Tre högskole- och universitetsbiblioteks Twitteranvändning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre högskole- och universitetsbiblioteks Twitteranvändning"

Transkript

1 Tre högskole- och universitetsbiblioteks Twitteranvändning Högskolan i Borås - Bibliotekshögskolan Bib11 Biblioteks- och informationsvetenskapliga fältstudier (15hp) Narcisa Ahmetspahic & Einar Hannerz

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund s Förklaring av Twitter s Problemformulering, syfte och frågeställningar s Tidigare forskning s Metod och empiriskt material s Definiering av begrepp s Kategorier s Ämnen s Resultat s Användning s Marknadsföring s Information s Omvärldsbevakning s Konversation s Följare s Analys och diskussion s Användning s Följare s Slutsats s Sammanfattning s Referenser s. 17 Bilaga 1 Kodschema 1

3 1. Inledning och bakgrund De akademiska biblioteken har varit tidiga med att använda webbaserade tjänster bland annat för att marknadsföra sig själv, sina resurser och sina aktiviteter(nesta & Mi 2010, s. 93). Sociala medier kan vara ett bra sätt för biblioteken att nå ut till sina användare, speciellt eftersom dessa i stor utsträckning är studenter, som är aktiva användare av sociala medierna. Sedan Twitter grundades 2006 har tillströmningen av användare ökat drastiskt till att 2012 ha ungefär en halv miljard registrerade medlemmar (Dugan 2012). I Sverige är dock andelen användare sett till hela befolkningen liten, ca. 4% enligt rapporten Svenskarna och Internet (2012, s. 4). Denna rapport visar också att de yngre befolkningsgrupperna använder Twitter i större utsträckning och bland välutbildade är andelen ännu högre (ibid.). Flera svenska högskoleoch universitetsbibliotek har twitterkonton där de publicerar nyheter och försöker skapa en kommunikation med sina användare. Twitter har en potential att fungera som en kommunikationsväg mellan biblioteken och dess användare, men vår hypotes är att bibliotekens twitterkonton är ett mer professionellt medel för kontakt mellan yrkesutövare inom biblioteksfältet. En fallstudie som publicerades i Marketing libraries in a web 2.0 world har bland annat undersökt ett schweiziskt forskningsbiblioteks twitteranvändning och kunde konstatera att föl statistiken ur Svenskarna och Internet kan man utläsa att Twitter används i större utsträckning professionellt än t.ex. Facebook, där hela 80% använder det endast privat (2012, s. 47). Efter en överblick av följarna på några av bibliotekens twitterkonton märks en stark närvaro av just bibliotekarier vilket väcker frågan om hur mycket Twitter är ett forum för bibliotekarier eller om det är ett sätt för biblioteken att nå ut till sina användare. Vi hade från början tänkt inrikta oss mot att se till sociala medier i allmänheten ur ett användarperspektiv. Vi märkte att det fanns relativt lite skrivet om både användningen av sociala medier i allmänhet och Twitter i synnerhet, men även om bibliotekens sociala medieanvändning ur ett användarperspektiv. Vi fann även att den tidigare forskningen riktar sig till stor del mot yrkesverksamma bibliotekarier, som en inspirationsguide eller manual för hur de bör använda dessa medier. Varför vi valde att fokusera på bibliotekens användning av Twitter, istället för vår ursprungsidé, är därför att vi vill veta hur social media används i praktiken. 1.1 Förklaring av Twitter Twitter är en mikroblogg. Grundidéen med Twitter är att användare kan skriva och läsa poster (tweets) på max 140 tecken. Man kan prenumerera andra användares twitterflöde, vilket kallas att följa. Det går även att sprida tweet som andra användare har skrivit; Ett sådant tweet kallas för ett retweet. Twitter har även en användaregenerarad ämnesindexering som heter hashtags 2

4 som användarna kan skapa och lägga till i sina tweets. Användarna kan även rikta tweets direkt mot andra användare genom att ha med deras användarnamn i tweetet; detta möjliggör en offentlig konversation. Även direktmeddelanden kan skickas mellan användarna, som är otillgängliga för utomstående. 1.2 Problemformulering, syfte och frågeställningar Den litteratur vi har kommit i kontakt med som behandlar sociala medier inom bibliotekssfären handlar till större del om hur biblioteken bör använda sig av dessa medier i olika syfte, ofta i marknadsföringssyfte. Det är få av de artiklar vi har läst som visar på hur de faktiskt används vid olika bibliotek. Utifrån denna utgångspunkt har vi valt att fokusera på hur de svenska universitets- och högskolebiblioteken använder Twitter i olika syften. Sociala medier är något som börjar ta allt större plats i allmänhetens och myndigheters vardag och det vi frågar oss är hur användningen av Twitter ser ut vid universitets- och högskolebiblioteken. Syftet med denna rapport är att undersöka hur biblioteken använder Twitter och mot vilka de riktar sig till. De frågeställningar som är utgångspunkten i denna rapport är: I vilket syfte använder universitets- och högskolebiblioteken Twitter? Vad förmedlar biblioteken via Twitter? Vilka är det som följer bibliotekens Twitter? 1.3 Tidigare forskning Sociala medier, kommunikationsverktygen som adapterats av miljontals människor, är främst till envägskommunikation (2011, s. 18), något som om man ser till den resterande forskningen tycks vara fallet vid biblioteks användning av Twitter. Moreno Barros, vars paper framfördes vid IFLA konferensen 2011, menar att biblioteken har svårt att nå ut till användarna både vad gäller kommunikationsförmåga som att de har svårt att locka dem till sina sociala nätverk (2011, s. 149). Nesta och Mi ser inte det låga antalet följare på Twitter, som vänner/fans på Facebook, som ett nödvändigt ont. De menar att det låga antalet kanske snarare kan ses som något positivt om man skulle tänka sig att det implicerar att de fysiska biblioteken har lyckats vad gäller att nå ut till sina användare på plats i biblioteken (2011, s. 90). 3

5 Barros studie kommer fram till att det finns två olika typer av twitternärvaro vid brasilianska bibliotek. Det första, som även framhävs som det mer framgångsrika, är där en bibliotekarie använder Twitter privat. Det andra däremot består av en institutionell närvaro, där biblioteket är representanten för allt flöde. Denna studie kommer endast fokusera på den senare typen av twitternärvaro, eftersom tanken är att se hur biblioteken och inte dess personal använder Twitter. För detta syfte kan man med utgångspunkt i Aharonys artikel anta att biblioteken mest kommer informera om den egna institutionen, med tanke på att det i hans studie syns en majoritet av poster som behandlar biblioteket ur olika perspektiv. Det bör här dock framhävas att Aharonys studie inte har haft marknadsföring som en kategori i sitt kodningsschema och därmed kan och bör skillnader uppkomma. Två olika syften kan uttydas vid biblioteks twitteranvändning om man ser till Loudon och Hall, vars undersökning genomfördes med hjälp av enkäter och djupgående intervjuer. Dels kan Twitter vara ett verktyg för att dela och ta del av information och dels kan det vara ett medel för en professionell utveckling. Med professionell utveckling syftar författarna på att ta del av och sprida information inom sitt fält, nämligen bibliotek och information, t.ex. att följa andra bibliotek och bibliotekarier är ett sätt att hålla sig à jour. Kan man tyda liknande syften i vår undersökning eller är det möjligt att ens kunna få fram ett syfte för twitteranvändningen utan att ha tillfrågat bibliotekens personal? Vi anser att det går att tyda bibliotekens syfte för twitternärvaron genom att endast se till deras poster. En intressant slutsats som framkommer i Nesta och Mi är att bibliotek inte är sociala nätverk utan forskningsnätverk, något som kan sägas gälla för akademiska bibliotek, men inte folkbibliotek, dock har författarna fokuserat på de tidigare biblioteken. Även i Cassidy et al. förekommer ett liknande påstående, där det studerade biblioteket dessutom hade stängt av sitt kommentarsfält för att framhäva deras ståndpunkt i den frågan (2010, s. 388). Vår litteratursökning bestod främst av sökning i BLRs sökverktyg Summon, därutöver förekom även en del chaining och undersökning av citeringar inom databasen LISA. Sökning har även förekommit i BLR, där vi har browsat bland hyllorna. Sökord som har använts är bland annat bibliotek, högskole- och universitetsbibliotek, studenter, sociala medier, sociala nätverk, användare, marknadsföring och Twitter samt liknande engelska termer. Sökorden har kombinerats på olika sätt och använts i olika hög utsträckning, men det som har varit mest värdefullt är undersökning av dokumentens referenslistor samt att se vilka som har citerat de olika titlarna. Till viss del har vi även sökt via biblioteksbloggar och sociala medier för att få en ingång i detta ämne. Det förekommer mycket litteratur i form av guider och liknande för hur bibliotek kan använda Twitter och andra sociala medier. 4

6 2. Metod och empiriskt material Urvalet består av tre högskole-/universitetsbiblioteks twitterkonton, Stockholms universitetsbibliotek (SUB Jönköpings högskolebibliotek (JHB och Högskolan Västs bibliotek (HVB Vårt val av bibliotek är gjort utifrån lärosätenas storlek med målsättningen att få ett mindre, ett mellanstort och ett stort lärosätesbibliotek. Av de svenska lärosätesbiblioteken, hade 17 stycken twitterkonton. Ur den populationen föll ett bort, vilket var det som stod längst ner i rangordningen efter registrerade studenter höstterminen Detta var Arkitekturhögskolans bibliotek därför att de inte hade twittrat sedan i augusti Det blev även komplicerat att välja mellan Kungliga tekniska högskolans bibliotek(kthb) och JHB med tanke på att dessa två låg i mitten, men vi valde JHB därför att KTHB har flera olika konton. Den metod vi har valt att använda oss av är en kvantitativ innehållsanalys, som enligt Åsa innehållsanalysen med en strukturerad enkätintervju, där hon menar att istället för att ställa frågor använder man sig av variabler, som senare ska syfta till att kunna generalisera ett större material (Ibid.). Både Nilsson och Bergström och Boréus framhäver att den kvantitativa innehållsanalysen söker finna det manifesta innehållet (Nilsson 2010, s. 121; Bergström och Boréus 2005, s. 45) och de senare påpekar att detta sökande även kan användas för att ta fasta på det implicita (ibid). Detta är något vi studerar, både det som uttrycks och det som utesluts, i detta delvis begränsade bibliotekssammanhang. Ett kodningsschema används i denna undersökning, som enligt författarna ovan är ett vanligt analysinstrument vid kvantitativ innehållsanalys och detta framhäver även Bryman (2008, s. 291 f.). Kodschemat är konstruerat utifrån frågeställningarna, rapportens syfte och forskningsproblem. Schemat är bifogat som bilaga. Kodningsschemat sätts sedan in i SPSS för att enklare kunna analysera datainsamlingen och för att kunna se en skillnad vad gäller twitteranvändningen. Följarna analyseras genom att se till deras egna beskrivning på deras twitterkonto. Det finns en problematik med detta och det är att vissa konton saknar beskrivning och andra har beskrivningar som inte ger tillräcklig information för att klassificera. De ämnen och kategorier som presenteras i resultaten är utformade allteftersom undersökningen fortgått. Ämnen och kategorier som varit med från början av undersökningen har strukits, nya har lagts till och paraplybegrepp har används. Vi har haft en övrigt-grupp för poster som inte har gått att klassificera på grund av bristfällig information eller att posten var av unik karaktär i urvalet. Vi har även tagit hjälp av länkar och hashtags, förutom själv textinnehållet, i analys av posterna. 5

7 Denna studie har en hög extern validitet, eftersom kodningsschemat skulle kunna användas vid analys av andra twitterkonton av liknande karaktär. Den kan även sägas ha en hög intern validitet eftersom man skulle kunna jämföra de tre olika fallen med varandra. Detta bör dock ske med en större datainsamling för att göra de olika biblioteken mer rättvisa. Det bör här uppmärksammas att vi är människor som har analyserat materialet och med det kan sägas att vår kodning var av delvis subjektiv karaktär. Däremot är inte sagt att studien saknar reliabilitet. Kodningsschemat har modifierats och det tog från början avstamp i Aharonys studie om twitteranvändning vid bl.a. akademiska bibliotek. Denna studie skulle kunna göras om och då även uppnå liknande resultat, dock som framhävdes tidigare skulle resultaten kunna skilja sig åt med anledning av att vi delvis har varit subjektiva i våra bedömningar vad gäller klassificering av posterna. 2.1 Definiering av kodningsbegrepp Här definieras de begrepp som använts vid kodningen av twitterflödet K ategorier Varje tweet/retweet har fått en kategori som visar vilket syfte posterna har. Vår definition är att marknadsföring i en post syftar till att uppmuntra till användning av bibliotekets resurser eller besökande av biblioteket, högskolan/universitetet eller några av deras aktiviteter. Vi använder begreppet information i denna rapport som ett klassificeringsverktyg för att gruppera poster som på något sätt berör det aktuella biblioteket eller högskolan/universitetet, utan att vara direkt marknadsföring, som är definierat ovan. Poster definierade under denna grupp berör till exempel bibliotekens öppettider, om det förekommer problem med deras resurser eller liknande. Med omvärldsbevakning syftar vi på tweet eller retweets om världen utanför biblioteket/lärosätet. Egentligen skulle man kunna se alla retweets som omvärldsbevakning med tanke på att biblioteken på något sätt behövt ta del av omvärlden för att kunna retweeta, men ett antal av retweetsen var lokala (biblioteket eller lärosätet) och därmed inte klassats som omvärld. Med konversation menar vi offentliga tweetutbyten mellan biblioteken och deras följare. Det största kriteriet för att en post ska klassificeras in under denna kategori är möjligheten att trycka t innebär inte att posten 6

8 automatiskt har klassificerats som konversation, eftersom i vissa fall syftar detta på omnämnanden av andra användare och inte konversationer Ämnen Här definieras de ämnen som posterna behandlar, oavsett vilken kategori de tillhör. Poster inom ämnet biblioteket behandlar biblioteket som rum eller biblioteket generellt. Här hamnar poster som bland annat handlar om bibliotekets öppettider, om låneregler eller uppmuntran att besöka biblioteket. Vi har valt att kalla poster som på något sätt handlar om det biblioteks- och informationsvetenskapliga fältet, till exempel open access, under BoI. Alla poster som behandlar aktiviter, konferenser, möten eller andra händelser i biblioteket, lärosätet eller omvärlden har vi klassificerat som event. Poster som berör lärosätet i fråga, utan att direkt kopplas till biblioteket, har vi klassificerat som högskolan. Alla poster som tar upp materiella eller mänskliga resurser/tjänster, tillgängliga vid biblioteket/lärosätet eller på annan plats har klassificerats som resurs. Inom ämnet tack och gratulationer placeras alla poster som tackar eller gratulerar någon eller några för något. Under övrigt placeras poster som inte har gått att klassificera på grund av bristfällig information eller att posten är av unik karaktär i urvalet. I en undersökning med större empiriskt material skulle möjligen vissa av dessa poster kunna bilda nya klassifikationsgrupper, men något sådant mönster har inte varit synligt i denna undersökning. 3. Resultat Under detta avsnitt redovisas resultaten. Dessa presenteras med hjälp av tabeller och grafer. Avsnittet är uppdelat två delar: Användning och Följare. Användning är uppdelad i fyra grupper, där marknadsföring, information, omvärld och konversation ska belysa hur biblioteken använder sig av Twitter, samt vad de förmedlar. Den andra delen, följarna, ska belysa några intressanta grupper vi har valt att kategorisera. 7

9 3.1 Användning Det som har framgått av datainsamlingen vad gäller användningen av Twitter vid de tre biblioteken är att SUB i hög utsträckning använder mikrobloggen i marknadsföringssyfte. Detta bibliotek marknadsför event av olika slag i störst utsträckning, tätt följt av resurser. Liknande inslag kan man se vad beträffar JHB, de marknadsför mer än vad de informerar. Till skillnad från SUB marknadsför de däremot sina resurser i högre utsträckning. Vad gäller det informerande syftet är detta det primära som framkommer från HVB:s sida det framförallt information om problem med bibliotekens resurser och öppettider. Ämne Marknadsföring Kategori Information Konversation Marknadsföring Omvärld Marknadsföring är den procentuellt största kategorin ur datainsamlingen med 42,7% av det Twitterkonto Total totala antalet, med andra ord är det 65 av 150 inlägg, för övrig fördelning se Tabell 2. Det som marknadsförs mest är resurserna, dock är det endast ett tweet mer i denna kategori Ämnen inom marknadsföring Total Biblioteket Event Högskolan Resurs HVB JHB SUB gånger, fyra respektive tre. Det intressanta med Tabell 2. Marknadsföring de två senare kategorierna är dock inte det låga antalet, utan att alla dessa tweets är framförda av HVB. Det kan tyckas irrelevant att kategorisera dessa, men det finns anledningar till detta val; relevant av den anledningen att det är just högskole- och universitetsbibliotek som analyseras, därutöver har även HVB samma antal tweets under. Total Biblioteket BoI Event Högskolan Resurs Tack och Grattis Övrigt Total Tabell 1. Kategorifördelning 8

10 ( ), vilket även är ett av de som blev kodade und - blev sorterat under marknadsföring av högskolan därför att vi har tolkat det som en implicit uppmaning till att att söka till Högskolan Väst. Det fanns en del tweets som var mer komplicerade att koda än andra och ett av dessa som finns publiceringsstrategi. ( ). Detta exempel kodningsanvisningarna. Anledningen till att exemplet kodades in under marknadsföring var att SUB där länkar till sin forskarblogg som i det aktuella inlägget tar upp universitetsbibliotekets förlagsverksamhet. I detta inlägg kan man även tolka in dels ett hållbarhetsperspektiv och dels en Open access medvetenhet. Som skrivet tidigare är det SUB som står för det högsta antalet tweets under denna kategori. Men även JHB har marknadsföring som sin största kategori. SUB är däremot det bibliotek som inte överensstämmer med den procentuella indelningen vad beträffar ämnena. De två övriga biblioteken har marknadsfört resurserna i högre utsträckning än event Information De poster ur kategorin information visar på skilda tendenser i dessa olika biblioteks twitteranvändning. 43 av 150 poster tillhörde denna kategori. De poster som behandlas är framförallt information om biblioteken och dess resurser (t.ex. ändringar av öppettider och eventuella problem med kommunikationer) samt information om konferenser och andra evenemang utanför biblioteket. Biblioteken skiljer sig dock åt hur och hur mycket de skriver denna typ av poster. Ämnen inom information Twitterkonto HVB JHB SUB SUB skriver i mindre grad den typ av poster; totalt var fem poster, av de 50 undersökta posterna, inom ramarna för kategorin information. HVB har däremot skrivit 23 poster inom denna kategori, vilket gör det till den största enskilda kategorin för just detta konto. JHB har skrivit 15 poster inom kategorin information. Total Biblioteket Event Resurs Tack och Grattis Övrigt Total Tabell 3. Information 9

11 De poster som SUB har skrivit bestod av retweets om konferenser som SUBs personal deltagit i. En liknande rapportering från evenemang syns också hos JHB och HVB. Om HVB bör anmärkas att de även skrev om event som hände i lokalområdet. HVBs poster var generellt mer praktiskt inriktade. De delade med sig av aktuella öppettider och eventuella störningar i bibliotekets IT-funktioner i en annan utsträckning än både SUB (vilka inte skrev några sådana poster) och JHB (som har tre liknade poster, dock har två av dessa poster samma innehåll på svenska och engelska där de upplyser om stöldrisken i biblioteket). Sju poster av posterna inom kategorin information var gratulationer, något som kan vara missvisande; Alla poster var skrivna av JHB och var gratulationer till vinnare i en tävling som de hade anordnat. Fem poster klassificerades som övrigt; Två fanns inte tillräcklig information om för att klassificera och tre var av unik karaktär Omvärldsbevakning Kategorin omvärldsbevakning är den minsta bland de poster vi har undersökt, Twitterkonto Total totalt 19 av de 150 posterna. HVB JHB SUB Huvuddelen av dessa poster är BoI Högskolan information om söktjänster, böcker och Ämnen inom andra resurser som finns eller kommer finnas tillgängliga på andra håll än vid just det egna biblioteket. Tio poster av alla omvärldsbevakande poster var av omvärldsbevakning Total Resurs Tack och Grattis Övrigt den karaktär. Den näst största delen är Tabell 4. Omvärldsbevakning de poster som vi har sorterat är inom ämnet BoI och dessa poster behandlar aktualiteter om till exempel open access och creative commons. Det bör tilläggas att två poster var nära sammankopplade eftersom de båda var retweets från en person som hade summerat och länkat till en artikel i två tweets. En av posterna länkar till en granskning av högskoleverket och en post är en gratulation från JHB till deras tidigare biträdande bibliotekschef som blivit anställd som bibliotekschef vid Högskolan i Skövde. Tre av posterna sorterades som övrigt, av vilka två handlade om nätmobbning och en var en länk till ett annat biblioteks facebooksida. Både HVB och SUB har sju poster var inom omvärldsbevakning och JHB har fem. Det enda ämnet som behandlas av alla biblioteken är resurser, vilket tyder på att alla biblioteken ser just detta som ett av de viktigaste fälten att bevaka. 10

12 Om man ser till antalet retweets kan man se att biblioteken tar del av omvärlden. Av de totalt 150 posterna var 32 retweets. Störst del retweets har SUB med sina 18, medan JHB har åtta och HVB har postat sex retweets. Detta är inte ett direkt mått på omvärldsbevakning, med det visar ändå att biblioteken tar del av det som skrivs på Twitter Konversationer Av de totalt 150 poster som har undersökts är 22 kategoriserade som konversationer. SUB har flest, med tio stycken, men dessa är alla från en och samma dag. Nio av dem är tack till andra användare för att det hade retweetat en av SUBs poster och den tionde posten var ett tack till Oslos universitetsbibliotek som hade skrivit om en av SUBs resurser. HVB och JHB har konversationer som är mer relaterade till Twitterkonto Total bibliotekets utbud och praktisk information, till exempel tog en användare upp att JHB Biblioteket HVB 3 JHB 2 SUB 0 5 Event borde ställa upp Douglas Adams Liftarens Ämne inom guide till galaxen och HVB svarade vid ett tillfälle på en fråga om lånetiden på böcker. Konversationer är en liten del av dessa biblioteks twitteraktivitet. Något som måste konversation Total Resurs Tack och Grattis Övrigt vara i medvetandet när det kommer till just Tabell 5. Konversationer denna kategori är att statistiken är missvisande, eftersom SUB som har flest antal inom denna kategori, faktiskt inte har någon faktisk kontakt med sina användare som till exempel HVB har med sina fyra konversationer. I ett blogginlägg skrivet av Andreas Hedström Mace och Sara Lind, båda från SUB, kan man läsa att F medan Twitt avsaknaden av öppen konversation genom deras twitterkonto. Om de andra biblioteken också använder olika sociala medier för olika syften, har dock inte undersökts. En del av direktkommunikationen i Twitter blir inte synlig eftersom det går att skicka direktmeddelanden, som utomstående inte har möjligheten att se. Hur mycket den här typen av meddelanden förekommer går bara att spekulera i, vilket vi inte kommer att göra. 3.2 Följare Vid tillfället för denna undersökning [ ] var totala antalet följare 1070 och det bibliotek som har flest följare är SUB vars summa är 580, därefter kommer JHB med 274 följare och sist HVB med 216 följare. 39,6% (425 följare) av alla följare går in under kategorin 11

13 kategorin övriga har alla konton med bristande information för identifiering hamnat. Åtta kategorier har kunnat urskiljas under följarna. Den högst förekommande gruppen, utöver övriga, är bibliotekarier med 256 följare. Det går dock inte att framhäva att det rör sig om unika följare i den mån att en undersökning av samma personer följde alla tre biblioteken inte har genomförts. Dessa siffror kan därför till viss del vara missvisande i den mån som alla följare sammanställs tillsammans. Det sammanlagda följarantalet i fråga om studenter är 57 och 34 av dessa följer SUB, medan antalet vid HVB och JHB är 12 respektive 11 studenter. En stor grupp följare var kategoriserade som företag och liknande, såsom föreningar, tidskrifter etc. Denna grupp bestod av 151 följare. Den minsta gruppen var lärosäten som till antalet var 17. Lärare däremot var lite mer än dubbelt så stor med 43 bland följarantalet. Det fanns även en kategori benämnd studierelaterat (34 kategoriserade som sådana följare) som bestod av olika kårföreningar och dylikt. En inte underrepresenterad grupp är Bibliotek; 89 följare från de tre twitterkontona. Detta är både högskole-/universitetsbibliotek och folkbibliotek från både Sverige och andra länder. SUB har flest, med 44 följare, därefter JHB och HVB med 25 respektive 20 följare. 4. Analys och Diskussion Under detta avsnitt analyseras och diskuteras resultaten delvis utifrån tidigare forskning och delvis utifrån våra egna uppfattningar. Avsnittet är uppdelat i användning och följare. 4.1 Användning Det kan konstateras att det finns olika sätt att använda det sociala mediet Twitter på. Det används för att komma i kontakt med användarna och ge dem praktisk information om biblioteket och dess resurser. Det används också för att dela information om och ta del av omvärlden. De bibliotek vi har undersökt brukar även Twitter som ett marknadsföringsverktyg. De bibliotek som har undersökts skiljer sig åt i sitt huvudsakliga syfte för sin twitteranvändning, sett till datainsamlingen. SUB och JHB använder Twitter i ett marknadsföringssyfte i större utsträckning än HVB. SUB verkar dessutom vara mer benägna att retweeta. SUBs få poster under kategor HVBs höga andel sådana tweets. Vi uppfattar att HVB har en tydligare målgrupp, medan det är mer diffust till vilka SUB riktar sina tweets. HVB har ett kommunikativt syfte och många av deras poster förefaller ha en användarinriktning, vilket blir synligt eftersom det största antalet poster består av praktisk information om 12

14 biblioteket. Om man ser till Aharonys studie framkommer det att poster om biblioteket och dess resurser var de primära användningsområdena (2010, s. 341). Det går dock inte att göra en rättvis jämförelse mellan Aharonys och denna studie eftersom liknande kodningsscheman inte har använts. Aharony framhäver att mikrobloggen kan ses som ett snabbt kommunikationsverktyg (2010, s. 334). En förutsättning för att detta ska vara ett användbart verktyg är dock att biblioteket har ett högre antal följare, som är studenter. Med tanke på att lärar-/studentantalet som följare är lågt kan man fråga sig hur de skulle kunna locka fler studenter och lärare (från den aktuella högskolan) att följa dem? Det förefaller även i denna undersökning finnas en brist vad gäller konversationer mellan följare och biblioteken precis som i Barros (2011). Bibliotek kanske använder Twitter för ett annat ändamål än vad som från början var avsett med det. De kanske föredrar att fungera som informationsspridare och omvärldsbevakare, snarare än att inbjuda till konversation med sina användare. Detta är även något som Loudon och Hall betonar i sin studie (2010, s. 238). De framhäver även att Twitter ännu inte används till sin fulla potential eftersom användarna inte är tillräckligt involverade(ibid.). Enligt våra resultat kan detta sägas även gälla i Sverige, två år efter den refererade studien. Det bör dock betonas att alla konversationer inte är tillgängliga utan bibliotekens godkännande, eftersom man kan skicka direktmeddelanden som inte är synliga för utomstående. En förfrågan till de tre biblioteken har inte skickats ut med hänvisning till etiska principer om användarnas personliga integritet. En ofta citerad författare i bibliotek och twittersammanhang är Sarah Milstein, som har skrivit en d bibliotek. Hon framhäver att Twitters kärna ligger i konversationen och precis som Loudon och Hall menar Milstein på att bibliotek snarare använder det som en form av informationsspridning (Milstein 2009, s. 35). Just bibliotek som informationsspridare har vi sett i vår undersökning också. De tre undersökta biblioteken använder Twitter för marknadsföring och information om resurser och event. Vi motsätter oss mot Milstein påstående om att Twitters kärna är konversation. Vi anser att Twitters kärna är delningen av åsikter och information, inte nödvändigtvis direktkontakten användare emellan. Det intressanta med hennes anförande är att det var twitteranvändarna själva som kom på hur de skulle kunna synliggöra sina konversationer för alla, det vill säga genom användningen Bibliotek är ett social nätverk och deras användning av sociala medier bör ses som en förlängning av deras kontakt med sina användare. Att kommentera blir för användarna ett sätt att öppet kommunicera med biblioteken i sin vardag. Av de få konversationstweets som HVB har, består de av ett återkopplande svar som kan sägas vara informerande för alla och inte endast precis! Efter låneperioden på 14 dagar får du mail där du får reda på om boken lånats om eller om någon köar, dvs boken ska åter (HVB, ). Här svarar inte bara biblioteket på den konkreta frågan, utan synliggör informationen för andra användare att ta del av. Detta ser vi som ett gott exempel för 13

15 hur andra bibliotek bör föra sig inom sociala medier. Detta är dock inte fallet med de två andra analyserade biblioteken. Konversationer av detta slag behandlas inte i den tidigare forskningen och frågan är då om HVB är unikt i sitt sätt att kommunicera med specifika användare? Svaret på fråga är förmodligen nej, men det är unikt i detta sammanhang. Att mäta antalet konversationsposter är i denna undersökning ingen metod för att se hur bra Twitter används som ett kommunikationsmedel, eftersom direktkommunikationen inte är synligt. Därmed är inte sagt att Twitter är en envägskommunikation mellan biblioteken och deras följare, vilket man kan se om man ser till antalet retweets som biblioteken gör som visar att biblioteken tar del av och sprider information som skrivits av andra. I denna undersökning har vi tyvärr inte sett till om bibliotekens poster retweetas, där det skulle kunna synliggöras om bibliotekens poster sprids vidare. Detta är något som vi uppmuntrar framtida studier av biblioteks twitteranvändning att undersöka. poster om olika sorters resurser, en av dessa är innehållet. #moreopendata (SUB, ) Det intressanta är att det dels förekommer få poster under denna kategori i allmänhet och dels få orginaltweets i synnerhet. I Laudon & Halls studie fann man att 74 % av bibliotekarierna svarade att Twitter var en bra resurs för professionell utveckling (2010, s. 238). Genom att dela information om resurser i omvärlden kommuniceras detta inte bara ut till biblioteksanvändare, utan även andra bibliotek/bibliotekarier som kan få användning av dem i sin egen professionsutövning. På detta sätt kan twitterflödet bidra till att stärka hela yrkeskåren. Detta är något som inte blir synligt om man endast ser till vad som finns i bibliotekens twitterflöden. För att vi skulle kunna uttrycka oss vidare om detta skulle en undersökning av till exempel listorna, som biblioteken prenumererar på, vara nödvändig, men även en analys av vilka biblioteken själva följer. JHB är problematiskt att analysera korrekt, bland annat på grund av dess oregelbundna användning av svenska och engelska. Det skulle till exempel kunna sägas att JHB vid första anblick har en relativt jämn föredelning i fråga om marknadsföring och informering. Det blir i detta fall svårt att uttyda ett tydligt syfte för användningen av detta sociala medium. Det kan däremot även antas att JHB egentligen har ett större syfte att marknadsföra sina egna resurser eftersom det under den delen av datainsamlingen inte förekommer två poster med samma information men på två olika språk. Samtidigt skulle ett alternativt antagande vara att de flertalet likadana poster, men på svenska respektive engelska, är två unika poster beroende på vem tweetet är riktat till. Vi anser att JHB saknar en strategi för hur de använder sig av Twitter, vilket vi tror att de skulle gagnas av att ha. 14

16 4.2 Följare Att bibliotekarier gärna följer andra bibliotekarier och bibliotek är något som kan kopplas till Loudon och Halls artikel där de skriver att användningen av Twitter för biblioteken kan vara ett verktyg för professionell utveckling. Genom att både ta av del och dela information med andra inom yrkeskåren skapar de inte bara en gemenskap utan också ett medium för kommunikation om just utveckling. SUB till exempel, som har 151 bibliotekarier och 44 olika bibliotek som följare, har möjligheten att sprida information som kan utveckla bibliotekarieprofessionen. Genom att dels sprida information om hur de själva eller andra jobbar vid sina bibliotek och/eller resurser som finns tillgängliga bidrar de till en utveckling av professionen. Vi tror dock att det inte finns något uttalat syfte från något av biblioteken att göra detta, utan att det är en biprodukt som leder till att biblioteksverksamheter världen över utvecklas. Med tanke på att det är högskole- och universitetsbibliotek som analyseras kan man tänka sig att dessa bibliotek bör ha ett högt antal studenter, lärare och lärosäten som följare. Om detta är fallet är svårt att säga, eftersom klassifikationsmöjligheterna var bristande. Det framkommer dessutom inte om dessa studenter, som har hittats, studerar/studerat vid det specifika lärosätet. I en studie genomförd med hjälp av enkäter utförd av Cassidy et al. framkommer det att studenter inte är särskilt intresserade av att följa bibliotek på Twitter, medan de däremot gä på Facebook (2010, s. 388). Det skulle vara intressant om anledningen för den distinkta skillnaden skulle finnas. Som framkommer av resultaten är det 57 studenter som följer de tre biblioteken. Något som här bör framhävas är att det reella antal med största sannolikhet högre, eftersom en del av följarna ck något som skulle vara både tidskrävande, komplicerat och dessutom integritetskränkande att undersöka om man skulle använda sig av en mer djupgående analys av alla som återfinns i övrigt-gruppen. Det är tänkbart att en person är mer benägen att benämna sin yrkeskategori än att framhäva att hen är student. Detta är dock något som inte är möjligt att spekulera vidare kring. 5. Slutsats Vi har sett i denna undersökning återkommande syften i dessa biblioteks twitteranvändning. Dessa är framförallt att biblioteken marknadsför sig, informerar om sig och sina resurser, men också att sprida och ta del av information som sträcker sig utanför det egna bibliotekets ramar. I den del av undersökningen som ser till användarna är resultaten delvis ofullständiga, delvis på grund av bristande information för klassifikation, eftersom vi bland annat ville veta i vilken utsträckning studenter tog del av bibliotekens twitterflöde. Det som går att konstatera är att bibliotek och bibliotekarier är en starkt representerad grupp bland följarna, vilket vi har tolkat som att Twitter är ett viktigt medel och ett forum för utveckling av bibliotekarieprofessionen. 15

17 Samtidigt är det ett sätt för biblioteken att nå ut till sina användare, med tanke på att det är information och marknadsföring som kan ses som relevant för dem som sprids via bibliotekens twitterflöden. I mätningen av konversationsfrekvensen har det också delvis varit svårt att dra några slutsatser, men det vi kan konstatera är att det inte är att den huvudsakliga funktionen för just dessa biblioteks twitteranvändning. Lika så kan säga som omvärldsbevakning. Den senare funktionen kan dock sägas ha en större funktion i sammanhanget, om man ser det som att alla retweets gör att biblioteken förser sina följare med omvärldsbevakning. Forsking om biblioteks twitteranvändning är inte särskilt omfattande. Det skulle därför både vara intressant som berikande för yrkesverksamma och studenter att ha en högre kännedom om olika funktioner och syften bibliotek kan ha med sin användning av sociala medier. Det skulle vara intressant att till exempel jämföra användningen av olika sociala medier vid ett och samma bibliotek, för att se om dessa fyller olika funktioner. För framtida forskning skulle vi vilja se en användarcentrering, vilket vi saknade i tidigare forskning, t.ex. fråga studenter/fakultetspersonal om vad de tycker om bibliotekens twittrande. 6. Sammanfattning Rapportens syfte var att undersöka hur tre olika högskole- och universitetsbibliotek använde sig av Twitter samt att se vilka de riktar sig mot. För att syftet skulle uppfyllas användes tre frågeställningar, vilka var: I vilket syfte använder universitets- och högskolebiblioteken Twitter, vad förmedlar biblioteken via Twitter och vilka är det som följer bibliotekens Twitter? Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att SUB har huvudsakligen ett marknadsföringssyfte med sin twitteranvändning, medan de i låg utsträckning förmedlar information. JHB har även det ett syfte som kan sägas vara att marknadsföra dock marknadsför detta bibliotek sina resurser i högre utsträckning, medan SUB främst marknadsför event av olika slag. HVB däremot har ett kommunikativt och informerande syfte där informationen främst berör biblioteket och dess resurser. I fråga om vilka som följer biblioteken, tillhör den största gruppen kategorin övriga, följt av bibliotekarier, olika former av företag och på fjärde plats bibliotek. Vi har också funnit att twitteranvändning kan vara ett medel för att utveckla bibliotekarieyrket. 16

18 7. Referenser Aharony, Noa (2010), "Twitter Use in Libraries: An Exploratory Analysis", Journal of Web Librarianship, vol. 4, no. 4, pp jean (red.). Marketing libraries in a Web 2.0 world. Berlin: De Gruyter Saur. Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Cassidy, Erin Dorris, Britsch, James, Griffin, Glenda, Manolovitz, Tyler, Shen, Lisa & Turney, Linda (2011), "Higher Education and Emerging Technologies: Student Usage, Preferences, and Lessons for Library Services", Reference & User Services Quarterly, vol. 50, no. 4, pp Dugan, Lauren ( Twitter To Surpass 500 Million Registered Users On Wednesday All Twitter Tillgänglig: [ ] Findahl, Olle (2011). Svenskarna och Internet. [Elektronisk resurs] Stockholm:.SE. Hedström Mace, Andreas & Lind, Sara ( Sociala medier på Stockholms Sociala medier på biblioteken, Tillgänglig: [ ]. Business Information Review, 27(4), ing Web 2.0 work for users and libraries. I Gupta, Dinesh K. & Savard, Réjean (red.). Marketing libraries in a Web 2.0 world. Berlin: De Gruyter Saur. Mumenthaler, Rudolf (2011) Library 2.0: experiences of the ETH-Bibliothek with social media. I Gupta, Dinesh K. & Savard, Réjean (red.). Marketing libraries in a Web 2.0 world. Berlin: De Gruyter Saur. Nesta, Frederick & Mi, Jia (2011) "Library 2.0 or Library III: returning to leadership", Library Management, Vol. 32 Iss: 1/2, pp Nilsson, Åsa ( Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.)metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Övriga källor: Högskolan Västs biblioteks twitterkonto 50 poster mellan och Tillgänglig: https://twitter.com/biblhogskolvast. Högskolebiblioteket i Jönköpings twitterkonto 50 poster och Tillgänglig: https://twitter.com/hjbibl. Stockholms universitetsbiblioteks twitterkonto 50 poster mellan och Tillgängliga: https://twitter.com/stockholmunilib. 17

19 Bilaga 1. Kodschema Kodschemat Datum 1 Koddatum 2 Tweet-datum Kodare 1 Einar 2 Narcisa Bibliotek 1 SUB 2 JUB 3 HVB Typ 1 Tweet 2 Retweet Kategori 1 Marknadsföring 2 Information 3 Omvärldsbevakning 4 Konversation Ämne 1 Biblioteket 2 BoI 3 Event 4 Högskolan 5 Resurs 6 Tack och grattis 7 Övrigt

Unionens #twitterskola

Unionens #twitterskola Unionens #twitterskola Inledning Det finns framförallt två anledningar till att Twitters korta meddelanden på 140 tecken blivit en sådan succé. Den ena är att människor formulerar sig klart och tydligt

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE #Twitterboken - smarta tips från första kvittret till att flyga fritt En grundläggande manual såväl som affärstips kring hur du får ut det bästa av twitter. Innehåller essutom

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

Kom igång på Twitter. Viktiga funktioner och tips på hur du får fler följare

Kom igång på Twitter. Viktiga funktioner och tips på hur du får fler följare Kom igång på Twitter Viktiga funktioner och tips på hur du får fler följare Kom igång på Twitter Twitter är en plattform där du kan knyta kontakter, marknadsföra något, omvärldsbevaka, uttrycka dina åsikter

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Biblioteket och Twitter En analys av Stockholms stadsbiblioteks twitterflöde

Biblioteket och Twitter En analys av Stockholms stadsbiblioteks twitterflöde KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT 2015:12 Biblioteket och Twitter En analys av Stockholms stadsbiblioteks twitterflöde KRISTINA

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD

Läs mer

Använda sociala medier

Använda sociala medier linköpings universitet Använda sociala medier Råd till dig som arbetar på Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY PRODUKTION: Linda Carlén Hallström, Elin Karlsson och Sara Råsberg. Fotografer: David

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Sociala medier några tips

Sociala medier några tips Stockholm 2015-02-11 Charlotta Ulvenlöv Victor Svedberg Partistyrelsens expedition Sociala medier några tips Om vi skall uppfattas som framtidsinriktade är sociala medier en viktig del i vår kommunikation

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Twittrande marknadsföring

Twittrande marknadsföring Twittrande marknadsföring En essä i digitala distrubtionsformer Ulf Stäke VT 2010 Högskolan Väst Innehållsförteckning Inledning... 3 Twitter... 4 Varför Twitter används till marknadsföring och hur... 4

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

Marknadsföring via Twitter

Marknadsföring via Twitter Marknadsföring via Twitter Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Ann-Sofie Hellsén anhe0037@student.hv.se 2011-05-20 Innehållsförteckning Inledning... 1 Beskrivning... 1 Diskussion... 4 Slutsats...

Läs mer

Twitter. Snacka med vem du vill när du vill! En guide från Jennifer Erlandsson och

Twitter. Snacka med vem du vill när du vill! En guide från Jennifer Erlandsson och Twitter Snacka med vem du vill när du vill! En guide från Jennifer Erlandsson och Twitter är uppstickaren som växer så det knakar och beräknas gå om Facebook i popularitet. I december 2011 räknar man med

Läs mer

Metod-PM till B-uppsats

Metod-PM till B-uppsats Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har

Läs mer

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner Biblioteksresurser Vt 2014 Tanja Donner Text Ämnesguide Vårdvetenskap Söka hemifrån När ni klickar på länken till någon av våra databaser när ni inte är på högskolan kommer denna ruta att komma fram. Logga

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits 1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

SeniorNet Huddinge Öppet Hus 2015-05-11

SeniorNet Huddinge Öppet Hus 2015-05-11 SeniorNet Huddinge Öppet Hus 2015-05-11 Dagens tema: Socialal medier FaceBook Skype Twitter Instagram mm. SOCIALA MEDIER Vilka finns och till vad används dom? 2 1 Läs användarvillkoren! Innan du ansluter

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Landstinget har öppen och positiv inställning till att verksamheter använder sociala medier i sin kommunikation

Läs mer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Kursplan Uttagen: 2014-11-21 Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments 30.0

Läs mer

Informationssökning inför uppsatsen

Informationssökning inför uppsatsen Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

TWITTER CENSUS EN RAPPORT OM TWITTER I SVERIGE

TWITTER CENSUS EN RAPPORT OM TWITTER I SVERIGE TWITTER CENSUS EN RAPPORT OM TWITTER I SVERIGE intellecta intellecta Sammanfattning Antalet aktiva twittrare är i Sverige är förhållandevis få. Antalet uppgår till 35 993. Majoriteten av de analyserade

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, ht 2015 Innehåll Källkritik Vetenskapliga

Läs mer

Digital Marknadsföring

Digital Marknadsföring Digital Marknadsföring Wasabi Web - Digital Marknadsföring SEO SEO-Sitemap SEO-Analys Content Marketing Redaktionell plan SEO-anpassad till red. plan Mediestrategi Styrdokument sociala kanaler Delning

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Högskolan i Borås Rektor

Högskolan i Borås Rektor Högskolan i Borås Rektor Juridiska avdelningen Åsa Kullgren Omtentamen i kognitionspsykologi Anmälan N N har anmält Högskolan i Borås och haft synpunkter på att en omtentamen flyttats till ett nytt datum

Läs mer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Kanalerna 4. Statistik 5. 7 tips 6. Sammanfattning

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Riktlinjer för sociala medier Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Innehållsförteckning Sociala medier... 2 Mål och syfte med sociala medier... 2 Interna regler... 3 Hantering av allmänna handlingar, arkivering,

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Facebook Ett av de snabbaste sätten att sprida sin webbutik och få sin första beställning är att använda sig av Facebook. Det finns två olika sätt att

Läs mer

skriva vetenskapligt

skriva vetenskapligt skriva vetenskapligt Varför skriva så mycket? Vad är en effektiv text? Hur ska jag börja? Empiri Organisera Skrivandets förstadie Vad vill jag/vi skriva om? Varför? Research Sortering Strukturering/planering

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås

23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås Sociala Nätverk 23 saker moment 7 7 & 9 maj 2008 Webbgruppen, BLR Högskolan i Borås Momentets mål Bekanta dig med olika typer av sociala nätverk Skapa ett konto i Facebook, MySpace och/eller LinkedIn Skapa

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier

Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier Sid 1 (5) Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier Försvarsutbildarna har en positiv inställning till och uppmuntrar ingående förbund och föreningar att använda sig av digitala medier och att

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014 Sociala medier #val14 #svpol #eupol #ep2014 Samtalens betydelse är beroende av hur väl de samverkar med annan väljarpåverkan Samtal Arrangemang Direktkontakt Webb/ Sociala medier Väljare 2014 Media Direktreklam

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Riktlinjer för digitala medier

Riktlinjer för digitala medier Policy Mind/styrdokument Senast uppdaterad: 2015-04-07 Ansvarig: LS Riktlinjer för digitala medier Om Minds riktlinjer för digitala medier Dessa riktlinjer är till för att vägleda hur Mind agerar i digitala

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC2311 Kurs 11: Kvalitativ metod i psykologi, 15 högskolepoäng Qualitative Methods in Psychology, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Halmstad HT-13. Allt bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare. ~ Albert Einstein

Halmstad HT-13. Allt bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare. ~ Albert Einstein Halmstad HT-13 Allt bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare. ~ Albert Einstein praktiska tips, inspiration och motivation inför uppsatsskrivandet Smått och gott - om vetenskapliga rapporter

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014

Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014 Fejjan för alla 1.0 Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014 Fejjan för alla gör det lättare för personer med olika typer av funktionsnedsättningar

Läs mer

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek 2013 06 19 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur

Läs mer

M i t t arbete har varit att ur tv& argangar av dessa bada tidskrifter,

M i t t arbete har varit att ur tv& argangar av dessa bada tidskrifter, Indexering av ett antal facktidskrifter inom ämnet arbetsterapiaför arbetsterapiverksamheten vid Regionsjukhuset i Linkopinq Tidskriften Arbetsterapeuten är det fackliga organet för Förbundet Sveriges

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Skriva vetenskapligt

Skriva vetenskapligt Skriva vetenskapligt Varför skriva så mycket? 2 Vad är en effektiv text? 3 4 5 6 7 8 Hur ska jag börja? 9 10 11 Empiri 12 13 Organisera 14 15 Skrivandets förstadie Vad vill jag/vi skriva om? Varför? Eftersökning

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Bibliotekarieyrket i förändring: en text- och diskursanalys

Bibliotekarieyrket i förändring: en text- och diskursanalys [Detta nummers förstasida] [Om HumaNetten] [Institutionen för humaniora] Bibliotekarieyrket i förändring: en text- och diskursanalys Av Pernilla Ragnarsson och Malin Svensson studerande på programmet för

Läs mer

På tal om källor. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson

På tal om källor. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson På tal om källor Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson Frågeställningar Vilka typer av informationskällor refererar lärarstudenter till i sina

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Enkätresultat för SIK15 Omvärldsanalys och informationssökning 7,5 hp. 31SOI1 H15-1 Kursansvariga: Rolf Hasslöw, Ingrid Johansson

Enkätresultat för SIK15 Omvärldsanalys och informationssökning 7,5 hp. 31SOI1 H15-1 Kursansvariga: Rolf Hasslöw, Ingrid Johansson Enkätresultat för SIK15 Omvärldsanalys och informationssökning 7,5 hp. 31SOI1 H15-1 Kursansvariga: Rolf Hasslöw, Ingrid Johansson Enkäten är besvarad av 16 studenter (av 42 möjliga) vilket motsvarar 38%.

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer