Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ersboda skolområde Familjedaghemsgruppen Stjärnorna

Transkript

1 1 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ersboda skolområde Familjedaghemsgruppen Stjärnorna Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-8 Beslutade mål och åtgärder 9 Slutord 9 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Familjedaghem Ersboda skolområde Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Evelyn Johansson, förskolechef Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Fastställd/Upprättad Reviderad Version 1 Giltighetstid 2014/2015

2 2 Inledning Kvalitetsredovisning bygger på verksamheten i de gemensamma lokalerna och i de egna hemmen. I kvalitetsredovisningen har vi utgått ifrån att utvärdera vår verksamhetsplan. Arbetsplanen grundar sig på läroplan för förskolan samt kommunens uppsatta mål. De målområden som redovisas är trygghet och trivsel, språket, kommunikation, matematik, natur och miljö, hälsa, barns inflytande samt barnens sociala utveckling. De åtgärder för fortsatt utveckling som redovisas ska vi gemensamt se över och arbeta med under nästa verksamhetsår. Utvärderingen har gjorts av personal och förskolechef. Förskolechefen är ansvarig för sammanställningen av personalens kvalitetsredovisning. Verksamheten består av 8 familjedaghem. Snittet är fem barn/dagbarnvårdare. Barnen är mellan 1-6 år. De samarbetar två dagar/vecka i en gemensam lokal. Där planeras verksamheten lite mer åldersfördelad. Förutsättningar I Ersboda skolområde arbetar idag 7 dagbarnvårdare. Under vårterminen 2014 var ytterligare en anställd på grund av kö i skolområdet. Dagbarnvårdarna har ett vikariesystem som innebär att alla placerade barn får en vikarie i den egna gruppen. Fördelningen gör dagbarnvårdarna själva utifrån barnens ålder och föräldrars önskemål. Detta innebär att det sällan tas i vikarier utifrån vilket gynnar våra barn. Öppettider i familjedaghemmen kan variera från 8 till 11 tim/dag. Idag är det svårigheter att schemalägga övertiden eftersom några dagbarnvårdare kan ha 8 timmars övertid på en vecka eller mer. Detta beroende av att ramtiden under året varit mellan Dagbarnvårdarna försöker ta ut viss tid i lokalen eller planerar in hela lediga veckor så att föräldrar inte ska behöva flytta sina barn på olika ställen under en vecka. Varje dagbarnvårdargrupp har en summa pengar varje år för inköp av material och förbrukning till hemmiljön samt i den gemensamma lokalen. De har även kompetensutvecklingspengar som de själva beslutar över utifrån behov och egna önskemål till utveckling. Större delen av området är mångkulturellt och detta är berikande för oss alla. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Tydliga mål och utvecklingsområden utifrån läroplanens olika delar ligger som grund för kvalitetssäkring av verksamheten. Vi utgår från läroplanens rubriker i vår sammanfattning. Vi har valt att kvalitetssäkra verksamheten utifrån följande rubriker verksamhetens mål är uppfyllda. Synligt och gemensamt för alla. beskrivning av områden i verksamheten som förbättrats. Sett barnens och verksamhetens utveckling Fortsatt gemensamt tänk för att förbättra och vidareutveckla

3 3 Normer och värden Omfattar mål om trygghet, trivsel och likabehandling Få uppleva sitt eget värde och få förståelse för att alla människor har lika värde, känna samhörighet och ta ansvar, få stöd i att samspela med andra och måna om sina kamrater. Få stöd att bli stärkta i sin självkänsla. Focusområden: Trygghet och trivsel samt familjedaghemmens plan för diskriminering och kränkande behandling. Stärka barnens självkänsla. Fortsätt att ha en kontinuerlig dialog i arbetslaget om barnens behov Förlägga temaarbeten i årshjulet över månader, samtidigt göra hemma. Planera in mer former av uppträdanden. Våravslutning samt Lucia Jobba hemma i vardagen och låna böcker. Ta in en grundplanering i 4-5-års Till viss del har temaarbetet hållits aktuellt hemma men stickspår såsom dinosaurier och deras värld har utifrån barnens intressen tagits upp. Tänkta uppträdanden är gjorda. Uppskattat av föräldrar I 4-5-års arbetas med kompisrelationer. Sker hela tiden i vardagen. Finnas tillhands och hjälpa i den sociala relationen. Ökat intresse för djur och natur. Positiva till träffar i 3-års, även blyga barn följde med. Svårare att få ett sammanhang för några barn detta år på grund av att man inte deltagit så ofta. Likabehandlingsplan som utvärderas och revideras varje år Ser att de större barnen hjälper varandra, mindre bråk och tjafs, pratar mer med varandra. Kommer och ber om hjälp. Mer konkreta om vad som hänt. Likabehandlingsplanen är lyft på föräldramöte. Alla planerade utvecklingsområden är genomförda. Kvarstår att tydligare planera våren i årshjulet. Planerade sammarbetsövningar i 4-5års gruppen samt gruppindelningar har flutit på bra. Vi tar tag i incidenter på en gång, går nära i stället för att ropa. Lyfter att det är viktigt att hjälpa varandra samt att vänta på sin tur. Vi upplever att vi har samma förhållningssätt Tre-åringarna har vuxit i och med deras möjlighet att påverka. Lägga upp planering av årshjulet så vi håller samma struktur under vårterminen.

4 4 och lärande Omfattar mål om språk, kommunikation, matematik, hälsa samt natur och miljö. Språk Få stimulans och utmaningar i språk och kommunikationsutveckling i leken och i planerade aktiviteter. Få lära att lyssna, reflektera, få ett berikande ordförråd, förstå begrepp, leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, kommunicera med andra och argumentera. Vi ska väcka intresse för skriftspråk, symboler, bilder, texter och olika medier och i skapande uttrycksformer som bild, rörelse, sång och musik Samordna TRAS på gemensamma träffar. 4-5-års har besökt biblioteket och jobbat med Give me five. Arbetat med händer och provat nytt material. Skapat rymdraketer efter boken om Embla. Benämner, sjunger, läser böcker, rim och ramsor, sångpåse, spelar spel, sagostunder på biblioteket, Språkträning med appar i lärplattan. o.s.v. Vid behov plockar vi in TRAS och hjälps åt. Tras används i samtal med varandra löpande varje år och i utvecklingssamtal med föräldrar. Tänker språkutveckling hela tiden i vardagen Sång och musik. Besöker kontinuerligt sagostund på biblioteket God Kvalitet Alla har under året gått igenom tårtbitarna i Tras hemma Vi planerade in de olika tårtbitarna i Tras på årshjulet. Påminna varandra om allt material som faktiskt finns. Kommunikation genom konkret material, bild samt andra uttrycksformer få olika möjligheter att kommunicera och dokumentera Fortsätta att jobba i små grupper och med skapande i lokalen.

5 5 Jobbat med boken Embla både skapande och språkmässigt. Efter kursen Barn sätter spår skapades med tyg och ståltråd. Målat med varm fingerfärg Boken var för svår men det var roligt att skapa, även rollekarna var lite svåra Har jobbat mycket med skapande i små grupper, har fungerat bra och är uppskattat av barnen. De frågar efter pysselstunder. Fått prova många delar i kommunikationsämnena. I lokalen väljer barnen att vara i målarrummet. Barnen har fått prova olika material. Vi har besökt teater och bibliotek. Skapande hemma olika utifrån åldrar. Pärlor, tyger, vattenfärg och tejp tycker barnen är roligt. Teater är uppskattat. De stora barnen gillar olika material, De geggar med utematerial, (sand lera pinnar, kottar) Vågar att kleta Planering av aktiviteter i lokalen med lärande för hållbar utveckling som ledstjärna. Matematik stimuleras att utmanas i sin matematiska utveckling Få utveckla sin förståelse för rum, form, läge, riktning, mängd, antal, ordning och talbegrepp samt mätning och tid. Få undersöka, reflektera, urskilja, uttrycka och prova olika lösningar Fortsätta med matteryggsäcken, färg och form, Mio, mängd upp till 5 Matteryggsäcken finns med i 4-5-års. Barnen har varit medveten om mängd. Bra att begränsa mängd så det blir tydligt. De frågar mer om matematiska termer. Mattematiken har varit levande hela året. Använder matteryggsäcken i verksamheten Barnen har fått ökad medvetenhet om matematik. De tycker om att räkna, visar kunskap och intresse för matte.

6 6 De flesta kan grundfärgerna, De större barnen kan termerna. Använt mycket material som stöder matematiken, som t.ex. matteryggsäcken, kamelerna, pärlplattor, halsband, mandala och duplo. Arbetat med mönster och mängd. Färg och form (grundfärger- cirklar). Se över gruppstorleken i 3-års. Naturkunskap (natur, miljö och hälsa) Få förståelse för naturens kretslopp, och hur natur och människor påverkar varandra. Få förståelse för naturvetenskap, växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Få bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Få lära känna sin närmiljö och det lokala kulturlivet. Få utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt få en väl avvägd dag med vila och aktivitet, lugn och ro och en positiv måltidssituation Planera in mer om sopsortering i lokalen. Fortsätta att utveckla onsdagarnas naturruta Sopsortering sker hemma med barnen. Träffar i naturrutan varje onsdag. Tre-årsgruppen arbetade med Barbafamiljen och avslutades med skattjakt. Maskkompost är intressant hos en av dagbarnvårdarna. I lokalen mer samtal om sopsortering, vad som händer sedan. Fungerade jättebra på höstterminen men sämre på våren. I hemmet så är barnen delaktiga. Barnen medverkar i sortering. Utevistelse varje dag. Naturruta varje vecka, höst och vår i skogen. Lekaktiviteter i skogen och promenader Barnen har fått ökad kunskap om djur i vårt närområde, man är rädd om djuren vi möter, plockar upp skräp. Lusten att vara i skog och natur har ökat. Till viss del köps ekologiskt och närproducerad mat. Planera vårterminen tillsamman i januari

7 7 TEKNIK Fortsätta med att erbjuda experiment, uppmuntra till att leka i teknikrummet Dokumentera barnens skapelser. Teknikrummet har fungerat bra under hösten, barnen använder allt material och bygger. Barnen mäter och bygger. Byggena utvecklades och dokumenterades. Mycket matematik och färg och form har synliggjorts där. Barnen valde ofta att vara i teknikrummet fram till jul. Utbudet är nu delat på fler områden i lokalen Har utvecklat området bygg och konstruktion. Barnen gillar att bygga, är alltid med och är positiva. Samarbetar mer, mäter, jämför. Söka experiment och lägga in i årshjulet, kanske koppla till hållbar utveckling Barns inflytande Få möjlighet att påverka sin situation. Få lära sig att ta ansvar för sig själv och miljön samt få delta i sammarbete och beslutsfattande tillsammans med andra. Få lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Göra barnens planering mer synlig med dokumentation. Låta 3-åringarna vara med i planering av naturrutan. Barnens dokumentation har synliggjort på anslagstavlorna. Tre-åringarna har medverkat i att planera aktiviteter för naturrutan. 4-5-års planerar sin verksamhet varje termin. Barnen har aktivt deltagit i planeringen. De framförde tankar, åsikter och önskemål Barnen planerar innehållet i 4-5 års. De är också med och bestämmer vad vi ska göra på vår lokaldag. De får välja/planera olika aktiviteter på vår hemmadag. 3-års har utvecklat sin medverkan i planering av deras verksamhet Med en sluten Facebookgrupp har vi kunnat synliggöra verksamheten för föräldrar

8 8 Fortsätter att arbeta med treåringarna och naturrutan Förskola hem I familjedaghemmet vill vi ge en god introduktion och ge möjlighet till delaktighet och inflytande. Vi samtalar om barnens trivsel, utveckling och lärande i möten och under utvecklingssamtal. På föräldramöte ta upp om nya planen mot diskriminering och kränkande behandling samt belysa barnens inflytande av verksamheten. Nära kontakt med föräldrar Alla har fått erbjudande om utvecklingssamtal Information delges på hemsida, facebook, muntligt samt på papper På föräldramöte ta upp om nya planen mot diskriminering och kränkande behandling samt belysa barnens inflytande av verksamheten. Lägga in frågor om information och delaktighet i utvecklingssamtalen Samverkan mot skolan sområde Se över överlämningsdokumenten utifrån nytt tänk om språk och matematik. Detta blev inte klart på grund av att hela kommunen har arbetat fram en åtgärdstrappa som ska börja gälla hösten 2014 Bra samverkan i skolområdet Se över överlämningsdokumenten utifrån nytt tänk om språk och matematik Uppföljning, utvärdering och utveckling Familjedaghemmens kvalitet. Årshjulet har förbättrats under höstterminen Vi har ändrat lekmiljöerna i lokalen. Förbättrat temaplanering. Hösten mer tydlig än våren.

9 9 Dagordning på planeringsmöten följs. Starta med ett planeringsmöte vid varje terminsstart Beslutade mål och förbättringsåtgärder a som finns beskrivet under föregående rubrik Bedömning av kvalité och måluppfyllelse, kommer att läggas in i vår verksamhetsplan för året 2014/2015 och utvärderas våren Målområdena kvarstår. som vi tar med oss inför nästa läsår: Påminna varandra om allt material som faktiskt finns. Planering av aktiviteter i lokalen med lärande för hållbar utveckling som ledstjärna. Se över gruppstorleken i 3-års. Fortsätta med naturrutan Utveckla experimentområdet och lägga in i årshjulet, koppla till hållbar utveckling Lägga in frågor om information och delaktighet i utvecklingssamtalen Starta med ett planeringsmöte vid varje terminsstart Slutord Vi har detta år valt att utvärdera familjedaghemmens målområden och resultat gemensamt. Inga enskilda utvärderingar är gjorda detta år. Uppföljning av verksamheten har gjorts i enskilda utvecklingssamtal med förskolechef. Ny teknik såsom lärplattan har gett mer material att utveckla språk och matematik. Barn sätter spår har utvecklat skapandet i lokalen och bidragit till tänkande om hållbar utveckling. De flesta av familjedaghemmens mål är uppfyllda. stankar inför kommande läsår handlar mest om att bibehålla kvalitén samt att planering struktureras. Familjedaghemmen är en väl fungerande grupp som gör ett mycket bra arbete. Umeå 12 september 2014 Förskolechef Evelyn Johansson