Redovisning av projektbidrag för Metamorfos ett läsfrämjande projekt i Partille kommun under hösten 2006 och våren 2007.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av projektbidrag för Metamorfos ett läsfrämjande projekt i Partille kommun under hösten 2006 och våren 2007."

Transkript

1 Redovisning av projektbidrag för Metamorfos ett läsfrämjande projekt i Partille kommun under hösten 2006 och våren I ett initialt skede handlade detta projekt om att elever i olika åldrar tillsammans med Peter skulle läsa litteratur och skriva manus samt uppföra en teaterföreställning. Men mycket snart insåg alla inblandade, såväl elever som personal och skolledning att arbetet kom att innehålla lika delar värdegrundsarbete som manusskrivande och teateruppförande. Eleverna lotsades av Peter in i ett tänkande arbete där alla inte bara deltog utan även var nödvändiga för iscensättandet av denna teaterföreställning. I slutet av Peters projekttid hos oss kunde jag konstatera att på det sätt som Peter tillsammans med lärare och elever arbetade, handlade det mycket om ett demokratitänkande. Margareta Hogner områdeschef i Lexby Sammanställt av Peter Amoghli 1

2 FÖRORD/INLEDNING Nyttan med den estetiska läroprocessen Många studier visar att barn som utövar idrott eller estetiska och konstnärliga aktiviteter (musik, måleri mm) presterar bättre i skolan. Modern hjärnforskning stöder iakttagelserna att när vissa kreativa och konstnärliga centra stimuleras i hjärnan så ökar förmågan till inlärning. Att använda kultur för att öka inlärningsförmågan i kompetenshöjande syfte är inget nytt. I över hundra år har olika barnpedagoger arbetat med dessa frågor. Denna kunskap att integrera olika kulturella inslag för att främja inlärningen används flitigt i dagens förskola men avtar allt högre upp i årskurserna för att nästan helt lysa med sin frånvaro i gymnasiet. Barns och ungdomars kreativitet och fantasi är också ett kapital för framtidens samhälle, där det kommer att behövas fler kreatörer, innovatörer och forskare. Jag tror att ju fler medborgare som har kulturella referenser desto mer tolerant blir samhället och möjligheterna för en stark demokrati ökar. Genom projektet Metamorfos ville vi skapa en arbetsprocess där barnen var delaktiga och medskapande. Då projektet bedrevs under skoltid kunde vi även nå barn som i vanliga fall inte kom i kontakt med kultur. Den estetiska läroprocessen i läsfrämjande syfte Som regissör, skådespelare, föreläsare, kursledare och coach har jag på olika sätt arbetat med bibliotekarier, lärare, förskolepersonal och olika kulturarbetare. Jag har ofta funderat på hur man skulle kunna arbeta mer ämnesöverskridande. Speciellt hur bibliotek och skola skulle kunna samarbeta med andra kulturarbetare i läsfrämjande syfte. Jag känner därför stor tacksamhet till Karin Semberg, förvaltningschef för Kultur & fritid i Partille Kommun, som genom stimulerande samtal gett mig möjligheten att pröva dessa idéer. Ett stort tack även till Cay Corneliusson och Kulturrådet för det ekonomiska bidrag som möjliggjorde projektet. Peter Amoghli Projektledare, idégivare och regissör. "Barn och unga som ges möjlighet att få delta i en skapande process främjar och utvecklar deras kreativitet. Den amerikanske ekonomen Richard Florida bygger sin teori på att kreativitet och initiativkraft leder den ekonomiska tillväxten framåt. Det samhälle som lyckas bäst är det som skickligast utvinner befolkningens kreativa potential, anser Florida. Med det som utgångspunkt finns det många vinster med att baka in planerade kreativa processer i den vardagliga skolmiljön för barn och unga." Gunilla Edin, förvaltningschef barn- och utbildning i Partille. 2

3 BAKGRUND Undersökningar tyder på att läskunnighet och intresse för att läsa minskar. Framför allt är det många pojkar som inte läser. Kan vi stimulera läsandet och skrivandet så det blir både lustfyllt, roligt och viktigt? Kan biblioteken spela en större roll? De flesta deltagarna i Partille Kulturskola kommer från välutbildade hem medan antalet deltagare ur de 12 % invandrare som finns i kommunen är få. Hur kan man nå barn och ungdomar som inte har någon kulturaktivitet utanför skoltid? Kan Partille kulturskola (drama, bild, musik, dans) spela en större roll? Hur kan ett samarbete mellan skolan, Kulturskolan, biblioteket och fritidsverksamheten främja dessa syften? Vilka vinster kan man göra? Under hösten 2006 beviljade Kulturrådet stöd till en förstudie, Läsfrämjande samarbetsprojekt i Partille kommun och under våren 2007 genomfördes projektet med nya medel från Kulturrådet. UPPDRAG Utveckla litteraturen/språket som en gestaltningsform inom kulturskolan. Med hjälp av kulturskolan och biblioteket utveckla litteraturen/språket som en gestaltningsform. SAMMANFATTNING AV PROJEKTET Metamorfos ett läsfrämjande samarbetsprojekt. Projektet handlar om att skapa ett intresse för litteratur och texter bland barn och ungdomar i Partille kommun. Detta intresse skapades genom att låta eleverna få arbeta med olika kulturella aktiviteter som var kopplade till litteratur/texter. På detta sätt kände sig eleverna medskapande och fick en större upplevelse som gjorde det naturligt och spännande att möta litteratur/texter. Men för att arbeta på detta sätt krävdes att skolan samarbetade med olika kulturarbetare som kunde bidra med sin kompetens. Samarbetet skedde mellan biblioteket, skolan, Kulturskolan (drama, bild, musik, dans) och fritidsverksamheten. Detta samarbete skedde genom att låta bibliotekarierna och kulturskolans pedagoger besöka klasserna med jämna mellanrum. Däremellan arbetade lärarna och klassen själva. Projektet handlade även om att utbilda alla inblandade i hur de konkret skulle arbeta och samarbeta över ämnesgränserna. Vidare fick pedagoger/bibliotekarier/lärare tillfälle att träda in i varandras arbetsområden och hitta nya intressanta och spännande övergångar. Detta ledde även till att nya kontaktnät skapades. Denna gränsöverskridande pedagogik/metod kommer att kunna användas även under de kommande åren. Lexbyskolan, Jonseredskolan och Ensittarevägens förskola valdes ut. Dessa tre skolor representerade tre olika årskurser vilket gav möjlighet att jämföra tillvägagångssätt. Varje skola valde ett tema som de ändå skulle arbeta med under vårterminen Genom detta val behövde inte lärarna avsätta mer tid för projektet och kursplanen kunde följas. Temat delades in i olika block där varje block avslutades med en redovisning. Lexby och Jonseredskolan valde teater som slutredovisning. Att arbeta med 3

4 teater inrymmer många olika moment och lämpar sig mycket bra i detta samanhang. Teater som redovisningsform. Genom hela processen med de olika kulturaktiviteterna och de olika delredovisningarna hade eleverna arbetat med litteratur/texter. De läste och skrev egna berättelser. Utifrån dessa berättelser skrevs ett teatermanus. Här användes teater i skriv- och läsfrämjande syfte. Varje elev fick hjälp att hitta någon aktivitet eller uttryckssätt som de bidrog med (dansa, musicera, skådespela, snickeri, kostym mm). Detta stärkte deras självförtroende och ökade motivationsgraden och prestationsförmågan. Att samarbeta blev naturligt för att skapa föreställningen. Tillvägagångssättet stärkte gruppkänslan eftersom alla behövdes och var beroende av varandra. Det viktiga var inte föreställningen i sig utan vägen dit. Själva arbetet byggde på lust och nyfikenhet att pröva något annorlunda, speciellt för elever som inte hade tidigare erfarenheter av konstnärlig verksamhet. Vi informerade föräldrarna om att det var den konstnärliga processen som var det viktiga, inte teaterföreställningen i sig. Detta för att föräldrarna inte skulle tro att det var frågan om talangjakt eller prestation. För mer detaljer se under rubriken Tillvägagångssätt. MÅL Projektets syftet var att undersöka fölande frågor: 1. Kan vi skapa ett större intresse för litteratur och texter bland barn och ungdomar i Partille kommun (Lexby skola, Jonsered skola och Ensittarevägens förskola)? 2. Kan detta intresse väckas genom att integrera olika kulturella aktiviteter i skolarbetet? 3. Kan dessa kulturella aktiviteter genomföras med hjälp av ett samarbete mellan bibliotek, skola, Kulturskolan (drama, bild, musik, dans), och fritidsverksamheten. 4. Vad kan de olika parterna vinna på samarbetet? TILLVÄGAGÅNGSSÄTT och METOD Förstudie under hösten 2006 Under hösten 2006 genomfördes intervjuer med berörda bibliotekarier/lärare/kulturpedagoger. Vi diskuterade behov, visioner och själva projektidén. Varje skola valde därefter ett tema som ingick i kursplanen för vårterminen Genom detta val behövde lärarna inte avsätta mer tid för projektet och kursplanen kunde följas. Det kommande arbetet delades in i olika block där varje block avslutades med en redovisning. Vidare arbetade vi fram en handlingsplan för bibliotekarier/lärare/kulturpedagoger. Viktigt var också att förankra detta nya arbetssätt, tidsplan, ansvarsområden, delmål/mål och redovisningsformer. Därefter informerades beslutsfattare och berörda chefer i kommunen om kommande projekt. Vi förberedde även kontakter med gästföreläsare och inköp av pedagogiskt material mm. Genomförandet av projektet under våren 2007 Under januari och februari 2007 utbildades 6 bibliotekarier och 20 lärare/förskolepersonal i dramatiserat bokprat och berättarteknik. De fick även handledning under hela projektets genomförande. Tillsammans med de 10 kulturskolepedagogerna (musik, drama, bild, dans) arbetade vi fram små teater- och dansstycken samt förberedde inför redovisningarna. Vidare bestämdes samarbetsrutiner till exempel när och på vilket sätt bibliotekarierna och 4

5 kulturpedagogerna besöka skolorna. De tre utvalda skolorna kom att arbeta på olika sätt. Här följer tillvägagångssätten för Lexbyskolan, Jonsered skolan och Ensittarevägens förskola: LEXBY SKOLA åk 6 Lexby skola valde att arbeta med temat Jordens tillblivelse, ett tema som ingick i kursplanen under våren En fördel med detta var att lärarna inte behövde avsätta mer tid och att kursplanen bibehölls. Vi valde att dela upp temat i två block: ett med naturvetenskapliga förklaringsmodeller och ett med skapelsemyter. Varje avslutat avsnitt skulle ha delredovisningar och som slutredovisning en teaterföreställning. Syftet var att integrera så många olika skolämnen och aspekter av skolarbetet som möjligt. Då blev det också motiverat att ta mer undervisningstid till projektet och lärarna kunde samarbeta ämnesöverskridande. Vi kom att arbeta på följande sätt: Förberedelser December 2006: Skolbibliotekarien Kerstin Ellström och bibliotekarien Marli Pettersson från huvudbiblioteket hjälpte lärarna med litteratur och litteraturlistor om jordens tillblivelse. Ett omfattande material som innehöll naturvetenskapliga teorier om jordens uppkomst och skapelsemyter från olika delar av världen. Varje lärare valde sedan ett område att fördjupa sig i. På så sätt kompletterade lärarna varandra och kunde ge eleverna så bred kunskap som möjligt. Januari 2007: Peter Amoghli utbildar lärare och bibliotekarier i dramatiserat bokprat och berättarteknik för att de skulle kunna återge naturvetenskapliga förklaringsmodeller och skapelsemyter på ett fängslande sätt. Träffarna skedde individuellt där de bland annat fick hjälp och tips att vidareutveckla sitt personliga uttryckssätt. Kick off 9/2 2007: En introduktionsdag som började med att eleverna fick gå mellan olika stationer. Vid varje station fick de möta lärare eller bibliotekarier som gav smakprov på vad det finns för olika svar på frågan kring jordens ursprung. Exempelvis fick de höra historien om Bigbang eller hur den egyptiske guden Aton skilde himmel från jord. De fick även träffa en lärare som föreställde Galileo Galilei. Dagen avslutades med att skolan fick besök av geologen Birger Schmitz som hade temat vad vore livet utan katastrofer. Naturvetenskapliga förklaringsmodeller Februari-mars Som nämnts ovan hade varje lärare fördjupat sig i olika faktaområden. Fördelen med detta var att de kompletterade varandra och kunde undervisa i varandras klasser. Genom att skifta lärare sparades tid och eleverna fick ett större mångfald. Eleverna lånade och läste faktaböcker om: Darwin, Grundämnenas uppkomst fram till livets molekyl, människans utveckling, Kopernikus, Galileo Galilei, Big Bang, "intelligent design" och hur människan genom tiderna förklarat skapelsen, mm. De fick även se filmer. Eleverna skrev egna faktatexter som de läste de upp för varandra. Faktablocket avslutades med en utställning som eleverna skapade. 5

6 Skapelsemyter/berättelser Mars 2007: Ett mytblock som började med att varje lärare och bibliotekarie gick runt och läste/berättade olika skapelseberättelser för varje klass. Exempelvis Egyptiska, Hinduiska och Aboriginernas skapelsemyter. Lärare visade paralleller mellan olika skapelsemyter. De nämnde även olika skapelseritualer hos naturfolk. Eleverna läser själva olika skapelsemyter, besökte biblioteket och diskuterade kring de olika budskapen i texterna. Eleverna skriver egna berättelser om hur de tror skapelsen gått till. Eleverna läser upp för varandra och arbetarvidare med sina egna berättelser med bildlärare. Mytblocket avslutades med en utställning. Manus April 2007: Manusgruppen läser och väljer bland elevernas alster. Med detta material som utgångspunkt hjälpte Peter Amoghli till att skriva ett teatermanus. Berättelsen handlar om ett gäng ungdomar som tittar upp på stjärnhimmelen och filosoferar kring hur det kan ha gått till när jorden bildades. Här följer ett smakprov ur pjäsen: (...) 3: Om du nu är så smart kanske du kan förklara varför jorden ser ut som den gör? 5: Tja..eh..det var väl naturkrafterna som fixade det. 4: Vadå naturkrafterna? 2: Ja,..alltså elementen. 6: Haha, elementen har man ju till att värma upp husen med! 1: Nej, elementen är jord, vatten, eld och 4: Okej, men varför skulle det just vara elementen som gjorde jorden? 2: Tja, dom kanske hade fått ett sånt jobb! 4: Vadå jobb, hade dom varigt på typ arbetsförmedlingen eller? 6: Ja, varför inte! (Var på följande scen utspelar sig: Elementen sitter och småpratar på en arbetsförmedling där finns en arbetsförmedlare som ger de uppdraget att skapa Tellus Mission Tellus, men de olika elementens viljor är starka och snart uppstår konflikt hur det hela skall gå till.) Teaterföreställning Maj 2007: Som beskrivits tidigare i stycket Teater som slutredovisning hade alla lärare och elever valt olika uppgifter och ansvarsområden. Som exempel kunde en lärare vara ansvarig för repetitioner medan en annan lärare ansvarade för kostym osv. Eleverna ingick i olika grupper till exempel bygg och scenografi, kostym, skådespelare och teknikgruppen etc. Det övergripande ansvaret hade Peter Amoghli. Kulturskolans pedagoger var Anneli, Jakob, Minna och Annika. Vi hade diskuterat manuset och gjort ett repetitionsschema gemensamt. Kulturskolans pedagoger (drama, musik, bild och dans) gjorde återkommande besök på skolan. Dess emellan arbetade lärare och elever vidare själva. Pedagogerna lärde ut olika danser och drama som integrerades i föreställningen. Kulturskolan lånade även ut teknik (lampor, ljusbord, förstärkare mm) inför föreställningen. Från mediagymnasiet i Partille fick vi två elevpraktikanter som hjälpte till med ljus och ljud. Teaterföreställningen uppfördes på Lexbyskolan. 6

7 Premiär 29/5, Två elevföreställningar för övriga klasser och inbjudna skolor. 30/5 Gavs en föräldraföreställning och en elevföreställning. Jättekul! Spännande att vända sig till en åldersgrupp man vanligtvis inte möter i kulturskolearbetet. Detta har jag velat göra i flera år - bra att få en "knuff" i rätt riktning! Jakob Solleman, lärare i Partille Kulturskola Jag tycker det var stimulerande och givande att få delta i processen. Det var kul att möta positiva och inspirerade lärare som tillsammans med Peter Amoghli samarbetade i en annan form av lärande. Föreställningen visade att eleverna lärt sig om både myter och olika teorier om jordens uppkomst. Jag tror det här lustfyllda sättet att lära sig, där många intelligenser och färdigheter prövas och samarbete sker mellan olika yrkeskompetenser är väldigt givande. Ett sådant arbetssätt inbjuder alla elever, oavsett vilken nivå de befinner sig på, att medverka och lära utifrån sin kapacitet och dessutom har man roligt under tiden! Marli Pettersson, barnbibliotekarie Partille bibliotek. Kul projektform, ger många nya möjligheter till nyskapande och nytänkande. Och ett bra sätt för oss inom Kulturskolan att mer integreras i skolans värld. Minna Garnwall i Partille Kulturskola Tycker att det varit ett inspirerande projekt, där många olika delar vävts ihop på ett bra sätt. Peter har med sitt sätt entusiasmerat eleverna och lyft elever som har vuxit med uppgiften. De har lärt sig något teoretiskt samtidigt som de har lärt sig att de kan göra saker de från början kanske inte trodde! Att få ihop Kulturskolan, Peter Amoghli och skolan har varit en positiv sak för alla parter! Kristina Anderson Lärare i Lexbyskolan Det har inte känts särskilt betungande, tack vare att Peter har varit en spindel i nätet och hållit i alla trådar. Jag har litat på och lutat mig mot Peter som proffsigt stöd. Mycket trevligt att kulturskolan har involverats - en tillgång som jag knappt visste om. Eleverna har verkligen uppskattat att Peter har varit med. En riktig regissör som har introducerat dem i den riktiga teatervärlden. Det har också varit oerhört positivt att de själva har författat manuset. Att föreställningen utgår från dem själva. Att de har varit delaktiga hela vägen. De har känt sig sedda och tagna på allvar. Allt har varit på riktigt. Dessutom är Peter en mycket positiv person som ser till möjligheterna, inte hindren som då och då dyker upp längs vägen mot målet. Jag hoppas på möjligheter till fortsatt samarbete. Christina Thorén Lärare i Lexbyskolan JONSERED SKOLA åk 4-5 Jonsereds skola valde att arbeta med temat Afrika, ett tema som ingick i kursplanen under våren En fördel med detta var att lärarna inte behövde avsätta mer tid och att kursplanen bibehölls. Vi valde att dela upp detta i ett faktablock och ett myt/sagoblock samt att ha delredovisningar efter varje avslutat avsnitt och en teaterföreställning som slutredovisning. Tanken var att involvera så många olika skolämnen och aspekter av skolarbetet som möjligt. 7

8 Då blev det också motiverat att ta mer undervisningstid till projektet och lärarna fick samarbeta ämnesöverskridande. Lärarna ombads även att fundera på hur skolämnena kunde integreras temat. Här fanns stort utrymme för egna initiativ och idéer. Vi kom att arbeta på följande sätt: Förberedelser December 2006: Bibliotekarierna Kerstin Ellström och Thomas Sanden hjälpte lärarna med litteratur och litteraturlistor om Afrika. Materialet innehöll fakta (se nedan) och afrikanska författare, sagor/myter mm. Texterna togs fram av skolbibliotekarien och bibliotekarien från huvudbiblioteket. Varje lärare valde sedan ett område att fördjupa sig i. På så sätt kompletterade lärarna varandra och kunde ge eleverna så bred kunskap som möjligt. Lärarna hade läst in sig på materialet till januari Januari 2007: Peter Amoghli utbildar lärare och bibliotekarier i dramatiserat bokprat och berättarteknik. Detta för att de skulle kunna återge naturvetenskapliga fakta och afrikanska sagor och myter på ett fängslande sätt. Mötena skedde individuellt där de bland annat fick hjälp och tips för att vidareutveckla sitt personliga uttryckssätt. Kick off Februari 2007: Kick off - en afrikansk danskväll med levande musik för elever, föräldrar och lärare. Skolan fick besök av Edo Bumba med dansare Uganda som spelade och lärde ut danser. Alla barn, lärare och de flesta föräldrarna dansade. Det bjöds på afrikansk mat och lokalen var dekorerad med afrikanska textilier och föremål. Vi informerade föräldrarna om det kommande Afrikaprojektet. Kvällen blev en succé. Först trodde jag vi skulle titta på film men det var väldigt kul, man blev svettig. Föräldrarna tyckte det var skojigt och lite pinsamt. Elev i Jonsered skola Lyckad temastart, kul att engagera och informera föräldrar i temat. Lagom långt. Lärare i Jonsered skola Faktablock Februari-mars Eleverna började med ett studiebesök på Världskulturmuseet i Göteborg där en utställning om Afrika pågick. Som nämnts hade varje lärare fördjupat sig i sina faktaområden. De kunde då komplettera varandra och undervisa i varandras klasser. Genom detta byte av lärare sparades tid och eleverna fick en bredare bild av ämnesområdet. Eleverna lånade och läste faktaböcker om Afrika. Exempel på områden de läste om: Afrikas 54 länder, historia, befolkning (språk, religioner), politik, levnadssätt, sjukdomar, naturtyper (öken, savann, regnskog), geografi och klimat, om att vara barn i Afrika, afrikanska författare, djurliv mm. De fick även se filmer och träffa afrikaner som berättade. Eleverna skrev egna faktatexter med hjälp av tankekartor. Därefter läste var och en av eleverna vad de skrivit för hela klassen, exempelvis om ormar i regnskog eller Rwandakrisen. Eleverna tog även kontakt och brevväxlade med elever i Afrika. Faktablocket avslutades med en utställning som eleverna själva gjorde. Alla har lärt sig mer om Afrika, kul att veta att det finns pingviner. Jag trodde att människorna som bodde där var fattiga men det är blandat, en del är rika. Elev i Jonsered skola 8

9 På faktablocket fick de bra kunskap i att färdigställa arbeten och även en förståelse för hur Afrikas natur/djur och länder hänger ihop samt viss detaljkunskap. Lärare i Jonsered skola Exempel på andra aktiviteter som eleverna arbetade parallellt med Musik och sång: De lyssnade på olika sånger/instrument och tillverkade enkla afrikanska instrument i slöjden. Bild: de studerade bilder av olika afrikanska konstnärer, mönster, färger, former, textilier mm. Mask: eleverna studerade afrikanska masker i böcker och på bilder, jämförde och diskuterade. De tillverkade även masker i slöjden och avslutade med en maskutställning. Kul att göra masker, de blev snygga. Elev i Jonsered skola Sagor och mytblock Mars 2007: Ett sago- och mytblock där varje lärare och bibliotekarie gick runt och framförde afrikanska berättelser för varje klass. Eleverna läste sedan själva olika sagor och myter. Besökte biblioteket och diskuterade de olika budskapen i texterna såsom livsvisdom och etik. Eleverna skrev sedan egna sagor som utspelade sig i Afrika. Sagorna skulle innehålla miljö, djur- eller personbeskrivning samt konflikt och upplösning. Eleverna läste upp för varandra och arbetade vidare med sina egna berättelser med bildlärare. Mytblocket avslutades med en utställning på biblioteket. Böckerna Eldens hemlighet var bra för att leva sig in i miljön. Akimboböckerna tog snabbt slut. De läste ut dem fort. Lärare i Jonsered skola Manus Mars 2007: Manusgruppen läste och valde ut bland elevernas alster. Peter Amoghli hjälpte till att utifrån utvalda sagor, texter och masker mm skriva ett teatermanus. Kort sammanfattning av manus: Någonstans i Afrika har en kvinna blivit besatt av onda andar. Medicinmannen försöker att bota henne men lyckas inte. Då försöker också hennes barn att hjälpa henne. Därför går de till förfädernas offerplats för att be andarna om råd. Andarna råder barnen att hämta gift från ormgudinnan och ett blad från den vita blomman för att tillaga ett botemedel. Men vägen dit är strapatsrik och barnen får utstå prövningar för att testa sitt mod, ödmjukhet och förmågan att samarbeta. Teaterföreställning April 2007: Som beskrivits tidigare i stycket Teater som slutredovisning hade alla lärare och elever valt olika uppgifter och ansvarsområden. Som exempel kunde en lärare vara ansvarig för repetitioner medan en annan lärare ansvarade för kostym osv. De elever som kunde och ville spela något instrument ingick i orkestern till exempel cello, gitarr och trummor. Övriga elever ingick i olika grupper till exempel bygg och scenografi, kostym, skådespelare och teknikgruppen etc. Det övergripande ansvaret hade Peter Amoghli. Kulturskolans pedagoger Janne, Andrea, Emma, Eric, Anneli och Anita. 9

10 Vi hade gemensamt diskuterat manuset och gjort ett repetitionsschema. Kulturskolans pedagoger (drama, musik, bild och dans) gjorde återkommande besök på skolan. Dess emellan arbetade lärare och elever vidare själva. Pedagogerna lärde barnen till exempel olika Afrikanska danser och rytmer och sånger som integrerades i föreställningen. Kulturskolan lånade även ut teknik (lampor, ljusbord, förstärkare mm) inför föreställningen. Från mediagymnasiet i Partille fick vi två elevpraktikanter som hjälpte till med ljus och ljud. Föreställningen uppfördes på Göta Bio en k-märkt folketshuslokal från Jonsereds barndom. Premiär 25/4. Två elevföreställningar för övriga klasser och inbjudna skolor. 26/4 Gavs två föräldraföreställningar. Jag kan bara beskriva föreställningen med ett ord. FANTASTISK! Musik, scenografi, skådespeleri, allt fungerade i en fin samklang. Man kunde märka en äkta glädje och stolthet oss eleverna och en stor entusiasm hos publiken. Det var rent proffsigt. Kerstin Ellström områdesbibliotekarie Projektet med Jonseredskolan var både roligt och samtidigt lärorikt för mig. Eleverna var väldigt intresserade och lärde sig snabbt. Övriga delaktiga lärare utgjorde en bra stomme där jag lätt kunde "punktarbeta". Jag tror att denna typ av projekt är viktiga för kulturskolan - att gå ut till eleverna i grundskolan och visa vilka vi är och hur musiken och musicerandet kan kombineras med skolans övriga ämnen. Och att det är kul förstås! Emma Strååt i Partille Kulturskola Förberedelserna gick bra men jobbigt när man var mitt i det. Föreställningen blev en succé. Roligt att få deltaga i ett sådant här projekt. Lärare i Jonsered skola Barnen var pigga på projektet, och det märktes att alla var motiverade. Inte helt lätt att få ihop så stora projekt med många inblandade, emellanåt var det lite rörigt men repetitionerna och föreställningarna fick ju god respons! Andrea Björklund Sångpedagog och musiklärare i Partille Kulturskola Roligt att man fick välja. Det såg ut som en riktig teater. Det var kul när alla applåderade. Ibland fick man som skådespelare bara gå fram och tillbaka och vänta men det var roligt för det mesta. Peter var skojig och sträng men ibland lyssnade han inte så bra. Han var duktig regissör och hade gjort ett bra manus. Elever i Jonsered skola ENSITTAREVÄGENS FÖRSKOLA (4-6 åringar) Bakgrund Hur kan förskolebarn lättare möta och förstå matematik? Det matematiska språket ligger ofta långt ifrån barns verklighet. Det är nödvändigt att barnen först förstår innebörden av ord som till exempel större än, lika med, under, över, mindre, i, ordna, o.s.v. innan de möter matematiken. Många invandrarbarn har det extra svårt eftersom de inte har lika stort svenskt 10

11 ordförråd som de svenskfödda barnen. Forskningen visar att yngre barn lättare tar till sig kunskap om den presenteras på olika sätt. Genom att använda olika uttrycksformer till exempel kroppen (kroppsminnet) lär sig barnet förstå snabbare. Många förskolepedagoger saknar helt eller har bristfällig kunskap i pedagogiska övningar kring hur barn lär sig matematik. Syftet och mål Syftet var att ge förskolepersonalen konkreta verktyg i hur de kan hjälpa förskolebarn till en bättre grund för förståelsen av matematik. Detta skedde genom att arbeta med matematiska ord. Pedagogerna fick ökad kompetens och konkreta verktyg samt hjälp med litteratur och pedagogiska hjälpmedel kring ämnet. Ensittarevägens förskola valde att arbeta med hur ord blir matematik. November och december 2006: Träffade Peter Amoghli personalen på förskolan för intervjuer och planering. Vidare träffade han bibliotekarierna Lena Engberg från Partille bibliotek och Liv Lindström från skolbiblioteket. De hjälpte till med att ta fram faktalitteratur, matematiksagor och pedagogiskt material. Januari 2007: Utbildade Peter A förskolepersonalen och bibliotekarierna i dramatiserat bokprat och berättarteknik. De fick välja två sagor/ramsor var. Syftet var att stärka det personliga framförandet. Efter detta moment började personalen att läsa och berätta för barnen. De gick runt på varandras avdelningar vilket medförde att barnen fick höra fler sagor. Detta pågick parallellt med övrig verksamhet fram till maj. Februari 2007: Peter A hjälpte Kulturskolepersonalen (Torbjörn, Birgitta, Ulla, Anneli, Jakob, Lotta) att skapa två kortare föreställningar utifrån följande förutsättningar: Matematiksaga: välj en saga, använd ditt instrument/rörelse/röst/bild för att framföra sagan, eller fritt återberätta texten, eller låta någon annan läsa och du ackompanjerar. Matteord: välj några matteord (t ex mindre än, under, i); använd ditt instrument/rörelse/röst och sätt ihop en liten slinga/musik eller saga/rörelse saga. Matteryttm-takt-ljud: förmedla talen 0-9. Hur kan talet 5 exempelvis låta? Är talet snabbt eller argt? Matterörelser: en koreografi som ger en upplevelse av talen. Exempelvis kan flera barn ligga på golvet och forma en siffra. Mars och april 2007: Kulturskolan besöker de olika avdelningarna med de korta föreställningarna vid flera tillfällen. Vi som genomförde projektet med siffersagan var Ulla Wåhlbberg sång och olika rytminstrument, Birgitta Strömberg med spel på olika stora fioler och Torbjörn Williams piano. Vi var utklädda och sminkade till troll. Personalens uppgift i samarbetet var att göra en skylt med en siffra och tillhörande bild till varje sång, samt att se till att alla barn hade en svans att trolla med. Vår saga handlade om trollen Truttedur och Truttemoll som gick genom skogen på väg till skolan där Truttemoll skulle lära sig att räkna. På vägen hände olika saker som gjorde att trollen fick stanna. Vid varje stopp lärde sig Truttemoll en siffra från Till varje siffra sjöngs en sång där siffran ingick i texten. Barnen fick förstås se en bild på varje siffra och en tillhörande bild t.ex. på något djur eller annat passande till siffran och texten i sången. Genom detta blev barnen mycket delaktiga i roliga och utvecklande samtal. I alla sånger aktiverades barnen också med rörelser och förslag till trolleriramsor där alla fick trolla med sina svansar. 11

12 Vi gjorde vår saga för 4 olika grupper i åldrarna 3-5 år. Projektet blev mycket lyckat och uppskattat av personalen som ansåg att vi nådde barnen precis på deras nivå och kunde gärna tänka sig ett fortsatt samarbete. Vårt projekt hade säkert kunnat bli mycket lyckat på fler förskolor. Ulla och Birgitta i Partille Kulturskola Utställning: Barnen fick själva berätta sina egna mattesagor, göra mattebilder samt en utställning. Föräldrasamverkan: Pedagogerna berättade för föräldrarna om pågående projekt samt hjälpte föräldrarna att se mattematiken i vardagen. Ett exempel på matteord är när man hoppar hopprep så står man innanför-utanför-hoppar i osv. Vi har blivit medvetna om att matematiken finns i alla situationer. Har inspirerat varandra över avdelningsgränserna. Föräldrarna berättar att barnen blivit mer intresserade av siffror. Nu kommer föräldrarna att kunna låna hem böcker. Vi kommer att arbeta vidare med dessa idéer. Peter Amoghlis utbildning var värdefull, bra, positivt och roligt men vi ville ha haft fler tillfällen. Kulturskolans aktiviteter var väldigt bra, genomarbetade, jätteroligt, alla barnen var med, vi och barnen fick mycket inspiration, men vi ville ha haft flera gånger. Bibliotekets insatser var väldigt bra, inspirerande, de var kunniga inom sina områden, underbart med alla dessa bra böcker som vi fortsätter att använda oss av. Rektor Karin Rådesjö: Bra att pedagogerna fått stimulans och nya idéer på detta område. Det har också varit bra att lyfta arbetet med matematiken i förskolans grupper. Sammanställt av Stina Dahl. SLUTSATSER Det här projektets mål och syfte var bland annat att undersöka och försöka ge svar på följande frågor: 1. Kan vi skapa ett större intresse för litteratur och texter bland barn och ungdomar i Partille kommun? 2. Kan detta intresse väckas genom att integrera olika kulturella aktiviteter i skolarbetet? Projektet visar att vi kan svara JA på båda frågorna. Tack vare samarbetet och integreringen av olika kulturella uttrycksformer har barnen känt sig delaktiga i läroprocessen. Detta har visat sig genom elevernas stora engagemang och nyfikenhet att söka mer kunskap genom litteratur. Tillspetsat skulle man kunna kalla det arbete vi gjort för ett lekfullt förarbete inför mötet med text och litteratur. När väl detta intresse var väckt har eleverna självständigt sökt sig till texterna och blivit vän med böckerna. Eleverna har även stimuleras till: - Delaktighet genom att de själva väljer olika aktiviteter och känner sig då medskapande. - Eleverna får hjälp att hitta sina uttryckssätt och känner sig därigenom mer sedda. 12

13 - Individstärkande som smittar av sig på övriga skolarbetet och ger ökad prestationsförmåga. - Samarbetsförmågan utvecklas då man jobbar åt samma mål och med nya kompisar. - Fångar upp elever som utanför skolan inte kommer i kontakt med kultur. I projektets mål och syfte ställdes även dessa frågor: 3. Kan dessa kulturella aktiviteter genomföras med hjälp av ett samarbete mellan bibliotek, skola, Kulturskolan och fritidsverksamheten? 4. Vad kan de olika parterna vinna på samarbetet Projektets genomförande visar att det med fördel går att samarbeta på detta sätt se rubriken tillvägagångssättet. Alla inblandade aktörer har även vunnit på detta samarbete. Det har varit kompetens höjande för alla inblandade Bibliotekarier, lärare, förskolepedagoger och kulturpedagoger. Vissa personella samordningsvinster gjordes och det var både lustfyllt och lärorikt. De prövade nya roller, sammanhang och nätverk. Biblioteket/bibliotekarierna fick en större roll och genom sitt samarbete med de olika kulturaktörerna och skolan. Bibliotekarierna fick möjlighet att pröva nya roller och ingå i nya sammanhang och större nätverk. Att få samarbeta under andra former har känts berikande och trevligt. Jag som skolbibliotekarie känner att biblioteket har varit själva navet och varit involverat på ett naturligt sätt i hela processen. Det märks att Peter Amoghli har en bred erfarenhet av att arbeta med olika grupper människor, både barn och vuxna. Hans positiva och professionella framtoning smittar av sig och det märks att han väl känner till skolans värld. Det var roligt och stimulerande att få samarbeta med Peter. Kerstin Ellström områdesbibliotekarie Skolan/lärarnas ämnes- och gränsöverskridande samarbete gav dem möjlighet till rollbyten och att arbeta på nya sätt. Här gavs också möjligheten att pröva hur de estetiska/konstnärliga aktiviteterna kan användas i den vanliga undervisningen för att öka elevernas motivationsgrad och resultat. Vilket lyft för vår skola att få haft nöjet att samarbeta med Peter Amoghli! Han har bidragit till att höja vår kompetens på många plan. Det är arenor som våra ungdomar önskar mer av men som vi i skolan inte alltid kan fixa. Men Peter har inte bara arbetat med våra ungdomar utan också på ett engagerat sätt gett personalen nya pedagogiska redskap. Det som är absolut det härligaste med Peter är hans sätt att inspirera, se möjligheter och att alltid visa en fantastiskt positiv inställning. Hoppas verkligen att vi får fler möjligheter att jobba tillsammans! Robert Wedberg, Rektor Lexby skola i Partille Kulturskolan fick möjlighet att pröva nya sammanhang vilket gav kulturpedagogerna möjlighet att visa sin kompetens. Detta stimulerade och gav mersmak för alla parter och framtida samarbeten. Här restes följande frågeställningar: - Hur kan kulturskolan integreras mer i skolan och biblioteket? - Hur kan en framtida ny gestaltningsform utvecklas? - Finns det fler möjligheter att nå fler elever som saknar erfarenhet av kulturaktiviteter? Det har på många sätt varit ett fantastiskt projekt som Peter har regisserat ihop. Största vinsten har varit att det skapats samarbete mellan olika förvaltningar, ämnesinriktningar och konstformer. Barn och ungdomar i projektet har sprudlat av kreativitet och skapande, de har stått för idérikedom och inhämtandet av kunskap. Projektet har andats energi och utveckling, 13

14 en fantastisk insats av lärare på alla enheter samt en sprudlande projektledare som drivit projektet framåt. Daniel Kindstedt, Chef Kulturskolan, Kultur- och fritidsförvaltningen Partille kommun Fritidsverksamhet: hur kan fler samarbeten skapas? Kan lokaler användas mer effektivt? Kompetenshöjande för pedagoger/bibliotekarier/lärare. Genom utbildning/handlingsplan för hur de konkret skulle arbeta med eleverna samt hjälp med planering, delmål/mål och redovisningsformer. De metoder och den gränsöverskridande pedagogik som utvecklades kommer att kunna användas i den ordinarie undervisningen även i framtiden. De kontaktnät som skapades kommer att förenkla för kommande samarbeten mellan enheterna i framtiden. FÖRBÄTTRINGAR Följande förbättringar skulle man tänka på i ett framtida liknande projekt. Fler tillfällen för dramatiserat bokprat. En del lärare önskade sig mer utbildning i dramatiserat bokprat. Hade vi haft mer tid eller disponerat annorlunda kunde vi erbjuda mer tid till och fördjupning i dramatiserat bokprat. Fritidsverksamheten integreras mera. Eftersom inte alla elever i en klass går på fritidsverksamhet efter skoltid så blir det svår att fortsätta ett kollektivt arbete efter skolan. Men om eleverna arbetar mer individuellt skulle denna möjlighet gå att utnyttja. Utgå mer från elevens individuella intressen. Man skulle kunna låta elevernas individuella intressen få ta större plats men då hade projektet kanske tagit en annan vändning. Då kanske vi inte kunde genomföra de kollektiva teaterföreställningarna utan i stället arbetat mer individuellt eller i mindre grupper. Man skulle kunna pröva att jobba på följande sätt. Genom intervjuer eller enkäter skulle man kunna ringa in olika tankar och funderingar som eleverna tycker är angelägna. Utifrån detta material kan man sedan forma teman som är förenliga med läroplanens krav. I skrivarverkstäder skulle eleverna jobba vidare med temat. Genom att ge nya följdfrågor till eleverna växer till slut en historia fram med karaktärer och angelägna problem som ligger dem nära. Samarbete skulle även här kunna ske med biblioteket och pedagoger från kulturskolan. 14

15 FORTSÄTTNING och FRAMTID I ett framtida projekt skulle det vara intressant att involvera flera skolor och fler ämnen. Vidare att samarbeta med högskolan för att anpassa olika ämnen kring samma tema. Samt att fördjupa gamla och hittat nya samarbetspartners genom att visat på möjligheter och vinsterna av ett gränsöverskridande samarbete. Att söka kontakter både nationellt och internationellt (EU). I ett initialt skede handlade detta projekt om att elever i olika åldrar tillsammans med Peter skulle läsa litteratur och skriva manus samt uppföra en teaterföreställning. Men mycket snart insåg alla inblandade, såväl elever som personal och skolledning att arbetet kom att innehålla lika delar värdegrundsarbete som manusskrivande och teateruppförande. Eleverna lotsades av Peter in i ett tänkande arbete där alla inte bara deltog utan även var nödvändiga för iscensättandet av denna teaterföreställning. I slutet av Peters projekttid hos oss kunde jag konstatera att på det sätt som Peter tillsammans med lärare och elever arbetade, handlade det mycket om ett demokratitänkande. Detta kan därför ligga till grund för ett fortsatt arbete med rubrik: Demokrati genom kulturarbete? Jag ämnar söka EU-medel via socialfonderna för att kunna starta ett projekt för många fler elever. Ett liknade projekt där kulturarbete kan vara inkörsporten till den viktiga värdegrunden som demokratin bygger på. Margareta Hogner Områdeschef Lexby Område ETT STORT TACK Jag är mycket nöjd med resultatet. Det har varit ett privilegium att ha fått arbeta med er alla och ni har lärt mig mycket. Tack till alla er som deltagit i projektet och till er som stött oss. Peter Amoghli arbetar som regissör, skådespelare och föreläsare/kursledare i kommunikation. Han är utbildad vid Teaterhögskolans mimlinje i Stockholm och har en fil kand. i matematik och teoretisk filosofi. Vid sidan av sitt teaterarbete (senast regi på Riksteatern) coachar han personal i bemötande, kroppsspråk och samarbetsförmåga. Han känner väl till skolans värld, har givit många kurser samt drivit olika projekt i skolan. Kurser för bibliotekarier har han bland annat givit för Stockholms stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek, Rum för Barn Kulturhuset Stockholm. 15

16 BUDGETREDOVISNING Projektet bestod av två delar, första delen Förstudien genomfördes hösten 2006 och andra delen Genomförandet genomfördes våren Förstudien Tid hösten 2006 Bidrag från Kulturrådet :- Lön Peter Amoghli :- (brutto+soc avg) :- Hotel 13 nätter = : :- Resor 8 st (Stock-Göteb tur&retur) = : :- Totalt :- Egen arbetstid Alla inblandades arbetstid så som planering och utförande motsvarar minst :-. Genomförandet Tid våren 2007 Bidrag från Kulturrådet :- Från Partille Kommun :- Från Kulturskolan :- = : :- Lön Peter Amoghli (brutto+soc) Mars, April, Maj, ½ Juni 3x : :-= :- soc avg 32,5% = :- semesterersättning 8.257: : : :- Hotel 43 nätter : :- Resor 12 st (Stock-Göteb tur&retur) : :- Resor i Partille 4.000: :- Gäst Edo Bumba :- på faktura :- Material pedagogisk för matematik 3.000: :- Rekvisita tyger, ficklampor mm 4.000: :- Tryck tryck av slutrapporten : :- Totalt :- Egen arbetstid Alla inblandades arbetstid så som planering och utförande motsvarar minst :-. 16

17 17

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser Vad får barn och ungdomar att gå till skolan igen när de redan tillbringat halva dagen där? Dagens barn och ungdomar kommer att leva ett liv som ställer stora krav på kreativitet,

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist Äventyrspedagogik Verksamhetsplanen för Rödsleskolan Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist Innehåll Kort presentation sid 3 Vad är äventyrspedagogik? sid 4

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Stallarholmsskolan Åk 6-9 Läsåret 2012-13

Stallarholmsskolan Åk 6-9 Läsåret 2012-13 Stallarholmsskolan Elevens val Åk 6-9 Läsåret 2012-13 Varsågod! Välj det som passar dig! Från en förhoppningsvis inbjudande meny väljer du den aktivitet på elevens val som passar just dig och dina intressen

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Undvik att bli missförstådd: Utveckla ditt kroppsspråk så det stämmer med budskapet Det som mest påverkar beslutsfattande sitter mellan halsen och buken

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Kulturupplevelser talar till flera av våra sinnen och ger oss möjlighet att förstå och beröras på flera nivåer. Det är viktigt att man både får uppleva

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema:

När & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema: När & fjärran Asien Antarktis Sydamerika Nordamerika Europa Afrika Oceanien Tema: Period 4 vecka 2-7 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) ut och upptäcka världen

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs 1(5) Viviana Cruz Panteón Koordinator Skol-och branschkontakter Institutionen för ingenjörsvetenskap/ Avdelningen för automation och datateknik 0520-22 30 00 viviana.cruz.panteon@hv.se 2013-10-01 Dnr 20xx/xx

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Vittra Jakobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Vittra Jakobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Vittra förskola i J-a (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Vittra kobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau User: jukis001,

Läs mer

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 K u l t u r p l a n 2 0 1 3 (revidering kulturplan 2009) Vision Under sin förskole och skoltid ska varje barn/ungdom Västerviks kommun möta ett

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER Av Ellinor Lidén, barnteaterforskare vid Stockholms universitet och av Malin Appeltoft, dramapedagog Texten är baserad på en handledning som skrevs för Stockholms

Läs mer

Ta med skolklassen på teater!

Ta med skolklassen på teater! Ta med skolklassen på teater! Ett handledningsmaterial för högstadiet och gymnasiet Att ta med sina elever på en teaterföreställning behöver inte vara så svårt. Visst kan man vara orolig över hur de ska

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Förintelsen (2012/2013) ett temaövergripande arbete där. Innehåll:

Förintelsen (2012/2013) ett temaövergripande arbete där. Innehåll: Förintelsen (2012/2013) ett temaövergripande arbete där Skapandeskolabidrag möjliggör att externa kulturaktörer lyfts in i skolans verksamhet. För att fördjupa elevernas kunskap har vi valt att utöver

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan 2015-2016 Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Vi hoppas du förstår vilken förmån du som är ung och bor i Skinnskatteberg har. Du har chansen att utan avgift få lära dig att:

Läs mer

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater PER BRAHEGYMNASIET Jag har kompisar som gått på skolan. Här är man i ett sammanhang, det finns en gemenskap som

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 Välkommen till Sylteskolan en mötesplats där äventyr och kunskap väntar på dig! Vi vet att kunskap kommer så mycket lättare när intresse och glädje finns. Därför arbetar

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Amadeus Förskola läsåret 2011/12

Kvalitetsanalys för Amadeus Förskola läsåret 2011/12 2012-09-10 1 (13) Kvalitetsanalys för Amadeus Förskola läsåret 2011/12 VD Förskolechef Beskrivning av förskolan Maryam Herlin Pia Eriksson Amadeus Förskola är en fristående, Reggio Emilia-inspirerad förskola,

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009.

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Malmö stad Kultur för barn och unga Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Kultur för barn och unga, vill väcka barns och ungas lust

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Musikalen FETT. en projektredovisning från

Musikalen FETT. en projektredovisning från Musikalen FETT en projektredovisning från 2 VAD GJORDE VI? Under ca två års tid har vi, tillsammans med kompositören och författaren Bertil Goldberg, arbetat på att skapa en musikal med målsättningen att

Läs mer

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Kvalitets redovisning för Notens Förskola 2013 2014 Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Vi har delat in gruppen i två åldersgrupper

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer