Redovisning av projektbidrag för Metamorfos ett läsfrämjande projekt i Partille kommun under hösten 2006 och våren 2007.

Transkript

1 Redovisning av projektbidrag för Metamorfos ett läsfrämjande projekt i Partille kommun under hösten 2006 och våren I ett initialt skede handlade detta projekt om att elever i olika åldrar tillsammans med Peter skulle läsa litteratur och skriva manus samt uppföra en teaterföreställning. Men mycket snart insåg alla inblandade, såväl elever som personal och skolledning att arbetet kom att innehålla lika delar värdegrundsarbete som manusskrivande och teateruppförande. Eleverna lotsades av Peter in i ett tänkande arbete där alla inte bara deltog utan även var nödvändiga för iscensättandet av denna teaterföreställning. I slutet av Peters projekttid hos oss kunde jag konstatera att på det sätt som Peter tillsammans med lärare och elever arbetade, handlade det mycket om ett demokratitänkande. Margareta Hogner områdeschef i Lexby Sammanställt av Peter Amoghli 1

2 FÖRORD/INLEDNING Nyttan med den estetiska läroprocessen Många studier visar att barn som utövar idrott eller estetiska och konstnärliga aktiviteter (musik, måleri mm) presterar bättre i skolan. Modern hjärnforskning stöder iakttagelserna att när vissa kreativa och konstnärliga centra stimuleras i hjärnan så ökar förmågan till inlärning. Att använda kultur för att öka inlärningsförmågan i kompetenshöjande syfte är inget nytt. I över hundra år har olika barnpedagoger arbetat med dessa frågor. Denna kunskap att integrera olika kulturella inslag för att främja inlärningen används flitigt i dagens förskola men avtar allt högre upp i årskurserna för att nästan helt lysa med sin frånvaro i gymnasiet. Barns och ungdomars kreativitet och fantasi är också ett kapital för framtidens samhälle, där det kommer att behövas fler kreatörer, innovatörer och forskare. Jag tror att ju fler medborgare som har kulturella referenser desto mer tolerant blir samhället och möjligheterna för en stark demokrati ökar. Genom projektet Metamorfos ville vi skapa en arbetsprocess där barnen var delaktiga och medskapande. Då projektet bedrevs under skoltid kunde vi även nå barn som i vanliga fall inte kom i kontakt med kultur. Den estetiska läroprocessen i läsfrämjande syfte Som regissör, skådespelare, föreläsare, kursledare och coach har jag på olika sätt arbetat med bibliotekarier, lärare, förskolepersonal och olika kulturarbetare. Jag har ofta funderat på hur man skulle kunna arbeta mer ämnesöverskridande. Speciellt hur bibliotek och skola skulle kunna samarbeta med andra kulturarbetare i läsfrämjande syfte. Jag känner därför stor tacksamhet till Karin Semberg, förvaltningschef för Kultur & fritid i Partille Kommun, som genom stimulerande samtal gett mig möjligheten att pröva dessa idéer. Ett stort tack även till Cay Corneliusson och Kulturrådet för det ekonomiska bidrag som möjliggjorde projektet. Peter Amoghli Projektledare, idégivare och regissör. "Barn och unga som ges möjlighet att få delta i en skapande process främjar och utvecklar deras kreativitet. Den amerikanske ekonomen Richard Florida bygger sin teori på att kreativitet och initiativkraft leder den ekonomiska tillväxten framåt. Det samhälle som lyckas bäst är det som skickligast utvinner befolkningens kreativa potential, anser Florida. Med det som utgångspunkt finns det många vinster med att baka in planerade kreativa processer i den vardagliga skolmiljön för barn och unga." Gunilla Edin, förvaltningschef barn- och utbildning i Partille. 2

3 BAKGRUND Undersökningar tyder på att läskunnighet och intresse för att läsa minskar. Framför allt är det många pojkar som inte läser. Kan vi stimulera läsandet och skrivandet så det blir både lustfyllt, roligt och viktigt? Kan biblioteken spela en större roll? De flesta deltagarna i Partille Kulturskola kommer från välutbildade hem medan antalet deltagare ur de 12 % invandrare som finns i kommunen är få. Hur kan man nå barn och ungdomar som inte har någon kulturaktivitet utanför skoltid? Kan Partille kulturskola (drama, bild, musik, dans) spela en större roll? Hur kan ett samarbete mellan skolan, Kulturskolan, biblioteket och fritidsverksamheten främja dessa syften? Vilka vinster kan man göra? Under hösten 2006 beviljade Kulturrådet stöd till en förstudie, Läsfrämjande samarbetsprojekt i Partille kommun och under våren 2007 genomfördes projektet med nya medel från Kulturrådet. UPPDRAG Utveckla litteraturen/språket som en gestaltningsform inom kulturskolan. Med hjälp av kulturskolan och biblioteket utveckla litteraturen/språket som en gestaltningsform. SAMMANFATTNING AV PROJEKTET Metamorfos ett läsfrämjande samarbetsprojekt. Projektet handlar om att skapa ett intresse för litteratur och texter bland barn och ungdomar i Partille kommun. Detta intresse skapades genom att låta eleverna få arbeta med olika kulturella aktiviteter som var kopplade till litteratur/texter. På detta sätt kände sig eleverna medskapande och fick en större upplevelse som gjorde det naturligt och spännande att möta litteratur/texter. Men för att arbeta på detta sätt krävdes att skolan samarbetade med olika kulturarbetare som kunde bidra med sin kompetens. Samarbetet skedde mellan biblioteket, skolan, Kulturskolan (drama, bild, musik, dans) och fritidsverksamheten. Detta samarbete skedde genom att låta bibliotekarierna och kulturskolans pedagoger besöka klasserna med jämna mellanrum. Däremellan arbetade lärarna och klassen själva. Projektet handlade även om att utbilda alla inblandade i hur de konkret skulle arbeta och samarbeta över ämnesgränserna. Vidare fick pedagoger/bibliotekarier/lärare tillfälle att träda in i varandras arbetsområden och hitta nya intressanta och spännande övergångar. Detta ledde även till att nya kontaktnät skapades. Denna gränsöverskridande pedagogik/metod kommer att kunna användas även under de kommande åren. Lexbyskolan, Jonseredskolan och Ensittarevägens förskola valdes ut. Dessa tre skolor representerade tre olika årskurser vilket gav möjlighet att jämföra tillvägagångssätt. Varje skola valde ett tema som de ändå skulle arbeta med under vårterminen Genom detta val behövde inte lärarna avsätta mer tid för projektet och kursplanen kunde följas. Temat delades in i olika block där varje block avslutades med en redovisning. Lexby och Jonseredskolan valde teater som slutredovisning. Att arbeta med 3

4 teater inrymmer många olika moment och lämpar sig mycket bra i detta samanhang. Teater som redovisningsform. Genom hela processen med de olika kulturaktiviteterna och de olika delredovisningarna hade eleverna arbetat med litteratur/texter. De läste och skrev egna berättelser. Utifrån dessa berättelser skrevs ett teatermanus. Här användes teater i skriv- och läsfrämjande syfte. Varje elev fick hjälp att hitta någon aktivitet eller uttryckssätt som de bidrog med (dansa, musicera, skådespela, snickeri, kostym mm). Detta stärkte deras självförtroende och ökade motivationsgraden och prestationsförmågan. Att samarbeta blev naturligt för att skapa föreställningen. Tillvägagångssättet stärkte gruppkänslan eftersom alla behövdes och var beroende av varandra. Det viktiga var inte föreställningen i sig utan vägen dit. Själva arbetet byggde på lust och nyfikenhet att pröva något annorlunda, speciellt för elever som inte hade tidigare erfarenheter av konstnärlig verksamhet. Vi informerade föräldrarna om att det var den konstnärliga processen som var det viktiga, inte teaterföreställningen i sig. Detta för att föräldrarna inte skulle tro att det var frågan om talangjakt eller prestation. För mer detaljer se under rubriken Tillvägagångssätt. MÅL Projektets syftet var att undersöka fölande frågor: 1. Kan vi skapa ett större intresse för litteratur och texter bland barn och ungdomar i Partille kommun (Lexby skola, Jonsered skola och Ensittarevägens förskola)? 2. Kan detta intresse väckas genom att integrera olika kulturella aktiviteter i skolarbetet? 3. Kan dessa kulturella aktiviteter genomföras med hjälp av ett samarbete mellan bibliotek, skola, Kulturskolan (drama, bild, musik, dans), och fritidsverksamheten. 4. Vad kan de olika parterna vinna på samarbetet? TILLVÄGAGÅNGSSÄTT och METOD Förstudie under hösten 2006 Under hösten 2006 genomfördes intervjuer med berörda bibliotekarier/lärare/kulturpedagoger. Vi diskuterade behov, visioner och själva projektidén. Varje skola valde därefter ett tema som ingick i kursplanen för vårterminen Genom detta val behövde lärarna inte avsätta mer tid för projektet och kursplanen kunde följas. Det kommande arbetet delades in i olika block där varje block avslutades med en redovisning. Vidare arbetade vi fram en handlingsplan för bibliotekarier/lärare/kulturpedagoger. Viktigt var också att förankra detta nya arbetssätt, tidsplan, ansvarsområden, delmål/mål och redovisningsformer. Därefter informerades beslutsfattare och berörda chefer i kommunen om kommande projekt. Vi förberedde även kontakter med gästföreläsare och inköp av pedagogiskt material mm. Genomförandet av projektet under våren 2007 Under januari och februari 2007 utbildades 6 bibliotekarier och 20 lärare/förskolepersonal i dramatiserat bokprat och berättarteknik. De fick även handledning under hela projektets genomförande. Tillsammans med de 10 kulturskolepedagogerna (musik, drama, bild, dans) arbetade vi fram små teater- och dansstycken samt förberedde inför redovisningarna. Vidare bestämdes samarbetsrutiner till exempel när och på vilket sätt bibliotekarierna och 4

5 kulturpedagogerna besöka skolorna. De tre utvalda skolorna kom att arbeta på olika sätt. Här följer tillvägagångssätten för Lexbyskolan, Jonsered skolan och Ensittarevägens förskola: LEXBY SKOLA åk 6 Lexby skola valde att arbeta med temat Jordens tillblivelse, ett tema som ingick i kursplanen under våren En fördel med detta var att lärarna inte behövde avsätta mer tid och att kursplanen bibehölls. Vi valde att dela upp temat i två block: ett med naturvetenskapliga förklaringsmodeller och ett med skapelsemyter. Varje avslutat avsnitt skulle ha delredovisningar och som slutredovisning en teaterföreställning. Syftet var att integrera så många olika skolämnen och aspekter av skolarbetet som möjligt. Då blev det också motiverat att ta mer undervisningstid till projektet och lärarna kunde samarbeta ämnesöverskridande. Vi kom att arbeta på följande sätt: Förberedelser December 2006: Skolbibliotekarien Kerstin Ellström och bibliotekarien Marli Pettersson från huvudbiblioteket hjälpte lärarna med litteratur och litteraturlistor om jordens tillblivelse. Ett omfattande material som innehöll naturvetenskapliga teorier om jordens uppkomst och skapelsemyter från olika delar av världen. Varje lärare valde sedan ett område att fördjupa sig i. På så sätt kompletterade lärarna varandra och kunde ge eleverna så bred kunskap som möjligt. Januari 2007: Peter Amoghli utbildar lärare och bibliotekarier i dramatiserat bokprat och berättarteknik för att de skulle kunna återge naturvetenskapliga förklaringsmodeller och skapelsemyter på ett fängslande sätt. Träffarna skedde individuellt där de bland annat fick hjälp och tips att vidareutveckla sitt personliga uttryckssätt. Kick off 9/2 2007: En introduktionsdag som började med att eleverna fick gå mellan olika stationer. Vid varje station fick de möta lärare eller bibliotekarier som gav smakprov på vad det finns för olika svar på frågan kring jordens ursprung. Exempelvis fick de höra historien om Bigbang eller hur den egyptiske guden Aton skilde himmel från jord. De fick även träffa en lärare som föreställde Galileo Galilei. Dagen avslutades med att skolan fick besök av geologen Birger Schmitz som hade temat vad vore livet utan katastrofer. Naturvetenskapliga förklaringsmodeller Februari-mars Som nämnts ovan hade varje lärare fördjupat sig i olika faktaområden. Fördelen med detta var att de kompletterade varandra och kunde undervisa i varandras klasser. Genom att skifta lärare sparades tid och eleverna fick ett större mångfald. Eleverna lånade och läste faktaböcker om: Darwin, Grundämnenas uppkomst fram till livets molekyl, människans utveckling, Kopernikus, Galileo Galilei, Big Bang, "intelligent design" och hur människan genom tiderna förklarat skapelsen, mm. De fick även se filmer. Eleverna skrev egna faktatexter som de läste de upp för varandra. Faktablocket avslutades med en utställning som eleverna skapade. 5

6 Skapelsemyter/berättelser Mars 2007: Ett mytblock som började med att varje lärare och bibliotekarie gick runt och läste/berättade olika skapelseberättelser för varje klass. Exempelvis Egyptiska, Hinduiska och Aboriginernas skapelsemyter. Lärare visade paralleller mellan olika skapelsemyter. De nämnde även olika skapelseritualer hos naturfolk. Eleverna läser själva olika skapelsemyter, besökte biblioteket och diskuterade kring de olika budskapen i texterna. Eleverna skriver egna berättelser om hur de tror skapelsen gått till. Eleverna läser upp för varandra och arbetarvidare med sina egna berättelser med bildlärare. Mytblocket avslutades med en utställning. Manus April 2007: Manusgruppen läser och väljer bland elevernas alster. Med detta material som utgångspunkt hjälpte Peter Amoghli till att skriva ett teatermanus. Berättelsen handlar om ett gäng ungdomar som tittar upp på stjärnhimmelen och filosoferar kring hur det kan ha gått till när jorden bildades. Här följer ett smakprov ur pjäsen: (...) 3: Om du nu är så smart kanske du kan förklara varför jorden ser ut som den gör? 5: Tja..eh..det var väl naturkrafterna som fixade det. 4: Vadå naturkrafterna? 2: Ja,..alltså elementen. 6: Haha, elementen har man ju till att värma upp husen med! 1: Nej, elementen är jord, vatten, eld och 4: Okej, men varför skulle det just vara elementen som gjorde jorden? 2: Tja, dom kanske hade fått ett sånt jobb! 4: Vadå jobb, hade dom varigt på typ arbetsförmedlingen eller? 6: Ja, varför inte! (Var på följande scen utspelar sig: Elementen sitter och småpratar på en arbetsförmedling där finns en arbetsförmedlare som ger de uppdraget att skapa Tellus Mission Tellus, men de olika elementens viljor är starka och snart uppstår konflikt hur det hela skall gå till.) Teaterföreställning Maj 2007: Som beskrivits tidigare i stycket Teater som slutredovisning hade alla lärare och elever valt olika uppgifter och ansvarsområden. Som exempel kunde en lärare vara ansvarig för repetitioner medan en annan lärare ansvarade för kostym osv. Eleverna ingick i olika grupper till exempel bygg och scenografi, kostym, skådespelare och teknikgruppen etc. Det övergripande ansvaret hade Peter Amoghli. Kulturskolans pedagoger var Anneli, Jakob, Minna och Annika. Vi hade diskuterat manuset och gjort ett repetitionsschema gemensamt. Kulturskolans pedagoger (drama, musik, bild och dans) gjorde återkommande besök på skolan. Dess emellan arbetade lärare och elever vidare själva. Pedagogerna lärde ut olika danser och drama som integrerades i föreställningen. Kulturskolan lånade även ut teknik (lampor, ljusbord, förstärkare mm) inför föreställningen. Från mediagymnasiet i Partille fick vi två elevpraktikanter som hjälpte till med ljus och ljud. Teaterföreställningen uppfördes på Lexbyskolan. 6

7 Premiär 29/5, Två elevföreställningar för övriga klasser och inbjudna skolor. 30/5 Gavs en föräldraföreställning och en elevföreställning. Jättekul! Spännande att vända sig till en åldersgrupp man vanligtvis inte möter i kulturskolearbetet. Detta har jag velat göra i flera år - bra att få en "knuff" i rätt riktning! Jakob Solleman, lärare i Partille Kulturskola Jag tycker det var stimulerande och givande att få delta i processen. Det var kul att möta positiva och inspirerade lärare som tillsammans med Peter Amoghli samarbetade i en annan form av lärande. Föreställningen visade att eleverna lärt sig om både myter och olika teorier om jordens uppkomst. Jag tror det här lustfyllda sättet att lära sig, där många intelligenser och färdigheter prövas och samarbete sker mellan olika yrkeskompetenser är väldigt givande. Ett sådant arbetssätt inbjuder alla elever, oavsett vilken nivå de befinner sig på, att medverka och lära utifrån sin kapacitet och dessutom har man roligt under tiden! Marli Pettersson, barnbibliotekarie Partille bibliotek. Kul projektform, ger många nya möjligheter till nyskapande och nytänkande. Och ett bra sätt för oss inom Kulturskolan att mer integreras i skolans värld. Minna Garnwall i Partille Kulturskola Tycker att det varit ett inspirerande projekt, där många olika delar vävts ihop på ett bra sätt. Peter har med sitt sätt entusiasmerat eleverna och lyft elever som har vuxit med uppgiften. De har lärt sig något teoretiskt samtidigt som de har lärt sig att de kan göra saker de från början kanske inte trodde! Att få ihop Kulturskolan, Peter Amoghli och skolan har varit en positiv sak för alla parter! Kristina Anderson Lärare i Lexbyskolan Det har inte känts särskilt betungande, tack vare att Peter har varit en spindel i nätet och hållit i alla trådar. Jag har litat på och lutat mig mot Peter som proffsigt stöd. Mycket trevligt att kulturskolan har involverats - en tillgång som jag knappt visste om. Eleverna har verkligen uppskattat att Peter har varit med. En riktig regissör som har introducerat dem i den riktiga teatervärlden. Det har också varit oerhört positivt att de själva har författat manuset. Att föreställningen utgår från dem själva. Att de har varit delaktiga hela vägen. De har känt sig sedda och tagna på allvar. Allt har varit på riktigt. Dessutom är Peter en mycket positiv person som ser till möjligheterna, inte hindren som då och då dyker upp längs vägen mot målet. Jag hoppas på möjligheter till fortsatt samarbete. Christina Thorén Lärare i Lexbyskolan JONSERED SKOLA åk 4-5 Jonsereds skola valde att arbeta med temat Afrika, ett tema som ingick i kursplanen under våren En fördel med detta var att lärarna inte behövde avsätta mer tid och att kursplanen bibehölls. Vi valde att dela upp detta i ett faktablock och ett myt/sagoblock samt att ha delredovisningar efter varje avslutat avsnitt och en teaterföreställning som slutredovisning. Tanken var att involvera så många olika skolämnen och aspekter av skolarbetet som möjligt. 7

8 Då blev det också motiverat att ta mer undervisningstid till projektet och lärarna fick samarbeta ämnesöverskridande. Lärarna ombads även att fundera på hur skolämnena kunde integreras temat. Här fanns stort utrymme för egna initiativ och idéer. Vi kom att arbeta på följande sätt: Förberedelser December 2006: Bibliotekarierna Kerstin Ellström och Thomas Sanden hjälpte lärarna med litteratur och litteraturlistor om Afrika. Materialet innehöll fakta (se nedan) och afrikanska författare, sagor/myter mm. Texterna togs fram av skolbibliotekarien och bibliotekarien från huvudbiblioteket. Varje lärare valde sedan ett område att fördjupa sig i. På så sätt kompletterade lärarna varandra och kunde ge eleverna så bred kunskap som möjligt. Lärarna hade läst in sig på materialet till januari Januari 2007: Peter Amoghli utbildar lärare och bibliotekarier i dramatiserat bokprat och berättarteknik. Detta för att de skulle kunna återge naturvetenskapliga fakta och afrikanska sagor och myter på ett fängslande sätt. Mötena skedde individuellt där de bland annat fick hjälp och tips för att vidareutveckla sitt personliga uttryckssätt. Kick off Februari 2007: Kick off - en afrikansk danskväll med levande musik för elever, föräldrar och lärare. Skolan fick besök av Edo Bumba med dansare Uganda som spelade och lärde ut danser. Alla barn, lärare och de flesta föräldrarna dansade. Det bjöds på afrikansk mat och lokalen var dekorerad med afrikanska textilier och föremål. Vi informerade föräldrarna om det kommande Afrikaprojektet. Kvällen blev en succé. Först trodde jag vi skulle titta på film men det var väldigt kul, man blev svettig. Föräldrarna tyckte det var skojigt och lite pinsamt. Elev i Jonsered skola Lyckad temastart, kul att engagera och informera föräldrar i temat. Lagom långt. Lärare i Jonsered skola Faktablock Februari-mars Eleverna började med ett studiebesök på Världskulturmuseet i Göteborg där en utställning om Afrika pågick. Som nämnts hade varje lärare fördjupat sig i sina faktaområden. De kunde då komplettera varandra och undervisa i varandras klasser. Genom detta byte av lärare sparades tid och eleverna fick en bredare bild av ämnesområdet. Eleverna lånade och läste faktaböcker om Afrika. Exempel på områden de läste om: Afrikas 54 länder, historia, befolkning (språk, religioner), politik, levnadssätt, sjukdomar, naturtyper (öken, savann, regnskog), geografi och klimat, om att vara barn i Afrika, afrikanska författare, djurliv mm. De fick även se filmer och träffa afrikaner som berättade. Eleverna skrev egna faktatexter med hjälp av tankekartor. Därefter läste var och en av eleverna vad de skrivit för hela klassen, exempelvis om ormar i regnskog eller Rwandakrisen. Eleverna tog även kontakt och brevväxlade med elever i Afrika. Faktablocket avslutades med en utställning som eleverna själva gjorde. Alla har lärt sig mer om Afrika, kul att veta att det finns pingviner. Jag trodde att människorna som bodde där var fattiga men det är blandat, en del är rika. Elev i Jonsered skola 8

9 På faktablocket fick de bra kunskap i att färdigställa arbeten och även en förståelse för hur Afrikas natur/djur och länder hänger ihop samt viss detaljkunskap. Lärare i Jonsered skola Exempel på andra aktiviteter som eleverna arbetade parallellt med Musik och sång: De lyssnade på olika sånger/instrument och tillverkade enkla afrikanska instrument i slöjden. Bild: de studerade bilder av olika afrikanska konstnärer, mönster, färger, former, textilier mm. Mask: eleverna studerade afrikanska masker i böcker och på bilder, jämförde och diskuterade. De tillverkade även masker i slöjden och avslutade med en maskutställning. Kul att göra masker, de blev snygga. Elev i Jonsered skola Sagor och mytblock Mars 2007: Ett sago- och mytblock där varje lärare och bibliotekarie gick runt och framförde afrikanska berättelser för varje klass. Eleverna läste sedan själva olika sagor och myter. Besökte biblioteket och diskuterade de olika budskapen i texterna såsom livsvisdom och etik. Eleverna skrev sedan egna sagor som utspelade sig i Afrika. Sagorna skulle innehålla miljö, djur- eller personbeskrivning samt konflikt och upplösning. Eleverna läste upp för varandra och arbetade vidare med sina egna berättelser med bildlärare. Mytblocket avslutades med en utställning på biblioteket. Böckerna Eldens hemlighet var bra för att leva sig in i miljön. Akimboböckerna tog snabbt slut. De läste ut dem fort. Lärare i Jonsered skola Manus Mars 2007: Manusgruppen läste och valde ut bland elevernas alster. Peter Amoghli hjälpte till att utifrån utvalda sagor, texter och masker mm skriva ett teatermanus. Kort sammanfattning av manus: Någonstans i Afrika har en kvinna blivit besatt av onda andar. Medicinmannen försöker att bota henne men lyckas inte. Då försöker också hennes barn att hjälpa henne. Därför går de till förfädernas offerplats för att be andarna om råd. Andarna råder barnen att hämta gift från ormgudinnan och ett blad från den vita blomman för att tillaga ett botemedel. Men vägen dit är strapatsrik och barnen får utstå prövningar för att testa sitt mod, ödmjukhet och förmågan att samarbeta. Teaterföreställning April 2007: Som beskrivits tidigare i stycket Teater som slutredovisning hade alla lärare och elever valt olika uppgifter och ansvarsområden. Som exempel kunde en lärare vara ansvarig för repetitioner medan en annan lärare ansvarade för kostym osv. De elever som kunde och ville spela något instrument ingick i orkestern till exempel cello, gitarr och trummor. Övriga elever ingick i olika grupper till exempel bygg och scenografi, kostym, skådespelare och teknikgruppen etc. Det övergripande ansvaret hade Peter Amoghli. Kulturskolans pedagoger Janne, Andrea, Emma, Eric, Anneli och Anita. 9

10 Vi hade gemensamt diskuterat manuset och gjort ett repetitionsschema. Kulturskolans pedagoger (drama, musik, bild och dans) gjorde återkommande besök på skolan. Dess emellan arbetade lärare och elever vidare själva. Pedagogerna lärde barnen till exempel olika Afrikanska danser och rytmer och sånger som integrerades i föreställningen. Kulturskolan lånade även ut teknik (lampor, ljusbord, förstärkare mm) inför föreställningen. Från mediagymnasiet i Partille fick vi två elevpraktikanter som hjälpte till med ljus och ljud. Föreställningen uppfördes på Göta Bio en k-märkt folketshuslokal från Jonsereds barndom. Premiär 25/4. Två elevföreställningar för övriga klasser och inbjudna skolor. 26/4 Gavs två föräldraföreställningar. Jag kan bara beskriva föreställningen med ett ord. FANTASTISK! Musik, scenografi, skådespeleri, allt fungerade i en fin samklang. Man kunde märka en äkta glädje och stolthet oss eleverna och en stor entusiasm hos publiken. Det var rent proffsigt. Kerstin Ellström områdesbibliotekarie Projektet med Jonseredskolan var både roligt och samtidigt lärorikt för mig. Eleverna var väldigt intresserade och lärde sig snabbt. Övriga delaktiga lärare utgjorde en bra stomme där jag lätt kunde "punktarbeta". Jag tror att denna typ av projekt är viktiga för kulturskolan - att gå ut till eleverna i grundskolan och visa vilka vi är och hur musiken och musicerandet kan kombineras med skolans övriga ämnen. Och att det är kul förstås! Emma Strååt i Partille Kulturskola Förberedelserna gick bra men jobbigt när man var mitt i det. Föreställningen blev en succé. Roligt att få deltaga i ett sådant här projekt. Lärare i Jonsered skola Barnen var pigga på projektet, och det märktes att alla var motiverade. Inte helt lätt att få ihop så stora projekt med många inblandade, emellanåt var det lite rörigt men repetitionerna och föreställningarna fick ju god respons! Andrea Björklund Sångpedagog och musiklärare i Partille Kulturskola Roligt att man fick välja. Det såg ut som en riktig teater. Det var kul när alla applåderade. Ibland fick man som skådespelare bara gå fram och tillbaka och vänta men det var roligt för det mesta. Peter var skojig och sträng men ibland lyssnade han inte så bra. Han var duktig regissör och hade gjort ett bra manus. Elever i Jonsered skola ENSITTAREVÄGENS FÖRSKOLA (4-6 åringar) Bakgrund Hur kan förskolebarn lättare möta och förstå matematik? Det matematiska språket ligger ofta långt ifrån barns verklighet. Det är nödvändigt att barnen först förstår innebörden av ord som till exempel större än, lika med, under, över, mindre, i, ordna, o.s.v. innan de möter matematiken. Många invandrarbarn har det extra svårt eftersom de inte har lika stort svenskt 10

11 ordförråd som de svenskfödda barnen. Forskningen visar att yngre barn lättare tar till sig kunskap om den presenteras på olika sätt. Genom att använda olika uttrycksformer till exempel kroppen (kroppsminnet) lär sig barnet förstå snabbare. Många förskolepedagoger saknar helt eller har bristfällig kunskap i pedagogiska övningar kring hur barn lär sig matematik. Syftet och mål Syftet var att ge förskolepersonalen konkreta verktyg i hur de kan hjälpa förskolebarn till en bättre grund för förståelsen av matematik. Detta skedde genom att arbeta med matematiska ord. Pedagogerna fick ökad kompetens och konkreta verktyg samt hjälp med litteratur och pedagogiska hjälpmedel kring ämnet. Ensittarevägens förskola valde att arbeta med hur ord blir matematik. November och december 2006: Träffade Peter Amoghli personalen på förskolan för intervjuer och planering. Vidare träffade han bibliotekarierna Lena Engberg från Partille bibliotek och Liv Lindström från skolbiblioteket. De hjälpte till med att ta fram faktalitteratur, matematiksagor och pedagogiskt material. Januari 2007: Utbildade Peter A förskolepersonalen och bibliotekarierna i dramatiserat bokprat och berättarteknik. De fick välja två sagor/ramsor var. Syftet var att stärka det personliga framförandet. Efter detta moment började personalen att läsa och berätta för barnen. De gick runt på varandras avdelningar vilket medförde att barnen fick höra fler sagor. Detta pågick parallellt med övrig verksamhet fram till maj. Februari 2007: Peter A hjälpte Kulturskolepersonalen (Torbjörn, Birgitta, Ulla, Anneli, Jakob, Lotta) att skapa två kortare föreställningar utifrån följande förutsättningar: Matematiksaga: välj en saga, använd ditt instrument/rörelse/röst/bild för att framföra sagan, eller fritt återberätta texten, eller låta någon annan läsa och du ackompanjerar. Matteord: välj några matteord (t ex mindre än, under, i); använd ditt instrument/rörelse/röst och sätt ihop en liten slinga/musik eller saga/rörelse saga. Matteryttm-takt-ljud: förmedla talen 0-9. Hur kan talet 5 exempelvis låta? Är talet snabbt eller argt? Matterörelser: en koreografi som ger en upplevelse av talen. Exempelvis kan flera barn ligga på golvet och forma en siffra. Mars och april 2007: Kulturskolan besöker de olika avdelningarna med de korta föreställningarna vid flera tillfällen. Vi som genomförde projektet med siffersagan var Ulla Wåhlbberg sång och olika rytminstrument, Birgitta Strömberg med spel på olika stora fioler och Torbjörn Williams piano. Vi var utklädda och sminkade till troll. Personalens uppgift i samarbetet var att göra en skylt med en siffra och tillhörande bild till varje sång, samt att se till att alla barn hade en svans att trolla med. Vår saga handlade om trollen Truttedur och Truttemoll som gick genom skogen på väg till skolan där Truttemoll skulle lära sig att räkna. På vägen hände olika saker som gjorde att trollen fick stanna. Vid varje stopp lärde sig Truttemoll en siffra från Till varje siffra sjöngs en sång där siffran ingick i texten. Barnen fick förstås se en bild på varje siffra och en tillhörande bild t.ex. på något djur eller annat passande till siffran och texten i sången. Genom detta blev barnen mycket delaktiga i roliga och utvecklande samtal. I alla sånger aktiverades barnen också med rörelser och förslag till trolleriramsor där alla fick trolla med sina svansar. 11

12 Vi gjorde vår saga för 4 olika grupper i åldrarna 3-5 år. Projektet blev mycket lyckat och uppskattat av personalen som ansåg att vi nådde barnen precis på deras nivå och kunde gärna tänka sig ett fortsatt samarbete. Vårt projekt hade säkert kunnat bli mycket lyckat på fler förskolor. Ulla och Birgitta i Partille Kulturskola Utställning: Barnen fick själva berätta sina egna mattesagor, göra mattebilder samt en utställning. Föräldrasamverkan: Pedagogerna berättade för föräldrarna om pågående projekt samt hjälpte föräldrarna att se mattematiken i vardagen. Ett exempel på matteord är när man hoppar hopprep så står man innanför-utanför-hoppar i osv. Vi har blivit medvetna om att matematiken finns i alla situationer. Har inspirerat varandra över avdelningsgränserna. Föräldrarna berättar att barnen blivit mer intresserade av siffror. Nu kommer föräldrarna att kunna låna hem böcker. Vi kommer att arbeta vidare med dessa idéer. Peter Amoghlis utbildning var värdefull, bra, positivt och roligt men vi ville ha haft fler tillfällen. Kulturskolans aktiviteter var väldigt bra, genomarbetade, jätteroligt, alla barnen var med, vi och barnen fick mycket inspiration, men vi ville ha haft flera gånger. Bibliotekets insatser var väldigt bra, inspirerande, de var kunniga inom sina områden, underbart med alla dessa bra böcker som vi fortsätter att använda oss av. Rektor Karin Rådesjö: Bra att pedagogerna fått stimulans och nya idéer på detta område. Det har också varit bra att lyfta arbetet med matematiken i förskolans grupper. Sammanställt av Stina Dahl. SLUTSATSER Det här projektets mål och syfte var bland annat att undersöka och försöka ge svar på följande frågor: 1. Kan vi skapa ett större intresse för litteratur och texter bland barn och ungdomar i Partille kommun? 2. Kan detta intresse väckas genom att integrera olika kulturella aktiviteter i skolarbetet? Projektet visar att vi kan svara JA på båda frågorna. Tack vare samarbetet och integreringen av olika kulturella uttrycksformer har barnen känt sig delaktiga i läroprocessen. Detta har visat sig genom elevernas stora engagemang och nyfikenhet att söka mer kunskap genom litteratur. Tillspetsat skulle man kunna kalla det arbete vi gjort för ett lekfullt förarbete inför mötet med text och litteratur. När väl detta intresse var väckt har eleverna självständigt sökt sig till texterna och blivit vän med böckerna. Eleverna har även stimuleras till: - Delaktighet genom att de själva väljer olika aktiviteter och känner sig då medskapande. - Eleverna får hjälp att hitta sina uttryckssätt och känner sig därigenom mer sedda. 12

13 - Individstärkande som smittar av sig på övriga skolarbetet och ger ökad prestationsförmåga. - Samarbetsförmågan utvecklas då man jobbar åt samma mål och med nya kompisar. - Fångar upp elever som utanför skolan inte kommer i kontakt med kultur. I projektets mål och syfte ställdes även dessa frågor: 3. Kan dessa kulturella aktiviteter genomföras med hjälp av ett samarbete mellan bibliotek, skola, Kulturskolan och fritidsverksamheten? 4. Vad kan de olika parterna vinna på samarbetet Projektets genomförande visar att det med fördel går att samarbeta på detta sätt se rubriken tillvägagångssättet. Alla inblandade aktörer har även vunnit på detta samarbete. Det har varit kompetens höjande för alla inblandade Bibliotekarier, lärare, förskolepedagoger och kulturpedagoger. Vissa personella samordningsvinster gjordes och det var både lustfyllt och lärorikt. De prövade nya roller, sammanhang och nätverk. Biblioteket/bibliotekarierna fick en större roll och genom sitt samarbete med de olika kulturaktörerna och skolan. Bibliotekarierna fick möjlighet att pröva nya roller och ingå i nya sammanhang och större nätverk. Att få samarbeta under andra former har känts berikande och trevligt. Jag som skolbibliotekarie känner att biblioteket har varit själva navet och varit involverat på ett naturligt sätt i hela processen. Det märks att Peter Amoghli har en bred erfarenhet av att arbeta med olika grupper människor, både barn och vuxna. Hans positiva och professionella framtoning smittar av sig och det märks att han väl känner till skolans värld. Det var roligt och stimulerande att få samarbeta med Peter. Kerstin Ellström områdesbibliotekarie Skolan/lärarnas ämnes- och gränsöverskridande samarbete gav dem möjlighet till rollbyten och att arbeta på nya sätt. Här gavs också möjligheten att pröva hur de estetiska/konstnärliga aktiviteterna kan användas i den vanliga undervisningen för att öka elevernas motivationsgrad och resultat. Vilket lyft för vår skola att få haft nöjet att samarbeta med Peter Amoghli! Han har bidragit till att höja vår kompetens på många plan. Det är arenor som våra ungdomar önskar mer av men som vi i skolan inte alltid kan fixa. Men Peter har inte bara arbetat med våra ungdomar utan också på ett engagerat sätt gett personalen nya pedagogiska redskap. Det som är absolut det härligaste med Peter är hans sätt att inspirera, se möjligheter och att alltid visa en fantastiskt positiv inställning. Hoppas verkligen att vi får fler möjligheter att jobba tillsammans! Robert Wedberg, Rektor Lexby skola i Partille Kulturskolan fick möjlighet att pröva nya sammanhang vilket gav kulturpedagogerna möjlighet att visa sin kompetens. Detta stimulerade och gav mersmak för alla parter och framtida samarbeten. Här restes följande frågeställningar: - Hur kan kulturskolan integreras mer i skolan och biblioteket? - Hur kan en framtida ny gestaltningsform utvecklas? - Finns det fler möjligheter att nå fler elever som saknar erfarenhet av kulturaktiviteter? Det har på många sätt varit ett fantastiskt projekt som Peter har regisserat ihop. Största vinsten har varit att det skapats samarbete mellan olika förvaltningar, ämnesinriktningar och konstformer. Barn och ungdomar i projektet har sprudlat av kreativitet och skapande, de har stått för idérikedom och inhämtandet av kunskap. Projektet har andats energi och utveckling, 13

14 en fantastisk insats av lärare på alla enheter samt en sprudlande projektledare som drivit projektet framåt. Daniel Kindstedt, Chef Kulturskolan, Kultur- och fritidsförvaltningen Partille kommun Fritidsverksamhet: hur kan fler samarbeten skapas? Kan lokaler användas mer effektivt? Kompetenshöjande för pedagoger/bibliotekarier/lärare. Genom utbildning/handlingsplan för hur de konkret skulle arbeta med eleverna samt hjälp med planering, delmål/mål och redovisningsformer. De metoder och den gränsöverskridande pedagogik som utvecklades kommer att kunna användas i den ordinarie undervisningen även i framtiden. De kontaktnät som skapades kommer att förenkla för kommande samarbeten mellan enheterna i framtiden. FÖRBÄTTRINGAR Följande förbättringar skulle man tänka på i ett framtida liknande projekt. Fler tillfällen för dramatiserat bokprat. En del lärare önskade sig mer utbildning i dramatiserat bokprat. Hade vi haft mer tid eller disponerat annorlunda kunde vi erbjuda mer tid till och fördjupning i dramatiserat bokprat. Fritidsverksamheten integreras mera. Eftersom inte alla elever i en klass går på fritidsverksamhet efter skoltid så blir det svår att fortsätta ett kollektivt arbete efter skolan. Men om eleverna arbetar mer individuellt skulle denna möjlighet gå att utnyttja. Utgå mer från elevens individuella intressen. Man skulle kunna låta elevernas individuella intressen få ta större plats men då hade projektet kanske tagit en annan vändning. Då kanske vi inte kunde genomföra de kollektiva teaterföreställningarna utan i stället arbetat mer individuellt eller i mindre grupper. Man skulle kunna pröva att jobba på följande sätt. Genom intervjuer eller enkäter skulle man kunna ringa in olika tankar och funderingar som eleverna tycker är angelägna. Utifrån detta material kan man sedan forma teman som är förenliga med läroplanens krav. I skrivarverkstäder skulle eleverna jobba vidare med temat. Genom att ge nya följdfrågor till eleverna växer till slut en historia fram med karaktärer och angelägna problem som ligger dem nära. Samarbete skulle även här kunna ske med biblioteket och pedagoger från kulturskolan. 14

15 FORTSÄTTNING och FRAMTID I ett framtida projekt skulle det vara intressant att involvera flera skolor och fler ämnen. Vidare att samarbeta med högskolan för att anpassa olika ämnen kring samma tema. Samt att fördjupa gamla och hittat nya samarbetspartners genom att visat på möjligheter och vinsterna av ett gränsöverskridande samarbete. Att söka kontakter både nationellt och internationellt (EU). I ett initialt skede handlade detta projekt om att elever i olika åldrar tillsammans med Peter skulle läsa litteratur och skriva manus samt uppföra en teaterföreställning. Men mycket snart insåg alla inblandade, såväl elever som personal och skolledning att arbetet kom att innehålla lika delar värdegrundsarbete som manusskrivande och teateruppförande. Eleverna lotsades av Peter in i ett tänkande arbete där alla inte bara deltog utan även var nödvändiga för iscensättandet av denna teaterföreställning. I slutet av Peters projekttid hos oss kunde jag konstatera att på det sätt som Peter tillsammans med lärare och elever arbetade, handlade det mycket om ett demokratitänkande. Detta kan därför ligga till grund för ett fortsatt arbete med rubrik: Demokrati genom kulturarbete? Jag ämnar söka EU-medel via socialfonderna för att kunna starta ett projekt för många fler elever. Ett liknade projekt där kulturarbete kan vara inkörsporten till den viktiga värdegrunden som demokratin bygger på. Margareta Hogner Områdeschef Lexby Område ETT STORT TACK Jag är mycket nöjd med resultatet. Det har varit ett privilegium att ha fått arbeta med er alla och ni har lärt mig mycket. Tack till alla er som deltagit i projektet och till er som stött oss. Peter Amoghli arbetar som regissör, skådespelare och föreläsare/kursledare i kommunikation. Han är utbildad vid Teaterhögskolans mimlinje i Stockholm och har en fil kand. i matematik och teoretisk filosofi. Vid sidan av sitt teaterarbete (senast regi på Riksteatern) coachar han personal i bemötande, kroppsspråk och samarbetsförmåga. Han känner väl till skolans värld, har givit många kurser samt drivit olika projekt i skolan. Kurser för bibliotekarier har han bland annat givit för Stockholms stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek, Rum för Barn Kulturhuset Stockholm. 15

16 BUDGETREDOVISNING Projektet bestod av två delar, första delen Förstudien genomfördes hösten 2006 och andra delen Genomförandet genomfördes våren Förstudien Tid hösten 2006 Bidrag från Kulturrådet :- Lön Peter Amoghli :- (brutto+soc avg) :- Hotel 13 nätter = : :- Resor 8 st (Stock-Göteb tur&retur) = : :- Totalt :- Egen arbetstid Alla inblandades arbetstid så som planering och utförande motsvarar minst :-. Genomförandet Tid våren 2007 Bidrag från Kulturrådet :- Från Partille Kommun :- Från Kulturskolan :- = : :- Lön Peter Amoghli (brutto+soc) Mars, April, Maj, ½ Juni 3x : :-= :- soc avg 32,5% = :- semesterersättning 8.257: : : :- Hotel 43 nätter : :- Resor 12 st (Stock-Göteb tur&retur) : :- Resor i Partille 4.000: :- Gäst Edo Bumba :- på faktura :- Material pedagogisk för matematik 3.000: :- Rekvisita tyger, ficklampor mm 4.000: :- Tryck tryck av slutrapporten : :- Totalt :- Egen arbetstid Alla inblandades arbetstid så som planering och utförande motsvarar minst :-. 16

17 17