Rapport omvärldsbevakning och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport omvärldsbevakning och analys"

Transkript

1 HSN P 19 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Handläggare: Kajsa Westling Rapport omvärldsbevakning och analys Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ska regelbundet lämna en rapport om omvärldsbevakning av sådant som berör hälso- och sjukvårdens utveckling, samt göra en bedömning av dess konsekvenser för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen arbetar för närvarande med att omstrukturera sitt arbetssätt runt omvärldsbevakning och analys. Det nya arbetssättet syftar till att förvaltningen ska öka sin kunskap om vad som pågår i omvärlden och bygga upp en strategisk beredskap inför framtidens utmaningar. Denna sammanställning och bedömningar utgår i huvudsak från de rapporter som lämnats från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting under året, samt de förslag till lagändringar som presenterats från Socialdepartementet. Rapporten berör bland annat Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården, Betänkande från Patientsäkerhetsutredningen, utredningen Patientens rätt samt Ny lag om valfrihetssystem (LOV). Långtidsutredningen om hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting för åren fram till 2025 är en annan viktig omvärldsrapport som förvaltningen tagit fram under året. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför oförändrade konsekvenser för miljön. Catarina Andersson Forsman Catharina Barkman Bilagor 1 Rapport Omvärldsbevakning och analys

2 1 (19) Avdelningen för Uppföljning och Utveckling Handläggare Kajsa Westling Telefon E-post Rapport Omvärldsbevakning och analys Uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ska regelbundet lämna en rapport om omvärldsbevakning av sådant som berör hälso- och sjukvårdens utveckling. Denna sammanställning och bedömningar utgår i huvudsak från de rapporter som lämnats från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under året, samt de förslag till lagändringar som presenterats från Socialdepartementet. Innehåll Rapporter från SKL, Socialdepartementet m.m. Ekonomirapporten 2-3 Läkemedelsförsäljning i Sverige 3-4 Livsstilsrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård..6-8 Prioriteringar i hälso- och sjukvård.8-9 Beskrivning av vårdutnyttjande i psykiatri.9-10 Nationella IT-strategin Vård inom EU Långtidsutredningen Nationell satsning för ökad patientsäkerhet..13 Betänkande från patientsäkerhetsutredningen Patientens Rätt Nya lagar Asylsökande får rätt till vård..16 Ny lag om valfrihetssystem Föreskrifter om läkares specialiteter..17 Påföljder för psykiskt sjuka lagöverträdare.17 Ersättningsetablering

3 2 (19) Rapporter och utredningar från SKL, Socialstyrelsen m.m. Ekonomirapporten, om kommunernas och landstingens ekonomi Bedömningarna i SKLs ekonomirapport präglas i år av stor osäkerhet på grund av den finansiella krisen. Detta beror bland annat på att beräkningarna i rapporten avslutades den 8 oktober medan krisen fortfarande pågick. En viktig slutsats som rapportförfattarna drar är att skatteunderlaget växer långsammare än tidigare, men också långsammare än tidigare bedömt. Detta förstärker den mer normala nedväxlingen i konjunkturen och den svenska konjunkturnedgången fördjupas och förlängs följaktligen. Däremot bedöms den akuta förtroendekrisen på finansmarknaderna ändå vara övergående men att det tar närmare ett år innan marknaderna åter är någorlunda stabila. När så de negativa effekterna av finanskrisen börjar klinga av vänder ekonomin under En dämpad tillförsikt bland hushåll och företag medför en svag konsumtions- och investeringstillväxt Den långvariga sysselsättningsökningen bryts därför och under 2009 faller sysselsättningen. När arbetslösheten efter lågkonjunkturen återgår till årets nivå leder återhämtningen på arbetsmarknaden till att skatteunderlaget 2011 och 2012 växer i relativt gynnsam takt. SKL uppskattar att landstingen upplever svårigheter redan 2008 och 2009 på grund av högt kostnadstryck, medan kommunernas utgångsläge är bättre. Det demografiska trycket kommer tidigare på sjukvården och den medicinsktekniska utvecklingen gör det möjligt att behandla sjukdomar i ny utsträckning. Dessutom är landstingen i högre grad än kommunerna beroende av generella statsbidrag som hålls nominellt oförändrade trots att kostnaderna ökar. De senaste årens resultatförbättring är delvis ett uttryck för att kommuner och landsting har accepterat målet om god ekonomisk hushållning. Man har också sett att kvaliteten i vården inte enbart är en kostnadsfråga. Det kommer dock att vara mycket svårt för landstingen att uppfylla de ekonomiska målen med dagens finansiering. Resultaten bedöms därför bli negativa inom kort. Redan i år räknar hälften av landstingen med att redovisa underskott. En viktig förutsättning för beräkningarna är att såväl kommuner som landsting fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Detta kommer dock inte vara tillräckligt. Medborgarnas behov och krav kommer att fortsätta att öka.

4 3 (19) Tydligast är detta för landstingen, men även kommunerna kommer inom bara några år att tvingas att genomföra rationaliseringar. Efter rapportens publicering skriver Sveriges Kommuner och Landsting i december återigen ner skatteunderlagstillväxten. Prognosen revideras ner till 2,8 respektive 2,9 procent för 2009 och Dessutom presenteras siffror som visar att skatteintäkterna väntas bli ännu lägre än tidigare beräknat: 3 miljarder kronor lägre för 2009 och 8 miljarder kronor lägre för 2010 jämfört med oktoberprognosen. De minskade skatteintäkterna motsvarar närmare jobb i kommuner och landsting SKL:s rapport visar på minskade intäkter inför 2009 och framåt vilket bekräftar förvaltningens egna beräkningar. Ett strategiskt arbete avseende kostnadseffektivisering av vården är därför nödvändigt. Långtidsutredningen kan fungera som ett underlag för detta samt för kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården i SLL. Dessutom bör man se över vad för insatser som SLL kan göra för att bemöta lågkonjunkturen och mildra dess effekter. Läkemedelsförsäljningen i Sverige Samhällets kostnader för receptförskrivna läkemedel väntas öka med i genomsnitt fyra procent de kommande fem åren. Det visar Socialstyrelsens rapport om läkemedelsförsäljningen i Sverige. Kostnaderna beräknas öka från ungefär 20,5 miljarder kronor år 2008 till mellan 23 och 24 miljarder år Socialstyrelsen konstaterar också att skillnader i läkemedelsanvändning mellan landstingen tyder på att det finns utrymme för en mer rationell och kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Även om det finns en del okända variabler i prognosen, t.ex. effekterna av avregleringen av apoteksmarknaden från och med juli 2009, så pekar det mesta på en ganska jämn kostnadsutveckling de kommande åren enligt Socialstyrelsen hälso- och sjukvårdsavdelning. Från att nästan ha legat stilla mellan 2003 och 2006 ökade kostnaderna för receptbelagda läkemedel med ungefär 4 % år Socialstyrelsens beräkningar pekar på att ökningen kommer att hålla sig kring denna nivå även mellan 2008 och väntas kostnaderna öka med mellan 4 och 4,5 %, vilket motsvarar ungefär 20,5 miljarder kronor i läkemedelsförmånskostnad. År 2009 beräknas ökningen bli ungefär 3,5 % och ,5 %. Variationerna beror bl.a. på att fler patent går ut 2009

5 4 (19) jämfört med 2010 vilket ger lägre kostnader och på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets läkemedelsgenomgångar. År 2012 beräknas kostnaden för läkemedelsförmånen bli mellan 23 och 24 miljarder kronor. Kostnaderna för s.k. rekvisitionsläkemedel, dvs. läkemedel som främst används inom sjukhusvård, beräknas öka med i genomsnitt 10 procent per år de närmaste två åren till ungefär 6,5 miljarder kronor i slutet av år Faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen Under år gick ett antal patent ut på läkemedel som förskrivs i stora volymer. Det gjorde att det kom billiga kopior vilket innebar en rejäl minskning av kostnaderna för sjukvården. Utbudet av nya läkemedel var dessutom relativt litet under dessa år. Nu ligger antalet nya läkemedel på en högre nivå igen medan effekterna av patentutgångarna är något mer begränsade. Dessutom säljs de flesta läkemedel i allt större volymer, bl.a. på grund av en åldrande befolkning. Förvaltningen arbetar med att bemöta de ökade läkemedelskostnaderna. Detta sker genom den läkemedelsstrategi som förvaltningen tagit fram. Från och med år 2010 kommer ett ökat kostnadsansvar för vårdgivarna för läkemedel i öppen vård att tillämpas. Ett projekt har påbörjats under 2008 för att ta fram en modell för hur stor andel av kostnaderna som skall ingå och hur ersättningen ska se ut till vårdgivarna inom respektive vårdgren. Förvaltningen bedömer också att arbetet med att uppmuntra till följsamhet till Kloka Listan skall fortgå. Livsstilsrapporten 2008 Socialt och ekonomiskt utsatta grupper lever betydligt mer ohälsosamt än välbeställda samhällsgrupper. Det är den generella slutsatsen som Folkhälsoinstitutet drar i sin Livsstilsrapport Rapportförfattarna konstaterar också att kraftig övervikt hos kvinnor ökar, likaså allvarliga alkoholskador. Även antalet narkotikarelaterade dödsfall är nu det högsta som någonsin har noterats. På den positiva sidan rapporteras det att rökningen fortsätter att minska i landet. Mest markant, enligt rapporten, är den tydliga kopplingen mellan social status och livsstil. Kraftig övervikt och rökning är vanligast bland lågavlönande och personer med kort utbildning. Vidare är det dubbelt så vanligt bland män med kort utbildning och svåra ekonomiska problem att ha minst två hälsorisker jämfört med män som har kort utbildning och inga ekonomiska problem. Bland män med lång utbildning är det tre gånger vanligare bland dem med svåra ekonomiska problem att ha minst två

6 5 (19) hälsorisker jämfört med dem som inte har ekonomiska problem. Samma förhållanden gäller även för kvinnor. Den grupp med sundast levnadsvanor är kvinnor med lång utbildning och god ekonomisk situation. Andra viktiga resultat som framkommer i rapporten är att alkoholskadorna fortsätter att öka trots att ökningen av totalkonsumtionen stannat upp de senaste åren. Detta kan tyda på en viss tidsfördröjning innan skador visar sig och på att det skett en omfördelning av skadlig alkoholkonsumtion till nya grupper. Allvarligt är också att den narkotikarelaterade dödligheten har ökat och nu är på den högsta nivån som registrerats någonsin. Fortfarande är dock användningen av narkotika relativt liten vid en internationell jämförelse. Glädjande är att rökningen minskat, vilket kan ha samband med rökförbudet på restauranger som infördes Det bör dock noteras att betydande befolkningsgrupper, framför allt lågutbildade och lågavlönade kvinnor släpar efter i den gynnsamma utvecklingen. Kraftig övervikt eller fetma har ökat bland kvinnor vilket tyvärr motsäger förhoppningarna att det skulle ha skett ett genomgripande trendbrott när det gäller ökningen av övervikt. Insatser för att stimulera till ökad fysisk aktivitet exempelvis fysisk aktivitet på recept har fått stort genomslag. Förvaltningen bedömer att det finns ett behov av att förstärka arbete runt jämlik vård. Förvaltningen har fått ta del av SKL:s satsning inom detta område och planerar att tillsätta en arbetsgrupp under Denna ska arbeta för att jämlik vård ska beaktas i alla förvaltningens avtal. Genom att utveckla behovsanalyser för de 10 största behovsgrupperna ökar förutsättningarna för att ge en behovsstyrd vård på lika villkor. Detta arbete beräknas vara klart under Förvaltningen arbetar dessutom med att förbättra arbetet mot övervikt och fetma. Det tvååriga projektet att utveckla och utvärdera vårdkedjan för barn och ungdomar med fetma i Stockholms län har under året utökats att innefatta ytterligare en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. Revidering av Handlingsprogram övervikt och fetma pågår liksom framtagande av en åtgärdsplan för implementering av det nya programmet. CeFAM har uppdraget att stödja införandet av Fysisk aktivitet på recept i Stockholms läns landsting. Detta sker genom utbildningar, seminarier och lokalt stöd till vårdgivare. Utbildningarna har under hösten snabbt blivit fulltecknade. Förvaltningen har även infört målrelaterad ersättning som faller ut för de husläkarmottagningar där distriktsköterskorna diskuterar

7 6 (19) hälsofaktorer så som rökning, alkoholintag samt övervikt med sina patienter. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården Socialstyrelsen och SKL presenterar för tredje året Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Rapporten innehåller flera nya kvalitetsmått, ett nytt avsnitt om resultat över tid, uppgifter på sjukhusnivå samt resultat för ett antal patientgrupper med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Öppna jämförelser är ett avstamp för bättre medicinsk kvalitet samt säkrare och mer tillgänglig sjukvård enligt Socialstyrelsen och SKL. Rapporten redovisar 101 kvalitetsmått (indikatorer varav 31 är nya) inom fyra områden: medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Landstingens resultat jämförs per indikator och för 19 av indikatorerna återges sjukhusens resultat. Nationellt sett har tre stora sjukdomsgrupper visat förbättrade resultat över tid. Minskningen i dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt är påtaglig. Minskningen från perioden är för både män och kvinnor över två procentenheter och den gäller i stort sett alla landsting. Dödligheten efter sjukhusvårdad stroke minskar även den, om än i något lägre grad. Också denna minskning är en fortsättning på en långsiktig trend. Femårsöverlevanden vid bröstcancer har ökat i alla landsting under den senaste sexårsperioden och i riket med knappt fyra procentenheter, till över 87 procent. SLL visar förbättrade resultat när det gäller bl.a. sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet vilket mäter antalet döda p g a att dessa inte fått vård. Sverige har bra resultat internationellt sett och SLL placerar sig klart över riksgenomsnittet. Stockholm har också en ökad andel influensavaccinerade äldre (65 år och äldre) från föregående års värde på 64 % till landets högsta värde på 70 %. När det gäller andel kvinnor år som genomgått gynekologisk cellprovskontroll 2006 har Sverige har bäst resultat internationellt sett och SLL ligger med våra 73,3 % bland de högsta nivåerna jämfört med andra huvudstäder i Europa. Resultatet gällande 5- årsöverlevnad vid bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer är också positivt; SLL visar förbättrade siffror. Gällande bröstcancer ligger Stockholm bäst till i landet och är därmed också världsbäst. SLL visar däremot dåligt resultat med de högsta siffrorna i landet gällande andel i befolkningen som antibiotikabehandlats 2007 och visar också dåliga

8 7 (19) resultat när det gäller antal inhemskt smittade MRSA-fall/ invånare. SLL har dock god kontroll över MRSA- spridningen och andelen smittade i akutsjukvården är mycket låg. SLL har de högsta kostnaderna för hälso- och sjukvården mätt per invånare i riket. För primärvården är dock kostnaderna per invånare lägre än rikssnittet. Detta är en förändring mot förra mätningen. För psykiatrin har Stockholm, precis som tidigare, landets högsta kostnad per invånare även om skillnaden minskat. SLL-befolkningen konsumerar förhållandevis mer öppen allmän och specialiserad vård vilket tillsammans med högre läkemedelskostnader och psykiatrikostnader kan vara förklaringen till att SLL har de högsta kostnaderna per invånare. SLL har dock som förra mätningen, som avsåg perioden , den lägsta kostnadsökningen per invånare. Flera andra landsting har sedan förra mätningen i stället ökat sina kostnader. Av resultaten kan man dra slutsatsen att hälso- och sjukvården i SLL produceras till relativt höga kostnader. I några fall är resultaten bra medan i andra finns mycket att förbättra. SLL har haft den lägsta kostnadsökningen för hälso- och sjukvården vilket kan dels bero på en ökad produktivitet hos vissa vårdgivare men också på befolkningsökningen med yngre och friskare invånare i jämförelse med andra landsting. Förvaltningens mätningar visar på en 12 procentig produktionsökning inom husläkarverksamheten under 2008 jämfört med För att fortsättningsvis tillse att inte kostnaderna överstiger intäkterna är det viktigt att styra vårdproduktionen mot en ökad produktivitet med bättre kvalitet så att vården utförs på rätt sätt av rätt person. I den nya styrmodellen för akutsjukhusen ligger en kraftfull fokus på uppföljning av sjukhusens resultat. Förvaltningen arbetar dessutom med att utveckla öppna jämförelser och ranking mellan olika vårdgivare för att driva på kvalitetsutvecklingen och möjliggöra för medborgarna att välja vårdleverantör. Resultatet av SKL s öppna jämförelser är vidare något som givit upphov till ett aktivt kvalitetsarbete på flera håll, både inom sjukhus och kliniker och i samband med förvaltningens uppföljning av sjukhusen. Alla Spesak (specialsakkunniga) har 2008 givit kommentarer till Öppna jämförelser. Resultaten har också varit en punkt på dagordningen på samtliga Specialitetsråd.

9 8 (19) Ett särskilt gott exempel är att de förhållandevis svaga resultat som påvisades för Stockholms förlossningskliniker avseende perinealbristningar hos kvinnan i samband med förlossning. Resultaten har givit upphov till bred utbildning av barnmorskor och läkare och under 2008 har ett omfattande Vårdprogram tagits fram. Ett annat exempel är att den påvisade stora förskrivningen av bredspektrumantibiotika i Stockholm kopplat till den oroande utvecklingen av resistenta bakterier bidragit till att ekonomiska resurser avsätts för Strama-arbete för öppen vård från Prioriteringar i hälso- och sjukvården Vårdens alltför svåra val? PrioriteringsCentrum har på Socialstyrelsens uppdrag kartlagt och analyserat hälso- och sjukvårdens arbete med prioriteringar. Denna rapport utgör det viktigaste underlaget för den värdering av utvecklingen och de förslag till förändringar som Socialstyrelsen lägger fram till regeringen. Rapporten visar att: öppna prioriteringar i stor utsträckning saknas resurser fördelas utifrån historiska mönster de prioriteringar som gjorts sker inom, inte mellan verksamhetsområden medborgarna är i liten utsträckning involverade i prioriteringsdiskussioner. Principerna och riktlinjerna anges vara kända, men svårtolkade och svåranvända. En negativ aspekt är att de är alltför inkluderande och att de på så sätt lämnar begränsat stöd till nedprioriteringar. En ytterligare försvårande aspekt är det tryck från allmänhet och media som lokala/regionala politiska system har att hantera. Som stöd för ett ökat lokalt och regionalt engagemang i öppna prioriteringar föreslår PrioriteringsCentrum en rad förändringar. Bl.a. föreslås att de fyra prioriteringsgrupperna utgår, att en ny ansvarsprincip införs, samt att en betydande omdefinition av kostnadseffektivitetsprincipen görs. Den nya kostnadseffektivitetsprincipen skulle tydliggöra att man i val mellan olika åtgärder skall välja den mest kostnadseffektiva samt att principen kan appliceras vid val mellan olika typer av vårdbehov. Socialstyrelsen gör bedömningen att det behövs en genomgripande översyn och omarbetning av rådande principer. Detta bör omfatta en ambition att

10 9 (19) formulera kriterier som ger stöd åt begränsningar i det offentliga åtagandet. Den ansvarsprincip som PrioriteringsCentrum i det syftet föreslår ställer sig Socialstyrelsen tveksam till. Ansvarsprincipen skulle innebära att ohälsa som är en följd av onödigt och medvetet risktagande skall/bör rangordnas lägre än annan ohälsa. Detta riskerar att öka den sociala skiktning vad gäller hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård som redan finns. Socialstyrelsen konstaterar att det finns ett behov av fortlöpande följa upp hur huvudmännen arbetar med prioriteringar. Detta kan göras utifrån ett mindre antal indikatorer som det på ett enkelt sätt går att samla data kring. En rimlig ambition är att en sådan uppföljning görs vartannat år. Beslut om prioriteringar tas i den reguljära budgetprocessen. Medicinska prioriteringar görs kontinuerligt inom verksamheterna. Beskrivning av vårdutnyttjande i psykiatrin En rapport från Socialstyrelsen baserad på de nationella hälsodataregistren visar att skillnaderna är stora i Sverige när det gäller hur den psykiatriska vården nyttjas. Uppgifter som rapporteras från den slutna psykiatriska vården är dessutom av betydligt högre kvalitet än uppgifter från den specialiserade öppna vården, där det finns stora brister. En annat svårighet är att rapporteringen från privata vårdgivare ännu saknas. Andra observationer är skillnader mellan män och kvinnors utnyttjande av psykiatrisk vård. Kvinnor har en högre konsumtion av psykiatrisk öppenvård samt en högre konsumtion av antidepressiva läkemedel, sömnmedel och lugnande medel. Män däremot har en högre konsumtion av psykiatrisk slutenvård förutom bland tonåringar och unga vuxna. Lågutbildade har en högre konsumtion av psykiatrisk vård än högutbildade. I Sverige är män och kvinnor som är födda i Finland de största konsumenterna av psykiatrisk öppenvård relativt sätt. Analyser av konsumtionsmönster av psykiatrisk vård utifrån socioekonomiska faktorer är dock mer komplexa och man måste beakta att psykisk sjukdom i unga år till exempel medför att man kan ha svårt att tillgodogöra sig en utbildning, och att personer födda i ett annat land kanske oftare har upplevt traumatiska händelser, men också att inställningen i olika kulturer till att söka psykiatrisk vård kan skilja sig åt.

11 10 (19) I SLL: s ersättningsmodeller för vuxen och barn- och ungdomspsykiatri samt beroendevård har det 2008 introducerats 50 procent produktionsrelaterad ersättning vilket bör stimulera till en bättre rapportering då vårdgivarna får betalt per registrerat besök eller vårddygn. För 2009 har förvaltningen även introducerat en målrelaterad ersättning som tilldelas de vårdgivare inom psykiatrin som förbättrat sin diagnosregistrering, ett område inom vilken rapportering varit bristfällig. Vidare pågår under 2009 ett arbete inom SLSO med att införa ett gemensamt journalsystem vilket bör kunna underlätta hanteringen av rapporteringen. Flera verksamheter inom psykiatrin har under 2008 upphandlats. Nationell IT strategi Syftet med den nationella IT strategin är att skapa en framtida effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg. Samma information kan användas såväl för vård och behandling som för styrning och uppföljning av verksamheten, som information till patienter samt för utveckling och forskning. I praktiken skall detta göras via ändamålsenliga IT-stöd för alla delar i vården: medborgare, patienter och anhöriga, personal inom vård och omsorg och ansvariga för vård och omsorg. Genomförandet av projektet står SKL och Socialstyrelsen för via projekten Tillämpad Informationsstruktur (TIS), och Nationell Informationsstruktur (NI) respektive. Vårdens huvudmän ansvarar för implementeringen av projektens TIS och NI s resultat. I praktiken tar TIs fram en teknisk infrastruktur såsom: nationella roll- och behörighetshantering som garanterar säkert informationsutbyte, e-legitimation som garanterar att bara behöriga personer får tillgång till patientinformation, och kommunikationsnät. Medan NI tar fram en informationsstruktur innehållande nationellt fackspråk för vård och omsorg, bl.a. innehållande ändamålsenliga vårddatamängder, termer, begrepp, klassifikationer. SKLs och Socialstyrelsens uppdrag pågår mellan Förvaltningen har anställt en person som ska arbeta med IT-strategiska frågor och bevaka den nationella IT-strategin.

12 11 (19) Resultatet från TIS och NI ger förutsättningar för verksamhetsutveckling samt utveckling av olika IT-stöd som kan hantera information och göra den tillgänglig på ett kvalitativt, effektivt och säkert sätt. Arbetet uppmuntrar till regionalt reformarbete som stressar mångfald, tillgänglighet och kvalitet. Arbetet i TIS och NI är ett arbete där teknisk infrastruktur och informationsstruktur över tid behöver uppdateras allt eftersom verksamhetsutveckling inom vård och omsorg sker. Förvaltningens bedömning är därför att man permanentar de nationella initiativen och skapar en Medicinsk Informatik grupp på Socialstyrelsen som över tid arbetar vidare med nationella informationsstruktursfrågor och att man skapar en permanent IT-arkitekturgrupp på SKL som vidareutvecklar den nationella tekniska infrastrukturen över tid. Denna enhetliga struktur krävs för ett nationellt långsiktigt, samverkande och kvalitativt arbete inom hälso- och sjukvården. Vård inom EU EU Kommissionen har under 2008 presenterat ett nytt förslag gällande patienters rörlighet inom EU. Kommissionens förslag beskriver tre målområden: Att skapa ett ramverk för patienters rörlighet. Förslaget till EU-lagstiftning förtydligar patienters rättigheter att få vård utomlands och vilka hinder medlemsländerna kan sätta upp för denna rörlighet. Patienter ska i regel ha rätt till samma ersättning som skulle ha erhållits för vård i hemlandet. Att etablera gemensamma principer för alla sjuk- och hälsovårdssystem i EU. Vårdsystem ska baseras på solidaritet, rättvisa, tillgång till vård av hög kvalitet och detta ska garanteras av medlemsländerna. Patienterna måste också få tillgång till information om tex. pris och tillgång på vård. EUländerna måste även se till att patienterna har möjlighet att klaga och att de kompenseras vid felbehandlingar. Att skapa ett europeiskt hälsovårdssamarbete, framför allt i gränsregioner och för erkännande av läkemedelsrecept. Utbyte av erfarenheter och kunskap om specialistvård ska utvidgas. Detta kan påverka på vilket sätt framgångsrika vårdmetoder sprids i EU och således hur kvaliteten på vårdsystemen i de olika medlemsländerna säkras. Informationsteknologi inom hälsovårdsområdet ska också främjas och

13 12 (19) forum för samverkan runt nya hälsotekniker ska skapas. Sveriges Kommuner och Landsting kommer att remissbehandla EU kommissionens förslag senare i år. Förvaltningen bevakar frågan och ska säkerställa att länets invånare är informerade om de nya reglerna. Förvaltningen ser också att detta kan innebära möjligheter ur ett patienthänseende. Långtidsutredningen Hälso- och sjukvårdsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att genomföra en långtidsutredning för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting fram till Syftet har varit att kartlägga framtida krav, kostnadsutveckling och utbudsförändringar för att lägga grunden för planering av hälso- och sjukvården inom SLL. I uppdraget har ingått att utarbeta konkreta förslag vad gäller finansiering, organisation och styrning av hälso- och sjukvården. Utredningen visar att oavsett hur vi räknar står vi år 2025 inför ett kostnadsgap i storleksordningen 23 miljarder kronor räknat på samma skattesats som idag och utifrån den beräknade demografiska och medicintekniska utvecklingen. I praktiken kan ett sådant gap naturligtvis inte uppstå då de balanskrav som ställs på kommunerna gör att kostnaderna inte kan avvika från intäkterna i någon nämnvärd utsträckning. Det framräknade gapet bör snarare ses som ett mått på den spänning som kommer att uppstå mellan de krav som kommer att ställas på vården och de finansiella resurser som kommer att finnas tillgängliga för att bekosta denna vård. Utredningen utgår ifrån att det finns tre huvudsakliga sätt att balansera efterfrågad vård och resurser: Mer pengar till vården Bättre styrning av efterfrågan på vård Mer vård för pengarna Inom varje grupp finns det i sin tur ett antal åtgärder som kan vidtas för att täcka gapet. Den största potentialen finns inom gruppen hur man ska få

14 13 (19) mer vård för pengarna eller med andra ord hur vården ska kunna effektiviseras genom ökad produktivitet och förbättrad kvalitet. Långtidsutredningen kommer att användas som ett kunskapsunderlag i utvecklingen av vården och då speciellt i arbete med att förbättra uppföljningen av vården och ersättningssystemen. Särskilt viktigt är det att fokusera på kvalitetsstärkande och effektivitetshöjande åtgärder. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet SKL genomför en nationell satsning för ökad patientsäkerhet tillsammans med alla landsting och regioner. Målet är att halvera förekomsten av vårdrelaterade infektioner från tio till fem procent före utgången av 2009 jämfört med Om målet fem procent uppnås blir Sverige bäst i världen på att förebygga vårdrelaterade infektioner. För övriga vårdskador finns ännu inga mål uppsatta. En vårdskada är en skada som uppkommer till följd av vårdinsatserna i sig eller brist på sådana, inte till följd av patientens sjukdom. SKL:s satsning är starten på ett långsiktigt, systematiskt och uthålligt förbättringsarbete. Den fokuserar på sex typer av vårdskador som enligt landsting och regioner är särskilt vanliga och allvarliga: - Urinvägsinfektioner i samband med vård - Infektioner vid centrala venösa infarter - Postoperativa sårinfektioner - Läkemedelsfel i vårdens övergångar - Fallskador i samband med vård - Trycksår i samband med vård Ett antal experter har på uppdrag av SKL ställt samman en rad evidensbaserade åtgärder som baseras på vetenskap och som konsekvent tillämpade reducerar dessa vårdskador. Betänkande från Patientsäkerhetsutredningen Patientsäkerhetsutredningen har i december överlämnat sitt betänkande Patientsäkerhet: Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) till socialminster Göran Hägglund. Utredningen föreslår bland annat att den nuvarande lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) ersätts med en ny lag om patientsäkerhet med mera. I den föreslagna lagen har

15 14 (19) bestämmelser införts om bland annat skyldighet för vårdgivare att bedriva ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete samt att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen uppfylls. Det föreslås också framgå av lagen att vårdgivarna ska vara skyldiga att informera patienter när en vårdskada har inträffat. Patienterna ska få information om både trolig orsak till det inträffade och vad vårdgivaren avser vidta för åtgärder för att det inträffade inte ska hända igen. Den som drabbats av en vårdskada ska även få information om bland annat vilka möjligheter det finns att erhålla ersättning för det inträffade. Utredningen föreslår vidare att det nuvarande hälso- och sjukvårdsrättsliga disciplinansvaret ersätts med skärpt tillsyn över de yrkesutövare som kan befaras utgöra en fara för patientsäkerheten. Det föreslås därvid att staten ska kunna ställa krav på exempelvis kompetensutveckling eller, om yrkesutövaren har missbruksproblem, på att denne ska genomgå behandling. En andledning till detta är att en disciplinpåföljd enbart är en administrativ påföljd. En erinran eller varning följs inte upp från statens sida, vilket är negativt ur patientsäkerhetssynpunkt. Både Riksrevisionen och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) har i skrivelser till regeringen framhållit att patientens ställning är svag i nuvarande regelverk. En patient som vänder sig till HSAN måste i dag kunna precisera sin anmälan och bland annat ange vem eller vilka yrkesutövare patienten anser har gjort fel. Utredningen konstaterar att det vore bättre, både för patienter och för patientsäkerheten, om patienter enbart behövde anmäla vad som inträffat och att det sedan var statens sak att utreda händelsen ur ett brett och förutsättningslöst perspektiv. Förvaltningen bevakar frågan och kommer i januari att anordna ett seminarium där huvudsekreteraren för utredningen Per-Anders Sunesson kommer att delta. Patientsäkerhetskommittén, Patientsäkerhetsnämnden, chefsläkare och chefer inom förvaltningen är inbjudna. Patientens rätt. Några förslag för att stärka patientens ställning I december offentliggjordes det andra delbetänkande från utredningen Patientens rätt (SOU 2008:127). Utredningen konstaterar att det finns en lång rad områden där patienter systematiskt har en alltför svag och ibland, åtminstone upplevd, underordnad ställning. Sådana brister är inte bara allvarliga för de patienter som direkt berörs. Brister som försvagar patientens ställning hotar också att gradvis urholka tilltron till hälso- och sjukvården samt tilltron till dess gemensamma finansiering.

16 15 (19) Utredningen om patientens rätt lämnar i detta delbetänkande flera förslag för att stärka patientens ställning. Uttredningen föreslår bl.a. en lagreglering av vårdgarantin och att den yttre tidsgränsen för vårdgarantin innebär att alla som behöver ska få del av beslutad vårdinsats, alltså t.ex. att behandling ska påbörjas inom 120 dagar och att en bedömning om vård ska göras inom 30 dagar. Vidare bör en lagreglering där landsting åläggs att ge patienter individuellt anpassad information om väntetider, valmöjligheter och innehållet i sin vårdgaranti genomföras. Hälso- och sjukvårdens skyldighet att tillvarata patientens möjligheter att råda över valet av vårdgivare bör också lagstadgas. Slutligen bör det regleras i lag att verksamhetschefen ska ges ansvaret att utse en fast vårdkontakt vid behov. Den fasta vårdkontakten kan svara för kontinuitet, men kan också ha en stödjande samordningsroll för de olika kontakter en vårdprocess kan omfatta. Förutom lagändringen om möjlighet att överlåta sin rätt att bedriva sjukvård som finansieras enligt statliga taxan, s.k. ersättningsetableringar (se sid ), har regeringen dessutom lämnat ett tilläggsdirektiv till utredningen "Patientens rätt". Detta direktiv innebär att utredaren bl.a. ska utreda och lämna förslag till ett nytt system som reglerar förutsättningarna för privata vårdgivares rätt att med offentlig ersättning etablera sig och verka i landstingens öppna hälso- och sjukvård utanför primärvården. En utgångspunkt ska vara att systemet med samverkansavtal för läkare och sjukgymnaster enligt de s.k. ersättningslagarna ska upphöra. Utredaren ska särskilt analysera behovet av eventuella övergångsregler för dem som i dag får ersättning enligt den nationella taxan. För SLL kommer de förslag som tilläggsdirektivet förväntas resultera i, tillsammans med den nya lagen om ersättningsetablering (se sid ), att kunna få stora konsekvenser. Sannolikt kommer ett stort antal läkare och sjukgymnaster att vilja etablera sig. En strategi behövs som beskriver hur detta eventuella tillskott av vård på bästa sätt ska utnyttjas och vilka anpassningar som kan bli nödvändiga i andra delar av vårdsystemet.

17 16 (19) Nya lagar Nedan beskrivs några av de nya lagar som trätt i kraft under 2008 eller vid årsskiftet 2008/2009. Asylsökande får rätt till vård i ny lag Regeringen har beslutat om en proposition med förslag till en ny lag som reglerar hälso- och sjukvård för asylsökande. Lagen infördes 1 juli Propositionen innebär enbart en formalisering av de avtal som idag finns mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, och förändrar inte omfattningen av vården. Dagens regler angående asylsjukvård gäller alltså fortfarande. Enligt gällande bestämmelser har asylsökande barn och gömda barn samma tillgång till hälso- och sjukvård som alla andra barn i befolkningen. De kan utan avgift besöka barnavårdscentral, husläkarmottagning, barnmedicinska mottagningar, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar och tandvården. Asylsökanden som har fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Både vuxna och barn ska dessutom erbjudas ett hälsosamtal/hälsoundersökning via Migrationsverket. Personer över 18 år som fått avslag på sin asylansökan, men stannar kvar i landet som s.k. gömda och personer som inte sökt asyl, s.k. papperslösa omfattas inte av lagen. En eventuell utvidgning av vården för asylsökande samt gömda/papperslösa är föremål för fortsatta överväganden inom regeringen. Frågan om vård för gömda/papperslösa hanteras av Socialdepartementet och förslaget från Socialdepartementet om direktiv till utredning har lämnats till andra berörda departement för synpunkter. Utredningen ska vara klar under Det nya lagförslaget är beaktat i förvaltningens avtal. Ny lag om valfrihetssystem (LOV) Den 1 januari 2009 trädde en ny lag om valfrihetssystem i kraft. Lagen beskriver de regler som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrensutsätta kommunala och landstingskommunala verksamheter. Detta ska genomföras genom ett valfrihetssystem där patienten själv väljer var de vill söka sin vård/omsorg. Valfrihetssystem är enligt lagen ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).

18 17 (19) Kommuner och landsting ges vidare möjlighet att själva genom avtal reglera förutsättningarna för valfrihetssystemet. Privata företag samt ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Alla producenter som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de fastställda kraven godkänns och kan teckna kontrakt med landstinget eller kommunen. Någon priskonkurrens mellan leverantörerna ska inte förekomma. Patienten ges i stället möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. Lagändringen är i stor utsträckning kongruent med vårdval Stockholm. Smärre justeringar som tex. att förvaltningen kommer att annonsera nya vårdvalsområden även på den nationella webbplats som ska inrättas och att det i förfrågningsunderlaget kommer att anges inom vilken tid den upphandlande enheten kommer att fatta beslut om godkännande arbetas in i regelböckerna. Socialstyrelsen ska få meddela föreskrifter om läkares specialiteter Genom en revidering i förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska Socialstyrelsen få utfärda föreskrifter om indelning och benämning av inom vilka specialiteter som läkare kan uppnå specialistkompetens. Socialstyrelsen ska också få författa föreskrifter om vad vårdgivaren ska kräva för att få bevis om specialistkompetens. Socialstyrelsen kan ta hjälp av nationella rådet för specialiseringstjänstgöring i detta arbete. De nya reglerna träder i kraft den 1 februari Påföljder för psykiskt sjuka lagöverträdare En lagförändring gällande påföljder för psykiskt sjuka lagöverträdare trädde i kraft 1 juli Förändringen innebär att personer som på grund av svår utvecklingstörning, allvarlig psykisk störning, tillfällig sinnesförvirring eller ett allvarligt demenstillstånd och som inte kan anses vara tillräkneliga helt ska slippa straff. Alla andra som begår grova våldsbrott ska få ett fängelsestraff där brottet, inte den psykiska hälsan, avgör straffvärdet. Dessutom tas möjligheten att döma brottslingar till rättspsykiatrisk vård bort. Ersättningsetablering Den 1 april 2009 träder förändringar i lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik i kraft. Den huvudsakliga förändringen innebär att det ska vara möjligt att genomföra så kallade

19 18 (19) ersättningsetableringar. Detta berör de privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster som har rätt till offentlig ersättning från den nationella taxan. Om en läkare eller sjukgymnast som har denna typ av ersättning vill överlåta sin verksamhet till någon annan, ska läkaren/sjukgymnasten i samband med det kunna säga upp sin rätt till ersättning från den nationella taxan i syfte att istället möjliggöra för den övertagande läkaren eller sjukgymnasten att få rätt till sådan ersättning. Detta sker genom att den övertagande läkaren eller sjukgymnasten ingår ett så kallat samverkansavtal med landstinget. En sådan s.k. ersättningsetablering ska anmälas till landstinget som i sin tur ska publicera en ansökningsinbjudan där det bl.a. ska anges vilka villkor som det nya samverkansavtalet ska innehålla. Landstinget ska ingå samverkansavtal med den sökande som erbjudit högsta pris för verksamheten och som uppfyller vissa andra angivna krav. Bland annat får han eller hon inte ha rätt till offentlig ersättning inom ramen för ett sådant valfrihetssystem som avses i den föreslagna lagen om valfrihetssystem. Utgångspunkten är att det nya samverkansavtalet ska innehålla motsvarande villkor som den tidigare läkaren eller sjukgymnasten hade för rätten till ersättning. Landstinget kan dock ändra villkoren under förutsättning att den överlåtande vårdgivaren godkänner de nya villkoren. Förvaltningen har inlett ett omfattande arbete med att förbereda konkreta handläggningsrutiner och policy för tillämpning av de aktuella lagarna. En detaljerad utbudsbeskrivning kommer att tas fram. Informationsinsatser till berörda vårdgivare och övriga intressenter ska också genomföras. SKL har gett förvaltningen i uppgift att stödja övriga landsting i dessa frågor. Bland annat skapas en gemensam projektplats för stöddokument och dialog. Råd och information kommer även att ges till nyckelpersoner inom respektive landsting. En nationell konferens planeras i februari.

20 19 (19)

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Regler för etablering av vårdgivare Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård (SOU 2009:84)

Regler för etablering av vårdgivare Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård (SOU 2009:84) 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning LSF Juridik och upphandling Handläggare: Robert Larsson Landstingsstyrelsen Regler för etablering av vårdgivare Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater HSN 2008-09-02 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Hälso- och sjukvårdsdirektören 2008-07-25 HSN 0807-0913 LS 0804-0372 Handläggare: Bengt Haglund Yttrande över motion av Lena-Maj Anding

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-14 1 (5) HSN 1301-0051 Handläggare: Nils Edsmalm Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-06-17 P 19 Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Yttrande över förslag om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (DS 2012:36)

Yttrande över förslag om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (DS 2012:36) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 15 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-19 HSN 1210-1219 Handläggare: Mehrnaz Aram Pia Skarin Yttrande över förslag om vård till personer

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-16. Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström samt regeringsråden Karin Almgren och Nils Dexe.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-16. Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström samt regeringsråden Karin Almgren och Nils Dexe. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-16 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström samt regeringsråden Karin Almgren och Nils Dexe. Ersättningsetablering m.m. för vissa privata vårdgivare

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Råd när du vill starta eget

Råd när du vill starta eget Råd när du vill starta eget Uppdaterad 2014 STARTA EGET Tolv tips och råd 1. Affärsidé och affärsplan Innan du startar företag är det viktigt att formulera en vision en affärsidé - för verksamheten i ett

Läs mer

1 bilaga. Regeringens beslut

1 bilaga. Regeringens beslut Utdrag Protokoll I:7 vid regeringssammanträde 2011-12-15 S2011/11007/FS Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso-

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Avtalsperiod: tillsvidare enligt lagen om läkarvårdsersättning eller från och med tiden för avtalets ingående dock tidigast: 2015-07-01.

Avtalsperiod: tillsvidare enligt lagen om läkarvårdsersättning eller från och med tiden för avtalets ingående dock tidigast: 2015-07-01. Ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal vid ersättningsetablering enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, diarienummer HSNG 2015-00365 Ni inbjuds att inkomma med ansökan om att få ingå

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 1 (3) HSN 1105-0509 Handläggare: Britt Fälth Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 8 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111 *Skatteverket 1(6) Dnr Beskattning av ersättning som läkare och sjukgymnaster kan erhålla vid s.k. ersättningsetablering 1 Sammanfattning I den utsträckning ersättningen en läkare eller sjukgymnast erhåller

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2013 för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2013 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, P 7 1 (7) HSN 1404-0543 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer