och just SMS-förkortningar. Till artikeln fanns en SMS-ordlista bestående av 26 svenska och 22 engelska SMS-förkortningar 3 (Larsson 2009). Anledningen till att inte samtliga förkortningar från ordlistan finns med, är att enkäten inte skulle bli för omfattande. Efter korrespondens med journalisten Ylva Larsson(e-post ), som skrivit artikeln, fick jag veta att hon hade hittat de flesta orden som var med i ordlistan på Internet. Hon jämförde flera olika ordlistor som hon hittade och tog sedan med de ord som förekom mest. En del av orden hade artikelförfattaren fått av Sylvana Sofkova Hashemi, fil dr i språkvetenskap, som har forskat om barn och ungas skrivande. Larsson påpekade att det inte finns någon officiell ordlista. Förkortningarnas betydelser hämtade jag också i artikeln. 3 Dessutom fanns nio symboler, emoticons, men dessa uteslöts direkt. 14

15 Första sidan av enkäten var ett missivbrev med information om mig, vad enkäten handlade om och vad svaren skulle användas till. Jag försökte fatta mig kort men vara tydlig. Där kunde deltagarna läsa att de fick vara anonyma och att de kunde avstå från att deltaga om de så ville. Samtliga elever valde att svara på enkäten. Resultaten från de tre eleverna som inte uppgav sitt kön tas bort i den del av undersökningen där deltagarna delas in efter kön. Deltagarna i undersökningen fick först svara på om de visste vad förkortningarna betydde genom att skriva dess betydelser. Både felstavningar och översättningar till svenska (när det gäller de engelska förkortningarna) godkändes och togs med i bedömningen som korrekta svar. Orden som godkändes kunde stå i olika numerus och de engelska förkortningarna kunde vara skrivna antingen på svenska eller engelska (eftersom frågan löd Vad betyder förkortningen? ). Däremot räknades inte centimeter som rätt svar för cm call me och inte heller omgående för omg oh my God eftersom studien handlar om förkortningar som är typiska för SMS. Därefter fick de svara på två frågor per förkortning genom att sätta kryss om de använde förkortningen dels i SMS, dels i andra skrivsammanhang bortsett från chatt eller mejl. Ett fåtal elever glömde i vissa fall att svara på en av kryssfrågorna och då ströks det svaret. Det fanns ingen anledning att lämna blankt. På frågan Använder du den i sms?, där den står för SMS-förkortningen, räknas att man skrivit förkortningen vid minst ett tillfälle som användning. Det kan också ha varit för länge sedan förkortningen användes; det fanns inga tidsgränser angivna i enkäten. Sist på enkäten hade de möjlighet att skriva sitt namn och sin e-postadress om de kunde tänka sig att bli intervjuade vid ett senare tillfälle. I och med detta blev eleverna inte längre anonyma men det var frivilligt att uppge sitt namn. Tio lärare som undervisar i svenska på gymnasiet på fem olika gymnasieskolor fick samma enkät, bortsett från att sista frågan om en eventuell intervju inte fanns med. Lärarnas enkäter delades ut vid olika tillfällen. Tre lärare träffade jag personligen och de fick, förutom missivbrevet, en kort muntlig introduktion. Övriga sju fick information om enkäten i brevform. Tre lärare svarade på enkäten via mejl, vilket innebär att jag kan se vem som har svarat vad. Åtta kvinnliga och två manliga lärare har besvarat enkäten De är mellan 30 och 50 år, varav hälften mellan och den andra hälften mellan år. 15

16 En kvantitativ enkät med sina fasta svarsalternativ ger onyanserade svar men samtidigt en bättre svarsfrekvens än en enkät med öppna frågor (Trost & Hultåker 2007:78). Därför intervjuades även fyra elever efter att enkäterna var genomförda. 18 elever hade svarat på enkäten att de kunde ställa upp på en intervju. Bland dessa fick deras lärare sedan föreslå sex personer, tre flickor och tre pojkar, som kunde passa att intervjua och av dessa valdes de två flickor och två pojkar som kunde flest förkortningar, detta för att de skulle ha något att säga om SMS-språk. Intervjuerna blev slutligen en kombination av kvalitativ och kvantitativ intervjuform (Trost 1997:24). Varje intervju tog ungefär 35 minuter att göra. Intervjuerna genomfördes, liksom enkäterna, av mig på elevernas skola. Vi satt i ett eget litet rum och vi kunde stänga dörren om oss. Eleverna visste i god tid om när intervjun skulle ske och de hade själva fått välja tidpunkten. De verkade inte ha bråttom under intervjun och för min del var det tid över mellan de olika intervjuerna. Frågorna i intervjun formulerades i princip likadant varje gång med hjälp av en intervjuguide (bilaga 3) och handlade i korthet först om mobiltelefonanvändning generellt, och sedan mer om SMS: hur ofta, till vem de SMS:ar och vem de får SMS ifrån, vilket innehåll ett SMS brukar ha och om kostnaderna för SMS avgör frekvensen av SMS. Sedan följde frågor om deras SMS-språk: om de skriver annorlunda i SMS än för hand, om de använder förkortningar och i så fall vilka och om de har några som de använder ofta. De fick också svara på om de använder dessa förkortningar endast i SMS, chatt och mejl eller om de även används i andra sammanhang. Slutligen kom några frågor om ungdomars SMS-språk och de fick också jämföra med vuxnas språk och svara på om de hade några synpunkter på eventuella skillnader. För att få exempel på hur SMS kan se ut, lät eleverna mig skriva av sammanlagt 80 meddelanden som de hade sparat i sina mobiltelefoner, både sådana de skickat och sådana de mottagit. De visade meddelandena i den ordning de fanns i telefonen och dessa skrevs ned och samlades in. Om ett SMS var för likt föregående (t.ex. ja / nej, kl. 15" osv.), hoppade vi över det och tog nästa. Under tiden avskriften av SMS pågick, fortsatte intervjuerna i viss mening, då de kom på mer att säga om SMS. Jag kommer dock endast i ett fåtal tillfällen att hänvisa till deras meddelanden, då som exempel på hur SMS kan se ut. 4.1 Etiska överväganden Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) har följts och innan enkäter och intervjuer informerades deltagarna om vad materialet skulle användas till och garanterades 16

17 konfidentialitet. I de fall då namn förekommer är dessa utbytta och om informanterna i intervjuerna tyckte att ett SMS var för privat för att dela med sig, behövde de inte visa det. 4.2 Reliabilitet Det finns risker med att grunda sin analys på en enkätundersökning. Svaren blir, som sagt, onyanserade och man kan inte vara säker på att deltagarna svarar sanningsenligt eller orkar engagera sig i frågorna. När eleverna besvarade enkäten satt de alla i samma lokal. Här finns det en viss risk att de har sneglat på varandra, eftersom elever gärna vill svara rätt, men det påpekades flera gånger att det inte var något prov och att det var viktigt att de inte samarbetade. Elevernas lärare och jag övervakade allt (den andra gången var endast deras lärare där). Det går inte att säga att deltagarna är representativa och att resultaten är generaliserbara. 96 elever tillfrågades, alla från samma gymnasieskola. Här kan man ana att det finns vissa gemensamma nämnare i deras SMS-språk eftersom många säkerligen umgås och har ett gemensamt språk men skolan, en friskola, har ett stort upptagningsområde med elever från olika delar av en stor mellansvensk stad och även från andra samhällen. En brist är att eleverna bara kommer från samhälls- och naturvetenskapsprogrammen eftersom endast dessa program finns på skolan. Man kan inte hävda att de 30 förkortningarna i enkäten är de 30 vanligaste. Detta är en lista över 30 förkortningar hämtade från en SMS-ordlista med 48 förkortningar ur en svensk dagstidning med sina källor från Internet och en svensk forskare. Dessutom kan det finnas stavningsvarianter av förkortningarna som eleverna använder men eftersom de inte fick frågan om de använder förkortningen eller en liknande, kan några ha svarat nej medan andra svarat ja på frågan. Detta gäller exempelvis oxå som även förkommer med stavningen åxå. Det behöver heller inte vara så att de kunde alla förkortningarna sedan tidigare, utan vissa kan man gissa sig till vad de betyder. De flesta betydelser går ändå inte att gissa sig till utan man behöver ha stött på dem tidigare för att svara rätt. När det gäller lärarna, är de för få (tio stycken) för att man ska kunna dra några vetenskapliga slutsatser utifrån deras svar, men det finns klara tendenser som är värda att kommentera. Det 17

18 lärarna har gemensamt är att de undervisar i svenska på gymnasiet. Deras olika åldrar och olika arbetsplatser ger en viss bredd åt resultaten. Det är svårt att påstå att svaren i intervjuerna är representativa för gymnasieungdomar utan vi kan bara konstatera att svaren är deras egna. Det var några gånger svårt för dem att svara på frågor om sin SMS-användning eftersom de inte sett på den som något speciellt och heller inte reflekterat över den särskilt mycket. 5 Resultat Först presenteras resultaten av enkätundersökningen och sedan följer resultaten av de fyra intervjuerna. 5.1 Resultat av enkätundersökningen Här nedan redovisar jag delar av de resultat som enkäterna gav. Jag börjar med att redovisa hur ofta elever och lärare SMS:ar för att sedan övergå till att redovisa resultaten av frågorna på SMS-förkortningarna. Medelvärden för elevernas och lärarnas kännedom om förkortningarna i enkätundersökningen redovisas i tabellform. Efter detta samlas de tio mest igenkända respektive de tio mest använda förkortningarna hos elever och lärare i diagram och tabeller och dessutom jämförs elevers och lärares resultat. För att göra det så åskådligt som möjligt redovisas elevresultaten i procent medan lärarnas resultat redovisas i antal, detta pga det stora antalet elever och det lilla antalet lärare. Resultaten för eleverna förtydligas under diagrammen med tabeller Alla förkortningar i enkätundersökningen finns förklarade i bilaga 2. 18

19 5.1.1 Hur ofta eleverna skriver SMS Hur ofta skriver du SMS? Elevsvar (%) 100% 80% 60% 40% 20% 0% Varje dag Flera ggr/v En gång/v Mer sällan Aldrig Figur 2. Fördelning i procent av samtliga elevers SMS-frekvens. Tabell 1. Hur ofta skriver du SMS? 4 Flickor Pojkar Samtliga Antal % Antal % Antal % Varje dag % % % Flera ggr/v 6 11 % % % En gång/v 2 4 % 0 0 % 2 2 % Mer sällan 1 2 % 2 6 % 3 3 % Aldrig 0 0 % 1 3 % 1 1 % Totalt % % % Majoriteten av eleverna, 74 %, skriver SMS varje dag. I tabell 1 kan man se att procentuellt fler flickor än pojkar skriver SMS varje dag. Bland flickorna är andelen som skriver SMS varje dag 84 % medan 60 % av pojkarna skriver SMS varje dag. Betydligt fler av pojkarna uppger i stället att de skriver SMS flera gånger per vecka, 31 % mot endast 11 % av flickorna. 4 Tre personer som inte uppgav kön är borttagna. Deras svar räknas dock med i de frågor där genusskillnaderna inte har varit aktuella att jämföra. 19

20 5.1.2 Hur ofta lärarna skriver SMS Hur ofta skriver du SMS? Lärarsvar Kvinnor Män Samtliga 1 0 Varje dag Flera ggr/v En gång/v Mer sällan Aldrig Figur 3. Fördelning av lärarnas SMS-frekvens i antal. Alla lärarna skriver SMS och nästan alla minst flera gånger per vecka. Kvinnorna skriver SMS mer frekvent än männen. Fem av kvinnorna SMS:ar varje dag, vilket ingen av de två männen gör. Hur ofta skriver du SMS? Lärarsvar år år Samtliga 1 0 Varje dag Flera ggr/v En gång/v Mer sällan Aldrig Figur 4. Fördelning av lärarnas SMS-frekvens, såväl samtliga lärare som uppdelade efter ålder. 20

21 De yngre lärarna skickar SMS oftare. I figur 4 framgår att något fler av gruppen med yngre lärare skriver SMS varje dag Elevers och lärares kunskap om förkortningar Här nedan presenteras medelvärden för hur många förkortningar elever och lärare kände igen. I tabell 2 delas elever och lärare upp efter kön och i tabell 3 delas lärarna in efter ålder. Tabell 2. Medelvärde för antal rätta svar i enkäten Elever Lärare Kvinnliga 16 16,9 Manliga 14,4 25,5 Samtliga 15,5 18,6 I enkäten skulle deltagarna skriva SMS-förkortningarnas betydelser och medelvärde för samtliga elever blev 15,5 rätta förklaringar av 30 möjliga medan samtliga lärares medelvärde var 18,6. Tabell 2 visar att flickorna i genomsnitt kunde något fler förkortningar än pojkarna. Den grupp som skiljer sig från de övriga är de manliga lärarna. De var visserligen bara två stycken men de kunde i genomsnitt fler förkortningar än samtliga elever och även fler än sina kvinnliga kollegor. Tabell 3. Antal rätta svar i enkäten, medelvärden för lärarna indelade efter ålder Åldersgrupp Medelvärde år 20, år 16,8 De yngre lärarna kunde fler förkortningar än de äldre, något man kan se i tabell 3. 21

22 De SMS-förkortningar som flest elever identifierar Mest kända förkortningar bland elever (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% iaf oxå tkr 3vligt lr omg e also/asso o iofs Kunde betydelsen Användning i SMS Användning i annan text Figur 5. De tio SMS-förkortningar som flest elever identifierar och i vilken utsträckning dessa används. Tabell 4. De tio förkortningar som flest elever kunde, hur många som kunde dem och hur många som använder dem Förkortning Rätt betydelse Användning i SMS Användning i annan text Antal Antal % Antal Antal % Antal Antal % svar svar svar iaf % % % oxå % % % tkr % % % 3vligt % % % lr % % % omg % % % e % % % also/asso % % % o % % % iofs % % % Av de tio SMS-förkortningar som flest kunde, identifierades sex stycken av över 90 % av eleverna. Nästan samtliga kunde betydelsen av de fyra första förkortningarna men användningen av dem skilde sig åt. Iaf i alla fall är den förkortning som flest kunde och 22

23 använder, både i SMS och i andra skrivsammanhang. 3vligt trevligt verkar vara med på listan för att det går att räkna ut betydelsen. 95 % kunde betydelsen av 3vligt medan endast 4 % uppgav att de använder den i SMS och ingen använder den i annan text De SMS-förkortningar som flest lärare identifierar 10 mest igenkända förkortningar bland lärare k 3vligt iaf iofs o oxå also/asso d e irl Antal som svarade rätt Antal användare i SMS Antal användare i annan skrift Figur 6. De tio SMS-förkortningar som flest lärare identifierar och i vilken utsträckning dessa används. Samtliga lärare kunde sex av förkortningarna (7k, 3vligt, iaf, iofs, o och oxå) och de fyra följande på listan (also/asso, d, e och irl) kunde nio av lärarna. I figur 6 ser man att lärarna inte använder SMS-förkortningar särskilt mycket, och att de använder förkortningarna i andra sammanhang ännu mindre Jämförelse mellan elevers och lärares kännedom om SMSförkortningar och användning av dessa Sju av förkortningarna finns med på båda listorna över mest igenkända förkortningar i SMS. De förkortningar som inte finns med på listan över de tio mest kända förkortningarna bland elever är 7k, d och irl medan tkr, lr och omg saknas på listan över de tio mest kända förkortningarna bland lärare. Det är stor skillnad mellan förhållandet mellan kännedom och användning hos elever och lärare. Eleverna använder i mycket större utsträckning de förkortningar som de kunde. 23

24 5.1.4 De tio mest använda SMS-förkortningarna Nedan följer diagram och tabeller där de tio mest använda förkortningarna presenteras De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever Mest använda förkortningar i SMS och annan text bland elever (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% iaf lr omg e o iofs tkr oxå also/asso irl Användning i SMS Användning i annan text Figur 7. De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever och i vilken utsträckning de används. Tabell 5. De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever och i vilken utsträckning de används Förkortning SMS-användning Användning i annan text Antal Antal svar % Antal Antal svar % iaf % % lr % % omg % % e % % o % % iofs % % tkr % % oxå % % also/asso % % irl % % Fyra av tio SMS-förkortningar står för fraser: iaf, omg, iofs och irl. Det verkar inte som om SMS-förkortningarna används i särskilt stor utsträckning i andra sammanhang än i just SMS, chatt och mejl. I figur 7 kan man tydligt se skillnaden mellan användning av förkortningarna i 24

25 SMS och i andra sammanhang. Det är stor skillnad mellan antalet som använder dessa förkortningar i SMS och de som använder dem även i andra skrivsammanhang. Som tidigare nämnts var andelen som använde iaf stor. 81 % av samtliga elever använde iaf i SMS och 24 % använde förkortningen även i andra skrivsammanhang. Två av de engelska förkortningarna (omg och irl) finns med här, det vill säga 20 % av de utvalda förkortningarna i enkäten, medan 27 % av det svenska urvalet finns med De tio mest använda SMS-förkortningarna bland lärare Mest använda förkortningar i SMS och annan text bland lärare o iaf iofs asap e pok oxå irl d lr Användning i SMS Användning i annan text Figur 8. De tio mest använda SMS-förkortningarna bland lärare och i vilken utsträckning de används. Lärarna använde endast tio av de 30 förkortningarna. Sex av tio är förkortningar av fraser och det är bara fyra av förkortningarna som används i andra sammanhang, asap as soon as possible (av en person), irl in real life (en person), oxå också (en person) och pok puss och kram (två personer). Två av förkortningarna är engelska. Man kan konstatera att lärarna inte använder särskilt många SMS-förkortningar och att bara fyra av förkortningarna används i icke-elektronisk skrift. 25

26 Jämförelse mellan elevers och lärares användning av SMSförkortningar Liksom i jämförelsen under av de tio mest igenkända förkortningarna är sju av tio förkortningar gemensamma i de båda diagrammen över elevers och lärares tio mest använda förkortningar. Lärarna använder betydligt färre förkortningar än eleverna. När det gäller lärarna var det endast dessa tio av de 30 som de använde och av dem angav som mest fem av tio att de använder förkortningarna. Eleverna använder 25 av förkortningarna och sju av förkortningarna används av mer än 50 % av eleverna. I tabell 5 över de tio mest använda förkortningar bland eleverna är det bara also/asso alltså och irl som används av färre än 10 % vid icke-elektronisk kommunikation, medan endast fyra förkortningar överhuvudtaget används i andra sammanhang av lärarna, och dessa används av ett fåtal. Av de tio mest använda förkortningarna i SMS är det samma förhållande mellan svenska och engelska hos elever och lärare: två av tio är engelska Kommentarer till några förkortningar och till kännedom och användning av dem asap as soon as possible Förkortningen asap finns inte ens med på elevernas lista över mest använda förkortningar medan asap hamnar på fjärdeplats på lärarnas lista. Denna förkortning kan man höra i andra sammanhang och här har vi ett exempel där ålder och språkkunskaper snarare än SMS-vana tycks påverka om man känner till förkortningen. Asap är den enda förkortningen i enkäten som tillhör gruppen akronymer med fonetiskt värde men asap kan också ses som en bokstavsakronym, beroende på hur man uttalar förkortningen (Hård af Segerstad 2002: ). cm call me Den enda förkortning som ingen av de 96 eleverna kunde var cm. En lärare kunde faktiskt den, men man kan ändå ifrågasätta om cm ska få stå med på en lista över vanliga SMSförkortningar. Detsamma gäller f2f face to face och gal get a life, med ett rätt svar vardera bland eleverna och två respektive ett rätt bland lärarna. 26

27 d det, du, dig, de Tabell 6. Elevernas svar på vad d betyder Betydelse Antal % det % de % det/de 9 12 % du 5 7 % det/du 1 1 % Totalt % Totalt var det 74 elever som kunde förkortningen d men de svarade lite olika, vilket redovisas i tabell 6. Drygt hälften av eleverna svarade att förkortningen står för det. Näst största gruppen, 19 personer, skrev de men det kan vara så att de flesta i den gruppen sannolikt menade det. En lärare påpekade för mig att hon har sett hur elever blandar ihop det och de, något som hon kopplade till deras SMS-skrivande, mejlande och chattande. Förkortningen de för det är tydligen vanlig. Här följer exempel hämtat från elevernas SMS: Hej! Hur är de? Ska du gå på Jumpa idag? Kram God dag:-) läget.? Jo.. glöm inte bort att vi ska träffas och prata drama hos mig kl. 12 :P men jag har väldigt mkt att göra så de vore bra om ni fixade skjuts så att ni åker hem senast fyra.. Hoppas de är okej.. Kram kram Tidigare har jag stött på elever med svårigheter med de och dem men nu verkar det som om ytterligare en svårighet har kommit in: de eller det.detta kan leda till missuppfattningar för de läsare som enbart tolkar de som andra person plural, vilket torde vara de allra flesta än så länge. Detta verkar en del elever inte vara medvetna om och därför kan det vara av värde att lärare tar upp problemet med sina elever. iaf i alla fall Iaf är en förkortning som de flesta kunde, 97 % av eleverna och samtliga lärare. 81 % av eleverna använder iaf i SMS men 24 % av dem även i andra sammanhang. Fyra av de tio lärarna använder också iaf, men ingen av dem i andra sammanhang än i SMS, chatt eller mejl. 27

28 5.2 Resultat av intervjuer För att få en mer nyanserad bild av ungdomars SMS-språk och deras vanor när det gäller SMS-användning intervjuades gymnasieelever efter enkätundersökningen. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes och jag väljer att ge de intervjuade eleverna nya namn. Eleverna ställde upp frivilligt och jag visste innan jag träffade dem att de brukade skicka SMS. De som intervjuades var Anton, 16 år, Maria, 18 år, Peter, 17 år och Emma, 16 år. Alla fyra räknar med att människorna i deras umgängeskrets äger en mobiltelefon och att de SMS som de skickat besvaras snabbt. I enkätundersökningen kunde Anton 15 förkortningar och hade använt 7 i SMS, Peter kunde även han 15 och hade använt 10. Emma kunde 13 och hade använt 4. Maria använder inte förkortningar men hon kunde flest, 19 stycken, och hade använt 13. Detta beror på att hon använde förkortningarna när hon var år Användning av SMS Alla fyra anger SMS som ett av de huvudsakliga användningsområdena för sina mobiltelefoner. Anton skickar SMS flera gånger i veckan och de andra tre gör det dagligen. Alla anger sina vänner som viktigaste SMS-kontakter. Familjen får en del SMS men föräldrar skickar inte själva SMS i samma utsträckning. Maria tycker inte att det är någon större mening att SMS:a till sina föräldrar. Det tar tjugo minuter för dem att få fram mobilen, säger Maria, så hon ringer oftast till dem. Anton och Emma tänker, särskilt i slutet av månaden, på att ett SMS kostar medan Maria och Peter skickar SMS gratis Innehåll i SMS Ett SMS handlar oftast om planer för helgen, träffar och tider. Det är både viktiga frågor och meddelanden av, vad man kan tycka, mindre angelägen karaktär som skickas. Det kan vara ungefär som skvaller: Vet du vad jag var med om?. Emma poängterar att SMSanvändningen har gått så långt att man istället för att ropa Ska vi gå av här? till en vän en bit bort på samma buss, skickar frågan på SMS. 28

29 5.2.3 Språk i SMS Anton, Maria och Emma svarar att de skriver annorlunda i SMS än för hand. Maria använder T9, vilket gör språket relativt korrekt men hon skriver ofta hahaha, tänker inte så mycket på stor eller liten bokstav och använder många smileys. Jag skriver mer som när jag pratar, säger Anton, och skriver typ, ju, och använder också han smileys. Detta gör även Emma. Hon tänker inte heller på stor eller liten bokstav och nämner att hon aldrig använder avslutningen hejdå i ett SMS. Peter använder ibland förkortningar men tycker att språket är likt det han skriver för hand på grund av T9. Han skriver som på msn 5 men med färre förkortningar. Trots att Peter först tycker att han skriver likadant kommer han sedan med exempel som pekar på motsatsen, han börjar t.ex. sina SMS med haha :-. Bland hans SMS finns ett exempel: Haha :-). jag vet har alltid gjort det. En knäpp vana :-) När det gäller användningen av förkortningar är spridningen stor mellan de fyra ungdomarna. Anton uppger att han använder flest förkortningar av de fyra, 3 4 förkortningar per SMS. Emma använder 2 3 stycken per SMS, Peter en förkortning per tio SMS och Maria säger att hon använder få eller ingen alls. Eftersom Maria och Peter använder T9 blir det besvärligare att skriva förkortningar. Emma säger att det är besvärligt att inte skriva förkortningar och att det är bra för ekonomin med färre tecken och Anton säger att man får plats med mer om man använder förkortningar. Han använder förkortningar som låter som när man pratar : e är, d det, du, dig, de, å och, r är och u you men använder även btw by the way och gbu God bless you. Sedan kommer Anton med ett exempel på en annan typ av förkortning som ger plats åt annat: två punkter (..) istället för tre ( ). Han berättar att han också kan använda fyra punkter (.) om han vill markera en längre paus i texten. Nedan följer ett exempel hämtat ur Antons meddelanden: God dag :-) läget.? Jo.. glöm inte bort att vi ska träffas och prata drama hos mig kl. 12 :P men jag har väldigt mkt att göra så de vore bra om ni fixade skjuts så att ni åker hem senast fyra.. Hoppas de är okej.. Kram kram Peter ger bara engelska exempel på förkortningar som han använder: wtf what the fuck, thx thanks, ty thank you, fu fuck you, lol laughing out loud. Maria använder inte förkortningar medan Emma ger exempel på svenska förkortningar som hon ofta använder: 5 MSN Messenger är ett webbaserat chattprogram av typen instant messaging, samtal i realtid via textmeddelanden, utformat för att användas för kontakt med vänner, familj eller kollegor (Bellander 2006:69). 29

Skriftspråk i förändring möter förlegade skrivstöd

Skriftspråk i förändring möter förlegade skrivstöd Skriftspråk i förändring möter förlegade skrivstöd Ylva Hård af Segerstad Hasselgren, fil.dr i allmän språkvetenskap Sylvana Sofkova Hashemi, fil.dr i allmän språkvetenskap Skriftspråket spelar allt större

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm

E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm. E-post, chat mm Den här första avdelningen ska ffa handla om och chat, men jag ska i den andra avdelningen tala om en annan typ av Internetbaserad resurs, online community, som har många intressanta egenskaper men som

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Mynta och den mystiske rånaren

Mynta och den mystiske rånaren SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? När Mynta är i Sofias godisbutik kommer plötsligt en rånare in. Rånaren lämnar ett hotbrev. Sofia vågar inte gå

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

En vanlig dag på jobbet

En vanlig dag på jobbet En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Vetenskap & Allmänhet undersökning bland allmänheten

Vetenskap & Allmänhet undersökning bland allmänheten Vetenskap & Allmänhet undersökning bland allmänheten 1) Jag kommer nu att läsa upp några påståenden om forskare och forskning. Kan du säga om du instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer något

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Schackundervisning och invandrarfamiljer

Schackundervisning och invandrarfamiljer Schackundervisning och invandrarfamiljer Ett projektarbete av Tony Hanoman Bakgrund Jag har jobbat som klassassistent och fritidspersonal på Sollentuna International School under det senaste skolåret.

Läs mer

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1. Inledning......

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall: kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i lugnt

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin! Hallojs! En reseberättelse om Irland Jag heter Fabian, går tredje året på Datateknik ute i Kista och tänkte berätta om min förra höst, då jag var i Irland och lekte runt! Varför Irland kanske man frågar

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Matris för engelska, åk 7-9

Matris för engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka innehållet i talat engelska Kan förstå det huvudsakliga genrer och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå det huvudsakliga genrer

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete Mantha Kasagianni Kvällens upplägg o Kort information om sektionen för förebyggande arbete o Insatser på skolor I Botkyrka o Barns svar med diskussioner

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev 2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet

Läs mer

Underlag för bedömning enskilda elevsvar

Underlag för bedömning enskilda elevsvar bedömning av delprov b och c enskilda elevsvar Underlag för bedömning enskilda elevsvar Poäng anges för varje fråga. Inga andra poängsummor ges. Inga minuspoäng delas ut. De flesta 0-svaren kommenteras

Läs mer

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg Resultatrapport Järfälla Kommun Äldreomsorg Aktuell grupp: Total 2015-09-30 Information om undersökningen Järfälla kommun har en målsättning förbättra omsorgen. För att nå den målsättningen behöver man

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Engelska skolan, Järfälla

Engelska skolan, Järfälla Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna

Läs mer

Sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa Vad tycker eleverna?

Sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa Vad tycker eleverna? Beteckning: Institutionen för matematik, natur - och datavetenskap Sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa Vad tycker eleverna? Sofie Skoglund Ht-2009 15 hp, C-nivå Lärarprogrammet 270 hp Examinator:

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad Använda kurskonferenser i FirstClass En handledning för studerande på Åsa Kronkvist, augusti 2005 Innehåll Introduktion...3 Webbklient eller FirstClassklient?...3 Allt ligger online...3 Hitta rätt...4

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Omformningsförmåga, berättelse och identitet Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Projektet (CSL) har nyligen påbörjats Undersöka berättelser om konstruktion av yrkesidentitet

Läs mer

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.

Läs mer