Östra Valla Testbädd & Demoområde

Transkript

1 Östra Valla Testbädd & Demoområde Komplettering av ansökan Inledning Med planeringsprojektet Östra Valla Testbädd och Demoområde vill projektägare Sankt Kors i samarbete med Cleantech Östergötland (CTÖ), Energikontoret Östra Götaland (EKÖ), Linköpings universitet och kommunens näringslivskontor (NuLink) samt ett brett spektra av andra aktörer, skapa en framåtblickande arena där nya arbetsmetoder och perspektiv på hållbarhet uppmuntras inom både näringsliv och bland medborgarna. Samtidigt ska Östra Valla omvandlas från ett äldre industriområde till en lättillgänglig stadsdel där ny teknik utvecklas i skala 1:1 och visualiseras gentemot omvärlden med hjälp av nya tekniker och pedagogiska ansatser. Huvudprojekt Östra Valla skall resultera i ett livsklimat och en tillväxtmiljö, där samverkan mellan näringsliv och människor leder till att nya innovativa produkter och tjänster kommer ut på marknaden och till folkbildning i hållbarhets- och livsstilsfrågor.

2 Området Östra Valla kommer att utvecklas till en stadsdel utöver det vanliga i och med det systemtänk som kommer att genomsyra hela området från energi och transporter till social samvaro och kultur. Området blir ett demoområde som attraherar både barn och vuxna, svenska företag såväl som utländska. Området utmärker sig även genom att det ger företag möjlighet att testa nya produkter och tjänster i Testbädden som regelbundet uppdateras med nya lösningar. Genom Testbädden kommer miljöteknikföretagen att kunna visa på ny teknik som ännu inte är vedertagen på marknaden och forskning inom området hållbar stadsutveckling hållbart ur ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Testbädden är till för såväl regionala som nationella företag som ligger i framkant med sin produkt- eller tjänsteutveckling. Östra Valla blir ett Demoområde till nytta för alla som vill se hur modern miljöteknik fungerar i praktiken inom olika fokusområden såsom integrerade energisystem, hållbara transporter, slutna kretslopp, sensorer & visualisering samt människan & tekniken. Projektägaren Sankt Kors har fått positivt planbesked gällande ny detaljplan för att utveckla stadsdelen Östra Valla med fler verksamheter och bostäder. Detaljplanarbetet beräknas pågå till år 2014 med byggstart samma år. En fastighetsplan har tagits fram och parallellt pågår en marknads- och möjlighetsanalys samt en tillgänglighetsutredning. Detta planeringsprojekt är utöver den lagstadgade planprocessen. Detta sökta projekt Östra Valla Testbed och Demoområde ingår inte i ordinarie detaljplanearbetet eller ordinarie verksamhet och dess genomförbarhet är beroende av extern medfinansiering. 1 Arbetsmetodik inklusive hållbarhetsbedömning I planeringsprojektet kommer det att arbetas fram ett välgrundat beslutsunderlag med förslag på hur området skulle kunna se ut på konceptnivå. Omvärldsbevakning av befintliga lösningar för tekniska system i interaktion med människan kommer att genomföras tillsammans med en nulägesanalys av lokala förutsättningar för stadsdelen Östra Valla. Aktörer från flera olika yrkesområden kommer att sammanlänkas i så kallade fokusgrupper och insatser kommer att genomföras för att nytänkande entreprenörers idéer skall utvärderas och förverkligas i praktiken. Integrerade systemlösningar för respektive fokusområde kommer att analyseras och utvärderas ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom att använda sig av systemanalys kan suboptimering av enskilda system undvikas, jämfört med konventionella lösningar utan systemintegration. I systemanalysen betraktas systemet ur ett vidare perspektiv än bara teknik- och brukaraspekter. En bredare hållbarhetsanalys innefattar kriterier såsom miljö (vattenkvalitet, klimatpåverkan m.m.), ekonomi, organisation, sociokultur, teknisk funktionalitet etc. och konkretiserar hållbar utveckling. 2 Planeringsprojektet kommer att följa en metodik som bereder varje fokusområde utifrån sex utredningssteg: 1 Kompletteringsfråga: Planeringsprocessen 2 Kompletteringsfråga: Hållbarhetsaspekter

3 1. Omvärldsbevakning teknik-människa 2. Analys av lokala förutsättningar 3. Beräkning systemeffekter. 4. Arbetsplan fokusgrupper 5. Visualisering och folkbildning 6. Analys systemeffekter Fokusområden 3 Möjliga lösningar inom fokusområdena kommer att utredas i ett systemperspektiv under planeringsprojektet. Nedan ges exempel inom respektive fokusområde på möjliga lösningar, både på beprövade lösningar med exportpotential och nya lösningar med verifieringsbehov. Hållbara transporter. Tankstationer för biogas och biodiesel. Laddstolpar för elbilar som är integrerade med områdets elnät. Bil-, cykel- och elcykelpool. Ruttoptimering av godstransporter med omlastning till elbil utanför området. Utredning och analys av potentiella trafiklösningar för cykel, miljöfordon, kollektivtrafik samt logistik för godstransporter och restprodukthantering. Analys av förutsättningar för konsolidering av olika transportkedjor i utkant av området där omlastning och distribution av varor sker med hjälp av elbilar. Integrerade energisystemlösningar. Ett nollenergiområde i ett systemperspektiv. Energieffektiva och miljöanpassade hus som försörjs med fjärrvärme, spillvärme från företag, solceller och solfångare på tak. Smart elnät, där lokalproducerad el kan lagras. Optimering av inne- och utebelysning. Utredning och analys av potentiella energisystemlösningar, Kretsloppslösningar vatten, avlopp, avfall. Lokalt omhändertagande av dagvatten med grönytor och små dammar. Gröna tak för att minska mängden dagvatten och dämpa buller samt isolera husen mot värme och kyla. Avfall som råvara för produktion av värme, biogas och näringsämnen. Utredning av olika lösningar för VA-system samt dagvatten Grön natur. Grön korridor från Vallaskogen till T1-området för ökad biologisk mångfald i staden. Odling på hustak, innergårdar och längs promenadstråk som värms med spillvärme. Involvering av skolelever och pensionärer för en interaktion mellan generationer och en förståelse och praktisk tillämpning av närodlat. I områdets affärer, restauranger och caféer finns närodlade livsmedel och lokala produkter. Utredning och analys av dagsläge liksom uppföljning av biologisk mångfalds respons på tillämpad grön korridor mellan skog och parkområde. Människan och tekniken. Metoder för att uppmuntra de boende och verksamma till en hållbar livsstil. Utredning och analys liksom uppföljning av människans samverkan med teknikutformning och -tillämpning. 3 Kompletteringsfråga: Hållbarhetsaspekter

4 Analyser av miljöteknik som integrerar funktionshindrades vardagsproblem. Sensorer. I projektet kommer det att utvecklas och implementeras ett system för att följa och övervaka flöden av transporter, energi, avfall samt CO 2 -utsläpp. Systemet interageras direkt med boende och företag och bidrar till att anpassa värmetillförsel och andra flöden efter faktiskt behov. Data från sensorerna kommer att sammanställas och visualiseras på ett sätt att individen får en tydlig återkoppling på förändringar och förbättringar, vilket är viktigt eftersom individens medverkan är en förutsättning för att tekniska lösningar ska bidra till förändring. Moderna, digitala visualiseringstekniker utvecklade vid visualiseringscentrum i Norrköping kommer att användas för att visa upp tekniken på ett enkelt och pedagogiskt sätt. Infrastrukturen i vissa av byggnaderna kommer att kunna beskådas genom glasväggar där flöden av el, vatten och avlopp presenteras. Genom att synliggöra energikrävande processer medvetandegörs betydelsen av olika val. Demoområdet är ett skyltfönster utåt för såväl studiebesöksgrupper som delegationer med intresse för miljöteknik. Kommentar gällande social och ekonomisk hållbarhet 4 Sankt Kors önskar komplettera tidigare projektbeskrivning (sid 2 i ansökan) avseende Förberedelse för fysiska insatser med punkten Beteendepåverkan. Sankt Kors utgör en viktig del i kommunens satsningar på tillväxtmiljöer och näringslivsfrämjande lokaler. Bolaget driver sin verksamhet på kommersiella grunder och finansieras uteslutande av hyresintäkter. Befintlig företagspark skall i förlängningen utvecklas i samspel med de boende och skapa en blandstad där delarna växer med varandra. Områdets närhet till skog och rekreationsområden kan också bidra till samverkan mellan olika grupper av verksamheter och på så sätt generera intäkter (event-företag, naturexkursioner, pedagogisk barn- och ungdomsverksamhet etc.). Näringsliv och boende skapar en levande stadsdel där förståelse, insikt och samhällsmedvetenhet minskar externa kostnader för otrygghet och vandalism. Förskola, grundskola och seniorboende kommer att införas i området där samnyttiga lokaler planeras och synergieffekter eftersträvas. Utveckling av Testbädd och Demoområde 5 Testbädden och demoområdet kompletterar varandra. I testbädden ges företag möjlighet att testa nya lösningar inom utvalda områden. I demoorådet som omfattar hela stadsdelen, visas lösningarna i delprojekten upp för potentiella kunder med flera. Även lösningar som inte har gått genom testbädden kan komma att visas upp i demoområdet. Målgruppen för testbädden är miljöteknikföretag i Östergötland och övriga Sverige som har produkter eller tjänster som ännu inte nått ut på marknaden. I planeringsprojektet görs en analys av var i fokusområdena det finns behov av nya lösningar. Det kommer att göras en sammanställning över teknikföretag som kan fylla dessa behov, där syftet är att övervinna marknadsbarriärer och där metodiken kan betraktas som en förenklad teknikupphandling. Testbädden kommer att utvecklas i samverkan mellan kommun och näringsliv som en del i fokusgruppsarbetet. 4 Kompletteringsfråga: Hållbarhetsaspekter 5 Kompletteringsfrågor: Förmedling och användning av resultat respektive Samverkan mellan näringsliv och kommun

5 Målgruppen för demoområdet är inkommande delegationer från länder som intresserar sig för svensk miljöteknik. Sådana delegationer kommer regelbundet till CTÖ och i Östra Valla kommer de att få se hur teknik används i verkligheten och hur systemintegration fungerar i större skala. Demoområdet kommer att utvecklas under och efter projekttiden. Det kommer att vara en levande mötesplats för ny teknik, forskning och offentlig sektor som sysslar med näringslivsutveckling i praktiken. För att kunna utveckla testbädden och demoområdet krävs ett nära samarbete mellan näringsliv, kommunala bolag och kommunen. Politiker och tjänstemän på olika nivåer och avdelningar i kommunen kommer att involveras, t.ex. i samband med upphandlingar. För att informera det regionala näringslivet om möjligheten att delta i testbädd och/eller exponeras i demoområdet kommer de kanaler som finns genom projektets parter (Sankt Kors, NuLink, Cleantech Östergötland och Energikontoret Östra Götaland) att användas. Dessa organisationer har nätverk som täcker stora delar av Östergötlands företagsnätverk och därmed når information ut till relevanta företag. För att informera nationellt kommer det nationella miljötekniknätverket ASSET att användas som har sin kanslifunktion hos CTÖ. Ytterligare en informationsspridningskanal har tillkommit sedan ansökningsskedet; ett presentationsverktyg där regionens styrkor visas upp genom en virtuell resa genom miljöteknikens Östergötland, med möjlighet att fördjupa sig inom olika demonstrationsobjekt. Verktyget "The East Sweden Cleantech Showcase" är framtaget av CTÖ och det regionala marknadsbolaget East Sweden i samarbete med andra regionala aktörer. Östra Vallas kontakt med medborgarna 6 Ett målarbete med fokus på allmänhetens involvering kräver öppenhet, transparens och effektiv administration. Under granskningstiden ämnar Sankt Kors inbjuda till workshop och seminarium med boende i kommunen för att ta tillvara idéer och synpunkter från allmänheten. En del av detta ingår i den lagstadgade planeringsprocessen. I detta planeringsprojekt kommer samråd att genomföras utöver vad som är lagstadgat. Professionella aktörer kommer att bjudas in och en pedagogisk och visuell informationsspridning gentemot allmänheten kommer att utföras. 7 Samverkan med medborgarna kommer att ske i de olika visualiseringsprojekt som ingår i demoområdets uppbyggnad och som också syftar till att påverka de boendes beteendemönster när det gäller energiförbrukning, transport, konsumtionsvanor och annat som påverkar miljön. Dialog med de boende i Östra Valla kommer att ske genom digitala informationstavlor, seminarium och regelbundna nyhetsbrev. Goda exempel och forskningsnyheter kommer att spridas via dessa kanaler. 6 Kompletteringsfråga: Medborgarnas deltagande och inflytande 7 Kompletteringsfråga: Planeringsprocessen

6 Klimateffekter i kriterium 7 Sankt Kors önskar ersätta beräkningarna i ansökan med följande, uträknat av Institutionen för Energisystem vid Linköpings universitet: Dagens bästa teknik- och systemlösningar ska i framtiden göra Östra Valla till en hållbar och CO 2 - neutral stadsdel, även betraktad som ett öppet system. För att en stadsdel som beror av externa system ska uppnå CO 2 -neutralitet krävs åtgärder dels i själva stadsdelen, dels i de system som försörjer stadsdelen (energi, transporter mm.) Medan det förstnämnda går att påverka av lokala beslutsfattare, inte minst i själva byggprocessen, innebär de utanförliggande systemen att en mängd aktörer behöver komma överens om en gemensam vision, strategi och handlingsplan. Det nya bostadsområdet förväntas minska uppvärmningsbehovet med hjälp av passivhusteknik med cirka 80 %, och elbehovet i lägenheterna med cirka 25 %. Vidare förväntas transporterna med hjälp av minskat transportbehov kunna minskas med 80 %. Detta kan ske via t.ex. decentralisering av skolor och affärer, distansarbete, minskat antal tonkilometer med hjälp av bränslesnåla fordon och högre transportdensitet, via mindre CO 2 -intensiva transportbränslen, t.ex. elbilar etc. Stadsdelens tak förses med solceller som kan ersätta 33 % av hushållselbehovet, eller kwh/år och lägenhet. Med hjälp av att förse taken med solceller förväntas CO 2 -utsläppen minska med 400 ton CO 2 /år tack vare att ny elproduktion möjliggörs som i sin tur ersätter äldre kraftverk koleldade i Danmark och på kontinenten. Det minskade uppvärmningsbehovet minskar de lokala CO 2 -utsläppen från en förväntad nivå på 511 ton CO 2 /år till cirka 112 ton CO 2 /år. Globalt innebär detta då värmen produceras i ett kraftvärmeverk att utsläppen minskas med 60 ton CO 2 /år tack vare att ny elproduktion möjliggörs som i sin tur ersätter äldre kraftverk. Det minskade elbehovet minskar de globala CO 2 -utsläppen från en förväntad nivå på 681 ton CO 2 /år till cirka 505 ton CO 2 /år. Samtidigt förväntas det minskade elbehovet ge upphov till ett ökat fjärrvärmebehov vilket i sin tur ger upphov till ökade utsläpp på cirka 25 ton CO 2 /år. Det minskade transportbehovet förväntas minska lokala och globala CO 2 -utsläppen från en förväntad nivå på ton CO 2 /år till cirka 880 ton CO 2 /år. Totalt förväntas den nya stadsdelen minska de globala CO 2 -utsläppen från en förväntad nivå på ton CO 2 /år till cirka ton CO 2 /år d.v.s. med 80 %. Tidsplan och totala finansieringen för planeringsprojektet8 Planeringsåtgärder beräknas starta och vara färdigställda Kompletteringsfråga: Projektets totala finansiering

7 TABELL 1. Fördelning av resurser under planeringsprojektet. Observera att förskjutningar av summorna mellan år och kostnadsposter kan förekomma Totalt Omvärldsbevakning teknik-människa Analys av lokala förutsättningar Beräkning systemeffekter Arbetsplan fokusgrupper Visualisering och folkbildning Analys systemeffekter tkr Projektets totalkostnad är kronor. Sökt bidrag är 30 % vilket motsvarar kronor. Resterande kostnader finansieras av Sankt Kors och kan vara både kontanta medel och arbetstid. Projektorganisation 9 Nedan följer projektets tänkta organisation. Verifierade samarbetspartners Cleantech Östergötland samlar och främjar regionens affärs- och utvecklingsmöjligheter inom miljöteknikområdet och synliggör regionala kompetenser och tillämpningar. Linköpings Universitet tillhandahåller spetskompetens inom områden såsom beteendeförändring, energiberäkningar och systemmodeller (ex. koldioxid) samt utvärdering. Företagsparken skall fungera som en inkubator för studenters och forskares idéer. NuLink (Näringslivsutveckling i Linköping AB) främjar och skapar grundläggande förutsättningar för näringslivets utveckling i Linköping. De erbjuder etablerings och företagsservice. Energikontoret Östra Götalands främsta uppgift är att stimulera handlingskraft för smartare energianvändning i Östergötland. Detta inkluderar samarbete mellan Östersjöländerna liksom projekt inom EU. Referensgrupp med verifierat deltagande: Helena Kock Åström miljöstrateg Linköpings kommun Heléne Njord-Westling projektledare visualiseringskluster NOSP (Norrköpings Science Park) Bahram Moshfegh professor Energisystem, Linköpings Universitet Jenny Palm professor Tema teknik och social förändring, Linköpings Universitet Yvonne Rosmark VD NuLink, Linköping kommuns näringslivsbolag Kerstin Konitzer VD Energikontoret Östra Götaland. 9 Kompletteringsfråga: Projektorganisation

8 Johan Kristiansson VD Sankt Kors, Linköpings kommunala fastighetsbolag Gert Kindgren VD Cleantech Östergötland Därutöver för Sankt Kors för diskussioner med Carl-Johan Koivisto, SAAB Greentech där SAABs erfarenheter av militära system kan implementeras för miljötekniska avändningsområden. Restriktioner och kulturhistoriska värden 10 Markområdet är föremål för ny detaljplanehandläggning. Sökanden har erhållit positivt planbesked. Området är inte föremål för kända restriktioner i form av buller, höjdbegränsningar eller andra begränsande miljöfaktorer. Aktuell geoteknisk undersökning är inte utförd. Tidigare rep- och textilfabriker kan kräva sanering av vissa markområden vid byggnation av bostäder. Områdets centrala men avgränsade läge gentemot huvudtrafikleder, gör att trafikflöden till och från området är en av detaljplaneprocessens svåraste frågor. Detta samverkar dock med intentionerna om en koldioxidneutral och cykelfrämjande stadsdel där ett av projektets mål är att hitta metoder och K typlösningar. Markområdet är ett avvecklat industriområde som under 15 års tid har omvandlats till en företagspark med tillträde för allmänheten. Området saknar kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Två byggnader i områdets norra del omnämns i den nu gällande detaljplanen, vilket troligtvis syftar på de två småhus som idag nyttjas av studenter respektive av Sankt Kors Fastighets AB. Småhusens kulturvärde bör omvärderas i och med ny detaljplanehandläggning. Projektets utvärdering och uppföljning 11 Projektet kommer att utvärderas med hjälp av forskare på avdelningen Energisystem vid Linköpings Universitet och följas upp i enlighet med vedertagna principer för process- respektive effektutvärdering samt integrera uthållighetsprinciper framtagna av det miljörelaterade planeringsverktyget The Natural Step. I processutvärderingen kommer de tre hållbarhetsprinciperna årligen att adresseras i fokusgrupper och djupintervjuer. Processutvärderingen sker i samarbete med avdelningen Tema Teknik och Social Förändring, för att även omfatta social hållbarhet. I effektutvärderingen skall projektets uppfyllandegrad av målen utvärderas dels två år före, dels ett drygt år efter projektets slutförande. TABELL 2. Tidplan för utvärdering och uppföljning avseende huvudprojektets process och effekter. Processutvärdering Effektutvärdering Fokusgrupp Fokusgrupp Fokusgrupp Fokusgrupp Fokusgrupp 2 år innan >1 år efter slutförande slutförande av projekt av huvudprojekt 10 Kompletteringsfråga: Restriktioner inom berört markområde respektive Kulturhistoriska värden 11 Kompletteringsfråga: Utvärderingsplan