Svenska Flygföretagens Riksförbund SFR Helikopter- och Trafikflygsektioner Box 55977, Stockholm, Telefon

Transkript

1 Svenska Flygföretagens Riksförbund SFR Helikopter- och Trafikflygsektioner Box 55977, Stockholm, Telefon Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Diarienr: U2008/2400/SV Stockholm Remissyttrande på betänkande Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) Sammanfattning remissyttrande Branschen välkomnar flera av utredarens förslag angående yrkeshögskolans framtid. Det gäller framför allt att en effektiv och likvärdig kvalitetssäkringsprocess får stöd och att utbildningarna i yrkeshögskolan föreslås få ett väsentligt inslag av arbetslivsanknutet lärande. Vi vill dock understryka att de flygtekniska utbildningarna har speciella villkor. Vid dimensionering, uppföljning och omvärldsbevakning av dessa utbildningar måste ett nationellt och ett internationellt behov vägas in. Europeiska luftfartsbestämmelser anger ramarna för utbildningsanordnarna, och detta påverkar i hög grad såväl utformning och kostnader som möjligheter till flexibilitet framför allt vid det arbetslivsanknutna lärandet. Slutligen vill vi betona vikten av att bidrag till utbildningen ska baseras på faktiska kostnader. Remiss på betänkandet Kapitel 3 Utbildningsplanering och dimensionering Vi instämmer i huvudsak till betänkandets förslag till struktur och processer för hur yrkeshögskolan skall hantera dimensioneringsuppgiften genom en kombination av initiativ på lokal och regional nivå, uppföljning och utvärdering av pågående verksamhet samt en väl utvecklad omvärldsbevakning. Speciellt viktigt är att initiering av ny utbildning ska ske huvudsakligen i samspel mellan arbetslivet, utbildningsanordnare och andra intressenter. Vi ifrågasätter dock om perspektivet ska begränsas till lokal och regional nivå. Många nuvarande eftergymnasiala utbildningar och kommande Yrkeshögskoleutbildningar syftar till att möta ett nationellt och i vissa fall ett internationellt behov. De flygtekniska utbildningarna är ett tydligt exempel på just sådana utbildningar som kommer att rymmas inom Yrkeshögskolan. För dessa utbildningar med ett nationellt och bitvis internationellt fokus bör dimensionering, uppföljning och utvärdering samt myndighetens omvärldsbevakning i första hand ta fasta på det nationella och internationella behovet. Vad avser beräkning av storlek på det kommande bidraget till yrkeshögskoleutbildningar vill vi särskilt framhålla vikten av att bidragets storlek baseras på utbildningens faktiska kostnader. Vi anser att schabloniserade bidrag inte bör få förekomma. Vi vill framhålla vikten av att Yrkeshögskolemyndigheten (YHM) får en betydande resurs för omvärldsbevakning. Yrkeshögskolemyndigheten bör i sin omvärldsbevakning, som en kunskapsbas, med fördel använda sig av och engagera de inom Gymnasieutredningen förslagna Nationella programråden för yrkesförberedande gymnasieutbildningarna. Detta är särskilt tydligt i ett yrkesområde som det flygtekniska som är en relativt sett liten och ett relativt litet yrkesområde. Det finns likheter i dessa båda organisationers uppdrag som ger möjlighet till samarbete och samordning särskilt avseende området omvärldsbevakning.

2 Vidare förutsätter vi att YHM i sin omvärldsbevakning involverar de nationella myndigheter som bl.a. utövar tillsyn i den bransch och i vissa fall över delar av den utbildning som kommer att bedrivas inom Yrkeshögskolan. För de flygtekniska utbildningarna är ett engagemang av Luftfartsstyrelsen i omvärldsbevakningen då myndigheten utövar tillsyn över de svenska flygtekniska skolor som genomför sin utbildning enligt de europeiska luftfartsbestämmelserna och som därmed kan ge sina elever en godkänd grundutbildning enligt dessa europeiska luftfartsbestämmelser. En godkänd grundutbildning som utgör ett krav för att eleven ska få arbeta med flygtekniskt underhåll under eget ansvar i Sverige och övriga EU-länder. För en bransch såsom den flygtekniska branschen kommer de i Gymnasieutredningen föreslagna Nationella programråden bli en naturlig fokalpunkt runt vilka branschens olika företrädare naturligen kommer att samlas för att diskutera behov, dimensionering och utformning av de flygtekniska utbildningarna. Vi förutsätter att detta kommer att påverka även de flygtekniska utbildningar som kommer att organiseras inom Yrkeshögskolan vilket bl.a. påverkar styrelsen för respektive utbildning. Avslutningsvis föreslår vi att det för de flygtekniska underhållsutbildningarna ska vara möjligt att anordna en nationell styrelse för samtliga utbildningar/utbildningsorter istället för de av utredaren föreslagna en styrelse per utbildning/utbildningsort. För en bransch lik den flygtekniska underhållbranschen innebär inrättande av lokala styrelser för varje utbildning/utbildningsort att frågor som kunde lösas i ett sammanhang på nationell nivå genom en sammanhållen styrelse för samtliga utbildningar/utbildningsorter kommer att tvingas lösas i flera sammanhang genom lokala styrelsen för varje utbildning/utbildningsort. Detta kan vara till nackdel för dessa utbildningar. För de flygtekniska underhållsutbildningarna löses redan idag de frågor som utredaren avser ska lösas via lokala styrelser sedan 2006 via den nationella sammanslutning som inrättats mellan bransch och utbildningsanordnare av eftergymnasial flygteknisk underhållsutbildning. Kapitel 4 Kvalitetskriterier Föreslagna innehållsliga och organisatoriska kriterier stödjer en effektiv och likvärdig kvalitetssäkringsprocess vilken påminner om den kvalitetssäkringsprocess som gäller inom den flygtekniska branschen. Likvärdig bedömning och betygssättning av deltagarnas prestationer är viktig för utbildningens kvalitet och den studerandes fortsatta karriär. För de flygtekniska utbildningarna blir det därmed viktigt att bedömning och betygssättning av deltagarnas prestationer inom Yrkeshögskolan så långt möjligt harmonierar med och åtminstone inte motverkar de bedömningssystem som finns enligt de europeiska luftfartsbestämmelserna vilka innehåller krav om teorietiska examinationer och praktiska examinationer för deltagare samt bedömning av elev i företagsförlagd utbildning (lärande i arbete). Vidare betonar vi vikten av att utbildningen är anpassad och tillgänglig för individer med olika bakgrund och i olika livssituationer genom att vara så flexibelt organiserad som möjligt utifrån individens och arbetslivets förutsättningar. För de flygtekniska utbildningarna kommer dock de europeiska luftfartsbestämmelserna ange ramarna för hur stor flexibilitet som utbildningsanordnaren kan åstadkomma i sin utbildning, förutsatt att utbildningen ska leda till att kursdeltagaren efter utbildningen ska få arbeta med flygteknisk verksamhet under eget ansvar. Vi framför följande synpunkter på föreslagna kvalitetskriterier: Kriteriet Deltagares lön och arbetsvillkor efter utbildning under Innehållsliga kriterier anser vi bör slopas då kriteriet mer utmärks av tillgång och efterfrågan av utbildning och personal inom en bransch än kvaliteten på själva utbildningen. Under Organisatoriska kriterier; kompetent personal understryker vi vikten av en viktning mellan personal med formell pedagogisk och relevant ämnesteoretisk utbildning och personal med dokumenterad kunskap om och erfarenhet från yrkesområdet samt aktualiteten av yrkeskunskaperna så att det senare prioriteras före det förra. Detta är särskilt viktigt vid utbildning likt den flygtekniska utbildningen där andra europeiska regelsystem lägger fast kriterierna för vem som kan få vara lärare i utbildningen och som prioriterar personal med dokumenterad kunskap om och erfarenhet från yrkesområdet samt aktualiteten av yrkeskunskaperna. Vidare under kriterierna Tillräckliga resurser anser vi att indikatorn om samverkan med andra aktörer för att uppnå en god resursanvändning inte är ett adekvat kvalitetskriterium och bör slopas. Vi efterlyser förtydliganden inom kriterium: Konsekvent bedömning där rollerna mellan undervisande personal, examinators 2

3 och arbetslivets medverkan i bedömningsprocessen klargörs. Vi anser att arbetslivets medverkan i bedömningsprocessen sker vid framtagning av kvalitetskriterier på utbildningen med syfte att kvalitetssäkra utbildningen. Bedömningen och betygssättningen av deltagarnas prestationer görs av den undervisande personalen eller examinator sedan arbetslivet lämnat en dokumenterad redovisning av deltagarnas prestation. Sammanfattningsvis anser vi att betänkandet bör kompletteras med en viktning av de ingående kvalitetskriterierna för att markera en tydlig kärna med tillhörande standardnivå på utbildningen. Kapitel 5 Kvalitetssäkring Fullgod uppföljning och utvärdering av verksamhetens resultat motiverar en systematisk kvalitetssäkring inom yrkeshögskolan i form av tillsyn, inspektion samt kontroll av systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa kvalitet och förbättring av verksamheten. Finansieringen av arbete med kvalitetssäkringen kan lösas genom ett förenklat prövningsförfarande av befintliga och nya utbildningar. Vi föreslår att Yrkeshögskolemyndigheten i sitt arbete med kvalitetssäkring tar hjälp av externa utförare såsom andra myndigheter och organisationer verksamma inom bransch för aktuell yrkeshögskoleutbildning. För de flygtekniska utbildningarna är Luftfartstyrelsen och det inom Gymnasieutredningen föreslagna Nationella programrådet sådana myndigheter och organisationer. Kapitel 6 Yrkeskunnande och yrkeslärande Vi stöder i stort förslaget i betänkandet att utbildningarna i yrkeshögskolan ska ha ett väsentligt inslag av arbetslivsanknutet lärande. Vi understryker särskilt vikten av att utveckla formerna för arbetslivsanknytning av lärandet genom att utbildningen blir så branschlik som möjligt, genom att finna arbetsplatser för genomförande av utbildningsmoment samt att som undervisande personal och handledare i utbildningen använda personal med en stark anknytning till arbetslivet. Vi konstaterar dock att för vissa utbildningar såsom de flygtekniska utbildningarna gagnas den studerande mer om denne får genomföra en betydande del av det arbetsplatsförlagda lärandet i skolan och ej i arbetslivet, förutsatt att lärandet i skolan sker på ett likartat sätt som i arbetslivet. I de flygtekniska utbildningarna sker det arbetsplatsförlagda lärandet i en operativ miljö med mycket små felmarginaler. Den studerande är i denna utbildning mer behjälpt av att få tillägna sig de flygtekniska underhållsfärdigheterna i en miljö där toleransen för fel och felmarginalerna är större d.v.s. i skolan. Allt förutsatt att de undervisande lärarna i skolan har de kunskaper, erfarenheter och färdigheter som återfinns i den operativa miljön och att undervisningen bedrivs i en miljö som i stort är lika med den flygtekniska verkstaden. För de flygtekniska utbildningarna säkerställs detta genom att skolan utbildar med utbildningstillstånd från de europeiska luftfartsbestämmelserna. Ett sådant tillstånd garanterar att utbildningen når den standard som satts inom EU:s lagstiftning och vars efterlevnad kontrolleras av den europeiska luftfartsmyndigheten EASA (i Sverige Luftfartsstyrelsen). Inom de flygtekniska utbildningarna tar branschen ett stort ansvar för den studerande efter att denna avslutat sin utbildning. En studerande måste få 2-5 års praktik efter genomförd utbildning för att få ett certifikat som ger denne möjlighet att genomföra flygtekniska underhållsuppgifter under eget ansvar. Denna praktik sker genom att eleven anställs i ett flygtekniskt underhållsföretag som förser den tidigare studerande med praktik. Denna praktik sker efter utbildningen, utom utbildningsanordnarens kontroll men väl inom luftfartsmyndighetens kontroll (kontroll av de flygtekniska företagen) som också slutligen prövar den studerandes utbildning och praktik är tillräcklig för att denne ska få ett certifikat vilket berättigar denne att genomföra underhållsuppgifter under eget ansvar. Vi föreslår därför att för utbildningar likt de flygtekniska utbildningarna är det motiverat med en större flexibilitet vid tillämpningen av kvalitetskriterier rörande arbetslivsanknytning och reglerna för yrkeshögskoleexamen än de framförda 25 % av utbildningstiden. 3

4 Kapitel 7 Utbildningens organisation m.m. Vi vill särskilt framhålla utredarens slutsats om vikten av att YHM utarbetar en nationell likvärdighet för de utbildning som avser att täcka behov inom branscher där internationella branschöverenskommelser finns. Vi vill vidare poängtera att för vissa utbildningar som kommer att organiseras i YHM finns en internationellt fastställd läroplan (EU författning) som måste uppfyllas om utbildningen ska leda till ett arbete med ansvarsuppgifter inom aktuell bransch. Här är de flygtekniska utbildningarna ett exempel. Dessa internationella läroplaner åtföljs av krav som utbildningsanordnaren måste uppfylla för att ge en godkänd utbildning enligt det aktuella regelverket. För sådana utbildningar har branschen i Sverige små möjligheter att påverka utbildningens innehåll. I fallet de flygtekniska utbildningarna är detta fastlagt i EU Kommissionens förordning. YHM måste vid bedömningen av branschens medverkan i planering och genomförande av utbildning ta detta förhållande i beaktande. Branschens påverkan inom de flygtekniska utbildningarna är till stor del löst om utbildningsanordnaren har erhållit och vidmakthåller ett utbildningstillstånd enligt de europeiska luftfartsbestämmelserna då detta visar att utbildningen når den standard som satts i EU:s författning och som gäller för flygteknisk verksamhet inom EU. Kapitel 8 Ett delat åtagande Vi delar yrkeshögskoleutredningens syn på behovet av en utvidgning av åtaganden inom eftergymnasiala utbildningar. Beroende på arbetslivets förändring och gymnasieskolans utveckling anförs ett starkt skäl för ökat åtagande från arbetslivets sida. Vi vill dock framhålla att omfattningen av samhällets åtagande inte alltid endast kan begränsas till behov av utbildad arbetskraft i landet och tillgängliga resurser. Vissa utbildningar inom Yrkeshögskolan, såsom de flygtekniska utbildningarna, kommer att vara avsedda för att täcka Sveriges andel av en inom EU gemensam europeisk arbetsmarknad. För dessa utbildningar måste detta internationella perspektiv tas med vid bedömning av samhällets åtagande. Vi anser att slopade elevavgifter och berättigat studiestöd inom eftergymnasial utbildning sammantaget leder till mer likvärdiga ekonomiska villkor för anordnare och de studerande. Kapitel 10 Särskilda utbildningar I betänkandet behandlas särskilt kostnadskrävande utbildningar t ex flygutbildningar innefattande såväl pilotutbildning och flygteknikerutbildning. Yrkeshögskoleutredningen redovisar ett förslag om samlokalisering av utbildningarna av flygteknisk underhållspersonal och piloter i samverkan med en kommersiell flygplats. De eftersökta samordningsvinsterna genom förläggning av de två olika utbildningarna till samma plats är enligt vår uppfattning svårt att uppnå. Utbildningarna baseras på flygplan men de reella samordningsvinster som kan göras är i realiteten mycket små då flygteknikerutbildningen leder till förmåga att underhålla de tekniska systemen och materialet i flygplanet medan pilotutbildningen syftar till att framföra flygplanet i luften. Som exempel kan nämnas att meteorologi är viktigt vid utbildning av piloter men ovidkommande vid utbildning av flygtekniker. Pilotens utbildning begränsas till att övervaka system och ha en övergripande förståelse för de flygtekniska systemens funktion i ett flygplan vilket piloten i de flesta fall erhåller vid typkurs arrangerad av flygplanstillverkaren och inte i grundutbildningen. Detta medan flygteknikerns utbildning syftar till en mer djupgående kunskap omfattande förmåga att underhålla, felsöka, reparera eller byta ut komponenter i de flygtekniska systemen i flygplanet och dokumentera genomfört underhåll på komponenter och system i flygplan. Denna kunskap erhåller flygteknikern både i grundutbildning och efterföljande utbildning på flygplanstyper (typutbildning). Utbildning av flygtekniker och piloter sker idag på olika typer av flygplan. Då utbildningen till flygtekniker är beroende av att denna sker på flygplanstyper vilka utbildningen syftar att ge behörigheter till blir det svårt att uppnå eftersökta samordningsvinster. 4

5 Vi är dessutom tveksamma till utrednings slutsats att det är viktigt att pilotutbildningen genomförs på en flygplats med omfattande kommersiell trafik. Vid utbildning av piloter torde det vara lämpligare att genomföra utbildningen utanför luftområden med många flygoperationer/stor kommersiell trafik. Tillgången till luftrummet är begränsat vid de större flygplatserna. Utbildning i denna typ av luftrum torde kunna uppnås igenom delvis förläggning inte hel förläggning av utbildningen. Vi konstaterar att utredaren haft ett särskilt uppdrag att föreslå en lösning av flygutbildningarna. Vidare konstaterar kommunen att utredaren lämnat ett förslag till lösning av pilotutbildningen medan helt utelämnat förslag för flygteknikerutbildningarna Kapitel 12 Kostnader Utredaren förordar att merkostnaden för Yrkeshögskolan finansieras genom att antalet utbildningsplatser inom Yrkeshögskolan minskas med 500 platser. Vi framhåller att vid bedömning av vilka dessa platser skall vara måste arbetsmarknadens behov av utbildning och utbildningens relevans vara avgörande. Vi stödjer kraftfullt utredarens framförda förslag att bidrag till utbildningen skall baseras på utbildningens faktiska kostnader. Därmed bör schabloniserade bidrag eller genomsnittliga bidrag inte användas vid Yrkeshögskolemyndighetens beslut om bidrag till Yrkeshögskoleutbildning. Detta är särskilt viktigt för utbildningar såsom flygutbildningarna vilka är kostsamma och vilka kräver långsiktiga överväganden vid beslut om finansiering om kvaliteten i utbildningen inte ska äventyras. Vi konstaterar med tillfredsställelse att yrkeshögskolan successivt tillförs medel med början år Med vänlig hälsning Svenska Flygföretagens Riksförbund SFR Per Töörn Förbundsdirektör 5