Redovisning av kvalitetsarbetet på Ramlösa friskola per 31/ Förutsättningar:

Transkript

1 Redovisning av kvalitetsarbetet på Ramlösa friskola per 31/ Ramlösa friskola och fritids, ansvarig Lisa Meviken (rektor) 2. Förutsättningar: Ramlösa friskola är en verksamhet som drivs i privat regi och i aktiebolagsform. Föregående läsår bedrev skolan verksamhet för elever i förskoleklass upp till klass 5. Skolan har tillstånd och ambition att bedriva verksamhet även för sjätte klass men har tyvärr haft för dåligt elevunderlag under några år för att detta skulle vara möjligt. Det dåliga elevunderlaget kan till stor del förklaras av att flera fristående högstadieskolor, där eleverna ska gå efter tiden på Ramlösa friskola, väljer att ta in sina elever redan från klass 6. Kommande läsår har vi glädjande nog en full sjätte klass med 21 elever som valt att fortsätta på skolan. För skolan innebär detta härliga utmaningar framförallt då dessa elever ska få sina första betyg och skolan som inte har någon tidigare erfarenhet av detta kommer att behöva skapa rutiner för att betygsättningen ska fungera. På skolan finns två fritidshemsavdelningar som har en uppdelning mellan yngre och äldre barn. Personalen på fritidshemmen är densamma som eleverna träffar i skolan under skoldagarna. Aktiviteterna på de båda fritidshemsavdelningarna är varierade och utgår till största del från barnens egna önskemål och det är dessutom frivillig för barnen att delta i aktiviteterna. Skolan ligger i ett område som har goda möjligheter till naturupplevelser och det finns även goda möjligheter att lätt och smidigt kunna ta sig med buss eller cykel till kulturella aktiviteter. Verksamheten bedrivs i helt nya och moderna lokaler och vi har en fantastisk skolgård som inbjuder till lek och rörelse. Skolans nya lokaler har utformats efter elevernas och pedagogernas önskemål och tankar vilka har varit ett riktmärke ända sedan planeringsstadiet. Ledningsgruppen på skolan består av; rektor, förskolechef och ekonomiskt ansvarig. Alla tre har funnits med i verksamheten på något sätt ända sedan starten 1989 och har således en gedigen bakgrund av skolans historia. Personerna i ledningsgruppen har en arbets- ansvarsfördelning som är väl känd av personal och föräldrar och detta ger en tydlig struktur i verksamheten. Pedagogerna som finns i verksamheten är utbildade barnskötare, förskollärare och grundskollärare. Lärarna har olika pedagogutbildningar och inriktningar vilket 1

2 ger en bred kompetens på skolan. På skolan har vi ett kompetensutvecklingssystem där varje enskild pedagog förfogar över sin egen fortbildningspeng vilket leder till ökad vilja att kompetensutveckla sig. Kompetensutveckling sker även genom gemensamma föreläsningar och utbildningar i personalgruppen. På skolan går mycket få elever med annat modersmål än svenska. De elever som har rätt till och önskar modersmålsundervisning får detta och då samordnas det med närliggande skolors undervisning. Föregående läsår var det dock inga elever som önskade modersmålsundervisning. Vi kan se en liten ökning av elever med annat modersmål i de yngsta klasserna, vilket vi ser som en tillgång för skolan. Klasserna på skolan är relativt små och det finns två pedagoger i varje klass vilket innebär att vi har goda möjligheter att tillgodose alla elevers individuella behov. Klasstorleken gör det också lättare att upptäcka och kunna arbeta vidare med de elever som riskerar att inte nå de nationella kraven. Vi använder oss av en utarbetad arbetsgång när vi upptäcker en elev som behöver någon form av anpassning eller stöd för att nå upp till målen. För barn i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram i samråd med skolans specialpedagog. Specialpedagogen arbetar både förebyggande med de yngsta eleverna och riktat med de elever som behöver det men hon arbetar även med handledning för pedagogerna både enskilt och i grupp. 3. Prioriterade mål utifrån föregående avstämning: Normer och värden: Skapa rutiner för att likabehandlingsplanenen ska vara ett levande dokument i verksamheten och skapa en grupp som ansvarar för detta utvecklingsarbete. Utveckla arbetet med att få fler föräldrar delaktiga i likabehandlingsplanen och hitta fler forum för detta. Eleverna behöver få en djupare förståelse för innehållet i likabehandlingsplanen i syfte att den ska vara ett levande dokument. Kunskaper och färdigheter: Fortsätta fördjupa oss i kursplanerna för att få en samsyn på skolan om hur vi på ett tydligt sätt kan lägga upp undervisningen. Fördjupa arbetet med lokala pedagogiska planeringar och att även successivt utöka användningsområdena. 2

3 Elevers ansvar och inflytande: Utveckla arbetet med LPP:er i syfte att eleverna ska bli delaktiga i undervisningen i ett tidigt stadium och att deras vilja att påverka undervisningen ökar på så sätt. Skola och hem: Hitta ytterligare former för kontakt mellan skola och hem som återkommer med regelbundenhet utifrån elever och föräldrars önskemål Övergång och samverkan: Skapa policydokument för hur övergången från förskolan till skolan ska ske med bästa tänkbara förutsättningar. Skapa en bättre dialog mellan förskolan och skolan om hur erfarenheten som skapats om barnet på förskolan ska användas och tas vara på i skolans verksamhet. Skolan och omvärlden: Knyta ytterligare kontakter med den närmsta omvärlden. Vi behöver hitta fler samarbetsparter för att ha bästa möjliga kompetens i vår utbildning. Bedömning och betyg: Skapa likvärdiga omdömesblanketter för skolans alla elever och enas om hur dessa ska se ut. Köpa in ett digitalt elevhanteringssystem som innefattar dokumentationsmöjligheter som omdömesmallar och betygssystem. Öka kunskaperna kring betygssättning på alla nivåer. 4. Måluppfyllelse, analys och bedömning: Normer och värden: Vi kan konstatera att skolan har god måluppfyllelse inom detta område. Då skolan fortfarande är förhållandevis liten och alla känner alla så har vi goda möjligheter att snabbt upptäcka och åtgärda brister som visar sig i utvärderingar, enkätundersökningar, genom samtal eller som kommer fram på annat sätt. Den främsta framgångsfaktorn är positiva och engagerade pedagoger som är måna om att skapa ett positivt möte med eleverna och pedagoger som framförallt arbetar förebyggande med värdegrundsarbetet. Vi har valt att behålla vår höga 3

4 personaltäthet under elevernas raster. Gott om personal som vistas tillsammans med eleverna på skolgården under rasterna är en förebyggande åtgärd som ger ett bra resultat. Då vi vet att det förekommer som mest meningsskiljaktigheter vid multiarenan har vi valt att stationera en rastvakt där konstant, även detta i förebyggande syfte. Vi kunde vid den föregående avstämningen konstatera att vi behövde skapa rutiner för likabehandlingsplansarbetet och att vi ville få fler föräldrar delaktiga i planen. Under läsåret har vi därför arbetat för att göra likabehandlingsplanen till ett mer levande dokument. Vi har försökt få mer struktur på hur vi ska jobba med planen för att eleverna ska känna sig bekväma med den och vi tar tillvara de spontana tillfällen som ges att prata om likabehandling. Under läsåret har vi utöver dessa tillfällen pratat om och diskuterat likabehandlingsplanen på elevrådsmöten, föräldrarådsmöten, föräldramöten i alla klasser och under värdegrundsveckorna har vi bl.a. satt ihop klassernas trivselregler och skolans gemensamma trivselregler. Värdegrundsveckorna är de två veckor under läsåret, en på hösten och en på våren, då vi lägger extra fokus på värdegrundsarbetet på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Resultatet av skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborgs attitydundersökning bland Helsingborgs grundskolor visar på mycket gott betyg. Eleverna i årskurserna F-3 ger området trygghet och trivsel 4,8 (av 5) vilket är ett av de högsta omdömena bland skolorna. Området engagemang och bemötande får ett ännu högre omdöme, 4,89 (av 5) av eleverna i årskurs F-3. Eleverna i årskurs 4-5 på skolan ger ett något lägre omdöme än de yngre årskursernas elever. Detta följer resultatet på övriga skolorna i staden där man kan konstatera att ju högre årskurs desto lägre omdömen. När man tittar på vårdnadshavarnas omdömen så är de lägre i de högre årskurserna vilket samstämmer med elevernas omdömen. Vårdnadshavarna ger skolan 4,76 (av 5) i omdöme inom området trygghet och trivsel och 4,76 (av 5) i omdöme inom området engagemang och bemötande vilket är ett av de allra högsta omdömena bland stadens skolor. Skolans egen regelbundna enkätundersökning angående trygghet och trivsel ger även den glädjande nog ett mycket gott resultat. Utvecklingsområden från dessa två undersökningar ligger till grund för de prioriterade målen i likabehandlingsplanen vilka under nästa läsår blir att alla på skolan ska arbeta för ett tillåtande klimat med respekt för varandra och att alla ska använda ett välvårdat språk. 4

5 Kunskaper: Skolan bedömer att måluppfyllelsen inom området kunskaper är god. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 visar på mycket goda resultat. På proven i svenska klarar 95 % av eleverna proven och i matematik når 100 % godkänt resultat. Övriga tester, resultat och utvärderingar visar på en positiv kunskapsutveckling och de allra flesta elever klarar kunskapskraven för årskursen. Det finns elever med behov av extra anpassningar och särskilt stöd på skolan. Stödet ges mest i form av lästräning, färdighetsträning i matematik och extra stöd av pedagog vid behov, t.ex. koncentrationssvårigheter, repetition och extra genomgångar individuellt eller i grupp. Attitydundersökningen som genomfördes av Helsingborgs stad visar att vårdnadshavarna ger ett omdöme på 4,54 (av 5) på området Lärande och detta är ett av de absolut högsta omdömena bland stadens skolor. Vidare ger de yngre eleverna omdömet 4,49 (av 5) och de äldre eleverna 4,25 (av 5) vilket är ett godkänt omdöme. Under läsåret har vi fortsatt fördjupa oss i kursplanerna. Då vi deltog i matematiklyftet under läsåret har vi lagt störst fokus på matematiken. Alla lärare som undervisar i matematik förutom en deltog i satsningen och lärarna var under utbildningen uppdelade i två grupper, en grupp åk 1-3 och en grupp 4-6. En positiv effekt av projektet var att vi samarbetade med två andra fristående skolor i Helsingborg där handledaren dessutom kom från en av de andra skolorna. Detta gav oss stor inblick i hur de andra skolorna arbetar med matematiken och vi kunde lära av varandra och sprida goda exempel. Lärarna var inte helt positiva till projektet under första tiden då de tyckte att nivån på utbildningen var för låg. Detta förändrades dock under projektets gång och vi kunde vid utvärderingen även konstatera att det har skett en utveckling av matematikundervisningen på skolan. Vi har under läsåret utvecklat arbetet med de lokala pedagogiska planeringarna. Det har hänt mycket och idag används pedagogiska planeringar i stor utsträckning i alla klasser. Vi kommer under nästa läsår att övergå helt till att göra de pedagogiska planeringarna i Infomentor och där sparas de i systemet och görs på så sätt tillgängliga för övriga lärare i framtiden. Skolan har tillstånd för och bedriver skolan utan timplan. Detta innebär att vi låter kunskapskraven och målen för utbildningen styra omfattningen av undervisningstimmar i respektive ämne. Vid läsårsplaneringen i respektive klass 5

6 utgår läraren från var eleverna befinner sig kunskapsmässigt i relation till kunskapskraven och målen och planerar utifrån det sin undervisning. Läraren utgår från en lokal timplan men timmarna justeras ofta utifrån de behov som visar sig. Vi anser att detta är ett sätt som ökar flexibiliteten i undervisningen och möjligheten att använda elevinflytande. Eftersom det var flera år sedan vi hade årskurs 6 på skolan behöver vi revidera och anpassa den lokala timplanen till detta. Vi inväntar resultatet av lagförslaget med en stadieindelad timplan. Elevers ansvar och inflytande: Resultatet inom området är gott och eleverna på skolan tar generellt stort ansvar för sina studier och visar att de vill lära sig. De är intresserade och kunskapstörstiga och vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Alla elever på skolan har en individuell utvecklingsplan där de hela tiden tränas i att ta ansvar för sin egen undervisningssituation. Vid utvecklingssamtalen upprättas individuella utvecklingsmål som är kopplade till styrdokumenten. Naturligtvis strävar vi efter att alla elever ska utvecklas så långt det är möjligt och vi vill att de utvecklar en medvetenhet kring det egna lärandet och hur det går till. Eleverna på skolan bjuds in i planeringen av undervisningen på ett tidigt stadium och pedagogerna synliggör målen för undervisningen i samband med att ett nytt arbetsområde presenteras. Pedagogernas arbete med de pedagogiska planeringarna har utvecklats mycket och de spelar en mycket viktig roll för elevens inflytande i hur undervisningen läggs upp. Resultaten av Helsingborgs stads attitydundersökning visar att vårdnadshavarna ger skolan 4,33 (av 5) på området Delaktighet och inflytande. Detta är ett lägre omdöme än när man jämför med området Trygghet och trivsel men det är fortfarande ett av de högsta omdömena bland skolorna i Helsingborg. De yngre eleverna ger 4,46 (av 5) på området och de äldre eleverna ger 4,33 (av 5) vilket är resultat som kan betraktas som goda jämförelsevis med andra skolor. Vid föregående avstämning för kvalitetsarbetet konstaterades att verksamhetsbesök skulle planeras in då resultatet varit väldigt skiftande vid de senaste verksamhetsbesöken. Tyvärr har verksamhetsbesöken inte kunnat prioriteras under våren i alla klasser och därför har inte något resultat av detta kunnat fastställas. Nya verksamhetsbesök kommer att planeras in under nästa läsår med fokus på elevens ansvar. Elevinflytande tas upp som en stående punkt under elevrådsmöten på skolan. Det har framkommit på mötena att eleverna är nöjda med det inflytande man har och 6

7 de konstaterar att man får vara med och påverka sin skolsituation i hög grad. De bjuds vid dessa tillfällen även in i diskussioner om vilka böcker som ska köpas in till vårt skolbibliotek, vilka rastaktivitets-saker som ska köpas in, vilka måltider som ska serveras på skolan, vilka undervisningsområden som ska behandlas m.m. Skola och hem: Inom området skola och hem anser vi att måluppfyllelsen är god. Skolan håller dörrarna öppna för spontana kontakter och besök av vårdnadshavare och övriga familjemedlemmar. Vi bjuder in till spontana men även regelbundna och planerade möten där både traditioner och diskussioner om verksamhetens mål och kunskapsresultat står i fokus. Våra framgångsfaktorer är att vi är en liten skola där alla känner alla och där beslutsvägarna är korta. Vi har engagerade och intresserade vårdnadshavare på skolan som är måna om att ha insyn och kunna påverka verksamheten. Skolan ser det som en stor förmån att vårdnadshavarna är engagerade och gärna vill hjälpa till vid olika behov. Föräldrarådet på skolan representeras av en vårdnadshavare från varje klass och har möten 2-3 gånger/termin. På dessa möten finns möjligheter att diskutera olika frågor som rör allt från skolmat, bedömningar, inköp av material, föräldrautbildning, fritidsaktiviteter m.m. Föräldrarådet fyller en viktig funktion när det gäller samverkan mellan hem och skola och ses som en möjlighet att kunna mötas kring de frågor man som vårdnadshavare vill lyfta till en högre nivå än individnivå. Under läsåret fick föräldrarådet en del nya medlemmar vilket anses som positivt då förnyelse alltid ger utveckling. Utvecklingssamtal genomförs varje termin och är ett trepartssamtal mellan elev, vårdnadshavare och lärare. Vid samtalet åskådliggörs elevens kunskapsutveckling genom innehållet i Iup:n och de skriftliga omdömena, samtidigt sätts också de individuella utvecklingsmålen upp. Detta är ett sätt att bjuda in elev och vårdnadshavare och få en dialog kring vilka mål undervisningen ska ha framåt i tiden på individnivå. Föräldramöten genomförs två gånger/läsår där syftet framför allt är att åskådliggöra hur undervisningen bedrivs. Vi har som stående punkt på höstens föräldramöten i alla klasser att lyfta likabehandlingsarbetet på skolan och att samtidigt bjuda in till samverkan kring detta. Föräldramöten är välbesökta på skolan och ger utöver lärarens information om verksamheten även vårdnadshavarna en möjlighet att samtala med varandra. 7

8 Skolans hemsida gjordes för något år sedan om till en blogg vilket är en välfungerande kanal mellan skola och hem. På bloggen kan elev och vårdnadshavare titta på bilder och läsa om vad som hänt i de olika klasserna. Detta stimulerar eleverna att berätta om vad som händer under deras skoldag och på så sätt ge ökad insyn. Övergång och samverkan: Vi har god måluppfyllelse inom området och under läsåret har vi haft en hel del samverkan med andra skolor i Helsingborg. Samverkan har utvecklats ytterligare jämfört med tidigare läsår genom de åtgärder vi vidtagit under läsåret. Det är framförallt samverkan med andra skolor som förbättrats. Vi samverkade med två fristående skolor då vi deltog i matematiklyftet och det var ett bra sätt att kunna ta del av den statliga matematiksatsningen på. Vinsterna som denna form av samverkan ger är att man får insyn i en annan verksamhets metoder och arbetssätt. Man kan då göra jämförelser som stärker känslan av att man arbetar på rätt sätt eller så upptäcker man att det finns andra sätt att genomföra sin undervisning på. Vi samverkade med ytterligare en fristående skola då vårt fritidshem under fyra veckor på sommaren tog emot deras enstaka sommarbarn. Detta blev en lärdom och utvecklingsmöjlighet för skolan då pedagoger och barn fick möta barn som har annan bakgrund och andra erfarenheter. Inom vårt nätverk FFSH, fristående förskolor och skolor i Helsingborg, samverkar ungefär 30 fristående förskolor och skolor kring frågor som berör oss alla. Vi för gemensamt vår talan gentemot kommunen, förbättrar avtal med leverantörer, samverkar kring kompetensutveckling och inom kort kommer vi att samverka kring betyg och bedömning. Vi har för avsikt att organisera ämnesträffar där vi kan diskutera mål, metoder och bedömning. Ett sätt att samverka förskola - skola är att arbeta med ett gemensamt kvalitetsmål vilket vi har gjort sedan lång tid tillbaka. Vi samverkar då med förskolan som tillhör vår egen verksamhet, Hustomtens förskola, där ca 110 barn finns inskrivna. Under detta läsår har förskolans barn och skolans elever arbetat tillsammans med hållbar utveckling. Detta är ett uppskattat samarbete framför allt av barn och elever där de yngre barnen har möjlighet att se upp till och identifiera sig med de äldre eleverna. Skolans elever får i sin tur möjlighet att hjälpa de yngre och på så sätt stärks självförtroendet och de känner sig behövda. Detta blir också ett sätt för förskolans barn att bekanta sig med skolans lokaler där de kommer att tillbringa den första delen av sin grundskoletid. Vi har god erfarenhet av denna samverkansform vid övergången 8

9 mellan förskola och skola då en del av inskolningen redan är gjord och barnen känner igen lokaler och personalen på skolan. Ansvarsgruppen på Ramlösa friskola fungerar som ett forum för diskussion och beslut om olika pedagogiska områden eller dilemman. I ansvarsgruppen finns pedagoger från alla förskolans enheter och från skolans alla arbetslag. Arbetet i detta forum har blivit en bra mötesplats att samtala om övergången från förskola till skola och vilka förväntningar man bör ha på både barn och pedagoger. Skolan och omvärlden: Måluppfyllelsen är god inom området när det gäller fritidshemsverksamheten men kan utvecklas ytterligare för skolans del. I fritidsverksamheten har pedagoger och barn fritidsråd där önskemål om aktiviteter ligger som grund för den framtida planeringen. Eleverna framförde önskemål om att få komma i kontakt med olika klubbar för att lära sig mer om dem. Fritidshemmen har under läsåret haft samverkan med Helsingborgs schackklubb, Helsingborgs taekwondoklubb, FCH, jujutsu klubben m.fl. Det kan konstateras att detta har varit mycket uppskattat av alla parter och att det är ett samarbete vi vill fortsätta med även i framtiden. Då Ramlösa friskola inte har någon egen idrottshall eller fullt utrustad slöjdsal har vi ett samarbete med två andra skolor, en kommunal och en fristående, vid dessa tillfällen. Samarbetet är mycket gott och bygger på ömsesidigt förtroende. Att hitta idrotts- och slöjdlokaler kan annars vara en av de största utmaningarna för oss fristående skolor. Det gynnar inte verksamheten när man inte själv kan planera in sina idrotts- och slöjdtillfällen utan får förlita sig på att de finns lediga tider på andra skolor. Vi är därför mycket tacksamma för det långsiktiga samarbetet. Nätverket FFSH som Ramlösa friskola ingår i har haft ett brett utbud av kontakter med omvärlden i form av leverantörer, kommun, friskolornas riksförbund m.m. Detta är ett samarbetsforum som är mycket viktigt för oss fristående skolor eftersom vi ofta saknar naturliga samarbetspartners och vi där får möjlighet att ventilera och stötta varandra. Alla skolans klasser från åk 4-6 har varit med på kommunens beachhandbollsturnering som är en stor tävling för grundskolan och gymnasiet. 9

10 Det är en arena av idrott och tävling där de flesta av Helsingborgs skolor deltar och även skolor utanför kommunen. För många elever är detta den idrottsaktivitet de ser mest fram emot under läsåret och vi brukar dessutom få mycket fina placeringar i tävlingen. Betyg och bedömning: Inom detta område har vi ett utvecklingsbehov främst genom det faktum att skolan inte har någon erfarenhet av att sätta betyg. Vi har under läsåret förberett oss genom att lärarna i årskurs 4 och 5 har varit på fortbildning i ämnet. Vi har också köpt in Skolverkets skrift Kunskapsbedömning i skolan till alla undervisande lärare och använt den som diskussionsunderlag vid våra konferenser. De skriftliga omdömena delges elev och vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtalet. Då vi har bestämt oss för att köpa in elevdokumentationssystemet Infomentor inför nästa läsår får vi ett system där även de skriftliga omdömena ingår och de kommer i framtiden att se ut på samma sätt för alla elever. 5. Utvecklingsområden för framtiden: Normer och värden: Alla på skolan ska arbeta för ett tillåtande klimat med respekt för varandra Alla ska använda ett välvårdat språk Kunskaper: Rektor behöver förbättra och anpassa sammanställningar av elevernas kunskapsinhämtning och göra en policy för detta Rektor behöver förnya den lokala timplanen utifrån att vi kommande läsår kommer att ha årskurs 6 på skolan Elevers ansvar och inflytande: Eleverna kommer att bjudas in tillsammans med sina vårdnadshavare i Infomentor och har därmed ansvar att följa sin egen kunskapsutveckling Rektor behöver genomföra klassrumsobservationer i alla klasser för att konstatera att och på vilket sätt eleverna ges tillfälle att ta ansvar för sin egen skolsituation 10

11 Skola och hem: Lärplattformen Infomentor ska introduceras och börja användas som ett verktyg att underlätta kommunikationen mellan skola och hem Övergång och samverkan: Skolan behöver utveckla samverkan med den kommunala skolan dit de barn går som väljer att inte börja i vår verksamhet Skolan och omvärlden: Skolan behöver hitta fler samverkanspartners för slöjd och idrott för att ha beredskap om nuvarande samverkan skulle vara tvungen att avslutas Skolan behöver hitta någon form av samarbete med en utländsk målgrupp Bedömning och betyg: Skolan behöver kompetensutveckla fler lärare på skolan inom området betyg och bedömning genom externa utbildare Utveckla forum för betyg- och bedömningssamtal i nätverket FFSH Föra ämnesdialoger på skolan om betyg och bedömning i syfte att få ökad samsyn Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling: Bifogas Ansvarig för redovisningen: Lisa Meviken rektor Ramlösa friskola 11