Magnetisk resonanstomografi. Magnetisk resonanstomografi MRT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Magnetisk resonanstomografi. Magnetisk resonanstomografi MRT"

Transkript

1 Magnetisk resonanstomografi MRT NMR Nuclear Magnetic Resonance MRI Magnetic Resonance Imaging MRT Magnetisk resonanstomografi Magnetisk resonanstomografi (MRT) är en metod för bildgivande diagnostik som är relativt ung, men som mycket snabbt tagit en stor och viktig plats inom diagnostiken. I korthet går metoden ut på att man med hjälp av radiovågor i ett mycket starkt magnetfält avbildar tätheten av vätekärnor i vatten och fett i kroppen. 1. Patienten läggs i en magnet 2. En radiovåg sänds in 3. Radiovågen stängs av 4. Vävnaden sänder ut en signal som avlyssnas och används för 5. bildrekonstruktion Steg 2 4 upprepas många gånger. Patienten ligger i magnetkameran. Magnetfältet B о är parallellt med kroppens längsriktning. Patienten Patienten tycker vanligtvis att magnetkameraundersökningen är ganska problemfri. Efter sedvanlig kallelse, och tyvärr ofta en viss väntetid, kommer patienten till magnetkameran. Efter att ha klätt av sig alla metallföremål, smink, klockor och kreditkort ligger patienten ned på undersökningsbordet som sedan förs in och centreras i magnetkameran. Undersökningen tar mellan en halv och drygt en timme, under vilken tid patienten måste ligga helt stilla inne i magnetkameran. Patientutrymmet utgörs av en mellan en och tre meter lång tunnel med en diameter på mellan 50 och 60 cm. De största problemen brukar vara värme, starkt buller från gradientspolar och instängdhetskänsla. Ungefär en procent av patienterna klarar därför inte av undersökningen på grund av klaustrofobi, men lugnande preparat finns att få. Det bästa sättet att undvika klaustrofobiska attacker under MRT är dock riklig och korrekt information om vad som väntar, innan patienten kommer till undersökningen. Många patienter somnar under undersökningen, och de som vill får lyssna på musik. Hela tiden finns möjlighet att tala med personalen via högtalare. Fysikalisk kemi och biokemi 1946 Upptäcktes av F. Bloch och E.M. Purcell 1952 Nobelpris till F. Bloch och E.M. Purcell (Upptäckt och utveckling av spektroskopi) 1991 Nobelpris till R.R. Ernst (Metodutveckling inom spektroskopi) Användning inom medicinen 1971 Tumor detection R. Damadian 1973 Image formation P.C. Lauterbur 2003 P.Lauterbur och P. Mansfield Nobelpris (upptäckter rörande avbildning med magnetresonans) Magnetkameraundersökningens stora fördelar för patienten är att den är riskfri, att ingen joniserande strålning före kommer, att den är helt icke-invasiv, såvitt ej intravenös kontrast skall tillföras, och att den ger hög diagnostisk säkerhet. Bland nackdelarna finns som ovan nämnts bekymmer med klaustrofobi, och att många tycker att det bullrar väldigt från apparaten. Därtill kommer att pacemakerpatienter ej kan undersökas över huvud taget, eftersom pacemakerns stängs av i det starka magnetfältet. Magnetiska metallföremål i patienterna, antingen de utgörs av splitter eller implantat, utgör också risker, och flera dödsfall har förekommit då intrakraniella 1

2 kärlclips av äldre typ rört sig under undersökningen med intrakraniell blödning som följd. Därför är det mycket viktigt att personalen vid magnetkameran informeras om implantat och tidigare operationer. Flygande metallföremål som pennor, nycklar och verktyg är också en numera välkänd risk, och all magnetisk information på kreditkort och disketter raderas för evigt om de kommer för nära magneten. Magnetfältets styrka och de trånga förhållandena medför att narkos är ovanligt besvärligt att ge, men det brukar ändå gå bra. Några biologiska risker med de starka magnetfält som används vid klinisk diagnostik har ej kunnat påvisas. Priset på MRT-undersökningar är fortfarande högt, och de få maskiner och den höga efterfrågan leder till långa väntetider. Diagnostik Fördelarna med MRT jämfört med andra metoder som datortomografi, ultraljudsundersökningar m fl är många. Det finns nu möjlighet att framställa bilder i valfritt bildplan; inte bara tvärsnitt eller de tre ortogonala planen. Kontrastupplösningen mellan olika typer av vävnader är mycket hög vilket medför att patologiska förändringar ofta syns mycket tydligt. Undersökningsmetoden är liksom datortomografi tomografisk, och störs inte av överlagrade strukturer. MRT ger inte bara anatomisk information, utan också i många fall viktig fysiologisk information. Undersökningstiden har avkortats i takt med att mjukvaran utvecklats, och snart finns också möjlighet till undersökning i realtid, så kallad genomlysning, i magnetkameran. Trots att metoden nu har många år på nacken sker fortfarande en häpnadsväckande snabb utveckling av nya tekniker och applikationer, men förväntningarna har ibland varit orealistiskt högt ställda och inte kunnat infrias. Nervsystemet På grund av hjärnans begränsade storlek och intressanta sjukdomspanorama, och det faktum att hjärnan är beläget långt ifrån störningar från andningsorgan och hjärta, blev hjärnan och nervsystemet det första organsystemet som undersöktes med MRT. Diagnostiken av förändringar i hjärnan underlättas både av möjligheten till nya bildplan och av den höga kontrastupplösningen. Tumörer, infarkter och blödningar ses minst lika bra som vid datortomografi, och man kan nu för första gången se MS-plaques. Ryggmärgen kan direkt visualiseras tack vare bilder i sagittalplanet. MRT har stora fördelar framför datortomografi i områden där man tidigare fick mycket störningar från tjock kortikalt ben, t ex i bakre skallgropen och i ryggen. Amalgamfyllningar och titanimplantat ger så gott som inga artefakter vid MRT vilket gör att munhåla och bihålor samt kokleära implantat alltid undersöks med MRT. MR-angiografi används vid utredning av misstänkt sinustrombos, och vid screening av familjära arteriella aneurysm, samt vid uppföljning av carotis-dissektion. Fortfarande är kvaliteten vid MR-angiografi alltför låg för att kunna ersätta konventionell angiografi vid utredning av aterioskleros. Rörelseapparaten Leder, senor och menisker kan nu för första gången direkt visualiseras. Diagnostiken av meniskskador i knäleden har genomgått en revolution, där diagnostik av rupturer och degeneration i stort sett är lika tillförlitlig som vid artroskopi. Förändringar i benmärgen såsom nekros, tumörer och ödem kan nu ses mycket bra. Muskoloskeletala tumörer i 2

3 mjukdelarna undersöks numera enbart med MRT efter inledande slätröntgenundersökning, medan man vid tumörer i skelettet ofta kompletterar med datortomografi. Vid diagnostik av ryggens sjukdomar är datortomografi fortfarande förstahandsmetod för utredning av misstänkt diskbråck och spinal stenos. MRT används som andrahandsmetod vid oklara fynd och oklara symtom. MRT har stor betydelse för bedömning av förändringar i kotkropparna, för bedömning av påverkan på ryggmärgen vid trauma eller tumörer, och för bedömning av intraspinala förändringar. Konventionell myelografi är numera många gånger onödig. MRT är också en bra metod att utvärdera trauma, både i mjukdelar och skelett, och metoden är bättre och sannolikt också billigare än skelettscintigrafi för utvärdering av misstänkt collum femorisfraktur där den primära röntgenundersökningen är negativ. Hjärta och bröstkorg Vid MRT av hjärtat kan hjärtrummen, hjärtväggen och skador i hjärtväggen ses. Blodets flödesriktning kan avbildas. Rörelsen under hjärtcykeln kan cinefilmas, och man får information av såväl anatomisk som fysiologisk karaktär. Idag används MRT kliniskt vid utredning av barnvitier, ffa vid postoperativ uppföljning. Man bedömer tranpositioner och shuntar, och anatomi vid coarctatio aortae. På vuxna används metoden mest för morfologisk bedömning, t ex vid utredning av tumörer i hjärta och perikarium. Funktionell bedömning av vuxna är fortfarande på forskningsstadiet. Man beräknar att kliniskt kunna använda metoden för MR-coronarangiografi inom fem år. MRT används vidare för bedömning av mediastinala körtlar, där körtlar med aktivitet anses vara ödematösa och inaktiva körtlar fibrösa. Den goda anatomiska informationen gör att metoden är bra för bedömning av tumöröverväxt på thoraxväggen. Själva lungparenkymet undersöks bästa med datortomografi. Bukorgan MRT börjar nu användas vid utredning av levertumörer, där metoden är aningen bättre än datortomografi. Nya kontrastmedel kommer inom kort att göra MRT ännu bättre. Snart kommer MRT även att användas vid utredning av pancreassjukdomar, och även MRangiografi kommer att användas, ffa hos patienter med njursvikt. Det i kontrastmedlet ingående Gadolinium-kelatet har inte samma nefrotoxiska effekt som jodkontrastmedel. Fysik och teknik vid MRT Protoner i magnetfält Protonerna precessar runt magnetvektorn z med frekvensen ω о, vilket är resonansfrekvensen Atomkärnor med udda antal protoner och/eller udda antal neutroner har förutom sin elektriska laddning även en rotation runt en tänkt axel, ett spinn. Eftersom rotation av ett elektriskt fält inducerar ett magnetiskt dipolmoment utgör de således små magneter. Bland atomkärnor med denna egenskap finner vi 1 H, 13 C, 19 F, 23 Na och 31 P. Vätekärnor i vatten och fett kan användas för bildgivande diagnostik. Däremot avbildas protoner i kalk, syre och kol ej. Placeras en vävnad innehållande t ex mycket protoner i ett yttre starkt magnetfält Bσ t ex i en magnetkamera, kommer 3

4 protonernas magnetfält att sträva efter att orienteras parallellt med det yttre magnetfältet. Värmerörelser hos molekylerna tenderar att skapa fullständig oordning med magnetfältet åstadkommer en liten nettoordning. Den sammanlagda nettomagnetiseringen benämns M. Riktningen på denna nettomagnetisering är initialt parallell med magnetfältet Bσ. Magnetfältet mätes i Tesla (1T= 1000 Gauss). En högfältsmagnetkamera arbetar vid 1 1,5 T. Som jämförelse kan nämnas att det jordmagnetiska fältet vid polerna är c:a 70 μ T, och vid ekvatorn 30 μ T, medan styrkan hos en kylskåpsmagnet är ungefär 10 m T. Då protoner placeras i ett starkt yttre magnetfält kommer deras magnetisering, M, att rotera runt riktningen av det yttre magnetfältet eftersom protonerna har ett spinn. Precis som en gyrosnurra eller snurrtopp har en rotationsrörelse kring sin egen axel då den bringas i hastig rotation, denna rörelse kallas precession, och precessionsrörelsens frekvens kallas resonansfrekvens eller Larmor-frekvens. Resonansfrekvensen ω är proportionell mot det yttre magnetfältet B enligt Larmor-ekvationen: ω о = γ ٠ B där konstanten γ är 42,58 MHz/T Vid T2-relaxation går protonerna ur fas med varandra. Vid T1-relaxation återgår protonerna gradvis till ett läge parallellt med B о. MR-signal Radiovågor innehåller såväl ett elektriskt som ett magnetiskt fält. Om en kort puls radiovågor med samma frekvens som resonansfrekvensen ω о sänds mot ett objekt i ett starkt yttre magnetfält о B uppkommer resonans (synkron vibration) i protonerna. Detta innebär att protonerna kommer att rotera runt riktningen för magnetfältet B о, vilket i sin tur innebär att nettomagnetiseringsvektorn M kommer att precessera runt B о. Styrkan och längden på den radiosignal som sänds bestämmer hur mycket M kommer att vinklas ned från B о. När M precesserar induceras i sin tur en radiosignal, MR-signalen, som avläses av en antenn. Denna antenn, eller spole, är ofta utformad som en ytspole som läggs på eller vid den kroppsdel man vill undersöka. Tiden mellan varje repetition av radiopuls kallas repetitionstid (TR) medan tiden till signal från vävnaden kallas ekotid (TE). Starkare MRsignal från vävnaden på grund av högre protontäthet ger ljusare bild, och svagare signal ger mörkare bild. TR, TE och andra parametrar kan varieras för att skapa olika pulssekvenser, som i sin tur leder till stora skillnader i signal från olika vävnader i den resulterande bilden. Varje pulssekvens tar flera minuter att utföra, och ger som resultat tomografiska bilder från en kroppsdel. Vi har nu beskrivit fenomenet NMR (nukleär magnetisk resonans), och skall gå vidare med att beskriva ett användningsområde för NMR, nämligen MRT (magnetisk resonanstomografi). Bildkontrast 4

5 Styrkan på MR-signalen, och därmed intensiteten i bilden, bestäms i första hand av protontätheten i vävnaden. Protonrika vävnader, såsom vätskor, fett m m ger hög signal och ljus bild, medan protonfattiga vävnader och material, såsom ben, luft och de flesta konstgjorda föremål ger låg signal och mörk bild. Vore detta enda sättet att avbilda vävnaden skulle MRT inte vara ett sådant genombrott som det faktiskt är. Flera andra faktorer än protontäthet spelar stor roll för bildkontrasten, och de två viktigaste kallas T1 och T2. För att rekonstruera en MR-bild krävs många MR-signaler, och därför måste många radiopulser sändas. Mellan pulserna strävar magnetiseringen att återgå till jämviktsläget parallellt med B о, vilket kallas relaxation. De två olika processerna genom vilka detta sker kallas T1 och T2. T2-relaxation, även kallad spinn-spinn-relaxation, beror på små variationer i det lokala magnetfältet i vävnaden, vilket innebär att olika protoner har aningen olika Larmorfrekvens. I korthet kommer protonernas precessionsrörelse, som av radiopulsen synkroniserades så att även nettomagnetiseringen M precesserade, att bli mer asynkron, och protonerna kommer att gå ur fas med varandra. T2 är kort i fast vävnad och lång i vätskor. T2 är normalt från 30 ms upp till flera sekunder, från t ex cerebrospinalvätska. Genom att magnetfältet ges en gradient och blir litet starkare i ena ändan kan en skiva väljas ut där protonerna har resonans med den insända RF-pulsen T1-relaxation, även kallad spin-gitter-relaxation, är långsammare än T2-relaxationen, och innebär en gradvis återgång av de individuella protonerna till ett läge parallellt med B о. Sammantaget ökar värdet av vektorn M z parallellt med B о under denna relaxation. Värdet på T1 bestäms till stora delar av molekylstorlek och rörlighet, där T1 är kortast hos medelstora molekyler (t ex fett), och längst hos små och stora molekyler (vätskor, fast vävnad). T1 ligger normalt mellan 300 och 2000 ms. Det är värt att notera att T1 och T2 är oberoende av varandra med undantag av att T2 alltid är mindre än eller lika med T1. Bildutseendet påverkas av tiden mellan radiovågorna (TR, repetitionstid) och tiden mellan signalavläsningen och TE (ekotid). EnT1-viktad bild, där ffa fett ger hög signal, har kort repetitionstid på c:a 500 ms. Signalen i bilden styrs i första hand av skillnader i T1 mellan de olika vävnaderna. Å andra sidan styrs kontrasten i en T2-viktad bild, där ffa vätskor ger hög signal, av skillnader i T2, cär man använder lång TR på c:a 2000 ms och lång TE på c:a 90 ms. Kontrasten i bilden styrs dessutom av ytterligare fler parametrar vilka vi inte går in på här. Undersökningens bildkvalitet är således i hög grad operatörberoende. Vi har nu beskrivit hur en MR-signal skapas, och vi har delvis och kortfattat beskrivit hur kontrasten mellan olika vävnader kan styras i denna MR-signal. Nu återstår att skapa en bild av signalen. Bildrekonstruktion vid magnetisk resonanstomografi 5

6 Tomografi betyder skära, skriva. I objektet, d v s patienten, skärs en skiva ut med hjälp av variationer i magnetfältet. Från att ha varit ett helt homogent, starkt yttre magnetfält B о lägger man på en gradient i kroppens riktning med hjälp av gradientspolar, så att magnetfältet är något starkare i ena ändan av kroppen, och något svagare i andra ändan. Detta innebär att protonernas Larmorfrekvens varierar linjärt i kroppen, och med hjälp av en noggrant avvägd radiopuls med en exakt frekvens motsvarande protonernas resonansfrekvens, kan en tunn skiva väljas ut där protonerna bringas i resonans, medan protonerna i resten av kroppen ej reagerar, och således ej lämnar någon MR-signal till spolarna. Ett volymselement (voxel) i objektet med en viss snittjocklek översätts till ett bildelement (pixel) i bilden. Genom att anbringa ytterligare korta gradientsignaler efter radiopulsen, och före och under registreringen av signalen, kommer signalen från ovannämnda utvalda skiva att variera i fas i y-led och i frekvens i x-led. Med Lokalisationen av en bildpunkt i en utvald hjälp av Fouriertransformationen kan en bild skiva sker med hjälp av variationer i fas av skivan återskapas, där de tredimensionella och frekvens, i y- respektive x-led. volymelementen (voxels) i skivan representeras av tvådimensionella bildelement (pixels) i bilden. Kontrastmedel Flera kommersiella kontrastmedel för MRT finns i handeln, och flera är under utveckling. Alla är magnetiska och verkar genom att påverka signalförhållandena lokalt. De vanligaste intravenösa kontrastmedlen innehåller den paramagnetiska metalljonen gadolinium (Gd³ + ) bunden i ett kelat. Cirkulerande blod är i de flesta fall svart på grund av dess flödeshastighet, vilket syns på alla vanliga undersökningar. Det finns dock MR-angiografiska metoder där cirkulerande blod blir vitt, och det finns möjlighet till tredimensionell rekonstruktion av ett kärlträd. Mats Geijer 1995 Institutionen för diagnostisk radiologi Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Uppdaterad

Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera. MR-fysik

Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera. MR-fysik Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera Ronnie Wirestam Professor Avd. för Medicinsk Strålningsfysik MR-fysik MR = Magnetresonans NMR = Nuclear Magnetic Resonance MRI = Magnetic Resonance

Läs mer

Magnetisk resonanstomografi (MR)

Magnetisk resonanstomografi (MR) Magnetisk resonanstomografi (MR) Andreas Fhager Email: andreas.fhager@chalmers.se TG 19 1 TG 19: 13.1 MRI 2 MR bilder T1-viktad bild T2-viktad bild 3 MR-bilder av stroke MRI of acute middle carotid artery

Läs mer

Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera. MR-fysik

Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera. MR-fysik Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera Ronnie Wirestam Professor Avd. för Medicinsk Strålningsfysik MR-fysik MR = Magnetresonans NMR = Nuclear Magnetic Resonance MRI = Magnetic Resonance

Läs mer

MR kronjuvelen. MR-teknik. Rocket Science. Tre ägg: Vad är det vi avbildar? Fältstyrka i Tesla (T) Mårten Annertz Neuroröntgen

MR kronjuvelen. MR-teknik. Rocket Science. Tre ägg: Vad är det vi avbildar? Fältstyrka i Tesla (T) Mårten Annertz Neuroröntgen MR kronjuvelen MR-teknik Mårten Annertz Neuroröntgen Med tack till Danielle van Westen Yttre magnetfält B0 - oftast på (0.23) 1. 5-3 (7) Tesla Fältstyrka i Tesla (T) Rocket Science 1,5 T 3 T 1mm 7 T Avancerad

Läs mer

EXAMENSARBETE RICKARD FORSLUND NICOLINA HOLMSTRÖM. HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR Röntgensjuksköterska

EXAMENSARBETE RICKARD FORSLUND NICOLINA HOLMSTRÖM. HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR Röntgensjuksköterska EXAMENSARBETE 2007:010 HV Skillnader i diagnostiskt utfall mellan undersökningsmetoderna datortomografi och magnetisk resonanstomografi av ländrygg RICKARD FORSLUND NICOLINA HOLMSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA

Läs mer

Magnetresonanstomografi, MRI

Magnetresonanstomografi, MRI Fakulteten för teknik och naturvetenskap Avdelning för fysik och elektroteknik Åsa Nyflött Magnetresonanstomografi, MRI Litteraturstudie och simulering Magnetic Resonance Imaging, MRI Examensarbete 15

Läs mer

MR: En körning flera sekvenser. MR : mätning av många parametrar. Vad krävs för erhålla en MR bild. D van Westen, BFC, Sus, Lund, VT2010

MR: En körning flera sekvenser. MR : mätning av många parametrar. Vad krävs för erhålla en MR bild. D van Westen, BFC, Sus, Lund, VT2010 Danielle van Westen MR Neuroröntgen, BFC, Skånes universitetssjukhus, Lund Varför är MR så roligt och ibland utmanande att arbeta med? Mäter många parametrar inkl fysiologiska: protonernas relaxation och

Läs mer

Måndag 29 september: Resonansfenomen (Janusz)

Måndag 29 september: Resonansfenomen (Janusz) Måndag 9 september: Resonansfenomen (Janusz) Inledning De flesta fysikaliska system i vår omgivning karakteriseras av viss stabilitet. Om man utsätter systemet för en svag störning, strävar det att återgå

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Biomedicinskt bildskapande och bildanalys

Biomedicinskt bildskapande och bildanalys Biomedicinskt bildskapande och bildanalys Föreläsning vid Medicinteknisk introduktionskurs Ewert Bengtsson Professor i datoriserad bildanalys Centrum för bildanalys Föreläsningens tema Bilder är av central

Läs mer

Lycka till! Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G. Kursansvarig: Eva Funk. Totalpoäng: 69 poäng

Lycka till! Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G. Kursansvarig: Eva Funk. Totalpoäng: 69 poäng Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 170204 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin 15 poäng Ultraljud

Läs mer

Karin Åberg Sjukhusfysiker MR karin.a.aberg@akademiska.se MR-SÄKERHET

Karin Åberg Sjukhusfysiker MR karin.a.aberg@akademiska.se MR-SÄKERHET Karin Åberg Sjukhusfysiker MR karin.a.aberg@akademiska.se MR-SÄKERHET Hur mycket jobbar du med MR? 10 A. Dagligen B. Någon gång i veckan C. Någon gång i månaden D. Aldrig Dagligen 0% 0% 0% 0% Någon gång

Läs mer

Frågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR.

Frågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR. Kursens namn: Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 161202 TOTALPOÄNG: 74 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin Ultraljud Strålfysik MR

Läs mer

NEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge

NEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge NEURORADIOLOGI Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge METODER: 1.Ultraljud 2. Slätröntgen 3. Datortomografi 4. MRT 5. Myelografi

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra

Läs mer

BMLV, Teknik och principer för fysiologisk undersökningsmetodik

BMLV, Teknik och principer för fysiologisk undersökningsmetodik BMLV, Teknik och principer för fysiologisk undersökningsmetodik Kurskod: BL008G, BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2017 02 04 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 51p CT och ultraljud 15p Nuklearmedicin

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Radiologiska kliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation /

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

Brandskydd 2010-01-02 RB Brf Ladusvalan BRANDSKYDDET I DIN BOSTAD HEMMETS BRANDFAROR

Brandskydd 2010-01-02 RB Brf Ladusvalan BRANDSKYDDET I DIN BOSTAD HEMMETS BRANDFAROR BRANDSKYDDET I DIN BOSTAD HEMMETS BRANDFAROR Varje år inträffar tusentals bränder i bostäder som är så allvarliga att räddningstjänsten larmas. Småbränder och tillbud är säkerligen lika många. Vanliga

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL008G, BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2016 12 02 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53p CT och ultraljud 15p Nuklearmedicin

Läs mer

Patienters upplevelse i samband med MR undersökning

Patienters upplevelse i samband med MR undersökning Patienters upplevelse i samband med MR undersökning FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Sara Ku Nimma H. Bazargan Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng RA2070 VT 2013 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR 15

Läs mer

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. Datum: Skrivtid: 3 timmar

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. Datum: Skrivtid: 3 timmar Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik OMTENTAMEN Kurskod: MC1036, Provkoderna 0101 och 0102 Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum: 2015-12-12 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:

Läs mer

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största

Läs mer

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET 2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Namn:. 5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Inledning Nu skall du studera hur man avbildar verkligheten. Vad skall man göra det för? undrar du eftersom du skall ifrågasätta allt.

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik Kurskod: MC1036 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 20151029 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 62 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin MR Strålskydd Ultraljud

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2014 03 27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 60 p Strålningsfysik 22 p Strålningsbiologi

Läs mer

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck Undersökningsmetoder Eira Stokland, Rune Sixt, Ulf Jodal Rekommenderade undersökningar i Basprogram. För kommentarer till de olika undersökningsmetoderna, se även Utredning och basprogram för uppföljande

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning CANDY4 HD 20150129 Innehållsförteckning 1 Vad är CANDY4 HD?... 4 2 Säkerhetsföreskrifter... 5 3 Vad finns i förpackningen?... 6 4 Fysisk beskrivning... 7 5 Kom igång... 9 5.1 Ladda batteriet... 9 5.2 Ta

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

Magnetisk resonanstomografi

Magnetisk resonanstomografi EXAMENSARBETE 2006:33 HV Magnetisk resonanstomografi MAGNUS YLITALO JOAKIM PETERS HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR RÖNTGENSKÖTERSKA Institutionen för Tillämpad fysik Maskin- och materialteknik Avdelningen

Läs mer

INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER. Joakim Nyman 2013-01-30

INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER. Joakim Nyman 2013-01-30 INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER Innehåll 1 Inledning........................................... 1 2 Principbeskrivning.................................... 1 3 Induktiv

Läs mer

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in. Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2009-01-15 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Tabeller och formler, BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter

Läs mer

Bruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se

Bruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se Bruksanvisning Bestic software version 1.0-2.0 Äthjälpmedel Sida 1 (20) Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Säkerhet 3. Produktöversikt 4. Handhavande 5. Äta med Bestic 6. Skötselråd 7. Transport och

Läs mer

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in. Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2008-05-31 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Valfri formelsamling. Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska kretsar, Valfri kalkylator

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS

MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MRT vid MS Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MULTIPEL SKLEROS EN KORT BESKRIVNING Vid multipel skleros (MS), uppstår inflammation som försämrar framkomligheten för de elektriska signalerna

Läs mer

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

9 FAKTA OM PULSTRÄNING 9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

5 genvägar till mer muskler

5 genvägar till mer muskler 5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet

Läs mer

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna? Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Förbättrad diagnostik av Crohns sjukdom i tunntarmen med snabba MRT-sekvenser. Jonas Andersson Peter Dewindt

EXAMENSARBETE. Förbättrad diagnostik av Crohns sjukdom i tunntarmen med snabba MRT-sekvenser. Jonas Andersson Peter Dewindt EXAMENSARBETE 2010:001 HV Förbättrad diagnostik av Crohns sjukdom i tunntarmen med snabba MRT-sekvenser Jonas Andersson Peter Dewindt Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Laboration i Maskinelement

Laboration i Maskinelement Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp Löpning kvalitet Löpning kvalitet är ett pass utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning kvalitet har vi ett brett utbud:

Läs mer

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte. Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19 Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Datortomografi (CT) Teknik, Indikationer. Roger Siemund, BFC Neuroröntgen, Skånes Universitetssjukhus Lund

Datortomografi (CT) Teknik, Indikationer. Roger Siemund, BFC Neuroröntgen, Skånes Universitetssjukhus Lund Datortomografi (CT) Teknik, Indikationer Roger Siemund, BFC Neuroröntgen, Skånes Universitetssjukhus Lund Historik: 1971 Första CT (EMI MARK I) 1976 Första CT i Lund (EMI CT 1010) 1979 Nobelpris till Godfrey

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 09-10 2 INTRODUKTION / SÄKERHETSRIKTLINJER A. Introduktion Stort

Läs mer