Magnetisk resonanstomografi. Magnetisk resonanstomografi MRT
|
|
- Lars Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Magnetisk resonanstomografi MRT NMR Nuclear Magnetic Resonance MRI Magnetic Resonance Imaging MRT Magnetisk resonanstomografi Magnetisk resonanstomografi (MRT) är en metod för bildgivande diagnostik som är relativt ung, men som mycket snabbt tagit en stor och viktig plats inom diagnostiken. I korthet går metoden ut på att man med hjälp av radiovågor i ett mycket starkt magnetfält avbildar tätheten av vätekärnor i vatten och fett i kroppen. 1. Patienten läggs i en magnet 2. En radiovåg sänds in 3. Radiovågen stängs av 4. Vävnaden sänder ut en signal som avlyssnas och används för 5. bildrekonstruktion Steg 2 4 upprepas många gånger. Patienten ligger i magnetkameran. Magnetfältet B о är parallellt med kroppens längsriktning. Patienten Patienten tycker vanligtvis att magnetkameraundersökningen är ganska problemfri. Efter sedvanlig kallelse, och tyvärr ofta en viss väntetid, kommer patienten till magnetkameran. Efter att ha klätt av sig alla metallföremål, smink, klockor och kreditkort ligger patienten ned på undersökningsbordet som sedan förs in och centreras i magnetkameran. Undersökningen tar mellan en halv och drygt en timme, under vilken tid patienten måste ligga helt stilla inne i magnetkameran. Patientutrymmet utgörs av en mellan en och tre meter lång tunnel med en diameter på mellan 50 och 60 cm. De största problemen brukar vara värme, starkt buller från gradientspolar och instängdhetskänsla. Ungefär en procent av patienterna klarar därför inte av undersökningen på grund av klaustrofobi, men lugnande preparat finns att få. Det bästa sättet att undvika klaustrofobiska attacker under MRT är dock riklig och korrekt information om vad som väntar, innan patienten kommer till undersökningen. Många patienter somnar under undersökningen, och de som vill får lyssna på musik. Hela tiden finns möjlighet att tala med personalen via högtalare. Fysikalisk kemi och biokemi 1946 Upptäcktes av F. Bloch och E.M. Purcell 1952 Nobelpris till F. Bloch och E.M. Purcell (Upptäckt och utveckling av spektroskopi) 1991 Nobelpris till R.R. Ernst (Metodutveckling inom spektroskopi) Användning inom medicinen 1971 Tumor detection R. Damadian 1973 Image formation P.C. Lauterbur 2003 P.Lauterbur och P. Mansfield Nobelpris (upptäckter rörande avbildning med magnetresonans) Magnetkameraundersökningens stora fördelar för patienten är att den är riskfri, att ingen joniserande strålning före kommer, att den är helt icke-invasiv, såvitt ej intravenös kontrast skall tillföras, och att den ger hög diagnostisk säkerhet. Bland nackdelarna finns som ovan nämnts bekymmer med klaustrofobi, och att många tycker att det bullrar väldigt från apparaten. Därtill kommer att pacemakerpatienter ej kan undersökas över huvud taget, eftersom pacemakerns stängs av i det starka magnetfältet. Magnetiska metallföremål i patienterna, antingen de utgörs av splitter eller implantat, utgör också risker, och flera dödsfall har förekommit då intrakraniella 1
2 kärlclips av äldre typ rört sig under undersökningen med intrakraniell blödning som följd. Därför är det mycket viktigt att personalen vid magnetkameran informeras om implantat och tidigare operationer. Flygande metallföremål som pennor, nycklar och verktyg är också en numera välkänd risk, och all magnetisk information på kreditkort och disketter raderas för evigt om de kommer för nära magneten. Magnetfältets styrka och de trånga förhållandena medför att narkos är ovanligt besvärligt att ge, men det brukar ändå gå bra. Några biologiska risker med de starka magnetfält som används vid klinisk diagnostik har ej kunnat påvisas. Priset på MRT-undersökningar är fortfarande högt, och de få maskiner och den höga efterfrågan leder till långa väntetider. Diagnostik Fördelarna med MRT jämfört med andra metoder som datortomografi, ultraljudsundersökningar m fl är många. Det finns nu möjlighet att framställa bilder i valfritt bildplan; inte bara tvärsnitt eller de tre ortogonala planen. Kontrastupplösningen mellan olika typer av vävnader är mycket hög vilket medför att patologiska förändringar ofta syns mycket tydligt. Undersökningsmetoden är liksom datortomografi tomografisk, och störs inte av överlagrade strukturer. MRT ger inte bara anatomisk information, utan också i många fall viktig fysiologisk information. Undersökningstiden har avkortats i takt med att mjukvaran utvecklats, och snart finns också möjlighet till undersökning i realtid, så kallad genomlysning, i magnetkameran. Trots att metoden nu har många år på nacken sker fortfarande en häpnadsväckande snabb utveckling av nya tekniker och applikationer, men förväntningarna har ibland varit orealistiskt högt ställda och inte kunnat infrias. Nervsystemet På grund av hjärnans begränsade storlek och intressanta sjukdomspanorama, och det faktum att hjärnan är beläget långt ifrån störningar från andningsorgan och hjärta, blev hjärnan och nervsystemet det första organsystemet som undersöktes med MRT. Diagnostiken av förändringar i hjärnan underlättas både av möjligheten till nya bildplan och av den höga kontrastupplösningen. Tumörer, infarkter och blödningar ses minst lika bra som vid datortomografi, och man kan nu för första gången se MS-plaques. Ryggmärgen kan direkt visualiseras tack vare bilder i sagittalplanet. MRT har stora fördelar framför datortomografi i områden där man tidigare fick mycket störningar från tjock kortikalt ben, t ex i bakre skallgropen och i ryggen. Amalgamfyllningar och titanimplantat ger så gott som inga artefakter vid MRT vilket gör att munhåla och bihålor samt kokleära implantat alltid undersöks med MRT. MR-angiografi används vid utredning av misstänkt sinustrombos, och vid screening av familjära arteriella aneurysm, samt vid uppföljning av carotis-dissektion. Fortfarande är kvaliteten vid MR-angiografi alltför låg för att kunna ersätta konventionell angiografi vid utredning av aterioskleros. Rörelseapparaten Leder, senor och menisker kan nu för första gången direkt visualiseras. Diagnostiken av meniskskador i knäleden har genomgått en revolution, där diagnostik av rupturer och degeneration i stort sett är lika tillförlitlig som vid artroskopi. Förändringar i benmärgen såsom nekros, tumörer och ödem kan nu ses mycket bra. Muskoloskeletala tumörer i 2
3 mjukdelarna undersöks numera enbart med MRT efter inledande slätröntgenundersökning, medan man vid tumörer i skelettet ofta kompletterar med datortomografi. Vid diagnostik av ryggens sjukdomar är datortomografi fortfarande förstahandsmetod för utredning av misstänkt diskbråck och spinal stenos. MRT används som andrahandsmetod vid oklara fynd och oklara symtom. MRT har stor betydelse för bedömning av förändringar i kotkropparna, för bedömning av påverkan på ryggmärgen vid trauma eller tumörer, och för bedömning av intraspinala förändringar. Konventionell myelografi är numera många gånger onödig. MRT är också en bra metod att utvärdera trauma, både i mjukdelar och skelett, och metoden är bättre och sannolikt också billigare än skelettscintigrafi för utvärdering av misstänkt collum femorisfraktur där den primära röntgenundersökningen är negativ. Hjärta och bröstkorg Vid MRT av hjärtat kan hjärtrummen, hjärtväggen och skador i hjärtväggen ses. Blodets flödesriktning kan avbildas. Rörelsen under hjärtcykeln kan cinefilmas, och man får information av såväl anatomisk som fysiologisk karaktär. Idag används MRT kliniskt vid utredning av barnvitier, ffa vid postoperativ uppföljning. Man bedömer tranpositioner och shuntar, och anatomi vid coarctatio aortae. På vuxna används metoden mest för morfologisk bedömning, t ex vid utredning av tumörer i hjärta och perikarium. Funktionell bedömning av vuxna är fortfarande på forskningsstadiet. Man beräknar att kliniskt kunna använda metoden för MR-coronarangiografi inom fem år. MRT används vidare för bedömning av mediastinala körtlar, där körtlar med aktivitet anses vara ödematösa och inaktiva körtlar fibrösa. Den goda anatomiska informationen gör att metoden är bra för bedömning av tumöröverväxt på thoraxväggen. Själva lungparenkymet undersöks bästa med datortomografi. Bukorgan MRT börjar nu användas vid utredning av levertumörer, där metoden är aningen bättre än datortomografi. Nya kontrastmedel kommer inom kort att göra MRT ännu bättre. Snart kommer MRT även att användas vid utredning av pancreassjukdomar, och även MRangiografi kommer att användas, ffa hos patienter med njursvikt. Det i kontrastmedlet ingående Gadolinium-kelatet har inte samma nefrotoxiska effekt som jodkontrastmedel. Fysik och teknik vid MRT Protoner i magnetfält Protonerna precessar runt magnetvektorn z med frekvensen ω о, vilket är resonansfrekvensen Atomkärnor med udda antal protoner och/eller udda antal neutroner har förutom sin elektriska laddning även en rotation runt en tänkt axel, ett spinn. Eftersom rotation av ett elektriskt fält inducerar ett magnetiskt dipolmoment utgör de således små magneter. Bland atomkärnor med denna egenskap finner vi 1 H, 13 C, 19 F, 23 Na och 31 P. Vätekärnor i vatten och fett kan användas för bildgivande diagnostik. Däremot avbildas protoner i kalk, syre och kol ej. Placeras en vävnad innehållande t ex mycket protoner i ett yttre starkt magnetfält Bσ t ex i en magnetkamera, kommer 3
4 protonernas magnetfält att sträva efter att orienteras parallellt med det yttre magnetfältet. Värmerörelser hos molekylerna tenderar att skapa fullständig oordning med magnetfältet åstadkommer en liten nettoordning. Den sammanlagda nettomagnetiseringen benämns M. Riktningen på denna nettomagnetisering är initialt parallell med magnetfältet Bσ. Magnetfältet mätes i Tesla (1T= 1000 Gauss). En högfältsmagnetkamera arbetar vid 1 1,5 T. Som jämförelse kan nämnas att det jordmagnetiska fältet vid polerna är c:a 70 μ T, och vid ekvatorn 30 μ T, medan styrkan hos en kylskåpsmagnet är ungefär 10 m T. Då protoner placeras i ett starkt yttre magnetfält kommer deras magnetisering, M, att rotera runt riktningen av det yttre magnetfältet eftersom protonerna har ett spinn. Precis som en gyrosnurra eller snurrtopp har en rotationsrörelse kring sin egen axel då den bringas i hastig rotation, denna rörelse kallas precession, och precessionsrörelsens frekvens kallas resonansfrekvens eller Larmor-frekvens. Resonansfrekvensen ω är proportionell mot det yttre magnetfältet B enligt Larmor-ekvationen: ω о = γ ٠ B där konstanten γ är 42,58 MHz/T Vid T2-relaxation går protonerna ur fas med varandra. Vid T1-relaxation återgår protonerna gradvis till ett läge parallellt med B о. MR-signal Radiovågor innehåller såväl ett elektriskt som ett magnetiskt fält. Om en kort puls radiovågor med samma frekvens som resonansfrekvensen ω о sänds mot ett objekt i ett starkt yttre magnetfält о B uppkommer resonans (synkron vibration) i protonerna. Detta innebär att protonerna kommer att rotera runt riktningen för magnetfältet B о, vilket i sin tur innebär att nettomagnetiseringsvektorn M kommer att precessera runt B о. Styrkan och längden på den radiosignal som sänds bestämmer hur mycket M kommer att vinklas ned från B о. När M precesserar induceras i sin tur en radiosignal, MR-signalen, som avläses av en antenn. Denna antenn, eller spole, är ofta utformad som en ytspole som läggs på eller vid den kroppsdel man vill undersöka. Tiden mellan varje repetition av radiopuls kallas repetitionstid (TR) medan tiden till signal från vävnaden kallas ekotid (TE). Starkare MRsignal från vävnaden på grund av högre protontäthet ger ljusare bild, och svagare signal ger mörkare bild. TR, TE och andra parametrar kan varieras för att skapa olika pulssekvenser, som i sin tur leder till stora skillnader i signal från olika vävnader i den resulterande bilden. Varje pulssekvens tar flera minuter att utföra, och ger som resultat tomografiska bilder från en kroppsdel. Vi har nu beskrivit fenomenet NMR (nukleär magnetisk resonans), och skall gå vidare med att beskriva ett användningsområde för NMR, nämligen MRT (magnetisk resonanstomografi). Bildkontrast 4
5 Styrkan på MR-signalen, och därmed intensiteten i bilden, bestäms i första hand av protontätheten i vävnaden. Protonrika vävnader, såsom vätskor, fett m m ger hög signal och ljus bild, medan protonfattiga vävnader och material, såsom ben, luft och de flesta konstgjorda föremål ger låg signal och mörk bild. Vore detta enda sättet att avbilda vävnaden skulle MRT inte vara ett sådant genombrott som det faktiskt är. Flera andra faktorer än protontäthet spelar stor roll för bildkontrasten, och de två viktigaste kallas T1 och T2. För att rekonstruera en MR-bild krävs många MR-signaler, och därför måste många radiopulser sändas. Mellan pulserna strävar magnetiseringen att återgå till jämviktsläget parallellt med B о, vilket kallas relaxation. De två olika processerna genom vilka detta sker kallas T1 och T2. T2-relaxation, även kallad spinn-spinn-relaxation, beror på små variationer i det lokala magnetfältet i vävnaden, vilket innebär att olika protoner har aningen olika Larmorfrekvens. I korthet kommer protonernas precessionsrörelse, som av radiopulsen synkroniserades så att även nettomagnetiseringen M precesserade, att bli mer asynkron, och protonerna kommer att gå ur fas med varandra. T2 är kort i fast vävnad och lång i vätskor. T2 är normalt från 30 ms upp till flera sekunder, från t ex cerebrospinalvätska. Genom att magnetfältet ges en gradient och blir litet starkare i ena ändan kan en skiva väljas ut där protonerna har resonans med den insända RF-pulsen T1-relaxation, även kallad spin-gitter-relaxation, är långsammare än T2-relaxationen, och innebär en gradvis återgång av de individuella protonerna till ett läge parallellt med B о. Sammantaget ökar värdet av vektorn M z parallellt med B о under denna relaxation. Värdet på T1 bestäms till stora delar av molekylstorlek och rörlighet, där T1 är kortast hos medelstora molekyler (t ex fett), och längst hos små och stora molekyler (vätskor, fast vävnad). T1 ligger normalt mellan 300 och 2000 ms. Det är värt att notera att T1 och T2 är oberoende av varandra med undantag av att T2 alltid är mindre än eller lika med T1. Bildutseendet påverkas av tiden mellan radiovågorna (TR, repetitionstid) och tiden mellan signalavläsningen och TE (ekotid). EnT1-viktad bild, där ffa fett ger hög signal, har kort repetitionstid på c:a 500 ms. Signalen i bilden styrs i första hand av skillnader i T1 mellan de olika vävnaderna. Å andra sidan styrs kontrasten i en T2-viktad bild, där ffa vätskor ger hög signal, av skillnader i T2, cär man använder lång TR på c:a 2000 ms och lång TE på c:a 90 ms. Kontrasten i bilden styrs dessutom av ytterligare fler parametrar vilka vi inte går in på här. Undersökningens bildkvalitet är således i hög grad operatörberoende. Vi har nu beskrivit hur en MR-signal skapas, och vi har delvis och kortfattat beskrivit hur kontrasten mellan olika vävnader kan styras i denna MR-signal. Nu återstår att skapa en bild av signalen. Bildrekonstruktion vid magnetisk resonanstomografi 5
6 Tomografi betyder skära, skriva. I objektet, d v s patienten, skärs en skiva ut med hjälp av variationer i magnetfältet. Från att ha varit ett helt homogent, starkt yttre magnetfält B о lägger man på en gradient i kroppens riktning med hjälp av gradientspolar, så att magnetfältet är något starkare i ena ändan av kroppen, och något svagare i andra ändan. Detta innebär att protonernas Larmorfrekvens varierar linjärt i kroppen, och med hjälp av en noggrant avvägd radiopuls med en exakt frekvens motsvarande protonernas resonansfrekvens, kan en tunn skiva väljas ut där protonerna bringas i resonans, medan protonerna i resten av kroppen ej reagerar, och således ej lämnar någon MR-signal till spolarna. Ett volymselement (voxel) i objektet med en viss snittjocklek översätts till ett bildelement (pixel) i bilden. Genom att anbringa ytterligare korta gradientsignaler efter radiopulsen, och före och under registreringen av signalen, kommer signalen från ovannämnda utvalda skiva att variera i fas i y-led och i frekvens i x-led. Med Lokalisationen av en bildpunkt i en utvald hjälp av Fouriertransformationen kan en bild skiva sker med hjälp av variationer i fas av skivan återskapas, där de tredimensionella och frekvens, i y- respektive x-led. volymelementen (voxels) i skivan representeras av tvådimensionella bildelement (pixels) i bilden. Kontrastmedel Flera kommersiella kontrastmedel för MRT finns i handeln, och flera är under utveckling. Alla är magnetiska och verkar genom att påverka signalförhållandena lokalt. De vanligaste intravenösa kontrastmedlen innehåller den paramagnetiska metalljonen gadolinium (Gd³ + ) bunden i ett kelat. Cirkulerande blod är i de flesta fall svart på grund av dess flödeshastighet, vilket syns på alla vanliga undersökningar. Det finns dock MR-angiografiska metoder där cirkulerande blod blir vitt, och det finns möjlighet till tredimensionell rekonstruktion av ett kärlträd. Mats Geijer 1995 Institutionen för diagnostisk radiologi Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Uppdaterad
Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera. MR-fysik
Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera Ronnie Wirestam Professor Avd. för Medicinsk Strålningsfysik MR-fysik MR = Magnetresonans NMR = Nuclear Magnetic Resonance MRI = Magnetic Resonance
Läs merMagnetisk resonanstomografi (MR)
Magnetisk resonanstomografi (MR) Andreas Fhager Email: andreas.fhager@chalmers.se TG 19 1 TG 19: 13.1 MRI 2 MR bilder T1-viktad bild T2-viktad bild 3 MR-bilder av stroke MRI of acute middle carotid artery
Läs merMorfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera. MR-fysik
Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera Ronnie Wirestam Professor Avd. för Medicinsk Strålningsfysik MR-fysik MR = Magnetresonans NMR = Nuclear Magnetic Resonance MRI = Magnetic Resonance
Läs merMR kronjuvelen. MR-teknik. Rocket Science. Tre ägg: Vad är det vi avbildar? Fältstyrka i Tesla (T) Mårten Annertz Neuroröntgen
MR kronjuvelen MR-teknik Mårten Annertz Neuroröntgen Med tack till Danielle van Westen Yttre magnetfält B0 - oftast på (0.23) 1. 5-3 (7) Tesla Fältstyrka i Tesla (T) Rocket Science 1,5 T 3 T 1mm 7 T Avancerad
Läs merEXAMENSARBETE RICKARD FORSLUND NICOLINA HOLMSTRÖM. HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR Röntgensjuksköterska
EXAMENSARBETE 2007:010 HV Skillnader i diagnostiskt utfall mellan undersökningsmetoderna datortomografi och magnetisk resonanstomografi av ländrygg RICKARD FORSLUND NICOLINA HOLMSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA
Läs merMagnetresonanstomografi, MRI
Fakulteten för teknik och naturvetenskap Avdelning för fysik och elektroteknik Åsa Nyflött Magnetresonanstomografi, MRI Litteraturstudie och simulering Magnetic Resonance Imaging, MRI Examensarbete 15
Läs merMR: En körning flera sekvenser. MR : mätning av många parametrar. Vad krävs för erhålla en MR bild. D van Westen, BFC, Sus, Lund, VT2010
Danielle van Westen MR Neuroröntgen, BFC, Skånes universitetssjukhus, Lund Varför är MR så roligt och ibland utmanande att arbeta med? Mäter många parametrar inkl fysiologiska: protonernas relaxation och
Läs merMåndag 29 september: Resonansfenomen (Janusz)
Måndag 9 september: Resonansfenomen (Janusz) Inledning De flesta fysikaliska system i vår omgivning karakteriseras av viss stabilitet. Om man utsätter systemet för en svag störning, strävar det att återgå
Läs merInformation om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE
PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merSammanfattning skelettet och muskler
Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.
Läs merBiomedicinskt bildskapande och bildanalys
Biomedicinskt bildskapande och bildanalys Föreläsning vid Medicinteknisk introduktionskurs Ewert Bengtsson Professor i datoriserad bildanalys Centrum för bildanalys Föreläsningens tema Bilder är av central
Läs merLycka till! Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G. Kursansvarig: Eva Funk. Totalpoäng: 69 poäng
Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 170204 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin 15 poäng Ultraljud
Läs merKarin Åberg Sjukhusfysiker MR karin.a.aberg@akademiska.se MR-SÄKERHET
Karin Åberg Sjukhusfysiker MR karin.a.aberg@akademiska.se MR-SÄKERHET Hur mycket jobbar du med MR? 10 A. Dagligen B. Någon gång i veckan C. Någon gång i månaden D. Aldrig Dagligen 0% 0% 0% 0% Någon gång
Läs merFrågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR.
Kursens namn: Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 161202 TOTALPOÄNG: 74 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin Ultraljud Strålfysik MR
Läs merNEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge
NEURORADIOLOGI Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge METODER: 1.Ultraljud 2. Slätröntgen 3. Datortomografi 4. MRT 5. Myelografi
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merAkustik läran om ljudet
Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merInstuderingsfrågor Skelettet, med svar
Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra
Läs merBMLV, Teknik och principer för fysiologisk undersökningsmetodik
BMLV, Teknik och principer för fysiologisk undersökningsmetodik Kurskod: BL008G, BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2017 02 04 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 51p CT och ultraljud 15p Nuklearmedicin
Läs merAkustik. Läran om ljudet
Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Radiologiska kliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation /
Läs merLite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen
Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24
Läs merBrandskydd 2010-01-02 RB Brf Ladusvalan BRANDSKYDDET I DIN BOSTAD HEMMETS BRANDFAROR
BRANDSKYDDET I DIN BOSTAD HEMMETS BRANDFAROR Varje år inträffar tusentals bränder i bostäder som är så allvarliga att räddningstjänsten larmas. Småbränder och tillbud är säkerligen lika många. Vanliga
Läs merBMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL008G, BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2016 12 02 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53p CT och ultraljud 15p Nuklearmedicin
Läs merPatienters upplevelse i samband med MR undersökning
Patienters upplevelse i samband med MR undersökning FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Sara Ku Nimma H. Bazargan Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng RA2070 VT 2013 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR 15
Läs merKursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. Datum: Skrivtid: 3 timmar
Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik OMTENTAMEN Kurskod: MC1036, Provkoderna 0101 och 0102 Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum: 2015-12-12 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:
Läs merInformation till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet
Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största
Läs merPROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET
2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merPartiklars rörelser i elektromagnetiska fält
Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning
Läs merELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?
ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla
Läs mer5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation
Namn:. 5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Inledning Nu skall du studera hur man avbildar verkligheten. Vad skall man göra det för? undrar du eftersom du skall ifrågasätta allt.
Läs merTentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12
Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar
Läs merMagnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.
Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS
Läs merKapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Läs merLinnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd
Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merKursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik Kurskod: MC1036 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 20151029 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 62 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin MR Strålskydd Ultraljud
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Medicin A, Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2014 03 27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 60 p Strålningsfysik 22 p Strålningsbiologi
Läs merNationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck
Undersökningsmetoder Eira Stokland, Rune Sixt, Ulf Jodal Rekommenderade undersökningar i Basprogram. För kommentarer till de olika undersökningsmetoderna, se även Utredning och basprogram för uppföljande
Läs merTentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14
Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar
Läs merInnehållsförteckning
CANDY4 HD 20150129 Innehållsförteckning 1 Vad är CANDY4 HD?... 4 2 Säkerhetsföreskrifter... 5 3 Vad finns i förpackningen?... 6 4 Fysisk beskrivning... 7 5 Kom igång... 9 5.1 Ladda batteriet... 9 5.2 Ta
Läs merTräningssplan: vecka 1-6
Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver
Läs merMagnetisk resonanstomografi
EXAMENSARBETE 2006:33 HV Magnetisk resonanstomografi MAGNUS YLITALO JOAKIM PETERS HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR RÖNTGENSKÖTERSKA Institutionen för Tillämpad fysik Maskin- och materialteknik Avdelningen
Läs merINDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER. Joakim Nyman 2013-01-30
INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER Innehåll 1 Inledning........................................... 1 2 Principbeskrivning.................................... 1 3 Induktiv
Läs merDisposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs
Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar
Läs merTrä ning och trä ningsplänering
Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2009-01-15 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Tabeller och formler, BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs merSMAK- PROV. Utkommer till ht 14
SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en
Läs merTEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP
TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merPositiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
Läs merBruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se
Bruksanvisning Bestic software version 1.0-2.0 Äthjälpmedel Sida 1 (20) Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Säkerhet 3. Produktöversikt 4. Handhavande 5. Äta med Bestic 6. Skötselråd 7. Transport och
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2008-05-31 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Valfri formelsamling. Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska kretsar, Valfri kalkylator
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merMRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS
MRT vid MS Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MULTIPEL SKLEROS EN KORT BESKRIVNING Vid multipel skleros (MS), uppstår inflammation som försämrar framkomligheten för de elektriska signalerna
Läs mer9 FAKTA OM PULSTRÄNING
9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merKompendium Styrka & Kondition
Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs mer5 genvägar till mer muskler
5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,
Läs merSträck ut efter träningen
Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.
Läs merForskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet
Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet
Läs merKvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?
Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet
Läs merLärarmanual för Simkampen
Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merLIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA
LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs merEXAMENSARBETE. Förbättrad diagnostik av Crohns sjukdom i tunntarmen med snabba MRT-sekvenser. Jonas Andersson Peter Dewindt
EXAMENSARBETE 2010:001 HV Förbättrad diagnostik av Crohns sjukdom i tunntarmen med snabba MRT-sekvenser Jonas Andersson Peter Dewindt Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merLaboration i Maskinelement
Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen
Läs merMedtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.
Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merLöpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp
Löpning kvalitet Löpning kvalitet är ett pass utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning kvalitet har vi ett brett utbud:
Läs merTesta din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.
Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merMusklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Läs merTenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19
Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merAkut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merDatortomografi (CT) Teknik, Indikationer. Roger Siemund, BFC Neuroröntgen, Skånes Universitetssjukhus Lund
Datortomografi (CT) Teknik, Indikationer Roger Siemund, BFC Neuroröntgen, Skånes Universitetssjukhus Lund Historik: 1971 Första CT (EMI MARK I) 1976 Första CT i Lund (EMI CT 1010) 1979 Nobelpris till Godfrey
Läs merSmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
Läs merVÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR
VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S.
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 09-10 2 INTRODUKTION / SÄKERHETSRIKTLINJER A. Introduktion Stort
Läs mer