skolor Lugnets skola och Mariehällsskolan.

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 STOCKHOLM DECEMBER 2014 Engagemanget för oss framåt Stockholm växer och det betyder att staden både behöver nya bostäder och skolplatser. För SISAB:s del innebär det att vi bygger om, bygger till och bygger nytt. Men det innebär också att vi arbetar hårt för att ta hand om alla de fantastiska utbildningsmiljöer vi redan har. INNEHÅLL Engagemanget för oss framåt 3 Förvalta för framtiden 5 Effektiv organisation 13 Hållbar affärsmässighet 17 Långsiktig miljöhänsyn 23 Miljöredovisning 29 Förvaltningsberättelse 35 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Kassaflödaesanalys 40 Noter 42 Revisionsberättelse 58 Granskningsrapport 59 Styrelsens underskrifter 60 Styrelse 62 Ledning 63 SISAB UNDER ÅRET HAR VI renoverat och energiförbättrat fönster, vi har underhållit utemiljöer och vi har renoverat ventilationsanläggningar bland mycket annat. Allt för att våra kunder ska uppleva trivsamma klassrum med ett bra inomhusklimat, gemensamhetsutrymmen där alla känner sig hemma och trygga, skolgårdar som inspirerar och är säkra, idrottshallar med bra ventilation, funktionella skolmatsalar. Ja, listan skulle kunna göras oändlig. KONRADSBERG blev ett välkommet nytillskott i fastighetsbeståndet under året och bidrar med drygt nya kvadratmeter skollokaler. Vi invigde två nybyggda skolor Lugnets skola och Mariehällsskolan. Under året genomfördes också en rad volymstudier och inventeringar av olika behov i skolor och förskolor. Framtidens förskola gjorde succé och nu ser vi fram emot att bygga ett flertal kvalitativt hållbara förskolor på kort tid för att möta det stora behovet. ALLA VI SOM ARBETAR PÅ SISAB gör det för att vi bryr oss om och vill förbättra barnens skolmiljö. Jag får varje dag kvitton på att mina kollegor känner ett stort ansvar för vårt uppdrag. Det är en förmån att få arbeta i en organisation där alla är så engagerade i så många barns framtid. NU FORTSÄTTER VI ARBETET mot målet ett Stockholm i världsklass. Framför oss ligger många både stora och spännande skolprojekt och vi är ordentligt laddade! Åsa Öttenius, VD Rickard Nygren (MP), styrelseordförande från oktober 2014 Lennart Rydberg (FP), vice styrelseordförande från oktober 2014, innan dess ordförande sedan oktober ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING

3 SISAB arbetar med ständiga En skola eller förskola är en av förbättringar för att minska få byggnader i samhället som miljöbelastningen ritas för barn och och ungdomar. erbjuda stadens skolor Vi och på SISAB förskolor är tillsammans sunda lärmiljöer. med Ett område våra konsulter som ligger experter oss särskilt på att varmt skapa om funktionella hjärtat är och sund inomhusmiljö. trivsamma Det utbildningsmiljöer handlar om allt från akustik och som hur tål befintligt tuffa tag. dagsljus används till ett bra inomhusklimat kvadratmeter för lärande Att kunna erbjuda bästa möjliga utbildningsmiljö åt Stockholms skol- och förskolebarn är vårt angelägna uppdrag präglades bland annat av att SISAB tog över Konradsberg, området som kommer att ge nya kvadratmeter utbildningsyta på Kungsholmen. SISAB, Skolfastigheter i Stockholm är ett kommunalt bolag som arbetar på uppdrag av Stockholms stad med att äga, förvalta och utveckla utbildningsmiljöer. Vårt fastighetsbestånd rymmer större delen av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Stockholms stad är vår största hyresgäst. Under 2014 hade vi 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,8 miljoner kvadratmeter, där mer än hundratusen människor vistas dagligen. Flitiga sommarjobbare har hjälpt oss med yttre underhåll av stadens förskolor. 4 ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN ÅRSREDOVISNING

4 I ett projekt av den här storleken är det många involverade som måste få känna sig nöjda. En av de stora händelserna under året var när SISAB tog över ansvaret för Konradsberg. Ett område som kommer att ge stockholmarna nya elevplatser. FAKTA Fastigheterna i Konradsberg Fastigheterna omfattar drygt kvadratmeter. Området byggdes för Lärarhögskolan och färdigställdes När Lärarhögskolan successivt började lämna området 2008 för att integreras i Stockholms universitets övriga verksamhet på Frescati valde Akademiska Hus att utveckla Konradsberg till ett skolcampus. Cirka barn och ungdomar från förskola till gymnasium kommer att genomföra sin skolgång i området. Nyförvärvet Konradsberg Kungsholmen är ett expansivt område med många nya bostadsprojekt och behovet av nya skollokaler är stort. Under året tog SISAB över ansvaret för Konradsberg och staden erhöll på så sätt nya och välbehövliga kvadratmeter för utbildningsverksamhet i de fina lokalerna som ligger mitt i Stockholm, inbäddade i ett vackert parkområde. SISAB:s nya ansvar innebär att de tidigare ägarna, Akademiska Hus, lämnar fastigheterna som de ställde i ordning för lärarhögskolan för drygt 10 år sedan. Vi på SISAB förberedde oss noga inför uppdraget och tillsammans med Akademiska Hus har fastigheterna gåtts igenom för att kartlägga kommande behov. Vi tog över i oktober och har sedan dess ägnat oss åt att lära oss fastigheterna. Målet är att skolverksamheten i Konradsberg ska påverkas så lite som möjligt av ägarbytet, säger Åsa Öttenius, VD. Planeringen med att verksamhetsanpassa de olika fastigheterna i Konradsberg tillsammans med utbildningsförvaltningen pågår för fullt. Lokalerna är i gott skick och nu handlar det om att få ihop funktionerna. Vi kommer bland annat att behöva bygga ut och om kök och matsal, berättar Per Backe, fastighetsavdelningschef, som räknar med att ombyggnaden kommer att vara färdigställd i slutet av 2016 om allting går enligt planerna. När området är klart kommer elever att gå i förskola, grundskola och gymnasiet i området. Att planera utemiljön är en spännande utmaning, säger Per. Dels för att det kommer att röra sig barn och ungdomar i olika åldrar och med olika behov på skolområdet, men också för att området är uppdelat i tre delar av ett antal vägar som går genom området. Fler skollokaler på Kungsholmen Under 2014 påbörjades sprängningsarbetet för det som ska komma att bli nya Kungsholmens grundskola. Den befintliga skolbyggnaden kommer att byggas om och kompletteras med en ny byggnad om kvadratmeter som förs samman med hjälp av en inglasad passage mellan husen, berättar Björn Lundgren, projektansvarig på SISAB. En tuff utmaning Området på Kungsholmen behöver plats för 500 nya elever och det så snart som möjligt. Tiden har definitivt varit en utmaning i projektet, bekräftar Björn som har fått berörda att jobba på. Från det att bygget påbörjades under hösten förra året till den planerade inflyttningen under sommaren En annan utmaning har varit att bygga nytt i ett innerstadsläge på befintlig markyta. Sprängningsarbetet gjordes över Fridhemsplans t-banestation och det har krävts mycket samordning för att få det att fungera, säger Bosse Ragnarsson, projektledare. Kungsholmens grundskola kommer alltså att få dubbelt så många elever på en skolgård som dessutom har fått ge plats för en ny byggnad. Det har ställt höga krav på planeringen av själva skolgården, berättar Björn. K-märkt byggnad Den befintliga skolbyggnaden ritades av Paul Hedqvist, arkitekten bakom bland annat DN-huset och Skatteskrapan och skolbyggnaden är idag K-märkt. Det är lovvärt att SISAB satsat så mycket på gestaltningen i det här projektet, säger Ludmila Choumakova, på Cedervall arkitekter. Paul Hedqvists arkitektur är stram och robust och präglas av hög kvalitet och ett fint hantverksarbete. En ambition som vi har försökt översätta till nutid, berättar hon. Som alla arkitekter har Ludmila även i det här projektet en mängd anvisningar och krav att ta hänsyn till. 20 miljoner kronor avsattes under året för att renovera och modernisera hissar. Stockholm växer och det kommer att behövas många nya kvadratmeter utbildningsmiljöer under det närmaste årtiondet. SISAB bygger, bygger om och till för att svara upp mot det stora behovet. 6 ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN ÅRSREDOVISNING

5 SISAB avsätter en procent av den hyresgrundande produktionskostnaden för konstnärlig utsmyckning vid nybyggnader och större om- och tillbyggnader. Målet är att alla medborgare ska kunna möta konst av högsta kvalitet i sin vardag. Barnen på Högalidsskolan exempelvis får njuta av Lisa Jonassons färgstarka akustikplattor i skolmatsalen. Mitt jobb handlar om att hitta spännande och funktionella lösningar. Tanken är att barnen ska känna sig glada när de kommer till sin skola. De kommer att mötas av massor av ljus och rymd. Att genomföra ett projekt så smidigt som möjligt för alla som berörs är något som SISAB har arbetat med länge. Vi tar fram en kommunikationsplan för varje projekt där vi prickar in större händelser och hur vi ska kommunicera mot exempelvis grannar och trafikanter, berättar Anders. I takt med att snabbheten i kommunikation har ökat i samhället har även det påverkat hur vi hanterar kommunikation i projekten. Vi försöker att alltid ha en proaktiv kommunikation. Kommunikationsplanen har därför kommit att bli ett viktig redskap för oss. Vet jag exempelvis hur länge oljudet på byggarbetsplatsen ska pågå är det lättare att hantera störningen, konstaterar Anders. I de flesta projekt handlar det också om samarbeten med andra aktörer i staden. I fallet med Kungsholmens nya grundskola planerade vi tillsammans med SL i ett tidigt skede för att vi skulle behöva stänga t-banestationen under byggarbetsplatsen vid vissa tidpunkter. Det är viktigt att SISAB kan garantera säkerheten både på arbetsplatsen och för stadens medborgare. Det är lika viktigt för oss att vara noggranna i det här arbetet som när vi bygger. Hänsyn till naturvärden Det finns mycket att ta hänsyn till vid större byggprojekt. Stadsdelen Liljeholmen har ett ökat behov av skolplatser p g a den stora utbyggnaden av nya bostäder i stadsdelen. SISAB fick 2012 en markanvisning för en ny skola på ett område vid sjön Trekanten som utgörs av naturmark och som omfattas av strandskydd. Vi har tagit stor hänsyn till områdets naturvärden i byggprojektet, berättar Ola Holmgren, projektansvarig. Här finns bland annat värdefulla ekar som är viktiga för flera arter av insekter och ett grönområde med gångstråk som uppskattas av närboende. Ludmila Choumakova, arkitekt på Cedervall Arkitekter. 1,8 miljoner kvadratmeter utbildningsfastigheter ägs och förvaltas av SISAB Mitt jobb handlar om att hitta spännande och funktionella lösningar inom den här ramen. Glashuset växte exempelvis fram ur behovet att sammanbinda de båda byggnaderna, men också ur tanken att barnen ska känna sig glada när de kommer till sin skola. De kommer att mötas av massor av ljus och rymd. Ett annat exempel är de valda plastmattorna som är lätta att sköta och hålla rena. Vi har valt en glad och solig gul kulör och låtit dem klättra upp en bit på väggen, vilket både ger innemiljön karaktär och skyddar en utsatt del av väggpartiet från slitage. I ett projekt av den här storleken är det många involverade som måste få känna sig nöjda. Skolverksamheten har naturligtvis varit med och påverkat på olika sätt, men det är även viktigt att byggnaden blir lätt att förvalta och att byggvaror, som exempelvis plastmattor, uppfyller SISAB:s miljökrav. Det är positivt att arbeta med en beställare som har så mycket erfarenhet av att bygga och förvalta skolor, konstaterar hon. Byggarbetsplatser i innerstad Nya Kungsholmens skola är bara ett exempel på att det följer med svårigheter när man bygger i innerstadslägen. Stadens invånare är för det mesta positiva till utbyggd samhällsservice, men desto mer oroliga och ibland till och med negativa när det visar sig att de ska behöva bo i närheten av en byggarbetsplats, säger Anders Eklund, projektavdelningschef. Fler och fler väljer att stanna i staden även när familjen växer vilket bidrar till den stora efterfrågan på förskoleoch skolplatser i Stockholm. Konceptet Framtidens förskola är ett sätt att svara upp mot behovet. Att bygga ut på befintliga tomter ett annat. Här Kungsholmens nya grundskola. 8 ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN ÅRSREDOVISNING

6 Vi har tagit stor hänsyn till områdets naturvärden i byggprojektet. Vi har även krympt skolbyggnaden från det ursprungliga utformningsförslaget och flyttat närmare Lövholmsvägen. Byggnaden blir på så sätt ett naturligt bullerskydd mot vägen samtidigt som vi kan behålla en större del av grönområdet intakt, säger Ola. Den nya skolan vid Trekanten planeras vara klar hösten 2018 om allt går enligt planerna och kommer att ge plats för 640 elever. Bygga istället för riva Dalhagsskolan med kvadratmeter lades ned 2008 med avsikten att skolan skulle rivas. Rivningen blev inte av och sedan dess har skolan stått tom. Tills förra året då staden beslutade att upplåta lokalerna som allaktivitetshus för Husbyborna. Lokalerna var i sämre skick än vi trodde från början, säger Susanne Christensson, fastighetsområdeschef. Och vi har fått bygga om i delar av byggnaden ska det hela vara klart och då kommer bland andra Fryshuset att öppna filial och även en rad andra verksamheter. Vi får se vad ungdomarna i huset vill använda vissa delar till. De är med och påverkar. Högtryck under sommarlovet När andra tar sommarlov har vi på SISAB ofta mycket att göra. Så också under sommaren 2014 då vi passade på att renovera mark och rabatter på våra skolgårdar. På hundratals platser inom SISAB:s fastighetsbestånd över hela Stockholm rustade vi upp asfalt, buskar, kantstenar, fallskydd av gummi och konstgräs. Mikael Koskela är projektansvarig på SISAB och samordnade marksatsningen. Arbetet påbörjades redan på våren och pågick inpå höstkanten. Insatsen är ett resultat av en inventering som gjordes Då inventerades hela beståndet. Vi satsade 68 miljoner kronor på att rusta upp vår befintliga mark och vi gjorde det inom vår vanliga budget, inga extra pengar från staden är tilldelade. Mikael samordnade även reparationsarbetet av ett 40-tal hissar i ett 30-tal fastigheter som utfördes under sommaren. Vi avsatte 20 miljoner kronor för att renovera och modernisera hissarna för att undvika driftstopp, så att våra hyresgäster ska kunna färdas säkert i hissarna och känna sig trygga. Framtidens första förskola Stockholm behöver flera hundra nya förskolor. Då handlar det om att Det har byggts många nya bostäder i Liljeholmen och området har därför ett stort behov av nya skolplatser. SISAB fick 2012 en markanvisning för en ny skola på ett område vid sjön Trekanten i Liljeholmen. I projektet har vi tagit stor hänsyn till en rad naturvärden eftersom området består av naturmark och som omfattas av strandskydd. kunna bygga kvalitativt hållbart på kortare tid och till en rimlig kostnad. Under året invigdes SISAB:s första konceptförskola Tabulatorn i Råcksta som är det första resultatet av ett mångårigt utvecklingsprojekt. Konceptförskolorna har samma planlösning, konstruktion och tekniska system oavsett var de byggs, men fasad och utomhusmiljö anpassas efter platsens och grannskapets förutsättningar. På det här sättet kan man spara mellan 6 och 9 månader i minskad projekttid, från utredning till inflyttning, berättar Linda Hårdén som varit projektansvarig för Tabulatorn. Beslutsprocessen kan baseras på redan framtagna och generella handlingar och därigenom minskar både tidsåtgång och kostnader. Beställaren har att välja mellan förskolor som anpassas för upp till 100, 120 eller 160 barn fördelade på två våningar. Förskolorna är miljömässigt hållbara, har en god funktionalitet och teknisk kvalitet, berättar Linda. Och tillägger att det viktigaste är att verksamheten trivs och fungerar bra i lokalerna vilket SISAB också fått kvitto på i det första projektet. Vi har fått väldigt bra respons från verksamheten i Tabulatorn. Under förra året färdigställdes även förskolan Zinket, också i stadsdelen Hässelby-Vällingby och fler konceptförskolor är på gång i flera stadsdelar runt om i Stockholm. Framtidens förskola är här. Tabulatorn är resultat av ett mångårigt utvecklingsprojekt med fokus på att minimera projekttiden och samtidigt utveckla viktiga värden som hållbarhet, funktionalitet och teknisk kvalitet. 10 ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN ÅRSREDOVISNING

7 Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt och kommer att byggas med höga ambitioner för att skapa en hållbar stadsdel. SISAB bidrar med en ny skola och en förskola i projektet. Många av våra duktiga medarbetare är konsulter Det är viktigt att vi har en flexibel och effektiv organisation för att utföra vårt uppdrag inom staden. Våra konsulter allt från projektledare till arkitekter är våra förlängda armar och ska kunna agera som en del av SISAB. En konsultgrupp som kommer in i ett tidigt skede är arkitekterna som gör volymstudier och fastighetsplaner. Volymstudien är ett viktigt beslutsunderlag när man ska fatta beslut om detaljplanen och gör det även möjligt för oss på SISAB att ta fram ungefärliga kostnader för det kommande byggprojektet, berättar Ann Söderman, förvaltningsområdeschef. Det är trångt i Stockholm och att hitta lämpliga tomter för kommunal service är inte lätt. Det är en del av vårt uppdrag att i samarbete med staden och våra kunder hålla koll på var det är lämpligt att bygga, hur många kvadratmeter som går in på tomten och hur många elever den skulle kunna ta emot, berättar Ann. 900 skolbarn kommer det finnas plats för i Norra Djurgårdsstadens skola. 12 ÅRSREDOVISNING 2014 EFFEKTIV ORGANISATION ÅRSREDOVISNING

8 Lina Swanberg jobbar som arkitekt på Tengbom. Hon har bland annat varit med och ritat Eiraskolan på Vallhallavägen i Stockholm. Att komma in tidigt i ett projekt är värdefullt och påverkar ofta slutresultatet på ett positivt sätt. Anna Areskough jobbar som arkitekt på Max arkitekter som arbetar med skolbyggnadsprojektet i Norra Djurgårdsstaden. Det yttersta målet för oss konsulter är alltid detsamma som för SISAB att skapa en funktionell och inspirerande utbildningsmiljö där elever och personal trivs och känner sig trygga. FAKTA Norra Djurgårdsstadens skola Skolan kommer att inrymmas i en befintlig byggnad som är ihopbyggd med nyproduktion i Gasverksområdet och placeras i sydvästra delen, närmast Hjorthagens IP. Placeringen är tänkt att knyta samman det gamla och nya i Hjorthagen. Skolstart planeras till höstterminen 2019 med plats för 900 skolbarn. FAKTA Förlängda armar SISAB:s upphandlade konsulter är våra förlängda armar och kolleor, exempelvis arkitekter, storkökskonsulter, landskapsarkitekter, konsulter inom el och vvs, projekt-, projekterings- och byggledare samt kontrollansvariga. Lina Swanberg arbetar på Tengbom som är ett av flera arkitektkontor som blev upphandlade under Att komma in tidigt i ett projekt är värdefullt och påverkar ofta slutresultatet på ett positivt sätt, säger hon. Tengbom har lång erfarenhet av att rita skolor och Lina tycker att det är bra att arbeta med en så tydlig och professionell uppdragsgivare. Vi får tydliga anvisningar och våra möten är konstruktiva och givande. SISAB är tydliga med hur ett projekt ska drivas och det skapar ett bra samarbete. Det underlättade också att vi konsulter fick en bra introduktion och känsla för hur SISAB arbetar innan vi började vårt samarbete. Miljö- och kulturintressen I området kring Hjorthagen och i det gamla gasverksområdet pågår just nu bostadsbyggandet för fullt. SISAB har i uppdrag att bygga Norra Djurgårdsstadens skola med planerad skolstart höstterminen Vi på SISAB tycker det är oerhört roligt att få vara med och prägla det här området och det är väldigt höga ambitioner när det gäller miljön. Staden har bestämt att det här ska bli en miljöstadsdel. Alla byggnader i området är dessutom K-märkta och det kan även bli fråga om kulturminnesmärkning. Det här är ett område av stort miljö- och kulturhistoriskt intresse. Det är den enskilt största frågan när det gäller planbeskrivningen och här är det extra viktigt att våra konsulter kommer in tidigt, säger Susanne Herold, projektansvarig. Det ställer stora krav på allt från markarbeten till byggmaterial och inte minst gestaltningen av byggnaderna, så att de passar in och tillför något i den här fantastiska miljön, konstaterar hon. Skolans nya byggnader anpassas till Gasverksområdets befintliga planstruktur enligt önskemål från Stockholms stad. Skolan kommer att bestå av tre byggnader, varav en är befintlig, som binds samman av en sockelvåning. Sockelvåningen innebär att man kan röra sig inomhus mellan byggnaderna i en skofri miljö. Anna Areskough på Max arkitekter som arbetar med projektet har lång erfarenhet av att samarbeta med SISAB: Som arkitekt handlar det om att vara kreativ inom specifika ramar och att utveckla, förfina och förädla de anvisningar som finns i projekten. I det här fallet har vi hittat en spännande lösning när det gäller fasaderna. Skolan kommer att ha en yttre fasad i tegel, ett material som kopplar till området, och en inre fasad av mörk betong. Avståndet mellan den inre och yttre fasaden fungerar som solavskärmning och på kvällar och nätter kan man belysa tegelfasaden inifrån. Skolarkitektur SISAB är experter på att bygga skolor och anlitar konsulter som kan tillföra expertis på områden där vi behöver komplettera. Skolarkitektur är ett arkitektoniskt kunskapsområde i sig. En skola är en komplex byggnad. Här finns många rumsfunktioner, gemensamhetsutrymmen och elever och personal rör sig kors och tvärs. Det kräver mycket av arkitekten men lämnar också utrymme för spännande arkitektur och nytänkande, menar Lina. Balansen mellan att skapa öppna och transparanta ytor och avgränsade rumsligheter är viktigt. Å ena sidan öppna ytor för möjlighet till möten mellan olika grupper och för möjlighet till olika arbetsformer. Å andra sidan kan det vara skönt för eleverna att kunna hitta lugna och ostörda platser för studier eller grupparbeten, konstaterar hon. En skola eller förskola är i stort sett de enda byggnader i samhället som ritas för barn. Tillsammans med SISAB måste jag och mina kollegor ta hänsyn till hur barn fungerar. Det kan handla om trafiksituationer eller att barn inte har ett utvecklat konsekvenstänkande, menar Anna. Att skolan ska vara en trygg byggnad är Lina och Anna överens om. Idag ritar vi skolmiljöer så att eleverna kan ha kontroll över sin omgivning. Vi ritar exempelvis inga uppehållsrum i samband med toaletter längre, det ska gå att se vem man möter i foten av en trappa osv, berättar Anna. En annan aspekt som en arkitekt får ha med sig i arbetet är att skolan idag är utsatt för hård konkurrens till följd av fria skolval. Skolmiljön kan mycket väl vara en faktor som spelar in när människor väljer skola eller förskola för sina barn, menar Lina. SISAB tar fram skollokaler med hög flexibilitet och värnar även om att skollokalerna ska vara väl fungerande och hållbara i ett långt tidspersepektiv. Det yttersta målet för oss arkitekter eller andra konsulter är alltid detsamma som för SISAB att skapa en funktionell och inspirerande utbildningsmiljö där elever och personal trivs och känner sig trygga. 14 ÅRSREDOVISNING 2014 EFFEKTIV ORGANISATION EFFEKTIV ORGANISATION ÅRSREDOVISNING

9 Glädjande nog finns det många barn i Stockholm. Och fler kommer det att bli. Därför är den långsiktiga planeringen viktig så att vi kan säkerställa att det finns ändamålsenliga, sunda, trivsamma och trygga skolmiljöer i Stockholm. Allt vi gör måste vara strategiskt hållbart och framåtsyftande Hållbarhetsfokuset är självklart i allt vi gör i den dagliga verksamheten. Under året har vi bland annat utvecklat vår verksamhetsplanering, minskat riskerna för osund konkurrens och tagit ytterligare steg kring vårt värderingsarbete. Vi på SISAB ingår med vår verksamhet i stadens vision 2030 Ett Stockholm i världsklass. En vision som brutits ned i inriktningsmål och indikatorer som planeras och följs upp i stadens integrerade ledningssystem (ILS). Som de övriga bolagen inom staden rapporterar vi kontinuerligt till staden. Under 2014 har SISAB dessutom utvecklat sin verksamhetsplanering. Ett kommunalt fastighetsbolag som vi gör inga kortsiktiga affärer. Allt vi gör måste vara strategiskt hållbart och framåtsyftande, säger Åsa Öttenius. I vår nya modell för verksamhetsplanering blir det nu tydligt vilka mål vi har på lite längre sikt och vad som krävs av varje avdelning för att utvecklas i enlighet med ägarnas och kundernas förväntningar och krav på oss, säger Åsa. Under den första perioden ligger fokus främst på strategisk områdesplanering, energieffektivisering, kvalitetsarbete och en fortsatt satsning på ökad professionalism. I en växande organisation, med allt större ansvar och en stor andel konsulter och underleverantörer behöver vi även en stark värderingsgrund, fortsätter hon. Att äga och förvalta fastigheter på ett långsiktigt hållbart sätt förutsätter att vi är en effektiv organisation där ekonomi och värderingar förenas. Att äga och förvalta fastigheter på ett långsiktigt hållbart sätt förutsätter att vi är en effektiv organisation där ekonomi och värderingar förenas. 16 ÅRSREDOVISNING 2014 HÅLLBAR AFFÄRSMÄSSIGHET ÅRSREDOVISNING

10 Affärsmässighet handlar bland annat om att bli ännu bättre på att förvalta fastighetsbeståndet. Om att fatta kloka, välplanerade och genomtänkta beslut i alla lägen. FAKTA En dag om värderingar SISAB förvaltar både lokaler och skattepengar. Att stadens skolor är välskötta har alla stockholmare glädje av. Under SISAB-dagen den 13 november samlades alla medarbetare för att diskutera och fundera kring våra värderingar affärsmässighet, ansvar och engagemang. Inriktningen på dagen var den praktiska innebörden av hur vi utifrån våra olika roller tolkar våra ledord. Det var nyttigt att höra hur olika vi kan tänka kring våra värderingar och tydligt att vi ibland tolkar dem på olika sätt. Förståelsen för vad våra värderingar betyder i konkreta, vardagsnära situationer är en nyckel för att lyckas få värderingarna levande och översatta till beteenden, säger Anna Lindkvist, personalspecialist. Sund och hållbar ekonomi Nivån på underhåll och investeringar var under året fortsatt hög. För SISAB kännetecknas 2014 av en rad volymstudier och inventeringar av olika behov i skolor och förskolor. Detta är nödvändigt för att kommande år kunna möta en förväntad beställningsökning. God planering och sund ekonomi går hand i hand. Den långa planeringshorisonten är en förutsättning för så väl underhållsinsatser som för att planera investeringar, säger Jan Amnéus, chef för ekonomienheten. Genom ett planerat och kontinuerligt underhåll av fastigheterna undviker SISAB att det byggs upp underhållsskulder som kommande generationer får betala. SISAB:s kommunala hyresgäster betalar de faktiska kostnaderna för sina lokaler vilket innebär att vi alltid måste vara kostnadseffektiva så att varje skattekrona används effektivt och långsiktigt. Under året har SISAB implementerat K3, det nya regelverket för redovisning enligt komponentmetoden vilket bland annat innebär att vi får en mer detaljerad ekonomisk beskrivning av varje fastighet. Antikorruption och vita pengar En granskning av seriositeten hos registrerade leverantörer hos SISAB genomfördes under hösten. Information har inhämtats från Bolagsverket och Skatteverket samt Svensk Handels och Förenade Bolags varningslista. Granskningen visar att bolaget inte har gjort något inköp från bolag som har anmärkning vid dessa kontroller. I somras tecknade även SISAB och Skatteverket ett samarbetsavtal med syftet att förebygga ekonomisk brottslighet och därmed minska risken för osund konkurrens. Avtalet ska underlätta för SISAB att anlita endast seriösa företag som sköter sin redovisning och betalning av skatter och avgifter. Engagerade medarbetare Åtskilliga yrkesroller och kompetenser ryms inom SISAB. Att utveckla såväl vår verksamhet som våra medarbetare är viktigt. Den årliga medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg för att ta pulsen på hur medarbetarna upplever SISAB som arbetsgivare. Undersökningen ger oss möjlighet att jämföra våra resultat såväl internt som externt. På en skala mellan 0 och 100 ligger SISAB:s personals egen skattning av motivation, ledarskap och styrning på 86. Resultatet är liksom tidigare år glädjande högt och med en så hög svarsfrekvens som 95 procent kan vi bekräfta att resultatet speglar verkligheten, menar Anna Lindkvist. 14 nya medarbetare 2014 Ann-Mari Norberg började sin anställning som förvaltare på SISAB under 2014 och är en av dem som gick igenom företagets introduktionsprogram för nyanställda. Det känns verkligen att SISAB är ett företag som bryr sig om människor. Det finns ett stort hjärta här. Det var ett professionellt och gediget program som gav mig både bred och djup förståelse för hur SISAB arbetar. Mycket bra är systemet med en egen fadder. Det är skönt att ha någon att fråga i början. Även om jag har lång erfarenhet av fastighetsförvaltning, har jag ju inte jobbat på SISAB tidigare. Det känns verkligen att SISAB är ett företag som bryr sig om människor. Det finns ett stort hjärta här. Både internt i organisationen och i arbetet för att barn och personal ska må bra och trivas i våra fastigheter. Affärsmässighet i fokus Som ett viktigt led i vår strävan att vara ett fastighetsbolag i toppklass arrangerades hösten 2013 ett ambitiöst utbildningsprogram i affärsmannaskap för alla våra förvaltare och förvaltningsområdeschefer. Utbildningen fokuserade på att visa engagemang och ta ett tydligt fastighetsägaransvar, såväl internt som externt. Utbildningen avslutades i maj 2014 och så här säger Victor Axgaard som var en av deltagarna: Det blev väldigt tydligt under utbildningen att min roll som förvaltare handlar om att leda och samordna ett aktivt fastighetsägaransvar. Att jobba ännu mera strategiskt med våra fastighetsplaner så att vi tillsammans med våra kunder kan planera långsiktigt. Att helt och hållet ta ett fastighetsägaransvar är att lyfta blicken och se framåt. Är det mer kostnadseffektivt att riva eller bygga om en äldre fastighet? säger Victor. Utvecklingsprogrammet genomfördes tillsammans med House of Competence där Per Olsson tog fram utbildningen och föreläste. 18 ÅRSREDOVISNING 2014 HÅLLBAR AFFÄRSMÄSSIGHET HÅLLBAR AFFÄRSMÄSSIGHET ÅRSREDOVISNING

11 36% av SISAB:s medarbetare är kvinnor. 64% är män. Vi vet att minskad yttre skadegörelse skapar tryggare och trevligare utbildningsmiljöer. Därför investerar vi både tid och pengar i skadeförebyggande åtgärder. Per menar att en sådan här satsning också är en investering i ökade fastighetsvärden. SISAB förvaltar både lokaler och skattepengar. Att stadens skolor är välskötta har alla stockholmare glädje av. Per tycker att SISAB redan kommit en bra bit på väg när det gäller affärsmannaskapet och att utbildningssatsningen låg bra i tid. Insikterna fanns där redan och nu har förvaltarna på SISAB ökat sin kompetens när det gäller att planera, genomföra och följa upp själva. Mer rätt om fel Varje dag går något sönder eller ger upp i stadens skolmiljöer. För att minimera tiden mellan en felanmälan och åtgärd förändrade SISAB sina rutiner under Vi tog hand om över felanmälningar under förra året och många av dem skulle kunna åtgärdas mycket snabbare om vi hade korrekta och fullständiga uppgifter kring skadan eller felet, säger Mee Nilsson, verksamhetsutvecklare. Under året som gått har vi arbetat med att få både hyresgäster och leverantörer att förstå hur vi alla kan samarbeta och vad var och en kan göra för att vi tillsammans ska kunna åtgärda fel snabbare och effektivare. Vi har även skapat två nya tjänster. Dels en webbfelanmälan där våra kunder kan följa Vi vet att minskad yttre skadegörelse skapar tryggare och trevligare utbildningsmiljöer. Därför investerar vi både tid och pengar i skadeförebyggande åtgärder. och utvärdera sin felanmälan och dels en leverantörsportal. I dagsläget pågår arbetet med att få alla kunder att använda den nya webbfelanmälan. Och glädjande nog kan vi se att de kunder som börjat använda tjänsten fortsätter. Det är ett gott tecken, konstaterar Mee. Trygghetsarbetet Varje dag brinner i genomsnitt minst en skola någonstans i Sverige. Hur många skolbyggnader som dagligen vandaliseras i Sverige finns det ingen sammanställning över, men krossade fönsterrutor och nedklottrade väggar är en allt för vanlig syn. Vi vet att minskad yttre skadegörelse skapar tryggare och trevligare utbildningsmiljöer. Därför investerar vi både tid och pengar i skadeförebyggande åtgärder, säger Barbro Johansson, säkerhetsstrateg. Vi följer kostnaderna för glaskross, klotter och annan skadegörelse varje månad för att ständigt kunna förbättra och utveckla vårt förebyggande skadegörelsesarbete. De senaste åren har vi sett positiva resultat av våra insatser. Trots det spenderar vi stora summor på att reparera efter skadegörelse. Det är pengar vi hellre vill lägga på att förbättra utbildningsmiljön för personal och elever inledde med hög skadegörelse som delvis berodde på det för årstiden varma vädret. Den ökningen kunde SISAB inte hämta hem under året så även om det blev en nedåtgående trend mot slutet av 2014 så blev ökningen 12 %. Mot slutet av året var månadskostnaden lika som Det blev alltså en nedåtgående trend jämfört med starten Bränder över självrisk hamnade på samma nivå som Försäkringspremien blev oförändrad förutom justering för index och ökning av antalet kvadratmetrar, t ex det stora området Konradsberg. I säkerhetsarbetet ingår ytterligare en viktig aspekt och det är människors trygghet. Idag har vi ett drygt 50-tal termosensorer på våra skolor som bland annat kan upptäcka stora ungdomssamlingar, klättring på tak och bränder. Bevakningsbolaget rycker inte enbart ut på larm utan har även i uppgift att arbeta skadeförebyggande. De har också ett ungdomsteam. Utifrån statistik och information ronderar handplockade väktare med erfarenhet av att prata med ungdomar på de 50 mest skadedrabbade fastigheterna kvällar och nätter året om. SISAB har även kontakt med grannarna som kan larma oss direkt om något är på gång. Det gör att vi kan agera snabbt och skapar trygghet både bland grannar, människor som rör sig kring våra fastigheter och ungdomarna själva. Tydlig kommunikation SISAB:s kommunikation ska vara tillgänglig och tydlig och under året utvecklade SISAB sin webbplats med bland annat en bättre sökfunktion och mobilanpassning, vilket underlättar kommunikationen med exempelvis konsulter och hyresgäster. Vi uppmuntrar aktivt ett större engagemang i sociala media. SISAB fanns under året på Facebook, Linkedin och Instagram. SISAB:s publicitet i media minskade något under året i förhållande till 2013, däremot konstaterade staden att kvaliteten på SISAB:s pressarbete har ökat. 20 ÅRSREDOVISNING 2014 HÅLLBAR AFFÄRSMÄSSIGHET HÅLLBAR AFFÄRSMÄSSIGHET ÅRSREDOVISNING

12 Vi bygger för barnen som ska leva i den värld vi lämnar efter oss SISAB arbetar med ständiga förbättringar för att minska miljöbelastningen och erbjuda stadens skolor och förskolor sunda läromiljöer. Ett område som ligger oss särskilt varmt om hjärtat är sund inomhusmiljö. Det handlar om allt från akustik och fuktsäkerhet till bra ventilation och temperatur. Miljöfrågorna är viktiga för oss på SISAB. Vi arbetar med ständiga förbättringar och helhetssyn för att minska miljöbelastningen och erbjuda stadens skolor sunda läromiljöer. Under 2014 fortsatte arbetet med att minska vår energianvändning och med att miljöbyggnadscertifiera alla våra nybyggda fastigheter. SISAB tar varje år fram ett miljöprogram som anger riktningen i vårt miljöarbete. Och i slutet av varje år sammanfattar vi resultatet i vår miljöredovisning. I år har vi valt att redovisa miljöarbetet här i årsredovisningen. Minskad energianvändning, och en bra inomhusmiljö dvs luft, temperatur, ljud, ljus och giftfria byggmaterial är viktiga områden för alla som vistas i våra lokaler. Silver kräver tidiga samarbeten I vårt hållbarhetsarbete ingår att ta stor hänsyn till miljö och hälsa när vi bygger nytt. Under 2014 har vi valt att ansluta oss till systemet Miljöbyggnad som är ett certifieringssystem, baserat på svenska bygg- och myndighetsregler och på svensk byggpraxis. I Miljöbyggnad kan en byggnad uppnå betyget brons, silver eller guld. Alla våra nybyggen ska uppnå lägst nivå silver. Det innebär att vi arbetar med en rad indikatorer som ger våra nya fastigheter effektiv energianvändning, en sund innemiljö samt att vi ställer tydliga krav på de byggmaterial som används. Vi har varit långt framme redan tidigare när det gäller arbetet med att minimera vår miljöpåverkan. Nu får vi ett tydligt kvitto på det, säger Ulrika Broman, hållbarhetskoordinator. 300 ton koldioxid motsvarar årets energibesparingar. SISAB har ambitiösa miljömål och har i miljöprogrammet en rad strategiska miljömål. Exempelvis ska utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor minska med minst 20 procent till år ÅRSREDOVISNING 2014 LÅNGSIKTIG MILJÖHÄNSYN ÅRSREDOVISNING

13 Vi har varit långt framme redan tidigare när det gäller arbetet med att minimera vår miljöpåverkan. Nu får vi ett tydligt kvitto på det. Framgångsrikt utvecklingsprojekt Mariehällskolan i Annedal invigdes under året Skolan är miljöcertifierad enligt kraven för Miljöbyggnad. Det betyder bland annat att SISAB har tagit stor hänsyn till att skapa en bra inomhusmiljö och följt hårda krav för energiförbrukning och materialval. Mariehällsskolan är resultatet av ett utvecklingsprojekt och vi har fått värdefulla erfarenheter när det gäller att planera och genomföra ett byggprojekt där hållbarhets- och miljöfrågor står i fokus, säger Susanne Herold, projektansvarig. Ett exempel på vad man bör ta hänsyn till i planeringen av en ny skola är hur man får in mycket dagsljus, samtidigt som det inte får bli för varmt när solen skiner. Att välja fönster är avgörande för både inomhusklimatet och energianvändningen. Det handlar om att välja rätt placering, rätt typ av glas och rätt solskydd. Mariehällskolan invigdes under Skolan är miljöcertifierad enligt kraven för Miljöbyggnad. Det betyder bland annat att SISAB har tagit stor hänsyn till att skapa en bra inomhusmiljö och följt hårda krav för energianvändning och materialval. 37st supermiljöbilar har beställts under året. Det här innebär vi måste tänka till i ett tidigt skede och kanske utöka samarbetet mellan arkitekter och energisamordnare, berättar Ulrika. SISAB-anpassad utbildning Vid sidan av våra vanliga projekteringsanvisningar och projektstyrning ger Miljöbyggnad ett nytt arbets- och synsätt som påverkar alla som arbetar på SISAB. Även våra projektörer och andra konsulter. I september hölls därför en heldagsutbildning för alla berörda inom SISAB och konsulter i samarbete med Sweden Green Building Council. Det är viktigt att alla har samma kompetens och kunskap för att vi ska kunna hitta de bästa lösningarna tillsammans, säger Marie Rosfors, utvecklingssamordnare på SISAB. Lugnets skola i Hammarby Sjöstad är guldcertifierad och fick agera gott exempel i den SISAB-anpassade utbildningen. Lugnets skola har en del unika lösningar och värms upp med hjälp av bergvärme. Genom att använda ett eget exempel kunde vi i utbildningen koppla certifieringskraven till våra egna projektprocesser, säger Ulrika. Nu fortsätter arbetet med att ta fram fler goda exempel kring hur man kan arbeta med Miljöbyggnads kriterier, berättar hon. SISAB kör miljöbilar SISAB har i sitt miljöprogram en rad ambitiösa miljömål. Exempelvis ska utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor minska med minst 20 procent fram till år Vi har tagit fram en rese- och mötespolicy som bland annat innebär att vi subventionerar våra anställda när de åker kollektivt, har en utökad bilpool med 10 bränslesnåla miljöbilar samt 37 företagsbilar som alla är supermiljöbilar av modellen plugin-hybrider, berättar Ulrika. SISAB fortsätter koldioxidbanta 2013 antog SISAB en energiplan för att effektivt kunna styra arbetet med energibesparingar. Här samlar vi alla åtgärder och våra arbetssätt för att nå våra energimål. Energibesparingarna för uppvärmning under 2013 var rekordstora 8 procent och under 2014 hamnar motsvarande siffra på drygt 5 procent, vilket motsvarar ca 300 ton koldioxid. Det är ett väldigt bra resultat, tycker Niklas Dalgrip, enhetschef på driftenheten. Men för att vi ska kunna fortsätta den här trenden med kraftiga energibesparingar behöver vi jobba vidare med både stora och små åtgärder. Stora besparingslösningar som ger effekt i hela fastighetsbeståndet har naturligtvis stor inverkan på energianvändningen. Vi behöver även tänka enligt principen många bäckar små exempelvis täta fönster i äldre fastigheter och andra enkla åtgärder. Det ger också betydande besparingar eftersom vi har så många bäckar. Ett exempel på en större åtgärd under 2014 var att SISAB lät montera inomhustemperaturgivare i delar av fastighetsbeståndet för att hålla koll på energianvändningen och inomhusklimatet i skolorna. Vi har nu möjlighet att optimera temperaturen och energianvändningen över dygnet och året, berättar Niklas. Ett klassrum behöver inte vara lika varmt på natten eller på helgerna. Lugnets skola som invigdes i januari 2014 är den första miljöcertifierade skolan i Stockholm och har uppnått miljöklass guld enligt miljöklassningssystemet Miljöbyggnad inomhustemperaturgivare monterades i SISAB:s fastigheter under året. ÖVRE BILDEN. Miljöcertiferingen innebär bland mycket annat krav på bra dagsljus. NEDRE BILDEN. SISAB spar energi genom avancerade tekniska lösningar som inomhustemperaturgivare men även genom enkla åtgärder som energiglas och tätning av fönster. 24 ÅRSREDOVISNING 2014 LÅNGSIKTIG MILJÖHÄNSYN LÅNGSIKTIG MILJÖHÄNSYN ÅRSREDOVISNING

14 Barn som rör sig alstrar mycket värme. Därför behöver inte en gymnastiksal värmas upp lika mycket som ett klassrum. I projektet Energiagenterna lär sig förskolebarnen att spara energi med hjälp av lust, nyfikenhet och samspel. FAKTA Pingvinpriset i oktober Miljöförvaltningen utnämnde SISAB till oktober månads klimatsmarta exempel och pingvinprismottagare. Vi fick den för vårt arbete med att utvärdera två standarder för miljöcertifiering och för att vi, från 2014, miljöcertifierar alla våra nybyggda skolor till silvernivån enligt systemet Miljöbyggnad. Vi kan även anpassa temperaturen till verksamheten. I ett klassrum sitter man still och i en slöjdsal rör man sig mer. Människor alstrar ju en del värme och en hel klass kan få inomhustemperaturen att stiga flera grader. Det tar vi också hänsyn till. Styrningen sker via övervakningssystemet SOL (SISAB Online) som togs i bruk under Jag har en bättre arbetsmiljö, kan arbeta mer effektivt och känner mindre stress. Dubbel miljövinst Fastighetsvärdarna utför SBAkontroller (Systematiskt Brandskyddsarbete) på sina fastigheter med många olika kontrollpunkter varje månad. Under ett år har flertalet SBA-kontroller gjorts på alla skolor och en gång på varje förskola. Tidigare måste fastighetsvärden ta med sig tung pärm, kontrollpunkter etc för att kunna utföra kontrollerna började SISAB fundera på om man skulle kunna effektivisera fastighetsvärdarnas arbete med hjälp av Ipads. Anders Aringstam, fastighetsvärd har haft med sig sin Ipad ute i fält under året och är mycket positiv. Det finns bara vinster. Jag behöver inte ta omvägen till kontoret för att bli uppdaterad på felanmälningar eller för att komma åt SBAsystemet. Det betyder att jag inte behöver skriva ut så mycket på papper och att jag kör mindre bil, berättar han. Men framför allt har det inneburit att jag har en bättre arbetsmiljö, kan arbeta mer effektivt och känner mindre stress. Uppdrag: Energibesparingar Energiagenterna genomfördes under en åttaveckorsperiod på den nybyggda förskolan Tabulatorn i Råcksta under hösten Förskolan är inte bara ett exempel på att det går att bygga smarta och energisnåla hus på kort tid utan att tumma på kvaliteten. Här har SISAB också arbetat tillsammans med verksamheten för att skapa beteendeförändringar i syfte att spara energi. En del av verksamheten Vi konstaterade tidigt att det fanns många bra projekt som vänder sig till ungdomar och vuxna, men inte så mycket som vänder sig till förskolebarn, berättar Jacob Landin, projektledare. Så för att undvika fallgropar identifierade vi ett antal framgångsfaktorer i en förstudie som genomfördes En av dem handlar om att väcka engagemang och lust hos såväl barnen som pedagoger och närstående att arbeta, upptäcka, utforska och prova tillsammans. I projektet Energiagenterna väcks barnens nyfikenhet samtidigt som personalen får kunskap och verktyg för att kunna arbeta med energi frågorna i den dagliga verksamheten. Arbetet med miljö och energi får inte bli punktinsatser utan måste kunna drivas av personalen, säger Jacob. En av utmaningarna var att skapa förutsättningar för förskolepersonalen att själva genomföra metoden tillsammans med barnen som en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att Energiagenterna inte är något extra som hamnar ovanpå den dagliga verksamheten utan smälter samman med den. Lek och kunskap I början av projektet fick förskolan besök av Agent Ström och El Boven som tog med barnen på en inledande sagovandring. Under de kommande veckorna fick barnen sedan arbeta kring fem teman, först: vad är energi, vind, vatten, uppvärmning? Sedan går finalen ut på att testa att vara elfri. Det centrala i Energiagenterna är metoden och barnens engagemang. Sen har vi tekniken som stöd i och med att vi använder webben i kommunikationen med barnen och pedagogerna. Delaktighet är vägen till framgång Även föräldrarna involverades. Dels genom information om projektet inför genomförandet men också genom att personalen skickade med spartips med veckobreven. Föräldrarna uppmanades också att återkoppla sina erfarenheter till pedagogerna och SISAB. När Agent Ström och El Boven kom tillbaka efter åtta veckor för att examinera barnen upptäckte vi att de hade lärt sig massor. Vi fick många kvitton på att metoden fungerar. SISAB utökar nu pilotprojektet till fem förskolor under våren Det blir riktigt intressant när man tänker att SISAB har 450 förskolor. Om alla femårsgrupper får delta i Energiagenterna når vi fler än barn varje år, som sedan går vidare till skolan. De i sin tur påverkar sina närstående och utväxlingen blir enorm, menar Jacob. Att arbeta med beteenden samtidigt som vi fortsätter att modernisera fastigheterna kommer att vara avgörande för att vi ska nå våra energimål i framtiden. Läs mer om projektet på: facebook.com/energiagenterna. 26 ÅRSREDOVISNING 2014 LÅNGSIKTIG MILJÖHÄNSYN LÅNGSIKTIG MILJÖHÄNSYN ÅRSREDOVISNING

15 Miljöredovisning I november 2013 beslutade SISAB:s styrelse om Miljöprogram Denna miljöredovisning redovisar resultatet för 2014 i fem tabeller för vart och ett av våra miljöområden. SISAB:s satsningar på energieffektivisering märks tydligt i resultatet samtliga energimål har uppnåtts. Vill du veta mer om vad SISAB:s miljöarbete innebär, hur det styrs och följs upp? Se vårt miljöprogram som finns på vår hemsida, sisab.se/sv/hallbarhet SISAB tar varje år fram ett miljöprogram som anger riktningen i vårt miljöarbete. I slutet av varje år sammanfattar vi resultatet i vår miljöredovisning. Minskad energianvändning, en bra inomhusmiljö och giftfria byggmaterial är viktiga områden för barn och personal som vistas i våra lokaler. 28 ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖREDOVISNING ÅRSREDOVISNING

16 Miljöeffektiva transporter Måluppfyllelse Uppföljningsmått och delmål Kommentar Energianvändning Energianvändning kwh/mkwh/kvm Mål 1.1: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. 66 ton 68 ton 65 ton Minskade utsläpp, men målet ej uppnått. 200 Delmål: högst 59 ton Andel miljöbränslen i miljöbilar (etanolfordon). 83 % 75 % 76 % Ökad andel miljöbränseln, men målet ej uppnått. 150 Delmål: minst 95 % Motor- och tankningsproblem har angivits som orsaker. 100 Andel medarbet are på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Delmål: minst 85 % Andel elbilar. Delmål: 9 % Uppgift ej framtagen. 74 % 78 % Ökad andel, men målet ej uppnått. Följs upp i AMI-enkät. En elbil, 6 % En elbil, 6 % En elbil, 6 % Nya supermiljöbilar från och med januari El Fjärrvärme Mål 2020 Hållbar energianvändning Måluppfyllelse Uppföljningsmått och delmål Kommentar Giftfria byggnader och varor Måluppfyllelse Uppföljningsmått och delmål Kommentar Mål 3.1: Energianvändning (uppvärmning och el). Delmål: högst 208 kwh/m2 217 kwh/m2 201 kwh/m2 192 kwh/m2 Minskning 4,5 % (Minskn. enbart värme 5,3 %) Observera att både fastighets- och verksamhetsenergi ingår. Mål 2.1: Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll av byggvaror. Delmål: 100 % Sju av åtta avslutade projekt har dokumenterat varor i BVB. 70 % 16 av 23 avslutade projekt har dokumenterat varor i BVB. 62 % 13 av 21 avslutade projekt. BVB (Byggvarubedömningen) är en databas för miljöbedömning av varor. Dokumentation (loggbok) saknas för åtta mindre projekt. Mål 3.2: Växthusgaser från energianvändning. Delmål: Minskning. Mål 3.3: Elanvändning på kontoret ton CO 2 e (enbart värme) ton CO 2 e ton CO 2 e Främsta orsaken är fjärrvärmeleverantörens klimatkompensation och den varma vintern. SISAB:s minskade energianvändning motsvarar drygt 300 ton CO 2 e. 49 kwh/m2 46 kwh/m2 45 kwh/m2 Mål 2.2.1: Andel fastigheter med inventerad PCB i fogar som är färdigsanerade. Delmål: 100 % Mål 2.2.2: Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade. Delmål: minst 16 % 54 % (15 av 28 fastigheter). 14 % (3 av 21) Nya inventeringar pågår. 16 % (4 av 25) 64 % (18 av 28 fastigheter) 36 % (9 av 25 fastigheter) Ökad andel, men målet ej uppnått. Nya provtagningar har visat ett större saneringsbehov än vad som tidigare påvisats. Delmål: högst 47 kwh/m2 Energianvändning per m2 vid nybyggnads projektering. Delmål: Högst 55 kwh/m2, (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Andel kvadrat meter area som energieffektiv iserats vid större ombyggnad. Samtliga nio projekt klarar målet. Samtliga sex projekt klarar målet. 1 % 0,35 % 0,22 % Andel nybyggnadsprojekt som miljöklassas. Delmål: 100 % 100 % Avser uppstartade projekt 2014 med beslut om miljöbyggnad. Delmål: minst 0,2 % Andel genomförda åtgärder enligt åtgärdslista i SISAB:s energiplan. 100 % Delmål 100 % 30 ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖREDOVISNING MILJÖREDOVISNING ÅRSREDOVISNING

17 Miljöeffektiv avfallshantering Måluppfyllelse Uppföljningsmått och delmål Kommentar Mål 5.1: Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Delmål: 100 % 100 % 7 av 7 projekt. 91 % 10 av 11 projekt. 67 % 6 av 9 projekt. Deponirestkrav: högst 10 viktprocent vid nybyggnad och 15 viktprocent vid ombyggnad. Tre redovisade projekt uppnådde inte detta. Sund inomhusmiljö Måluppfyllelse Uppföljningsmått och delmål Kommentar Mål 6.1: Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Ingen uppföljning. Förskola: 71 % Minskning: 20 % Ingen uppföljning. Ny enkät NKI = Nöjd Kund Index Delmål: ökning Skola: 68 % Minskning: 2 % Andel av SISAB:s fastigheter som har en radonhalt under 200 Bq/m3 eller är under åtgärd för att nå detta under Delmål: 100 % 91 % 93 % 98 % 578 av 590 fastigheter. Ökad andel, men målet ej uppnått. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätnings protokoll med godkända värden. Delmål: 100 % 57 % 64 % 80 % Ökad andel, men målet ej uppnått. I 8 av 10 projekt uppnådde dokumentation eller uppmätta värden ej SISAB:s krav. Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i förskolor och skolor. Delmål: minst 94 % Antal riskkonstruktioner som sanerats. Delmål: minst 5 st. 92 % 94 % 89 % Skolor: 87 % Förskolor: 93 % Inget mål Inget mål 3 st Målet ej uppnått. System som var föremål för OVK-åtgärd eller projektering över årsskiftet räknas ej som godkända. Andel förskolor med uppmätt installationsbuller under 2013 som åtgärdats eller blivit föremål för åtgärdsplan. Inget mål Uppföljning fr.o.m % (8 av 10) Målet avser förskolor där ljudnivå över 35 dba uppmätts i samband med OVK-kontroll. Delmål: 100 % 32 ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖREDOVISNING

18 2014 har SISAB implementerat K3, det nya regelverket för redovisning enligt komponentmetoden vilket bland annat innebär att vi får en mer detaljerad ekonomisk beskrivning av varje fastighet. Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, org.nr , avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret Jämförelsesiffror avseende föregående år anges inom parentes. Ägarförhållande och uppdrag SISAB ägs till 100 % av Stockholms Stadshus AB, som i sin tur ägs till 100 % av Stockholms stad. Bolaget bildades SISAB äger och förvaltar skolor och förskolor på uppdrag av Stockholms stad. SISAB ska tillsammans med hyresgästerna skapa utbildningsmiljöer med kvalitet, sund ekonomi och långsiktig miljöhänsyn för dagens och framtidens skola och förskola. Tomma lokaler/fastigheter ska förädlas eller säljas för att möjliggöra annan verksamhet. Bolaget har under året arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges mål och ägardirektiv. Fastighetsbeståndet SISAB, inklusive dotterbolag, äger och förvaltar huvuddelen av Stockholms för-, grund- och gymnasieskolbyggnader. Dessa återfinns på 628 fastigheter. Flertalet upplåtna med tomträtt under 60 år. 284 av våra fastigheter innehåller hyreskontrakt för kommunala förskolor, 171 kommunala grundskolor och 22 kommunalt gymnasium. I SISAB:s fastigheter finns också 33 friskolor och 86 förskolor med privata anordnare samt ett fåtal kommersiella lokaler, bostäder och garage. Den totala ytan uppgick vid årsskiftet till kvadratmeter kvadratmeter var outhyrt, vilket motsvarar en vakansgrad på 0,9 %. Den totala ytan föregående årsskifte uppgick till kvadratmeter och vakansgraden var 0,70 %. Stockholms stad förhyr, via Ramavtal för utbildningslokaler, 82 % (84 %) av ytan. Det planenliga restvärdet för byggnader, mark, markanläggningar och byggnadsinventarier uppgick vid årsskiftet till tkr. Investeringar Hösten 2012 startade produktionen av en ny skola i stadsdelen Annedal (Mariehällsskolan). I augusti 2014 invigdes skolan som de första åren även inrymmer sex avdelningar förskola. Skolan är dimensionerad för 720 elever årskurs F 6. Högalidsskolan genomgår en renovering där ombyggnation sker i tre etapper under åren Under 2014 har 54 mkr investerats i projektet. På Kungsholmens grundskola har tillbyggnaden av hus A fortsatt. Under 2014 har grundläggningsarbetet påbörjats, gjutning av bottenbjälklag har genomförts och dessutom är källarytterväggar på tillbyggnaden uppsatta. Totalt har mkr (1 300 mkr) lagts ner i investeringar och reparationer av våra skolor under året. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING

19 Finansiering Bolagets räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 9704 mkr (7 484 mkr). Den genomsnittliga räntan uppgick under året till 2,62 % (2,90%). Verksamhet och resultat Resultatet från den löpande verksamheten, fastighetsförvaltning och administration, uppgår till 238 mkr (191 mkr). Räntenettot är -221 mkr (-213 mkr). Årets resultat efter finansnetto uppgår till 17 mkr (-22,5 mkr). Försäljning av fastigheter har inneburit en nettoreavinst om sammanlagt 18 mkr. SISAB har den 9/10 förvärvat dotterbolaget Datja Fastighets AB ( ). I bolaget finns två fastigheter i området Konradsberg på Kungsholmen. SISAB har ett ambitiöst mål att nå en energieffektivisering på 3 % i jämförelse med föregående år. SISAB har genomfört samtliga punkter i energiplanen och har sammantaget åstadkommit en energieffektivisering jämfört med föregående år på 5,3 % avseende den normalårskorrigerade fjärrvärmeförbrukningen. SISAB har under 2014 genomfört ett projekt med ett stort antal reparations- och underhållsarbeten på skol- och förskolegårdar. Totalt omfattades 386 fastigheter till en utgift av 68 mkr. Underhållet avser exempelvis asfaltering, omsättning av kantsten, fallskyddsunderlag, planteringar samt reparation av sandlådesarger, trappor och trädäck. Arbetet med Framtidens förskola har fortsatt under Framtidens förskola möjliggör snabbare färdigställande av beställda förskolor. Under augusti 2014 har den första Framtidens förskola färdigställts på Håsjögränd 12 i Hässelby-Vällingby. Förskolan invigdes den 4 september. Under hösten 2014 har även Kanngjutargränd i Hässelby- Vällingby färdigställts. För ytterligare sex Framtidens förskola har antingen inriktningsbeslut eller genomförandebeslut fattats. En av dessa är under produktion. Förväntningar avseende framtida utveckling Staden och regionen fortsätter att växa. Långsiktigt ökar efterfrågan på lokaler för såväl skola som förskola, vilket medför en fortsatt hög nivå på ny- och tillbyggnation de kommande åren. Under 2014 har flertalet stadsdelar haft behov av ytterligare förskoleplatser, samtidigt som utbildningsnämnden haft ett ökat behov av skollokaler. För SISAB kännetecknas 2014 samtidigt av en rad volymstudier och inventeringar av olika behov i skolor och förskolor. Dessa processer är nödvändiga för att kommande år kunna möta den förväntade beställningsökningen. SISAB har fortsatt haft en aktiv roll i planeringsarbetet för ett växande Stockholm. Samarbetet skapar förutsättningarna för så väl planeringen av underhållsinsatser som för bolagets möjligheter att planera investeringar. Risker och osäkerhetsfaktorer SISAB har en stor skuld och stora årliga räntekostnader. De senaste åren har räntorna varit låga men när räntehöjningar väl kommer igång kommer det att påverka bolaget väsentligt. De långsiktiga konsekvenserna av de höjda investeringsnivåerna som komponentindelningen innebär är en ytterligare osäkerhetsfaktor. Nyckeltal Rörelseintäkter, mkr Rörelseresultat, mkr Resultat efter finansnetto Avkastning totalt kapital, % 2,2 4,7 1,5 1,1 2,0 Soliditet, % 2,8 2,9 2,6 2,7 2,7 Räntetäckningsgrad, ggr 1,1 1,0 0,5 0,4 0,7 Balansomslutning, mkr Bruttoinvesteringar, mkr Avskrivningar, mkr Medelantalet årsarbetare Förslag till resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står följande resultat: Balanserade vinstmedel Årets resultat kr kr kr Styrelsen föreslår att årets resultat balanseras i ny räkning. 36 ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING

20 Resultaträkning Belopp i tkr Not Hyresintäkter Övriga förvaltningsintäkter Driftskostnader Tomträttsavgälder Reparationer och hyresgästanpassningar Fastighetsadministration 1, Driftsöverskott Nedskrivningar jämte reverseringar av tidigare nedskrivningar Avskrivningar Bruttoresultat Central administration Resultat vid avyttring av fastigheter Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Koncernbidrag, erhållna Förändring överavskrivningar Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Aktuell skattefodran Övriga fordringar 187 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank 0 0 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 14, 17 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Obeskattade reserver 15 Ackumulerade avskrivningar utöver plan Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skulder till Stockholms stad Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ÅRSREDOVISNING