Omvärldsanalys. - Underlag till Östersunds kommuns Tillväxtprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvärldsanalys. - Underlag till Östersunds kommuns Tillväxtprogram 2013-09-26"

Transkript

1 Omvärldsanalys - Underlag till Östersunds kommuns Tillväxtprogram

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte med rapporten Rapportens upplägg Attraktivitet Vad gör en plats attraktiv? Attraktiva Östersund Här är det bäst att bo och verka? Samhällsutvecklingen kopplade till Östersunds tillväxt Övergripande utvecklingslinjer, trender och drivkrafter På gång inom EU Regionförstoring och FA-regioner Demografiska aspekter Geografisk koncentration som tydlig trend och en liten brasklapp avseende Det optimala antalet invånare Den åldrande befolkningen, ungdomarna och invandringen Och hur är det i länet och i Östersund? Ungdomarnas viktiga roll Studentstaden Östersund Arbetskraftsförsörjningen under lupp Åldersstruktur Utträde från arbetsmarknaden Inträde på arbetsmarknaden Förvärvsgrad och arbetspendling Arbetslöshet Utbildningsnivå En könssegregerad arbetsmarknad Branschutveckling kopplat till arbetsförsörjning Sverige från en varuproducerande ekonomi till en tjänsteekonomi Sverige en exportberoende ekonomi Ekonomisk turbulens Hållbara städer och handel hur går det ihop? Hållbarhetsfrågorna som tillväxtfaktor Den sociala ekonomin Folkhälsa Ökad tillgänglighet som tillväxtfaktor Näringslivet under lupp Östersund i ett nötskal De gröna näringarna IT-branschen Östersunds myndighetskluster Tillverkningsindustrin Vindkraft Kulturella och kreativa näringar Besöksnäringen Sverige - det nya Matlandet och Jämtland - den kreativa matregionen Friluftsliv och friluftsturism

3 4.8 Företagande inom välfärdsområdet Vad tar vi med oss i det vidare arbetet? Vad kan och bör offentliga aktörer göra? Och vad innebär det för Östersund? Demografi, utveckling och attraktivitet Staden som tillväxtmotor Landsbygd och regional samverkan Knäckfrågor kopplat till näringslivsutveckling EU-medlemskapet som möjliggörare samt koppling mot kommande RUS Framtida områden för omvärldsbevakning Källförteckning

4 Sammanfattning Östersunds kommun står under 2013 inför uppgiften att revidera sitt Tillväxtprogram. Tillväxtprogrammet ska fungera som en ledstjärna i kommunens utvecklingsarbete. En viktig del i denna process är en god omvärldsbevakning. Frågeställningen kring hur man navigerar i en föränderlig omvärld kräver att man lyfter blicken och ställer sig frågor som: Hur står sig Östersund i den regionala, nationella och globala konkurrensen? Vilka förutsättningar och trender kan man se, som är viktiga att ha med sig för att skapa hållbar tillväxt i kommunen? Genom att ha god kännedom om dessa frågor lägger vi en stabil grund att stå på. En grund som ger oss förutsättningar att förstå vår omvärld och utifrån detta göra kloka bedömningar och ta välgrundade beslut som leder oss dit vi vill. I denna analys har vi försökt att beskriva de viktigaste spåren i samhällsutvecklingen och koppla dessa mot Östersundsperspektivet. Detta har lett fram till många frågeställningar som blir viktiga att reflektera över och arbeta intensivt med i det kommande tillväxtprogrammet. Några av de mest tongivande frågeställningarna är: Hur går vi tillväga för att uppnå hållbar tillväxt i Östersund? Hur bedöma, hur förhålla sig, hur prioritera vid intressekonflikter mellan olika hållbarhetsaspekter? Hur ska tillväxtarbetet drivas för att gynna både landsbygd och stadsmiljö? Hur kan Östersunds kommuns pågående miljöarbete gynna tillväxten i näringslivet? Hur kan kommunen kommunicera tillväxtarbetet för att intressera och involvera? Hur införlivas vår kunskap om omvärlden i det konkreta tillväxtarbetet? Hur ska kommunen förhålla sig till EU-medlemskapets möjligheter? Hur kan dialogen och samarbetet med näringslivet och den sociala ekonomin fördjupas? Hur ökar vi de sociala tilliten och toleransen för olikheter? Vilken typ av index kan och bör användas? Hur kan kommunen och näringslivet bidra till MIUN:s vision att bli landets främsta lärosäte inom arbetslivsanknytning? Vilka åtgärder behövs för att öka FoU-insatser? Vilka åtgärder behövs för att främja ökad export? Vilka åtgärder behövs för att öka invandringen och inflyttningen av unga? Vilka åtgärder behövs för att stimulera de kreativa näringarna? Vilka åtgärder behövs för att öka folkhälsan och minska klyftorna i samhället? 4

5 Camilla Olsson har varit ansvarig för arbetet med rapporten och redaktör har varit Hannele Lanner Johansson. Till detta har ett stort antal personer bidragit med material till rapporten. Till dessa vill vi rikta ett varmt tack Inledning Rapportens första kapitel ger en bakgrund och tydliggör analysens syfte. 1.1 Bakgrund Östersunds kommun står under 2013 inför uppgiften att revidera sitt Tillväxtprogram. Tillväxtprogrammet ska fungera som en ledstjärna i kommunens utvecklingsarbete. Här ska prioriteringarna och målen beskrivas. Till detta ska sedan finnas strategier och handlingsplaner för olika områden, som tillsammans blir viktiga pusselbitar för ett framgångsrikt Östersund. Utmaningarna som kommunen har framför sig i sitt tillväxtarbete har sina utgångspunkter i en rad olika aspekter. En första fråga som är viktig att reflektera över: Varför tillväxt? Är det viktigt med tillväxt? Om ja, varför då? Och vilken typ av tillväxt är det vi menar? Tillväxt är i allra högsta grad ett omdiskuterat begrepp i hållbarhetsdebatten, då det ofta kopplas samman med massproduktion och masskonsumtion samt ett ständigt ökande uttag av ändliga resurser med en negativ miljöpåverkan som följd. Man kan också välja att se tillväxtsbegreppet utifrån perspektivet att den ekonomiska tillväxten har ökat resurserna i vårt samhälle, vilket inte minst har genererat resurser till välfärdssystemet med förbättrad sjukvård, skola och infrastruktur som följd. Denna utveckling har i sin tur inneburit att vi lever allt längre och friskare liv samt att vi har tillgång till utbildning och goda kommunikationer. Det är viktigt att kunna se att tillväxt inte nödvändigtvis behöver leda till att vi ska få tillgång till mer och mer pengar och en högre materiell standard, även om detta i många fall kan kännas angeläget, inte minst för den stora del av världens befolkning där den materiella standarden är betydligt lägre än i Sverige och Östersund. Tillväxt kan lika gärna handla om att vi använder våra resurser mer effektivt, så att vi till exempel kan njuta av mer fritid. Vikten av ett bra näringslivsklimat ses som en grundstomme för en positiv tillväxtspiral i ett samhälle. Med en god tillväxtspiral skapas möjligheter för att stärka välfärdssystemet, vilket åskådliggörs i figuren nedan: 1 Linnea Andersson, Christina Breding, Krister Frykberg, Theresia Grön, Frida Hansson, Magnus Lindgren, Tobias Lundberg,, Martin Olauzon och Karin Riddar. 5

6 Figur 1.1.A: Tillväxtspiralen Ekonomisk tillväxt ses alltså som en mycket viktig komponent för samhällsutveckling, men det är inte ett övergripande mål i sig självt. Hållbar tillväxt blir istället det centrala begreppet i sammanhanget. Hållbar tillväxt kräver ett systemtänk där ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter vävs in. Figur 1.1.B: Hållbar tillväxt 2 Ett samhälle som bygger på hållbar tillväxt kräver en riktningsförskjutning där fler innovationer inom olika fält kan utvecklas. Dessa innovationer kan vara såväl ekonomiska, sociala, tekniska som politiska. Genom att arbeta utifrån ambitionen hållbar tillväxt kan vi möta de stora utmaningar vad det gäller till exempel demografi, klimatförändringar och finansiella kriser på ett nytt och mer framgångsrikt sätt. 3 Innovationer som driver tillväxt bygger på att människor använder sin nyfikenhet och uppfinningsrikedom för att få det bättre. Att få det bättre genom hållbar tillväxt handlar således om att skapa nya innovationer inom ramen för vad vi själva och vår jord klarar av på lång sikt. 4 Den övergripande politiska visionen för Östersunds kommun lyder: N.B. Intervju med Johanna Giorgi, Tillväxtverket. 4 Artikelserie om evig tillväxt. 6

7 Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. 5 Hur går vi tillväga för att uppnå hållbar tillväxt? Allt detta kommer att adresseras i olika under forum och dialoger inom ramen av den process som kommer att pågå under året. Som bakgrund till dessa dialoger vill vi kunna presentera: Hur ser vår omvärld ut, vad är på gång och hur hänger det ihop med Östersund? Det är denna fråga som ur olika perspektiv är fokus för denna rapport. 1.2 Syfte med rapporten För att besvara frågeställningarna ovan krävs det att man lyfter blicken och analyserar sin omvärld. Vilka förutsättningar och trender kan man se, som är viktiga att ha med sig för att skapa hållbar tillväxt i kommunen? Hur står sig Östersund i den regionala, nationella och globala konkurrensen? Genom att ha god kännedom om dessa frågor lägger vi en stabil grund att stå på. En grund som ger oss förutsättningar att förstå vår omvärld och utifrån detta göra kloka bedömningar och ta välgrundade beslut som leder till ännu bättre resultat i kommande tillväxtarbete. Men det kräver att vi faktiskt bygger våra program och strategier utifrån den omvärldskunskap vi samlar på oss, det vill säga att gjorda analyser ger ett konkret avtryck. I den kommande regionala utvecklingsstrategin för länet uttrycks vikten av god omvärldsbevakning enligt följande: Att ha god omvärldsbevakning, analysera och sprida denna kunskap, använda analysen för att styra insatser ger en del av det lärande systemet för regional utveckling. Isolationistiska tendenser inom ett geografiskt område innebär att omvärlden söker andra samarbetspartners och stagnation uppkommer. 6 Vår tanke är att fortsätta att omvärldsbevaka och förstå Östersunds roll och förutsättningar i sammanhanget. Vår ambition är att den fortsatta omvärldsbevakningen är en levande process där nyvunnen kunskap ska implementeras i tillväxtarbetet i så hög utsträckning som möjligt. Med andra ord: Fler rapporter i olika omfattning och form kommer framöver, utifrån vad som känns viktigt att bevaka just då. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att, trots väl genomförda analyser och framtidsspaningar, så får vi leva med ett relativt stort mått av ovisshet kring vad framtiden kommer 5 6 Jämtland/Härjedalen 2030 Innovativt och attraktivt. Regional utvecklingsstrategi Remissupplaga 1 MAJ 1 SEPTEMBER, Regionförbundet Jämtlands län. 7

8 att innebära. Detta blir inte minst tydligt, om man vänder på tidsaxeln och blickar bakåt för att se vad som hänt under motsvarande tidsperioder. 1.3 Rapportens upplägg Rapportens första kapitel ger en bakgrund och tydliggör analysens syfte, det vill säga att fungera som ett underlag för Östersunds kommuns kommande Tillväxtprogram. Det andra kapitlet handlar om det i tillväxtsammanhang centrala attraktivitetsbegreppet och kopplar detta till Östersundsperspektivet. Rapportens tredje kapitel fokuserar på ett antal viktiga spår i samhällsutvecklingen och ger en lägesbeskrivning för Östersund avseende dessa aspekter. Det fjärde kapitlet går in på näringslivsfrågorna mer på djupet utifrån olika infallsvinklar och branscher. Rapporten knyts ihop i ett femte kapitel som beskriver hur forskningen ser på offentliga aktörers roll i regionalt och lokalt tillväxtarbete för att sedan koppla ihop detta med det kunskapsunderlag som presenteras tidigare i rapporten, i ett Östersundsperspektiv. Detta kan ses som sammanfattande slutsatser och reflektioner som blir viktiga aspekter att ta med sig i det vidare arbetet vad det gäller framskrivning och genomförande av kommande tillväxtprogram. 8

9 2. Attraktivitet Detta kapitel beskriver attraktivitetsbegreppet olika aspekter och kopplar det till det aktuella läget i Östersund. 2.1 Vad gör en plats attraktiv? Vad som gör en plats attraktiv att leva och verka på är mångfacetterat och en plats attraktivitet är i högsta grad en subjektiv upplevelse hos en enskild individ. Det som attraherar en person till en plats behöver inte vara av samma betydelse för en annan. För att inbringa en större förståelse för vad som uppfattas som en attraktiv livsmiljö kan begreppet delas upp i två dimensioner, nämligen emotionell och funktionell attraktivitet. Emotionell attraktivitet består av mjuka värden som till exempel platsens identitet, kultur, naturrikedom och socialt kapital, medan funktionell attraktivitet består av hårda värden så som utbud av offentlig och privat service, tillgång till attraktiva utbildningar, arbetstillfällen och infrastruktur. I arbetet med att öka en plats attraktivitet gäller det att balansera emotionell och funktionell attraktivitet utifrån platsens förutsättningar och den målgrupp man vill attrahera. För att attrahera nya invånare till en kommun är det viktigt att de potentiella inflyttarna får en god känsla av hur det är att leva och verka på platsen, där platsens emotionella attraktivitet är av stor vikt. Samtidigt som förutsättningen för att inflyttningen ska ske kan bero på till exempel hur boende- och arbetsmarknadens villkor ser ut, det vill säga den funktionella attraktiviteten. Det kan skilja mycket i vad som attraherar just högutbildad arbetskraft, företagare eller turister till en plats och det gäller att kunna presentera och leverera en helhet där både emotionella och funktionella attraktionskvaliteter finns med i paketet lanserades ett stort forskningsprojekt i USA med syftet att ta reda på vilka aspekter som gör att människor trivs och känner tillhörighet till en viss plats, ett visst samhälle. Efter att ha intervjuat nästan personer i 26 kommuner över tre år kunde studien peka ut tre viktiga aspekter. Dessa var: Sociala mötesplatser där människor kan träffas. Områdets estetik, till exempel grönområden, arkitektur, natur och så vidare. Öppen och tolerant atmosfär. 8 En slutsats från studien är att människor som känner en stolthet och tillhörighet till den plats där de lever och verkar generellt har starkare drivkrafter i att vara med och påverka så att samhället blir en ännu bättre plats att leva på. Stolthet och tillhörighet till en plats kan då ses som en grundförutsättning för en plats positiva utveckling. Professor Charlotta Mellander, som studerat regioners attraktivitet och arbetar nära den internationellt kända forskaren Richard Florida, lyfter fram teorin om de tre T:na, det vill säga talang, teknik och tolerans. Hon menar att det är viktigt med ett gott näringslivsklimat generellt för en bra ekonomisk utveckling, men att detta inte räcker. Det är istället de mest kreativa kommunerna och 7 Livsmiljön som attraktionskraft, Tillväxtverket

10 regionerna som får den bästa ekonomiska tillväxten. De lockar till sig de högst utbildade personerna med ett stort utbud av varor och tjänster, intressanta människor, fina stadskärnor och omgivningar. Det gäller att ha ett bra utbildningsväsende och locka till sig de bäst utbildade, att satsa på forskning och utveckling som ger innovationer men också att vara öppen för nya idéer och människor. Tolerans är en nyckelaspekt. Många studier visar att det i de mest kreativa miljöerna finns en öppenhet för olikheter och en villighet att lyssna. Där homosexuella, invandrare, artister och bohemer trivs frodas ofta kreativiteten. Deras behov och konsumtionsmönster kan både leda till nya idéer och tjänster. Det lockar i sin tur till sig fler välutbildade som idag helst väljer platser där det finns ett stort utbud av service, ett kultur- och nöjesliv, kreativa människor, många mötesplatser men också en fin miljö. Det räcker alltså inte längre att erbjuda dem jobb och bra offentlig service, även om detta också är viktigt. 9 Conny Olander på Stiftelsen Svensk Industridesign, som bland annat har tagit intryck av Jane Jacobs 10, lägger stor vikt vid platsens betydelse. Utveckling av platser ska fokusera på att bygga in möjligheterna till möten där social tillit kan byggas upp, vilket i förlängningen kommer att öka det sociala kapitalet. Detta är i sin tur bra för till exempel företagsklimatet. Ofta handlar detta om att förtäta en plats och öka antalet mötesplatser. Att allt ska finnas inom gångavstånd. I sammanhanget handlar det om cirklar på ungefär 500 meter i diameter, för det är ungefär hur långt människor i allmänhet är villiga att förflytta sig per fot. Inom denna cirkel ska man skapa rörelse under stora delar av dygnet. Conny Olander vill samtidigt lyfta fram de generella faktorerna som vikten av tillgång till högkvalitativ skola, vård, omsorg, kultur, fritid, infrastruktur, arbetstillfällen med mera som attraktionsskapare. Dessa aspekter måste utformas utifrån de krav, behov och preferenser som finns, utifrån en tvärsektoriell ansats där alla samhällssektorer får delta. Vidare lyfter även han fram vikten av att arbeta med mjuka värden som till exempel toleransnivå och attityder kring entreprenörskap. Det räcker inte att säga att man arbetar med dessa saker. De som vistas på platsen ska kunna känna det också! 11 I sammanhanget får de kulturella och kreativa näringarna 12 som tillväxtmotor en väldigt viktig roll Attraktiva Östersund Östersund är Jämtlands läns enda stad och karaktäriseras av närheten till natur, mäktiga fjäll och öppna vatten. Östersund profilerar sig som Vinterstaden, men har även stora och populära arrangemang under sommaren, som till exempel Storsjöyran och Storsjöcupen. Besöksnäringen är stark och Östersund kan erbjuda besöksmål som till exempel Storsjöbadet, Jane Jacobs mest kända verk är boken The Death and Life of Great American Cities från 1961, som påverkat debatten kring den modernistiska stadsplaneringen. 11 Conny Olander, Stiftelsen Svensk Industridesign 12 Kulturella och kreativa näringar består av följande områden: arkitektur, design, film/foto, litteratur, konst, marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turim/besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. 13 Det finns även forskare som menar att ökat kulturutbud inte leder tillökad inflyttning. Se Skaper kultur attrektive steder? Av Knut Vareide. 10

11 Jamtli och Moose Garden för att nämna några. Staden kännetecknas av en mysig stadskärna med en livaktig handel. 14 Östersunds näringsliv karaktäriseras av småföretag inom ett vitt spann av branscher. På senare tid har Östersund genomgått en större strukturomvandling som påbörjades i och med nedläggningen av stadens regementen. Staden har gått från att vara en garnisonsstad till att vara en stad som karaktäriseras av ett starkt myndighetskluster. Flera statliga myndigheter har sina huvudkontor eller betydande delar av verksamheten lokaliserade till staden. Detta myndighetskluster bidrar till att stadens arbetsmarknad blivit än mer intressant för akademiker med kompetens inom handläggning, utredning, analys och administration. Mittuniversitetet har ett populärt Campus i Östersund, och där bedriver man utbildning inom en rad olika ämnesområden. 15 Andelen högskoleutbildade med minst treårig eftergymnasial examen av befolkningen är något högre än i riket som helhet. 16 Kopplingen mellan stadens utbud av bland annat kultur och handel, den öppna landsbygden och närheten till fjällvärden bidrar starkt till Östersunds identitet och attraktionskraft. Dessa är mjuka värden kopplat till den emotionella attraktionskraften som ofta lyfts fram som unikt för Östersund ur ett nationellt perspektiv. Att på en ledig dag kunna njuta av fantastisk skidåkning på en av Sveriges främsta skidanläggningar samtidigt som du på kvällen avnjuter en konsert i någon av stadens kulturlokaler är för många Östersundare en ovärderlig kombination. När det kommer till den funktionella attraktiviteten med värden som bra kommunikationer till omvärlden, en mångfacetterad arbetsmarknad och tillgång till bra bostäder så finns det goda kvalitéer i Östersund, om än att det finns mycket att göra för att stärka dessa värden ytterligare. Behovet av bostäder är till exempel en ständigt aktuell fråga i Östersund och nu pågår bostadsbyggande av varierande karaktär på många platser i Östersund där fokus på ökad tillväxt är drivande. Att minska det tidsmässiga avståndet till Sundsvall, Stockholm och Trondheim är också en starkt prioriterad utvecklingsfråga för hela regionen. Regionens kultursektor är relativt stark och mångfacetterad. Uppskattningsvis finns 2000 företagare och 4000 sysselsatta inom näringarna i Jämtlands län. För att insatserna ska få genomslag behöver kultur och näring samverka på såväl lokal som regional och nationell nivå, där kulturen bidrar med kunskap om kulturskaparnas villkor och behov och näringslivet med kunskap om företagsutveckling och befintliga stödstrukturer. 17 Under 2009 genomfördes en förstudie i Östersund för Kulturdriven Företagsutveckling, som främst pekar på behovet av och möjligheten att vidareutveckla företagande och kulturella verksamheter i samverkan. I förstudien lyfts också behovet av att se kulturella verksamheter som viktiga aktörer för ökad näringslivsutveckling och tillväxtskapare. 18 I många regioner och kommuner anammas Richard Floridas teorier om den kreativa klassens betydelse för tillväxten, där tolerans och öppenhet mot alla människor är en av huvudingredienserna Tillväxtkartan 2010, Arena för tillväxt. Andelen högskoleutbildade med minst treårig eftergymnasial examen av befolkningen mellan år: 18,4 procent jämfört med 17,8 procent i landet som helhet. 17 Regional kulturplan för Jämtlands län : 18 Dnr Slutrapport förstudie Kulturdriven Företagsutveckling 11

12 Hur toleranta, öppna och välkomnande är vi då i Östersund? Som en indikator kan den undersökning som år 2006 utfördes av RFSL användas. Det är en undersökning av hur HBT-vänliga 19 landets kommuner är. Resultatet tar utgångspunkt från fem olika bedömningsområden som visar hur HBT-vänliga kommunerna är; skolan, kommunens verksamhet och personal, HBT-samhällets infrastruktur, frekvensen av brott med homofobiskt motiv och allmänhetens attityd till HBT-personer. I den sammanvägda rankingen hamnar Östersunds kommun på en tionde plats med medelvärdet 2,99 av 5, vilket dock fortfarande är precis under medelbetyget för godkänt (3,0). Bäst betyg fick Östersund på kommunens verksamhet och personal med en delad förstaplats samt på allmänhetens attityd till HBT-personer, där hela länet hamnar på en tredje plats. Det bedömningsområde som får sämst betyg totalt är skolan, vilket RFSL ser som problematiskt, då skoltiden är den tid då ungdomar är mer sårbara intensivt formar sin identitet och få HBTpersoner har kommit ut och är mer sårbara än i vuxen ålder. Skolan bör som samhällsbyggare även gå före som ett gott exempel. 20 Undersökningen påvisar ett samband mellan en ökad befolkningsutveckling och hur HBT-vänlig en kommun är. De kommuner som ligger i toppskiktet hade generellt positiv befolkningsutveckling år 2005 medan de kommuner som låg i botten generellt tappar sin befolkning. RFSL är noga med att påpeka att undersökningens resultat inte ska ses som något negativ anklagelselista för de som hamnat långt ned på listan utan snarare som en vägvisning på hur arbetet med ökad tolerans mot HBT-personer kan förbättras. Trots en relativt hög placering på listan är det viktigt att inte luta sig tillbaka och vara nöjd, då det finns många förbättringsområden, inte minst när det gäller arbetet i skolan. Att undersökningen är ganska gammal ska naturligtvis också beaktas. En ny undersökning är planerad att genomföras under 2014 om RFSL får finansieringen att gå ihop. Frågeställningar: Hur kombinerar vi värden för funktionell och emotionell attraktivitet, för att öka Östersunds totala attraktivitet? Hur kan de kreativa näringarna stimuleras? Vilka strukturer och arbetsmodeller är stödjande? Hur ska man arbeta för att stimuleras en ökad takt i bostadsbyggandet? 2.3 Här är det bäst att bo och verka? Så kallade kommunrankningar där kommuner ställs emot varandra baserat på ett antal mätbara faktorer lyckas ofta skapa rubriker i media. Svenskt näringslivs Företagsindex, tidningen Fokus Här är det bäst att bo och SKL:s undersökning Insikt är exempel på några. Kommunerna själva brukar ofta stoltsera med kommunrankningsplaceringar, om de är goda, eller åberopa satsningar för att klättra i kommande rankningar om placeringen varit låg. Kommunrankningar bör generellt tas med en nypa salt. Rankningarnas sätt att mäta, val av indikatorer, svarsfrekvens och intresseorganisationernas egna särintressen bör tas i beaktande när man använder sig av rankningarnas resultat för att jämföra olika kommuner. Resultatet bör således användas med försiktighet i det kommunala utvecklingsarbetet, men som ett 19 Ett önskemål till nästa undesökning är att HBTQ-begreppet används för att inkludera fler. 20 RFSLs kommunundersökning

13 ögonblicksnedslag kan det ändå vara intressant att få en glimt av Östersunds placering gentemot övriga kommuner för att få en fingervisning om kommunens attraktivitet för olika samhällsgrupper och sektorer. Flera av dessa index presenteras senare i denna rapport. Vad det gäller Här är det bäst att bo så presenterade tidsskriften Fokus i maj 2013 undersökningen Här är det bäst att bo I denna sammanställning placerade sig Östersund på plats 125, vilket är samma placering som året innan. 22 Östersunds näringslivsklimat På kommunens webbplats kan man läsa: I Östersunds näringsliv råder aktivitet, företagsamhet och framtidstro och kommunens näringsliv karaktäriseras av små- och medelstora företag. Några av dem är världsledande inom sina respektive områden. Under de senaste fem åren har det blivit 59 stycken etableringar i kommunen vilket visar på att många tror på Östersund och de möjligheter den här regionen ger. Entreprenörsandan är utpräglad och blicken riktad framåt - mot nya vägar att utvecklas. Traditionen av handel i den här regionen går långt tillbaka i tiden. Då gällde det att se möjligheter att ta tillvara det som fanns i bygden och den mentaliteten lever kvar. 23 Vad det gäller kommunens tillväxt är naturligtvis ett bra företagsklimat en nyckelfaktor. När företag växer och anställer och kommunen blir än mer attraktiv för nya företagsetableringar finns förutsättningarna för en ökad inflyttning. Utifrån dessa faktorer ökar skattebasen och intäkterna till kommunen. 24 Svenskt näringsliv tar årligen fram en ranking över näringslivsklimatet i Sveriges kommuner och 2013 hamnade Östersund på 191 plats en tydlig försämring jämfört med toppåren 2008 och Rankning bygger på Svenskt näringslivs årliga företagarenkät samt statistik från SCB Övriga nämnda index presenteras nedan i rapporten. 22 Undersökningen är uppdelad i flera underkategorier och i dessa fick Östersund kommun följande placeringar: Att vara ung: Placering 134 Bygger på parametrar kring följande områden: Uppnådda mål i skolan, lärartäthet idrottsföreningar, psykisk hälsa, medelålder, ungdomsarbetslöshet samt användning av alkohol och tobak. Att vara äldre: Placering 190 Bygger på parametrar kring följande områden: kostnad för äldreomsorg, Nöjd-kund-index avseende hemtjänst, Nöjd-kund-index avseende äldrevård, medellivslängd samt förvärvsarbetande pensionärer. Att ha familj: Placering 93 Bygger på parametrar kring följande områden: Råd att köpa villa, skilsmässostatistik, Pappa-index, personaltäthet inom förskolan, barnfattigdomsindex, inkomstskillnad mellan kvinnor och män samt kostnad för fritidsgårdar. Att arbeta: Placering 111 Bygger på parametrar kring följande områden: Medelinkomst, arbetslöshet och arbetslöshetsutveckling, arbetsolyckor, företagsklimat samt antal pendlare. Till helhetsbetyget räknas även parametrar som till exempel in- och utflyttning, födelseöverskott, taxeringsvärde för småhus, miljöskyddad areal, anmälda brott, serveringstillstånd, alkoholrelaterade dödsfall, valdeltagande, skattesats, försörjningskvot, ohälsotal, ekonomiskt bistånd/invånare, kulturkostnad/invånare, andel utlandsfödda, strandlängd och tillgång till bredband Några av de parametrar som beaktas: Antal företag med minst 1 anställd per 1000 invånare 2012: 38,6 jämfört med riksgenomsnittet 32,2. Antal nya företag per 1000 invånare: 11,3 jämfört med riksgenomsnittet 9. Andel av hushållets inkomster som kommer från marknadsaktiviteter, det vill säga lön från privata företag, föreningar och stiftelser: 42,3 kr gentemot riksgenomsnittet 51,22 kr. Andelen av den kommunala verksamheten som genom upphandling eller direktupphandling köps in från privata företag, föreningar och stiftelser, mätt i kronor av kommunens totala omsättning: 10,3 procent jämfört med riksgenomsnittet 9 procent. Kommunal ekonomi, kostnad per invånare: kr jämfört med riksgenomsnittet kr. 13

14 Östersunds placering Svenskt näringslivs företagsklimatsundersökning Serie Diagram 2.3: Östersunds Näringslivsklimat mellan , Svenskt Näringsliv Även Sveriges kommuner och landsting tar fram en jämförelse. Den kallas Insikt och är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning utifrån myndighetsområdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Anledningen till att det är just detta som mäts i denna undersökning är att företagarnas åsikter om kommunens företagsklimat är tydligt förknippade med hur de upplever att kommunens företrädare agerar i dessa kontakter. Undersökningen tar således endast hänsyn till faktorer som kommunerna på ett direkt sätt själva kan påverka och det är endast företag som varit i kontakt med kommunen som deltar i undersökningen. Senaste mätningen presenterades i september 2013 och kommunen har sedan föregående mätning, som genomfördes 2011, ökat sitt NKI -värde med fyra enheter, motsvarande värdet 68. Detta innebär att Östersunds kommun ligger en enhet högre än genomsnittet för samtliga deltagande kommuner. I den kommunövergripande rankingen hamnar Östersund på plats 76, och har därmed klättrat 37 placeringar sedan förra mätningen. Då större kommuner i högre utsträckning hamnar i mitten av rankingen innefattar även årets mätning en separat jämförelse mellan kommuner med fler än invånare. I denna rakning hamnar Östersund på plats 13 av Tillväxtverkets Entreprenörsbarometer för Jämtlands län 2012 visar på en hel del intressanta siffror. Antalet företagsamma i Östersund jämfört med riket i sin helhet under 2012 var enligt följande: ÖSTERSUND RIKET Befolkningen år: 11,4 % 12,0 % 26 Företagsklimat 2013: Insikt en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Sveriges kommuner och landsting,

15 Kvinnor år: 6,5 % 7,2 % Unga år: 5,1 % 5,6 % Tabell 2.3: Antalet företagsamma i procent under 2012 Inom området ung företagsamhet ligger kommunen något bättre till än riket som helhet. 18 procent av eleverna i kommunen av varje årskull driver företag inom ung företagsamhet vilket kan jämföras med 17 procent i riket som helhet. 27 Vad det gäller egenföretagande i Sverige så är det procentuellt vanligare att vara egenföretagare om man är utrikes född jämfört med om man är inrikes född. På riksnivå kan man se att under 2010 var åtta procent av alla förvärvsarbetande utrikes födda egenföretagare medan motsvarande siffra för inrikes födda var sex procent. Den bransch som har störst andel utrikes födda egenföretagare är hotell- och restaurang. De utrikes födda driver ofta företag i yrken med låga kvalifikationskrav samtidigt som de är mer välutbildade än sina inrikes födda kollegor inom samma bransch. Av alla egenföretagare i landet under 2010 var 66 procent män och 34 procent kvinnor. Denna beskrivning finns inte nedbruten på läns- och kommunnivå, men författarna av rapporten bedömer att bilden även stämmer för Jämtlands län. 28 Utmärkelser Ett annat sätt att jämföra Östersunds kommun med andra kommuner är att titta på utmärkelser och omnämnanden som kommunen fått i olika sammanhang. Utmärkelserna kan ses som ett kvitto på att satsningar varit strategiskt riktiga, eller att insatser och löpande verksamhet arbetar på ett framgångsrikt sätt. Bilderna nedan ger en översikt om i vilka sammanhang kommunen uppmärksammats de senaste åren: Lite skryt. Nominerad till Sveriges Kvalitetskommun 2011 Matlandethuvudstad 2011 Vinterparken nominerad till Årets Marknadsförare Kommunen är prisad för exemplariskt skött ekonomi i konkurrens med hela EU Rating AA+, av Standard & Poor s Diplomerad Fair Trade City Östersunds kommun utsedd av Skattebetalarnas förening till ett föredöme gällande effektiv administration Invandring och integration möjligheter och utmaningar för Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län,

16 och lite mera skryt! Sveriges bästa klimatkommun enligt Naturskyddsföreningen Sveriges bästa kommunhus 2009 Toppkandidat för internationella dataserverhallar Vinterparken fick Sveriges Stadsträdgårdsmästares kommunpris 2010 Årets Elbilskommun 2011 enligt Gröna bilister Östersund är antagen som Creative City of Gastronomy av UNESCO Sveriges femte mest populära kommun enligt SIFO-undersökning Bilder 2.3: Östersunds utmärkelser Frågeställningar: Hur ska kommunen kommunicera tillväxtarbetet, inte minst det som är kopplat till näringslivsutveckling? Hur ska dialogen med näringslivet förbättras, för att deras syn på kommunens näringslivsklimat ska blir mer positiv? 16

17 3. Samhällsutvecklingen kopplade till Östersunds tillväxt Kapitlet fokuserar på ett antal viktiga spår i samhällsutvecklingen och ger en lägesbeskrivning för Östersund avseende dessa aspekter. 3.1 Övergripande utvecklingslinjer, trender och drivkrafter I Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:105) lyfts några viktiga trender fram, som förväntas ha stor påverkan på utvecklingen under de närmaste åren. Utredningen lyfter fram den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning, ett förändrat efterfrågemönster som blir allt mer styrt mot tjänster samt en fortsatt internationalisering. 29 Kring dessa aspekter, och några andra viktiga faktorer, har en stor mängd rapporter tagits fram. På uppdrag av Östersunds kommun tog Kairos Future under 2008 fram rapporten Östersunds omvärld 2017 en omvärldsanalys med de mest centrala omvärldsfaktorerna för Östersunds kommun. Den vägledande frågeställningen för analysen var: Vilka omvärldsförändringar påverkar Östersunds tillväxt mot 2017? Rapporten diskuterar trender, som definieras som förändringar i omvärlden som man bedömer kommer att fortleva en tid och som kommer att påverka omvärlden. Den behandlar även drivkrafter, som definieras som det som gör att en trend tar en viss riktning. De generella drivkrafter som identifieras i rapporten är teknikutveckling, globalisering och klimatutveckling. Dessa aspekter påverkar oss på en mängd olika sätt, och innebär både möjligheter och hot. Teknikutvecklingen har till exempel möjliggjort resande, kommunikation och informationsspridning på nya sätt, vilket är en stor möjlighet. Globaliseringen skapar ett ökat ömsesidigt beroende, och en homogenisering, med vår omvärld på alla plan. Möjligheter kopplade till globaliseringen är bland annat ett ökat internationellt utbyte, en ökad export och ökad invandring. Ett hot är att inte klara den internationella konkurrensen och att regionen utarmas på människor och kompetens. Vad det gäller klimatutvecklingen är detta ett område som behöver mötas med nya lösningar och idéer, som även kan omsättas till affärsmöjligheter. Rapporten beskriver också den tydliga trend av att antalet högutbildade människor växer i världen. Ungefär en miljard av jordens befolkning beräknas ha en akademisk examen. I Sverige har andelen studenter som studerar vidare efter gymnasiet nästan fördubblats de senaste 20 åren. Andra trender som lyfts fram i rapporten är en fortsatt urbanisering, en ökad etnisk mångfald och den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning. Rapporten innehåller även en bild som visar på sambanden mellan drivkrafterna och de trender som de driver i samhällsutvecklingen. I figuren går pilarna från drivande till beroende. I vissa fall är pilarna dubbelriktade Dessa aspekter kommer att tas upp mer ingående nedan i denna omvärldsbevakningsrapport. 30 Östersunds omvärld 2017 en omvärldsanalys med de mest centrala omvärldsfaktorerna för Östersunds kommun, Kairos Future,

18 Figur 3.1: Samband mellan drivkrafter och värderingar, Kairos Future Sweco Eurofutures lyfter liknande aspekter i sin rapport Sundsvallsregionens framtida näringsliv, som vad det gäller den generella omvärldsbevakningen i allra högsta grad har bäring även för Östersund. I denna rapport presenteras även på vilket sätt hur ekonomisk utveckling till stor del bygger på att kunskap och kapital ackumuleras och bildar en bas för fortsatt välstånd. Hur näringslivsstrukturen och arbetsmarknaden i en region ser ut i dagsläget, och hur den kan komma att utvecklas i framtiden, bygger således till stor del på hur det sett ut i regionen tidigare. Ur denna kunskapsbas växer nya näringar fram, anpassade efter nya teknologier och nya marknadslogiker. Omvandlingstakten har aldrig tidigare varit så snabb som den är nu, och så inriktad på innovation, vilket har sin förklaring i den snabbt ökande globaliseringen. Sverige är i denna kontext ett litet land som kännetecknas av att ha en mycket exportberoende ekonomi. 31 Mycket av det som lyfts i de båda rapporterna som berörts ovan berörs på olika sätt av den regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands/Härjedalen. I denna beskrivs globalisering, urbanisering, individualisering och digitalisering som något länet hela tiden måste förhålla sig till, då dessa utvecklingstrender har stor påverkan på länet och dess möjligheter att utvecklas. 32 Frågeställningar: Hur ska vi hålla oss uppdaterade kring de globala trenderna vilket sedan återspeglas på ett tydligt sätt i inriktningar och strategier där inte minst globaliseringens och digitaliseringens möjligheter tillvaratas? Kanske genom en årlig omvärldsbevakning liknande den som Helsingborg tar fram? Vem har i så fall ansvar för detta och hur sprids det på bästa sätt till alla intressenter? 31 Sundsvallsregionens framtida näringsliv, Sweco Eurofutures, Jämtland/Härjedalen 2030 Innovativt och attraktivt. Regional utvecklingsstrategi Remissupplaga 1 MAJ 1 SEPTEMBER, Regionförbundet Jämtlands län. 18

19 På vilket sätt ska kunskapen kring de globala trenderna återspeglas i Tillväxtprogrammet och dess underliggande strategier och hur ska vi arbeta konkret för att kunna utveckla Östersund utifrån den kunskap som omvärldsbevakningen ger? 3.2 På gång inom EU Som allmänt känt brottas Europa i dagsläget med att lösa en ekonomisk kris av sällan skådat slag. Europa 2020-strategin är EU:s tillväxtstrategi som inriktar sig på att skapa en tillväxt som är smartare, mer hållbar och mer inkluderande. Strategin ska bidra till att möta den kris som drabbat ekonomin och råda bot på bristerna i nuvarande tillväxtmodell och skapa förutsättningarna för en tillväxtmodell som är just smartare, mer hållbar och mer inkluderande. 33 Strategin innehåller fem konkreta målsättningar som EU som helhet ska ha uppnått till 2020: 1. Sysselsättning: 75 procent av åringarna ska arbeta. 2. Forskning och utveckling: Tre procent av EU:s BNP ska investeras i FoU. 3. Klimat och Energi: Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 procent lägre än 1990 (eller till och med 30 procent om förhållandena är gynnsamma). 20 procent av energin ska komma från förnybara energikällor. Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 procent. 4. Utbildning: Andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10 procent. Minst 40 procent av åringarna ska ha högre utbildning. 5. Fattigdom och social utestängning: Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner. För att detta ska kunna uppnås har sju flaggskeppsinitiativ tagits fram och dessa är: Smart tillväxt: 1. En digital agenda 2. Innovationsunionen 3. Unga på väg 33 Europa 2020-strategins resultat är i hög grad beroende av de nya styrelseformerna som infört inom den europeiska unionen de senaste åren. Det viktigaste instrumentet är den europeiska planeringsterminen som är en årligen återkommande cykel för samordning av ekonomipolitiken. Cykeln omfattar bland annat politisk vägledning från kommissionen och rådet, nationella reformåtaganden och landsspecifika rekommendationer från kommissionen som godkänns av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet. EU-länderna ska sedan beakta rekommendationerna i sin politik och i sin budget. N.B.: Den 19 april 2013 överlämnade Sveriges EUminister Birgitta Ohlsson Sveriges nationella reformprogram (NRP) 2013 till EU-kommissionen. I NRP framgår vilka insatser Sverige gör för att leva upp till Europa 2020-strategin. 19

20 Hållbar tillväxt: 4. Ett resurseffektivt Europa 5. En integrerad industripolitik för en globaliserad tid Tillväxt för alla: 6. En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen 7. Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning Inom varje av dessa sju initiativ ska EU och medlemsländerna samordna sina insatser. Varje medlemsland har till exempel fått i uppgift att omvandla målen till nationella mål, som speglar situationen och förutsättningarna i landet. 34 De svenska målen ser ut enligt följande: Sysselsättning: Betydligt över 80 procent. Forskning och utveckling: Fyra procent av Sveriges BNP ska investeras i FoU. Klimat och energi: Utsläppen av växthusgaser ska vara 17 procent lägre än procent av energin ska komma från förnybara energikällor. Energieffektiviteten minskningen av energiförbrukningen i miljoner ton: Utbildning: Andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10 procent. Minst procent av åringarna ska ha högre utbildning. Fattigdom och social utestängning: Minskningen av andelen kvinnor och män utanför arbetsmarknaden (utom heltidsstuderande), samt andelen långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till betydligt under 14 procent senast EU står just nu inför en ny programperiod och under sommaren 2013 kom man efter långdragna förhandlingar överens om en ny långtidsbudget som kommer att gälla under perioden Utifrån denna överenskommelse kommer detaljerna kring kommande programs omfattning, inriktningar och olika verktyg och mekanismer att bli tydliga. 36 Vad det gäller sammanhållningspolitiken så har kommissionen, som ett led i arbetet med målsättningarna i Europa 2020-strategin, inför kommande programperiod tagit fram ett förslag till ett gemensamt strategiskt ramverk för regionalfonden, socialfonden, landsbygdsfonden och havs- och fiskefonden. En del av det gemensamma strategiska N.B.: Exempel taget från SKL:s webbplats: Under nuvarande strukturfondsperiod delade EU ut 8,4 miljarder kronor till Sverige i stöd genom regionala strukturfondsprogram. Det här är ett stort och viktigt stöd som tilldelas organisationer, kommuner och föreningar som driver innovativa projekt och skapar nya arbetstillfällen. Utvärderingar visar att de regionala strukturfondsprogrammen bidrar till strukturförändringar, de stärker företagens konkurrenskraft och på sikt leder de till såväl regional som nationell tillväxt. Stödet är med andra ord en viktig del i arbetet för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan vårt lands olika delar. Det ger Sverige och EU större möjlighet att konkurrera på det internationella planet. 20

21 ramverket handlar om att en så kallad partnerskapsöverenskommelse mellan varje enskilt medlemsland och EU-kommissionen ska tas fram. Partnerskapsöverenskommelsen syftar till att finna samordningsmöjligheter mellan regionalfonden, socialfonden, landsbygdsfonden och havs- och fiskefonden för att få ut största möjliga effekt av pengarna. Partnerskapsöverenskommelsen ska utarbetas i ett brett partnerskap med berörda aktörer. Arbetet med att ta fram program för regionalfonden, socialfonden, landsbygdsfonden och havs- och fiskefonden pågår parallellt och partnerskapsöverenskommelsen kommer bland annat att staka ut mål och inriktningar för de fyra programmen. 37 Partnerskapsöverenskommelsen kan träda i kraft tidigast den 1 januari I Kommissionens ståndpunkt om utvecklingen av partnerskapsavtal och program i Sverige för perioden går att läsa hur man ser på Sveriges utmaningar specifikt: Sveriges mest angelägna utmaningar handlar om bristfällig kommersiell avkastning på innovation och forskning, en svag utveckling när det gäller snabbväxande innovativa företag och ungdomars och utsatta gruppers låga deltagande på arbetsmarknaden. Det finns också specifika utmaningar som handlar om att förbättra förvaltningen av naturresurser och kostnadseffektiviteten i åtgärder som rör klimatförändringen. Östersundsperspektivet Processen kring den nya programperioden kommer Östersunds kommun att följa mycket noggrant. Vad det gäller medfinansieringsmöjligheter till utvecklingsprojekt under perioden är det av yttersta vikt att förstå kopplingen till målen i Europa 2020-strategin. Ska ett utvecklingsprojekt beviljas medfinansiering från EU:s olika fonder och program under , krävs en tydlig koppling mot Europa 2020-strategins målsättningar och de landsoch regionsspecifika prioriteringar som kommer att utmejslas under Det finns ett uppdämt behov inom den kommunala organisationen av att ta ett strategiskt helhetsgrepp kring projekt med extern medfinansiering som möjlighet till utveckling. Det internationella forat kommer därför under hösten 2013 att göras om till en projektgrupp med uppgiften att ta fram ett förslag på hur Östersunds kommun kan använda EU-medel som metod för strategiskt utvecklingsarbete över förvaltningsgränserna. Frågeställningar: Vilken internationell strategi ska Östersund ha inför kommande period ? Vilka målsättningar kopplade till detta ska kommunen som organisation sätta upp, till exempel vilka utvecklingsområden ska prioriteras och hur många projekt vill kommunen äga? Vilka resurser ska kopplas till strategi och målsättningar? 37 N.B: Som ett komplement till dessa fyra program har kommissionen presenterat tre verktyg som på olika sätt ytterligare skulle kunna möta de specifika territoriella utmaningar som Sverige står inför. De tre verktygen är Stadsutveckling, motsvarande minst 5 procent inom den regionala fonden, Integrerade territoriella investeringar ITI samt Lokalt ledd utveckling CLLD motsvarande minst 5 procent inom landsbygdsfonden. Verktygen har lite olika inriktning men gemensamt för dem är att de möter upp specifika territoriella behov. Framförallt möjliggör dessa verktyg att skapa och hantera synergier samt knyta samman olika fonder och operativa program

22 3.3 Regionförstoring och FA-regioner I de flesta av EU:s medlemsländer bor cirka tre fjärdedelar av befolkningen i regioner av Stockholms storlek eller större. Generellt är detta en tilltagande konkurrensnackdel för Sverige och i detta sammanhang blir regionförstoringsaspekten en mycket viktig faktor. Under en lång tid har pendlingen ökat i Sverige. Allt fler väljer boendeort utifrån andra aspekter än att det ligger nära arbetet. Människor är idag mer benägna att pendla långa sträckor för såväl arbetets som boendets skull. Blickar man 25 år bakåt i tiden ansåg såväl förtroendevalda som medborgare att det var självklart att de som arbetade i kommunen även skulle bo där. Att människor pendlade in eller ut sågs inte som något positivt, utan detta var ett tecken på att kommunen inte var självförsörjande på arbetskraft (inpendling) eller att kommunens företag gick dåligt (utpendling). Idag är attityden en helt annan, där pendling och regionförstoring ses som svaret på många kommuners problem med minskad befolkning och svag arbetsmarknad. Sveriges näringslivschefer ansåg till exempel i en enkätundersökning från december 2006 att regionförstoring och kommunikationer var kommunens viktigaste tillväxtfaktor. 39 I sammanhanget är det dock viktigt att lyfta fram att det finns stora skillnader vad det gäller vilka som i första hand åtnjuter fördelarna med regionförstoring. Det råder stora skillnader avseende vem som pendlar, hur långt man reser och varför man reser. Skillnaderna beror på bland annat på kön, utbildningsnivå och boendeort. Män pendlar till exempel dubbelt så långt som kvinnor. Längst reser högutbildade män i Stockholm-Mälarregionen. Män pendlar också med bil i större utsträckning än kvinnor, som oftare använder sig av kollektivtrafiken. Vad det gäller kvinnor så minskar kvinnor med små barn sitt resande drastiskt. Den skillnad i resebeteende mellan könen som då uppstår, består ofta under resten av livet. Kvinnor väljer hellre mindre kvalificerade arbeten för att slippa resa och får på så sätt tillgång till en mindre, mer lokal arbetsmarknad med mindre möjligheter till kompetensutveckling. Samtidigt kan livsstilen med lång pendling, framförallt med bil, sannolikt inte anammas av alla befolkningsgrupper, utan att det får en negativ påverkan på samhällets sociala och ekologiska hållbarhet. Frågan huruvida regionförstoring är långsiktigt hållbar är således komplicerad och behöver belysas och diskuteras ur många olika aspekter. 40 I denna omvärldsbevakningsrapport används i vilket fall indelningen FA-regioner flitigt, varför det finns anledningen att här förklara detta begrepp. En regionförstoring uppstår alltså när allt fler människor reser allt längre sträckor till sina arbetsplatser. Kommunernas lokala arbetsmarknader växer samman och bildar allt större funktionella arbetsmarknader. 41 I detta sammanhang blir FA-regioner ett viktigt begrepp. I Tillväxtanalys rapport Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv förklarar begreppet enligt följande: FA-regioner bygger på pendlingsflödena mellan kommuner och avgränsning sker genom tillämpning av olika kriterier på andelen pendlare över kommungräns. På så sätt speglas den 39 Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, 2011 och Pendlare utan gränser? En studie om pendling och regionförstoring, Sveriges Kommuner och Landsting samt Arena för Tillväxt, ISBN Är regionförstoring hållbar, Boverket, Pendlare utan gränser? En studie om pendling och regionförstoring, Sveriges Kommuner och Landsting samt Arena för Tillväxt, ISBN

23 vardagsregion som flest människor berörs av genom dagliga resor till och från arbetet. FAregioner kan också ses som företagens huvudsakliga rekryteringsområde för arbetskraft. Förutom den faktiska pendlingen har det också tagits hänsyn till tydliga utvecklingstendenser när det gäller pendlingen mellan landets kommuner. Resultatet är 72 FA-regioner som för det mesta sammansätts av fler kommuner. 42 Det finns 72 stycken varav Östersunds FA-region tillhör kategorin landsbygdsregioner nära en stad. 43 Östersundsperspektivet järnväg, vägnät och flyg Järnvägen: Kommunen och regionen arbetar kontinuerligt för kortare restider och förbättrade trafik till Stockholm på norra stambanan via Bollnäs. Med rimliga, större och mindre åtgärder som höjer kapaciteten, till exempel dubbelspårsträcka i södra Hälsingland, fler mötesplatser och sanering av obevakade överfarter, kan målet fyra timmar bli en realitet på inte alltför lång sikt. Elektrifiering och upprustning av Meråkerbanen i Tröndelag finns nu efter många års arbete i den Nasjonale planen för genomförande innan år Då denna Missing-link elimineras uppstår goda möjligheter för persontrafik Trondheim-Stockholm, liksom utveckling av godstrafiken i öst-västlig riktning via hamn i Norge och vid Östersjön. En kombiterminal planeras i Brunflo för att kunna föra över gods från väg till räls i effektiva långväga transporter, vilket gynnar näringsliv och bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Mittbanan/E14 - Bräcke-Östersund-Krokom-Åre, är ett viktigt pendlingsstråk där fortsatt utveckling av förbindelserna trafik möjliggör en effektiv regionförstoring. Arbetspendlingen är redan omfattande, cirka personer in till kommunen och ut ur kommunen. Norrtågsatsningen på Mittbanan, Duved-Östersund- Sundsvall Gröna linjen, kom igång 2012 och har inneburit fler turer och ökat resande. Här är målet att komma ner i 2 timmars restid Östersund- Sundsvall, men den marginella men ändå viktiga förkortningen på en kvart kräver relativt stora insatser på den sämre sträckan mellan Stöde-Sundsvall. 42 Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad land perspektiv, Tillväxtanalys, N.B.: I rapporten Regional Tillväxt en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner beskrivs FA-regionerna enligt följande: Indelningen i FA-regioner utgår från 2002 års statistik över pendlingsströmmar mellan kommuner och SCB:s statistiska kriterier för avgränsning av så kallade lokala arbetsmarknader. Avgränsningen görs i två steg. Först avgörs vilka kommuner som kan betraktas som oberoende eller självförsörjande vad gäller tillgången på arbetstillfällen för den egna befolkningen. För att klassas som oberoende kommun måste båda kriterierna vara uppfyllda alltså den totala andelen utpendlare måste vara mindre än 20 procent av kommunens förvärvsarbetande befolkning och andelen utpendlare till någon enskild kommun måste understiga 7,5 procent. Därefter förs de kommuner som inte klassats som oberoende till den kommun till vilken den största pendlingsströmmen är riktad och ingår därmed i den kommunens lokala arbetsmarknad. I de fall den största pendlingsströmmen går till en kommun som inte definierats som oberoende, uppstår en pendlingskedja. Kedjan upphör först när den största pendlingsströmmens destination utgörs av en oberoende kommun. Om en pendlingskedja innehåller tre länkar eller fler, bryts dock kedjan vid den svagaste länken (där andelen utpendlare i förhållande till den förvärvsarbetande befolkningen är som lägst). I samband med den nya indelningen i FA-regioner har hänsyn också tagits till statistik över pendling till grannländerna. Förutom den faktiska pendlingen och SCB:s statistiska kriterier för avgränsning av lokala arbetsmarknader, har hänsyn också tagits till tydliga utvecklingstendenser när det gäller pendlingen mellan landets kommuner. Den nya indelningen i FA-regioner är i den meningen framåtblickande. Ambitionen är att den föreslagna indelningen ska kunna ligga fast under en tioårsperiod. 43 Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser,

24 Vägnätet: Nuvarande metoder för fördelning av statliga medel för underhåll och nyinvesteringar i vägnätet är mycket ogynnsamma för kommunen och hela Jämtland. Totalt finns endast cirka 40 miljoner kronor per år att använda, vilket är helt otillräckligt sett till behoven. Folkmängden är en tung parameter vid fördelningen och det innebär att länet har mindre pengar samtidigt som man har fler vägar än de flesta andra län. Näringslivets behov, för timmertransporter med mera samt den trafik som besöksnäringen genererar räknas inte in i underlaget. Här är det mycket angeläget att intensifiera påtryckningarna för en mer rättvis tilldelning av medel. För kommunen är utvecklingen av stråken E14 samt E45 särskilt viktiga, inte minst för näringslivet inbegripet besöksnäringen. E14 har fortfarande en del flaskhalsar, med sämre säkerhet och hastighetsnedsättningar. En av dessa är den tre mil långa sträckan Gällö-Optand, där medel finns avsatta i nationell plan till 2021, för förbifart Brunflo, cirka 6 km. Flyg: Åre-Östersund Airport är en av elva nationella flygplatser som Swedavia äger och driver. Resandet ligger runt passagerare per år. Från i år flyger återigen två bolag. Frågeställningar: Vilken påverkansstrategi är mest effektiv för länet vad det gäller statliga infrastruktursatsningar? 3.4 Demografiska aspekter Nedan presenteras viktiga demografiska aspekter som kopplas till hur det är och behöver utvecklas i Östersund Geografisk koncentration som tydlig trend och en liten brasklapp avseende Det optimala antalet invånare Urbaniseringen är, som tidigare nämnts, en tydlig global trend. Tillväxtanalys visar i rapporten Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FAregioner, på ett antal utvecklingsprocesser, exempelvis vad det gäller demografi, som blir viktiga att ta hänsyn till i kommunens framtida tillväxtarbete. Enligt rapporten är geografisk koncentration en viktig drivkraft för tillväxt och utveckling i och inom Sveriges regioner. Nära hälften av befolkningen och mer än femtio procent av inkomsterna finns numera samlade i storstadsregionerna och man kan räkna med en fortsatt urbanisering inom Sveriges FA-regioner. Mot bakgrund av decennier av ökad befolknings- och inkomstkoncentration är det enligt rapporten svårt att se att denna utveckling skulle brytas eller vända framöver. 44 Detta beror bland annat på att tjänstesektorn, som står för merparten av tillskottet av nya arbetstillfällen, framförallt växer i storstadsregionerna, universitets- och högskoleorter samt i vissa regionala centrum. Det mesta pekar på att det är dessa områden, med närmaste omnejd, som kommer att vara vinnarna vad det gäller befolknings-, sysselsättnings- och inkomstutveckling Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Sundsvalls framtida näringsliv, Sweco Eurofutures,

25 I rapporten från Kairos Future som nämnts tidigare i denna omvärldsanalys framhålls tanken om att städer som når en befolkning på cirka invånare växer i kraft av sin egen storlek, och att detta till stor del beror på att de kan erbjuda relativt goda livschanser till dem som flyttar dit. 46 Det lokala utbudet blir tillräckligt stort för att skapa en egen attraktion som mindre kommuner har svårare att upprätthålla. Det finns nu anledning att nyansera detta resonemang och istället utgå från att en kritisk massa är nog så viktig ur många hänseenden, men siffran i sig kan inte fixeras vid just , då denna kan variera mellan olika studier. Ur ett FA-regionsperspektiv har Tillväxtanalys i sina rapporter kunnat visa på att det framförallt är FA-regioner som är större än invånare som upplever befolkningstillväxt. Detta behöver dock inte innebära att det inte kan finnas landsbygder, byar och orter där befolkningstillväxten går mot strömmen. 47 Eller som Gustav Hansson på Tillväxtanalys uttrycker sitt svar på frågan hur man ska se på en specifik kritisk massa som är generellt tillämpbar: Jag kan inte minnas att jag sett någon specifik siffra för kommuners storlek, men man ska vara ganska försiktig med att tolka sådana siffror. Siffrorna varierar troligen mellan olika studier. Mer intressant är att syftet med sådana studier främst är att visa på att kritisk massa är viktigt, och att inte förslå en viss befolkningsnivå i policyhänseende. Det vill säga dessa skattningar är mer av akademiskt intresse än för policyutformning. Det vore dock intressant att i dessa studier se vilka positiva effekter man eftersträvar och hur man kan tillgodogöra sig dem utan att fokusera på befolkningsstorleken. Frågan är således om man kan nå dessa goda effekter på något annat sätt. En kommun som Östersund skulle eventuellt kunna få goda effekter trots att de inte har en optimal befolkningsstorlek, givet att staden har rätt förutsättningar Den åldrande befolkningen, ungdomarna och invandringen En situation där den demografiska utvecklingen går mot att det finns allt fler äldre personer jämfört med yngre personer är i vilket fall som helst problematisk, då det bland annat får till följd att det är allt färre som ska försörja allt fler. Att locka till sig och behålla ungdomar i regionen är avgörande i sammanhanget, inte minst för att möta den demografiska utmaningen och säkra arbetskraftsförsörjningen. Ungdomarnas viktiga roll utvecklas i avsnitt Invandringen har också mycket stor betydelse. Att flyttnettot har varit positivt i många regioner beror till stor del på den invandring som varit under 2000-talet. Invandringen gynnar i dagsläget samtliga FA-regioner i viss mån, men det är samtidigt så att invandrare inte sällan efter en tid flyttar vidare från mindre attraktiva regioner till andra mer attraktiva och expansiva regioner. 48 Det finns en myt om att invandringen skulle kosta pengar men enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s senaste migrationsrapport där man har försökt uppskatta migrationens ekonomiska inverkan på EU:s då 27 medlemsländer har man istället kommit fram till att migranthushåll i de flesta av de 27 undersökta länderna, däribland Sverige, i genomsnitt bidrar till statskassan med motsvarande drygt kronor per år 46 Östersunds omvärld 2017 en omvärldsanalys med de mest centrala omvärldsfaktorerna för Östersunds kommun, Kairos Future, Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser,

26 netto. För Sveriges del är siffran kronor per hushåll. 49 Så kallade horisontella mål, som till exempel jämställdhet och integration, är för övrigt generellt viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt Och hur är det i länet och i Östersund? Vad det gäller Jämtlands län så har länet haft en negativ befolkningstillväxt sedan år Endast Östersund, Åre och Krokom har haft en positiv utveckling som dock avtagit de senaste åren. Perioden tyder på en likartad utveckling. Befolkningen förväntas öka något i Jämtlands län men vara svagare än i riket och koncentrerad till samma kommuner som tidigare hade Östersunds kommun drygt invånare. 52 Befolkningen har ökat sedan dess, och 2011 hade kommunen totalt invånare, varav var män och var kvinnor. Det ger en total befolkningsökning för perioden på personer, vilket motsvarar en ökning på fem procent. På samma tidsperiod hade riket som sin helhet en procentuell befolkningsökning motsvarande 13 procent. Befolkningsutveckling i Östersund mellan låg på två procent jämfört med sex procent i landet som helhet. 53 Utvecklingen i Östersund hänger alltså inte med riksgenomsnittet. Vad det gäller framtiden ser det dock något ljusare ut sett ur ett FA-regionsperspektiv. I norra Sverige är det endast FA-regionerna Östersund, Umeå, Örnsköldsvik och Kiruna som förväntas uppvisa positiva siffror vad gäller befolkningsökning fram till Diagram 3.4.3: Befolkningsutveckling i Östersunds kommun mellan blå linje inklusive planeringstal Jämställdhet och integration i ett regionalt perspektiv En redovisning av ett urval av empiriska mått, Tillväxtanalys, Detaljhandeln i Östersund En utredning om nuläge och historik, WSP, invånare, varav män och kvinnor En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA regioner, Tillväxtanalys,

27 Försörjningsbördan, det vill säga hur många som arbetar i relation till hur många som inte arbetar, visar i Östersunds kommun enligt följande: 2010: 2,1 (Jämför med riksgenomsnittet 2,23) Prognos för 2020: 2,19 (Jämför med riksgenomsnittet 2,32) Prognos för 2030: 2,26 (Jämför med riksgenomsnittet 2,39) 55 Siffrorna skall läsas enligt att ju lägre tal ju bättre siffra och således ser det alltså något bättre ut för Östersund än för riksgenomsnittet, men det går ändå åt fel håll enligt dagens prognoser. Att se en ökad invandring som en möjlighet är en avgörande aspekt för att kunna nå de befolkningstal som kommunen önskar och som behövs för en fortsatt utveckling och framtidstro. Länsstyrelsen i Jämtlands län har tagit fram rapporten: Invandring och integration möjligheter och utmaningar för Jämtlands län. Den beskriver en bild av ett län med näst lägst andel utlandsfödda personer i landet (6,6 procent jämfört med 15,1 procent i riket som helhet) och därmed en begränsad mångfald. Skulle Jämtlands län ha samma andel utrikes födda som riket i stort skulle länet bestå av fler invånare än idag. Det skulle innebära att länet skulle ha invånare istället för dagens invånare. I Östersunds kommun är andelen utrikes födda 6,4 procent, alltså till och med något lägre än i Jämtland som helhet. 56 Frågeställning: Hur ska Östersund arbeta strategiskt med att öka invandringen till kommunen? Ungdomarnas viktiga roll Att Jämtlands län och Östersund är en attraktiv plats för unga människor är en överlevnadsfråga för vår region som måste finnas högt på agendan hos alla samhällsfunktioner. Den pågående urbaniseringen skapar tydliga flyttströmmar hos våra unga, vilket man måste förhålla sig till. I och med de ökade pensionsavgångarna de kommande åren som kommer behovet av ung arbetskraft att öka. En förutsättning för att vi ska kunna möta behovet är att de ungdomar som finns i länet samt potentiella inflyttare ser länet som en attraktiv plats att leva och verka i. Regionförbundet har genom Ulrika Johansson 57 utfört en lägesanalys över jämtländska ungdomars syn på länets attraktivitet med den övergripande frågeställningen; vill framtiden bo i Jämtlands län? I dagsläget väljer många unga att flytta från länet. Johansson sammanfattar med att presentera olika drivkrafter som leder till ungdomarnas flytt: Om livschanserna är större på annat håll. Detta innefattar utbudet och normen för bra boende, utbildning, jobb, fritid, hälsa och trygghet, partner, relationer, att bli någon och så vidare Invandring och integration möjligheter och utmaningar för Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands län, Vill framtiden bo i Jämtlands län?, Ulrika Johansson på uppdrag av Regionförbundet,

28 Om lokalförankringen är liten. Om hemorten är laddad med tillräckligt många positiva värden, till exempel goda relationer med byinvånare, fritidsaktiviteter, jobb och så vidare. Om samhället säger att det är bättre att flytta än att stanna bilder och myter av var lyckan bor. Det är klart du ska flytta och se världen, Här finns ändå inga jobb, Det är sunt att flytta och klara sig själv. Samhället saknar tro på sitt eget utbud och utvecklingsmöjligheter. Om mediabilden säger att det smarta, lyckliga, lyckade, upplysta och moderna livet är det urbana livet. Om det råder brist på mångfald eller tolerans för mångfald. Ett sådant samhälle skapar enfald, utanförskap och rigida samhällen. En stark drivkraft till flytt är alltså ofta bristen på egna personliga utvecklingsmöjligheter i Jämtland och uppfattningen om att dessa möjligheter finns på en annan plats, och då ofta i storstadsregionerna och i större studentstäder. En fråga att fundera över är om bristen på utvecklingsmöjligheter upplevs på grund av att möjligheter verkligen saknas eller kan regionens aktörer bli bättre på att förmedla de möjligheter som finns? Johansson ger sammanfattande rekommendationer för hur regionen tillsammans bör arbeta för att få de unga att uppleva att möjligheterna till utveckling och välmående är bättre i Jämtland än någon annanstans: Det är av stor vikt att ungdomar känner att de kan påverka i det samhälle de lever i på ett sätt där ord, bild och handling går hand i hand för att en positiv effekt ska uppnås. Upprätthåll en fungerande infrastruktur med tillgängliga kommunikationer och prisvärda boenden för ungdomar så att de har förutsättningar till att skapa sig en egen bas att stå på. Arbeta för ett öppet, tolerant och upplyst samhälle där alla passar in och där kulturyttringar av alla dess slag har utrymme. Mötesplatser och bra förutsättningar för en bredd av fritidsaktiviteter är viktigt och att Östersund som stad fortsätter att utvecklas och på så sätt sprider framtidstro. Arbeta för en bredd av olika högre utbildningar samt att högre utbildning och arbetsmarknad kopplas ihop närmare. En bred och tillgänglig arbetsmarknad där både kvalificerade och okvalificerade jobb finns. 58 Utifrån rapporten har Regionförbundet med hjälp av en referensgrupp kommit igång med att ta fram en ungdomsstrategi där det samarbetet ska specificeras och hur där det ska framkomma hur respektive samhällsfunktion bör arbeta med ungdomsfrågorna. I Östersunds kommun diskuteras det bland annat om en förvaltningsövergripande ungdomssamordning ska införas. Frågeställning: Hur ska vi skapa förutsättningar för alla ungdomar som vill stanna i Östersund och utvecklas utifrån sina olika intresseområden att kunna göra det? 58 En kommentar från rapportförfattarna till denna omvärldsbevakning är att de ungdomar som bor i Jämtland absolut ska kunna uppmuntras till att flytta ut ur länet för att utbilda sig, arbeta och skaffa sig erfarenheter av olika slag, men de får gärna komma tillbaka när de sett sig omkring! Dessutom måste bilden av att det är ett måste att flytta för att kunna förverkliga sig själv ändras. För de ungdomar som vill stanna i Jämtland ska det finnas möjligheter att bo, verka och utvecklas, oavsett intresseområde. 28

29 Hur ska Östersund arbeta strategiskt med att öka inflyttningen av unga till kommunen? Studentstaden Östersund Att Mittuniversitetet finns i Östersund har en central betydelse för länets och Östersunds utveckling och tillväxt. Genom universitetet skapas ny kunskap och kompetens som är stöttepelare i samhällsutvecklingen. Direkta effekter på tillväxten kan påvisas då Mittuniversitetet årligen lockar runt 500 nya studenter (exklusive de studenter som redan var bosatta i Östersund) tillika nya medborgare till Östersunds kommun. Studenterna kommer oftast från övriga Sverige men Mittuniversitetet har även intag för internationella studenter från världens alla hörn. Varje terminstart finns kommunen på plats på universitetets introduktionsmässa för att träffa studenter och ställa frågor till dem. På frågan om varför studenterna har valt just Östersund som studieort svarar en majoritet av studenterna att det är naturen, friluftslivet och närheten till fjällen som lockar mest. Mittuniversitetet, den utbildning som valts och Östersund som stad är också viktiga faktorer. Diagram A: Varför väljer man att studera i Östersund? Att Östersund attraherar frilufts- och vintersportsintresserade studenter är en stark konkurrensfördel mot andra lärosäten, då det framgår att platsens har stor betydelse för valet av studieort för många av Mittuniversitetets studenter. Att kunna kombinera sina studier med en spännande och innehållsrik fritid värderas därför högt. På frågan om vad som krävs för att studenterna ska välja att stanna kvar i Jämtland/Östersund efter sina studier, svarar studenterna att ett passande jobb utifrån den utbildning man läser är allra viktigast. Östersund som vinterstad, friluftsliv och skidåkning är andra faktorer som är viktiga faktorer som påverkar om studenterna vill stanna kvar. På samma sätt som att kombinationen av studier och en aktiv fritid är viktig under studietiden så är kombinationen av ett bra arbete och en aktiv fritid viktig när studierna är avslutade. Detta är ett typexempel på när kombinationen av emotionell och funktionell attraktivitet är avgörande för val av bostadsort. 29

30 Passande jobb, lönenivå Vinterstaden, friluftsliv, nära fjällen Östersund som stad, shopping Bättre kulturutbud Familj och vänner Bostad Bättre kommunikationer Tillväxt och destinationsutveckling Bra skolor Bra studentstad Baserad på svar från 122 studenter på Mittuniversitetets Intromässa den 29 januari Diagram B: Vad krävs för att studenterna ska stanna kvar i Östersund efter studierna? Varje år tar cirka 500 studenter sin examen från Mittuniversitetet (inklusive de studenter som redan var bosatta i länet innan de påbörjade sin utbildning). Hur många av dessa studenter stannar då kvar och arbetar i länet efter avslutad utbildning? I en rapport gjord av Nordregio 59 jämförs Sveriges län utifrån hur stor del av studenterna som arbetar i det län som de studerat efter att de tagit examen. I diagrammet nedan kan man se att läsåret stannade ungefär 22 procent av studenterna kvar i Jämtland för att arbeta efter examen, vilket är den överlägset lägsta siffran i Sverige. Diagram C: Andel av studenterna som stannar kvar i respektive län efter att ha studerat i länen? 59 Strategies for interaction and the role of higher education institutions in regional development in the Nordic countries Nordregio

31 I och med många av Mittuniversitetets studenter uppger att de kan tänka sig att stanna kvar och arbeta efter avlagd examen är det bekymrande att det inte är fler som gör det. Det är framledes viktigt att identifiera orsakerna till att så få stannar kvar. En anledning är att inte Mittuniversitetets utbildningsplatser till fullo matchar arbetsmarknadens behov av arbetskraft, vilket leder till att det inte kan finnas utbildningsspecifika jobb i regionen till alla de studenter som önskar stanna kvar. Detta är inte unikt för Mittuniversitetet och Östersund, utan så ser det ut på de allra flesta orter med lärosäten. Dels på grund av att lärosätena behöver profilera sig och sitt utbildningsutbud och kan därmed inte enbart vara en återspegling av arbetskraftsbehovet på orten. Dessutom har universiteten, förutom ett regionalt ansvar, svenska staten som arbetsgivare och ska ombesörja nationens kompetensbehov i en helhet. Detta till trots är det av stor vikt att kommunen och näringslivet för en bra dialog med Mittuniversitetet om hur matchningen mellan utbildningsplatser och arbetsmarknadens behov kan förbättras kontinuerligt. En annan viktig del för att få fler studenter att stanna kvar och arbeta i länet och Östersund efter examen är att bättre knyta samman arbetsmarknad och utbildning. Mittuniversitetet har höga ambitioner för arbetslivsanknytning för sina utbildningar och i utbildningsstrategin är arbetslivsanknytning tillsammans med E-lärande de högst prioriterade områdena. Ambitionen är att bli Sveriges ledande lärosäte för arbetslivsanknytning. Mittuniversitetet kan däremot inte klara den ambitionen på egen hand utan det krävs att kommunens samlade arbetsmarknad med både offentliga och privata aktörer bidrar till detta. Viktigt att nämna vad det gäller utbildning är att förutom Mittuniversitetet finns även ett brett utbud av yrkesutbildningar samt vuxenutbildning i Östersund, vilket också är en avgörande framgångsfaktor i det kommande tillväxtarbetet. Frågeställning: Hur kan kommunen och näringslivet bidra till MIUN:s vision att bli landets främsta lärosäte inom arbetslivsanknytning? Hur stimuleras ett ökat företagande kopplat till universitetet, till exempel tidigare studenter som startar företag? 3.5 Arbetskraftsförsörjningen under lupp Den framtida arbetskraftsförsörjningen är som klargjorts ovan en avgörande fråga för Östersunds utveckling. Den beror i sin tur på flera olika parametrar varav några av de viktigaste beskrivs nedan Åldersstruktur Medelåldern i Östersunds kommun har under perioden stadigt ökat var medelåldern för män 46,3 år var samma siffra 48,3 år. För kvinnor har ökningen gått från 46,9 år till 48,6 år under samma tidsperiod. Medelåldern har även ökat i riket som helhet. På riksplanet har ökningen gått från 46,3 år till 47,6 år för män och från 46,3 år till 47,5 år för kvinnor under samma tidsperiod

32 Åldersstrukturen kan direkt kopplas mot försörjningsbördan. Detta kan beskrivas utifrån måttet befolkningen i åldern 0-19 år samt 65 år och äldre som andel av befolkningen i åldern år. Detta mått förväntas öka i alla FA-regioner. År 2020 väntas försörjningsbördan vara över 100 procent i 20 FA-regioner. För riket som helhet ökar försörjningsbördan från 71 procent år 2009 till 78 procent år För Östersund förväntas försörjningsbördan ligga på cirka 90 procent 2020 att jämföra med 75 procent Utträde från arbetsmarknaden Tillväxtanalys tog 2009 fram en analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA-regioner utifrån en indelning i olika kategorier, där Östersund tillhörde gruppen regionala centra med universitet, tillsammans med regioner som till exempel Karlstad, Luleå, Sundsvall, Umeå och Örebro. 62 Rapporten presenterar bland annat följande slutsats kopplade till arbetskraftsförsörjning utifrån den demografiska utvecklingen: Totalt personer, eller 21 procent av de sysselsatta år 2008, förväntas gå i pension under perioden De flesta pensionsavgångar väntas inom vård och omsorg, tillverkning och utvinning samt inom utbildning och forskning. Siffran för förväntade pensionsavgångar i Östersunds FA-region under samma period ligger på cirka procent. 63 Detta diskuteras mer på kommunnivå nedan i rapporten Inträde på arbetsmarknaden Vad det gäller inträde på arbetsmarknaden är det ett område som skulle kunna få betydligt större utrymme än vad det får i denna rapport, men sammanfattningsvis kan man säga att samtidigt som ett stort utträde från arbetsmarknaden av främst 40-talister väntas ske under perioden , väntas även ett stort inträde av 90-talister. Det förväntas dock råda ett matchningsproblem då de unga inte har samma utbildning och erfarenhet som de äldre. Det är också osäkert huruvida de personer som går i pension kommer att ersättas av någon med 61 En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA regioner, Tillväxtanalys, En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA regioner, Tillväxtanalys, Indelningen var enligt följande: Storstadsregioner: Göteborg, Malmö, Stockholm Regionala centra med universitet: Karlstad, Luleå, Sundsvall, Umeå, Växjö, Örebro, Östergötland, Östersund. Övriga regionala centra: Blekinge, Borås, Eskilstuna, Falun/Borlänge, Gävle, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Skövde, Trollhättan, Västerås. Lokala centra varuproducerande: Karlskoga, Lidköping, Ludvika, Oskarshamn, Värnamo, Örnsköldsvik. Lokala centra tjänsteproducerande: Gotland, Hudiksvall, Nyköping, Skellefteå, Söderhamn. Småregioner varuproducerande: Avesta, Bengtsfors, Dorotea, Eda, Fagersta, Filipstad, Gällivare, Hagfors, Hällefors, Kiruna, Ljungby, Sorsele, Tranås, Vansbro, Vetlanda, Vimmerby. Småregioner tjänsteproducerande: Arjeplog, Arvidsjaur, Haparanda, Härjedalen, Jokkmokk, Kramfors, Ljusdal, Lycksele, Malung, Mora, Pajala, Sollefteå, Storuman, Strömstad, Torsby, Vilhelmina, Västervik, Årjäng, Åsele, Älmhult, Överkalix, Övertorneå 63 En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA regioner, Tillväxtanalys,

33 samma kompetens, eller om de kommer att ersättas överhuvudtaget. Generationsväxlingen kommer således inte alltid att innebära en växling. 64 Östersunds inträde av unga ligger på en andel cirka 1,3 att jämföra med till exempel storstadsregionerna som kan uppvisa en siffra kring 1,5. En högre siffra är bättre än en lägre Förvärvsgrad och arbetspendling Förvärvsgrad Förvärvsgraden, det vill säga den andel av regionens befolkning som förvärvsarbetar, är en annan viktig aspekt. I sin helhet är andelen förvärvsarbetande i Östersunds kommun i dagsläget 47,1 procent jämfört med riksgenomsnittet på 44,5 procent. 65 Förvärvsgraden antas öka i de flesta FA-regioner. Tillgången på arbetskraft antas således minska i relation till efterfrågan på arbetskraft i de flesta regioner. År 2020 förväntas förvärvsgraden vara 80 procent eller mer i 50 FA-regioner och 90 procent eller mer i 17 FAregioner. Innebörden av detta är att det troligen kommer att råda en arbetskraftsbrist i flera regioner och att det kommer att krävas en betydande inpendling för att klara arbetskraftsförsörjningen. 66 Tabellen nedan visar Östersunds förvärvsfrekvens jämfört med länet och resten av riket. ÖSTERSUND LÄNET RIKET Kvinnor 76,8 % 77,5 % 74,5 % Män 78,4 % 78,9 % 77,3 % Totalt 77,6 %. 78,2 %. 75,9 % Tabell 3.5.4: Förvärvsfrekvensen för människor mellan år, år 2010 Sysselsättningsgraden för utrikes födda i Östersund, och även i riket som helhet, är lägre än för dem som är födda i Sverige. 67 Vad det gäller sysselsättningsutveckling av den förvärvsarbetande dagbefolkningen mellan klarar sig Östersund något bättre än riksgenomsnittet med siffran -0,9 procent jämfört med -1,1 procent för landet som helhet. Vad det gäller utvecklingen av den totala lönesumman i kommunen baserat på ett årsgenomsnitt för åren är ökningen 4,1 procent jämfört med 4,8 procent i landet som helhet. 68 Nämnvärt är också att Sverige har den största differensen i sysselsättningsgrad (31 procent) om man jämför mellan svenska medborgare och dem som kommer utanför EU hade svenska medborgare den näst högsta sysselsättningsgraden i EU, och med en arbetslöshet bland dem som kommer utanför EU som bara överträffas av motsvarande siffror i Spanien, 64 En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA regioner, Tillväxtanalys, En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA regioner, Tillväxtanalys, Jobbpuls,

34 Grekland och Belgien är Sverige sämst inom EU på att få denna grupp människor i jobb. För EU-medborgare på den svenska arbetsmarknaden är motsvarande skillnad bara 2,9 procentenheter. 69 Arbetspendling Arbetspendlingen in till Östersunds kommun var och utpendlingen var vilket gav ett positivt netto personer Arbetslöshet Följande siffror för april 2013 kommer från Arbetsförmedlingen: MÅLGRUPP ÖSTERSUND LÄNET RIKET Öppet arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften år Sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften år Öppet arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften år Sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften år Öppet arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften, Utrikesfödda Sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften, Utrikesfödda Öppet arbetslösa, antal av den registerbaserade arbetskraften, Personer med funktionsnedsättning Sökande i program med aktivitetsstöd, antal av den registerbaserade arbetskraften, Personer med funktionsnedsättning Tabell 3.5.5: Arbetslöshetstabell, Arbetsförmedlingen 4,5 procent 4,0 procent 4,3 procent 4,9 procent 4,7 procent 4,3 procent 4,1 procent 4,8 procent 5,2 procent 11,3 procent 13,9 procent 11,3 procent 12,4 procent 14,2 procent 11,3 procent 11,2 procent 13,7 procent 9,1 procent 124 personer Ingen uppgift Ingen uppgift 408 personer Ingen uppgift insamlad av rapportskrivarna. Ingen uppgift insamlad av rapportskrivarna

35 Vad det gäller nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen ser det relativt bra ut för Jämtland vilket framgår av nedanstående diagram: Antal 1000 Jämtlands län Nyanmälda lediga platser januari maj Platser över 10 dagars varaktighet. Säsongrensad och trendad Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 3.5.5:A: Nyanmälda lediga platser, Jämtlands län Procentuell förändring av antalet nyanmälda lediga platser maj 2013 jämfört med motsvarande period 2012 Gotland Blekinge Jämtland Södermanland Gävleborg Värmland Kalmar Västernorrland Dalarna Halland Västra Götaland Västerbotten Örebro Stockholm Östergötland Norrbotten Kronoberg Jönköping Skåne Västmanland Uppsala Procent Platser över 10 dagars varaktighet Källa: Arbetsförmedlingen Diagram B: Procentuell förändring av antalet nyanmälda lediga platser, Jämtlands län 35

36 Stockholm Jämtland Södermanland Örebro Värmland Västmanland Västra Götaland Norrbotten Östergötland Gävleborg Dalarna Kalmar Skåne Blekinge Gotland Halland Jönköping Västerbotten Uppsala Västernorrland Kronoberg Nyanmälda lediga platser per 1000 i arbetskraften* år maj Platser över 10 dagars varaktighet Källa: Arbetsförmedlingen och SCB (*Registerbaserad arbetskraft) Diagram C: Nyanmälda lediga platser per 1000 i arbetskraften, Jämtlands län Utbildningsnivå Utbildningsnivåerna är en annan aspekt som är av avgörande vikt vad det gäller arbetskraftsförsörjningen. Utbildningsnivåerna i Sveriges FA-regioner varierar kraftigt. I Stockholm har 46 procent av de sysselsatta eftergymnasial utbildning, medan samma andel i till exempel Dorotea endast är 18 procent. Skillnader i utbildningsnivå mellan FA-regionerna förklaras till stor del av vilka näringsgrenar som är representerade i regionerna. Östersunds FA-region ligger på cirka 35 procent och det är i ungefär samma nivå som övriga regionala centra med universitet En könssegregerad arbetsmarknad En annan utmaning som behöver mötas är att ändra på den könssegregering som råder på arbetsmarknaden. I Östersund ser könsfördelningen på arbetsmarknaden ut enligt följande: 71 På kommunnivå: Östersunds kommun: Eftergymnasial utbildning: 26 procent jämfört med riksgenomsnittet 18,2 procent. (http://www.svensktnaringsliv.se) 36

37 Diagram 3.5.7: Fördelningen av män och kvinnor i olika branscher, Rapporten Jobbpuls Branschutveckling kopplat till arbetsförsörjning Sysselsättningen i branscherna jordbruk, tillverkning och transport väntas minska med sammanlagt arbetstillfällen. Övriga branscher antas öka. Främst antas tjänstebranscher, såsom handel, uthyrnings- och företagstjänster att öka. Detta scenario pekar således sammantaget på att det förväntas uppstå problematiska obalanser i ett flertal FA-regioner. Det finns fem övergripande strategier för att motverka framtida kompetens- och arbetskraftsbrist: 1. Senare utträde från arbetsmarknaden. 2. Anställning av personal med annan kompetens och kompetensutveckla dessa. 3. Öka inpendlingen. 4. Öka inflyttningen. 5. Öka arbetskraftsinvandringen. I regioner där efterfrågan på en viss kompetens är större än utbudet kommer det inte att räcka med att alla personer med just den kompetensen arbetar, utan det kommer även att krävas en betydande inpendling. Förutsättningarna för en omfattande inpendling försvåras dock i många regioner som är perifert belägna. I vissa fall är det tänkbart att verksamheter som förutsatts kräva en viss kompetens kan bedrivas med personal som har en annan utbildningsbakgrund. För vissa specifika utbildningskategorier saknas dock motsvarande möjligheter att substituera arbetskraft med olika utbildningsbakgrund. För att exempelvis kunna bedriva verksamheter inom hälso- och 37

38 sjukvård krävs, enligt formaliserade behörighetskrav, att det finns tillgång på arbetskraft med adekvat utbildningsbakgrund. 72 Projektet Konkurrenslyftet tog 2011 fram en kompetensförsörjningsrapport för Jämtlands och Västernorrlands län som belyser situationen ur de båda länens perspektiv. 73 Diagram 3.5.8: Antal sysselsatta i november 2007 samt andel åldersavgångar i Östersunds kommun, Rapporten Jobbpuls 3.6 Sverige från en varuproducerande ekonomi till en tjänsteekonomi Automatiseringen och effektiviseringen som skett inom varuproduktionen i kombination med en flytt av produktion till låglöneländer har lett till lägre priser på konsumtionsvaror. För Sveriges del har detta fått till följd att många arbetstillfällen inom varuproduktionen gått förlorade samt att den industri som ändå finns kvar i landet måste konkurrera utifrån att kunna erbjuda en högre kompetens och innovativitetsnivå. Att konkurrera utifrån den lönebild som råder i vissa delar av världen är varken möjligt eller önskvärt. 74 Som nämnts ovan i rapporten antas sysselsättningen i branscherna jordbruk, tillverkning och transport fortsatt att minska. Övriga branscher antas öka. Främst antas tjänstebranscher, såsom handel, uthyrnings- och företagstjänster att öka. 72 En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA regioner, Tillväxtanalys, Jobbpuls, Konkurrenslyftet, Östersunds omvärld 2017 en omvärldsanalys med de mest centrala omvärldsfaktorerna för Östersunds kommun, Kairos Future, 2008 samt Sundsvallsregionens framtida näringsliv, Sweco Eurofutures,

39 Den största delen av produktionen i Sverige sker idag också i form av tjänster. Inom den offentliga sektorn är nästan hela värdet tjänsteproduktion. Även inom näringslivet, där cirka 80 procent av BNP produceras, dominerar tjänsteproduktionen 75 tydligt. Nästan två tredjedelar av produktionen inom näringslivet kommer från tjänstebranscher, medan en tredjedel härstammar från de varuproducerande branscherna 76. Diagram 3.6: BNP från produktionssidan 2011 (andel av BNP i procent), SCB Östersundsperspektivet Tillverkningsindustrin har aldrig varit en dominerande bransch i Östersund. Det saknas stora företag. Istället domineras strukturen av en lång rad välskötta mindre företag, inom framförallt legotillverkning. Tillverkningsindustrin har varit relativt stabil över tid, dock drabbades branschen hårt under lågkonjunkturen då flera av de viktigaste tillverkningsföretagen drabbades av konkurs, nedläggning eller kraftigt minskad ordervolym. Tjänsteföretagen har haft en fortgående stark utveckling under de senaste trettio åren. Utvecklingen inom IT har i ökande omfattning möjliggjort etablering av distansoberoende tjänsteverksamheter, vilka numera finns i många olika former, till exempel löneadministration, redovisning, kundtjänst, teknisk support, telemarketing, scanning, ITförvaltning, IT-utveckling och IT drift. I takt med Mittuniversitetets utveckling har kunskapsinnehållet ökat inom tjänsteföretagen och det finns goda förutsättningar att utveckla fler tjänsteföretag. Östersund har exempelvis ett mycket starkt erbjudande för etablering av stora serverhallar. 77 Frågeställningar: Hur ska man arbeta med att få fram fler tjänsteinnovationer av olika slag? 75 Bland tjänsteproducenterna utgör handelsbranschen en stor del. Handeln hade 2011 en produktion på drygt 360 miljarder eller 12 procent av BNP. Fastighetsbranschen stod för 9 procent av BNP, medan finans- och försäkringsbranschens stod för 4 procent. 76 Vad det gäller produktionen av varor är det tillverkningsindustrin som bidrar mest till produktionen av varor. Produktionen inom industrin uppgick 2011 till ungefär 500 miljarder vilket motsvarar 16 procent av BNP. Den totala produktionen för de varuproducerande branscherna var samtidigt cirka 860 miljarder, vilket motsvarade 28 procent av BNP för Byggbranschen räknas också in bland varuproducenterna och där uppgick produktionen till 6 procent av BNP. N.B.: Förutom produktionen inom näringslivet och offentliga myndigheter räknas produktionen inom hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) in i BNP. Till HIO räknas exempelvis föreningar, stiftelser och religiösa samfund. Produktionen inom HIO utgör dock en liten del av totala BNP under 2011, motsvarande cirka 1 procent. 77 Information av Magnus Lindgren, Näringslivschef Östersunds kommun. 39

40 Hur ställa sig till att konkurrera genom låga produktionskostnader inom till exempel IT-sektorn? 3.7 Sverige en exportberoende ekonomi Sverige är en liten och öppen ekonomi. Vi är ett av världens mest exportberoende länder, och vi är känsliga för konjunktursvängningar i världsekonomin. Sedan mitten på 1980-talet har Sverige haft ett positivt handelsnetto och i förhållande till BNP har Sverige ett större överskott från utrikeshandeln än klassiska exportländer som Kina, Hongkong och Sydkorea. 78 Försäljning över nationsgränser har traditionellt sett bestått av varuhandel och den svenska exporten består fortfarande till cirka 70 procent av fysiska varor. 79 Norge och Tyskland är Sveriges största varuexportmarknader, vilket också framgår av diagrammet nedan: Sveriges handelspartners - varuexport År 2012, miljarder kronor, fördelad per handelspartner Norge: 120 mdkr Övriga: 412 mdkr Tyskland: 115 mdkr Totalt: 1170 mdkr Storbritannien: 90 mdkr USA: 75 mdkr Källa: SCB Avser varuexport till bestämmelseland. Kina: 38 mdkr Frankrike: 53 mdkr Belgien: 55 mdkr Danmark: 75 mdkr Finland: 75 mdkr Nederländerna: 61 mdkr Hämtat: Diagram 3.7.A: Sveriges varuexport Sedan mitten på 2000-talet har tjänsteexporten utvecklats starkare än varuexporten, och på så sätt blivit allt viktigare för ekonomin. Tjänsteexport kan till exempel vara konsulttjänster inom olika områden. Tjänsteexport består främst av transaktioner mellan företag men den enskilt största posten i tjänsteexporten består dock av privat konsumtion, så kallad resevaluta. Med detta menas utländska medborgares konsumtion i Sverige, exempelvis när utländska turister bor på hotell och äter på restauranger i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att resevaluta omfattar allt som utländska medborgare köper i Sverige, både varor och tjänster. Även e-handel räknas som resevaluta. Om en utländsk privatperson beställer en vara via internet från Sverige så räknas det som svensk tjänsteexport, trots att det egentligen är en vara som säljs. Ett annat exempel på varuhandel som räknas som tjänstehandel är gränshandel. När exempelvis norska NB: Vad det gäller Sveriges varuexport består den till nästan 50 procent av verkstadsvaror där maskiner, elektronikvaror och fordon är de stora varugrupperna. Ungefär 20 procent av varuexporten består av råvaror från skogen och metallindustrin. Dessa stora poster i Sveriges export är varor som brukar klassas som konjunkturkänsliga. Andra varor så som livsmedel och läkemedel ingår också i exporten men är på grund av deras art mindre känsliga för svängningar i efterfrågan. 40

41 medborgare kommer till Sverige och handlar livsmedel och alkohol så räknas det som tjänsteexport till Norge. 80 Sedan början på 2000-talet har tjänsteexporten ökat betydligt snabbare än tjänsteimporten, och detta har inneburit att tjänstehandelsnettot har lämnat ett starkt positivt bidrag till BNPtillväxten. Efter att tidigare ha visat underskott visar utrikeshandeln med tjänster sedan 2003 ett överskott. 81 Diagram 3.7.B: Exportutveckling i Sverige, SCB På EU-nivå har konsumtionen i medlemsländerna minskat för femte kvartalet i rad och den europeiska kommissionen sätter nu sin förhoppning på export till omvärlden för att öka tillväxten. För svensk del menar kommissionen dock att läget är det omvända och räknar med att återhämningen i Sverige inte som tidigare kommer drivas av export i samma utsträckning utan framför allt av inhemsk efterfrågan. 82 Östersundsperspektivet Vad det gäller Östersund så hade kommunen vid den senaste mätningen 105 exporterande företag och exporten per invånare betydligt lägre än riket, vilket framgår av tabellen nedan. 83 ÖSTERSUND RIKET Export per invånare: kr kr Tabell 3.7: Export per invånare Östersund kontra riket Exporten har dessutom minskat de senaste åren på grund av att några större exporterande företag lagts ned eller gått i konkurs. 84 En annan aspekt som är intressant i Östersundsperspektivet är skogen som resurs, där skogen inte bidrar till kommunens exportvärde i någon större utsträckning, då de flesta företag inom branschen har sina huvudkontor utanför kommunen Till exempel ACB Laminat och Solectron, N.B: Uppgift från Magnus Lindgren, Näringslivschef Östersunds Kommun. 85 Uppgift från Magnus Lindgren, Näringslivschef Östersunds Kommun 41

42 Frågeställningar: Hur främjas FoU-insatser i små- och medelstora företag? Hur ska vi uppnå en ökad export, inte minst kopplat till besöksnäringen? Vilka resurser behövs framöver? 3.8 Ekonomisk turbulens Den ekonomiska kris som under 2008 drabbade världen, med fokus på Europa och USA har haft stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin, även om Sverige klarat sig betydligt bättre än många andra länder, eller åtminstone mindre dåligt. Vad har då blivit effekterna av detta i den svenska kontexten rent generellt? I rapporten Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner från Tillväxtanalys belyses bland annat följande aspekter: Den dramatiska konjunkturnedgången år fick till följd att samtliga FAregioner utom en hade en negativ sysselsättningsutveckling år Den snabba spridningen av nedgången visar på hur starkt sammanlänkade Sveriges regioner är. Konjunkturnedgången har särskilt berört tillverkningsindustrin och ledde till att näringsgrenen företagstjänster numera sysselsätter fler personer i Sverige än vad tillverkningsindustrin gjorde år Konjunkturnedgången medförde att den relativa mellankommunala pendlingsrörligheten minskade i 40 procent av FA-regionerna. För hela 2000-talet uppvisas dock en pendlingsökning och en fortsatt regionförstoring, fast i en långsammare takt än tidigare. Det visar sig också att antalet arbetsmarknadsregioner som utgörs av en kommun fortsätter att minska över hela perioden. Antalet snabbväxande företag har minskat dramatiskt i det inledande skedet av konjunkturnedgången. I ett långsiktigt perspektiv har storstadsregionerna ett visst övertag vad gäller att frambringa snabbväxande företag. Men en relativt hög andel snabbväxande företag finns även i många, geografiskt avlägset belägna FA-regioner. Hur ser det då ut i dagsläget? Med en tillväxt på 1,5 procent ligger Sverige för tillfället på femte plats i EU:s tillväxtliga bara slagna av de baltiska staterna och Rumänien. Prognosen för den svenska tillväxten för 2014 ligger på 2,5 procent, vilket även det är en femteplats. Arbetslösheten i Sverige är lägre än för EU-snittet, om än alldeles för hög. Den svenska arbetslösheten ligger på drygt åtta procent jämfört med EU-snittet på drygt elva procent. Vad som dock är särskilt oroväckande vad det gäller arbetslösheten är att den verkat bita sig fast i stora delar av Europa utan någon egentlig ljusning i sikte, vilket även påverkar den exportberoende svenska ekonomin

43 Vad det gäller långtidsarbetslösheten så har Sverige lägst andel långtidsarbetslösa i hela EU, i procent av alla arbetslösa, med en siffra motsvarande 18, 9 procent. Mellersta Norrland har dessutom den allra lägsta siffran av Europas regioner, motsvarande 15,4 procent. 87 I likhet med att befolkningen i hög grad är koncentrerad till de största regionerna är även produktionsvärdena koncentrerade till ett fåtal FA-regioner. 54 procent av Sveriges totala daglönesumma härstammar från storstadsregionerna. Det är dock viktigt att påminna om att per capita är skillnaderna i inkomster mellan Sveriges regioner mycket små jämfört med andra länder. 88 Vad det gäller den exportberoende svenska konjunkturen är den enligt UC:s Maj-rapport avseende konkursstatistik svårbedömd, men sannolikt är den på väg att stärkas, då de flesta svenska företag har god betalnings- och överlevnadsförmåga samt en hög kreditvärdighet. Konkursökningstakten har minskat något jämfört med tidigare år, även om det finns stora regionala skillnader. Antalet konkurser i riket som helhet har ökat med 7 procent om man jämför perioden januari till maj 2013 med samma period för För Jämtland var det däremot färre företag som gick i konkurs under 2013 jämfört med samma period förra året. Minskningen motsvarar 3 procent. I praktiken innebär detta att det var 36 jämtländska företag som gick i konkurs mellan januari till maj 2013 och 37 företag motsvarande period Östersundsperspektivet Vanligtvis klarar sig Östersund mycket bra igenom konjunktursvängningar. Detta beror till stor del på att Östersund, likt andra residensstäder, har en stark offentlig sektor. Dessutom saknas riktigt stora privata arbetsgivare, vilket gör att Östersund varit relativt förskonade från stora nedläggningar. Kombinationen med stark offentlig sektor och många små- och medelstora företag innebär att Östersund har särskilt låg konjunkturkänslighet. De senaste tio åren har emellertid varit turbulenta för Östersund. När garnisonen lades ned 2005 gick mer än arbetstillfällen förlorade. Efter ett framgångsrikt omställningsarbete kunde nedläggningen kompenseras på ett bra sätt. Ett stort antal nya arbetstillfällen skapades, framförallt genom etablering av ett tiotal statliga verksamheter. Etableringarna och de nya arbetstillfällena skapade stor dynamik för hela Östersunds arbetsmarknad. Dessutom kunde de fastigheter som försvaret lämnade i attraktiva lägen utvecklas för annan användning. Finanskrisen drabbade Östersund mycket hårt. Många av de största företagen lades ned, gick i konkurs eller tappade huvuddelen av sin orderstock. Under loppet av två år förlorades mer än arbetstillfällen i privat sektor. En del av denna förlust kunde återtas när konjunkturen vände upp under , men konsekvensen blev egentligen både mer allvarliga och mer långvariga än under garnisonsnedläggningen. Från hösten 2011, när Europakrisen blivit ännu tydligare, har det ekonomiska läget i Östersund varit avvaktande. Det har på senare tid varken varit stora nedläggningar eller stora etableringar Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Konkursstatistik för maj 2013, UC 90 Information av Magnus Lindgren, Näringslivschef Östersunds kommun. 43

44 Vad det gäller antal konkurser på kommunnivå kan man se att mellan januari till maj 2012 var det 13 företag baserade i Östersunds kommun som gick i konkurs. Mellan januari till maj 2013 var siffran 17 företag. Detta motsvarar en ökning med 31 procent. 91 Frågeställningar: Varför har Östersund en ökning av antalet konkurser när länet som helhet ser en minskning? Vi har för få stora företag med FoU-muskler. Kan vi ändra det? Fler än en miljon personer i Sverige är sysselsatta i multinationella företag och det har visat sig att närvaron av multinationella företag är ett tecken på ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. 92 Hur lockar vi till oss denna typ av etableringar till Östersund? 3.9 Hållbara städer och handel hur går det ihop? Det viktigaste välfärdsuppdraget för kommuner och regioner är att erbjuda en livsmiljö som är attraktiv, trygg, jämställd, säker, hälsosam och tillgänglig för enskilda människor, för näringslivet och för det civila samhället. Det krävs mycket god samverkan mellan alla samhällssektorer för att uppnå detta. Som berörts ovan i rapporten har den fysiska miljöns betydelse för en plats attraktivitet fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren. Platsens identitet och attraktivitet samt kopplingen mellan samhällsbyggandet och människors hälsa och trygghet har blivit allt mer uppmärksammat. Men en hållbar stadsutveckling bygger på tre hållbarhetsperspektiv, det vill säga det sociala, det ekonomiska och det ekologiska perspektivet. Social hållbarhet innebär att skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjlighet till en god livsmiljö utifrån skilda behov och förutsättningar samt att behov och rörelsemönster beaktas ur ett vardagsperspektiv genom en välplanerad integrerad stadsstruktur. En stor utmaning i detta perspektiv är den ökade segregationen som tar sig uttryck i att mentala och fysiska barriärer skapas mellan olika stadsdelar och deras befolkningar. Denna negativa trend blir allt tydligare inte bara i storstäderna utan även i mindre städer. Det är också en utmaning att bygga ett jämställt samhälle som främjar mångfald och nyttjar sina resurser optimalt. Ekonomisk hållbarhet handlar i princip om att skapa en god ekonomisk hushållning på olika sätt och att ta vara till staden som hållbar tillväxtmotor. En utmaning i detta perspektiv är att skapa funktionsblandade och kreativa miljöer där nya affärsidéer kan födas samt att tillgodose tillgång på mark och lokaler för företag av varierande storlek och utbud. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara ekosystemens produktionsförmåga och biologiska mångfald och att minska påverkan på naturens och människans hälsa. Ett exempel på hur man kan arbeta med detta ur ett stadsutvecklingsperspektiv är att bygga en tätare stad så att stadsstrukturen planeras och byggs för samverkan och samordning mellan trafik och bebyggelse Konkursstatistik för maj 2013, UC 92 Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Hållbar stadsutveckling Positionspapper, Sveriges Kommuner och Landsting,

45 Östersundsperspektivet I remissupplaga av Översiktsplan Östersund 2040 beskrivs satsningar för hur kommunen ska utvecklas - inte bara staden Östersund. Tätorter som Brunflo, Lit, Häggenås, Fåker, Tandsbyn och Orrviken har i översiktsplanen en viktig och strategisk funktion för att klara av service och kommunikationer för kommunens medborgare. En viktig aspekt i utvecklingsarbetet för en hållbar stad är centrumutveckling och utveckling av handel. Kommunen tog utifrån detta under 2012 tillsammans med City Östersund fram en Centrumplan för utveckling av Östersunds centrum. Östersund har i förhållande till storlek, ett stort utbud av krogar och restauranger. Studenternas närvaro, närheten till Trondheim och fördelen av att Östersund är enda centralorten i Jämtland är starkt bidragande till stadens välutvecklade nöjesliv. Att utveckla handel och centrum kan i sig vara motsägelsefullt när man talar om hållbar utveckling. Det finns i många fall en inbyggd målkonflikt mellan ökad konsumtion och minskad klimatpåverkan och hållbar utveckling. Detta måste dock nyanseras, då det är en komplicerad helhet där ökad konsumtion av lokalproducerade varor till exempel kan få en positiv påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Men all tillväxt medför målkonflikter på något sätt. Till exempel så innebär en ökad befolkning en ökad efterfrågan på varor och tjänster, vilket leder till en ökad påfrestning på miljön. 94 Med bland annat detta som bakgrund har Östersunds kommun genom kommande översiktsplan att beakta centrumutveckling genom hållbar utveckling. Exempel på hur Östersund kan verka för en hållbar utveckling inom ramen för stadsutveckling finns angivet i kommande Översiktsplan Östersund 2040: Nya bostäder ska byggas i områden där det finns tillgång till gång- och cykelvägar, samt kollektivtrafik. Det gör det möjligt att göra hållbara transportval. och Stadens parker och grönområden ska inte användas till ny bebyggelse. Östersunds kommun anlitade under 2012 en konsult för att ta fram en utredning kring handel. 95 Resultatet blev rapporten Detaljhandeln i Östersund En utredning om nuläge och historik. 96 Några av slutsatserna från rapporten är följande: 94 Rapport Naturvårdsverket 2011, Kerstin Bartholdsson, Förvaltningshögskolan, Göteborgs Universitet 95 Uppdraget innebar att: Uppdatera och analysera detaljhandelns storlek, struktur och utveckling på olika marknadsplatser i Östersunds kommun. Utvärdera den reviderade handelspolicyns effekter på den befintliga handeln, med särskilt fokus på hur dagligvarumarknaden har förändrats efter etableringen av ICA Maxi. I samband med upprättandet av centrumutvecklingsplanen, belysa framtida möjlig expansion (framtida ytbehov/-dimensionering) för handeln i stadskärnan

46 Den svaga befolkningstillväxten i länet har, och kan även i framtiden förväntas påverka förutsättningarna för detaljhandeln så till vida att den totala köpkraften vuxit svagt jämfört med riket i sin helhet. Östersund är en relativt stark turiststad och en frekvent destination för norska besökare. Turismen är dock ojämnt fördelad över året med en koncentration kring större enskilda evenemang eller vissa tydligt avgränsade tidsperioder. Turismen har utvecklats i linje med riket under perioden , och under 2011 spenderade turisterna omkring 275 miljoner kronor till detaljhandeln i Östersund. Dagligvaruhandeln i Östersund omsatte 2,1 miljarder kronor under Dagligvaruhandeln i Östersund är relativt stark då den drar till sig köpkraft från omkringliggande kommuner. På såväl kort som lång sikt har dagligvaruhandeln i Östersund vuxit starkare såväl än i länet i övrigt och riket som helhet. Inom Östersund har dagligvaruhandeln på Stadsdel Norr och i Lillänge/Odenskog/Odensala ett starkt inflöde av köpkraft medan övriga stadsdelar och kommundelar har ett utflöde av köpkraft, det vill säga är underförsörjda av dagligvaror. Sällanköpshandeln i Östersund omsatte 2,3 miljarder kronor år Sällanköpshandeln i länet är starkt koncentrerad till Östersund där 75 procent av länets omsättning inom detta område sker. Östersund ligger i linje med utvecklingen i riket såväl på kort som på lång sikt. Sundsvall har dock en starkare ställning i regionen än vad Östersund har. Om Östersund behåller sin regionala ställning beräknas det framtida behovet av detaljhandelsyta öka med kvm och mellan kvm yta för handel med sällansköpsvaror, beroende på om det framtida sällanköpsvaruutbudet blir köpcentrum eller volymhandel. Stadskärnan kännetecknas av såväl kontinuitet som förändring. Nya butiker, omlokaliseringar och renoveringar av köpcentrum i innerstaden har bidragit till att öka attraktiviteten. Tyngdpunkten i innerstan upplevs ha förskjutits mot de södra delarna av Prästgatan på grund av köpcentrumsrenoveringarna. Rapporten ger också olika typer av förslag på hur kommunens handel kan utvecklas, både vad det gäller innerstaden och övriga områden. Mer om detta går att läsa i utredningen. 97 Det är också viktigt att titta på vilka trender som finns kring handel globalt, för att kunna möta de möjligheter och utmaningar som detta innebär i Östersunds kontext. Frågeställningar Intressekonflikter mellan olika hållbarhetsaspekter: Hur bedöma, hur förhålla sig, hur prioritera? Exempelvis: mer handel kontra ekologisk hållbarhet, ekonomisk hushållning kontra viktiga satsningar i välfärdssystemen som är tydligt kopplat till social hållbarhet och så vidare? 97 Detaljhandeln i Östersund En utredning om nuläge och historik, WSP,

47 3.10 Hållbarhetsfrågorna som tillväxtfaktor För mer än tio år sedan fattade riksdagen i bred majoritet beslut om ett begränsat antal miljökvalitetsmål för att ge tydlig struktur för miljöarbetet i Sverige. Det har sedan utvecklats till det vi i dag kallar miljömålssystemet. Miljömålssystemet är den centrala gemensamma plattformen för aktörer i det svenska miljöarbetet. Riksdagen beslutade 2010 om en ny struktur för miljöarbetet med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. 98 Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken och innebär att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. De 16 miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Till miljökvalitetsmålen finns ett antal preciseringar som tydligare definierar vilket miljötillstånd som ska uppnås samt en utpekad myndighet som ansvara för uppföljningen: - Begränsad klimatpåverkan (Naturvårdsverket) - Frisk luft (Naturvårdsverket) - Bara naturlig försurning (Naturvårdsverket) - Giftfri miljö (Kemikalieinspektionen) - Skyddande ozonskikt (Naturvårdsverket) - Säker strålmiljö (Strålsäkerhetsmyndigheten) - Ingen övergödning (Havs- och vattenmyndigheten) - Levande sjöar och vattendrag (Havs- och vattenmyndigheten) - Grundvatten av god kvalitet (Sveriges geologiska undersökning) - Hav i balans samt levande kust och skärgård (Havs- och vattenmyndigheten) - Myllrande våtmarker (Naturvårdsverket) - Levande skogar (Skogsstyrelsen) - Ett rikt odlingslandskap (Jordbruksverket) - Storslagen fjällmiljö (Naturvårdsverket) - God bebyggd miljö (Boverket) - Ett rikt växt- och djurliv (Naturvårdsverket) Etappmålen ska tydliggöra de samhällsförändringar som är nödvändiga för att vi ska nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Östersundsperspektivet Förvaltningsorganisationen Östersunds kommun är miljöcertifierad enligt ISO och EMAS registrerad. Miljöledningssystemet är ett verktyg för att identifiera kommunens miljöpåverkan, prioritera vilka miljöområden man ska arbeta med samt styrning och uppföljning. Årligen granskas miljöarbetet av externa, ackrediterade miljörevisorer. Varje år antar kommunfullmäktige en miljöpolicy och inriktningsmål för miljö. För 2013 gäller följande: 98 Prop.2009/10:155 47

48 Miljöpolicy 2013: Vinterstaden Östersund tänker, genomför och kommunicerar smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Det innebär att: Användningen av energi och material skall vara effektiv i relation till nyttan där fossilfria lösningar systematiskt genomförs. Kommunens verksamhet bygger på ett kretsloppstänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. Nyttjande av mark och vatten är en långsiktig hushållning som ger en rik variation av naturtyper, biotoper och arter. Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter att minimera sin negativa inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och vatten. Kommunen använder inte kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal mark. Kommunen arbetar med att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga föroreningar. Kommunen informerar leverantörer och entreprenörer om kommunens miljöarbete. Kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran i kommunen. Kommunen skall i all verksamhet klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet. Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda och i tillämpliga delar med personer som arbetar för eller på uppdrag av kommunen samt övriga intresserade. Inriktningsmål miljö 2013: Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt Det innebär att fossila koldioxid utsläpp minskar med 100% och att energiförbrukningen minskar med 20 procent jämfört med Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjningen och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas. 99 Om man jämför kommuner nationellt så är Östersund-, Uddevalla-, och Upplands Väsby de kommuner som varit först med att bli miljöcertifierade. Östersunds kommun medverkar för 11:e året i rad i den internationella miljökampanjen Europeiska trafikantveckan och de senaste tre åren har arrangemanget i Östersund gått till den europeiska finalen som topp tre. Mellan 2010 och 2012 utsåg Naturskyddsföreningen Östersund till Sveriges bästa klimatkommun. Gröna Bilister har utsett Östersund till Sveriges bästa elbilskommun respektive näst bästa, åren 2011 och Respektive nämnd tar fram effektmål och sedan får förvaltningarna i uppdrag att ta fram handlingsplaner med åtgärder som ska genomföras under året. Arbetet med mål och handlingsplaner är integrerat i budgetprocessen och resultatet redovisas årligen i en miljöredovisning och i årsbokslutet. 48

49 Östersund har en tydlig miljöprofil och borde i större utsträckning kunna utgöra en attraktiv grogrund för näringslivsutveckling utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Frågeställningar: Kommunen avsätter stora resurser för att gå i täten inom miljöområdet. Hur kan kommunens miljöarbete gynna och/eller nyttjas bättre i tillväxtarbetet kopplat mot det befintliga näringslivet i Östersund och/eller nyetableringar? 3.11 Den sociala ekonomin Den svenska definitionen av social ekonomi har tagits fram av Kulturdepartementet och lyder: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheterna inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Trots att aktörerna inom den sociala ekonomin har varit viktiga samhällsbärare under lång tid är det först på senare år som de medvetandegjorts som en gemensam samhällssektor. Sektorn består av den etablerade kooperationen, nykooperationen, ömsesidiga bolag, folkrörelsen och dess intresseorganisationer, stiftelser och ekonomiska föreningar. Sektorn kännetecknas av ett underifrån-perspektiv, och den samlar människor kring utmaningar som bara kan mötas genom gemensamma insatser. Den får således mycket stor betydelse i arbetet att överbrygga barriärer mellan sociala, kulturella och etniska grupper i samhället. Den erbjuder också möjlighet för enskilda individer som vill starta en verksamhet tillsammans med andra. Då man utöver, eller istället för, ekonomisk vinstmaximering, strävar efter andra mål bidrar sektorn till stor del till att möta viktiga samhällsutmaningar som en större jämställdhet, en mer levande landsbygd och en bättre inkludering av utsatta grupper. Östersundsperspektivet Inom ramen för regionalfondsprojektet Sociala Ekonomi Mellersta Norrland togs under 2011 en kartläggning av den sociala ekonomin i Mellersta Norrland fram. Syftet var att kvantitativt beskriva den sociala ekonomins omfattning, struktur och framväxt, och att utifrån detta kunna tydliggöra sektorns viktiga roll i regionen. Rapporten visade att det enligt då tillgänglig statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), fanns 444 registrerade företag inom sektorn i Östersunds kommun. Det motsvarade 8 företag per 1000 invånare. Östersunds kommun är den kommun i länet med flest företag inom sektorn, både till antal företag och beräknat utifrån antal företag per 1000 invånare. Kommunen är också den i länet som har flest anställda, både till antal och per 1000 invånare. Vad det gäller antal anställda som fått en eller flera kontrolluppgifter från en verksamhet inom den sociala ekonomin, så var denna siffra personer eller 88 anställda per 1000 invånare Kartläggning av den sociala ekonomin i Mellersta Norrland,

50 Frågeställningar: Sektorn är stor och viktig, men ibland en aning bortglömd som samhällsbärare. Hur kan samarbetet med sektorn fördjupas? Den sociala ekonomin som samhällssektor vill bli en aktör att räkna med vad det gäller att vara med och leverera framtidens välfärdstjänster. Detta utifrån en värdegrund som bygger på hållbarhetsperspektivets alla aspekter: demokratiskt, ekonomiskt, socialt och ekologiskt, och där samhällsnytta och inte vinstintresse är i fokus. Hur kan det offentliga stötta den sociala ekonomin som samhällssektor i denna strävan? 3.12 Folkhälsa Om vi blir tillfrågade om vad som är vikigt i livet för oss, kommer många mycket troligt att svara att vara vid god hälsa som avgörande. En god hälsa i befolkningen är också av betydelse för samhällsekonomin. Det har nyligen beräknats att den sammanlagda ohälsobördan, vilket är ett sammanlagt mått på nedsatt livskvalitet på grund av sjukdom och förtida död, i Sverige kostar cirka 25 procent av vår totala BNP. 101 Vad som får oss människor att må bra påverkas av många olika faktorer. Folkhälsa handlar ytterst om allt ifrån individens val och levnadsvanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället, med det övergripande nationella målet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Det finns i dag mängder med forskning som stödjer hur en individs och en befolknings hälsa till stor del bestäms av de förutsättningar som ges, hur vi föds, lever, arbetar och åldras. I EU:s hälsoprogram Hälsa för tillväxt lyfter man in flera perspektiv där betydelsen av långsiktigt hållbara hälso- och sjukvårdssystem är ett av dem. 102 När det gäller forskning som belyser samband mellan hälsa och just ekonomisk tillväxt finns såväl internationell som nationell forskning som stödjer att en god folkhälsa kan påverka ekonomisk utveckling i en positiv riktning. 103 En god hälsa i befolkningen kan påverka ekonomisk utveckling på flera sätt enligt rapporten; genom högre produktivitet och fler produktiva år, bättre inlärningsförmåga och fler utbildningsår, ökat sparande till följd av fler år i hälsa, ökade inkomster via produktivitet samt att kostnader för vård blir lägre som en följd. De flesta av oss är överens om att en god folkhälsa hänger ihop med en positiv utveckling, men man kan inte alltid se konkreta resultat i praktiken och det är komplext att beskriva exakt hur. BNP-kurvan kan gå upp och hälsokurvan kan samtidigt gå ner. Ett tydligt exempel på detta är situationen i USA. Att beskriva utveckling med hjälp av ett socialt hållbarhetsperspektiv känns därför mer relevant i det här sammanhanget. I inledningen till Malmökommissionens slutrapport skriver man att ett samhälles utveckling kan bedömas utifrån hur dess befolkning mår och hur hälsan är fördelad mellan olika grupper. Rapportskrivarna menar vidare att vi inte kan avläsa hur bra det går för ett land eller en region genom att endast titta på en aspekt av utvecklingen som vi 101 Malmökommissionens slutrapport (2013) 102 EU:s hälsoprogram Hälsa för tillväxt The contribution of health to the Economy of the European union Malmberg B, mfl ( 2007) Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling (Institutet för Framtidsstudier, FHI) 50

51 traditionellt har gjort, utan vi behöver bedöma utveckling på fler sätt. 104 Många parametrar saknas i dagsläget såsom fördelnings- och jämlikhetsfrågor. Även andra värden som livskvalitet, människors möjligheter att känna tillit, tillgång till socialt stöd, möjligheter till att delta i samhällsliv och social gemenskap, deltagande i föreningsliv och kulturella värden som påverkar utveckling och välfärd, behöver tas i beräkning. Ett annat sätt att mäta och beskriva utveckling är genom Human Development Index, HDI, där man väger in fler faktorer som utbildningsnivå och livslängd som kan mätas för att berätta om ett lands resurser fördelas i jämförelse med andra och vilken livssituation människor har. Fördelen är att det ger en mer nyanserad bild av utvecklingsnivån, och inte bara den genomsnittliga inkomsten. 105 Östersundsperspektivet Att ha kunskap om hur välfärden ser ut är fördelad hjälper oss att veta vart vi i framtiden ska rikta insatser för att förbättra hälsan i befolkningen. Mycket talar för att en god start i livet och tidiga insatser är en av de viktigaste faktorerna för ett långt liv med god hälsa och välbefinnande. Med utgångspunkt i de nationella målområdena för folkhälsa och Jämtlands läns folkhälsopolicy har vi prioriterade utvecklingsområden som löper De områden som kommunen prioriterat för denna period är: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger. Elever behörighet till gymnasieskolan. Sociala mötesplatser för unga och äldre. Delaktighet och inflytande för barn och äldre. Med hjälp av Välfärdsredovisningen som verktyg kan vi följa trender och tendenser inom dessa utvecklingsområden och har en god kunskap om folkhälsans utveckling över senare tid. I Östersund syns positiva trender där en tydlig sådan är att alkoholkonsumtionen bland unga fortsätter att minska och att man skjuter på alkoholdebuten högre upp i åldrarna. Utbildningsnivån har blivit högre i de allra flesta områden och vad det gäller behörighet till gymnasiet har den senaste tidens utveckling var gynnsam lokalt. Ett perspektiv som är viktigt att ha med sig är att förutsättningarna för olika grupper i befolkningen till en god hälsa ser olika ut och här finns också skillnader att uppmärksamma lokalt. Enligt HDI kan utveckling beskrivas i att mäta medellivslängd vid födseln som gjordes i den senaste Välfärdsredovisningen Kommunen ligger på samma nivå som riket och Jämtland i övrigt men den varierar tydligt mellan olika stadsdelar, där Odensala ligger mest gynnsamt till och Torvalla minst gynnsamt. Tidigare mätningar indikerade även att det allmänna hälsotillståndet i Torvalla var sämre, att föräldrars utbildningsnivå var lägre, att man rökte mer och rörde sig mindre i detta område. Sammantaget pekar de indikatorer som följts på att vi har utmaningar att särskilt uppmärksamma för framtiden. Ungdomsarbetslöshet som är högre än i riket generellt. 104 Malmökommissionens slutrapport 105 HDI (Human development index) FN, UNDP 106 Välfärdsredovisning

52 Att få fler att lyckas i skolan, pojkar presterar sämre än flickor. Ungas hälsoutveckling oroar, flickor skattar fortsatt sin hälsa sämre än pojkar, särskilt på gymnasiet. En större andel äldre i befolkningen innebär nya utmaningar vad det gäller att främja ett hälsosamt åldrande. Ohälsotalen, som är högre bland kvinnor än män är generellt högre i Östersund än i riket (dock en stadigt nedåt pekande trend). 107 Hur hälsan är fördelad i olika grupper och geografiskt över kommunen. Frågeställningar: Skillnader i hälsa kan kompenseras genom kommunens verksamheter. Ett investeringsperspektiv i enlighet med en social investeringsfond eller liknande skulle kunna utgöra en framtida möjlighet? Att visa på resultat är en svårighet när det kommer till hälsoutveckling. Hur kan vi mäta de insatser som genomförs och som behöver ses i ett långsiktigt perspektiv? Hur kan man omsätta teori till praktik i större grad? 3.13 Ökad tillgänglighet som tillväxtfaktor Det finns i samhället ett allt tydligare fokus på frågor som rör alla människors rätt att ta del av samhället i stort samhällsinformation, samhällstjänster, besöksmål, butiker, med mera. Det offentliga samhället tar krafttag för att utjämna skillnader, bland annat har EU-kommissionen för avsikt att under 2013 lägga fram ett förslag till en europeisk lag om tillgänglighet som ska undanröja hindren för personer med funktionsnedsättning. Inför den nya programperioden är minskade klyftor ett prioriterat område, och där identifierar EU-kommissionen ökad tillgänglighet som en viktig del. Allt fler av marknadens privata aktörer upptäcker också vinsterna med att skapa besöksmål och handel dit alla människor kan komma. Ökad tillgänglighet har blivit en tillväxtfaktor att räkna med. För att lyckas med tillgänglighetsarbete är det viktigt att ha ett förebyggande och holistiskt perspektiv. Alla aktörer inte minst kommunen - behöver se hela människan och att se hela livsmiljön från boende till arbete, förskola, kollektivtrafik, affärer, parkmiljöer, och så vidare. Perspektivet brukar kallas Design för alla 108. Design för alla innebär att man formar miljöer, produkter och tjänster på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Att sätta människan i fokus och utgå från människans förmågor, som skiftar över livscykeln och ibland till följd av sjukdomar eller funktionsnedsättningar, är en central utgångspunkt i arbetet att skapa ett samhälle tillgängligt för alla. Tillgänglighet ska alltså inte ses som en fråga enbart för personer med funktionsnedsättningar utan som en angelägenhet för alla. Vi är alla olika, utifrån bakgrund, kön, ålder, funktionsförmåga och det är precis så det ska vara. Grundtanken är att det går att skapa miljöer och lösningar som är tillgängliga för alla, och att särlösningar ska göras endast i undantagsfall. Även om särskilda tillgänglighetsanpassningar kommer att behövas även i framtiden är det så att alla miljöer, produkter och tjänster kan 107 Ohälsotal, Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, till exempel TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Uppgifterna gäller för september månad respektive år (Försäkringskassan). 108 Kallas också för Utformning för alla, Universell utformning eller Universell design. 52

53 utformas för att kunna användas av en optimal andel av befolkningen. Detta kan göras utan att behöva göra avkall på arkitektoniska, konstnärliga eller andra kvaliteter. Det handlar om att skapa likvärdiga möjligheter och funktioner oavsett användare. För att få ut så mycket som möjligt av de ekonomiska resurserna i samhället behövs ett metodiskt tillvägagångssätt samt samverkan mellan dels offentlig och privat sektor, och dels mellan förvaltningar inom den offentliga sektorn. Det handlar om att bygga upp kompetens och strategier för att få hela samhället att fungera på ett optimalt sätt för alla medborgare, varje dag och i alla situationer. 109 Östersundsperspektivet Östersunds kommun har genomfört en utredning kring hur olika åtgärder inom handel, service, restauranger, besöksanläggningar och så vidare kan förbättra tillgängligheten för rörelsehindrade och äldre. Syftet med dessa åtgärder är att tillgängliggöra för fler att i större utsträckning kunna ta del av det utbud som finns. Detta bidrar i sin tur till att höja livskvalitén för de som får tillgång till utbudet samtidigt som det innebär fler kunder/ökad försäljning för berörda verksamheter. 110 Östersunds kommun har väldigt mycket att vinna på att jobba med tillgänglighetsfrågorna på ett aktivt och framåtsyftande sätt, och därmed ha möjlighet att ligga steget före många andra offentliga aktörer i denna fråga. 111 Kommunens målsättning att arbeta med frågorna i samverkan med både näringsliv och fastighetsägare talar för framgång och ökade möjligheter att hitta extern finansiering. 112 Möjliga positiva effekter, förutom en ökad handel som nämnts ovan, är att detta kan bidra till en ökad livskvalité och stolthet hos invånarna samt positiv uppmärksamhet och ökad kännedom om Östersund vilket långsiktigt ökar Östersunds attraktionskraft. Insatser för en ökad tillgänglighet leder i vilket fall till en mer tillgänglig och mer attraktiv stad för alla, oavsett om man är invånare eller besökare Avsnittet är hämtat ur Karin Riddars PM: Ökad tillgänglighet som tillväxtfaktor. 110 PM Nordanalys: Tänkbara effekter av åtgärder för förbättrad tillgänglighet för rörelsehindrade och äldre. 111 Avsnittet är hämtat ur Karin Riddars PM: Ökad tillgänglighet som tillväxtfaktor. 112 Avsnittet är hämtat ur Karin Riddars PM: Ökad tillgänglighet som tillväxtfaktor. 113 PM Nordanalys: Tänkbara effekter av åtgärder för förbättrad tillgänglighet för rörelsehindrade och äldre. 53

54 4. Näringslivet under lupp Detta kapitel behandlar näringslivsfrågorna mer på djupet utifrån olika infallsvinklar och branscher. 4.1 Östersund i ett nötskal Företagen i Östersunds kommun var enligt senaste uppgift från Bolagsverket stycken 114 och sträcker sig över ett brett spektra; från tillverkningsindustri till kunskaps-, tjänste- och turismföretag. Näringslivsstrukturen karaktäriseras, som nämnts ovan i rapporten, av många små- och medelstora företag. Antal företagsförekomster och arbetsställen Östersunds kommun hade år företagsförekomster och arbetsställen tillhörande dessa företagsförekomster. 115 Antalet utlandsägda företag Antalet utlandsägda arbetsställen 2011: 130 arbetsställen Antalet anställda i utlandsägda arbetsställen 2011: 2126 anställda 116 Arbetstillfällen per näringsgren 2011, som är senaste tillgängliga uppgift, var arbetstillfällen i procentandel efter näringsgren, enligt följande 117 : Vård och omsorg, sociala tjänster: 21,0 % Handel: 11,4 % Företagstjänster: 11,2 % Offentlig förvaltning och försvar: 10,7 % Utbildning: 10,3 % Byggverksamhet: 6,5 % Tillverkning och utvinning: 5,0 % Transport och magasinering: 4,8 % Kulturella och personliga tjänster med mera: 4,4 % Information och kommunikation: 3,3 % Hotell- och restaurangverksamhet: 3,2 % Jordbruk, skog och fiske: 2,9 % Finans- och försäkringsverksamhet: 1,8 % Fastighetsverksamhet: 1,6 % Energiförsörjning, miljöverksamhet: 1,3 % Okänd verksamhet: 0,8 % Tabell 4.1: Arbetstillfällen per näringsgren 114 Målet i nuvarande Tillväxtprogram på 7000 företag är uppnått, lite beroende på hur man räknar. 115 Med företagsförekomst menas alla företag som har ett eller flera arbetsställen i en viss region. Arbetsställen kan vara ett eller flera per företagsförekomst. N.B: Företagspopulation i RAMS, det vill säga detta fallet, skiljer sig från den i Företagsdatabasen (FDB). FDB innehåller många företag som inte är huvudsysselsättning för någon. I tabellen används begreppet företagsförekomst, vilket är ett sätt att redovisa företag regionalt. Många företag är inte enbart knutna till en region utan har verksamhet i många kommuner. Utifrån arbetsställens belägenhet är det möjligt att redovisa om företaget har verksamhet i en viss region. 116 Tillväxtanalys avrundat till en decimal. 54

55 Vad det gäller kommunens största arbetsgivare så är fördelningen enligt följande: Östersunds kommun: 17,6 procent Jämtlands läns landsting: 9,1 procent Försäkringskassan: 2,7 procent Jämtlands Gymnasieförbund: 1,5 procent Arbetsförmedlingen: 1,1 procent Jämtkraft: 1 procent Assistanslotsen: 1 procent Länsstyrelsen i Jämtlands län: 0,8 procent Samhall: 0,8 procent 118 De största privata arbetsgivarna är enligt följande: J S Diagram 4.1: Östersunds kommuns största privata arbetsgivare 4.2 De gröna näringarna LRF definierar de gröna näringarna som All verksamhet som har sin bas i jord, skog, trädgård och i landsbygdens miljö. Jord- och skogsbruket har historiskt sett haft en stor betydelse för det svenska samhället, och kanske främst för den svenska landsbygden. Primärt har jordbruket betraktats som en viktig producent av livsmedel, men sett till de rent ekonomiska aspekterna visar den offentliga statistiken att jordbruket och de gröna näringarna i dagsläget har en relativt blygsam inverkan på landets välfärd (1,53 procent för första kvartalet 2013). 119 Förutsättningarna för att bedriva jordbruk har skiftat sedan 1970-talet, och ensidigt jord- och skogsbruk är inte längre lika lönsamt. Kravet på produktivitet har stigit och sedan 1980-talet 118 avrundat till en decimal

56 tenderar även jord- och skogsbruket att fasas in i industrialiseringens förhållningssätt till massproduktion. 120 Tillika har världsmarknadspriserna på livsmedel även stigit. 121 Sett till antalet verksamma företag har dessa blivit färre, men de kvarvarande har vuxit i omfattning. För allt fler företagare inom de gröna näringarna är det inte längre ekonomiskt hållbart att enbart försörja sig på de areella näringarna. Många väljer att ta ett jobb utanför den egna gården för att klara av privatekonomin. Enligt LRF utgör de gröna näringarna en viktig grundstomme för flertalet andra näringar. Jord- och skogsbruken bidrar till att bevara och förvalta kulturlandskapet och den biologiska mångfalden. LRF menar även att en ökad efterfrågan på inhemska jordbruksprodukter bidrar till en ökad inkomst till samhället. Enligt LRF:s vision har de gröna näringarna en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. 122 Intresset för de gröna näringarna har ökat, och det finns ett allmänt intresse för att säkerställa den hållbara utvecklingen i ett ekologiskt perspektiv. Allt fler prioriterar även kvalitativa, närproducerade råvaror framför massproducerade lågprisalternativ. SLU har även i forskningsprojektet Skog och Hälsa 123 visat att vistelse i olika skogsmiljöer kan ha en positiv inverkan på återhämtningen från stress eller utmattningssyndrom. Klimatförändringarna är något som i stor utsträckning påverkar de gröna näringarnas verksamheter. Sedan 1900-talet inleddes en kraftig global uppvärmning och tioårsperioden är det varmaste årtiondet som någonsin mätts upp. Utsläppet av växthusgaser har varit alarmerade höga, och anses vara den primära anledningen till de stundande klimatförändringarna. Jordbruket utgör den tredje största faktorn för Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter, och 2012 stod jordbruket för 13 procent av utsläppen, motsvarande 7,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 124 Utifrån FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet har Regeringen arbetat fram Nationella miljökvalitetsmål om begränsad klimatpåverkan, vilket syftar till att begränsa människans påverkan på klimatsystemet. Regeringen ser de gröna näringarna som en nyckelfaktor för att uppnå uppsatta miljömål. De utsatta miljömålen strävar efter att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år Östersundsperspektivet Förutsättningarna för att de gröna näringarna ska kunna utvecklas och bidra till en hållbar tillväxt i Östersunds kommun är ovan givna. Den yttersta hållbarhetsaspekten är klimatpåverkan, men även förutsättningar måste skapas för att fler företagare inom de gröna näringarna ska kunna utveckla och bredda sina verksamheter. Lönsamheten för företagarna är också en viktig aspekt i den hållbara tillväxten. Att driva företag inom de gröna näringarna ekologiskt är en viktig åtgärd för att säkerställa att en hållbar tillväxt sker i Jämtland. Gällande miljöfrågan har Jämtland visas sig vara en föregångare sett till andelen jordbruksmark som brukas ekologiskt. 125 Under 2012 brukades 4121 hektar mark ekologiskt i Östersund, motsvarande nära 40 procent av kommunens totala andelen åkerareal 126. Inför framtiden spås efterfrågan av ekologiska råvara att öka, och detta html

57 är en viktig faktor för att fler företagare inom de gröna näringarna ska motiveras att konvertera verksamheten till ekologisk produktion. 127 Samtidigt tenderar strukturomvandlingen att försvåra de jämtländska företagens arbete gentemot en hållbar tillväxt då ökade krav på produktion är förenat med ökade arealer och tillika transportsträckor. Då klimatförändringarna tidvis gör skördesäsongen oberäknelig har företagarna ökade krav att säkerställa produktionen av grödor, varpå en ekologisk produktion kan vara svåruppnåelig. Väl utvecklade nätverk är även en förutsättning för att mångsysslande företag inom de gröna näringarna ska kunna bedriva sina verksamheter. Då konsumenterna i allt större utsträckning efterfrågar närproducerade varor arbetar många aktörer inom handeln för samarbete med lokala matproducenterna. Omfattningen på samarbeten varierar beroende på i vilken utsträckning efterfrågan finns på den lokala marknaden, och för att en hållbar tillväxt ska kunna uppnås behöver marknaden för lokalproducerad mat utökas. Eldrimner är ett nationellt centrum för mathantverk som är placerat i Jämtland. De syftar till att främja utvecklingen av småskaligt mathantverk genom att bidra med kunskap, stöd och inspiration. Även LRF Jämtland arbetar för att utveckla verksamheterna inom de gröna näringarna. Som ett steg för den regionala utvecklingen har LRF Jämtland infört en satsning på gårdsturism och erbjuder bland annat sina medlemmar kurser för dem som vill utveckla det befintliga företaget eller starta upp en ny verksamhet inom gårdsturism. Just vidareutbildning inom gröna yrken är något som LRF ser som en viktig faktor inför framtiden, och för företagare inom de gröna näringarna som önskar att bredda sin verksamhet är kompetensutveckling ett ökande behov. Enligt LRF finns vissa minimikrav för de företag som avser att vara verksamma som småskaliga livsmedelsproducenter, och detta för att kunna stå sig konkurrenskraftiga mot de större konkurrenterna. Exempel på krav är gott affärsmannaskap, produktsäkerhet, leveranssäkerhet och ett starkt varumärke. För att behovet av kompetensutveckling och vidareutbildning ska kunna tillgodoses och på så sätt främja en hållbar tillväxt måste fler utbildningar finnas tillhands inom de gröna näringarna. Fler YH-utbildningar behövs inom de gröna näringarna i Jämtland, i dagsläget erbjuds en hovslagarutbildning på Wången i Krokoms kommun. Universitets- och högskoleutbildningar inom de gröna näringarna är inget som finns tillgängligt i Jämtland i dagsläget. 4.3 IT-branschen IT-branschen per definition är komplext och spänner över otaliga verksamhetsområden, alla berörs av digitaliseringens förutsättningar. Regeringen har visionen att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och för att detta ska vara möjligt ser man att samhällets samtliga parter är medverkande som en avgörande faktor. Grunden för utvecklingen av digitaliseringen står medborgarna och företagen för, även kallade marknadsaktörerna. Dessa skapar en efterfrågan på innovativa lösningar, och det är även marknadsaktörerna som står för den tekniska utvecklingen samt gör investeringar i den mjuka infrastrukturen. De offentliga aktörerna har den motsatta rollen att skapa förutsättningar för att utvecklingen ska kunna ske utifrån marknadsaktörernas innovationstakt. För att den mjuka infrastrukturen skall kunna utvecklas har staten en viktig roll att se till marknaden fungerar effektivt och att tillsammans med andra offentliga aktörer ge marknadsaktörerna förutsättningar att driva igenom sin verksamhet. Detta är en fråga om god tillgång till fysisk infrastruktur i form av telefoni och bredband runt om i landet, och Regeringen har ett uppsatt mål att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till bredband

58 med 100 Mbit/s senast Målet fram till 2015 är att minst 40 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s. De offentliga aktörerna har även en viktig roll som beställare av digitaliseringens tjänster samt att utveckla, effektivisera och göra den egna förvaltningen mer tillgänglig med hjälp av IT. 128 Ur ett hållbarhetsperspektiv är framväxten av IT-branschen viktig ur flera aspekter. IT är idag starkt förknippat med miljöarbete och regeringen ser denna bransch som en viktig faktor för att minska utsläppen av växthusgaser. 129 Regeringen har även ambitionen att Sverige ska vara ledande vad gäller användningen av IT för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet samt för social välfärd, demokrati och klimatförbättringar. 130 IT har visat stor potential till att vara det femte transportslaget vid sidan av vägtrafik, järnväg, sjöfart och luftfart, och utgör därmed en viktig komponent i infrastrukturen. Utöver målet med tillgänglighet finns även krav på att den digitala tekniken ska vara användarvänlig. Regeringen menar att ny teknik och nya lösningar som möjliggörs av digitaliseringen kan underlätta vardagslivet och deltagandet i samhället, men detta ställer tillika krav på att tekniken är tillförlitlig att använda. Regeringen beskriver att några av de största anledningarna till att samhället idag inte använder IT lösningar fullt ut är misstro till IT och Internet, bristande digital kunskap eller ekonomiska förutsättningar som hindrar delaktighet. 131 För att detta ska kunna uppnås finns ett ökat behovet av digital kompetens. Dels finns behovet av digital specialkompetens för att säkerställa tillförlitligheten, dels finns behovet att alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbara eller kunna starta och driva företag. Kompetensen är även väl synkroniserad med att välinformerade och medvetna it användare ställer krav på funktionalitet för att säkerheten ska kunna ökas och därmed stärka tilliten till elektronisk kommunikation. Östersundsperspektivet Bredbandsutbyggnaden i Östersunds kommun kan betraktas som en bra bit på vägen mot de uppsatta målen och i dagsläget har 64 procent av befolkningen samt 60 procent av de fasta verksamhetsställena en bredbandsuppkoppling på minst 50 Mbit/s. I den undersökning som Länsstyrelsen har gjort inför den regionala bredbandsstrategin 2020 saknas dessvärre statistik när det gäller tillgång till bredband om 100 Mbit/s. Länsstyrelsen gör antagandet att de som redovisas ha tillgång till minst 50 Mbit/s rimligen bör ha tillgång till bredband via fiber. Länsstyrelsen menar då att detta bör innebära att de sannolikt också har tillgång till 100 Mbit/s. 132 Genom att IT idag betraktas som en viktig komponent i infrastrukturen ökas möjligheterna för att allt fler företag med distansoberoende verksamheter kan placera sina verksamheter inom Östersunds kommun. IT branschen i kommunen kan betraktas som stor med mer än verksamma personer, samtidigt finns det ett uppdagat behov av en breddning av antalet verksamma företag inom branschen. Under 2000-talets skedde en ökning i branschen där Ericsson, sedermera Solectron, tidigare var det dominerande företaget. Detta resulterade i att flera mindre bolag startades inom branschen och klusterbildningen blev stark. En av grundförutsättningarna för utbredningen av branschen var tillgången till en lokal universitetsutbildning, en förutsättning som i dagsläget saknas enligt branschen själva. 128 IT i människans tjänst: 129 IT för en grönare förvaltning: 130 IT i människans tjänst: 131 IT i människans tjänst: 132 Bredbandsstrategi för Jämtlands län mot år

59 Kompetensförsörjningen utgör idag ett hinder för IT-branschens utveckling. Universitetsutbildningar inom IT, förlagda till Östersund är en av grundförutsättningarna för att IT-företagen skall finna ett tillräckligt rekryteringsunderlag. Regionens IT-företag har tillsammans med Mittuniversitetet och Östersunds kommun startat ett projekt, vilket syftar till att förbättra utbildningarnas arbetslivsanknytning. Merparten av företagen inom IT-branschen i Östersund har inte Jämtland som hemmamarknad, utan är verksamma i södra Sverige och även med flera internationella kunder. Verksamheterna utgörs i huvudsak av vidareutveckling av befintliga system samt underhåll. Styrkan med Östersunds IT- bransch är de nationellt jämförbart låga kostnaderna, där verksamheterna ligger ca 25 procent lägre än för motsvarande verksamheter i Stockholm. 133 IT- branschen i Östersunds kommun har en viktig roll att stödja upp den digitaliserade utvecklingen av det lokala näringslivet. IT kan hjälpa i utvecklingen genom att tillhandahålla nya produkter och tjänster för företagen som på så sätt kan hitta nya sätt att producera, konsumera och distribuera varor utifrån kundernas behov. Kravet med användarvänlig och tillförlitlig IT är högst aktuellt inom Östersunds kommun, lika så behovet av digital kompetens. Utvecklingen inom IT går oerhört snabbt, och att följa denna utveckling har kommit att bli en nödvändighet för att bibehålla det regionala näringslivets konkurrensfördelar. Datacenterbranschen förutspås bygga flera stora anläggningar i Europa inom 5-10 år. Östersunds kommun har tillsammans med Jämtkraft utvecklat ett koncept som är konkurrenskraftigt dimensionerat för att attrahera världens största IT-bolag och dess serverhallsinvesteringar. Förutsättningarna för en tillväxt av IT branschen inom Östersunds kommun är således goda. 4.4 Östersunds myndighetskluster Texten i detta avsnitt är en mycket förkortad version av promemorian Östersund, Jämtland och staten - en diskussion om statens närvaro i kommunen och länet författad av Martin Olauzon, Inlandsinnovation. En långsiktig strategi för statens närvaro Östersund har av tradition en stark statlig närvaro. Tidigare hade denna en tydlig militär prägel med flera regementen lokaliserade till kommunen. Efter nedläggningen av stadens garnison och omlokaliseringar av andra verksamheter har kommunen numera en statlig närvaro som i huvudsak är civil. Dagens statliga verksamhet har inte sällan en kunskapstung inriktning som kräver specialiserad kompetens vilket också utvecklat länets arbetsmarknad. Ur Östersunds och Jämtlands läns synvinkel är det viktigt att ha en god beredskap för att hantera frågor om den statliga närvaron i kommunen och länet. Frågan om lokalisering av statens verksamheter till vår del av landet aktualiseras inte sällan då någon verksamhet hotas av nedläggning och behovet av nya arbetstillfällen är akut. Den sortens diskussioner kommer antagligen att komma upp också i framtiden men det är troligen mer effektivt att ha en långsiktig strategi i frågan. Om kommunen och länet väljer att arbeta proaktivt och långsiktigt när det gäller den statliga närvaron så bör det finnas möjligheter att undvika så kallade adhoc-lösningar vid kriser. 133 Uppgift från Jan Roth, Näringslivskontoret Östersunds kommun 59

60 När det gäller vilka framtida lokaliseringar Östersund och Jämtlands län bör inrikta sig på kan ett antal utgångspunkter vara lämpliga att arbeta utifrån, exempelvis de nedan uppräknade: Myndigheter som redan idag är lokaliserade utanför Stockholm kan knappast ses som lämpliga att fokusera på. Det finns en komparativ fördel i att bygga vidare på de myndigheter och verksamhetsområden som redan finns i kommunen och länet idag. Även nya verksamheter där kommunen och länet har en komparativ fördel vid en lokaliseringsdiskussion bör dock självklart också övervägas. För kommunen och länet gäller att i det fortsatta strategiarbetet analysera och värdera hur man kan arbeta med processer som kan leda till lokaliseringsbeslut av såväl enskilda myndighetsledningar som av nationell politisk nivå. Bredd i dagens verksamheter Den statliga verksamheten i Östersund kan anses ha en bredd redan idag och denna bredd bör kunna utgöra grund för att bygga vidare på statens närvaro. Dagens verksamhet kan struktureras och beskrivas på olika sätt. Ett sätt att indela dagens statsförvaltning i kommunen kan vara under följande fyra rubriker, vilka inte är varandra uteslutande. 1. Effektiv statlig administration 2. Utvärderings- och analysverksamhet 3. Regional tillväxt 4. Folkhälsa, idrott och fritid 134 Helt nya områden för kommunens och länets vidkommande När det gäller arbetet med att utveckla den statliga verksamheten i kommunen och länet så bör det vägledas av tydliga prioriteringar. I dagsläget tillskapas det inte särskilt många nya myndigheter. Naturligtvis bör man dock följa hanteringen av skapandet av en eventuell fjällsäkerhetsmyndighet liksom en dito upphandlingsmyndighet noga och vidta lämpliga åtgärder för att lyfta länets fördelar vid en lokalisering av verksamhet. Frågan om verksamhetsområden som är svagt representerade på orten kan självklart lyftas i diskussionen. Generellt sett torde det dock vara mer framgångsrikt att fokusera på de områden där Östersund och Jämtland redan idag är naturliga val för en effektiv och modern statlig verksamhet. Det vill säga områden som de ovan diskuterade. Man kan också lyfta frågan om lokaliseringen av statligt ägda bolag och andra organ. Här bör man dock ha i åtanke den svaga tradition som finns när det gäller att lokalisera denna typ av verksamheter utanför huvudstadsområdet. Aktiviteter i den riktningen kommer att kräva mycket av förberedelser och analyser för att ge slagkraftiga svar på frågan om vilka som är Jämtlands komparativa fördelar. Fortsatt arbete - en länsgemensam strategi? Denna PM visar på en del möjligheter för en utökad statlig närvaro i länet. Främst formulerar den dock nya frågor som behöver analyseras och utvecklas för att kunna leda till konkreta 134 Detta avsnitt är kraftig förkortat och för en djupare förståelse och analys refereras till PM:et i sin helhet. 60

61 insatser som kan leda till önskat resultat. Frågan om att ta fram en gemensam strategi för arbetet med den statliga närvaron i länet bör övervägas. 135 Kan man lyckas? På många sätt arbetar den som hävdar territoriella hänsyn och geografins betydelse i motvind idag. Detta gäller även för den som har ambitioner att öka förståelsen för behovet av en geografiskt närvarande stat i hela landet. Östersund och Jämtlands län har dock flera förutsättningar som talar till dess fördel. Med ett väl förberett och strategiskt genomfört arbete bör kommunen och länet kunna röna framgång. En långsiktig strategi på området har sannolikt större möjligheter att leda till sådana framgångar jämfört med olika ad-hoc-artade insatser som vidtas i nästa akuta situation. 4.5 Tillverkningsindustrin Tillverkningsindustrin utgörs av flera olika inriktningar, och de mest etablerade är verkstadsindustrin, textilindustrin och processindustrin. Tillverkningsindustrin har en lång tradition inom det svenska näringslivet och har haft ett högt anseende i omvärlden. Globaliseringen och det ändrade ekonomiska läget är två faktorer som påverkar branschens tillväxt. Globaliseringen utgör ett hot för den svenska tillverkningsindustrin då varor producerade i låglöneländer fått en ökad konkurrenskraft. Textilindustrin har av denna anledning till stor del försvunnit i Sverige. Under finanskrisen 2008 var tillverkningsindustrin en av de hårdast drabbade branscherna och produktionsvolymerna gick stadigt ner. Ändrade konsumentbeteenden och bristande kompetens är andra betydande faktorer som påverkar branschens tillväxt. 136 Anpassning är därmed väsentligt och en ökad satsning sker inom forskning och utveckling för att nya produkter, tjänster och arbetsprocesser ska kunna utvecklas inom branschen. Enligt en undersökning från PwC möter tillverkningsindustrin en framtid där innovation och kompetensförsörjning är prioriterade områden. 137 Inom Tillverkningsindustrin minskade antalet lediga jobb med 26,9 procent under första kvartalet Antalet anställda minskade med 1,9 procent medan lönesumman ökade med 0,1 procent under samma period. 138 Östersundsperspektivet Jämtland är en av få regioner i Sverige som inte har en utbredd tillverkningsindustri i stor skala, och har så varit sedan det sena talets industrialisering. 139 Näst efter Gotland är länet idag den minst industrialiserade regionen i Sverige där endast 15 procent av befolkningen är verksamma inom näringen. 140 Endast fem procent av befolkningen i 135 Detta avsnitt är kraftig förkortat och för en djupare förståelse och analys refereras till PM:et i sin helhet Nya produkter och tjänster ska lyfta tillverkningsindustrin aspx NB: Jämtlands län har bland annat på grund av den jämförelsevis låga omfattningen av tillverkningsindustri, en förhållandevis gynnsam miljösituation i jämförelse med andra regioner. Då framförallt tung industri i stort sett saknas i länet, innebär det att de lokala utsläppen av föroreningar har en begränsad 61

62 Östersunds kommun är verksamma inom tillverkningsindustrin. Industrin domineras av småskalighet, där hela 98,5 procent av kommunens industriföretag räknas som små företag. 141 Mer än hälften av dessa utgörs av enmansföretag. De dominerande verksamhetsområdena inom tillverkningsindustrin i Östersunds kommun utgörs av metallegoarbeten, tillverkning av byggnads- och inredningssnickerier, tillverkning av mjukt matbröd och färska bakverk, tryckning av böcker och övriga trycksaker samt sågning av trä. Tillverkningsindustrin Östersunds kommun 2013 Indelat per branschgren Metall 20,2 % Papper och Tryck 6,1 % Metallegoarbeten, beläggning och överdragning metall, verktyg och redskap, stommar Skrivpapper och kuvert, tryckning dagstidningar, tryckning av böcker och övriga trycksaker Trä 19,5 % Sten, Tegel och Betong 4,7 % Sågning och hyvling av trä, monteringsfärdiga hus, dörrar, byggnads- och inredningssnickerier, köksinredning, möbler Murtegel, takpannor, betongvaror, huggning och slutlig bearbetning av sten, fabriksblandad betong Mat och Dryck 11,5 % Fordon och Kaross 3,7 % Charkuteri, beredning fisk och skaldjur, osttillverkning, mejeri, mjukt matbröd och färska bakverk, färdigrätter, cider, öl, läsk Karosserier för motorfordon, släpfordon, elektronisk utrustning för motorfordon, fartyg, rälsfordon, luftfartyg Textil 9,8 % Maskiner 2,4 % Läder- och skinnkläder, ytterkläder, beklädnadsvaror, handväskor, sadel- och seldon, skodon Jord- och skogsmaskiner, gruv- bergbrytning och byggmaskiner, specialmaskiner Elektronik 9,8 % Övrig 12,4 % Elektroniska komponenter, hemelektronik, instrument och apparater för mätning, elmotorer, belysningsarmatur, apparater för kyla och ventilation Smycken, medicinska och dentala instrument, sportartiklar, tandproteser, plast Tabell 4.5: Tillverkningsindustrin i Östersunds kommun 2013 indelat per branschgren Globaliseringen och finanskrisen har som ovan nämnts haft en påtaglig inverkan på tillverkningsindustrins tillväxt där de minskade produktionsvolymerna leder till minskade behov av personal. Den ökade konkurrensen har haft en påtaglig inverkan på kommunens tillverkningsindustri, vilket resulterat i nedskärningar och nedläggningar bland lokala industriföretag. Höga produktionskostnader och långa transporttider har varit bidragande orsaker till denna utveckling. Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan det ha varit till fördel att det inom Östersunds kommun inte funnits en stark tradition inom tillverkningsbranschen, just med tanke på denna utveckling. Samtidigt utgör tillverkningsindustrin en viktig stödnäring för kommunens övriga näringsgrenar, och fortlevnaden bör inte minst av den anledningen säkerställas. För att en hållbar tillväxt ska kunna säkerställas inom tillverkningsindustrin i Östersunds kommun är det av stor vikt att riskfaktorerna identifieras och minimeras. Samtidigt är det viktigt att den lokala industrin differentieras gentemot konkurrenterna. Ändrade konsumentbeteenden bör omfattning. Samtidigt innebär det att varor från tillverkningsindustrin måste importeras till regionen, vilket medför ökade utsläpp från transporterna

63 beaktas så att den lokala produktionen kan anta innovativa produktionslösningar. Kompetensförsörjningen är en viktig faktor för en hållbar tillväxt, och då tillverkningsindustrin i Östersunds kommun till stor del utgörs av små företag bör den interna kompetensutvecklingen vara avgörande för branschens tillväxt. Z- group är en viktig regional organisation i sammanhanget. 142 Infrastrukturen är också en viktig fråga som bör uppmärksammas gällande tillverkningsindustrins hållbara tillväxt. En annan nämnvärd aspekt är att Jämtlands främsta naturresurs som utgörs av skogen, i större utsträckning borde ha kunnat bidra till en väletablerad trävaruförädling i länet. Dock köptes stora delar av beståndet upp av de stora skogsbolagen under början på 1900-talet vilket gjorde att regionen gick miste om en lokal förädlingsindustri. Skogen fraktades istället till redan existerande industriorter och Jämtland blev istället en viktig råvaruproducerande region. Än idag försvinner över 80 procent av den avverkade skogen från länet, vilket erbjuder potential till utökad förädlig inom länet. Sammanfattningsvis kan man säga att de några av de främsta möjligheterna för tillverkningsindustrin i kommunen framgent ligger i de relativt låga lokalkostnaderna, den relativt låga lönenivån, den lojala arbetskraften, möjligheterna till låga energipriser samt att skapa personliga kontakter gentemot upphandlare och uppköpare. Ett stort hot är de höga transportkostnaderna som dock till viss del kan uppvägas av transportstöd. 4.6 Vindkraft Under 1970-talet började man se vindkraften som en viktigt kompletterande energikälla för att minska oljeberoendet. Idag går utvecklingen mot allt större verk och vindkraften ses som ett medel för att bromsa klimatförändringarna samtidigt som den tryggar energiförsörjningen och kan bidra till sänkta elpriser. Sverige har relativt lite vindkraft i jämförelse med de stora vindkraftsländerna. Tyskland är det land i Europa som har högst andel producerad energi från vindkraft och som under 2012 producerade 48 TWh. 143 I Danmark kommer ca 27 procent av all el från vindkraft. 144 Under 2012 producerades i Sverige cirka 7 TWh 145 el från vindkraft och regeringen har ett uppsatt mål att Sverige ska ha 30 TWh vindkraft år Trots att utbyggnaden har varit relativt liten har Sverige goda förutsättningar för en utökning av vindkraften sett till de långa kustbanden och fjällen. Enligt regeringen finns det tre övergripande hinder för en hållbar tillväxt av vindkraften i Sverige: Den kommunala vetorätten Försvarsmaktens temporära stopp för vindkraft runt militära flygfält Uttagsskatten för vindkraftkooperativ Z-group erbjuder medlemsföretagen bland annat samordnade utbildningar, gemensamma inköpsavtal och nätverk Wind in power NB: Även utbyggnaden av havsbaserade vindkraftverk har på senare år ökat, och dessa är särskilt viktig för länder där möjligheterna på land börjar bli uttömda utgjorde den svenska havsbaserade vindkraften enbart 3 procent av den totala vindkraften med en producerad effekt på 0,46 TWh. Regeringens målsättning är att den havsbaserade vindkraften ska producera 10 TWh till år Största utmaningen med de havsbaserade 63

64 Östersundsperspektivet Med nära tillgång till fjäll bedöms Jämtland ha stor potential för en utbyggnad av vindkraft. Energimyndigheten har presenterat ett förslag på områden lämpliga för vindkraftsutbyggnad, varpå en tredjedel rekommenderas att en placering i Jämtland. Vindkraften har en viktig roll för att säkerställa en hållbar tillväxt inom regionen såväl som i Östersunds kommun. En utbyggnad av vindkraftverk spelar också en viktig roll i den regionala energidebatten, och blir ett motargument gentemot prospekteringsbolagens intresse för utvinning av uran i Storsjöbygden. Lokal och regional vindkraft är också en ekonomisk möjlighet, då den genererade vinsten till viss del kan tillfalla lokalbefolkningen. Samtidigt är vindkraftsfrågan väldigt känslig, då delar av allmänheten bland annat ställer sig skeptiska till den förfulning av miljön som en utbyggnad skulle innebära. Naturmiljön är tydligt kopplat till livskvalitet. En generell åsikt är att vindkraft gärna får finnas, men inte här. Naturvårdsverket har under perioden genomfört ett forskningsprogram för att klargöra vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Sett till hur vindkraften kan påverka människan finns det flera aspekter att ta hänsyn till. Utöver de visuella effekterna en vindkraftspark kan innebära, finns det även farhågor att vindkraften kan komma att påverka det regionala näringslivet som baseras på naturtillgångarna. Besöksnäringen och rennäringen är de primära näringslivsgrenar som kan komma att påverkas av en utbyggnad, och dessa intressen måste beaktas. Det finns även farhågor gällande hur en utbyggnad av vindkraften kan komma att påverka djurlivet. Största risken bedöms vara att djurens störs av den ökade aktiviteten en uppbyggnad medför. Dock finns det ingenting som direkt tyder på att själva vindkraftverken kan ha en negativ inverkan på djuren efter att de har byggts. Enligt Naturvårdsverkets studie tenderar djuren att avvika från området under själva byggnationen, men återkommer när hotet upphört. Däremot såg Naturvårdsverket vissa problem när det kommer till de vägnät som byggs ut i samband med uppbyggnaden av vindkraftverken. Dels riskerar de att avskärma djurens naturliga rörelseområden och dels kan öppna vägar öka människans närvaro i områden där djuren tidigare levde ostörda. Gällande rennäringen uppstår ett problem då renarna tenderar att använda vägarna för att förflytta sig längre avstånd, vilket gör att hjordarna blir allt mer utspridda. Miljön är även viktig aspekt att ta hänsyn till vid uppbyggnad av vindkraftverk, och då främst fjällmiljön i Jämtlands fall. Dels är intrycket av den orörda fjällvärlden viktig för såväl invånare som besökare och dels är vegetationen oerhört känslig för störningar. Sår i fjällens vegetationstäcke behöver längre tid att läka än de sår som uppstår i skogslandskapet. Även vattendragen måste skyddas från byggnationers eventuella konsekvenser. 148 Andelen arbetstillfällen som en utbyggnad kan generera är även en faktor som diskuteras i vindkraftsfrågan. Under uppförandet av vindkraftverken kan andelen arbetstillfällen komma att öka, men bara tillfälligt. Strömsund är dock ett exempel där vindkraften, efter uppförandet, har genererat lokalt förankrade arbetstillfällen för drift och underhåll. Tillika har utbyggnaden av vindkraft genererat indirekta arbetstillfällen. Ovan nämndes att kommunens vetorätt tillsammans med Försvarsmaktens temporära stopp och uttagsskatten för vindkraftkooperativ utgör de primära hindren för en utbyggnad av vindkraften i Sverige. För att en hållbar tillväxt ska kunna säkerställas i Östersunds kommun vindkraftverken är att de i nuläget är dyrare än de landbaserade vindkraftverken. Energimyndigheten menar dock att forskning och utveckling samt erfarenheter från tidigare projekt bör kunna sänka kostnaden i framtiden

65 är det viktigt med en samverkan mellan berörda parter. Kommunen bör i sin vetorätt säkerställa att beslut tas för allmänhetens bästa, och inte utifrån enskilda aktörers. Just detta är ett problem som regeringen tidigare har identifierat. Gällande Försvarsmaktens temporära stopp är det inget som i dagsläget berör Östersunds kommun då flygvapnet inte längre är stationerat inom kommunen. En dialog bör ändå upprätthållas för att tillgodose Försvarsmaktens intressen. De skatter som infördes av Skatteverket under 2009 är något som i stor utsträckning begränsar den hållbara tillväxten av vindkraft i kommunen. Även om det i många fall inte handlar om stora åläggningar skulle en avskaffning av uttagsskatten vara en viktig åtgärd för att uppmuntra det folkliga engagemanget och möjligheten till delaktighet i utbyggnaden av vindkraft Kulturella och kreativa näringar Idag är upplevelser av kulturell art inte längre bort än några knapptryckningar. När som helst på dygnet kan vi tack vare Internet ta del av förstklassiga produkter från världsartister inom alla konstdiscipliner; Film, opera, litteratur, musik, bildkonst, hantverk, museisamlingar, teater, cirkus, kulturarvsarkiv, dans ja, allt möjligt. Det är en enorm tillgång för många människor. Däremot kan det i det levande mötet med kulturyttringar verkligen ske något magiskt: Att få uppleva en professionell dansare uppträda live, att få njuta av teater av högsta klass eller att få gå på en konstvernissage är bara några exempel. Kultur ses på många håll som en mycket viktigt tillväxtfaktor, men kan vara svår att mäta i någon större utsträckning. Kulturens egenvärde för utövaren, deltagaren eller betraktaren är helt avgörande vilket gör att kulturen därmed blir en omätbar faktor för utveckling inom ett samhälle. 150 För den enskilde kan kultur vara en inspirationskälla, bidragande till rekreation, reaktion, skapande och lärande. Ur ett samhällsperspektiv bidrar kultur till ett öppet och demokratiskt samhälle. Kultur kan stimulera till ökad sysselsättning och attraktionskraft och genom det attrahera besökare och inflyttare. Kultur kan alltså innebära växt för människan och tillväxt för samhället. 151 Svenska siffror i korthet Anställda Drygt personer är anställda inom de kulturella och kreativa näringarna. Det kan jämföras med fordonsindustrin som anställer cirka Företag företag är verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna och antalet ökade med i genomsnitt 5,4 procent per år mellan 2008 och Nästan 83 procent av företagen är enmansföretag och 98 procent har 0 9 anställda. Endast 0,1 procent av företagen har 200 anställda eller fler. Omsättning och bidrag till BNP De kulturella och kreativa näringarna omsatte 285 miljarder kronor i Sverige De kulturella och kreativa näringarna bidrog 2010 med 3,3 procent av Sveriges BNP Lena Byströms rapport. 151 Regional kulturplan för Jämtlands län , Länskulturen Regionförbundet Jämtlands län 152 Volante, Kulturella och kreativa näringarna 2012:Statistik och jämförelser, Joakim Sternö och Tobias Nielsén 65

66 Kulturkonsumtion Sedan mitten av 1980-talet har de svenska hushållens kulturutgifter ökat från 31,2 miljarder kronor till 47,0 miljarder kronor. Det är en ökning med nästan 51 procent. Att kulturkonsumtionen ökat kraftigt över längre tid kan förklaras av ett ökat välstånd vilket gör det möjligt att spendera mer tid och pengar på kultur. En annan orsak är som nämndes inledningsvis teknologisk utveckling som gör kulturen mer tillgänglig. 153 Den totala svenska kulturomsättningen uppgick till cirka 63 miljarder kronor år Av samtliga utgifter för kultur utgjorde offentliga medel närmare 38 procent, hushållen drygt 61 procent och näringslivet cirka 1 procent. 154 Diagram 4.7: Offentliga utgifter för kultur 2011, näringslivets kultursponsring 2011 och hushållens utgifter för kultur 2009 exklusive investeringsutgifter i 2011 års priser 155 Kulturproduktion En stor del av de verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna är egenföretagare men siffrorna ser annorlunda ut beroende på vilken av de så kallade kreativa näringar man talar om. I Sverige har nästan varannan konstnär en enskild firma, vilket kan jämföras med befolkningen i övrigt, där cirka var tionde person har egen firma. Av det totala antalet företag inom de kulturella och kreativa näringarna, stycken, har 83 procent inte någon anställd, det vill säga är enmansföretag. Vad menas då med kreativa och kulturella näringar? Upplevelseindustrin 2003 statistik och jämförelser, publicerades 2003 av KK-stiftelsen och inriktade sig specifikt på Sverige. En stor skillnad mot andra definitioner för kulturella näringar, är att besöksnäringen och måltidssektorn är inkluderad i KK-stiftelsens definition. Tillsammans utgjorde de två sektorerna ungefär 38 procent av hela upplevelseindustrin. 156 Upplevelseindustrin är ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. Den består av 13 delområden: 153 Volante, Kulturella och kreativa näringarna 2012:Statistik och jämförelser, Joakim Sternö och Tobias Nielsén. NB: En ökad kulturkonsumtion märks inte längre bara i västvärlden. I PWC:s årliga rapport över utvecklingen i den globala underhållnings- och medieindustrin spås flera länder i Asien och Latinamerika och Sydafrika och Ryssland få en årlig tillväxt av underhållnings- och mediekonsumtion på över 10 procent fram till Detta kan jämföras med att den förväntade årliga tillväxten inom motsvarande områden till exempel i Japan, Tyskland, Irland och Danmark som förväntas få en årlig tillväxt på under 3 procent per år gick Kina om Tyskland som världens tredje största konsumtionsmarknad för dessa branscher Volante Kulturella och kreativa näringarna 2012: Statistik och jämförelser, Joakim Sternö och Tobias Nielsén 66

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Framtiden för landsbygden?

Framtiden för landsbygden? Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Stockholm Business Alliance, SBA, har skickat ett avtal för perioden 2016-2020 och erbjuder Österåkers kommun till fortsatt partnerskap.

Stockholm Business Alliance, SBA, har skickat ett avtal för perioden 2016-2020 och erbjuder Österåkers kommun till fortsatt partnerskap. Tjänsteutlåtande O Öste zs. Näringslivs- och utvecklingsenheten Lotta Holmgren, näringslivschef Datum 2015-03-18 Dnr KS 2015/0134 Till Kommunstyrelsen Partnerskap i Stockholm Business Alliance (SBA) Sammanfattning

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer