OMVÄRLDSBEVAKNING AV GOLFUTVECKLING I SYDAFRIKA. Peter Östlund, Johanna Ericsson Samt studenter från RIG Golf Ljungbyhed och RIG Golf Uppsala

Transkript

1 OMVÄRLDSBEVAKNING AV GOLFUTVECKLING I SYDAFRIKA Peter Östlund, Johanna Ericsson Samt studenter från RIG Golf Ljungbyhed och RIG Golf Uppsala SAMMANFATTNING Syftet med studien var att kartlägga Sydafrikas golfutveckling från barn, ungdom och juniorgolf och kopplingen till de bästa spelarna i Sydafrika. Sydafrika har 453 banor som ingår i 13 distrikt där det finns juniorer och av dessa är ca 3000 aktiva pojkjuniorer och ca 400 flickjuniorer. Resultatet av undersökningen visar att landet inte har någon genomtänkt struktur för att få fram spelare. Arbetet som görs inom spelarutveckling sker i olika ramar oberoende av varandra. Klubbens roll i spelarutveckling är obefintlig, men det sydafrikanska förbundet organiserar vissa nationella tävlingar och sänder spelare på vissa internationella uppdrag. Unionen/distriktet arrangerar tävlingar, viss träning och matcher mot andra distrikt. Distrikten stöttar till viss del både tävling och träning. Akademierna som jobbar med spelarutveckling uppgår i dag till ca 15 st som håller god kvalité. Akademierna arbetar ofta med helheten där teknik, taktik, fys och mentalt är i fokus. Spelarna betalar själva för att utnyttja dessa akademier och prislappen ligger på ca kr för ett år i en akademi. Sydafrikas proffs tourer (Sun Shine och Vinter Touren) är stort bidragande till att Sydafrika får ut många spelare på världens tourer. Varje år delas 30 kort ut på deras undertour till ET och Asien. Korten får spelarna genom att delta på Vinter Touren som avslutas med ett kval. Väl på Sun Shine Touren kan sedan spelarna ta sig vidare genom placering och ranking till världens tourer. Två andra viktiga faktorer som påpekades av flera var; det går att spela året om samt spelarnas inre vilja the drive att lyckas med sitt liv genom sin idrott är stor. Det sistnämnda är inte svårt att förstå då ytterligheterna för ett land i 3:e världen finns framför ögonen på spelarna varje dag. Historiskt sett har Sydafrika också fostrat inhemska värderingar om att förändring är möjligt och att konflikter är utvecklande. Nyckelord: Spelarutveckling, tävlingssystem, individuell insats, inhemska värderingar

2 Inledning Sydafrika har under många år fått fram spelare som nått världseliten. I raden av namn är det Gary Player, Ernie Else, Retief Goosen, Charl Schwarzel och Louise Oosthuizen som är de mest kända herrspelarna. De har även ett par damspelare på LET och LPGA. På damsidan är det främst de senaste årens framskjutna placering i AM-VM de lyfter upp; :e 2006 Vinst :a :a Nästa stora utvecklingsidé i Sydafrika som alla talar om är helhetspräglade akademier där spelarna kommer åt expertis. De är övertygade om att fysen, kosten, tekniken, taktiken och den mentala styrkan är utmaningen att få till i framtiden gällande spelarutveckling. En notis i sammanhanget är att Gary Player alltid har arbetat med helheten. Hans arbete har dock alltid setts som nonsens och ingen har lyssnat på honom. Gary Player har fortfarande vid 70 års ålder enorm fitness och spelar fortfarande på hög nivå på senior touren. Metod För att samla in fakta genomförde vi ostrukturerade intervjuer med personer inom golfen i Sydafrika. Vi intervjuade en person från Sydafrikas golfförbund, experter på en av de bästa golfakademierna i landet, damernas landslagscoach samt ett föräldrapar till en topp amatör i landet. Vi intervjuade också personal på High Performance Center i Pretoria. Eleverna gjorde en egen analys och diskussion om sin upplevelse i Sydafrika. Resultat Under resultatdelen finner ni det vi har funnit i våra diskussioner med människor i Sydafrika inom temat golfutveckling. Resultaten presenteras i ordningföljden - Fakta - Strategier för Spelarutveckling - Tävlingsupplägg - Träningsupplägg - Elevernas uppfattning Fakta: Banor och Unioner; Sydafrika har: 453 banor som är indelade i 13 unioner (distrikt). Förbundsorganisation; I dag har Sydafrika två separata förbund, ett för herrar och ett för damer. Båda organisationerna arbetar genom/via distrikten för att få ut information till klubbarna. Förbundets tjänstemän sänder information till distrikten samt besöker dessa för att förklara informationen.

3 Herrar; I dag finns det herrar i Sydafrika som är medlemmar i någon av landets klubbar. Av dessa är pojkar upp till 18 år. Av de juniorer som finns registrerade är det ca 3000st som är aktiva tävlingsspelare. Fördelningen är 3000 på klubbnivå, 1000 på distriktsnivå och 200 på nationell nivå. På det Sydafrikanska förbundet för herrar arbetar 3 personer. En av dem jobbar med juniorutveckling och seniorutveckling. Det finns ingen nationell landslagscoach. Personen som jobbar på förbundet befinner sig totalt 30 dagar på kontoret per år. I övrigt befinner han sig ute på distrikten, organiserar juniortävlingar och administrerar seniorgolfen. 2ggr om året åker han till varje distrikt och strukturerar upp fokuseringen för året gällande seniorgolfen och juniorgolfen. Fokuseringen för tjänstemannen är i dagsläget: 1. Att få fattiga att spela golf. Detta jobb görs främst genom skolverksamhet. För att få fart på skolorna utbildas nu skolpersonal i Golf nivå 1 golf coaching/träning. 2. Administrerar golfen för senior golf : Order of merit 3. Ansvarar för träningsträffar, tävlingar, ranking, uttagning till landslag, samt svarar på frågor från förädlar, klubbar, distrikt, etc Damer; I dag finns damer av dessa är 400 flickor upp till 18 år. Hur många av dessa som är aktiva är oklart. På det Sydafrikanska förbundet för damer jobbar 2 st (administration.) Det finns en nationell anställd landslagscoach. Hur de jobbar i landslaget finns längre fram i detta dokument. Noterbart är att det 2007 bara fanns 250 st tjejer i hela Sydafrika som spelade golf. Då tog de ett långsiktigt mål att år 2015 skall 2015 st tjejer spela golf i landet. Strategin för att lösa detta är att hitta kvinnor/tjejer på klubbarna som vill jobba med flickutveckling och vara förebilder för yngre tjejer. Tour spelare; I dag finns många herrspelare med hög standard. Det finns 10 på PGA, 22 på ET och 4 på Asien Tour. 315 st herrar finns med på ET:s namnlista över Sydafrikaner. Damerna på högsta nivån är i dag få. Det finns ca 6-8 på LET Strategier för spelarutveckling; Det finns inga generella utvecklingsstrategier när det gäller golf i Sydafrika. Förbundet är dessutom uppdelat där damer och herrar arbetar var för sig. Spelarutvecklings arbetet genomförs i olika ramar och samverkan mellan ramarna är obefintlig. Vissa distrikt kan hjälpa spelarna med viss ekonomisk stöttning och köper då tid av de olika akademierna. Vanligtvis finansierar föräldrarna hela barnets golfsatsning. som är ca kr i träningsavgift på en akademi under 1 år. För detta får spelaren 1-2 träningar i veckan (ca 2 timmar per gång). Under tävlingsveckor håller spelaren och akademin kontakt via dator. Klubbens inbladning i spelarutveckling är obefintlig. Ingen klubb subventionerar varken träning eller tävlingsspel. Här nedan får du en inblick i de olika ramarna och vad de innehåller,

4 Landslaget damer: I Sydafrika finns det en nationell coach på damsidan. Truppen består av 8 spelare och den tas ut i maj månad. Dessa spelare jobbar de med till nästkommande VM, vilket blir ungefär 1,5 års intervaller. Truppen träffas var sjätte vecka under tre dagar där de väver ihop teknik, mentala färdigheter i spelet och fysik. Spelarna jobbar med sin hemma coach. Informationen från landslaget tar spelaren med sig hem där prioriterings områden och fokus inför mästerskapet diskuteras. Tävlingsobservation görs av landslagscoachen på Sydafrikas klassade majors för tjejer. Hon finns även på regiontävling och provinsens mästerskap. Där de i samband med den tävlingen genomför träningsläger. Landslaget för damer gäller både proffs och amatörer. Landslaget herrar: Denna verksamhet är väldigt liten. Herrarna har ingen nationell coach. De får bidrag för internationella tävlingar och genomför 2 st träningsläger över 3 dagar per år tillsammans. Detta gäller enbart amatörer. Distrikt/unioner: Distrikten står som sagt för en stor del av juniorutvecklingen i Sydafrika. Distriktet får sina pengar av klubbarnas medlemmar och där kommer det in ca kr per medlem. Dessa pengar går till löner, administration etc. En stor del går också till tävlings- och träningsverksamhet för juniorerna. - Distrikt pojkjuniorer Bygger på att distrikten köper träningstid på akademier åt distriktslaget, ungefär 10 träningar per år (á min per gång). Vi dessa träningar är fokus på helheten (fys, mentalt, teknik, kost etc). Utöver detta har distrikten ca 15 tävlingar per år där distrikten möts i matcher mot varandra. Distrikten går också ihop vissa gånger per år och spelar sk. regionmatcher. Det finns också ett provinsmästerskap, dvs. vilket distrikt som är bäst i landet (liknande TV-Pucken). Distrikten ger individuella medel och stöttar ca 10st herrar/killar på högsta amatör nivå med träningsbidrag på kr. De stöttar även dessa spelare och med ca 5-6 tävlingar per år (flyg, mat, boende och golf). Träningsbidraget använder spelarna att betala sin PRO med eller den Akademi han tränar på. - Distrikt flickjuniorer: Distrikten bedriver distriktsträning för tjejer med en träningstimme per vecka i ca 15 veckor. I övrigt betalar föräldrarna för träningen i privat regi. För de bättre flickorna och damerna bygger unionens medel på att landslaget kan genomföra sina läger och tävlingar och stöttar inte tjejerna med individuella medel. Akademier: Den träning som spelarna bedriver genomförs ofta på någon av landets Golf Akademier. Golf akademierna är privata företag som säljer sina tjänster. I dag finns det ca 15st akademier som håller hög klass i landet. Akademierna arbetar ofta med helheten där fys, teknik och mentalt är i fokus. På många ställen finns det ett gym i klubbhuset.

5 Här nedan skall vi försöka ge ett samlat intryck av den Akademin Swing Fit vi besökte: Detta bolag driver tre akademier i området kring Kapstaden. Akademin arbetar med svingteknik, fysiologi och mental träning. Experterna arbetar i team och hjälper spelaren att sortera ut, prioritera och fokusera sin träning. Den svaghet de upplever är att spelarna bara finns tillfälligt på dessa akademier. Det innebär att vissa beteendeförändringar i så väl kropp som huvud tar lite längre tid att få till. Tränarna på akademin är ödmjukt intresserad av människan framför dem. De är också ödmjuka över deras egen kompetens och vill hela tiden lära mer. Tydligt i deras arbetssätt var att hjälpa spelaren att sortera och prioritera utvecklingsområde utifrån deras erfarenhet av vad som krävs på tournivå. Experter går in vid behov. Allt sköts med tydliga strukturerade program där spelaren har ett tydligt nuläge och slutmål. En handlingsplan upprättas som spelaren lär sig vi deras besök på akademin. Denna plan är sedan spelarens och experternas rättesnöre i arbetet. Experterna är ense om att spelarens inre driv är viktigt för att klara att genomföra sina beteendeförändringar utanför akademin. De uttrycker att balansen av ett support team som säkerställer rätt beteende och spelarens eget ansvar att driva sig själv är nyckeln att få till. Hur mycket stöd eller eget ansvar spelare behöver är unikt och varje spelare behöver olika forma av coaching. Här nedan ser ni uppsättningen av gruppen experter vid akademin Swing fit. Svingspecialist: Rob Watts Darren Clarks tränare. Väl renome Mentalspecialist Simon Hunt NLP trainer/sport psychology exam. Fysioterapist Veulin Fysioterapeut High Perfomance center Detta center påminner om Sveriges Bosön. Centret jobbar utifrån ett holistiskt perspektiv med utvecklingstrappan i centrum. Detta center är kopplat till universitetet i Pretoria. HPC har ett specifik golfprogram. Spelarna som går programmet får kontinuerlig träning med hjälp av coacher. Spelaren får tillhöra golfdelen oavsett om han/hon studerar vid universitetet eller ej. Spelarna som väljer att träna vid HPC betalar årligen ca kr för träning och tävlingar. Spelarna bor på centrat och tränar på centrats egen träningsanläggning för golf. De tränar också på banor i närområdet. Att spelarna får chans att sparra mot varandra är en viktig faktor på HPC. De har 3-4 coacher som arbetar ur ett helhetsperspektiv med Fysiologi, biomekanik, psykologi, teknik och taktik. Dessa coacher reser runt med spelarna och tävlar mot andra skollag. Mycket liknar upplägget för collegegolf i USA. Det som verkar skilja sig är dock är att expertisen vid HPC används i utvecklingsarbetet med spelarna på ett tydligt sätt. Spelarna har två golfpass, ett spelpass i veckan med laget och därutöver finns möjlighet till en privatlektion (oftast golfteknik) i veckan. De arbetar med en tydlig målsättning och handlingsplan för spelarna i syfta att alla experter skall kunna ta del av utvecklingsarbetet What we do now. När det gäller att applicera utvecklingstrappan i verkligheten så är de lite trevande. De har bara använt modellen LTAD i två år. De utgår i dag mer utifrån ability än utifrån ålder.

6 Familj: Föräldrarna är huvudpersonen i sitt barns golfsatsning. De bekostar barnets träning med en coach/tränare 1 ggr i veckan á 2,5 timme, kostar ca kr per år. Om barnet/spelaren kommer med i Ernie Els foundation betalar de 50% av träningsavgiften, skolavgiften och de stora juniortävlingarna. Skolan: Gymnasiet har på vissa ställen i Sydafrika byggt upp skollag som spelar ungefär 10 matcher per år. Vilket finansieras av skolorna själva. På skolan sker ingen träning utan den sker på spelarens fritid. Fundations; Ernie Els har en fundation där han supportar 42 spelare med läger och ekonomi. Dessa spelare tas ut på ambition och duglighet. Hans fundation betalar 50 % av spelarnas träningsavgift, och skolavgift. Spelarna som ingår här träffas två gånger årligen för att lära känna varandra och sparras mot varandra. Spelarna som ingår i denna fundation är utspridda över landet och kopplas till närmaste fondation klubb/akademi. Kulturens faktum: På frågan om vad det är som gör att Sydafrika kan få fram så många tourspelare är svaret inte kristallklart. De är dock helt enade om att det är mer på individnivå än att det är golfsystemet i sig som får fram spelare. De pratade om tre kulturella punkter som de upplevde som kritiskt avgörande: 1. Vädret tillåter spel året runt och det går att få till mycket träning 2. Många atleter i Sydafrika är från naturen fysiskt bra. Här hänvisar de till rugby spelarnas storlek och kraftfullhet som härstammar från naturmänniskan i dem. 3. Sydafrika är ett land i tredje världen och det finns ett driv i individen att få ett bättre liv genom att spela golf bra. Just den tredje punkten pratade de mycket om. Om den inre driven blandas med kunskap om fysiologi, kost, mentalt, teknik och taktik är sannolikheten stor att spelaren bedriver sin träning långsiktigt, intensivt och smart. Tävlingsupplägg Proffs och amatörer Deras vinter tour (juni-dec) är öppen för amatörer och proffs. Det är ca 250 som deltar där. Vintertouren avslutas med ett kval till sommarens Solskenstour (SunShine Tour). På kvalet delas 30 platser ut nästkommande säsong på SunShine Tour. Dessutom går det att måndagskvala på både Vinter Touren och SunShine Touren är en undertour till ET- och Asien Touren. De spelare som går bra på SunShine Tour får inbjudningar från ET- och Asien Touren. I veckan som gick var det 9 amatörer som tog kortet på SunShine Touren. Just flödet med 30 platser upp till denna undertour påtalas hela tiden av såväl förbundsfolk som tränare/coacher. På ET-listan har Syd Afrika 315 namn med i registret medan vi i Sverige har 188 spelare. Antalet spelare på ET:s RTD-2011 är 22st från Sydafrika, (Sverige har 32 namn på samma lista).

7 Det spelas 16 tävlingar på SunShine Tour varje år. Varje tävling på SunShine Tour sponsras av företag. Varje tävling sänder golf i lokal-tv så att sponsorerna är nöjda. Klubbarna erbjuder sin bana för en billig summa då de också får tid i lokal-tv och marknadsföring. Amatörer upp till 18 år De har en mängd juniortävlingar som utgår från ovanstående ramar. Distrikten spelar sina matcher och provinsmästerskap. Skolorna spelar sina skolmatcher. Förbundet arrangerar de större förbundstävlingarna - 12st på national nivå - Varje distrikt (17st regioner finns det i Sydafrika) har 4 tävlingar var. De tävlar i ålderskategorier; Under 12, under 14, under 16 under 18..om de är tillräckligt bra kan du spela i de äldre åldersklasserna. - Gymnasiumskolorna ordnar skoltävlingar ca 10 på ett år. - Varje distrikt anordnar 3st Team-tävlingar där golfklubbarna tävlar mot varandra. Ingår inte i ranking eller något system. Öppna nationella tävlingar efter 18 år som förbundet arrangerar (amatör tävlingar). - Ca 15 st tävlingar per år. Från 2012 kommer akademierna i Sydafrika ha tävlingar mot varandra, med sina akademilag. De blir liknande Sveriges JSM- klubblag. Spelarna tävlar ca 35 tävlingar på ett år. Juniortävlingarna är uppdelade i olika tävlingsperioder. Från slutet av november till mitten av januari går inga tävlingar. Det finns också tentaperioder där det är tävlingsfritt ca tre veckor per år. Tävlingarna ligger i tät följd och kräver både disciplin i golfen och i skolan. Ett exempel; En spelare i gymnasieåldern ligger ute från mitten av januari till mitten av mars och tävlar i ett sträck. Skolan sköter han via dator då han går på privatskola. Träningsupplägg Träningsmetoder: Både på den akademin vi besökte och High Performance Center utgick de från LTAD teorin. Personalen på HPC tydliggjorde att de mer gick på kunnande/färdighet än på ålder. De betonade också glädjen och lekens betydelse för inlärningen. Coacherna på akademin såg mer på flödet i sig. De utgick dock från ålder men hade svårt att uppskatta tiden för varje utvecklingsfas. De gick heller inte in på detaljer utan beskrev trappan i större penseldrag. Här nedan beskrivs sving coachens syn på utvecklingstrappan. Motorisk inlärningsmetodik: Kan du inte grunderna i rörelsen så skall du vara kvar till det sitter. Måste kunna A före du kan gå på B. Varje övning delas upp i svårighetsgrader. LTDA ligger som grundidé när det gäller att träna barn och ungdomar. 6-9 år: Kaströrelse 9-12 år: Koordinationsövningar som är sving lika år: Initierar fysträning och teknikträning för att sätta fundamentet i tekniken år: Jobbar med fysen för att hålla för tekniken. På frågan om hur spelarna tränar mellan sina besök på akademin när det gäller

8 - Feedback? - Progression? - Sparring? - Personer som stöttar Spelaren tränar själv mellan de privata passen. Spelaren och tränaren håller kontakt via sms, telefon och dator. De har en handlingsplan som de följer. Denna handlingsplan har också hela staben i Akademin samt föräldrarna för att kunna se spelarens helhet. Framtidstankar i Sydafrikas juniorutveckling De har idag juniormedlemmar är aktiva spelare och dessa vill de öka till aktiva. De ser att befolkningen i Sydafrika skulle må bra av golfens värderingar. Därför ser de att fler ska spela golf och då kommer sannolikt fler bli bra som också är bättre. De vill att individen finns i bra träning under hela året och tränar sin helhet. Akademierna vill att de ska förmedla kunskap och erfarenhet under tid. Slutligen önskar de att klubben skulle bli stabilare och stödja individen på ett tydligare sätt. De vill också att klubben ska stödja akademierna så de kan vidareutveckla sin verksamhet med träning, coachning etc. till fler medlemmar på klubben. I dag betalar varje medlem för att utnyttja expertisen på anläggningen. En stor fördel för golfen vore att arbeta med andra idrotter för att lära av dem. När det gäller rekrytering ser förbundet och unionen skolan som en bra rekryteringsbas. Tyvärr är inte klubbarna särskilt intresserade i rekryteringsprosessen och därför kommer inte barnen och deras familjer i kontakt med golfen på ett enkelt sätt. De barn som blir intresserade måste gå via en privat akademi eller i golfskola som är dyr. Detta gör att de barn med låg social standard inte kommer i kontakt med golfen. Dock är vägen mycket lång för att involvera klubben i spelarutvecklingstänket. Klubben fungerar som en social samlingsplats och flertalet klubbar är ungdomsfientliga. Elevernas uppfattning Våra fyra elever från riksidrottsgymnasierna ställde frågor till spelarna de spelade emot. Deras upplevelser beskrivs här nedan SYDAFRIKA Överlag är det enormt stora kontraster mellan de rika och de fattiga i Sydafrika. Sydafrikanska ungdomar har bra förutsättningar men en del har svårt att utnyttja dessa. De flesta bor på hostels vilket då gör att de har svårt att ta sig till och från golfbanan. Skolan i Sydafrika är väldigt strikt, alla måste bära skoluniform och killarna får inte ha hår så att det täcker öronen eller går ner till kragen på tröjan. Killarna är tvungna att ha långa byxor, skjorta, slips och kavaj medan tjejerna har kjol, någon slags blus och en väst. Ungdomars träning består av i princip ingen fys och en väldigt liten del är teknikträning. De flesta har en tränare men de träffar nästan aldrig de. Det är mycket färre spelare här i Sydafrika än i Sverige. Däremot har de längre säsong vilket gör att de spelar ungefär ca tävlingar

9 under ett år. Väldigt få killar åker över till college i USA med anledningen att de inte vill och inte ens börja på universitet utan vill bli proffs med detsamma. Det är däremot vanligt att tjejerna åker till USA eller börjar på universitet i Sydafrika. Diskussion Spelarna är alltid hjältarna i sin egen utveckling. I Sydafrika är det tydligt att distrikten ser sig som hjältar då deras spelare lyckas inom distriktets verksamhet. Akademierna kämpar även dem för att bli hjältar när deras spelare presterar bra. Skolornas rektor vill se sitt skollag vinna och på så sätt ta på sig hjälterollen som chef för skolans roll i spelarens utveckling. Förbundet kämpar och vill göra sin hjälteinsats med att låta de bästa spelarna få möte internationellt motstånd i de stora mästerskapen. Den enda som inte vill vara hjälte i spelarens utveckling är klubben spelaren härstammar ifrån. Sydafrikas vision är därför intressant att få klubben mer intresserad av spelarens utveckling. Förbundsrepresentanten pratar om de goda värdena som finns inom golfen och vad golf kan göra i samhället. I Sydafrika är detta svårt då golfklubben helst inte vill engagera sig i juniorfrågan över huvud taget. Denna uppgift hamnar då på föräldrar, union, skola, akademier och förbund. Union och förbund gör förmodligen bäst insats i detta fall. Skolan verkar styras av snäva regler och akademierna styrs av ekonomi. Att fostra barn utifrån snäva regler och ekonomi begränsar ofta fostran. Det är sannolikt helt avgörande i mötet mellan ledare och unga att hjärtat, det praktiska förnuftet och den öppenhjärtiga värmen finns i en miljö som skall skapa växtkraft. I Sverige har vi genom decennier med ideellt ledarskap och gott tränarskap skapat just det sistnämnda. Givetvis med ramar för samhällsenliga regler och en ödmjuk demokratisk ekonomisk inställning. Allt för att vilja stötta barns och ungdomars växtkraft. Dessa ramar är välsmorda och de flesta som vill kan spela golf i Sverige. Detta görs i ett sammanhang präglad av både idrott och uppfostran. Idrottsverige har förstått att just denna blandning av ramar och värme skapar de bästa samhällsmedborgarna. I Sydafrika tar inte golfklubben detta samhällsansvar utan lämnar över detta till skolan, akademierna, unionen och förbundet. Kanske är klubbarna trångsynta och tror att de inte kan göra en hjälteinsats för många barn- och ungdomar? Kanske är de rädda att göra denna insats för att tappa den egocentriska medlemsskaran som i dag utgör klubbens kundstock? Kanske vill de helt enkelt inte blanda sig i detta samhällsarbete? Landet präglas av två stora yttre motiv till att lägga ner ett stort individuellt arbete. De som lyckas i Sydafrika kan bli jätterika och de som misslyckas kan bli fattiga. Detta ser människorna i landet varje dag då de åker på vägarna. På ena sidan vägen ligger golfbanan och på andra sidan vägen ligger kåkstaden. Vilken sida vägen föredrar du i framtiden? Bara den dagliga åsynen av dessa två världar skapar givitvis inre driv så att det räcker för att både spelare och familjen skall förstå allvaret i en golfsatsning. Toursystemet i Sydafrika verkar ha fostrat många med individuell skicklighet. På ET-listan har Sydafrika 315 namn med i registret medan vi i Sverige har 188 spelare. Dessa siffror säger en del av flödet av spelare som går igenom det Sydafrikanska systemet. Hur är detta möjligt i land som Sydafrika? Vet ej, ingen vi pratade med visste det heller. Troligen för touren ger det landet vill ha? Rent organisatoriskt verka det handla om att låta sponsorerna synas i lokal-tv så betalar dem kalaset. Vem vinner på detta? Borde vara spelaren och sponsorerna. Noterbart är att de dock har mindre spelare än Sverige på ET:s RTD Syd

10 Afrika har 22 namn och vi har 32 spelare på den listan. Hur denna fördelning sett ut de senaste åren vore intressant att titta på. Enligt en tjänsteman på förbundet har till dags datum de allra bästa Sydafrikanerna som varit i topp på världens tourer ingen akademisk utbildning och ingen har tränat på någon akademi i unga år. De har dock drivit sin dagliga träning hårt och gått sin egen väg med ett enormt stöd från sina föräldrar. De har fått tävlingssparring sanktionerat av union, skola och förbund. Givetvis har tränare längst vägen givit dom stöd då och då. Dock lång ifrån något genomtänkt individuellt unikt utvecklingsupplägg där många parter spelar samma melodi. Just i den frågan känns det som Sydafrika är många sekel efter oss i Sverige. Det är ändå intressant att fråga sig en genomtänkt färd på en tillrättalagd väg eller en äventyrsresa i en snårig djungel, vad utvecklar spelarens tour egenskaper bäst? Eller är det helt enkelt det stora flödet i deras egen tour som är skillnaden som gör skillnaden för att de skall få fram spelare i topp på världstourerna? Akademin Swing Fit var intressant på många vis. Deras gemensamma syn på vikten av helhet gjorde att de var skickliga på att se spelaren ur ett helhetsperspektiv. De tittade först och främst ur sitt kompetensområde samtidigt som de skannade av de andra områdena. Den mentala killen var även skicklig att titta på kroppens fysiska konstruktion och dra slutsatser om det tekniska. De övriga experterna gjorde lika iakttagelser men utifrån sina glasögon. Deras observationsförmåga och förmåga att dra slutsatser utifrån ett helhetsperspektiv är för oss inget unikt eller nytt. Det var bara så intressant att uppleva ett trimmat team som dagligen arbetade på detta sätt. Varför inte ta efter detta i större utsträckning på fler klubbar i Sverige? Det borde gynna långsiktig utveckling både för spelaren och för organisationen runt spelarutveckling på gräsrotsnivå. Slutord Förbundstjänstemannens ord var tydliga Golf is a sport who teach kids good values for theirs lives. We would like to see more players who will play golf in the future. Hur de skall få till detta utan att golfklubben förstår sin roll i sammanhanget är en gåta. Att fyra-fem olika aktörer med egna hjälteinsatser framför ögonen gemensamt skall se och anamma denna bild blir klurigt ekvation för Sydafrika att lösa. Mycket kommer i fortsättningen ligga på spelaren och spelarens familj. Så länge det kostar ca kr att få träning av expertis och förmodligen lika mycket att tävla så kommer antalet spelare i Sydafrika begränsas. Sydafrika verkar fått till ett bra tourflöde på sin inhemska tour för herrar. (För damer finns det inget alls). De har varit nästan dubbelt så många som gästspelat på ET gentemot svenska spelare. Hur bygger vi i Sverige ett toursystem som hänger med i det tempot i framtiden? Att många spelare får möjlighet att uppleva högsta nivån borde vara till fördel för spelarens etablissemang på t.ex. ET och LET. Sverige har ett fantastiskt system där klubbarna subventionerar träning och tävling för våra barn. Nu skall vi härma Sydafrika med att etablera fler gym- och fitness tänk samt arbeta med mentalt och golf i en enhet. Detta borde våra svenska golfare i alla åldrar gilla för att utveckla sig spelmässigt. Om klubbmedlemmen i Sverige lägger en slant, specifikt till detta ändamål, kan hela golfsporten lyfta. Eller vem skulle inte vilja ha sin egen fysioterapeut på golfklubben i stället för att leta bland landstingets sidor i telefonkatalogen.

11 /Slut