Redovisning skolenkät och arbete vid föräldraråd på skolorna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning skolenkät och arbete vid föräldraråd på skolorna."

Transkript

1 Redovisning skolenkät och arbete vid föräldraråd på skolorna

2

3 et här är en redovisning av de svar som kommit in dels vid föräldramöten med igerbergets skolas föräldrar och dels via den enkät som gått ut till samtliga föräldrar på rsas skolor. Föräldrarna fick svara på frågorna: Vad är du orolig och rädd för ska hända i skolan i höst? Är det något som inte fungerar eller du tror inte kommer att fungera? och Vad skulle behöva hända för att du inte ska behöva vara orolig och rädd till hösten? Svaren kommer att följa med i det fortsatta skolutvecklingsarbetet och frågeställningarna som kommer upp kommer också att besvaras.

4 Sammanfattning av frågan Vad är du orolig och rädd för ska hända i skolan i höst? Är det något som inte fungerar eller du tror inte kommer att fungera? Inte oväntat handlar mycket av oron om att de barn som har särskilda behov inte ska få de stöd och resurser de behöver. e som har stöd är rädda att mista det. et finns också oro över att det ska gå ut över barn som det går bra för, att de inte ska få uppmärksamhet. ompetensförsörjningsfrågan är ett annat stort orosmoment. Hur får vi kompetent och kunnig personal? Hur behåller vi dom som fungerar bra? Hur ska dom som blir kvar orka med en eventuellt ökad arbetsbelastning. Ledarskapsfrågan lyfts också upp som ett orosmoment. En allmän brist på resurser i skolan upplevs av många liksom bristen på en långsiktig planering för att skapa en tryggare situation. etta i sin tur leder ofta till oro för att eleverna inte ska uppnå kunskapsmålen.

5 Skolenkät Fråga 1 Vad är du orolig och rädd för ska hända i skolan i hösten? Är det något som inte fungerar eller som du tror inte kommer att fungera? Vi känner oro för att skolan ska försämras pga att vi förlorat vår rektor och det blir svårt att ersätta honom. Vi har skrutit om att vi har en mycket bra skola, men nu känns det osäkert. Lärarna mår dåligt, de kanske tvingas sluta fast de inte vill. Vi känner oss otrygga i att det inte finns en plan och att vi inte ska lyckas hitta en kompetent rektor. et är väl uppenbart att det inte fungerar när ni sänder ut ett formulär som detta?! Jag är rädd för att kompetenta pedagoger som arbetar i rsa kommer att fly fältet. Att de inte vågar utnyttja sina åsikter av rädsla för att bli omplacerade. Att ni inte hittar en riktig rektor att rekrytera till erget/igerberget. Jag tycker inte rektorn på erget ska vara där så lite. Att ni måste se till att lärarna på skolorna följer sammalinje oavsettt vad dom personligen tycker om saker och ting. Tror många kör egna race. Få lärare att klä sig proprare. En del går i linne och tajta skidbyxor. lä sig med lite stil. Vi är rädda för att skolan kommer helt eller delvis sluta fungera om nedskärningen på lärare blir verklighet. Enligt de uppgifter vi har så behövs alla lärarna för att verksamheten ska fungera bra och har så gjort vad vi vet. Jag är rädd för att du inte kommer att kunna lösa ekvationen. Att på ena sidan ha kravet om en budget i balans och på andra sidan ha lugna föräldrar. Nedskärningar av extra resurser till barn med särskilda behov. et skulle påverka både dessa barn och andra elever negativt och ge en sämre undersvisnings- och inlärningsnivå. Alla barn skulle lära sig sämre. Redan i dagsläget är skolan under all kritik, för stora klasser och för lite personal. m det ska bli ännu sämre så är det lika bra att slå ihop med Mora kommun om inte rsa kommun klarar av att sköta sina åtaganden enligt skollagen. Jag/vi är mycket oroliga inte bara inför hösten utan för framtiden i skolan. När det inte finns pengar, det är det enda man får höra hela tiden. essa barn som inte klarar av det normala studietakterna, det finns ingen hjälp för dessa barn. Satsar vi inte på barnen i skolan nu, med resurser på de som behöver, så får ju samhället betala det senare. at har malts och tuggats om samma saker i många år nu. et måste vara otroligt jobbigt och oroligt, inte bara för barnen utan för all dess personal som sägs upp, flyttas runt som pusselbitar. nödig psykisk stress och press. et går bra för mitt barn. så jag är inte orolig för egen del. m ni ska förbättra ekonomin och kunna ge stöd till de som behöver måste man nog slå ihop och göra större klasser. Jag tror det är för dyrt att ha fler olika skolor i en liten ort som rsa En självklarhet är väl att skolan blir sämre och att allt fler elver blir utan den hjälp den behöver. Lärarna får givetvis också en tuffare situation. trolig sorgligt att skolan hamnat i den här situationen. Hoppas att i fortsättningen alla ev ombyggnationer/flytter tänks över både en och två gånger. et sunda förnuftet!! m dessa resurser till de barn som behöver tas bort, hur blir då arbetsron att lära och ta in kunskaper för ALLA elever i rsas kommun? Svar: Inte bra! Vi föräldrar vet att det inte kommer att fungera om stöd till vissa elever försvinner. Jag är orolig att mina barn inte får arbetsro i skolan och kommer hem med oro och huvudvärk efter skoldagen. Mest rädd är jag att det forsätter med privatiseringar, vinster i välfärden mm. Visst är rutavdrag bra (har själv) men jag skulle hellre betala fullt för det om skatteavdraget gick till skolan istället. Som det är nu fungerar det ju inte om ett barn behöver extra hjälplärare i skolan. Finns för dåligt med pengar och då ska man hör och häpna betala företag för att få läxhjälp med rutavdrag!! troligt hur samhället blivit. 4-5

6 Jag är väldigt oroad över att det dåliga bemötandet från rektor ska fortsätta. Hen lyssnar inte på mitt barns behov och det har lett till att han knappt vill till skolan längre, utanförskap och självkänslan efter skolans behandling är nära noll. Att resurser dras in och att elever som behöver stöd inte har någon chans att kunna nå målen. Ännu mer arbete läggs på lärarna så att de inte hinner med elever med läs- och skrivsvårigheter. Som förälder - att mitt barn inte kommer att mötas på dess nivå och få tillgång till den hjälp som behövs för individuell måluppfyllelse och utveckling. Att fler kompetenta lärare försvinner samt bristen på tydlighet och ansvarstagande i ledningsfrågor. rsa skolors samlade förmåga att fånga upp, stötta och utveckla de duktiga eleverna. Just nu sätta bara (missriktade) åtgärder in hos några få av dem som behöver hjälp för att över huvud taget tillgodogöra sig en del av skolverksamheten. Jag är orolig för att mitt barn inte kommer att få rätt förutsättningar för sitt lärande. Jag ifrågasätter också pedagogernas och skolpersonalens kompetens vad det gäller barn med särskilda behov. Jag har varit med om och upplevt situationer där man agerat helt tokigt. arn som är i behov av extra hjälp måste få det. Alla elever måste bli sedda och undervisningen individanpassas för att det ska fungera behövs det ordentligt med personal och samarbete mellan elev, hem och skola. Min rädsla inför hösten är att min son inte ska få den hjälp han behöver, eftersom han är i behov av särskilt stöd. Han har nu en egen assistent som fungerar jättebra. Att sätta honom i en grupp eller klass med andra barn med särskilda behov är min stora fasa. Han ska gå i en vanlig klass med sina kamrater och vara en av dom, men med stöd av assistent. Jag är orolig för att de barn som behöver extra stöd och hjälp inte får det som de har laglig rätt att få. et drabbar alla: självklart barnet själv, för dålig självkänsla av att han/hon inte klarar det som förväntas. Läraren som vill ge alla barn det de behöver blir frustrerad eftersom inte resurser finns. Följden av detta bli att läraren blir sjukskriven. e andra barnen får inte heller den stimulans de behöver. Man är orolig och rädd vad som komma skall då man inte har blivit presenterad en långsiktig konkret plan för skolan i rsa. et enda UN har presenterat är att det ska sparas pengar. Inte hur-varför - inga planer alls tycks det. et som inte fungerar så bra i skolan är att (i hela landet) sen skollagen ändrades och inkluderingen från särskolan började så har inte budget eller kunskap följt med. Jag är orolig för att de elever som behöver extra stöd inte ska få vad det behöver. et kommer att innebära att lärare behöver hjälpa eleverna som förlorar sin assisten mycket mer än de gör nu när elevassistenten finns. Läraren kommer att få mindre tid att hjälpa resten av klassen. Varje elev får mindre tid av läraren, och lärarens arbetsbörda ökar rejält. Jag är orolig för att lärarna inte orkar. et kommer att bli orimligt för både elever och lärare. ro att bra lärare går och det blir svårt att hitta bra och kompetenta lärare. ro över att ändring till det bättre uteblir. ro att barnen inte når kunskapsmålen. ro att barnen inte får med sig den kunskapen som behövs för att klara ev vidareutbilcning. ro över att barnens olika utvecklingsförmågor inte kan bemötas. Att minskade resurser gör att elever med rätt till stöd och med behov av extra hjälp inte kommer att få detta. et är redan idag svårt att få hjälp till barn med behov av stöd. Att ett så litet antal personer ska räcka till så många verkar omöjligt. ch då känns det som barn i gråzonen blir helt utan i höst med dåliga resultat/betyg som följd.

7 et är för stora klasser. Vi har en dotter i åk 2 och de är 27 st i klassen. Jag har själv varit med mångag gånger, efter att jag följt min dotter på pianolektion. et har räckt med en halvtimme i slutet av dan för att börja funder: Hur kan nån hinna lära sig nåt i den här stimmiga miljön. et är helt enkelt för få lärare till antalet elever och de som är stökiga tar över helt. et säger väl allt när en ledsen dotter vill byta skola, hon som är orolig för varje förändring annars, på grund av att det är för livat i klassen. Ett par har redan lämnat klassen på grund av det. Ge dom som behöver extra hjälp/stöd. Arbetsron i klassrummet fungerar stundtals inte och vi är oroliga över att eleverna inte tillgodogör sig undervisningen på grund utav detta och därmed inte når kunskapsmålen i resp. ämne. Vi är också oroliga över att lärarna inte orkar med sin rådande arbetssituation. Vi är rädda för att de barn som har behov av vuxet hjälpjag inte får det till hösten. et påverkar miljön på skolan för alla elever. Lärare som det ställs orimliga krav på. et vuxna stödet på skolan för alla barn minskar, skapar en miljö som är mer otrygg och oberäknelig. e duktiga lärarna som lätt får nya jobb slutar på grund av den höga arbetsbelastningen. När vi fått kännedom om att inga assistenter ska finna i klasserna är jag mycket orolig över att minabarn inte kommer att få den hälp de har rätt till. Jag är rädd att duktiga elever inte får den utbildning de har rätt till när lärarna har fullt upp med att få ordning på stökiga elever. Att det inte kommer finnas tillräckligt med vuxna i skolan. Att barn med särskilda behov får mindre stöd. Att barn med läs och skrivsvårigheter inte får extra hjälp. Att på grund av detta orkar inte lärarna = sjukskrivningar etc. et går rykten om att alla extraresurser i skolan ska tas bort. lir det så kommer det att bli kaos i klassrummet. et finns flera barn i våra barns klasser som behöver/kräver VÄLIGT mycket tid och uppmärksamhet för att enbart sitta på sin plats. Är rädd för att det inte kommer att bli någon arbetsro. essutom kommer nog tyvärr en del lärare försvinna från rsa. Att resurserna försvinner och då får lärarna mindre tid för eleverna och speciellt dom som har det svårt i skolan. Att resurserna ska tas bort i klassen. Hur ska klassen då få arbetsro = uppfylla läroplanen. Att extra resursfröknar försvinner från klasser där det finns barn med behov av en extra lärare (assistenter). etta skull edrabba de barn som annars kan koncentrera sig. Jag är såå otroligt orolig. Varken föräldrar barn eller lärare känner sig trygga. Alla barn måste få hjälp och stöd. Många barn mår dåligt. Hjälp dem. Resurser och assistenter behöv nu. Vi vill ej behöva flytta från rsa för att känna trygghet i skolan. Sluta att förstöra för våran framtid = barnen nu. Skärpning.

8 Hade varit mycket lugnare om man visste att det fanns personal som tillgodoser varje barns behov. Specialpedagoger behövs i skolan. Jag är orolig för mitt barn som går i 5:an att han inte ska klara målen i svenska. etta har jag varit orolig för sedan klass 1. Har hört på utvecklingssamtal att man TRR att han ska klara målen. Han har läst långsamt och stavat och skrivit dåligt hela tiden. Men inget har gjorts för att ta reda på vad som är problemet. lev godkänd hela tiden. I klass 4 började han med Pilen men ingen utredning förrän i höstas när jag tyckte att det räckte. Nästa läsår ska han få betyg. Jag vill att mitt barn ska ha samma chans som andra. et gjordes en utredning i nov/dec Han hade läs och skrivsvårigheter. Remiss skickad till logoped. Väntetid 12 månader. å har han redan fått sina första betyg. Väldigt dåligt. enna utredning skulle ha gjorts redan i klass 1. Han skulle då ha fått hjälp. Går på Pilen och skrivarverkstad men ingen speciell åtgärd vad jag vet. Har nu med mina sparpengar bekostat utredning hos Pelle Lindblå i orlänge för ca 6500:- har då fått uppgifter vi ska göra 5 dagar i veckan. ataprogram installerat på datone. Varje återbesök kostar 700:- framöver. I priset ingår utredning, tester, dataprogram, skrivpenna, hörlurar och skrivplatta. an tycka att det är tragiskt att man ska bekosta detta själv när när detta skulle ha gjorts för flera år sedan av skolan. Hoppas han får godkänt i svenska efter allt detta. Jag hoppas att min imvestering i mitt barn ger utdelning. Att det saknas en långsiktig planering för att höja studieresultat, studiemotivation F-9. Att få skolan att blomma i full potential (elever, lärare och annan personal i skolan) Att klasserna är för stökiga så att inte läraren kan förmedla kunskaper på lektionerna utan måste tysta, medla, avbryta på bekostnad av alla elevers kunskapsintag, motivation mm. Vi har turen att ha en klass där eleverna inte behöver extra stöd. et är få elever med invandrarbakgrund och de hänger med i undervisningen. Vårt barn har inte några svårigheter. m de omständigheterna kvarstår känner jag inten oro för vårt barns skolgång. äremot funderar vi över hur situationen som lärare är och hur det känner för att gå till sitt jobb. Mycket kritik från alla håll. Massor att göra utöver undervisningen och lite arbetsro. Samma sits för rektorn som ska vara pedagogiska ledaren, men som dukar under på grund av arbetsbördan. Likaså för en arbetstyngd skolchef. et känns oroande. Vårt barn trivs på fritids, men det är många barn, obefintlig budget och svårt att bedriva en bra verksamhet. (Skolgården är bedrövlig, även om det inte hör till frågan. Vi har barn som ska upp i förskoleklass till hösent och vi önskar inte tillbaka tjänstledig personal. ir oroad över att det är så få personer som sitter i UN. Att kommunen tappar ännu fler duktiga och kompetenta pedagoger. Att klasserna blir för stora. Att personal flyttas och byts under terminen = oro, brist på kontinuitet. Att kommunen inte ser långsiktigt och satsas på fortbildning. För att vi ska kunna gå framåt i skolans värld med alla det innefattar. Elever, lärare, rektorer, föräldrar m fl. så anser jag att ledningen bör visa en förståelse för hur allas arbetssituation ser ut och också väga in dessa gentemot de riktlinjer som finns från skolverket och lagen. Genom att skaffa sig denna förståelse får man en bättre relation till sina arbetstagare och en möjlighet att vara det stöd som en chef ska vara. Man kan aldrig få ett bra samarbete mot ett gemensamt mål (en förbättrad skola) om man distanserar sig till medarbetarna (rektorer, lärare. elever m fl) essutom krävs en öppenhet för att skapa förtroende för befolkningen i kommunen allmänt sätt. Att dölja olika händelser som beslut mm gör att förtroende försvinner. Hur ska föräldrar, innevånare i rsa kunna känna att de är delaktiga i och få någon chans att hjälpa till att förbättra skolan när de flesta beslut tas över huvudet på alla utom UN och kommunledningen? e de anställda tid och visa att deras tanka betyder något. Alla vill ju att skolan ska bli bättre, så bjud in alla till det och visa att deras tankar har betydelse och kör inte över dem med tysta beslut sen. Förskoleklass behöver ha verksamhet på måndagar. m personalen behöver planerings-tid kan det vara on-to-fre. Men måndagar är viktiga för att starta skolveckan och vänja sig vid strukturen efter den lösa helgen. Jag har ett barn som inte mår bra av för mycket fritids. et bekymrar mig att det är många barn i små lokaler.

9 Att det ska bli för högljutt och stökigt i klassen om de barnen som behöver det inte får stöd. Att vå son som har lätt för sig i skolan inte får de utmaningar som behövs för att lära sig nya saker och för att trivas i skolan och att bara de barnen får hjälp och stöd som ligger under genomsnittet. Att lärarna bli mindre engagerade då deras arbetsbelastning ökar. Tydlig information till elever och föräldrar när det gäller planering, läxor och prov. Man får bra info via veckobrev t o m åk 6, sen förlorar man som föräldrar kollen över hur det går för ens barn och vad som förväntas av dem. etta måste förbättras. Har inte fungerat med Fronter. rist på lärare med behörighet i de ämnen de undervisar i. Saknar redan idag och vikarierande lärare är ungdomar som saknar både behörighet och erfarenhet vilket medför att dessa lektoner blir helt bortkastade. et borde vara positivt med fler yngre i skolan, men då måste de fått vara med innan. Inte ex går från cafeterian till att fylla ut frånvarande lärares plats på lektionen. et våra barn inte får med sig från högstadiet går ej att reparera i efterhand. Jag är rädd att inte alla barn får sina behov tillgodosedda, dels på grund av bristande kompetens, dels tidsbrist pga för få pedagoger, dels för att det inte finns ekonomiska resurser. Rädd att barn inte får det stöd de har rätt till för en likvärdig skola. Rädd att bli utan stöd om skolans/kommunens lösning inte passar. lir brist på kompetenta lärare, inte råd med vikarier Jag är allvarligt oroad för hur det ska bli för dom barn som har olika funktionshinder som behöver mycket extra stöd och en lugn och harmonisk miljö att jobba i. ommer deras behov att tillgodses nu när det sparkas pedagoger och lärare både till höger och vänster. Jag tror inte det. Jag är inte särskilt orolig alls. Litar på att politiker och tjänstemän gör vad som krävs för att alla rsas barn ska få en bra utbildning. Hoppas att informationen om vad som händer och sker når alla i god tid och att beslut som ska fattas, fattas med så god framförhållning som möjligt. Är dock ordentligt bekymrad över vem som biir lärare i F-klassen på yrkbyn, men det är ju en liten anna kategori av fråga. Nej. Tror/vill tro att vi är på väg att köra ett tåg i rätt riktning. Vi är inte oroliga eller rädda! Vårt barn trivs bra på rsaskolan och det verkar fungera bra. Jag är inte rädd eller orolig för någonting. Jag har fullt förtroende för dig och den process du har inlett för att få en bättre och effektivare skoa. Jag har sett hur verksamheten i rsas skolor vanskötts under många år. Ledarskapet har brustit på alla nivåer och jag är glad att ni vågar ta itu med saken. Nu är det några år sen jag hade barn i rsaskolan (2012) Jag var ofta och hälsade på eftersom sonen var lite stökig. Han var aldrig stökig när jag var där, däremot många andra som i princip inte gjorde någonting på lektionerna. et jag saknade då var lärare med tydligt ledarskap som inspirerar barnen till att vilja lära sig. Jag tyckte det mest var måsten och hot mm. Men snälla Anna jörk, detta är väl ändå ditt jobb. Förmodar att du får en skaplig lön och i dinga åtaganden borde frågor som ovanstående finnas för att du och dina medhjälpar ska se till att lösa dem. Jag vet ingenting om budget i balans men lär mig gärna om du betalar mig. ort sagt: Gör ditt jobb eller byt. Alla får ju inte ens den hjälp de behöver så jag är redan orolig. ommenen måste satsa på läs och skriv för att vända den tråkiga spiralen. Inte orolig till hösten, men äver hu mina barns skolgång ska utvecklas i framtiden.

10 Jag tror att det kommer att bli bra att börja rsaskolan till hösten. En viss oro dock kring S lärarnas sätt att hantera kontakten med hemmet. Tidigare erfarenhet har visat att det är ofta som frånvaro inte följs upp eller rapporteras. Även elevens prestationer i relation till målen har inte följts upp eller rapporterats på ett bra sätt. En viss oro även kring den förändring som kan bli mellan åk 6 och åk 7. Jag har upplevt att eleven tappar lusten att gå till skolan och att man inte tycker att lektionerna är motiverande och inspirerande. et är viktigt att lärarna ser eleverna och att eleverna känner sig sedda. Man får inte se eleverna som något som är jobbigt eller belastande, utan som huvuduppgiften i sitt arbete. Att inga barn ska utsättas för mobbing. Att inte eldsjälar till pedagoger slutar på grund av dåligt/icke fungerande ledning. Att det ska finnas även till barnen som behöver extra hjälp i skolan. Men mindre vuxna/pedagoger i skolan så snappas inte allt upp. Allt är bra Att skolan i rsa inte ska ha de resurser som behövs. M det är så att behovet är större i rsa på grund av ovanligt många sociala problem och många diagnoser (barn med diagnoser) så är det ju inte rätt att skära ner till en kostnad som är genomsnittlig för kommuner som inte är jämförbara. Jämför inte äpplen och päron. Att pedagogerna ska tappa sugen på grund av för svag delaktighet. Att förändringsprocessen inte når ända up till lärare, förskollärare, fritidsledare, måltidspersonal etc. ombinationen aggresiva anhöriga och bortförklarande skolledning enna ständiga mobbningen i klassrummet, skolgården och vid bussen. Att barnen inte får den hjälp de behöver i skolan. Hjälplärare som är utbildade och rakt på sak. et daltas för mycket. arn har ingen respekt för skolan

11 Sammanfattning av frågan: Vad skulle behöva hända för att du inte ska behöva vara orolig och rädd till hösten? Arbetsro och trygghet är det som efterlyses mest. För att få det krävs kompetent personal och kanske framförallt ett kompetent ledarskap på alla nivåer. Informationen och kommunikationen framhävs. liksom de långsiktiga planerna som efterlystes i förra frågan. Mer resurser till skolan kommer upp även här, men också synpunkter som att tagna beslut ska följas av alla.

12 Fråga 2 Vad skulle behöva hända för att du inte ska behöva vara orolig och rädd till hösten? Att vi får en ny regering som ser till allas behov i samhället. Inte skattesänkningar och skattemedel som går till privara företag istället för skola och sjukvård mm. Grupper som ställe smot grupper är aldrig bra heller. Sjuka arbetslösa är väl mest utsatta idag. Jag är inte trygg med något i detta nya samhället. et behövs nog mycket förändringar med mindre barngrupper, mer hjälp till barn som behöver det mm. mfördela mer pengar till skolan. et skulle verkligen behövas. Att eleverna i skolorna får arbetsro och en trygg skoldag med bra lärare, trygga vuxna i skolan. et var ju detta vi föräldrar och äv en andra befarade med utbyggnad av ergetskolan, men så skulle det inte bli. Så mycket resurser skulle frigöras. Var är dom nu? Fina skolbyggnader hjälper inte, men det lyssnade inte rsas politiker på. Hur gör vi nu? Tycker politikerna att det blev bra nu när dom inte lyssnade på oss föräldrar? Lägg pengarna på skolan och tänk efter vad som verkligen är viktigast i denna kommun. Finns inte bra skola, vem vill då bo kvar i rsa kommun helt enkelt? Ta inte bort resurserna som finns idag - det ska hända för att inte jag ska känna oro inför hösten skolstart. et enda som skulle ändra denna otrevliga situation som skolan i rsa befinner sig i är att pengar skjuts till från någon annan av kommunens potter. Att rektorer och lärare accepterar tagna beslut. et finns resurser för de som behöver extra stöd. Att föräldrarna inser att vi har stor påverkan på våra barns studieresultat. Att man vänder och vrider på alla möjlighetet att få budget i balans. Att skolorna inte har något revirtänkande utan att alla drar åt samma håll. arnen måste komma först, inte egen prestige eller bekvämlighet. Att skolan blir statlig omgående. Enda lösningen. et tjänar hela Sverige barn. Glada barn som får hjälp och känner sig nöjda. Personal som känner sig trygg och vet att de får jobba kvar och att de får de verktyg de behöver. Mindre sjukskrivningar! e måste höja skolbudgeten till en rimlig nivå och spara på något mindre viktigt inom kommunen. Jag kan inte förstå hur de har tänkt sig att det ska funka i framtiden. När dessa barn som går i skolan nu och får en sådan dålig start i livet ska ut i arbetslivet och ska börja generera skattepengar till kommunen. M de inte kommer att kunna få något jobb på grund av att de har för dålig utbildning. Hur har de tänkt att de ska kunna driva runte en kommun full med bidragstagare när de inte få något jobb. Man undrar hur politikerna tänker om deras förstånd inte sträcker sig längre än till nästa mandatperiod fortsätter det så här så är det dömt att misslyckas. mfördelning av kommunens resurser och/eller höjning av kommunalskatten. Se till att svaga elever får den hjälp de behöver. et blir betydligt dyrare i längden om de hamnar snett i samhället. Chefsbefattningar borde innehas av någon med kompetens från skolvärlden. 4-3 Att du lyckas lösa ekvationen Vi tycker att Tord, före detta rektorn, ska återanställas. Han verkar vara en kompetent ledare. MEN framförallt han han jobbar för barnens bästa, inte kommunens. är av att han blev obekväm? Självklart ska man försöka hålla sig till budget, men skollagen måste också följas. et kommer att bli svårt. Någon måste offras. ommer det att bli barnen? Tycker ni ska lägga ner Lillåns förskola. Lämna tillbaka lokalerna till åldrande befolkning. PersonaLen/barnen på Lillåns förskola kan komma till rantudden. Låna ut till Grindens förskola mm. (Snart går de flesta där i pension.) Låt inte den som skriker högst få alltid bestämma. Låt alla snart få känna arbetsro och glädje att gå till jobbet, även framtidstro för lilla rsa. Lycka till! yte av skolchef. En framtidstro hos våra lärare. et enda ni gör är att köra över dom och bedriva svågerpolitik. et är riktigt skrattretande hur låg nivå UN i rsa håller. Våra barn är inga försökskaniner. Anställ kompetent folk som har erfarenhet.

13 Vi behöver en ny kompetent rektor som utgår från barnen och har rätt att följa skollagen så att det blir stabilitet. Lugnt och tryggt igen. rsa behöver en kompetent ledning i kommunen som kan presentera planer för goda resultat och stöd och hjälp till alla barn. Vi kan inte ha bara en pedagog per klass. Vi behöver resurspersoner + specialpedagoger. Mer pengar till skolan så att vi inte behöver minska på antalet resurser. m ni inte lyckas ändra trenden i rsas skolor planerar vi nog att lämna kommunen framöver. et här är inte hållbart och våra barn behöver en bra och kvalitativ skola. Som rsaskolan ser ut idag kan vi nog inte bo kvar. m det sker försämringar på igerberget utifrån de beslut ni tagit nu får nog flytten ske tidigare. Vi som kan lämna kommunen kanske kommer att göra det. Jag tror inte vi är ensamma. Tyvärr är det de med högst möjlighet utbildning och stora möjligheter till jobb som lämnar, vilket är jättetråkigt och negativt för rsa kommuns ekonomi. Vi vill bo kvar, men skolan är så pass viktig att det är den som slutligen avgör om vi kan stanna. Nu är UN i rejält blåsväder, ta tillfället i akt och ta till er kritiken och åtgärda problemen innan det är för sent. Var modig och erkänn det som inte fungerar. Lär er av misstagen. Planera långsiktigt och genomtänkt. Nytt tänkande i hela kommunen. Satsa pengarna på skolan, barnen, ungdomarna, inte på dom som förstör samhället i rsa. ygger vägar för miljoner som ingen vet hur dom ska köra i. ch bygga väg genom och förbi kulturhuset, vad är det för miljötänk? Mer stöd för läxor. Min son har inte motivation att göra dom hemma. lir bara konflikter. Har gått Concept, en jättebra utbildning. Ångrar inte att jag gick den, blivit lugnare i konflikterna, men det blir inte mer läxor gjorda. Han trivs på rsaskolan och tycker det fungerar bra, men mer stöd och hjälplärare behövs. Min dotter går på yrkbyn. Hon trivs och det går bra för henne. änner mig inte orolig för henne och det är guld värt att dom har Marina Laggar i klassen också. Mer pengat till skola ungdomer och inte glömma våra äldre. PS. Min son skrev på Facebook till Marie lsson, vårat kommunalråd, med en önskan att rsa kommun kunde bygga en inomhushall med konstgräs att spela fotboll i som orlänge har. Fick till svar: et finns inga pengar! Jag jobbar själv inom vården, börjar bli så trött att ständigt få höra et finns inga pengar. ram på er. Långsiktig plan- snabb men välgrundad - för studieresultat-motivation. Se gärna bif. är elever från de som riskerar underkänt blir de som vill höja betygen för utrymme. Fler pedagoger i klassen, inte fler små grupper. Öppenhet och villighet från lärarna att släppa in fler. irekt dialog med föräldrar vars barn inte fungerar i skolan. Jag önskar att det finns tillräckligt med personal i skolan som kan hjälpa alla elever. e som har svårt måste få hjälp i tid. et ska finnas specialpedagoger i skolan. Investera i barnen för deras framtid och kommunens framtid. Tillräckligt med lärare! et går inta att minska på tjänsterna när det redan känns som att det är för få lärare ehåll befintliga resurser. Som nu fungerar det bra. Att få påskrivet på papper att mitt barn i rsaskolan ska få ha kvar sin assistent.

14 Jag tänker inte så mycket om hösten. Jag tänker desto mer på de närmaste åren i skolan. Min önskan är att långsiktiga beslut tas för att få en lugn och trygg skola med glada barn. örja inte med en massa projekt som man inte följer upp. et är att starta i fel ände. Tänk ett hus med stadig och stabil botten som alltid står kvar trots stormar som kommer och går. Taket kan bitvis bytas ut, men grunden finns alltid. Grunden är skollagar/regler, en god kommunikation, väl förankrade beslut, långsiktig planering och mål, rätt pedagogik och metod. Just nu upplever jag att ni börjar riva och bygga taket istället för att bygga en stabil plattform i för skolan. Visst är det bra att föräldrar bjuds in för delaktighet och råd, men det håller inte. Jag kan inte på något sätt yttra mig över pedagogiken i skolan, för jag saknar kompetens och förankring i skolan. Jag kan inte heller yttra mig om besparingar eller kostnader av samma orsak som ovan. Föräldrar bygger ingen botten eller plattform. et måste ni utifrån kunskaper och lagar besluta om. Läs på, analysera, välj metod med omsorg, kommunicera och bredda och förankra besluten. å känner jag ingen oro för skolan. Att det finns rätt lärare för rätt ämne. Att det finns resurser att hjälpa dom elever som behöver extra stöd. (En resurs till varje barn menar jag inte. Men kanske jobba mer i lilla gruppen med dom barnen som kräver) Arbetsro för studiemotiverade elever. Skolan måste få kosta pengar=vår framtid. et året röda skolan las ner var vi där med plakat och protesterade. Vår fråga då var hur ska det finnas några pengar till lärare/resurser när det kostar så mycket att bygga en ny skola. Svaret var då att det skulle frigöras så mycket resurser i och med bygget av ergetskolan. Jag hoppas verkligen att ni lyssnar denna gång på oss ang våran oro kring våra barns skolgång. Förra gången fick vi tyvärr rätt. Hoppas det går bättre denna gång. Att man vet att du/ni som bestämmer förstår att man inte kan varsla flera duktiga personer som verkar inom skolan. e kanske inte är utbildade pedagoger, men många är mer pedagoger än de som är det på papperet. Sedan har vi en grupp barn från förskoleklass och uppåt som antingen har egen assisten eller går i liten grupp. et är barn som finns i skolan men som gör väldigt lite skolarbete eller inget alls. essa barn är ju de svåraste. Så mitt förslag är att man måste använda specialpedagogerna på ett annat vis. Tycker att de ska arbeta med dessa grupper hela tiden. Alltså arbeta som en lärare, inte som nu, komma till skolorna ibland och ge råd till en uppgiven lärare och assisten. Tycker också att man ska utvärdera små grupper och elever med assistens oftare. Får eleverna något skolarbete gjort eller är de bara i skolan med en - två vuxna runt sig hela tiden? Vad gör man då? Vem tar ansvaret? m det är så tycker jag att det är slöser med resurser. Resurserna ska vara till de elver som vill lära sig. Vi kommer aldrig att höja resultaten i våra skolor om vi inte satsar på de elever som vill lära! Att det finns en lika och rättvis plan i alla rsas skolor hur man hjälper dessa barn med svårigheter att lyckas i skolan. Att det finns resurser så att alla barn får rätt att utvecklas där de är. Två vuxna personer/lärare i varje klas svore ett bra alternativ. å kan man jobba i team om hur man gör i situationer man inte fixar själv i klassen. Låta lärare få veta i tid hur det kommer att se ut i höst. Låt lärarna vara med i diskussioner om hur de vill ha det. Rektorer som tar sitt pedagogiska ledningsansvar. ompetenta lärare som får känna stöd, motivation och glädje till sitt yrke. Tillräckligt med vuxna i skolorna som stöttar eleverna i sin utveckling - psykiskt - socialt och pedagogiskt. Att skollokaler renoveras, underhålls och görs tilltalande och trygga för barnen, t ex toaletterna. (Stor arbetsplats för våra barn. orde åtminstone vara likvärdigt som för vuxnas arbetsplatser)

15 Att resurserna styrs till de klasser där de stora behoven finns! I dagsläget ser det ut så här; Nästan halva tiden är läraren själv med 27 st åk 2 elever. lassen är väldigt spretig med nyanlända elever, elever med np-problematik, läs- och skrivproblematik och högpresterande elever. et känns som en omöjlig ekvation. Vi anser bestämt att en genomgång av samtliga klasser görs, för att se på klassrumssituation/klimat, studieresultat och enskilda elevers behov. Utifrån en sån sammanställning kan man sedan styra resurserna dit de behövs. Fler lärare, ta bort de stökiga (eleverna), ge dessa extra hjälp så att även dessa får lära sig nåt. Nu dominerar de klassen och de övriga har svårt att lära sig det som ska läras ut. Just när jag skriver det här har dottern bara för någon timme sedan berättat att läraren blev så arg på dom som stimmade och läraren skrek så att dottern fick ont i örat. Ge specialhjälp till som som inte vill/orkar/kan så att de som vill lära sig får chansen till det. Fler pedagoger och fler resurstimmar så att alla får stöd, inte bara barn med diagnos. Att man också anställer en kompetent och trevlig rektor snarast, för som det är nu riskerar man att tappa ännu fler pedagoger och nuvarande rektor inger ju inte mig som förälder något förtroende eller positiv bild. Så jag hoppas rektryteringen går fort, men också är genomtänkt. Planering på ett genomtänkt och långsiktigt sätt. elaktighet av skolpersonal i planeringen och andra relevanta processer. Följa regler: Skollag, skolverkets rekomendationer, skolinspektionens råd, SPSR tips. Samverkansavtal. Arbeta fullt ut med alla dela i olika verksamhetsaktiviteter. Administration och praktiskt arbete ska anknyta till varandra på ett tydligt sätt. Samverkansforum med föräldrar. ommentar: Piteå blev årets skola På Piteå kommuns hemsida finns det en del intressant att läsa om kring skolan. Hemsidans struktur är bra. e elever som behöver extra stöd ska få det. Lärarnas arbetsbörda måste minska så att de orkar och kan lägga sin tid och energi på undervisningen. Välplanerad undervisning krävs för att höja elevernas resultat. En långsiktigt plan för skolan behövs, inte akutlösningar hela tiden. estäm en väg grundad på forskning och beprövad erfarenhet och följ den. Hoppa inte på allt nytt som kommer. Höj lärarnas lönser så att de vill stanna kvar. Anställ någon som är ute med eleverna på rasterna istället för lärarna. å kan lärarna lägga den tiden på undervisningen istället och elevernas resultat kan höjas. et finns många arbetslösa. Presentera en långsiktig plan med nedskärning i etapper. Ett mål med skolor i åldersgruppen åk 1-3, åk 3-6- åk Handlingsplan gällande kompetensuveckling. Löfte om utbildning till lärare och övrig personal. Löfte om att man vill barnen och rsas väl. et är lärarna som bäst ser vilka resurser som behövs. ra inte in på lärarna. e barn som är i behov av extra stöd måste få det. Hur har andra skolor lyckats vända underskott till en budget i balans. Att jag får klartecken redan nu att han kommer få den hjälp han behöver i form av särskilt stöd. ch med det menar jag att han ska få behålla sin assistent som han nu haft i två år och som det fungerar jättebra med. Jag/vi tror att skolan skulle bli bättre om den var statlig Skapa en bra lärmiljö för alla elever. Sätt in de resurser som behövs både personligt stöd och it-stöd (datorer) 2 pedagoger i varje klass.jag kommer att vara orolig och rädd till hösten: en kommunal verksamhet i en liten kommun med horribelt track-record de senaste åren kommer inte under ett valår att våga satsa rätt. et är mycket. Men en sak är säker. Man måste se till varje barns behov och inte som rektor väljer att göra. Finns massor att säga om detta men eftersom jag inte fått stöd/hjälp så spelar det ingen roll antar jag. Anmälan kommer att ske på olika nivåer.

16 Vi vill veta vilka förutsättningar som kommer att skapas för barn med särskild behov. et behövs fler pedagoger som har utbildning för barn med särskilda behov. En uttalad satsning på att behålla och fortbilda duktiga och ambitiösa pedagoger. En enorm lärarbrist väntar, det går inte att räkna med att det finns lärare att anställa. Sök i de egna leden efter personer som är villiga att utbilda/fortbilda sig. Satsa! Som det är nu söker sig många lärare till andra kommuner för att få bättre vilkor, bättre lön. Jag är rädd för att vi inom några år har få behöriga lärare, eller att de bästa har lämnat. I år har vi tappat stor kompetens. Vem ska driva det som Jessica Therén jobbat med t ex? Jag önskar att läsåret 2014/15 planeras väl och förblir orört. Flytta inte runt folk och byt ledare för kortsiktiga lösningar. Se långsiktigt och se helheten. Skola är så mycket mer än kunskapstester och resultat. et är också att lära sig socialt samspel, demokrati och att få växa som människa i en trygg miljö. Trygghet är inte ständiga förändringar och nya ansikten hela tiden. Jag tror att personalen vet precis vad de vill och vad de behöver så samarbeta mer. Lyssna av mer med dem som ska göra jobbet. En idé kan vara bra på papperet men bli en katastrof i verkligheten. Jag önskar också att Lars Lisspers får fortsätta med rsaskolan och inte ges andra uppdrag. rsaskolan behöver honom 100% Att klassens förutsättningar är desamma. Att lärarna bjuds in till diskussionenom skolans framtid. Att det blir ett schysst samtal baserat på tron att alla gör sitt bästa. Jag tycker det huggs i ryggen åt alla håll, både uppåt och nedåt. Jag hoppas att alla ska känna sig uppskattade och att man hittar bra kommunikationsvägar inom förvaltningen så att informationen verkligen når och förankras hos alla. På mötet den 7 januari sades det att alla elever med assistenter skulle fortsätta ha dem efter jul, samtidigt försvann minst två personer med sådana uppgifter på högstadiet. å blir inte det som sägs trovärdigt och undergräver kommande uttalanden. Vi hoppas att tjänstledig personal inte kommer tillbaka i förskoleklassen. änner oss hoppfulla att en översyn är på gång och hoppas att det blir bra. Storbarnsfritids (åk 2-3) och småbarnsfritids (åk F-1) i varsina avdelningar. Förskoleklassens lokal och Vintergatan. an åk 3 få gå på ulan Möjligheter för barn med svårigheter att vara i en liten grupp vid behov eller att ha assistent. Att man tydligt satsar på barn som är lättlärda och att man inte nöjer sig med att alla får godkänd, även de som hade fått godkänd om de inte ens hade varit i skolan. ättre och tydligare information löpande som är lättillgängligt och användarvänligt. Att skolan jobbar aktivt med integration. Att lärarna är tydliga och sätter ramar direkt från dag 1. Lättar att göra rätt från början - skapa arbetsro. Att eleverna får lära känna varandra i sin klass/grupp så att de blir trygga i den gruppen. ra/tydlig överlämning från åk 6. Maillistor till alla föräldrar så att klassrepresentanten kan sända info och ta emot funderingar/ frågor. Attityder - att ta alla möjligheter att stärka synen på sig själv som elev och synen på skolan. Våga prioritera/fokusera för att nå mål. et innebär också att man måste välja bort något. Garantier för att det finns utbildade vuxna i skolan så att alla barn kan känna sig trygga och ges den möjlighet at tutvecklas i sin takt och utefter sina egna möjligheter. Sluta spara på våra barn. Satsa på kompetenta lärare. Se till att det finns vikarier Rätt personal på rätt plats. ompetens. Utrymme för extra stöd i form av personaltillgång. Större öppenhet mellan skolorna, ta tillvara på kunskaper, problemlösningar som fungerar någon annanstans. Elever som inte vill ryckas upp från en trygg invand miljö ska inte behöva byta skola för att personalkompetens finns någon annanstans. Man ska ha rätt till stöd i sin skola, sin klass.

17 ehöriga lärare i alla ämnen. Signaler tidigt på höstterminen om eleven är svag i något ämne så att vi (skolan och föräldrar) kan hjälpa varandra att se till att eleven klarat av målen för den gymnasiala vägen eleven önskar. Snabb återkoppling från skolan om förälder är orolig. et jag känner för egen del, eftersom jag har fler barn som gått ut skolan i rsa är bristen av samarbete skolorna emellan (låg, mellan och högstadiet). Lärare borde få vara med på varandras lektioner. Ex: en som undervisar i matte på mellanstadiet är med på lektioner med behörig lärare på högstadiet för att dels se studieplan men också se vad deras elever fått mer sig från mellanstadiet. Har de den kunskap som krävs? Våra hade ej det! Alternativa räknesätt fungerar säkert bra på lägre nivå, ex rak division mm. Men när de kommer upp på högstadiet så vet de ej hur de räknar ex liggande stolen vilket nästan krävs för att de ska klara av höga decimaltal etc. Sättet att tänka med egen planering på mellanstadiet är säkert bra nångång ibland men tror även att barn i den åldern behöver struktur och rutiner med en lärare som är närvarande för alla. Inte att någon sitter och räknar, någon målar och någon annan sitter och läser. När de sedan kommer upp i högstadiet så har de ej strruktur och rutin med sig. e ska över ett sommarlov ha vuxit snabbt för att överhuvudtaget hänga med på högstadiets krav. rav som de redan skulle haft i ryggsäcken. Tilläggas ska att vi har varit riktigt nöjda med våra barns skolor på låg/ mellanstadiet men med facit i hand så finns det saker att förbättra. Skolan har blivit lite för modern. arn/ungdomar tappar fotfästet när de på låg/mellanstadiet ska fatta egna beslut för att sedan rätta in sig i ledet när de kommer upp i åldrarna. Som sagt: ättre samarbet och mer insyn av rektorer/lärare skolorna emellan. Som sagt - inte orolig eller rädd - men jag hoppas att du/ni inte ger efter utan fortsätter på den inslagna vägen. Jag hoppas att ni fortsätter att kommunicera med föräldrar, med personal och även med eleverna, de som drabbas hårt och direkt när det inte fungerar. Jag hoppas att ni fortsätter att göra radikala förändringar när ni ser att det behövs. I stort - god information och kommunikation. Att föräldragrupper samarbetar istället för motarbetar. ch gällande f-klass på yrkbyn att jag får veta vem som blir lärare där, helst nu. Litar till fullo på UN. et jag tidigare funderat över har jag frågat UN/lärare/rektorer. Öppen kommunikation löser det mesta. En skolchef med visioner, tydligt ledarskap och handplockade rektorer som brinner för sina lärare och elever. Rektorer som coachar sina lärare och deltar en hel del i klassrummen. Lärare som tar ansvar och vågar se saker även utanför klassrummen så vi kan mota lle i grind. ra kontakt med hemmet. Eftersom det är barn som inte mår bra och behöver extra stöd så behövs en föräldrautbildning som stöttar föräldrarna att se sina barn och stötta dem. Har märkt att många barn äter dåligt och mycket socker ocb blir därmed mycket speedade och stökiga. ra mat, gärna ekologisk närproducerat som mättar barnen som då inte behöver gå till Helikon. et finns många bra lärare som gör ett fantastiskt jobb och som behöver uppmuntras. Jag tror att koslan behöver en verklig värdegrund som är satta av dem själva och som de äger och sitter i väggarna som alla kan luta sig mot. Respekt empati och livsglädje är några kärnord som är viktiga. ag läste din vision i Aktuellt från rsa och den gillade jag. Lycka till med alla fantastiska lärare och elever. Rädd blir jag när jag får en kallelse till ett viktigt möte ang. våra barn endast två dagar innan. Hörde att det kom ca 25 föräldrar vilket inte är konstigt med tanke p ådet. Jag har två barn i skolorna och har fått en sån här lapp. En vän som också har två barn har fått två sådana här lappar. Hur tänker du där? Anställ kompetent personal och satsa mera pengar på våra barns framtid. unskap kostar pengar. Inga fler neddragningar på förskola/fritids/skola

18 Att alla lärare individanpassar till varje barns nivå, att man som lärare även individanpassar till de barn som kommit långt i sin utveckling. ompetensutveckling av lärarnas förmåga att bedöma elevernas förmågor. Utveckla lärarnas förmåga att förmedla var varje barn ligger i sin kunskapsnivå - vad är nästa steg i kunskapsutvecklingen för att nå en högre nivå. et kommer inte att hända så mycket som man hade velat. Andra barnet jag haft i denna skola. Uppfattas lika. En rak debatt under våren om vad som fungerar bra respektive dåligt. Laga inte det som inte är trasigt! Engagera pedagogerna. Ta in kompeten utifrån som kan bidra till en god dialog mellan skola och anhöriga. Att vi tar fram en tydlig bild av vad skolan i rsa står för. Så tydlig att man kan köra hisstricket dvs att man under en hissfärd ska kunna förklara på ett betgrilpligt och konkret sätt. Använd rsas styrkor även i skolan. Använd lokalsamhället runt om kring oss för att stärka skolan och göra den mer spännande. Att pedagogerna får de resurser och den stöttning till ett fortsatt bra arbete

19 Redovisning svar föräldramöten Vad är du orolig och rädd för ska hända i skolan till hösten? ompetensflykt Att pedagogerna inta kommer att få det stöd de behöver Att en grundbemannad skola är sårbar Att resurser dra in för elever som behöver det Att ett upptagningsområde betyder flytt för elever och ej personal Alla barn i ett klassrum Fyller upp klasser utan att utvärdera vilket stöd som behövs (nyanlända bl a) Att vi inte får en uppföljning av detta möte Nästa möte struktureras tvärtom Att detta möte inte leder någon vart. Hur kan detta redovisas och peka på utveckling Strukturen studiero i stora klasser Resurser försvinner och/eller anvånds intepå rätt sätt Eleverna når inte sina mål Inga kompetenta pedagoger som kommer hit vill stanna Inte uppnått kunskapsmålen lasstorlek Hjälp för elever med behov av särskild stöd rolig över att det saknas struktur och metodik i kvalitetsarbetet rister i arbetsmiljö för alla i skolan rolig över att kompetens av pedagoger och lärare inte utnyttjas Att mitt barn inte ska ha en bra utbildning Att barn med särskilda behov inte ska få det stöd de behöver Vad är kunskap för morgondagens människor?

20 Vad skulle behöva hända för att du inte ska vara orolig och rädd till hösten + förslag på lösningar Möjlighet att diskutera i stora gruppen och möjlighet att diskutera med politierna Arbetsro för elever och personal Se över kompetens, fråga om råd, försök inte uppfinna hjulet igen Ring Rättvik Rätt kompetens på rätt plats ra arbetsklimat för personal elever En bra organisation i alla led ända från toll Hemspråksundervisning i den utsträckning det behövs ra ner på annat och in med resurser till skola, vård och omsorg Försök finna nya vägar till företagssponring Möjlighet till vidareutbildning bland personal Utbildade speciallärare som kan fånga upp elever, även screena av svårigheter hos eleverna ex läs och skriv, och arbeta som stöd tillammans med eleven. Öppenhet tydlighet i alla led ehålla våra F-6 skolor Förskoleklass kan inte stå med en pedagog Grupprum för möjligheter att gå undan med resurs Individanpassa finna resurser för att möjliggöra individanpassningar Flödesinformaton och tydliga mål En skola en rektor Att resurser används på rätt sätt t ex duktiga matematiklärare. Låt den/de vara lärare på alla skolor Tittar på andra kommuner vad gör de, vad har de gjort Ställa lite högre krav redan vid tidig ålder Ta vara på och använda lärarnas och pedagogernas kunskap, erfarenhet och idéer Gör som den skola som funkar bäst Har man bra betyg när man går ut 9:an ska man klara sig bra på gymnasiet

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

Text från enkäten som gjordes 2011-05-04

Text från enkäten som gjordes 2011-05-04 Text från enkäten som gjordes 2011-05-04 Beskriv med dina egna ord vad du anser är viktigast för en bra skolutveckling i Lerums kommun 148 svar: Bra lärare samt mindre klasser. Att ha engagerade lärare

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Elmsta förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten BARNENS KRISPAKET Arbetslösheten stiger, skyddsnäten brister, fattigdomen växer. Det talas om branscher, aktiekurser och räntor. När familjer blir arbetslösa riskerar barns trygghet att slås sönder. De

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Protokoll Skolrå dets mo te 11 februåri 2015 Vålså tråskolån

Protokoll Skolrå dets mo te 11 februåri 2015 Vålså tråskolån Protokoll Skolrå dets mo te 11 februåri 2015 Vålså tråskolån Närvarande: Carina Nordberg, Jarle Petersen, Elisabeth Curtsdotter Nilsson, Leila Björk, Elisbeth Sundin, Helena Eklund- Snäll, Shna Abdulhamed,

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal.

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal. Protokoll klassombudsmöte 17 oktober 2011 1 Protokoll fört vid klassombudsmöte för Berga Hem och skola-förening Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal. Närvarande: Henrik Ericson ordf. och

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor.

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. I den fostrande roll som förskolepedagoger har, ingår att vi aktivt motarbetar och bemöter

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan 2015-10-19 INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola,

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar. Barn- och utbildningsförvaltningen

BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar. Barn- och utbildningsförvaltningen BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar Barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Innehåll Brukarundersökning 2014... 1 Syfte med enkät och fritextsvar... 1 Svarsfrekvens... 1 Metod... 2

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015

Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 Eksjö kommun 2014-06-11 Kommunstyrelsens styrkort BUS Handläggare: Katarina Norén Utvecklingsledare Barn- och ungdomssektorn Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 För att

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer