Lugnare katter på kliniken? En studie om användningen av syntetiska analoger till felina ansiktsferomoner på svenska djursjukhus

Transkript

1 Lugnare katter på kliniken? En studie om användningen av syntetiska analoger till felina ansiktsferomoner på svenska djursjukhus Calmer cats in the clinic? A study regarding the use of synthetic analogues to feline facial pheromones in Swedish veterinary hospitals Annika Lindström Sveriges Lantbruksuniversitet Skara 2009 Studentarbete 242 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Djursjukvårdarprogrammet Swedish University of Agricultural Sciences Student report 242 Department of Animal Environment and Health Veterinary Nursing Education ISSN X

2 Lugnare katter på kliniken? En studie om användningen av syntetiska analoger till felina ansiktsferomoner på svenska djursjukhus Calmer cats in the clinic? A study regarding the use of synthetic analogues to feline facial pheromones in Swedish veterinary hospitals Annika Lindström Självständigt arbete, 10 hp, Djursjukvårdarprogrammet Handledare: Patrik Lorentzon 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 4 Socialt beteende och kommunikation... 5 Allogrooming... 5 Allorubbing... 5 Kommunikationsvägar... 5 Gnidning... 6 Klösmarkering... 6 Urinmarkering... 6 Fekal markering... 7 Tolkning av kemiska signaler... 7 Feromoner en definition... 7 Feromonernas påverkan... 8 Utsöndring av feromoner... 9 Ansiktsregionen... 9 Tassar och trampdynor Området kring analöppningen Området kring könsorganen Juvret hos lakterande katthonor Urin och feces Behandling av problembeteenden Feromonterapi Fördelar med feromonterapi Frågetecken kring feromonterapi Feromonprodukter Feliway Felifriend Resultat av feromonterapi i kliniska studier Sammanställning av enkätsvar Diskussion Sammanfattning Summary Referenser Bilaga Formulär för enkätundersökning 3

4 Inledning Att befinna sig på djursjukhus innebär en stor påfrestning för de flesta djur med den stress det medför att vara i ny miljö, bland okända människor, andra djur och dessutom utsättas för behandlingar av olika slag. Inte minst katter stressas av detta, vilket medför att många av dem kan vara väldigt rädda, svåra att hantera eller äta dåligt då de är inlagda på djursjukhus. Under senare år har behandling med syntetiska feromoner etablerats för att lugna katter i okända miljöer. Det är därför motiverat att undersöka i vilken utsträckning feromonterapi, i form av preparaten Feliway och Felifriend som på olika sätt anses minska katters stress och oro används inom den svenska djursjukvården. Alla yttre faktorer som kan bidra till en mera välmående kattpatient är av intresse för att ge en så god omvårdnad som möjligt då katten befinner sig på djursjukhus eller klinik. Det primära syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning svenska djursjukhus och kliniker använder sig av syntetiska feromoner vid behandling och vård av katt samt om man vid användning ser effekter av preparaten som kan bidra till att ge katter i klinikmiljö en förbättrad omvårdnad. För att skapa en förståelse för när feromonterapi kan vara intressant ges en översiktlig beskrivning av kattens normala sociala beteende och kommunikationsvägar samt en förklaring till vad feromoner är och hur katten använder dem i sin kommunikation. Dessutom beskrivs inom vilka områden det finns stöd i den vetenskapliga litteraturen för feromonterapi till katt. Metod Rapporten bygger dels på litteraturstudier, dels på en enkätundersökning som besvarats av personal inom utvalda medlemsföretag i Svenska Djursjukhusföreningen. 4

5 Socialt beteende och kommunikation Den domesticerade katten (Felis silvestris catus) ansågs länge vara ett helt solitärt djur som endast tolererade andra katter i samband med parning och under tiden den hade ungar. Nu vet man att katter i varierande grad kan anpassa sig till ett liv i samexistens (2). I den mån katter lever i grupp i det fria så är det i matriarkala strukturer med besläktade honor som samarbetar kring att ta hand om ungarna och för att försvara varandra mot inkräktare och de har väldigt lite kontakt med katter utanför gruppen (1). Obesläktade vuxna katter formar inte permanenta grupper (5). När katten jagar så gör den det i ensamhet och den strävar då efter så lite kontakt som möjligt med andra katter. Katten har ett väl utvecklat kommunikationssystem för att hålla andra individer på avstånd och de signaler som finns för interaktion är framförallt avsedda för medlemmar inom den egna gruppen (1). Hos många arter är den sociala strukturen uppbyggd kring en hierarki, exempelvis hos människan eller hunden, och där kan man bestämma en individs position i gruppen genom att studera hur den behandlas av övriga gruppmedlemmar (1). Något liknande mönster kan inte ses i kattens sociala struktur. Katten avvärjer snarare angrepp genom defensivt beteende än genom underkastelse (1, 2). Den sociala samhörigheten i kattgruppen bygger på samarbete och bekräftas genom viktiga sociala beteenden som allogrooming och allorubbing. Genom dessa aktiviteter skapar och vidmakthåller katterna en för gruppen gemensam doftprofil (1). Allogrooming Beteendet ses oftast hos katter som vilar tillsammans (1, 2) och innebär att katterna putsar varandra. Detta anses stärka de sociala banden i gruppen och ses endast hos katter som har en nära relation (1). Allorubbing Omfattar beteendet när katten gnider sig mot en annan individ som den känner samhörighet med. En viktig funktion i detta beteende är att blanda dofterna för att få en gemensam doft inom gruppen. Det är också ett sätt att utbyta taktila signaler och i motsats till allogrooming är inte beteendet ömsesidigt, utan det bygger på att den ena katten tar initiativet och den mötande katten väljer då antingen att återgälda strykningen eller att avstå (1). Katten stryker sig ofta mot sin ägares ben och människan tenderar att uppfatta det som tecken på tillgivenhet. Studerar man beteendet katter emellan tyder det dock på att förhållandet är något ensidigt och att initiativet till allorubbing oftast tas av den svagare parten. Även om inte katter lever i hierarkier så är det här beteendet viktigt som ett sätt att tillerkänna någon status. Hos den domesticerade katten förstärks ofta beteendet av ägarens positiva reaktion och katten kan på det här sättet markera sitt sociala sammanhang och även innefatta andra arter; det är inte ovanligt att den stryker sig mot familjens hund (1). Kommunikationsvägar Katten kommunicerar huvudsakligen via olfaktoriska signaler, vokalisering och visuella signaler. De olfaktoriska signalerna doftsignalerna är av vital betydelse för den. Eftersom katten jagar ensam är det högt prioriterat för den att vara i god fysisk kondition och undvika onödiga konflikter som kan leda till skador, samt att kunna skydda sitt jaktterritorium. Att kommunicera via dofter är ett funktionellt och effektivt sätt att tillgodose dessa behov. Det ger katten möjlighet att meddela sig med okända artfränder på långt avstånd, exempelvis för att tala om att ett territorium är upptaget, utan att den 5

6 behöver riskera fysisk konfrontation (1). Att lämna doftmärken är inte heller energikrävande för det djur som avlämnar dem, dofterna kan avläsas i mörker, och de finns dessutom kvar långt efter att djuret lämnat platsen (13). Katten är mycket väl anpassad både för att avlämna och ta emot doftsignaler. Genom sina feromonalstrande körtlar på olika ställen på kroppen avsätter den doftmarkeringar och via det vomeronasala organet tar den emot och tolkar dessa speciella signaler. Varje katt förmodas ha en unik doft som identifierar den för individer såväl inom den egna gruppen som utanför den. Dessutom fyller den egna doften en funktion för katten själv. Genom att markera olika objekt med den egna doften blir de bekanta för katten, vilket ökar trygghetskänslan. Doftmarkeringar är därför oumbärliga för kattens kommunikation och när det gäller den domesticerade katten så yttrar de sig huvudsakligen genom gnidning, klösmarkering, urinmarkering eller fekal markering (1). Gnidning Förutom den sociala funktionen med allorubbing så använder sig katten av kemiska signaler för att markera olika föremål i sitt revir. Det är framförallt körtlarna i ansiktet, längs sidorna och vid svansroten som används för denna markering. Utomhus markeras vanligen grindstolpar, kvistar och liknande. Inomhus är det ofta möbler och andra framträdande föremål som står längs kattens passager som markeras (1). Klösmarkering Klösbeteendet utförs både som markering och för funktionen, att hålla klorna i gott skick, och det utförs oftast på vertikala ytor. Förutom att klorna och dess muskler och senor trimmas inför jakten så stretchar katten samtidigt framben, skuldror och ryggmuskulatur. Förutom vikten av att vara en välutrustad jägare så har katten nytta av klösbeteendet som ett redskap för kommunikation. Det gäller både det visuella resultatet av klösmärkena och det faktum att katten lämnar sin doft med hjälp av körtlarna mellan och på trampdynorna (1). Urinmarkering När man iakttar en katt som urinmarkerar ser man att det sker enligt ett bestämt mönster. Katten väljer ut en vertikal yta, nosar på den och vänder svansen till. Den trampar ofta med bakbenen på stället och kröker ryggen lite samtidigt som den håller svansen i lodrät position, ofta skakar den svansen en aning, för att sedan spreja en horisontell stråle urin mot den vertikala ytan (1, 21). Att stå och spreja är det vanligaste sättet för katten att urinmarkera även om det förekommer att katten urinmarkerar i sittande ställning. De flesta katter som får vistas utomhus urinmarkerar sitt revir kontinuerligt. Det utförs av såväl honsom hankatter oaktat om de är kastrerade eller inte (1). Vuxna hankatter är dock de som sprejar mest (5). Ett syfte med detta beteende är att inrätta ett detaljerat nyttjanderättssystem för att inte jaktreviret ska bli överbelastat (1). Här råder dock delade meningar då vissa författare anser att det är oklart vilken funktion urinmarkering har som medel för katten att hävda sitt territorium (5). Ett annat syfte med urinmarkering är att minska risken för ovälkomna möten med icke-släktingar som skulle kunna leda till potentiellt farliga situationer. Att hålla avståndet katter emellan förefaller vara ett av de viktigaste skälen till urinmarkering (1). Ett annat skäl som har direkt motsatt funktion är urinmarkering som sexuell kommunikation där hankatten, och den löpande honan, informerar om att de finns tillgängliga för parning (1, 21). Hankatter fäster mycket stor uppmärksamhet vid löpande 6

7 15) Mills D. (2005) Pheromonatherapy: theory and applications. In Practice, 27, 7, s ) Mills D.S., Mills C.B. (2001) Evaluation of a novel method for delivering a synthetic analogue of feline facial pheromone to control urine spraying by cats. The Veterinary Record, 149, 7, s ) Mills D.S., White J.C. (2000) Long-term follow up of the effect of a pheromone therapy on feline spraying behaviour. The Veterinary Record, 147, 26, s ) Ogata N., Takeuchi Y. (2001) Clinical Trial of a Feline Pheromone Analogue for Feline Urine Marking. Journal of Veterinary Medical Science, 63, 2, s ) Overall K.L. (2005) Feline aggression: causes, investigation and management. Veterinary Times, 35, 39, s ) Pageat P. (1995) Properties of cats facial pheromones. European Patent Specification, EP B1, European Patent Office, s ) Pageat P., Gaultier E. (2003) Current research in canine and feline pheromones. Veterinary Clinics of North America Small Animal Practice, 33, 2, s ) Pageat P., Tessier Y. (1997) F4 synthetic pheromone: a means to enable handling of cats with a phobia of the veterinarian during consultation. In: Mills D.S., Heath S.E., Harrington L.J., editors. Proceedings of the First International Conference on Veterinary Behavioural Medicine, Birmingham, Herts, UK: UFAW 1997, s ) Pageat P., Tessier Y. (1997) Usefulness of the F3 synthetic pheromone Feliway in preventing behaviour problems in cats during holidays. In: Mills D.S., Heath S.E., Harrington L.J., editors. Proceedings of the First International Conference on Veterinary Behavioural Medicine, Birmingham, Herts, UK: UFAW 1997, s ) Westropp J.L., Buffington C.A.T. (2004) Feline idiopathic cystitis: current understanding of pathophysiology and management. Veterinary Clinics of North America Small Animal Practice, 34, 4, s Internetsidor 25) CEVA Vetpharma AB, 7F4A2AFE EC1256F C?OpenDocument&Expand=3.2.3, senast uppdaterad: , hämtad: ) Pherosynthese Research Institute, hämtad: Personlig kommunikation 27) Löwgren Marie ( ) Produktchef feromoner, CEVA Vetpharma AB, Lund 30

8 Attitydundersökning om feromonpreparat till katt 1) Hur väl känner du till preparaten Feliway och Felifriend? känner väl till dem och vet hur de ska användas känner till att produkterna finns känner inte till dem 2) Hur länge har kliniken använt Feliway och/eller Felifriend? tre år eller längre tid mellan ett och tre år har börjat använda det under det senaste året använder inte preparaten Observera att följande frågor 3-7 berör hur Feliway används på kliniken och att följande frågor 8-12 berör hur Felifriend används på kliniken. 3) I vilken utsträckning använder kliniken Feliway (finns som spray respektive doftavgivare)? används i stor utsträckning används endast till katter som är svåra att hantera används ej, gå vidare till fråga 7 jag har ingen uppfattning 4) Inom vilka avdelningar används Feliway? väntrum poliklinikavdelning stationärvårdsavdelning (stationär.) annan avdelning:... 31

9 5) Hur tycker du generellt sett att Feliway fungerar på respektive avdelning? Väntrum påverkar negativt fungerar inte mindre bra bra mycket bra Poliklinik påverkar negativt fungerar inte mindre bra bra mycket bra Stationär. påverkar negativt fungerar inte mindre bra bra mycket bra Eventuella kommentarer: 6) Hur upplever du att Feliway påverkar katternas beteende? de blir lugnare de blir mindre aggressiva de blir lättare att hantera de äter bättre (stationärvårdspatienter) de blir lättare att få kontakt med (stationärvårdspatienter) de påverkas negativt annan påverkan:.... 7) Du som svarat att Feliway inte används på kliniken. Varför används det inte? har provat, men märkte ingen effekt har inte provat har ingen uppfattning annan orsak:... 8) I vilken utsträckning använder kliniken Felifriend (finns som handspray)? används i stor utsträckning används endast till katter som är svåra att hantera används ej, gå vidare till fråga 12 jag har ingen uppfattning 32

10 9) Inom vilka avdelningar används Felifriend? poliklinikavdelningen stationärvårdsavdelningen (stationär.) annan avdelning:... 10) Hur tycker du generellt sett att Felifriend fungerar? Poliklinik påverkar negativt fungerar inte mindre bra bra mycket bra Stationär. påverkar negativt fungerar inte mindre bra bra mycket bra Egen kommentar: ) Hur upplever du Felifriends påverkan? de blir lugnare de blir mindre aggressiva de blir lättare att hantera de äter bättre (stationärvårdspatienter) de blir lättare att få kontakt med (stationärvårdspatienter) de påverkas negativt jag känner mig säkrare vid hantering av aggressiva katter annan påverkan:.. 12) Du som svarat att Felifriend inte används på kliniken. Varför används det inte? har provat, men märkte ingen effekt har inte provat har ingen uppfattning annan orsak:

11 13) I vilken utsträckning rekommenderar du djurägaren att använda Feliway/Felifriend hemma för att avhjälpa problembeteende hos katten? i stor utsträckning i viss utsträckning inte alls Egen kommentar:. 14) I vilka problemsituationer rekommenderar du djurägaren att använda Feliway/Felifriend i hemmet? När katten urinmarkerar inomhus klöser på fel ställen mår dåligt vid transport har dålig aptit inte kommer överens med annan katt i hushållet ska byta miljö annan situation:..... Övrigt Antal anställda inom kliniken (direkt sjukvårdande personal) färre än 10 anställda anställda fler än 25 anställda Du som besvarat enkäten arbetar som veterinär djursjukvårdare Svara direkt i mallen (enligt instruktionen i e-postmeddelandet) och e-posta tillbaka svaret eller skriv ut enkäten och skicka dina svar med posten. Jag önskar dina svar senast den 5 februari. Stort tack för att du tog dig tid! 34