Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Kristinebergs förskola Hudiksvall Granskning genomförd i maj 2012 av Johan Österberg och Linda Malmlöf-Gardelin Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Kristinebergs förskola är en trivsam förskola i norra utkanten av Hudiksvalls stad med 57 barn fördelade på tre avdelningar. Förskolan leds av en förskolechef med ansvar för ytterligare tre förskolor i på gångavstånd i närområdet. I sin första Qualis-granskning når förskolan 75 poäng och är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssystem. Förskolan har ett väl utvecklat värdegrundsarbete som omfattas av samtliga pedagoger och som genomsyrar hela verksamheten. Miljön är trivsam och barnen är trygga och tillitsfulla. Barnens delaktighet är föremål för ett utvecklingsarbete men är redan idag av god kvalitet. Pedagogernas dokumentation i ord och bild i barnens portfoliopärmar och i den rikhaltiga och informativa väggdokumentationen ger barnen goda förutsättningar för en ökad delaktighet och insyn i sitt lärande. Lyhörda pedagoger har skapat en rik inlärningsmiljö och de är goda samtalsledare med alla former av kommunikation i fokus. Barnens nyfikenhet och lust tas tillvara och utmanas av de observanta pedagogerna, som klarar att medvetet stimulera varje enskilt barn. Föräldrainflytandet har förbättringsmöjligheter och kräver större uppmärksamhet från såväl pedagoger som ledning. Förskolans organisation är genomgående tydlig och ändamålsenlig och tillgodoser barnens, föräldrarnas och pedagogernas behov och önskemål. Förskolechefen utövar ett tydligt, strategiskt och framåtsyftande ledarskap som inger respekt hos pedagoger och föräldrar. Formerna för kommunikation är välutvecklade och förskolan använder sig av modern teknik. Pedagogerna har hög formell och personlig kompetens, resurserna hanteras ansvarsfullt på alla nivåer och ekonomin är sedan tre år i balans. Förskolans image är på uppåtgående men kräver ytterligare och medvetna insatser för att även fortsättningsvis trygga tillgången på nya barn och föräldrar. Kristinebergs förskola - en kort presentation I norra delen av stadskärnan i Hudiksvall ligger Kristinebergs förskola, en förskola uppförd under tidigt 80-tal. Nio pedagoger arbetar tillsammans kring 57 inskrivna barn, fördelade på två avdelningar med barn i ålder 1-3 år, Kotten och Kantarellen, och en avdelning med barn i åldern 4-5 år, Eken. Pedagogerna roterar mellan avdelningarna från år till år och samverkan inom och mellan arbetslagen är väl utvecklad. Förskolan har en egen kokerska som tillagar näringsriktig mat från grunden. Förskolechefen Lotta Andersson Damberg ansvarar för ytterligare tre förskolor i närområdet med totalt tio avdelningar och ett trettiotal pedagoger inklusive Kristinebergs förskola. Barnen på förskolan kommer från familjer i hyresfastigheter, bostadsrättslägenheter, radhus och villor i närområdet men även från fastigheter utanför området. Förskolan har en stor och spännande gård med gräsytor, trädbevuxna bergssluttningar, asfalterad cykelväg, rikligt med lekredskap för barn i olika åldrar, två grillplatser, en pergola som skyddar barn i sandlådan mot stark sol och en syrenberså. Närheten till skog och annan natur utnyttjas bland annat för den Mulleverksamhet som pedagogerna bedriver i samverkan med 1

3 Friluftsfrämjandet. Verksamheten är tydligt relaterad till förskolans reviderade läroplan med inspiration av Reggio-Emilia-filosofin. Förskolan ingår i förvaltningens lärområde Nord tillsammans med andra förskolor och skolor och har etablerad samverkan med skolornas F-klasser. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans tre arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva olika områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har kompletterat med planer och rapporter som ledningen funnit relevanta för att belysa förskolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn, föräldrar och personal. Av förskolans 31 barn över 3 år har 29 barn svarat (94 procent). Alla barns föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 32 föräldrar av totalt 52 vilket innebär 62 procents svarsfrekvens. Av förskolans tio personal inklusive en resursanställd har nio svarat. Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Det informativa och rikhaltiga materialet från förskolan har vi tagit del av i god tid innan besöket. Under den första besöksdagen har vi deltagit i avdelningarnas verksamhet och intervjuat grupper av pedagoger och föräldrar. Den andra dagen har vi ägnat förmiddagen åt att komplettera de frågor vi saknade svar på, delta i förskolans verksamhet och intervjua ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Kvalitetsområde Självvärdering avdelningar Kotten Kantarellen Eken Ledningen Extern värdering granskare A. Trygghet och trivsel B. Delaktighet i lärprocessen 3 4 C. Arbetssätt och pedagogroll 4 4 D. Utveckling och lärande 3 4 E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap 3 4 H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Klockan visar halv nio och på Kantarellens småbarnsavdelning kliver varje barn fram, placerar sig på mattan och säger sitt namn: Jag är Samuel. Efter att varje barn presenterat sig visar pedagogen med hjälp av inplastade flanobilder hur dagen kommer att gestalta sig med en varvning av aktiviteter, måltider och vila. De två pedagogerna avlöser varandra med varierade inslag som aktiverar barnen i samtal, rim och ramsor, tal och taluppfattning, sång och rörelse. Barnen deltar koncentrerat, samlingen präglas av lugn och trygghet och avslutas med att barngruppen delas upp i två mindre grupper inför förmiddagens andra aktivitet. Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1). På varje avdelning finns fem rum av varierande storlek som anpassats och fortlöpande anpassas efter barnens och verksamhetens behov. Den inre miljön är inspirerande med barnens arbeten och med den informativa väggdokumentationen som syns överallt på avdelningarna. Lokalerna är väl underhållna och funktionella och i gott skick med tanke på förskolans ålder. Pedagogerna observerar barnen under leken och övriga aktiviteter och anpassar lokalerna successivt för att de ska upplevas som säkra, trygga och inspirera till aktivitet. Förskolan har förankrade inskolningsmetoder och säkerhetsrutiner (steg 1). Förskolan tillämpar skriftliga rutiner för inskolning och i förskolans arbetsmiljöplan finns skriftliga rutiner för tillsyn och uppsikt, handlingsplan i händelse av att barn försvinner/rymmer, handlingsplan för personal om hotfulla och våldsamma situationer skulle uppstå samt rutiner för aktiviteter utanför förskolans område. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). Vi ser och förstår av intervjusvaren från föräldrar, pedagoger och ledning och läser i fjolårets kvalitetsredovisning, att värdegrundsarbetet har stått i fokus under flera år och att det resulterat i det trygga och trivsamma klimat som vi granskare upplever på förskolan. Förskolan har ett främjande och förebyggande arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Förskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är framtagen av pedagoger och ledning och följs regelbundet upp under hela verksamhetsåret samt revideras en gång årligen. Pedagogerna arbetar aktivt efter planens åtgärdspolicy i det förebyggande arbetet som innehåller rollspel med dockor, dramatisering av situationer (pedagogerna agerar iförda hattar) och etiska dilemman, seriesamtal och sociala berättelser. Vi ser hur ett par av de yngsta pojkarna tar fram ett inplastat A4-ark med streckgubbar ur Knuffa-boken och hur de pratar med varandra om hur det känns att bli knuffad av andra. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2). Under vårt besök ser vi inte ett enda avsteg från det lyhörda och respektfulla bemötande som pedagoger och ledning kommit överens om att stå för som en viktig del av förskolans värdegrund. Engagemang präglar förskolan (steg 3). I varje aktivitet som vi följer under vårt besök, ser och hör vi pedagogernas engagerande ledarskap i barngrupperna och i mötena med varje enskilt barn. Engagemanget är också synligt överallt på avdelningarna: på väggarna, på fönstren, i taken, i hallen; ja överallt syns resultatet av barnens arbete och pedagogernas engagemang. Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig 3

5 respekt (steg 3). Det långsiktiga värdegrundsarbetet i pedagoggruppen, som initierats av förskolechefen, har satt sig och umgängesklimatet mellan barn, mellan vuxna och barn och vuxna emellan upplever vi granskare som behagligt och respektfyllt. Enkätsvaren från barn, föräldrar och pedagoger bekräftar vår känsla. Förskolan mäter och följer upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3) genom sin årliga föräldraenkät, intervjuer av barnen inför utvecklingssamtalet och i samband med föräldramötena. Personalenkät, antal pedagoger Instämmer inte alls Instämmer delvis Tar ej ställning Instämmer till stor del Jag trivs på min arbetsplats Barnen trivs på förskolan Vi vuxna reagerar på okamratligt beteende och mobbning bland och gentemot barnen Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer Instämmer helt Föräldraenkät Instämmer inte alls Instämmer delvis Tar ej ställning Instämmer till stor del Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4). Förutom de förebyggande pedagogiska insatserna som vi beskriver på steg 3 så noterar vi i kvalitetsredovisningen och i pedagogernas reflektionsdokument hur pedagogerna kontinuerligt observerar barnens beteende, hur man kartlägger riskfaktorer, känsliga situationer och fysiska platser där barn kan hamna i konflikter eller bli utsatta för okamratligt beteende. Förskolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Förskolans skriftligt dokumenterade värdegrund syns i varje möte mellan barn och vuxna som vi granskare observerar under vårt besök. Under personalintervjun är pedagogerna unisont samstämda kring hur deras värdegrund ser ut och hur den ska tillämpas i varje situation: Vi är alla olika, men vi är lika viktiga, lika mycket värda och måste få bli respekterade för den vi är. Kompetensutvecklingsinsatserna har under flera år prioriterat värdegrundsarbetet. Det framgår både av kompetensutvecklingsplanerna och av kvalitetsredovisningen från 2010/2011. Instämmer helt Mitt barn trivs på förskolan - 6 % - 31 % 62,5 % Förskolan erbjuder bra mat - 6 % 3 % 19 % 66 % Förskolan arbetar aktivt mot mobbning och okamratligt beteende - 3 % 6 % 38 % 53 % Personalen engagerar sig i mitt barn - 19% 3 % 47 % 31 % Förskolan är välstädad - 6 % 3 % 44 % 47 % Barnenkät Stämmer inte alls Stämmer Stämmer mycket bra Jag tycker om att vara på förskolan 3 % - 97 % Jag är en god kamrat - 10 % 90 % Jag har någon att leka med på förskolan 7 % 7 % 86 % När jag leker med de andra barnen på förskolan känner jag mig glad 7 % 7 % 86 % Jag tycker om maten på förskolan 3 % 7 % 90 % 4

6 Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (steg 5). Arbetet med seriesamtalen om känslor och upplevelser och de sociala berättelserna kompletteras av de dramatiseringar som pedagogerna spelar upp inför samtal i barngrupperna om allas lika värde. Vi ser i reflektionsdokumenten hur pedagogerna prövat sig fram med olika metoder och efterhand valt metoder. Förankrade metoder finns för att stimulera barnens samspel, hjälpa dem att bearbeta konflikter och att respektera varandra (steg 5). Pedagogerna tränar barnen systematiskt i att samspela, först i mindre grupper för att så småningom med stigande ålder kunna samspela i storgrupp. Under vårt besök får vi ta del av en kvällskonsert med förskolans Knatteorkester, ett samarbete mellan Kristinebergs förskola och kulturskolan i Hudiksvall. Samtliga 22 barn, 4- och 5-åringar, spelar ett tiotal olika instrument under den halvtimmeslånga konserten ackompanjerande sin egen kör! Barnen har tränat regelbundet varje vecka sedan november. Vi ser andra situationer där turtagning och samspel tränas som ett inslag i temaarbetet. På steg 6 ska varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Vi bedömer att inte samtliga avdelningar uppfyller kriteriet och är osäkra på om alla barn verkligen ges den möjlighet till etisk reflektion som avses på steg 6. Självvärderingen ger stöd åt vår bedömning då två arbetslag skattar sig på steg 7 medan ledningen och ett lag skattar förskolan på steg 3. Vi bedömer att förskolan uppfyller samtliga kriterier på steg 1 till 5 och placerar förskolan på steg 5. För att nå steg 6 måste samtliga barn på samtliga avdelningar ges det utrymme till reflektion över etiska dilemman som kriteriet avser. Delaktighet i lärprocessen Av kvalitetsredovisningen framgår att barnens delaktighet och inflytande är föremål för särskild uppmärksamhet innevarande år. Observationer av barnen och deras delaktighet samt av bemötandet av pojkar och flickor genomfördes i september 2011 och i februari 2012, och vi tar del av pedagogernas reflektioner efter observationsperioderna. Barnens intressen, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Höstens arbete med bondgården och dess djur på småbarnsavdelningarna fick en tydlig övergång till markarbete och maskiner, sedan barnen en morgon upptäckt en stor grävmaskin utanför staketet. Under de följande veckorna övergick temat till att handla om traktorer, schaktmaskiner och grävskopor, och vi såg en mängd olika dokumentationer i bild och i form av egentillverkade fordon på småbarnsavdelningarna som ett resultat av barnens påverkan på verksamheten. På Eken har barnen dagligen en påtaglig påverkan på innehåll och utförande. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 2). I princip allt lekmateriel finns nåbart för alla barn liksom barnens egna pärmar (den individuella portfoliodokumentationen). De olika rummen möbleras om alltefter pedagogernas observationer av hur barnen leker och arbetar. Lyhördhet och uppmärksamhet präglar pedagogernas bemötande av barnen i varje situation som vi iakttar. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Pedagogerna har tidigare arbetat med aktivitetskort, men fann att korten låste upp barnens fria val av aktiviteter, och de ser att barnen idag självmant har lärt sig att ta initiativ till vad de vill göra 5

7 och på vilket sätt. I barnens Qualis-enkät svarar 93 procent av dem att de ofta får välja vad de vill göra. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Den rikhaltiga väggdokumentationen av lärandeprocesser på avdelningarna och de väl strukturerade verksamhetspärmarna som står strategiskt placerade i kapprummen, är ett par exempel på hur barnens lärande synliggörs för föräldrar och övriga besökare. I barnens portfoliopärmar ser vi hur pedagogernas ökade kunskap och medvetenhet av pedagogisk dokumentation vuxit över tid. Av dokumentationsinslagen gjorda under innevarande år ser vi att pedagogerna idag förstår innebörden av utvecklingsportfolio. I kompetensutvecklingsplanen läser vi hur alla pedagoger har utbildats i pedagogisk dokumentation under de senaste två åren, och att deras egen lärprocess fortfarande pågår. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets lärande och utveckling (steg 3). Föräldrarna bekräftar till 63 procent att de helt eller till stor del instämmer i att Utvecklingssamtalet bygger på pedagogisk dokumentation av mitt barns lärande, 16 procent tar inte ställning, 13 procent vet inte medan bara 3 procent inte instämmer alls. Resultatet förvånar oss granskare, som tydligt kan se hur väl förskolan och pedagogerna ger flera möjligheter för föräldrarna att ta del av hur dokumentationen av barnets lärande påtagligt synliggörs och kommuniceras. Pedagogerna behöver sannolikt bli ännu tydligare i sina ansträngningar för att visa på hur många olika sätt som föräldrarna blir informerade om det egna barnets lärande och hur lärandet följs upp och dokumenteras. Pärmen är superbra kommenterar en av föräldrarna under intervjun och övriga föräldrar instämmer i att dokumentationen kring det egna barnet är god. I Qualis-enkäten uppger sju pedagoger att Barnen är delaktiga i lärprocessen och resterande två pedagoger instämmer till viss del. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande (steg 4). Pedagogerna sitter ofta i samtal med ett enskilt barn och dokumenterar tillsammans med barnet i form av metareflektion kring barnets eget lärande. Vi tar del av pedagogernas reflektionsprotokoll kring enskilda barn och ser hur varje barn får uppmärksamhet. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 4). Pedagogernas grundläggande förhållningssätt till barnen och deras stora lyhördhet gör att de är ständigt vaksamma på barnens initiativ i såväl leken som under temaarbetet i mindre grupper. Vi läser i pedagogernas reflektionsdokument och verksamhetspärmar hur barnens inflytande har vuxit över tid i takt med pedagogernas egen utveckling. På steg 5 ska varje barn göras medvetet om att det finns olika sätt att lära. Det kunde vi se på Eken men inte på småbarnsavdelningarnas väggdokumentation eller i alla pedagogers reflektionsdokument. Här finns fortfarande ett utvecklingsbehov att täcka upp så att samtliga pedagoger blir vaksamma på hur barn tillämpar olika lärstilar under sitt lärande och sin utveckling. I självvärderingen placerar ett arbetslag och ledningen förskolan på steg 3 medan två lag placerar sig på steg 4. Vi bedömer att förskolan når samtliga steg fram t o m steg 4 och placerar förskolan där. Fortsatt kompetensutveckling och överspridning av redan tillämpade goda rutiner och förhållningssätt mellan avdelningarna bör snabbt kunna lyfta förskolan till steg 5. 6

8 Arbetssätt och pedagogroll När vi på morgonen kliver in på avdelningarna är alla barn redan fullt sysselsatta med någon aktivitet, oftast tillsammans med något eller några andra barn eller ensamma. Pedagogerna möter barn i hallen eller pratar med något enskilt barn inne på avdelningen. Eftersom allt material finns lätt tillgängligt för barnen, steg 1, och de är vana att välja själva vad de vill göra, så är alla aktivt sysselsatta redan från dagens början. Miljön lockar till lek, utveckling och lärande (steg 1). Den fysiska miljön på samtliga avdelningar är välplanerad och inspirerande. Väggarna berättar om barnens arbeten och teman och väggdokumentationen är riklig med tydlig koppling till läroplansmålen och till lärandeprocesser. De olika rummen varieras ofta efter barnens behov och intresse enligt pedagogerna. Leken ligger till grund för allt lärande (steg 1). Förmiddagens temaarbete kring vattnets kretslopp för halva småbarnsavdelningen, gruppen Småforskarna, startar med en flanosaga om dropparna Dripp och Dropp och övergår sedan till lekfulla experiment med vattenbanan. Barnen är starkt engagerande och medagerande i vattenflödet med olika föremål, färger och farkoster. Den andra halva småbarnsavdelningen, Igelkottarna går ut med sin pedagog i skogen för att leta vårtecken bland växter och djur. Miljön och material utnyttjas väl i lärprocessen (steg 2). Papprör, mjölkkartonger, slangbitar blir i barnens skapandeprocesser olika typer av maskiner och farkoster och fantasifulla varelser. Förskolan har ett rikt förråd av både färdigt lekmaterial, förbrukningsmaterial och återvunnet material. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). De aktiviteter vi tar del av under vårt besök lockar barnen till aktivt deltagande och rymmer stor variation av skapande inslag. De yngsta barnens stilleben av vitsippor från veckan innan hade gjort sig bra på vilket seriöst galleri som helst. Pedagogerna ger barnen stöd i att utveckla självständighet och tillit till sin förmåga (steg 2). De aktivitetskort som pedagogerna tagit fram används allt mindre av barnen. Barn som är trygga vet ofta vad de vill, kommenterar en pedagog under intervjun det faktum, att barnen allt oftare söker sina aktiviteter och uttrycksformer på egen hand. Pedagogerna uppträder ofta som samtalsledare och har ett tydligt coachande förhållningssätt till barnen. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). Redan morgonsamlingen på de olika avdelningarna präglades av variation med rim, ramsor, matematik, sång, dans och rörelse. De olika temaaktiviteter som vi tog del av engagerade varje barn och skapade en god bild av hur pedagogerna arbetar med att stödja och utveckla varje barns tankar och träna dem att reflektera över sitt lärande. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Från väggdokumentationen på avdelningarna, från bilderna på de digitala bildskärmarna och från barnens portfoliopärmar kan vi se hur mångsidigt barnen tränas att uttrycka sig under temaaktiviteter och lek. Vid vårt besök firade Kristineberg under dag två förskolans dag med en rad aktiviteter i blandade barngrupper, där i princip alla uttrycksformer prövades i ett stationssystem som präglades av lekfullt lärande. Pedagogernas arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet (steg 3). Varje avdelning har sin egen verksamhetspärm med fortlöpande dokumentation över allt temaarbete och barnens fria lek som sker under veckorna. Pedagogerna för också regelbundet anteckningar över sina avdelningsmöten. Anteckningarna i den särskilda reflektionspärmen vittnar om att pedagogerna systematiskt reflekterar över sitt eget arbete med barnen och att man ständigt försöker att förbättra sitt arbete med barnen. I Qualis-enkäten bekräftar åtta av nio pedagoger helt eller till stor del att Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling. 7

9 Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4). Under intervjun ger pedagogerna oss sin kunskapssyn: Barn lär sig genom att pröva och härma andra och vi pedagoger bekräftar dem och deras lärande och utmanar dem att tänka vidare. Vi såg flera tydliga exempel på problemlösning under vårt besök. Någon timme efter Småforskarnas samtal om vattnets kretslopp och dropparna Dripp och Drapp och deras öden och äventyr, tog ett barn upp temat på nytt vid lunchbordet och ställde frågan: Men vad händer om fiskarna dricker upp alla vattendroppar som regnar ned i sjön? Efter en kort tystnad svarar ett annat barn vid bordet: Men dom kissar säkert ut vattendropparna och då blir det sjö igen. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). Systemet med processbeskrivande dokumentation i former av bild, foto och förklarande text finns på väggarna på samtliga avdelningar, men även i verksamhetspärmen som står placerad i kapprummet. Tanken är att föräldrarna snabbt ska kunna ta del av vad barnen arbetar med och hur deras arbete och lek relaterar till läroplansmålen och barnens lärande och utveckling. Pedagogernas interna dokumentation följer ett gemensamt upplägg på samtliga avdelningar. De har en egen verksamhetspärm och sin reflektionspärm, men letar efter ett nytt och enklare system för dokumentation av sitt eget lärande. Utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). Av kvalitetsredovisningen från 2010/2011 framgår hur pedagogernas erfarenheter från föregående verksamhetsår visat på nya och nygamla utvecklingsområden, men även anteckningar i reflektionspärmarna lyfter fram förbättringsområden och rutinförbättringar mera kontinuerligt. På planerings- och utvärderingsdagarna under arbetsåret gör ledning och pedagoger större förändringar som motiverats av gjorda erfarenheter under året. Vi ser att förskolan i huvudsak agerar som en lärande organisation, där analysfasen är väl utvecklad och förbättringsarbetet har hög prioritet hos både ledning och pedagoger. Det gemensamma kunskapsbegreppet är ännu inte etablerat hos samtliga pedagoger och variationen hos pedagogerna när det gäller att dokumentera och reflektera över det pedagogiska arbetet i förhållande till varje barns utveckling är för ojämn för att förskolan ska uppfylla samtliga kriterier på steg 5. Två arbetslag samt ledningen placerar förskolan på steg 3 i självvärderingen och ett lag placerar förskolan på steg 6. Vi ser att förskolan uppfyller samtliga kriterier på steg 1 till 4 och att kompetensutvecklingsinsatserna tar sikte på att förskolan är på väg att nå steg 5 och småningom även steg 6. Vi placerar förskolan på steg 4. Utveckling och lärande 3-årige Emil kommer fram till mig och en av pedagogerna och visar upp sin senaste Legokonstruktion. Han har utan instruktion byggt en åkgräsklippare med ledad slåtterkniv. En nästan autentisk modell av en riktig klippare. Både jag och pedagogen blir imponerade och pedagogen beskriver att höstens tema kring bondgården och barnens initiativ till ett utvecklat traktortema fortfarande ger effekter i barnens fria lek. Rummet för konstruktion är nu en enda stor Legoverkstad på Kotten, och flickor och pojkar arbetar tillsammans och var för sig med sina uppfinningar. Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Pedagogerna är lyhörda och talar med inlevelse om den fysiska miljön som den tredje pedagogen. Ommöblering 8

10 av rummen sker ofta som en följd av hur barnens intressen och behov utvecklas över tid. Förskolan uppmuntrar nyfikenhet och lust att leka hos varje barn (steg 1). Det ser vi både i aktiviteter under vårt besök, men också på många sätt i den omfattande vägg- och pärmdokumentationen. Handlingsplaner används för barn i behov av särskilt stöd (steg 1). Förskolan har tillgång till flera specialpedagoger som utbildar och handleder pedagogerna kontinuerligt. Det kan vi se av mötesprotokoll och i kompetensutvecklingsplanen. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera barnens allsidiga utveckling och lärande (steg 2). Pedagogerna har genomgått en särskild utbildning för hur de ska använda digitalkameran för specifik utvecklingsdokumentation. Såväl barnens portfoliopärmar som verksamhetspärmarna, väggdokumentationen och de digitala fotoramarna visar oss på hur pedagogerna i sitt arbete stödjer barnens allsidiga utveckling. Förskolläraren tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). De sju högskoleutbildade pedagogerna har särskild reflektions-och planeringstid och ingår i turordning tillsammans med förskolechefen i fredagarnas reflektionsgruppmöte. Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). Fem specialpedagoger ingår i lärstödsteamet på förskolorna i Hudiksvall. Pedagogerna har genom specialpedagogens försorg genomgått utbildning under året kring TRAS (Tidig Registrering Av Språk-utveckling), teckenkommunikation och rollfördelning i processorienterat arbete. Vid behov kontaktar pedagogerna förskolechefen som låter sätta in handledning eller utbildning beroende på arten av problem. Utforskande, nyfikenhet och lust utgör grunden för den pedagogiska verksamhete (steg 3). Pedagogerna utmanar barnens tankar och behov under alla de aktiviteter vi följer under vårt besök. Vi får många exempel på hur pedagogernas lyhördhet för barnens intresse och förhållningssätt till barnens initiativ ökar nyfikenheten hos barnen. Avdelningarnas materialinköp är ofta ett resultat av barnens uttalade lust och intresse. Barnen får stöd och stimulans i sin sociala utveckling (steg 3). Stopptecknet är ett redskap som pedagogerna gett barnen. Pedagogerna uppmuntrar barnen att se och lyssna på varandra och berätta vad de känner och tycker. Barnen tränas i turtagning och i samspel i både spontana och arrangerade situationer. Pedagogerna använder sig ofta av dockor för att spela upp konflikter och involvera barnen i möjliga lösningar. Förskolan arbetar aktivt med språk och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). Språkbadet är intensivt från pedagogernas sida och man arbetar med materialet Före Bornholm och systematiskt med alla barn i TRAS. Flera av pedagogerna har i sin grundutbildning inriktning mot naturvetenskap och matematik och det märker vi tydligt i de teman som barnen arbetar och har arbetat med under året. Förskolans dag innehåller alla former av språk; från bild- och form över rörelse och dans till matematik, begreppsträning o s v. Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 4). En förälder beskriver under intervjun hur pedagogerna har tränat hennes barn, som är mycket försiktiga och blyga, till att våga ta plats, uttrycka en åsikt och våga söka kontakt med andra barn. Vi ser och hör flera exempel på hur pedagogerna varierar sitt sätt att möta barnen på ett individuellt och respektfullt sätt och hur barnen utmanas med pedagogernas frågor och uppföljning av andra barns tankar. I barnens portfoliopärmar kan vi också se hur pedagogerna lyckas individualisera med sitt coachande förhållningssätt. Olika former av pedagogisk dokumentation används regelbundet för att följas upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Barnens portfoliopärm har genomgått en 9

11 tydlig utveckling från uppvisnings- till utvecklingsportfolio, verksamhetspärmarna beskriver lärandesituationer från temaarbeten och barnens fria lek, liksom även de digitala fotoramarna och all väggdokumentation. En av pedagogerna för dessutom anteckningar kring varje barn på sin avdelning i en digital portfolio som inte har karaktären av individuell utvecklingsplan. Förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 4). I Qualis-enkäten bekräftar sju av nio pedagoger att det helt eller till stor del finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och deras arbete med barnmens utveckling och samtliga nio pedagoger ger stöd åt påståendet att Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. Barnen bekräftar i sin Qualis-enkät att de till 97 procent tycker att Jag får ofta visa vad jag lärt mig stämmer eller stämmer bra. Föräldrarna instämmer helt eller till stor del till 75 procent i att Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn, medan påståendet Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med barns utveckling och lärande bara får stöd helt eller till stor del av 53 procent av föräldrarnas. 22 procent tar inte ställning, 10 procent vet inte, 12 procent instämmer till viss del och resterande 3 procent instämmer inte alls. Under intervjun är deltagande föräldrar genomgående positiva till pedagogernas sätt att hantera utvecklingssamtalen och föräldrarnas behov av inflytande över det egna barnets lärande. Vi bedömer att förskolan tydligare än hittills behöver beskriva vad och hur föräldrarnas medverkan i barnens utveckling kan innebära och lyssna in varje förälders uppfattning i frågan. På steg 5 har förskolan skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Vi läser i förskolechefens skriftliga redovisning och i fjolårets kvalitetsredovisning att pedagogerna har haft tydligt fokus på att utveckla den pedagogiska dokumentationen under innevarande år. Vi kan se att det inneburit tydliga förbättringar och inser att nästa steg i förskolans utveckling blir att skapa klimat för barns samlärande. Dit har man ännu en bit att gå. I självvärderingen skattar sig två arbetslag och ledningen på steg 3 och ett lag på steg 4. Vår bedömning är att förskolan når steg 4 i alla avseenden och delvis även steg 5 men ser att det organiserade samlärandet mellan barnen har förbättringsmöjligheter. Vi placerar förskolan på steg 4. Föräldrainflytande Under intervjun med föräldragruppen förstår vi att pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). Förskolechefen skriver i kvalitetsredovisningen och i HUR-dokumentet att förskolan är mån om att skapa en tillitsfull relation till föräldrarna redan vid första kontaketen och första föräldramötet efter inskolningen. Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). Vid första föräldramötet informerar förskolechefen och pedagogerna om förskolans uppdrag, den nya skollagen och den reviderade läroplanen. Chefen beskriver också förskolans system för kontinuerlig information om verksamheten och dess mål: verksamhetspärmen i hallen, väggdokumentationen i ord och bild, den digitala fotoramens bildspel och barnens portfoliopärmar. Föräldrarna får månatliga digitala brev på mejl. Föräldrarna bekräftar under intervjun att såväl chefen som pedagogerna är bra på att informera kontinuerligt. Föräldrarna uppskattar även förskolans hemsida där förskolechefen är webbredaktör. 10

12 Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2). Förskolechefen skriver i kvalitetsredovisningen att pedagogerna inte ska vara för snabba med att möta upp i hallen när förälder och barn kommer på morgonen. Syftet är att få föräldern att komma in på avdelningen och möta verksamheten och pedagogerna, och att ge pedagogerna möjlighet att visa på väggdokumentationen och barnens arbete lite mera utförligt. Här behöver förskolan tydligare än hittills beskriva hur den tänker för att föräldrarna ska få bättre förståelse för förskolans mål och pedagogernas avsikt. Under intervjun uttrycker pedagogerna viss tveksamhet till om föräldrarna önskar ett större inflytande och i så fall kring vad och på vilket sätt. Föräldrarna själva besvarar våra frågor med att bekräfta att de får daglig information om sitt barn och om dagens verksamheter och att de får veta vad de behöver. I Qualis-enkäten instämmer föräldrarna helt eller till stor del till 63 procent i att Förskolan samverkar med mig om mitt barns utveckling och lärande, 28 procent instämmer till viss del och 9 procent vet inte. Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering av verksamheten får helt eller till stor del stöd av 53 procent medan 25 procent inte vet, 12 procent instämmer till viss del och 10 procent inte tar ställning. Fem av nio pedagoger svarar i sin enkät att Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet helt eller till stor del medan övriga fyra säger att det stämmer till viss del. I kvalitetsredovisningens analysdel skriver förskolechefen att föräldrarna allt oftare är med på samlingen och att föräldrarna blivit alltmer insatta i förskolans verksamhet. Svarsfrekvensen på den årliga föräldraenkäten har ökat och resultatet på enkäten har blivit successivt allt bättre. På torsdagskvällens konsert med Knatteorkestern är mer än 100 föräldrar och syskon entusiastiska åhörare. Förskolechefen har som åtgärdsförslag under 2012 att fortsätta att förbättra flera olika former för ett ökat föräldraintresse för verksamheten och att öka föräldrarnas inflytande genom ett tydligare agerande från pedagogerna vid möten, traditionella aktiviteter som Lucia och andra sociala aktiviteter. Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Vi ser av all synlig dokumentation på väggar och i pärmar att pedagogerna på många olika sätt skapar förutsättningar för en god samverkan med varje förälder. Det bekräftar också föräldragruppen som vi intervjuar. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande (steg 3). Resultaten från föräldraenkäten anslås i avdelningarnas kapprum och varje avdelning bjuder in föräldrarna till diskussion om resultaten när arbetslagen tolkat och analyserat dessa och skrivit fram förbättringsåtgärder. På steg 4 ska förskolan kontinuerligt utveckla och utvärdera metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling. Att döma av vad vi sett och läst och av resultaten på enkäterna till föräldrar och personal, har förskolan ännu inte funnit väl fungerande metoder för att öka föräldrarnas inflytande. Möjligen behöver pedagogerna få ytterligare stöd för att finna former för ett ökat föräldraengagemang och i förlängningen också föräldrarnas vilja att öka sin medverkan. Två arbetslag skattar sig inom kvalitetsområdet på steg 3 liksom ledningen medan ett lag skattar sig på steg 6. Vi ser att avdelningarna är olika bra på att engagera föräldrarna och bedömer att de har gjort realistiska bedömningar i sin självskattning. Vår bedömning är att förskolan befinner sig på steg 3. Med en jämnare kvalitet i föräldrakontakterna bör förskolan snabbt nå steg 4 och även 5. 11

13 Organisation Granskad förskola 2010 Genomsnitt kommunen 2010 Genomsnitt hela riket enligt Skolverket Total sjukfrånvaro/år 7,9 % Sjukfrånvaro mer än 91 dagar 52,9 % Andel barn 0-3 år 55 % 55 % Antal inskrivna barn/årsarbetare 6,0 5,4 Förskolan har en tydlig struktur i tre arbetslag som har olika yrkesroller och ansvar i enlighet med förskolans läroplan och Skollagen. Det senaste året har förskolan arbetat med att tydliggöra yrkesroller och ansvar som finns beskrivna i en skriftlig mål- och ansvarsbeskrivning för Hudiksvalls kommun (steg 1). Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). Två avdelningar har barn i åldern 1-3 år och den tredje har barn i ålder 4-5 år. Barnen delas in i mindre grupper utifrån behov och intressen under de temaburna aktiviteterna. Vi ser att det sker i princip vid varje aktivitet utom vid samlingen vid dagens början. Grupperna har namn som anknyter till aktuell aktivitet, som t ex Småforskarna. Förskolan har ett välfungerande beslutssystem samt utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). I personalrummet finns listor anslagna med uppdragsfördelning mellan förskolans pedagoger. Samtliga pedagoger har minst ett särskilt uppdrag (matte-pilot, budgetansvarig, hälsoinspiratör, etc.) vid sidan av sitt yrkesuppdrag. Förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Avdelningsplanering sker varje vecka. Husmöte sker varje fredag tillsammans med chefen, där varje avdelning är representerad av en pedagog. Under året har förskolan arbetsplatsträffar för hela förskolan, vid några tillfällen med övriga tre förskolor som chefen ansvarar för. Samverkans-gruppen för personal- och miljöfrågor träffas till fem till sex protokollförda överläggningar varje år. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Pedagogerna har en god samverkan mellan avdelningarna, vilket underlättar då de flyttar runt mellan avdelningarna mellan verksamhetsåren. Varje pedagog har sina ansvarsbarn vid barnobservationer och utvecklingssamtal men pedagogerna uttrycker att alla barnen på förskolan hanteras som allas barn. Arbetslagen tar fullt ansvar för alla barns lärande och utveckling (steg 5). Vi hör under intervjun att pedagogerna är uppmärksamma på varje barn och dess behov och vi kan utläsa av den skriftliga dokumentationen hur varje barn uppmärksammas och coachas mot sina behov och intressen. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). Vi noterar att pedagogerna är vana vid att lösa av varandra på ett smidigt sätt och att komplettera varandras kompetenser i olika aktiviteter, även mellan avdelningarna. En pedagog från Kotten anslöt med några barn till gruppen Småforskarna på Kantarellen när de diskuterade vattnets kretslopp och därefter byggde vattenbanan. Båda förskollärarna på Kantarellen täcker i kraft av sin särskilda kompetens i naturvetenskap och teknik även upp för Kottens småbarnsavdelning i de ämnena. 12

14 I Qualis-enkäten bekräftar sju pedagoger att Förskolan har en väl fungerande organisation medan två pedagoger instämmer till viss del. Samtliga pedagoger instämmer helt eller till stor del i att Mitt arbetslag fungerar väl liksom i påståendet att I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter. Åtta av nio pedagoger uppger att de är förtrogna med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten, medan en pedagog instämmer till viss del. Däremot delar bara fem av nio pedagoger åsikten att Förskolan har en bra mötesstruktur medan övriga fyra instämmer till viss del. På vår fråga under intervjun om orsaken till det relativt svaga resultatet svarar pedagogerna, att de önskar fler möten internt på Kristineberg och färre möten tillsammans med de övriga tre förskolorna som chefen ansvarar för. Föräldrarna är till 69 procent överens om att Förskolan har en väl fungerande organisation medan 12,5 procent inte vet och 12,5 procent inte tar ställning. Under intervjun uttrycker föräldrarna att organisationen fungerar väl, trots att förskolan tidigare arbetade med syskongrupper på samtliga avdelningar, en organisation som föräldrarna uppskattade och först ville ha kvar. Kvalitetsområdet uppvisar den största spridningen i självvärderingen. Ett lag placerar sig på steg 1, ett lag på steg 3 och ett lag samt ledningen på steg 6. Vi bedömer att förskolan är på steg 5. När förskolans samtliga pedagoger fått komplettera sin kompetens kring olika dokumentationsformer och ytterligare skärpt sina reflektionsdokument på någon avdelning når förskolan steg 6. Styrning och ledarskap Förskolan har egna verksamhetsmål som är direkt kopplade till förskolans läroplan och till de kvalitativa åtaganden som gjorts mellan kommunfullmäktige och Lärande- och kulturnämnden i Hudiksvall (steg 1). Målen finns beskrivna i förskolans egen arbetsplan för verksamhetsåret och har prioriterats också utifrån utvärderingen av och kvalitetsredovisningen från 2010/2011: - Ökat utbyte mellan personal i förskolan och skolans förskoleklass - Utveckling av tema och projekt utifrån barnens intressen - Fortsatt utveckling av pedagogisk dokumentation - Förstärkning av arbetet med experiment och teman i naturvetenskap och teknik - Fortsatt utveckling av planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans egna mål är kända av personalen (steg 2). Personalen har i utvärderingen av fjolåret själva tagit fram årets måldokument under APT, husmöten och planeringsdagar. Samtliga nio pedagoger bekräftar helt eller till stor del i Qualis-enkäten att de har gemensamma mål på sin förskola som är tydliga. Förskolan har ett pedagogiskt ledarskap på alla nivåer som är öppet och tillgängligt (steg 2). Pedagogerna visar tydligt att de är trygga med varandra, och de har en öppen dialog. Under vårt besök uttrycker pedagogerna stort förtroende för förskolechefens ledarskap. I enkäten svarar sju av nio pedagoger att förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap, och att förskolans ledning aktivt driver förskolans utveckling. Två pedagoger instämmer till viss del. Pedagogernas ledarskap på avdelningarna är fast, tryggt och lyhört. Föräldrarna bekräftar under intervjun att förskolechefen alltid är tillgänglig via telefon eller mejl och hon är snabb på återkoppling. Förskolans mål är kända av föräldrarna (steg 3). De berättar under intervjun att de fått kännedom om målen redan från första föräldramötet och fortsättningsvis på kommande möten, men även 13

15 genom verksamhetspärmarna i kapprummen, i de digitala hembreven, från den informativa väggdokumentationen och genom barnens portfoliopärmar vid utvecklingssamtalen. Förskolan har ett ledarskap som skapar delaktighet och förståelse på samtliga nivåer (steg 3). Förskolechefens ledarskap är starkt och tydligt och utövas med engagemang och lyhördhet för alla parters behov. Vi ser det i mötet med föräldrar och pedagoger, vi ser det också i den rikhaltiga skriftliga dokumentationen, i utvärderingar och även av hemsidans utformning. I pedagogernas reflektionspärmar läser vi hur pedagogerna prövar olika inslag för att beskriva verksamhetens syfte och innehåll på ett, för föräldrarna, allt mer engagerande och tydligt sätt. Barnen är påtagligt delaktiga och visar full förståelse för och tillit till sina pedagoger. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). Vi ser i all dokumentation, i olika protokoll och reflektionsdokument att utvärdering och reflektion används systematiskt av pedagogerna och ledningen. Även analysfasen är tydligt beskriven med åtföljande förslag på förbättringsåtgärder. I allt väsentligt fungerar Kristinebergs förskola som en lärande organisation. I enkäten bekräftar sju av nio pedagoger att de kontinuerligt utvärderar den pedagogiska verksamheten medan en instämmer till viss del och en inte instämmer alls. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer (steg 4). Ledning och pedagoger visar upp ett gemensamt förhållningssätt som känns helt igenom etablerat. Uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt med barnen på avdelningsnivå, med pedagogerna i olika former av möten och i medarbetarsamtalen med chefen. Ledningen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål (steg 5). Det ser vi i kompetensutvecklingsplanerna och i olika utvecklingsdokument som ledningen tar fram och kommunicerar med pedagogerna. Däremot är inte pedagogernas ledarskap i barngruppen lika tydligt på alla avdelningar och förskolan uppnår därför inte steg 5. Ett arbetslag har placerat sig på steg 2, de övriga två lagen och ledningen på steg 3. Vi bedömer att förskolan genom chefens tydliga och strategiska ledarskap och genom pedagogernas övertygande uppträdande i verksamheten under vårt besök uppfyller samtliga kriterier på steg 1 till och med 4. Vi placerar Kristineberg på steg 4. Med fortsatt utveckling av det pedagogiska ledarskapet på någon avdelning så når förskolan steg 5 och även steg 6, som man i stort sett uppfyller redan idag. Kommunikation Kristinebergs förskola ger fortlöpande information vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). Internt har förskolan ett kort morgonmöte i hallen där pedagogerna skriver in aktuella händelser i en pärm. Muntlig information ges till föräldrar vid hämtning och lämning av barnet och föräldrarna informeras skriftligt via mejl, digitalt föräldrabrev eller skriftlig information i hallen. Förskolan har metoder att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Den dagliga hallkontakten kompletteras med bild-och textdokumentation på väggarna i hallen och ute på avdelningen, verksamhetspärmen i ord och bild står framme i hallen och där rullar bildspel från den senaste veckans aktiviteter på avdelningen. Föräldrarna lyfter fram utvecklingssamtalet som 14

16 en viktig källa till kunskap om det egna barnet och förskolans verksamhet. Föräldrabrev via mejl, den aktuella hemsidan och förskolans digitala rum på webben kompletterar formerna för information. Sju av pedagogerna svarar i Qualis-enkäten helt eller till stor del att förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda skolor (steg 2). Samarbetet med den näraliggande F-6-skolan angavs i kvalitetsredovisningen som ett viktigt utvecklingsområde för innevarande verksamhetsår och har påtagligt utvecklats under året. Pedagoger från förskolan och förskoleklassen har träffats under våren för att delge varandra hur de arbetar med barnens utveckling och lärande. Syftet är uttalat att utveckla den röda tråden och ge bättre förutsättningar att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Föräldrarna får god och kontinuerlig information om de delar av verksamheten som berör deras barn (steg 3). Föräldrarna utrycker i intervjun att de är mycket nöjda med hur förskolan informerar dem. 88 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Förskolan har som tidigare beskrivits flera olika former för att informera föräldrar och presumtiva kunder om sin verksamhet. Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3). Vi ser och hör att pedagogerna skapar ett gott samtalsklimat, både mellan sig och med barnen och deras föräldrar. I Qualis-enkäten bekräftar åtta pedagoger av nio helt eller till stor del att de har en förtroendefull kommunikation. Hemsidan är jättebra, svarar en förälder på vår fråga om hur förskolan använder sig av modern teknik för att förbättra service och kommunikation internt och externt (steg 4). Pedagogerna skickar månatligen hem information till föräldrarna via mejl och dagligen kan föräldrarna titta på den verksamhetsdokumentation som rullar på den digitala bildskärmen i kapprummet. Trots det svarar bara 53 procent av föräldrarna att Förskolan använder sig av modern teknik för att informera om sin verksamhet, vilket förbryllar oss. Internt kommunicerar förskolechefen tätt och regelbundet med pedagogerna över ett webbforum. Förskolan har en fungerande pedagogisk samverkan med berörda skolor (steg 4). Förskolan ingår tillsammans med några andra förskolor och två skolor i lärområde Norr, där rektorer och förskolechefer kommit överens om formerna för pedagogisk samverkan för att skapa långsiktighet i barnens lärande och utveckling. Förskolan har en öppen kommunikation med BVC, socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt (steg 5). Förskolan har haft utbildning kring sekretess och anmälningsplikt i regi av socialtjänsten, kring brandskydd av räddningstjänsten, Hitta Vilse med civilförsvaret, Friluftsfrämjandet kring Mulle och Knytte-verksamheten mm. Förskolan tar emot prao-elever från grund- och gymnasieskolan och är VFU-skola för lärarstudenter. Sju pedagoger av nio instämmer helt eller till stor del i påståendet att Vi har en öppen kommunikation med BVC, socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt På steg 6 ska förskolan ha metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevakning. Förskolan har tagit de första stegen mot den omvärldsbevakning som kriteriet avser men uppfyller inte kriteriet idag, av vad vi har sett och hört från ledning och pedagoger. 15

17 I självvärderingen skattar sig ett arbetslag på steg 2, ett lag och ledningen på steg 3 och ett lag på steg 5. Vi bedömer att förskolan uppfyller samtliga steg t o m steg 5 och placerar förskolan där. Kompetens Kristinebergs förskola har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn (steg 1). Sju av de nio pedagogerna är förskollärare och de två övriga är erfarna barnskötare. Förskolan har en introduktionsplan för nyanställda med tidssatta aktiviteter som innefattar samtal med förskolechefen under introduktionsperioden (steg 1). Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2). Vi tar del av sammanställningen över tidigare års genomförda utbildningsinsatser, innevarande års pågående kompetensutveckling och kommande års planerade insatser. Av dokumentationen förstår vi att förskolan driver ett systematiskt utvecklingsarbete där kompetensutveckling är ett av flera viktiga instrument. Studiebesök, litteraturläsning, studiecirklar, kurser och föreläsningar är vanliga inslag i den omfattande kompetensutvecklingen på förskolan. Förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner (steg 3). Den gemensamma planen bygger på pedagogernas och ledningens analys av genomförd utvärdering från föregående verksamhetsår. De individuella planerna tas fram under förskolechefens medarbetarsamtal med pedagogerna och framgår av dokumentationen från dessa samtal. Förskolan avsätter goda resurser för kompetensutveckling (steg 3). Redovisningen av tidigare genomförda insatser och planeringen för årets insatser visar på en omfattande kompetensutveckling för pedagogerna. Genom samverkan med de tre övriga förskolorna under chefens ledning får pedagogerna mycket kompetensutveckling för de insatta resurserna. Uppgifterna avser år 2010 Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen Andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn Granskad förskola Orrparkens förskola,i Uppsala kommun Genomsnitt i hela riket enligt Skolverket år % 67 % 54 % 21 % 33 % 41 % Uppgifterna avser år 2010 Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare Orrparkens förskola, i Uppsala Granskad förskola kommun Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet (steg 4). Under intervjun berättar pedagogerna att de återkopplar sina nyvunna kunskaper till sina kolleger på avdelningsmöten, på gemensamma reflektionstillfällen och på planeringsdagar. Av anteckningarna från medarbetarsamtalen ser vi också att chefen följer upp varje utbildningsinsats med pedagogerna. Förskolan har hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning (steg 4). Förskolechefen berättar att kommunen har genomfört en rekryteringskampanj vid högskolan i Gävle och att kommunen idag har lättare att knyta till sig förskollärare. Förskolan har god kontinuitet i bemanningen (steg 4). Vid förskolechefens tillträde för fem år sedan gjorde hon 16

18 flera nyrekryteringar som sedan stannat kvar. En tidigare barnskötare har vidareutbildat sig till förskollärare och bidrar både till kontinuitet och till höjd kompetens. Kompetensutvecklingen är kopplad till förskolans långsiktiga utveckling (steg 5). Förskolans kartlagda utvecklingsbehov styr planeringen och genomförandet av all kompetensutveckling. Det framgår av den långsiktiga planen. Förskolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och på lång sikt (steg 5). Verksamhetens goda kvalitet, pedagogernas kompetens och förskolans goda rykte har gett förskolan ett gott utgångsläge vid behov av nyrekrytering. Sju av nio pedagoger bekräftar i Qualis-enkäten till att kompetensutveckling har hög prioritet i deras förskola medan två pedagoger instämmer till viss del. Lika många anser också att kompetensutvecklingen utgår från förskolans, arbetslagens och individens behov och sju pedagoger bekräftar att det finns en plan för deras kompetensutveckling. I självvärderingen skattar sig ett arbetslag på steg 3, ett lag på steg 5 och ett lag samt ledningen på steg 6. På steg 6 ska kopplingen mellan förskolans behov av högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individernas kompetensutveckling vara tydlig. Här behöver de individuella kompetensutvecklingsplanerna bli tydligare och bättre än hittills kopplas just till den enskildes behov av kompetens. I nuläget når inte förskolan steg 6 utan vi bedömer att den är på steg 5. Resursutnyttjande Granskad förskola senaste år 2010 Genomsnitt kommunen senaste år 2010 Genomsnitt hela riket senaste år 2010 enligt Skolverket Område Kostnad per barn Totalkostnad per barn kr Totalkostnad per heltidsbarn Totalkostnad exklusive lokaler kr Personalkostnadens andel 74% 73,6 % Nettoresultat vid senaste bokslut -13 tkr Förskolan har en ekonomi i balans sedan tre år tillbaka (steg 2). Förskolan gör ekonomisk uppföljning av löpande intäkter och kostnader (steg 1). Förskolechefen har i sitt budgetarbete stöd av en administrativ assistent som bevakar inköp och stämmer av mot ekonomilistor och får även gott stöd av en förvaltningsekonom vid budgetering och kvartalsuppföljning. Prognoser görs i relation till budget och utfall (steg 2). Förvaltningen har ett kvalitetsteam som gör prognoser och kölistor på barn till förskolan. Prognoser görs i en budgetmall där uppskattade intäkter förs in utifrån förväntat antal placerade barn. Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin (steg 3). Varje avdelning disponerar 6000 kr för inköp av pedagogiskt material och en ekonomiansvarig pedagog ansvarar för kontot. Förskolechefen går igenom budget och ekonomi på APT och på samverkansgruppsmöten. Inköp diskuteras i arbetslaget och i hela personalgruppen då det gäller större investeringar. Sju av nio pedagoger uppger i Qualis-enkäten att de helt eller till stor del anser att de känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser. 17

19 Metoder för resursanvändning utvecklas på flera nivåer (steg 4). Samarbetet på förskolan omfattar även vikarieanskaffning. Den pedagog som öppnar förskolan ansvarar för att kontrollera hälsoläget i personalgruppen och vid behov omfördela personal mellan avdelningarna innan vikarie hämtas in från kommunens rekryteringsenhet. Pedagogerna justerar sin arbetstid och jobbar ibland övertid för att om möjligt slippa vikariekostnader. Förskolan tillämpar ett särskilt projekt, Hedeprojektet, för att hålla tillbaka kostnaderna vid t ex reparationer och övriga vaktmästarsysslor. Under semestertider fungerar de fyra förskolorna under sin chef som en helhet, d v s förskolorna täcker upp öppethållandet mellan sig. Vi granskare har svårt att bedöma om förskolan tillämpar ett effektivt resursutnyttjande i alla delar av verksamheten, vilket krävs för kriteriet på steg 5. Flera tecken tyder på att förskolan hanterar sina resurser effektivt. Samtidigt är sjukfrånvaron något högre än genomsnittligt och budget-överskottet samtidigt marginellt i relation till en förhållandevis god förskolepeng och låg kostnad för ledningen. I självvärderingen skattar sig samtliga arbetslag liksom ledningen på steg 4 och vi anser att det är en riktig bedömning och placerar förskolan på steg 4 då vi uppfattar att förskolan inte helt uppfyller kriteriet på steg 5. Image Förskolan låter verksamhetens olika delar bidra till förskolans image (steg1). Förskolechefen tillträdde sin tjänst 2007 och har sedan dess tillsammans med pedagogerna lyckats arbeta upp ett tidigare tveksamt rykte till idag en god image. Kompetenta och lyhörda pedagoger skapar en verksamhet med god kvalitet, kokerskan i det egna tillagningsköket erbjuder en varierad och av barnen uppskattad kost och förskolechefen leder verksamheten med god och tydlig strategi för ständiga förbättringar. Förskolan gör försök att påverka sin image (steg 2). Pedagogerna tycker själva under intervjun att den bästa reklamen bygger på verksamhetens kvalitet och att barn och föräldrar trivs och uppskattar verksamheten. Förskolechefen ger oss exempel på hur förskolan vid flera tillfällen försökt att få lokaltidningen att göra reportage om förskolans speciella evenemang utan att lyckas. Inför Knatteorkesterns konsert under onsdagskvällen hade man åter hoppats på medial uppmärksamhet men utan att lyckas få någon reporter att nappa. Förskolans dag lockade en del föräldrar att närvara och de föräldrar som kom fick se en rolig, inspirerande och lärande förmiddag. Förskolan har flera metoder att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv (steg 3). Förskolans aktuella hemsida lockar både presumtiva föräldrar och de föräldrar som redan valt Kristineberg. Pedagogerna bär jackor med Hudiksvalls kommun i tryck på ryggen men utan egen logotyp. Förskolan arbetar aktivt för att knyta prao-elever från grundskolan, gymnasiepraktikanter samt lärarstudenter till sig som ett led i sin marknadsföring. Förskolan har behållit eller förbättrat sin image över tid (steg 4). Både chefen, pedagogerna och den intervjuade föräldragruppen vittnar om att förskolan förbättrat sin image märkbart de senaste åren. Samtliga sex föräldrar som vi intervjuar berättar om hur de med olika motiv kommit att få sitt barn placerat på Kristineberg, alternativt valt förskolan på inrådan från andra föräldrar. Två av föräldrarna berättar att de valt en annan förskola i första hand men hänvisats till Kristineberg och 18

20 absolut inte vill byta, trots att man fått erbjudande om byte. Himla bra förskola, jag skippade bytet, uttrycker en förälder spontant. Supernöjd säger en annan. Mina två barn är väldigt blyga men jag märker hur pedagogerna har fått dem att bli stadigt säkrare och tryggare och att kliva fram säger en tredje förälder. Förskolans metoder för att kontinuerligt veta vilken image den har bygger huvudsakligen på den årliga föräldraenkäten. Det bedömer vi granskare är en mindre pålitlig väg att följa upp sin image på utan fördjupande intervjuer, fokusgrupper eller andra metoder. Vi märker att förskolan saknar erfarenhet av konkurrerande fria förskolor och inte rustat sig för en eventuell sådan konkurrens. I Qualis-enkäten bekräftar 85 procent av föräldrarna att deras förskola har ett gott rykte, 94 procent kan rekommendera sina vänner att placera sina barn i förskolan och lika många är totalt sett nöjda med sitt barns förskola. Pedagogerna är nästan lika positiva: sju av nio pedagoger medger att förskolan har ett gott rykte, samtliga rekommenderar föräldrar att placera sina barn på förskolan och samtliga är totalt sett nöjda med sin förskola. Ett lag skattar sig i självvärderingen på steg 5 liksom ledningen medan de två andra lagen skattar sig på steg 7. Vi bedömer att förskolan är på steg 4 och behöver utveckla fler metoder för att med säkerhet veta vilken image den har och kunna klara en presumtiv, attraktiv konkurrent. 19