INNEHÅLL. Inledning. Omvärldsbevakning metod & modell. Omvärldsbevakning resultat. Räddningstjänstens utmaningar. Slutsatser. Frågor och diskussion
|
|
- Ellinor Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 INNEHÅLL Inledning Omvärldsbevakning metod & modell Omvärldsbevakning resultat Räddningstjänstens utmaningar Slutsatser Frågor och diskussion
3 Historik och bakgrund Genomfört tillsammans av SSBF, RSGBG & RSYD Projektet initierades på ett gemensamt presidiemöte hösten 2009 Gemensamma behov, liknande organisationsutveckling & snabbt växande storstadsregioner
4 Syfte och mål Kunskapsunderlag till beslutsprocesser Prova olika metoder & utveckla en modell för omvärldsbevakning Presentera utvalda trender med prognoser & kartlägga utmaningar för räddningstjänsten
5 Fokusområden
6
7 Vad är omvärldsbevakning? Identifiera påverkansfaktorer för att ta fram underlag till beslutsprocesser Undvika överraskningar och identifiera hot eller möjligheter Analyserbarhet - hotfull eller välgörande omvärld?
8 Vad är omvärldsbevakning? Förmågan att tänka om framtiden på ett abstrakt sätt Öppet sinne & förmåga att inte dra förhastade slutsatser Förändringsblindhet Ha spaningsantennerna utfällda & se det osynliga!
9 Projektorganisation
10 Arenabesök Träffa aktörer med specifik kunskap inom ett område för att ställa frågor och föra dialog Aktörer verksamma på lokal, regional, nationell & internationell nivå Totalt har över 100 arenabesök genomförts
11 Arenabesök - omvärldskarta
12 Viktiga arenaaktörer
13 Förslag på modell för omvärldsbevakning Anpassas efter organisationens behov Fyra trendkategorier med tidsramar: Mikro 0-1 år Makro 1-4 år Mega 4-20 år Giga 20 år >
14 SIAR-modellen
15 SIAR-modellen
16 OMB-team Organisering i OMB-team (omvärldsbevakningsteam) 6-8 personer Leverera beslutsunderlag till beslutsfattare i ledningsfunktioner i organisationen Spaning & bevakning av trender: Mikro och makro: inom respektive organisation Mega: samverkan mellan organisationerna Giga: organisationsöverskridande & med stöd av konsulter och experter
17
18 DEMOGRAFI Demografi handlar om befolkningslära, bl. a. gällande befolkningens geografiska fördelning, storlek & sammansättning 5 utvalda trender inom fokusområdet demografi: - Förändrad befolkningsstruktur - Ökande urbanisering & regionalisering - Socioekonomi & levnadsvanor - Invandring & integration - Fortsatt individualisering
19 Förändrad befolkningsstruktur Nödvändigt för fortsatt förståelse bl. a. samhällsplanering, dimensionering av rtj År 2030 har Sveriges befolkning ökat med 12 % På grund av regionala omflyttningar förväntas förändringen bli kraftigare i vissa regioner än andra
20 Ökande urbanisering & regionalisering År 2005 nåddes en milstolpe då hälften av jordens befolkning var bosatt i städer Enligt FN beräknas 80 procent av mänskligheten att bo i städer år 2040 Sverige urbaniseras snabbast i Europa Utmaning för myndigheter & kommuner
21 Socioekonomi & levnadsvanor Arbetsmarknadsprognoser för brandmän, RiB och brandingenjörer Rökning är den vanligaste orsaken till brand som leder till dödsfall 40 procent av de som omkommer i bränder hade druckit alkohol före olyckan En ökad konsumtion av alkohol, tobak & droger kan på sikt generera fler olyckor
22 Invandring & integration
23 Fortsatt individualisering
24 KLIMAT Klimat beskriver de meteorologiska elementens statistiska egenskaper Klimatelementen beskriver genomsnittliga fysiska förhållandena & är svåra att kategorisera som specifika trender Återkommande extrema väderhändelser kan antyda att en klimatförändring håller på att ske
25 Klimatförändringar Osäkerheter om omfattning & takt på förändringar, snarare än att ifrågasätta den mänskliga påverkan på klimatet Stora lokala avvikelser och variation mellan årstider Extremväder kan leda till omfattande problem Temperatur: uppåtgående trend Nederbörd: komplex trend
26 Lokala avvikelser
27 Klimatförändringar Häftigare skyfall & ökad risk för översvämning Torrt klimat sommartid ger ökad risk för torka & bränder i skog och mark, ev. problem med släckvattentillgång Kraftfullare stormar med materiella skador Ökad nederbörd vintertid kan ge mer snö/regn och medföra en ökad halkrisk
28 SAMHÄLLSPLANERING Samhällsplanering handlar om riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer & miljö Människors levnadsvanor kommer att förändras & därmed också kraven på hur samhället är utformat 3 utvalda trender inom fokusområdet samhällsplanering: - Framtidens byggnader & infrastruktur - Riskhänsyn i samhällsplaneringen - Resiliens i viktiga samhällsflöden
29 Framtidens byggnader Politisk vilja att förtäta storstadsregioner Bygga på höjden & med nya material Komplexa byggnader och analytisk dimensionering Erfarenheter saknas delvis av bränder i byggnader som är analytiskt dimensionerade Svårare att läsa av en byggnad
30 Framtidens infrastruktur Skapa förbättrade transportmöjligheter Tunnelprojekt, överdäckningar, underjordsanläggningar mm. Utbyggd kollektivtrafik Annorlunda hantering av räddningsinsatser?
31 Riskhänsyn i samhällsplaneringen Exploatering på olämplig mark, exv. vid farligt godsleder, industrier, översvämningshot Lokalisering som är lämplig för ändamålet: regleras i PBL och MB Skyddsavstånd & riskreducerande åtgärder Accepterad risknivå?
32 Resiliens i viktiga samhällsflöden Resiliens: skapa en flexibel förmåga till omvärldens förändringar för att kunna hantera oönskade & allvarliga händelser Nya drivmedel och energislag Ökat behov av elektricitet
33 Resiliens i viktiga samhällsflöden Vad flödar genom staden? Nationsgränser inte lika betydelsefulla Modern teknologi för att lösa stadsproblem Definiera viktiga noder för flöden
34 TEKNOLOGI & KOMMUNIKATION Teknologi handlar om läran om tekniken. Kommunikation innefattar överföring av information mellan levande varelser och/eller tekniska apparater 4 utvalda trender inom fokusområdet teknologi & kommunikation: - Datakommunikation - Sensorer - Automation - Informationshantering
35 Datakommunikation Överföring av data mellan två eller flera stationer (datorer, terminaler etc.) Kraftigt ökande trend & konkurrens om kapacitet Trådlösa kommunikationen har fysiska begränsningar i kapacitet Leverantörer styr flöden - prioritering?
36 Sensorer Detektorer som kan samla, analysera & sända information till ett system Behov av att effektivisera & automatisera Teknik blir billigare Analysera trafikflöden för att bättre kunna styra
37 Automation Att låta en maskin eller teknik utföra ett arbete Automationssystem är ofta mycket komplexa Samhället blir allt mer automatiserat Exv. ecall, desarmering, rekognosering och brandsläckningsrobotar Sjunkande produktionskostnad ökar tillgängligheten
38 Informationshantering Spridning av enorm mängd information via mobiltelefoner, internet, sociala medier mm. Traditionella medier har inte längre monopol Svårigheten är att sålla, hitta rätt & granska information 3 identifierade trender inom informationshantering: - Kommunikation anpassad till ökad individualisering & differentiering - Sociala medier allt viktigare - Ett förändrat & komplicerat medielandskap
39 SOCIAL ORO Social oro är ett begrepp som används i många olika sammanhang & inte alltid med samma betydelse. Samlingsnamn för händelser & beteenden som omfattar fler än en individ & som hotar den sociala ordningen 3 utvalda trender inom fokusområdet social oro: - Upplopp & kravaller - Gängbildning - Terrorhandlingar
40 Upplopp & kravaller Kunskaps- & forskningsläget är begränsat Stark tendens att vilja uttrycka sin åsikt Hur skapar räddningstjänsten tilltro? Kravaller eller upplopp tycks vara ett förväntat eller normalt inslag när en större folkmassa samlas
41 Gängbildning Staden & förorten som utgångspunkt Gäng har ökad lokal anknytning Naturliga gränssättare saknas Fishing-uppdrag Myndigheter använder utvalda lokala gäng för att stävja oroliga situationer gentjänst?
42 Terrorhandlingar Samverkansrådet mot terrorism samarbete mellan 14 svenska myndigheter NCT (Nationellt centrum för terrorhotbedömning) gör strategiska terrorhotbedömningar Radikala grupper med högt teknologiskt & vetenskapligt kunnande Terrorattacker med masskadedestruktion, exv. kemiska eller biologiska vapen Mindre sannolikt att kärnvapen används
43
44 Identifierade utmaningar Det är inte världen som förändrar oss, det är vi som förändrar världen! Vad vi vet säkert är att världen inte kommer att se likadan ut om två decennier år 2030 Vare sig vi vill det eller inte kommer vi att ha utmaningar som vi måste förhålla oss till
45 Utveckla metod, taktik & teknik Skaffa kunskap om unika hus & komplexa system Vara aktiva inom riskhantering Möta ett förändrat klimat Hantera förändringar i infrastruktur & transporter
46 Säkerställa åtkomst till el- & datanätleveranser Använda fler sensorer & tolka data Selektera information & förstå den nya ordningen av informationsflöden Utveckla gränssnittet MTO Möta förändringar inom socioekonomi & levnadsvanor
47 Vara redo för en ökande individualisering Vara en attraktiv arbetsgivare Hantera en eskalerande våldsspiral Inhämta & hantera information avseende terror Säkerställa ekonomiska medel för verksamheten
48 SCENARIER
49 SLUTSATSER Räddningstjänsten är en viktig aktör som ska bidra till att förebygga bränder & snabbt agera vid olyckor Framtidens riskbild för räddningstjänsten ser mer komplex ut, bland annat avseende byggnadsutformning, teknik, informationshantering & människors beteende Räddningstjänsten har inte resurser att på heltid bedriva en formell omvärldsbevakning men en framgångsfaktor kan vara att samverka med andra aktörer
50 SLUTSATSER En framgångsfaktor för räddningstjänstens utveckling är att kunna göra aktiva val och anpassa sig efter samhällsutvecklingen Vilken roll räddningstjänsten väljer att ta i framtidens samhälle kommer möjligen att påverka utmaningarnas dignitet Beslutsfattare bör implementera omvärldsbevakning i den vardagliga & långsiktiga planeringen för styrning av verksamheten
51 FRÅGOR & DISKUSSION
52
ledamot ledamot ledamot ledamot Christine Melinder (M) Peter Melinder (M)
Sammanträdesprotokoll Sida 1 (10) Plats och tid Medborgarhuset, klockan 14.00 16.00 Beslutande Henrik Wöhlecke (M) ordförande Karl-Erik Malmgren (S) Lars Lindkvist (S) Claus-Göran Wodlin (M) Tony Hansson
Läs merJämställdhet och mångfald i kommunal räddningstjänst. Henrik Larsson, enhetschef
Jämställdhet och mångfald i kommunal räddningstjänst Henrik Larsson, enhetschef Framtidsstudien Hälften av alla barn som börjar skolan i år kommer arbeta med jobb som inte finns i dag!! De globala drivkrafterna
Läs merFoto: Göran Fält/Trafikverket
Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna
Läs merKlimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merStöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen
Stöd för bygglovhandläggare Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Brand och räddningstjänstfrågor i byggprocessen Brand- och utrymningssäkerhet är en viktig del av en byggnads egenskaper. För att kunna
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merBehovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp Styrprocessen 2017 2016-03-15 Tyresö kommun / 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde VA... 3 1.1 Slutsatser - Samlad bedömning
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merHur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Läs merNationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet
Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Uppföljande workshop II 15 februari 2011 City Conference Centre Stockholm Dagordning: 10:00 11:15 Presentation av bearbetad strategi, MSB 11:15
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merÖvergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara
Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering
Läs merHur arbetar konsulten?
Hur arbetar konsulten? En konsults erfarenheter från arbete med riskhantering ur ett samhällsplaneringsperspektiv Fredrik Nystedt Upplägg Varför visa riskhänsyn? Viktiga begrepp Konsultens roll Metoder
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merVägledning för riskanalys vid farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 )
Dokumentnummer VL2018-01 Giltighet Kommuner inom Storstockholms brandförsvar Berörda regelverk LSO, FSO Beslutad 2018-06-20 Giltigt t.o.m. 2019-12-31 Handläggare Fredrik Nilsson Kvalitetsgranskning Robin
Läs merEn räddningstjänst i tiden?
2030 En räddningstjänst i tiden? Storstockholms brandförsvar 2012 Räddningstjänsten Storgöteborg 2012 Räddningstjänsten Syd 2012 Diarienummer: 3001.2012.03675 grafisk form Rickard Örtegren bildmaterial
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merÖkade krav på öppenhet pga inflyttning och invandring
In- och omvärldsanalys 2010 Teknik- och servicenämnden Demografiutveckling Medborgarinflytande Ökade krav på service inom kost, kollektivtrafik, infrastruktur, äldreomsorg - möjlighet till ökad arbetspendling
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merCivila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR
Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR SSK driver tre system som har till uppgift att skydda medborgaren och samhället! Skydd mot olyckor Alarmeringsavtal Samhällets
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merArbetsinstruktion RRC-funktionen
Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för
Läs merLedning av insatser i kommunal räddningstjänst
Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst 1 MSBFS 2012:5 Stefan Svensson Docent, Lunds Universitet 3 Bakgrund kompetens? RUB? RälA? komplexitet Ledningstradition 4 Samhällskomplexitet Reflektion,
Läs mer+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
Läs merVAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Läs merBefolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merCAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Läs merH Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR
H2020 - Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR Jonas Johansson PRESENTATION SAMVERKANSPLATTFORM H2020, STOCKHOLM, 20160127 Forskning vid LU med inriktning mot säkra samhällen Lund University
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merFrämja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.
Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008. Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merBORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE
BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE BNP-tillväxt välfärd Nyheter Klimat och miljö oroar mest Artikelns ursprungs Uppdaterad 2018 04 27 Publicerad 2018 04 27 Ett isberg smälter
Läs merRör inte vår åkerjord
Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen
Läs merRapport. 18-årsundersökning MSB 2015-11-03
Rapport 18-årsundersökning MSB 1-11-03 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen 4 Slutsatser Resultat Tillit och informationsinhämtning 11 Om det inträffar en kris 26 Risk och oro för den egna säkerheten
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merResultat DemoskopPanelen
Resultat DemoskopPanelen 0 0-0-0 Om DemoskopPanelen DemoskopPanelen är en årligt återkommande undersökning bland den svenska allmänheten. Frågorna som ställs inom ramen för DemoskopPanelen handlar bland
Läs merRekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Läs merEl för framtiden ett användarperspektiv
El för framtiden ett användarperspektiv VÄGVAL EL Arbetsgrupp Framtidens elanvändning i perspektivet 2030-2050 Maria Sunér Fleming, ordförande Deltagare arbetsgrupp Användning Charlotte Bergqvist, PowerCircle
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs mer#TrendOmvarldHbg. Göran Svensson, omvärldsbevakare Lars Persson, omvärldsanalytiker
#TrendOmvarldHbg Göran Svensson, omvärldsbevakare Lars Persson, omvärldsanalytiker SKAPANDE PULSERANDE GEMENSAMMA GLOBALA BALANSERADE MÄNNISKOR FÖRETAG Omvärlden påverkar mål och styrning Omvärldsfaktorer
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merRäddningsinsats i byggnader högre än 10 våningar En räddningstjänstorganisations syn på tillfredsställande säkerhet för räddningsinsats
Räddningsinsats i byggnader högre än 10 våningar En räddningstjänstorganisations syn på tillfredsställande säkerhet för räddningsinsats Linus Lexell Eriksson Groznyj, Tjetjenien, 4 april 2013 Dubai, 18
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012
Läs merÖversvämningssäkring. Göteborg
Översvämningssäkring Göteborg Helhetsbild komplex Målsättning Goda Lösningar = Systemlösningar Minimerar risk/negativa konsekvenser God samhällsekonomi Tillskott till stadsmiljön Ökad nederbörd Mer Vatten
Läs merResiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat
Läs merArbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merHot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv
Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna
Läs merBortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande
Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en
Läs merIntegrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203
Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203 Programpunkter Bakgrund Syfte & mål Hur gick vi tillväga? Resultaten Hur gick vi vidare
Läs merStigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden
Caroline Valen Projektledare Karin Klasa Klimatanpassningssamordnare, Värmland Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län Konferensen
Läs merStrukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merHandlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
Läs merStadsbyggnads- och miljöförvaltningen Pia Ekström (7) Dnr SMN-1150/2012. Stadsbyggnads- och miljönämnden
2012-09-18 1 (7) Stadsbyggnads- och miljönämnden Remiss - Länsstyrelsen i Stockholms läns rekommendation om riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse - människors säkerhet intill vägar och järnvägar med
Läs merSkapa insikter till rätt beslut
Skapa insikter till rätt beslut Enklaste vägen till beslut med dynamiska rapporter Verksamhetskolls dashboards är tydliga och det är lätt att direkt ta till sig det väsentliga. Alla dimensioner i ditt
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merVälkomna till informationsmötet!
Välkomna till informationsmötet! Musikhälsning från AMB Varför översiktsplan? Hur ska vi jobba med översiktplanen? Vem som styr planering och arbetet? När och hur kan du som medborgare påverka innehållet?
Läs mer54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad
Läs merBesiktning och riskbedömning
Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR Innehåll Nivåer och metod - Platsen - Trädet - Riskbedömning - Resultat och rapportering, 2015 Besiktningsnivåer definitioner Ur Svensk
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merGemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Läs merIT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON
IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON Inledande frågor, 1. Hur ser kommunernas arbete med krishantering ut? 2. I vilken utsträckning tar kommunen hänsyn till behov
Läs merJa /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
Läs merpolicy Idrottsrörelsens klimatpolicy
policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens
Läs merStärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen
Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen Fi 2017:02 Ordförande: Heléne Fritzon Huvudsekreterare: Sverker Lindblad Finansdepartementet 1 Varför en utredning? Kommuner med fortsatt
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merHuvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014
ETT TRYGGT SAMHÄLLE Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014 Finansiering för huvudtemat: 200 000 Huvudtemats mål: Huvudtemats fokusområde är forskningsprojekt
Läs merInriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Läs merTrygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merSäkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution
Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution Fyra grupper diskuterade aktuella teknikområden med fokus på förhållandena i kabel- och distributionstunnlar. Instruktionen var att grupperna
Läs merVad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merGRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA
GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,
Läs merHållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen.
Läs merFysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merKlimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Läs merUpplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Läs merVerksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg
Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal
Läs merStarka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete
Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merVälkommen till framtiden
Välkommen till framtiden arbetsmaterial sida 1 Välkommen till framtiden Arbetsmaterial Framtiden angår oss alla Vi vill alla leva i en värld, där vi mår bra och trivs. Hur borde världen se ut? Hur kan
Läs merSustainability in everyday life
Sustainability in everyday life -En pilot MOOC från Chalmers producerad på Varför är vi här? Att leva hållbart innebär att man gör aktiva val i relation till t.ex. transporter och konsumtion. I MOOCen
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merkrävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.
energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.
Läs mer