Kråkerydskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Habo kommun Kråkeryds rektorsområde

Transkript

1 Habo kommun Kråkeryds rektorsområde PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kråkerydskolan Förskoleklass, Grundskola, Fritidshem

2 Vår vision: På vår skola skall alla elever känna sig trygga och skolan skall vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-6 och fritidshem Ansvariga för planen: Rektor är ansvarig för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas. Planen gäller från: Planen gäller till: Elevernas delaktighet: Alla elever på skolan har deltagit i kartläggningen av skolans miljö samt i en enkät angående trygghet och arbetsmiljö. Eleverna är med vid utformandet av skolans ordningsregler och värdeord. Vårdnadshavarnas delaktighet: Skolan har utformat ett förväntansdokument kring vår värdegrund som innefattar elever, personal och vårdnadshavare. Vårdnadshavare förväntas ställa sig bakom detta samt arbeta tillsammans med personalen för elevernas bästa. De uppmanas att ta kontakt med pedagog på skolan/fritidshemmet om de får kännedom om kränkningar eller trakasserier. På vårterminen har vårdnadshavarna möjlighet att besvara en enkät kring barnens vistelse i skolan. Personalens delaktighet: Alla pedagoger - är delaktiga vid planens upprättande. - ska ha god kunskap om planens innehåll och arbeta därefter. - ansvarar för det främjande och förebyggande arbetet i barn- och elevgrupp. - ansvarar för arbetet med fadderverksamhet. - har en genomgång av klassens enkät samt skolans förväntansdokument. Uppföljning och utvärdering. - har i klassen/fritidshemmet återkommande samtal om ordningsregler och olika kränkningar samt samtalar om vad man kan göra åt det. - ansvarar för genomförandet av det förebyggande arbetet på skolan /fritidshemmet. - ansvarar för arbetet med fadderverksamhet. - dokumenterar diskrimineringar, trakasserier och annan kränkande behandling enligt planens intentioner samt informerar skolledningen om detta. All personal på skolan (städ, kök, vaktmästeri, vikarier): - visar att vi inte accepterar någon form av diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling. Vi kommer att agera snabbt, när något inträffar. Till varje specifik insats finns målvakter. Förankring av planen: Planen presenteras på olika sätt för eleverna i skolan och för vårdnadshavarna i samband med föräldramöte samt läggs ut på skolans hemsida och Infomentor. Planen skickas via mail till all personal och exemplar anslås på skolan. Likabehandlingsarbetet/arbetet mot kränkande behandling finns med som en stående punkt vid våra arbetsplatsträffar.

3 Utvärdering Utvärdering av föregående plan: Genom sammanställning av elev- och föräldraenkäter. Personalen har utvärderat den vid arbetsplatsträffar samt i skolans pedagogiska bokslut. Delaktiga i utvärderingen av föregående plan: Skolledning, personal, vårdnadshavare och elever. Resultat av utvärderingen av föregående plan: Värdegrundsarbetet är något vi ständigt arbetar med och det dagliga arbetet i förskoleklassen, skolan och på fritidshemmet har genomsyrats av de mål som finns i planen. Ett av målen var trygghet och trivsel vilket det jobbades med på många olika sätt. Skolan har haft gemensamma temadagar, när barnen varit indelade i faddergrupper från F-6. Skolans yngre elever uttrycker inte längre rädsla för de äldre eleverna såsom tidigare, utan ser nu istället upp till de äldre. Det är viktigt att samarbetet mellan yngre och äldre elever fortsätter nästa läsår och att vi poängterar att de äldre eleverna har ett stort ansvar genom att vara positiva och ansvarstagande förebilder. Under läsåret 14/15 har vi haft två gemensamma trivseldagar på skolan för f-klass t.o.m. år 6. På hösten var det Pelle Svanslösdag och i våras hade vi en Slättendag. Båda dagarna var uppskattade av eleverna. När det gäller arbetet över klassgränserna under lektionstid har vi arbetat på följande sätt under läsåret: Vid elevens val har eleverna arbetat i följande konstellationer: F-1, 2-3 och 4-6. F-klass och år 1 har gjort gemensamma skogsutflykter. Vid dessa har några elever ur å 4 varit med varje gång. F-klass och år 1 har suttit blandat i matsalen; fadder och fadderbarn. F-klassen har repeterat trivselorden vid ett flertal tillfällen för att tydliggöra dem och för att barnen ska bli påminda om dem. F-klass och år 2 har haft ett fjärilstema tillsammans. Skoljogg F-3 och 4-6. Trygghetsgruppen har visat film och haft samtalsgrupper för 1-4, 2-5 och 3-6. Alla klasserna jobbar kontinuerligt med hur vi ska vara mot varandra. Från vårt samarbete med Håkan Wetterö har vi fått det s.k. mobbnings-u:et som på ett konkret sätt visar hur en mobbningssituation kan se ut. Den här bilden finns uppsatt i skolans lokaler och den utgör ett bra underlag för diskussioner och arbete kring mobbing och kränkande behandling. Vi använder även vår powerpoint med värdeorden i detta arbete. Trygghetsgruppen har informerat om sitt arbete på våra konferenser och då har alla sedan kunnat hjälpas åt att hålla extra uppsikt där det behövts vilket gör att barnen kan känna sig trygga. Rastvärdarna har alltid gula västar på sig för att vara synliga. Åtgärderna för att öka tryggheten och trivseln på skolan/fritidshemmet har fungerat bra vilket även visade sig i elevenkäterna där frågor kring trygghet och trivsel fick mycket höga siffror.

4 Vi samtalar och informerar regelbundet på a-lag, APT och trygghetsgruppen kring elever med behov av tillsyn och beredskap. Vi har information via torsdagsmail och muntligt vid behov. Konkreta exempel: U:et, konsekvenstrappan med förväntan, skolkompisar, elevråd och klassråd. Vi behöver återkommande handledning för de elever som har särskilda svårigheter. Läsåret 2014/15 har präglats av en god stämning på skolan. Det är viktigt att vi fortsätter arbeta på samma sätt för att bibehålla stämningen. Vårt mål Rasten en trygg och rolig lekmiljö har vi uppnått till mycket stor del med bl.a. rastskoj och rastvärdar. Rastskoj sker vid 5 tillfällen i veckan och Rastkiosen är öppen dagligen. Vi är noga med att rasterna bemannas av rastvärdar för att alla elever ska känna sig trygga. När det gäller vårt mål att granska läromedel och material är vi pedagoger noggranna vid inköp och användning av läromedel. Vi kan även se att förlag och leksakstillverkare tar sitt ansvar. Vi pedagoger har blivit mer medvetna och inser vikten av att i förväg läsa högläsningsböcker och se filmer innan de presenteras för eleverna. Kommunens barnbibliotekarie har fungerat som ett bra stöd till oss pedagoger. Vi kan se att vi höjer elevernas intresse för böcker när de blir presenterade. Böcker som köpts in har täckt in många områden för att stimulera elevernas olika läsintressen. Ett mål var att eleverna ska känna trygghet i idrottens omklädningsrum. Det som har varit positivt detta läsår har varit schemaindelningen, så att olika grupper inte har bytt om samtidigt samt att det finns ett vaktschema för omklädningsrummen. (Det sitter uppsatt i personalrummet liknande rastvaktsschemat.) Vi kommer att fortsätta på liknande sätt. När det är elever i omklädningsrummen ska det finnas en pedagog där som kan stoppa kränkande behandling. Det är en förutsättning för att målet ska uppfyllas. Denna plan ska utvärderas senast: Hur planen ska utvärderas: Eleverna deltar genom elevenkäter samt ny kartläggning av otrygga platser. Vårdnadshavare deltar genom enkäter. Målvakterna ska ha extra koll på att det som är skrivet i planen genomförs och följs upp. Personalen/trygghetsgruppen iakttar, diskuterar och drar slutsatser med utgångspunkt från planen. Personal och skolledning utvärderar genom samtal på arbetsplats- och arbetslagsträffar och utvärderar i det pedagogiska bokslutet. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Skolledning/all personal Främjande insatser Kommunikation Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Alla elever ska känna att de får göra sin röst hörd utan kränkande

5 kommentarer och gester. Eleverna ska lära sig att diskutera utan att använda ett språk som är diskriminerande eller kränkande. Uppföljning sker kontinuerligt i grupperna samt vid APT. Insats: Vi ska ha regelbundna klassråd och elevråd. På klassråd pratar vi om vad som fungerar bra och tränar på att se vad vi kan förändra eller förbättra istället för att fastna i missnöje. Vi ska arbeta med Läsfixarna, för att lära eleverna resonera kring en text. På dagliga samlingar i skolan och på fritids får alla möjligheter att diskutera aktuella ämnen. I momentet diskutera ingår även att träna sig på att lyssna aktivt, ställa frågor och dra slutsatser. Vi tolererar inte att eleverna ger varandra kommentarer eller blickar om någon säger något fel. Vi ska ha ett tillåtande klimat där alla får möjlighet att svara på frågor. Vi ska lyfta frågorna från enkäterna, som eleverna haft svårt att förstå. Nästa höst(ht16) diskuterar vi klassernas svar och funderar kring hur vi tillsammans förbättrar verksamheten. Ansvarig: All personal Målvakter: Carina Wulff och Anna Persson Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret. Trygghet och trivsel Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Alla elever ska känna sig trygga och trivas i sin klass och skola. Uppföljning sker kontinuerligt i grupperna, vid APT samt vid årlig trygghetsvandring och enkät. Trygghet Insats: Rastskoj. Prata i grupperna om att alla vuxna på skolan/fritidshemmet har ett gemensamt ansvar för alla elever. Gemensamma aktiviteter så som temadagar och elevens val i åldersblandade grupper. Där får eleverna möjlighet att lära känna elever och pedagoger från andra klasser. Främjande arbete sker kontinuerligt i form av lek och läs- och skrivtillfällen mellan elever i år 4-6 och elever i år F- 3. Flera lärare på skolan cirkulerar mellan de olika klasserna. Detta främjar att fler vuxna på skolan känner fler elever vilket bidrar till trygghet. Elever i F-klass och år 1 går till skolskogen. För att bidra till en lugn och trygg miljö på fritidshemmet används olika gruppindelningar utifrån barnens behov. Trygghetsgruppen genomför olika aktiviteter i grupper kontinuerligt under läsåret.

6 Prata om allas lika värde, att vara kompisar, självkänsla, och grupptryck i klasserna och på fritidshemmet. Aktualisera u:et (från Håkan Wetterö) kontinuerligt under läsåret. Powerpoint med våra värdeord (vara hjälpsam, ta ansvar, lyssna, säga snälla saker, vara ärlig, vara vänner!) och konkreta exempel på vad de innebär. Denna visas och diskuteras i klasserna i början av varje termin och fylls på med elevernas egna exempel. Målvakter ska skicka ut påminnelse om det här till alla klasslärare: September och januari. Prata i grupperna om att rättvisa inte alltid innebär att alla ska göra allt på samma sätt. Alla elever är olika individer med olika förmågor och behov. Använda tillgängligt material kring barnkonventionen. Pratar om trygghet och trivsel på utvecklingssamtalen. Förväntansdokument som vänder sig till elever, vårdnadshavare och personal gås igenom och delas ut samt är en del av den dagliga verksamheten. Ansvarig: All personal Målvakter: Magdalena Malengård och Erik Sjöberg Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret Kartläggning Kartläggningsmetoder: Elev- och föräldraenkäter, karta över "otrygga platser", elevsamtal, utvecklingssamtal, trygghetsgruppens rapporter samt personalens observationer. Områden som berörs i kartläggningen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Eleverna har svarat på enkäter och varit med vid kartläggning av otrygga platser samt deltagit i diskussioner kring detta. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Elevvård är en stående punkt på APT och konferenser och trygghetsgruppen informerar om läget. Pedagogerna har fått en genomgång av elevernas och vårdnadshavarnas enkäter samt genomfört kartläggning över otrygga platser i skolmiljön. De har även genomfört och följt upp utvecklingssamtal. Trygghetsgruppen har sammanställt incidentrapporterna. Resultat och analys: Enkäterna visar att vårdnadshavarna känner sig trygga när deras barn är i skolan/på fritidshemmet och att de anser att deras barn trivs. De anser också att skolan arbetar på ett bra sätt med frågor om kränkande behandling och mobbning. Eleverna svarar i hög grad att de känner sig trygga i skolan och trivs i sin klass. De känner även till skolans ordningsregler. Vi upplever att vi har en positiv stämning på skolan. Genom kartläggningen av otrygga platser kom det fram att skogen är en plats som kan upplevas otrygg av en del elever. Det finns flera platser att ha lite extra koll på. Karta med dessa finns i personalrummet. Rastvärdarna har alltid gula västar för att synas bra ute på skolgården och det finns ett fungerande rastvaktsschema.

7 Rastskoj har fungerat bra och har utvecklats till att genomföras 5 tillfällen i veckan. I stort sett alla elever upplever att de har någon att vara tillsammans med på rasten. Medvetenhet finns om elever som är ensamma på rasterna. Rastvärdarna uppmärksammar dem och hjälper dem till att vara med och leka. Trygghetsgruppen har under läsåret rapporterat 10 fall av kränkningar och trakasserier, inga fall av mobbning. Ett fall har rapporterats vidare till huvudman. Antalet fall är lägre än föregående läsår och vi upplever en lugnare skolmiljö. Vi har blivit noggrannare med att dokumentera. Förebyggande åtgärder Trygghet i omklädningsrum Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning. Mål och uppföljning: Alla elever ska fortsätta känna sig trygga i idrottens omklädningsrum. Uppföljning sker kontinuerligt i grupperna, vid APT samt vid årlig trygghetsvandring och enkät. Åtgärd: Vi schemalägger så att flera vuxna är i omklädningsrummen samtidigt. Viktigt är också att vi vuxna vid frånvaro inte missar att påminna våra vikarier om idrottsvakten. Vi ska vara noga och skriva in idrottsvakterna på våra personalscheman. Motivering: Det finns fortfarande elever som känner sig otrygga i omklädningsrummet. Ansvarig: Berörd personal Målvakter: Pia Jelvestam och Petter Wållgren Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret. Rasten en trygg och rolig lekmiljö Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Fortsätta skapa en trygg och rolig lekmiljö för eleverna när de har rast. Uppföljning sker kontinuerligt. Åtgärd: Rastkiosk för utlåning av leksaker är öppen 2 ggr/dag. Rastskoj anordnas flera (5) gånger i veckan. Det är aktiviteter för alla. Det mejlas ut schema för rastskoj varje vecka. Rastvärdar som cirkulerar på skolgården och använder gula västar för att synas bra. Ha extra koll på de platser som elever kan uppleva som otrygga. Rastvärdarna har längre sammanhängande rastvaktspass för att det inte ska bli glapp. Rastvaktsschema finns där man ser vilka klasser som är ute för ökad vuxentäthet på skolgården.

8 Se över att tydliga spelregler finns för t.ex. bandyplanen. Motivering: Det finns fortfarande platser som upplevs som otrygga under rasterna. Ansvarig: All personal Målvakter: Elisabeth Andersson och Jakob Svensson Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret. Främja likabehandling genom ökad kunskap Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Pedagogerna ska få den kunskap de behöver för att kunna bemöta varje elev efter dess behov samt handlingsberedskap för olika situationer. Uppföljning sker vid APT. Åtgärd: Information kring elever och från trygghetsgruppen ges vid APT och fritidsplaneringar. Informationsansvarig utses och ser till att de som inte är med får den info de behöver. Vid APT prata om och diskutera hur vi bemöter olika situationer genom konkreta exempel. All personal är medveten och insatt i vår skolas konsekvenstrappa med förväntan. Handledning av specialpedagog samt specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som är planerad i tid kring elever på skolan/fritidshemmet som är i behov av särskilt stöd. Motivering: Det finns ett behov av handledning kring elever med särskilda svårigheter. Ansvarig: All personal Målvakter: Camilla Reuthammar, Maria Stegemyr och Sofia Utbult Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret. Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleven kan uppleva det som kränkande. Vid en händelse som kan bedömas som diskriminering eller annan kränkande behandling sker information enligt följande: För eleverna gäller: - informerar klasslärare/fritidshemspersonal/trygghetsgruppen eller via meddelande i kamratlådan. För personalen gäller: - informera klasslärare/fritidshemspersonal. - informera trygghetsgruppen - informera rektor. På rasterna finns det vuxna på skolgården enligt schema. Det finns alltid vuxna i omklädningsrum och vid behov i korridorer. Rastvärdsschema upprättas vid terminsstart och omarbetas vid behov.

9 Skolans skolkompisar träffar regelbundet trygghetsgruppen för avstämning. På konferenserna/apt har trygghetsgruppen en stående punkt då de informerar om sitt arbete. Broschyren "Det går att stoppa mobbning" lämnas till vårdnadshavare i förskoleklass och till nyinflyttade elever. Vårdnadshavare uppmanas ta kontakt med skolan om barnet berättar om kränkningar eller trakasserier. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Klassläraren och ansvarig fritidspedagog Trygghetsgruppen: Eva Boström, Elisabeth Andersson, Meg Carlsson och Jakob Svensson Rektor: Mimmi Johansson Skolsköterska: Johanna Lundell Skolkurator: Malin Olsson Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Pedagoger: -talar enskilt med de berörda barnen. -informerar berörd pedagog och rektor omgående. -informerar vårdnadshavare. -tar vid behov upp ärendet för information till arbetslaget. -överlämnar ärendet till trygghetsgruppen vid behov. -utarbetar vid behov ett åtgärdsprogram. Trygghetsgruppen: -tar reda på vad som hänt genom att prata enskilt med alla berörda elever. -använder en specifik samtalsmodell för de elever som utsatt någon för kränkning. -kontaktar vårdnadshavare till alla inblandade elever. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Ärenden som kommer till personals kännedom lämnas omgående till rektor. Rektor utreder vad som hänt och hanterar ärendet i enlighet med Skollagen 6 kap 10. Rutiner för uppföljning: När det gäller elev-elev har trygghetsgruppen uppföljningssamtal med berörda inom en vecka och vid behov återkommande uppföljningar. Kontakt tas även med vårdnadshavare. Vid ärenden personal-elev har rektor uppföljningsansvar. Rutiner för dokumentation: Anmälan om diskriminering och annan kränkande behandling görs på blanketten med samma namn (finns i Kvalitetshandboken) av ansvarig pedagog/trygghetsgruppen och rektor. Åtgärder dokumenteras på blanketten Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling (finns i Kvalitetshandboken) av ansvarig pedagog eller trygghetsgruppen. Minnesanteckningar från händelseförlopp, samtal och åtgärder med datum och namn på inblandade elever ska bifogas med blanketten. Dokumentationen arkiveras hos rektor. Ansvarsförhållande: Ansvariga för -tidig upptäckt av trakasserier och kränkande behandling: all personal, elever och vårdnadshavare. -utredning och åtgärdande när elev kränks av andra elever: trygghetsgruppen och övriga

10 pedagoger. -utredning när elev kränks av personal: rektor -uppföljning: trygghetsgruppen/rektor -dokumentation: pedagog/trygghetsgruppen/rektor Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Lgr Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

11 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Rektorns ansvar Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har då, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

12 Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Förklaring av begrepp Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Repressalier är när en elev utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av skolans personal p.g.a. att eleven eller vårdnadshavaren anmält skolan. Mobbning är när någon gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning.

13 Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning religionsfrihet. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i skolan - handledning (2012) Diskrimineringsombudsmannen DO