Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2011/2012. Kvalitetsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2011/2012. Kvalitetsredovisning"

Transkript

1 LBS HELSINGBORG Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2011/2012 Kvalitetsredovisning

2 INNEHÅLL KREATIVITET, ENTUSIASM ENGAGEMANG & HÅRT ARBETE För vi har tagit studenten! Detta läsår känns lite speciellt, LBS i Helsingborg har släppt iväg sina första studenter. Jag kan verkligen känna att den ljusnande framtiden är deras. Vi har lyckats väl med måluppfyllelsen och framförallt målet med att våra elever ska nå grundläggande högskolebehörighet. På tre år har vi vuxit i antal från 37 elever till 198. Detta ser jag som en kvittens på att LBS i Helsingborg levererar en kvalitet som uppskattas av eleverna. Vi har inte bara vuxit i antal elever utan även personalstyrkan har vuxit och redan här i inledningen vill jag lyfta fram all fantastisk personal som jobbar på LBS i Helsingborg. Personal som förstår och tar sitt uppdrag på allvar. Med stor entusiasm, engagemang och hårt arbete har personalen tillsammans med våra fantastiska elever skapat en god studiemiljö på LBS. Kunskap, trygghet och glädje sitter numera i väggarna på LBS i Helsingborg. Allt det vi under läsåret har fokuserat på har blivit mycket bättre! Anders Johnsson, rektor 02. LEDARE GRUNDFAKTA OM LBS KREATIVA GYMNASIET GRUNDFAKTA OM LBS I HELSINGBORG FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE 2011/2012 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 2011/2012 REDOVISNING AV ÅRETS KVALITETSARBETE 20. UPPFÖLJNING AV L.O.V. ARBETET 22. SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT BILAGOR: 1: Resultatsammanställning 2: Läroplansmål

3 GRUNDFAKTA GRUNDFAKTA VÄLKOMMEN TILL LBS HELSINGBORGS KVALITETSRAPPORT 11/12 Kvalitetsarbete på LBS handlar om hur väl vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver både kunskaps- och värdegrundsmässigt, som förberedelse för det studie-, arbets- och samhällsliv som väntar dem efter gymnasiet. Det innebär att vi som jobbar på skolan systematiskt och metodiskt gör oss medvetna om vad vi gör, varför, hur vi gör det och vart det leder för eleverna. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens målen, på ett rättssäkert och korrekt sätt, och som vinner elevernas förtroende samt ger dem en god skjuts in i vidare studier och arbetslivet. Vårt arbete utgår därför från fyra perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i skolans strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på skolan i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande i sina studier som de har rätt till, eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Både huvudmannen LBS och alla LBS-skolor följer en grundläggande struktur och flöde för det systematiska kvalitetsarbetet. Det omfattar en gemensam tidsplan (alla skolor gör till exempel betygsprognosticeringar vid samma tidpunkt för att kunna analysera hur arbetet i verksamheten leder mot ökad måluppfyllelse när det gäller kunskapsresultaten), aktiviteter (alla skolor genomför till exempel utvärderingsseminarier där elever och personal analyserar skolans samlade resultat) och uppföljning (alla skolor utgår från samma resultatmått inom respektive kvalitetsdimension vilket möjliggör jämförelse och erfarenhetsubyte mellan skolorna). På sidan här intill framgår hur kvalitetsåret på LBS ser ut och vad som händer när. Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument som skolorna dokumenterar sitt arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport. kvalitetsåret LBS KREATIVA GYMNASIET Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och Ytterst ansvarar rektor för skolans systematiska kvalitetsarbete och lokala tillägg på skolorna kan förekomma. 4 5

4 GRUNDFAKTA GRUNDFAKTA DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET På LBS bedriver vi gymnasieutbildning inom medier och kreativa områden. Närmre elever läser idag någon av våra utbildningar LBS Media, LBS Spel utveckling, LBS Speldesign, LBS Arkitekt, LBS Journalistik och LBS Musikproduktion på någon av våra elva orter i Sverige: Borås, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Kungsbacka, Lund, Motala, Nyköping, Trollhättan och Varberg. Vi har bedrivit medieutbildning sedan 1996 och gymnasieutbildning i egen regi sedan År 2006 fick skolan nya ägare och sedan augusti 2007 ingår vi i utbildningskoncernen AcadeMedia. ORGANISAITON: För verksamheten finns en ledning bestående av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och HR. grundläggande principer: Sambands- och sammanhangsperspektivet är bärande i alla utbildningar. Centralt är även det pedagogiska perspektiv som tar fasta på erfarenheter och ser både lyckanden och misslyckanden som utvecklande. Genom en inställning till lärandet som innebär att man måste våga pröva och våga misslyckas för att komma framåt, ska utbildningen vara en god bas för eleverna att arbeta strategiskt, praktiskt och kreativt inom både nya och traditionella kreativa områden. Efter utbildningen ska eleverna vara rustade med: behörighetsgivande slutbetyg för vidare studier på högskola och universitet ett hållbart förhållningssätt som individ, vuxen och som samhällsmedborgare branschriktiga erfarenheter och kännedom om arbetslivet en samling användbara arbetsprover Framför allt är det uppgifterna och målen i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) samt program-/ examensmålen som är vägledande för verksamheten i alla dess delar från planering till genomförande och förbättring. DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET I HELSINGBORG LBS ligger verkligen mitt i Helsingborg. Det tar bara en minut att gå hit från centralstationen. LBS Helsingborg startades hösten Skolans lokaler är totalrenoverade, ljusa, fräscha och utrustade med all modern teknik som krävs för våra utbildningar. På skolan möter eleverna engagerad personal och lärare som är här för deras skull! Vi sätter kreativ utveckling i fokus och här finns alla möjligheter att skapa en utbildning som passar var och en. Historik, fakta, organisation: LBS i Helsingborg drog igång sin verksamhet hösten 2009 med två program och 37 elever. Läsåret 2011/2012 avslutade vi med 198 elever och tre program i gamla gymnasieskolan och tre program i GY 11. Vi finns från höstterminens start i augusti 2010 i nya, fräscha lokaler i hjärtat av Helsingborg. Läget och närheten till centralstationen är viktig, då en stor andel av våra elever inte är bosatta i Helsingborgs stad. Vår verksamhetsorganisation på LBS Helsingborg består av rektor Anders Johnsson och biträdande rektor Pernilla Svensson. Utbildning & erbjudande: LBS i Helsingborg erbjöd under läsåret 2011/2012 tre olika utbildningar i gamla gymnasieskolan: LBS Spelutveckling som har det nationella medieprogrammet som grund. LBS Media som också har det nationella medieprogrammet som grund. LBS Journalistik som har det nationella samhällsprogrammet som grund. Vidare erbjöd vi fyra utbildningar i GY 11: LBS Media som har det nationella estetiska programmet som grund, LBS Reklam & Kommunikation som har det nationella samhällsvetenskapliga programmet som grund, LBS Speldesign som har det nationella estetiska programmet som grund och LBS Spelutveckling som har det nationella teknikprogrammet som grund. Utbildningarna ger eleverna lägst grundläggande behörighet för vidare högskolestudier. Efter utbildningen har eleverna både kunskaper, praktiska färdigheter och en portfolio med arbetsprover för att kunna söka vidare till högre utbildning. Elever: Fördelningen mellan pojkar och flickor är jämn. Detta gäller både på skolan i stort och på respektive program och årskurs. Eleverna kommer delvis från Helsingborgs kommun, men den största delen kommer från kranskommuner. PersonaL: Skolans personal består av rektor, biträdande rektor, tre kategorier av lärare (kärnämneslärare, profillärare på medieprogrammet samt profillärare på det estetiska programmet), skolsköterska, kurator, specialpedagog, stödsamordnare, elevassistent samt studie- och yrkesvägledare. Skolläkare och skolpsykolog finns kopplade till skolan. 6 7

5 GRUNDFAKTA LBS HELSINGBORG Skolans ledning består av Anders Johnsson (som i grunden har en gymnasielärarexamen) och biträdande rektor Pernilla Svensson (lärarexamen för grundskolans senare år och gymnasieskolan). Rektor har även gått den statliga rektorsutbildningen samt, under läsåret 11/12, Rektorslyftet. Skolhälsovård anordnas på skolan i form av skolsköterska som bemannar skolan en dag i veckan och kurator som är på skolan fyra dagar i veckan. Elevassistent arbetar tillsammans med en elev i behov av särskilt stöd. Skolläkare och skolpsykolog finns kopplade till skolan. Hela personalstyrkan utgör ett och samma arbetslag. LokaleR: Vi finns från höstterminens start i augusti 2010 i nya, fräscha lokaler på centralt läge ett stenkast från centralstationen i hjärtat av Helsingborg. Det finns gott om utrymme för undervisning och enskilt arbete, men också för umgänge under raster. Nytt för läsåret var att vi utökade från två till tre våningsplan, totalt cirka 1250 kvadratmeter. Funktioner: Skollunch serveras på skolan i samarbete med cateringfirman SFAB. LBS Helsingborgs elevhälsa består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog, stödsamordnare och studie- och yrkesvägledare. Elevhälsan utreder om behov finns för särskilt stöd, samt stöttar lärarna i det dagliga arbetet. Rektor beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas. FinansierinG: Skolan finansieras via kommunala bidrag från elevernas hemkommuner: LBS Spelutveckling hänförs bidragshänseende till det nationella medieprogrammet, LBS Media hänförs bidragshänseende till det nationella medieprogrammet och LBS Journalistik hänförs till samhällsprogrammet. För våra utbildingar i GY11 gäller följande: LBS Spelutveckling hänförs bidragshänseende till det nationella teknikprogrammet, LBS Speldesign hänförs bidragshänseende till det nationella estetiska programmet, LBS Media hänförs bidragshänseende till det nationella estetiska programmet och LBS Reklam och Kommunikation hänförs bidragshänseende till det nationella samhällsvetenskapliga programmet. 8 9

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Att arbeta ämnesövergripande och med riktiga projekt är en viktig del i undervisningen på LBS Helsingborg, även om dessa inte varit utvalda fokusområden för läsåret. Skolan har upprättat flertalet företagskontakter och samarbeten som mynnat ut i verkliga projekt. Under läsåret 2011/2012 omfattade skolan cirka 1250 kvadratmeter fördelat på 9 klassrum, 1 fotostudio, gott om grupprum, gemensamt utrymme, lärarkontor, rektorsexpedition och skolhälsovård. Lokalerna var ljusa och fräscha och hade ett centralt läge. Samtliga lektionssalar var utrustade med trådlöst nätverk, projektorer och högtalare. Alla elever på skolan var utrustade med en bärbar dator som de fick låna av skolan under sin studietid. I datorerna har de tillgång till den nödvändiga mjukvara som krävs för att genomföra uppgifter, oavsett ämne. Vi hade även kompensatoriska hjälpmedel i digitalt format, samt traditionella och digitala läromedel. Skolbibliotek fortsatte att byggas upp med litteratur efter elevers och lärares önskemål. Schemat lades under läsåret med senare start på dagen. Detta med hänsyn till pendlande elever. Under läsåret anpassades schemat löpande efter elevernas önskemål och lärarnas pedagogiska input. Skollunch serverades i skolans lokaler. Vid kursstart kartlade och diagnostiserade samtliga lärare i respektive kurs elevernas förkunskaper för att kunna individualisera sin undervisning utefter varje enskild elev. Pernilla Svensson biträdande rektor, Terese Ljung specialpedagog och stödsamordnare, Nicole Kilianson kurator, Annette Berntson skolsköterska, Katja Åbom studie- och yrkesvägledare tillsammans med rektor Anders Johnsson ingick i elevhälsan vars primära syfte är att hjälpa och stötta elever och personal så att alla minst skulle uppnå betyget G eller E. Elevhälsan hade en intern återkommande mötestid per vecka. Utöver detta samlade elevhälsan klassföreståndare samt samtliga undervisande lärare för respektive klass vid veckovisa konferenser. Vidare uppdaterade respektive undervisande lärare löpande klassföreståndarna och elevhälsan om hur det gick för samtliga elever i kursgruppen (utöver anmälningsplikt till rektor). Elevhälsan kunde bidra med råd och stöd till läraren i undervisningssituation, men också göra en utredning om huruvida behov fanns för särskilt stöd. Om utredningen visade att en elev var i behov av särskilt stöd upprättade stödsamordnaren ett åtgärdsprogram (beslutas av rektor) samt följde upp detta på en regelbunden basis. Elevassistenten arbetade tillsammans med en elev i behov av särskilt stöd dagligen. Skolsköterska fanns på skolan 1 dag i veckan och kurator 4 dagar i veckan. Alla elever i årskurs 1 erbjöds hälsosamtal med skolsköterska. Rektor, biträdande rektor, specialpedagog, stödsamordnare och skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare ingick i skolans elevhälsa. Klassråd hölls regelbundet i klasserna med respektive klassföreståndare. Varje klass fick välja fram en elevrepresentant till Elevrådet som under läsåret bland annat var med och beslutade om skolans ordningsregler. Eleverna fick vid läsårsstart ge förslag på arbetssätt och uppgifter för att uppnå målen, utifrån de nationella kursmålen och betygskriterierna. HUR undervisande lärare konkretiserade/arbetade med elevinflytande i sina respektive kurser framgick av lärarnas undervisningsplaner. Rektor för skolan i Helsingborg, Anders Johnsson, hade under läsåret det pedagogiska ansvaret för undervisningen och för verksamhetens administrativa drift (inklusive lokaler, elever, personal och budget). Biträdande rektor var en del av elevhälsan, var delaktig i upprättandet av och arbetet med skolans styrdokument samt delaktig i de flesta beslut som fattades på skolan. Biträdande rektor var även samordnare för skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. Övergripande för alla LBS-skolor fanns verksamhetsledning och verksamhetsstöd. Rektor har i grunden en gymnasielärarexamen, har gått den statliga rektorsutbildningen och gick under läsåret 2011/2012 Rektorslyftet. Skolsköterska har gedigen utbildning och erfarenhet inom sitt arbetsområde. Kurator är utbildad socionom. 12 av skolans 14 undervisande lärare har genomgått en fullständig lärarutbildning, och är behöriga. En lärare har erfarenhet och/eller utbildning inom sitt ämnesområde, och bedriver studier parallellt med sitt arbete för att få behörighet. 1 lärare väntar på att få sitt examensarbete godkänt för att sedan kunna ansöka om sin examen. Av skolans personalstyrka var 41% kvinnor och 59% män. Medelåldern var 33 år. Personaltätheten låg på 8,5% och lärartätheten på 7%. Meritpoängen för eleverna i årskurs 1 låg på cirka 190p på alla tre programmen

7 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN Beskrivning av kvalitetsarbetet UNDERLAG & ARBETSSÄTT MÅLSÄTTNING, METODER & UPPFÖLJNING: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål med utgångspunkt i läroplanen. Arbetet utgår från en lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering. Däremellan följer vi regelbundet upp arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Lägesbedömningen, uppföljningen och resultatutvärderingen görs ur flera perspektiv och i flera forum; hos skolledning, elevhälsan, lärarlag, arbetsgrupper, klasser och föräldrar. Arbetsprocessen bidrar till en systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande att vi gör rätt saker. Samtidigt ger processen utrymme för att uppmärksamma sådant som sker spontant på skolan med målen i fokus. Allt underlag i kvalitetsarbetet samlas på ett och samma ställe på skolan i en dokumentationspärm/serverutrymme. På så vis kan vi följa arbetet och ha grepp om hur arbetet utvecklas under året och över tid. NATIONELLA PROV: Resultaten från de nationella proven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen. Under läsåret 2011/2012 inleddes ett samarbete med LBS-skolor på andra orter. Ämneslärare på de olika orterna har fått möjlighet att diskutera ämnesspecifika frågor samt betyg och bedömning. Samrättning av nationella prov kommer framöver att ske i de kurser/ ämnen där nationella prov finns. under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och program-/examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i resultatsammanställningen (se bilaga 1) och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse mot slutet av redovisningen. ENKÄTER: Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det är bland annat nöjdhetsenkäter, trygghetsenkäter och kursutvärderingar. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Samtlig personal på skolan utvärderas också av eleverna och resultatet sammanställs av rektor. ÖVRIGT: Under läsåret samlas även en rad andra tecken på skolans resultat och kvalitet in som underlag i kvalitetsarbetet, bl. a. pressklipp, samverkan med näringsliv och återkoppling från interninspektionen av huvudmannen. UTVÄRDERINGSSEMINARIUM: Mot slutet av våren ägnas tre heldagar till utvärderingsseminarium. Då träffas lärarna och skolledningen för att diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, rapporter m.m. Särskilt granskas resultatet av läsårets särskilda fokusområden, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. KVALITETSRAPPORT & LOKAL ARBETSPLAN: Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en plan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. FOKUSOMRÅDEN 11/12 DET HÄR HAR VI ARBETAT SÄRSKILT MED 1 Måluppfyllelse - kunskapsmålen Mål och motiv: Mot bakgrund av våra resultat och vår kvalitet läsåret 2010/2011 (74 % nöjd kundindex, 78% rekommendationsindex, 81% trivselindex, 89% trygghetsindex, 79% kunskapsindex) ska vi under 2011/2012 fokusera vårt arbete mot följande område, inom vilket vi ska arbeta för att säkra vår måluppfyllelse inom angivna mål. Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt eller specialutformat program [ ] inom gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier; kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje; kan använda engelska på ett funktionellt sätt i yrkes- och vardagsliv och för fortsatta studier; kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för yrkes- och vardagsliv; har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv; har förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor; kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på gymnasieskolans nationella och specialutformade program dessutom har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, och kan hämta stimulans ur estetiskt skapande och kulturella upplevelser (Lpf 94; Kunskaper, 2.1). Alla elever ska nå goda kunskaper i studieplanens alla kurser (Lpf 94; Kunskaper, 2.1). Alla elever ska genomgå en fullständig gymnasieutbildning (Lpf 94; Särskilda uppgifter och mål, 1.3). Eleverna har den beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras (Lpf 94; Särskilda uppgifter och mål). MetoD: Inför detta läsår har följande personalresurser tillsatts som har i sin huvuduppgift att fokusera på måluppfyllelsen: Pernilla Svensson, Bitr. rektor 50% Terese Ljung, Stödsamordnare (även specialpedagog) 40% Annette Berntson, Skolsköterska 20% Nicole Kilianson, kurator 80% Katja Åbom, Studie- och yrkesvägledare 10% Dessa personer tillsammans med rektor ingår i Elevhälsan vars primära syfte är att hjälpa och stötta elever och personal så att alla minst ska nå betyget G eller betyget E. Elevhälsan kommer att ha en återkommande mötestid per vecka. BETYGSUPPGIFTER: Uppgifterna om satta betyg 12 13

8 FOKUSOMRÅDEN FOKUSOMRÅDEN En gång per termin kommer KLF att ha utvecklingssamtal med sina elever och till detta möte kommer målsman att bli inbjuden. Varje lärare ansvarar för att upprätta undervisningsplaner för respektive kurs och kursgrupp som man undervisar. Detta ska vara ett levande dokument som revideras fortlöpande. I undervisningsplanen ska det tydligt framgå hur läraren ska bedriva sin undervisning för att alla elever ska uppnå minst betyget Godkänt eller betyget E. Vidare ska kursens upplägg och examinationsformer förtydligas och kunskapskraven ska tydligt framgå. Elevgruppens förutsättningar ska redogöras för, samt anpassning av undervisning och examinationsformer göras för den specifika kursgruppen. Vi använder oss av modern teknik som internetbaserad undervisning, skön- och facklitterär kunskapssökning, allt med ett källkritiskt perspektiv. Elevens arbete sker både självständigt och i grupp med andra elever. På så sätt får eleven möjlighet att delta i demokratiska processer. Rent konkret ska eleven förvärva kunskaper som t.ex. rör mänskliga rättigheter, kultur, religion, litteratur och språk. Arbetet ska utgå från olika perspektiv, nationellt som internationellt. Verksamhetens samtliga styrdokument ska genomsyra detta dokument. Uppföljning och kontroll: Undervisande lärare ansvarar för att löpande rapportera sina elevers utveckling och resultat till KLF och elevhälsan (utöver anmälningsplikten till rektor). KLF ansvarar för att ha en samlad bild för var och en av sina elever samt att följa upp sina elevers utveckling och studiesituation. Elevhälsan följer upp resultatet av utvecklingssamtalen, samt hur eleverna ligger till i förhållande till sina egna mål och kursmål/kunskapskraven samt betygsstatistik. Vid veckovisa konferenser lyfter lärare ärenden på individ- och klassnivå för samtliga undervisande lärare för elev samt Elevhälsan. I samband med uppdatering av betygsprognoser i Adelanet sammanställer skolledningen statistiken/läget och analyserar data. Ev. åtgärder/resurser sätts sedan in. UtvärderinG: Utvärdering av arbetet kommer att ske fortlöpande under läsåret av Elevhälsan som noga följer elevernas studiesituation. Vid termins- och läsårsslut följer rektor upp betygsstatistik tillsammans med personal vid utvärderingsseminarium

9 REDOVISNING REDOVISNING REDOVISNING KVALITETSARBETE FOKUS PÅ MÅLUPPFYLLELSE Motivering till val av fokusområde: Mot bakgrund av våra resultat och kvalitetsredovisningen för läsåret 2010/2011 beslutade skolan att vi under läsåret 2011/2012 skulle fokusera vårt arbete på måluppfyllelse. Anledningen till att vi valde att fokusera på just detta var för att vi under läsåret 2010/2011 hade mycket låg måluppfyllelse; 24% av alla satta betyg var IG. Vidare fick vi påpekande från Skolinspektionen att många elever riskerar att inte uppnå den grundläggande behörigheten. Mål för fokusområdet: Vårt mål var att vi skulle nå 100% måluppfyllelse vad gäller kunskapsmålen, med minst bibehållna resultat på all övrig utvärdering som sker under läsåret. GenomförandE Ett förändrat pedagogiskt ledarskap. Tydliga krav och en tydlig målbild från rektor där lärarens uppdrag och elevernas måluppfyllelse var i fokus. Lärarens uppdrag konkretiserades och förtydligades till exempel genom en inspirationsdag för alla lärare och skolledare inom LBS. Tydlig målbild hos pedagoger. Med lärarens uppdrag och elevernas måluppfyllelse i fokus fick pedagogerna en tydligare målbild. Arbetet mot denna målbild stärktes av ökat samarbete med ämneskollegor och kollegial ansträngning alla elever är allas elever. Elevhälsan. Inför läsåret 2011/2012 tillsattes följande personalresurser som hade som sin huvuduppgift att fokusera på måluppfyllelsen: Pernilla Svensson, bitr. rektor 50%; Terese Ljung, stödsamordnare (även specialpedagog) 40%; Annette Berntson, Skolsköterska 20%; Nicole Kilianson, kurator 80%; Katja Åbom, Studieoch yrkesvägledare 10%. Dessa personer ingick tillsammans med rektor i elevhälsan, vars primära syfte var att hjälpa och stötta elever och personal så att alla elever skulle nå lägst betyget G eller E. Undervisande lärare uppdaterade genom klassföreståndarmöte fortlöpande klassföreståndarna och elevhälsan om hur det gick för samtliga elever i kursgruppen. Elevhälsan bidrog med råd och stöd till läraren i undervisningssituationen och gjorde utredningar om huruvida behov fanns för särskilt stöd. Vid behov kalllade elevhälsan till elevvårdssamtal (EVS). Specialpedagogiska skolmyndigheten. Skolan hade under året besök av en representant för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Syftet med besöket var att stärka pedagogernas kompetens kring och förståelse för elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Kartläggning. Vid kursstart gjorde samtliga lärare i respektive kurs en kartläggning och diagnostisering av elevernas förkunskaper för att individualisera sin undervisning utefter varje enskild elev. Undervisningsplaner. Varje lärare upprättade undervisningsplaner för respektive kurs och kursgrupp som man undervisade. I undervisningsplanen har det tydligt framgått hur läraren ska bedriva sin undervisning för att alla elever ska uppnå minst betyget Godkänt eller E. Vidare förtydligades kursens upplägg och examinationsformer och kunskapskraven framgick tydligt. Elevgruppens förutsättningar redogjordes för, samt anpassning av undervisning och examinationsformer gjordes för den specifika kursgruppen. Skolans pedagoger arbetade aktivt med sina undervisningsplaner och avsatte mycket mötestid till att gemensamt diskutera fram metoder och strategier för att lyckas få alla elever att nå lägst betyget Godkänt eller E. Detta gjordes bland annat vid veckovisa konferenser (klf-möte) då elever lyftes både på individoch gruppnivå. Undervisningsplanerna har uppdaterats fortlöpande under läsåret. Individuella planer för elever. Elevhälsan har gått igenom samtliga studieplaner för eleverna i årskurs 2 och 3 och sammanställt vilka kurser varje elev eventuellt inte är godkänd i. Utifrån detta har hela personalgruppen gemensamt satt ihop en individuell plan för eleven. Individuella planer har gjorts även för de elever som påbörjat sina studier hos oss under läsårets gång. Prognoser. För att hela tiden ha koll på hur måluppfyllelsen ser ut har vi haft ett intensivt prognosarbete. Undervisande lärare har uppdaterat betygsprognoserna vid förutbestämda tillfällen. Utifrån rektors analyser av betygsstatistik har han haft enskilda samtal med samtliga lärare med lärarens måluppfyllelse som utgångspunkt. Detta mynnade sedan ut i en eventuell revidering av undervisningsplan. Utvecklingssamtal. KLF har haft utvecklingssamtal med sina elever två gånger under läsåret. Till dessa samtal var även målsman inbjuden. Resurstid. All personal och samtliga elever har varje vecka en gemensam schemaposition på två timmar som vi kallar för resurstid. Resurstiden är en tid där en lärare kan jobba med enskilda elever som av någon anledning behöver mer stöd och hjälp. Prövningsdagar. Vi har organiserat prövningsdagar för våra elever i åk 3. Personalen har gemensamt gjort upp ett schema utifrån behov av kurser och planerat in hel- och halvdagar under läsåret för särskild prövning i resp. kurs. Närvaro. Då det finns ett tydligt samband mellan närvaro och resultat har vi under läsåret 11/12 haft tydliga rutiner gällande frånvarorapportering. Om en elev har ogiltig frånvaro från en lektion har undervisande lärare rapporterar detta till vårdnadshavare via telefon eller mail så snart som möjligt, dock senast tidigt nästa dag. Uppföljning och utvärdering: Vi skulle följa upp vår målsättning genom löpande rapporter vid veckovisa konferenser (KLF-möten) samt vid utvärderingsseminarierna vid läsårets slut utifrån 2011/2012 års betygs- och behörighetsstatistik och 2011/2012 års elevenkät. Undervisande lärare har haft ansvar för att löpande rapportera sina elevers utveckling och resultat till KLF och elevhälsan (utöver anmälningsplikten till rektor). KLF har haft ansvar för att ha en samlad bild för var och en av sina elever samt följt upp sina elevers utveckling och studiesituation. Elevhälsan har följt upp 16 17

10 ELEVTEXT ELEVTEXT: KAULA ALSHABEE De två senaste åren har varit de absolut svåraste jag har varit med om i hela mitt liv. Jag tänkte ofta på vad det berodde på, jag tänkte på saker som var runt mig som fick mig att må dåligt men svaret var alltid exakt samma efter allt tänkande. Skolan. När jag tänkte på skolan fick jag alltid ångest, jobbiga knip i magen. När jag tänkte på skolan blev jag stressad, så mycket jag hade att göra, så många uppgifter jag sket i att göra. All ångest berodde på att jag sket i skolan, största misstaget jag gjort i hela mitt liv. Det påverkade mig ett otroligt mycket. Jag mådde psykiskt dåligt, både hemma och när jag var på skolan. Jag skämdes över mig själv för att jag låg så mycket efter, alla andra var alltid klara i tid och jag lämnade alltid in sent eller aldrig. Det krävdes motivation, styrka och mod. Det krävdes allt som jag inte hade i två hela år. Det tog mig fyra terminer att inse att jag var misslyckad. Vad hade jag för framtid? Jag hade IG i de flesta ämnen i både 1:an och 2:an. Det krävdes väldigt hårt jobb och jag trodde aldrig att jag skulle hinna. Men jag hade aldrig kunnat klara det om inte min klassföreståndare var på min sida alla planeringar, samtal, mejl och allt tjat. Jag är tacksam för allt hon har gjort för mig, tacksam för det stora förtroendet hon hade för mig. Och tacksam för rektorn för att han valde just henne. Att ha en lärare som har förtroende för dig, är den bästa läraren du någonsin kan få. Att ha det stödet och jämt höra du ska klara det! och blir glad för dig när du lyckas är helt underbart. Men du ska inte bara jobba hårt för att göra din lärare stolt över dig. DU måste vara stolt över DIG, DU måste jobba hårt för att nå de mål som du satt. Backa aldrig tillbaka, ge aldrig upp. Jag gjorde inte det och jag lyckades. Jag vill att ni ska lära er av mitt misstag, tänk på det när ni har uppsats att skriva eller prov att träna till och ni går in på Facebook, eller något spel och ni skjuter fram det viktiga. Det är inte värt det, skolan är det viktigaste, njut av varje dag ni går på denna skola. Jag kommer aldrig att gå på LBS igen och jag ångrar varje dag jag inte var där. Jag kan inte tänka mig bättre lärare och jag tackar rektorn för det

11 LIKABEHANDLIGS- & VÄRDEGRUNDSARBETET LIKABEHANDLIGS- & VÄRDEGRUNDSARBETET UPPFÖLJNING LIKABEHANDLIG- & VÄRDEGRUNDSARBETET Att vara samordnare för likabehandlings- och värdegrundsarbetet (LoV) på LBS Helsingborg har varit ett spännande uppdrag under läsåret 2011/2012. Mycket ny personal samt många nya elever gjorde implementeringen av skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete väldigt viktigt. Arbetet med att förankra skolans nolltolerans mot alla typer av kränkande behandling och diskriminering samt att förmedla skolans värderingar och arbetssätt startade redan i augusti. Information om skolans arbete med likabehandlingsoch värdegrundsfrågor samt skolans plandokument skedde i samband med introduktionsperioden i början av läsåret, i samband med dokumentets upprättande i januari samt löpande i verksamheten i samband med klassdiskussioner, undervisning och studie- och temadagar m.m. Gruppen expanderade ordentligt under läsåret i antal medlemmar. I anslutning till att jag som samordnare för LoV-gruppen informerade samtliga klasser om gruppen och dess arbete, anslöt sig flera nya elever till gruppen, både från årskurs 1 och 2. Målet inför nästa läsår är att vi ska ha minst en elevrepresentant från varje klass i gruppen. I förra årets kvalitetsredovisning beslutades att inför läsåret 2011/2012 avser skolan att ytterligare utöka gruppens arbete samt ge medlemmarna ökad förståelse och kunskap i dessa frågor. Där tror vi att kontinuiteten spelar en viktig roll för att fokus ska flyttas från ett mer eventinriktat till riskanalytiskt och preventionsinriktat arbete. Likabehandlings- och värdegrundsarbetet har en alldeles egen plats i undervisningsplanerna, där undervisande lärare redogör för HUR man i sin kurs arbetar med dessa frågor. Eleverna i LoV-gruppen bestämde sig för att undersöka hur, rent konkret, lärarna arbetar med likabehandlings- och värdegrundsfrågor i sina respektive kurser. Detta resulterade i att större delen av personalgruppen intervjuades av elever från gruppen. Efter intervjuerna uppstod diskussioner både bland eleverna i LoV-gruppen men också på lärarrummen. Dessa samtal och diskussioner är avgörande för skolans fortsatta utveckling på området. Pernilla Svensson, LoV-samordnare och bitr. rektor ELEVTEXT Marcus Sandberg & Robin Nguyen Suhg11. Vi här på LBS Helsingborg har under perioden startat en grupp som jobbar för gemenskap och likabehandling på skolan. Den här gruppen kallas LoV-gruppen, likabehandlings- och värdegrundsgruppen. När vi gick med i gruppen under vårterminen 2012 var vi ett gäng killar på 8 personer från en av speluvecklingsklasserna som tyckte att det verkade intressant. Vi alla kom från olika skolor med dålig sammanhållning och gemenskap. När samordnaren för gruppen kom in och presenterade för oss att den här gruppen fanns nappade vi direkt. Med målet att vi skulle skapa en bättre arbetsplats för alla var detta den perfekta platsen att påbörja vårt projekt. LoV-gruppens motto är att varje individ alltid ska synas, detta är vårt mål som vi arbetar för att uppnå. Vi har ett samarbete med LBS Lunds LoV-grupp. Vi träffades en dag här i Helsingborg där vi fick prata om våra åsikter och hur våra skolor fungerar, hur statistiken och plandokumenten såg ut. Vi fick även diskutera Barnkonventionen och lyssna på en kvinna som höll en föreläsning om att våga ta initiativ. Det var en inspirerande dag och skapade en gemenskap mellan LoV-grupperna. En enkät har även besvarats av större delen av skolan och resultaten var nästan bara positiva, det var små skillnader när vi jämförde med Lunds statistik och vi diskuterade lite om vad skillnaderna kunde bero på. Vi lärde oss om skillnaderna mellan våra skolor men vi började komma på idéer om hur vi skulle förbättra gemenskapen inom våra egna skolor först. Vi har haft evenemang på skolan för att försöka blanda de olika klasserna, till exempel har vi haft skol-lan och brännboll med hela skolan. Vi har ett samlat plandokument som innehåller gruppens planer, idéer och mål. Vi vill visa alla klasser vad vi har gjort, vad vi gör och vad vi ska göra. Vi tycker att vi ska gå ut till de olika klasserna och berätta om allt detta och gå igenom hur vi hade tänkt gå till väga

12 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING HELHETSBEDÖMNING Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 11/12 Instrumentell kvalitet Förutsättningarna för verksamhetens måluppfyllese var under läsåret 2011/2012 goda. Skolans ledning var under läsåret tydlig. Rektor betonade och kokretiserade kontinuerligt läroplansmålen, vårt fokusområde samt vårt uppdrag som skola. Vid veckovisa konferenser ägde avstämningar rum mellan rektor och personal. I och med organisationens storlek var rektor tillgänglig för personalen även utöver detta. Inför nästa läsår kommer rektor att systematisera sitt pedagogiska ledarskap i form av regelbundna klassrumsbesök, för att stötta, hjälpa och handleda skolans personal. I samband med föregående läsårs kvalitetsredovisning beslutades skolans fokusområde inför läsåret 2011/2012. Detta fokusområde utgjorde sedan stommen i skolans lokala arbetsplan. Vi kommer att arbeta enligt denna modell även nästkommande läsår, men då även vidareutveckla vårt systematiska kvalitetsarbete. Övergripande för alla LBS-skolor finns verksamhetsledning och verksamhetsstöd. Rektor har i grunden en gymnasielärarexamen, har gått den statliga rektorsutbildningen och gick under läsåret 2011/2012 även Rektorslyftet. Ändamålsdefinierad kvalitet I samband med läsårsslut kunde vi konstatera att vi har haft en positiv utveckling på måluppfyllelsen och slutar med 93,1% grundläggande behörighet på våra avgångselever. Vårt resultat är högre än rikssnittet, men inför nästa läsår avser vi att stärka detta ytterligare (i enlighet med vårt fokusområde). Vi ser en skillnad på meritvärde mellan programmen. På vårt samhällsvetenskapliga program har vi ett meritvärde på 15,23 och på vårt medieprogram 11,78 vilket ger ett skolgenomsnittligt meritvärde på 12,86. Skillnaderna mellan programmen ska minska, samtidigt som det totala meritvärdet ska öka (i enlighet med vårt fokusområde). KunskapeR: Under det gångna läsåret var vårt fokus elevernas måluppfyllelse. Resultatet av utvärderingarna visar att vi nådde långt i vårt arbete med detta mål då 93% av eleverna uppnådde lägst betyget Godkänt eller E. Elevernas resultat visar på en klar förbättring av kunskapsinhämtningen och måluppfyllelsen. Med detta kan våra elever ges möjlighet att besöka diverse lärosäten efter avslutad gymnasieutbildning hos oss på LBS Helsingborg. Som helhet kan vi se att måluppfyllselsen har blivit bättre jämfört med föregående läsår, dock har vi inte 100% måluppfyllelse hos våra elever, vilket är något vi får arbeta vidare med. Även om vi kom en bra bit på väg kvarstår mycket arbete för att verkligen nå alla elever inför kommande läsår. Betyg & bedömning: Den ständiga målsättningen i vårt arbete med betyg och bedömning är att, utifrån målen i Lpf 94 varje elev tar ansvar för sitt eget lärande och sina studieresultat, samt att... eleven utvecklar en förmåga att bedöma sina studieresultat i förhållande till utvecklingens krav. Undervisande lärare hade under kursernas gång fortlöpande samtal med eleverna om deras utveckling i kursen. För att ytterligare underlätta för dem har vi en fullständigt transparent studieportal där eleven fortlöpande har kunnat se hur väl eleven har lyckats med uppsatta mål och vad eleven i framtiden behöver göra för att förbättra sina prestationer. Syftet är att eleven och elevens vårdnadshavare ständigt ska kunna hålla sig uppdaterad om elevens prestationer. Vi har sett att eleverna då och då har haft svårt att överblicka informationen de får på studieportalen då lärarna använder den på lite olika sätt. För att ytterligare underlätta för dem att ta eget ansvar kommer vi att eftersträva att vara mer enhetliga i hur vi använder vår studieportal. Varje lärare inledde sina respektive kurser med genomgångar av kunskapskraven och grunderna för bedömning av dessa. Eleverna bjöds i samband med detta in i diskussioner om kursernas upplägg och hur de på bästa sätt skulle kunna uppnå kunskapskraven utifrån egen förmåga och utvecklingsbehov. För att det i framtiden ska bli lättare för eleven att vara delaktig och ta ansvar för sin studiesituation kommer vi att dela upp påverkansmöjligheterna på mindre och mer konkreta moment. Det har nämligen varit svårt att få eleven att inse vilka påverkansmöjligheter de faktiskt har och när denna möjlighet utkristalliseras. Då elever har haft svårigheter med att uppnå något av de på egen hand uppsatta ambitionerna uppmuntrades eleverna att använda sig av skolans resurstid, sammanlagt två timmar per vecka. Varje lärare var i samband med denna tid tillgängliga för att eleverna skulle få en chans att ytterligare förkovra sig i ämnet och vidareutveckla sina förmågor. Syftet var dels att ge eleven en möjlighet till extra undervisningstid, men också att eleven själv ska lära sig att ta ansvar för de moment som eleven inser att den behöver hjälp i. I de tillfällen då det fanns en risk att eleven inte skulle uppnå målen för en aktuell kurs i elevens studieplan kallades eleven till resurstiden av undervisande lärare. Syftet var att det skulle bli enklare för eleven att prioritera ett moment i taget i de fall då eleven hade svårigheter med flera kurser samtidigt. Nackdelen med systemet var att vissa elever som inte var kallade till resurstiden, men ändå behövde extra hjälp att utvecklas (för at nå alla betygsstegen) inte kom dit. Det kan ha varit så att en kallelse till resurstiden till viss del upplevts som en bestraffning. Normer & värden: Skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete har förankrats väl både hos skolans personal och elever, vilket gör att vi får väldigt bra resultat vad gäller läroplansmålen på detta område. Arbetet kommer att fortsätta med samma struktur under nästa läsår samt intensifieras i den bemärkelsen att dessa frågor ska vara en del av samtliga undervisningsplaner. Undervisningsplanerna kommer vara ett viktigt instrument vid rektors systematiserade pedagogiska ledning. Arbetsliv och samhälle: Utgångspunkten för verksamheten och det pedagogiska arbetet är att elevernas kännedom om och förtrogenhet med samhälle och arbetsmöjligheter ska främjas. Under studietiden på LBS ska alla elever ges förutsättningar för att kunna ta väl grundade val inför fortsatta studier och yrkesval. Alla elever ska efter genomgången utbildning förstå arbetslivets villkor och ha kunskap om yrkesbranschen inom vilken de utbildar sig. På LBS betonar vi vikten av den personliga utvecklingens betydelse för yrkesskicklighet, samt betydelsen av självkännedom för att kunna, vilja och våga ta ansvar för planeringen av sina studier. Därför arbetar samtlig personal kontinuerligt mot att stärka kopplingen mellan skola och näringsliv. Arbetet med att stärka kopplingen till arbetsliv och samhälle startades under det gångna läsåret och det var huvudsakligen medieprogrammet med inriktning mot film, foto och webbproduktion som var berörda samt elever från det samhällsvetenskapliga programmet. Exempel på projekt som genomfördes är världens största beachhandbollsturnering i regi av OV Helsingborg. Detta är ett evenemang som drar cirka människor inom loppet av tolv dagar. Ett team bestående av tolv elever var ansvariga för att filma finaler och rapportera live från eventet genom film och foto. Eleverna fick göra ett hands-on-projekt där de fick ta tillvara på de kunskaper de sedan tidigare besatt, vilket de själva uttryckte som väldigt positivt. För andra året i rad anordnades LBS Game Awards, en årlig tävling i vilken alla LBS skolor tävlar mot varandra i spelutveckling. Elevernas bidrag utvärderades och kommenterades av en jury bestående av personer från spelbranschen. I år var det en mycket varierad jury med programmerare, grafiker, designer och spelstudioägare. Finalen hölls i Helsingborg och eleverna med de bästa bidragen från varje skola fick möjlighet att närvara. Hela 140 spelelever var samlade på samma ställe. En före detta elev från LBS som numera jobbar på 22 23

13 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING Massive Entertainment, ett av Sveriges största spelföretag, föreläste om sin väg från gymnasiet in i spelbranschen. Flera högskolor och KY-utbildningar var också inbjudna för att ge eleverna en möjlighet att se vad de kan läsa efter gymnasiet inom spelutveckling. Av en enkätundersökning som eleverna gjorde efter eventet framkom följande: 88,3% av eleverna motiverades att prestera bättre i skolan av LBS Game Awards 93,3% av eleverna lärde sig mer om möjligheterna att läsa vidare på LBS Game Awards 91,7% av eleverna såg ett tydligare samband på hur skolan hjälper dem att få jobb i spelbranschen i långa loppet efter LBS Game Awards 80,0% av eleverna kände sig säkrare på sina val inför framtiden efter LBS Game Awards Som slutprojekt fick eleverna i webbprofilen möjligheten att skapa en hemsida till en uppdragsgivare inom hälsorådgivning, MMK. Alla elever fick arbeta fram olika förslag och kunden fick välja det alternativ som han ansåg bäst passade för företagets profil. Just inom webbdesign arbetade eleverna under hela läsåret med att skapa hemsidor för allt från motorsport till trädgårdsdesign. Genom att arbeta med verkliga projekt fick eleverna testa sina kunskaper och färdigheter. De fick även insikt i hur yrkesbranschen fungerar, samt hur det är att arbeta mot en uppdragsgivare. Skolan påbörjade även ett samarbete med en kvinna som driver en nystartad webbshop inriktad på mode och inredning, ModestO. Fem elever från fotoprofilen fick ta del av webbshopens produkter och därefter fotografera produkt- och miljöbilder som sedan användes på hemsidan. I detta projekt tränades eleverna i att kunna möta kundens önskemål för att senare leverera slutprodukter av hög kvalitet. Detta resulterade i att såväl kund som elever blev nöjda med det arbetet som utfördes. Den 11 november 2011 uppmanade en bildbyrå i Malmö allmänheten att bege sig ut i staden för att fotografera och dokumentera vad som händer i Malmö under en vanlig dag, Malmö Fotoeleverna på samhällsprogrammet åkte till Malmö för att delta i projektet, som sedan mynnade ut i en tryckt fotobok samt en utställning på Malmö Museer. Eleverna lyckades väldigt bra med sina bilder och de finns att beskåda både i fotoboken samt på utställningen (som numera finns på Scandinavian Photo i Malmö). Uppdraget var väldigt givande för eleverna och det gav dem även mycket kontakter inför framtiden. Genom att synas i boken och på utställningen har de även fått möjlighet att visa upp sitt namn för allmänheten. Studiebesök och gästföreläsningar. Elever från spelprogrammet, mediaprogrammet och samhällsprogrammet åkte till Malmö för att besöka SVT respektive Sydsvenskan. Besöken var en del i pågående kurser där eleverna fick kunskaper om olika yrkesroller inom mediebranschen, framförallt inom journalistiken. Studiebesöken var väldigt uppskattade då eleverna fick en bred inblick i branschen. När elever på samhällsprogrammet arbetat med lag och rätt och mänskliga rättigheter gjorde vi besök på tingsrätten samt hade besök av Amnesty. Detta upplevdes som mycket positivt att djupare sätta sig in i ämnet med hjälp av verkliga instanser och organisationer som arbetar inom dessa områden. Projektet utmynnade i inskickade debattinlägg till Helsingborgs Dagblad samt Sydsvenskan, där eleverna på MRdagen den 10 december ville uppmärksamma viktiga frågor kring våra mänskliga rättigheter. Efter att, i samhällsprogrammet, översiktligt ha diskuterat hemlösas situation i samhället gjordes det även ett studiebesök på Hemlösas Hus i Helsingborg. Detta var, enligt eleverna, lärorikt för att få en större inblick i och förståelse för den gruppens situation och levnadsvillkor. Efter besöket bestämde sig eleverna för att samla in kläder och hygienartiklar som sedan överlämnades till Hemlösas Hus. Angående våra levnadsvillkor och levnadssätt så fick eleverna i samhällsprogrammet besök av elever som läste hållbar utveckling på Albins folkhögskola i Landskrona. Detta gjorde att vi fick funderat kring våra levnadssätt och vad som behövs för ett hållbart samhälle. Även i grundkursen i samhällskunskap hade vi möjligheten att få besök. Cashguiden, som berör privatekonomi, höll i lektioner med alla ettor. Detta var ett uppskattat inslag där eleverna på ett lättsamt sätt fördjupade sin kunskap inom området. För att eleverna skulle få en inblick i ett för dem i framtiden intressant arbete så fick vi även besök av en fotograf samt en journalist, vilka berättade om sina yrken. Detta hjälpte eleverna att få en tydligare bild av hur ett yrkesval i framtiden skulle kunna bli. SlutsatS: Inför det kommande läsåret planeras en djupare integration av verkliga projekt i verksamheten. Såväl Samhällsprogrammet som det Estetiska programmet kommer att beröras av detta då de kontinuerligt ska arbeta i kontakt med näringslivet, eftersom vi har en stark tro på att detta främjar elevernas självkännedom och deras kunskaper om yrkesbranschen. Projekten bidrog också till att eleverna kände sig mer stärkta i sina framtida roller som mediearbetande människor och att allt har upplevts som positivt för deras utbildning och lärande. Elevernas ansvar och inflytande: På skolan anpassade lärarna och övrig personal kursinnehåll och arbetsformer efter elevernas olika behov och förutsättningar. Utöver detta beslutade personal och elever gemensamt ordningsregler för att förbättra och bibehålla skolans miljö, arbetsklimat och höga trivselfaktor. För olika sakfrågor fanns det olika grupperingar av elever: Studentkommittén, LAN-kommittén, likabehandlings- och värdegrundsgruppen samt elevrådsrepresentanter i varje klass. Ett exempel på hur elevinflytande utövades under läsåret är (där många elever från olika klasser varit inblandade under tidigare år) är när skolan bytte leverantör av skolmaten. Under läsåret 2010/2011 framkom extremt mycket klagomål på skolmaten. Detta ledde till att en ny leverantör anlitades. I de olika klasserna arbetade eleverna med projekt anpassade efter programmet som de själva har valt. Projekten var både externa och interna och eleverna fick möjlighet att vara delaktiga i planeringen, struktureringen och examinationssätt. Det förekom även projekt där eleverna tog fullständigt ansvar för att planera projektet utifrån kursmålen. De externa projekten planerades dessutom i samråd med uppdragsgivaren. Många av de externa projekten är också frivilliga eftersom kvalitetsgraden på det önskade projektet är över G- eller E-nivå. Utöver detta togs aktuella problem och frågeställningar upp i klasser tillsammans med eller via klassföreståndare. Dialogen i klassrummet stod i centrum och både lärare och elever strävade efter att skapa ett aktivt diskussionsklimat. Trots detta finns det enligt undersökningar brister i elevernas upplevda inflytande. Skolans personal behöver arbeta med att i framtiden bättre förmedla information och framförallt tydliggöra när eleverna har chans att påverka sin studiesituation. Risken är annars att elevernas uppfattning om deras studiesituation flyter samman med ordinarie undervisning. Inför kommande läsår ska personalen aktivt att arbeta med att tydligöra förväntningar för eleverna så att det blir tydligare vad eleverna kan påverka och vad som är reglerat i författningarna. Eleverna ska själva få vara med och konkretisera kursmål och kunskapskrav och vara delaktiga i utformningen av varje kurs för att i ett långsiktigt perspektiv träna eleverna att bli ännu mer ansvarstagande, dels i sina egna studier men också för sin egen utveckling. Sammanfattningsvis så måste vi arbeta mot att fostra ansvarstagande, aktiva, insatta och välfungerande individer

14 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING Upplevd kvalitet Varje läsår genomförs en elevundersökning vilken syftar till att ge en inblick i elevernas upplevda kvalitet. Samtliga då 201 elever ingick i undersökningen och metoden som användes var webbenkät. Enkäten besvarades av 181 elever vilket innebär en svarsfrekvens på 90%. Undersökningen genomfördes av Markör Marknad & Kommunikation AB under våren Överlag visar undersökningen att trivseln är oerhört hög på LBS Helsingborg. Nästan 90% av alla elever på skolan upplever den som trivsam och positiv. Undersökningen visar att cirka 80% av eleverna även upplever det som att LBS Helsingborg ger dem bra möjligheter att lära och utvecklas. I undersökningen kan man utläsa att flertalet av eleverna ser nyttan av sin utbildning, anser att utbildningen håller en hög kvalitet och att lärarna är duktiga och kunniga. Däremot anser eleverna att kvaliteten på den tekniska utrustningen kan bli bättre. Vi tar till oss kritiken och tror att förklaringen kan finnas i skolans unga ålder. Skolans tekniska utrustning kompletteras kontinuerligt och kommer inom en snar framtid uppfylla samtliga behov. Det var en stor majoritet, cirka 80% av eleverna, som skulle rekommendera andra jämnåriga att utbilda sig på LBS Helsingborg. BesluT Mot bakgrund av våra resultat och kvalitet läsåret 2011/2012 ska vi under 2012/2013 fokusera vårt arbete mot följande område, inom vilket vi ska arbeta för att säkra vår måluppfyllelse inom angivna områden: Fokusområden för läsåret 2012/ Måluppfyllelse Kunskapsmålen Andelen elever med grundläggande behörighet för vidare studier på universitet och högskola Det allmänna snittet på meritvärdet 2. Måluppfyllselse Elevernas ansvar och inflytande Jag som rektor är nöjd med skolans resultat under läsåret 2011/2012. Jag finner inga allvarliga brister i vår verksamhet. Vår struktur och vårt arbete som bedrivits under detta läsår kommer att bestå. Läsåret 2012/2013 kommer i mycket att handla om att förädla och förfina, bli bättre på detta som vi jobbat med under detta läsåret. Vi ska bli bättre! Anders Johnsson, rektor Undersökningens resultat känns väldigt positivt, men vi avser höja kvaliteten ytterligare nästkommande läsår

15 Bilaga 1 Bilaga 1 BILAGA 1 RESULTATSAMMANSTÄLLNING Den här bilagan innehåller ett urval av de mest centrala uppgifter som ingår i LBS verksamhetsgemensamma uppföljning. Uppgifterna tyder på skolans kvalitet ur de tre olika perspektiven funktionell, instrumentell och upplevd kvalitet. Om uppgifterna Uppgifterna är sammanställda och bearbetade centralt. Uppgifter kring betyg för läsåret 2011/2012 är hämtade ur det elevadministrativa systemet Adela i direkt samband med betygssättning i juni Historiska betygsuppgifter och rikssnitt är hämtade ur den nationella databasen SIRIS. Uppgifter kring APU och nationella prov har inhämtats från respektive skola och uppgifter kring enkäter har hämtats ur resultatrapporter från Svenskt Kvalitetsindex (SKI), Markör och LBS interna enkätverktyg. Uppgifter kring personal är hämtade ur SIRIS, med mätepunkt den 15 oktober. Diagram 2: Grundläggande högskolebehörighet (*uppgift ännu ej publicerad på nationell nivå) G rundläggande högskolebehörighet 100% 93% 83% 80% 60% 40% 20% Tabellförteckning Funktionell kvalitet Diagram 1: Fullföljd utbildning inom 4 år* Diagram 2: Grundläggande högskolebehörighet Diagram 3: Genomsnittlig betygspoäng på slutbetyg Diagram 4a: Betygsresultat lägst betyget G/E totalt på skolan Diagram 4b: Betygsresultat lägst betyget G/E totalt per program Diagram 5a: Betygsresultat betygsfördelning (IG/F MVG/A-B) totalt på skolan Diagram 5b: Betygsresultat betygsfördelning (IG/F MVG/A-B) totalt per program Tabell 6: Betygsresultat betygsfördelning i ämnena matematik, svenska och engelska (behörighetsgivande kurser) Instrumentell kvalitet Diagram 7: Lärarbehörighet Tabell 8: Likvärdig betygssättning provbetyg jämfört mot kursbetyg Diagram 9a d: Värdegrundsarbete Upplevd kvalitet Diagram 10a: Nöjdhet (Nöjd kund-index, NKI) Diagram 10b: Rekommendationsgrad 0% Diagram 3: Genomsnittlig betygspoäng på slutbetyg (*uppgift ännu ej publicerad på nationell nivå) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 LBS LBS Helsingborg Rikssnitt 2011/2012* G enomsnittlig betygspoäng på slutbetyg 13,2 12,9 10,0 LBS LBS Helsingborg Rikssnitt 2011/2012* * Uppgifter saknas för LBS Helsingborg då 2011/2012 var första året med avgångselever

16 Bilaga 1 Bilaga 1 Diagram 4a: Betygsresultat lägst betyget G/E totalt på skolan Diagram 5a: Betygsresultat betygsfördelning (IG/F MVG/A-B) totalt på skolan Lägst betyget G /E skolnivå Betygsfördelning LBS Helsingborg skolnivå 100% 80% 60% 69% 76% 93% 92% 86% 82% Summa av % IG + F Summa av % G+E+D Summa av % C+VG Summa av % MVG + A+B 8% 10% 21% 27% 27% 40% 29% 20% 34% 40% 42% 0% LBS Helsingborg Total 31% 24% 7% Lå 0910 Lå 1011 Lå 1112 Lå 0910 Lå 1011 Lå 1112 Diagram 4b: Betygsresultat lägst betyget G/E totalt per program Diagram 5b: Betygsresultat betygsfördelning (IG/F MVG/A-B) totalt per program 100% 80% 60% 40% 20% 0% 94% Lå 1112 Lägst betyget G/E LBS Helsingborg programnivå 62% Lå % Lå % Lå % Lå % Lå % 93% 99% ES MP SP TE SA Lå 1112 Lå 1112 Lå 1112 Betygsfördelning LBS Helsingborg programnivå Summa av % IG + F Summa av % G+E+D Summa av % C+VG Summa av % MVG + A+B 8% 9% 8% 21% 16% 13% 18% 24% 18% 23% 49% 27% 44% 40% 26% 37% 36% 36% 45% 49% 30% 19% 25% 49% 36% 38% 23% 28% 18% 39% 18% 6% 9% 8% 7% 1% Lå 1112 Lå 0910 Lå 1011 Lå 1112 Lå 0910 Lå 1011 Lå 1112 Lå 1112 Lå 1112 ES MP SP TE SA 30 31

17 Bilaga 1 Bilaga 1 Tabell 6: Betygsresultat betygsfördelning i ämnena matematik, svenska och engelska (behörighetsgivande kurser) Diagram 7: Lärarbehörighet LBS Helsingborg 2011/2012 IG G VG MVG Engelska A 0% 100% 0% 0% Matematik A 0% 100% 0% 0% Svenska A 13% 44% 25% 18% Svenska B 8% 52% 21% 19% F E -D C A-B Engelska 5 3% 26% 33% 38% Matematik 1b 11% 63% 20% 6% Matematik 1c 3% 59% 25% 13% Svenska 1 4% 32% 33% 31% 100% 80% 60% 40% 20% 29% 37% 52% Lärarbehörighet 79% 75% 75% 77% 16% 18% 0% LBS LBS Helsingborg Rikssnitt 2009/ / /2012 Tabell 8: Tabell 8: Likvärdig betygssättning provbetyg jämfört mot kursbetyg LBS Helsingborg 2011/2012 IG på NP IG på kurs G på NP G på kurs VG på NP VG på kurs MVG på NP MVG på kurs Engelska A 2% 18% 21% 30% 64% 40% 12% 11% Engelska B 0% 30% 33% 0% 67% 70% 0% 0% Matematik A 39% 38% 38% 37% 24% 24% 0% 1% Matematik B 33% 27% 62% 50% 5% 18% 0% 5% Matematik C 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Svenska B 4% 0% 63% 0% 33% 0% 0% 0% F på NP F på kurs E på NP E på kurs C på NP C på kurs A på NP A på kurs Engelska 5 *** *** *** *** *** *** *** *** Matematik 1b *** *** *** *** *** *** *** *** Matematik 1c *** *** *** *** *** *** *** *** Svenska 1 *** *** *** *** *** *** *** *** 32 33

18 Bilaga 1 Bilaga 1 Diagram 9a: V ärdegrundsarbete Diagram 9c: V ärdegrundsarbete 100% 80% 60% 40% 20% 0% Jag har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. 74% 81% 43% 43% LBS % LBS Helsingborg 98% 100% 80% 60% 40% 20% 0% J ag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. 91% LBS 96% 90% 93% LBS Helsingborg Diagram 9b: V ärdegrundsarbete Diagram 9d: V ärdegrundsarbete 100% Jag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. 90% 90% 86% 99% 99% 100% 80% Jag känner mig trygg på skolan. 98% 99% 99% 97% 89% 91% 80% 66% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% LBS LBS Helsingborg 0% LBS LBS Helsingborg

19 Bilaga 1 Bilaga 1 Diagram 10a: Nöjdhet (Nöjd kund-index, NKI) 100 N öjdhet LBS LBS Helsingborg 2009/ / /2012 Diagram 10b: Rekommendationsgrad Rekommendation LBS LBS Helsingborg 2009/ / /

20 Bilaga 2 Bilaga 2 BILAGA 2 LÄROPLANSMÅL Kunskaper 2.1 Varje elev ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier. Varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. Varje elev kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden. Varje elev har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. Varje elev har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. Varje elev har kunskaper om de mänskliga rättigheterna. Varje elev har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. Varje elev har kunskaper om samhälls- och arbetsliv. Varje elev har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv. Varje elev har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor. Varje elev har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. Varje elev kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Normer och värden 2.2 Varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. Varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor. Varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Elevernas ansvar och inflytande 2.3 Varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Varje elev utövar aktivt inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan

Kvalitetsredovisning. LBS Helsingborg 2010/2011. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet läsåret 2010/2011.

Kvalitetsredovisning. LBS Helsingborg 2010/2011. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet läsåret 2010/2011. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet läsåret 2010/2011. 2010/2011 Kvalitetsredovisning LBS Helsingborg Verksamhetsledare Innehåll Kvalitet hörs. För tre år sedan påbörjade vi en resa

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

LBS KUNGSBACKA. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT

LBS KUNGSBACKA. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT LBS KUNGSBACKA Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT LEDARE INLEDNING FÖRSTÅELSE FÖDER KOMPETENS LEDARE: Jag tror på att ansvar föder engagemang och förståelse

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

LBS HALMSTAD. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT

LBS HALMSTAD. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT LBS HALMSTAD Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT LEDARE INLEDNING KREATIVITET, NYFIKENHET OCH LUST ATT LÄRA LEDARE: För att som elev ha möjlighet att

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar... 5 Lokaler... 5 Lärare...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Lernia College AB Rektorn vid Portalens Gymnasium i Borås kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Portalens Gymnasium i Borås kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS BORÅS

KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS BORÅS KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS BORÅS INNEHÅLL KVALITETSRAPPORT... 1 Innehåll... 2 Inledning... 4 Ledare... 4 Grundfakta om LBS Borås... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Lunds kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Lunds kommun (f.d. Lunds Tekniska

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. LBS Kungsbacka 2010/2011. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet läsåret 2010/2011.

Kvalitetsredovisning. LBS Kungsbacka 2010/2011. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet läsåret 2010/2011. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet läsåret 2010/2011. Kvalitetsredovisning 2010/2011 LBS Kungsbacka Verksamhetsledare Innehåll Kvalitet hörs. För tre år sedan påbörjade vi en resa

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Stockholms Internationella Restaurangskola i Stockholms kommun Theducation AB Box 5066 121 16 JOHANNESHOV 1 (11) Tillsyn vid Stockholms

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Plan för systematiskt kvalitetsarbete på skolenhet Dnr xxx-20xx Läsår: Enhet: Rektor: Bilagor Bilaga 1 Utdrag från huvudmannens verksamhetsplan Bilaga 2 Elevenkät från.. Bilaga

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Gävle. Kvalitetsrapport

Gävle. Kvalitetsrapport Gävle Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 23-24 Innehåll Inledning Beskrivning av grundfakta för Plusgymnasiet Gävle... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever...

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Stockholms kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Stockholms kommun (f.d.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer