Offensiv omvärldsbevakning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Offensiv omvärldsbevakning"

Transkript

1 Offensiv omvärldsbevakning En nödvändig ingrediens i kommuners styrning Står ni i begrepp att starta ett aktivt omvärldsarbete i er kommun eller har ni anledning att se över den omvärldsbevakning som redan sker? Då kan den här skriften vara till hjälp. Innehållet är skapat av personer som har egen erfarenhet inom området och som här presenterar viktiga kriterier för hur en offensiv omvärldsbevakning som är inkluderad i styrprocessen ska se ut. Skriften vänder sig framför allt till kommunledningar som behöver ett stöd i sitt arbete. SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Innehåll och användning sid 4 Att skapa en offensiv omvärldsbevakning sid 5 Förutsättningar för omvärldsbevakning sid 5 Ett viktigt perspektiv i den ordinarie budget- och styrprocessen sid 5 Engagerade ledare och nyckelpersoner sid 5 Engagerad medarbetare sid 5 Innehåll i omvärldsbevakning sid 6 Vad ska vi bevaka sid 6 Hur förstår vi det vi bevakar medvetenhet, syfte och utkik sid 7 Var ska vi hitta informationen sid 8 Förtroendevaldas och tjänstemäns behov av omvärldsbevakning sid 8 Hur och när ska omvärldsbevakning ske systematiken sid 9 Hinder och möjligheter för systematisk omvärldsbevakning sid 10 Slutord sid 11 Bilaga, deltagande kommuner sid 12

3 Inledning Att bevaka och analysera omvärlden, som kommunen är en del av, och försöka förstå framtiden kan kännas svårt men också inspirerande. Vi tolkar och ser vår omvärld på många olika sätt, vardagsbevakar gör vi dagligen utan att kanske medvetet analysera det vi observerar. Det finns många argument för att ta ett medvetet och samlat grepp kring området. Grundläggande är att vi genom en medveten omvärldsbevakning kan höja organisationens handlingsberedskap. Grundläggande är också att omvärldsbevakning och analys bidrar till dynamik och utveckling. Hur ser det ut i din kommun? Hur använder ni kommunens resurser jämfört med andra? Vilka viktiga frågor inom ditt ansvarsområde kommer inom den närmsta tiden behandlas av riksdag, regering eller EU? Finns kunskap om befolkningsförändringar? Vet ni vad som styr ungas val av utflyttning och inflyttning? Historien bakom det här projektets tillkomst var vetskapen om att omvärldsbevakning kan innebära nästan vad som helst och ofta har låg prioritet i många kommuner. Om vi med den här skriften kan bidra till att definiera och konkretisera vad som bör känneteckna en offensiv omvärldsbevakning som är integrerad i styrprocessen kan vi förhoppningsvis ge kommuner ett verktyg för att komma igång med det egna arbetet. Vinsterna för kommunen är många eftersom omvärldsbevakning bidrar till en helhetssyn på det kommunala uppdraget och påverkar de strategiska valen. En bra bevakning ger ett bredare beslutsunderlag och bidrar till en mer långsiktig hushållning. ökar utrymme för dialog, ökar lyhördheten och möjligheten att bättre ta tillvara medborgarnas och andra aktörers intressen. leder till ökad handlingsberedskap och framförhållning. Förutsättningar skapas för flexibilitet och förändring. bidrar till att förtroendevalda och medarbetare utvecklas och kommer att besitta mer kunskap. Omvärldsbevakningen ökar kreativiteten och lärandet samt påverkar inriktningen på verksamheten. bidrar till att visionen blir tydlig. bidrar till känslan av sammanhang. Vi vet helt enkelt varför ett beslut ser ut som det gör. 3

4 Innehåll och användning I mitten av mars träffades fyrtio personer från sjutton kommuner, en region, ett landsting och en intresseorganisation på ett arbetsseminarium för att identifiera och konkretisera framgångsfaktorer för vad som kännetecknar en offensiv omvärldsbevakning när den är integrerad i styrprocessen. Alla deltagare hade någon erfarenhet av att arbeta med omvärldsbevakning eller omvärldsanalys. Seminariet resulterade i en omfattande redovisning av framgångsfaktorer som senare förädlades av en mindre grupp deltagare. Följande rubriker och frågeställningar var utgångspunkt när vi diskuterade kännetecken för en offensiv omvärldsbevakning. Vilka förutsättningar måste råda eller skapas Beskriver bland annat engagemang. Vilka är nyckelpersoner i en kommuns omvärldsbevakning? Vad krävs för att engagera organisationens medlemmar? Beskriver även förmågan att integrera i styrprocesserna. Vad kännetecknar en organisation där omvärldsbevakning är integrerad i styrprocesserna. Vilka hinder och möjligheter känner vi till? Bevakningens innehåll Vad behöver vi veta? Har förtroendevalda och tjänstemän olika behov av information? Var hittar vi informationen? Systematiken i omvärldsbevakningen Vad kännetecknar en systematisk omvärldsbevakning? Vilka hinder och möjligheter känner vi till? Oavsett om ni avser att göra en översyn av redan existerande omvärldsarbete eller om ni står i begrepp att initiera och starta är det här materialet användbart. Det kan vara lämpligt att samla en grupp ansvariga inom kommunen och gå igenom sammanställningen som en checklista. Hur ser det ut hos er, vad finns och vad saknas? Vilka förändringar skulle ni behöva göra för att lägga grunden för en offensiv omvärldsbevakning? Utifrån detta material är det fullt möjligt att lägga upp en strategi i den egna kommunen. Det kan också vara lämpligt att bilda ett nätverk med andra som också bestämt sig för att utveckla kvalitén på omvärldsbevakning och analys. 4

5 Att skapa en offensiv omvärldsbevakning Förutsättningar för omvärldsbevakning Vi tror att vissa förutsättningar måste råda för att en kommun ska kunna bli framgångsrik med omvärldsbevakning och analys. Man kan också tänka sig att vissa förutsättningar måste skapas för att överhuvudtaget komma igång med omvärldsarbete där ansvarig ska utses och aktiviteter bestämmas. Ett viktigt perspektiv i den ordinarie budget- och styrprocessen Omvärldsanalysen är en del av budget- och styrprocessen. Den ska därför synas i styrdokument och uppdragsbeskrivningar genom att ansvar, tidplaner, hantering och relation till övriga delar av styrprocessen tydliggörs. Omvärldsbevakningen ska präglas av kontinuitet och långsiktighet. Resultatet i ska synas i planer och årsredovisningar i form av vad som påverkat kortsiktiga och långsiktiga ställningstaganden. Bevakning och analys ska vara ständigt återkommande i planeringsprocessen och stort engagemang behöver läggas på att kommunicera resultaten. Intranäten kan komplettera tryckt information. Engagerade ledare och nyckelpersoner För att skapa en offensiv omvärldsbevakning krävs engagerade människor. Några ska leda och initiera, några ska arbeta mer praktiskt och samordna. Nyckelpersoner är: Kommunledningen har ett totalt och kommunövergripande ansvar och ska genom sitt förhållningssätt ge omvärldsbevakning och analys legitimitet och status. Det innebär t ex att ledningen sanktionerar att omvärldsbevakningen initialt tar tid i anspråk (på sikt leder det säkert till hushållning med tid). Det kan även finnas nyckelpersoner som har ett direkt inflytande på ledningen t ex specialister och eldsjälar. Det är dock viktigt att betona ansvaret. Övriga roller/funktioner som är engagerade i omvärldsbevakning är chefer, ansvariga processledare, strateger och utredare, verksamhetsutvecklare, bibliotekarier, spindlar i nätet, vissa funktionspersoner. Vilka konkreta arbetsuppgifter var och en har när det gäller omvärldsbevakning och analys styrs av ansvar och uppdrag. En bibliotekarie kan t ex ha i uppdrag att förse organisationen med allmän nyhetsbevakning. En controller har kanske uppdrag att följa riksdag, regering och departement. Om omvärldsbevakningen ska bli framgångsrik styrs i hög grad hur tydligt vars och ens uppdrag är samt om resultatet av bevakningen tas omhand. Engagerad medarbetare Att skapa en offensiv omvärldsbevakning handlar också om att engagera alla organisationens medlemmar. Många behöver vardagsbevaka och det ska finnas tillräckligt med kontaktytor för att kommunicera. Legitimitet och status för att omvärldsbevaka är avgörande och grundläggande. Kommunledningens avsikt och budskap påverkar resultatet. Ledarnas förhållningssätt är avgörande för hur angelägen frågan blir för övriga i organisationen. 5

6 Omvärldsbevakning kan inte ses isolerat utan hela organisationskulturen behöver präglas av högt i tak, samarbete, kreativitet, omprövning, nyfikenhet och ifrågasättande. Ingen har facit på omvärlden, vi försöker hela tiden att förstå den. Omvärldsbevakningen ska kännetecknas av insikten att vi bygger en katedral och inte bär sten, dvs helheten är mer än delarna. Vi får inte förlora oss i detaljer. Identifiera legitimitetsbärarna/kulturbärarna som finns i varje organisation. Det är engagerade och nyfikna medarbetare som spanar och hela tiden förser organisationen med information. Lägg inte så mycket kraft på de "hopplösa" men de självklara behöver mycket stöd och legitimitet för att få med sig de potentiella. Hopplösa Potentiella kulturbärare De självklara kulturbärarna Vi behöver gemensamma och kända målbilder för att skapa engagemang för vad som ska omvärldsbevakas. Visionsarbetet kan ha en viktig roll. Vi behöver se nyttan av omvärldsbevakning genom t ex goda exempel. Omvärldsbevakning är svårt att räkna hem i en kalkyl. Ett sätt kan vara att analysera olika beslut som fattats för att se vad som påverkat ställningstaganden. Vi behöver inledningsvis ta en hel del tid i anspråk för att omvärldsbevakning och analys ska få sin rättmätiga plats i organisationen. Finns förståelse och sanktioner för det? Omvärldsbevakning är ett arbete som kan belönas genom morötter som utbildning och lön. Tillgång till mer information kan också vara en belöning. Fler forum för kommunikation och återkoppling ökar möjligheten till delaktighet och bekräftelse. Innehåll i omvärldsbevakning Innehållet i omvärldsbevakningen har vi beskrivit i fyra delar. Den första beskriver objekten, dvs vad vi ska bevaka. Det andra tar upp analysen, dvs hur vi förstår det vi bevakat. Det tredje beskriver var vi ska hitta den. Den fjärde kommenterar olika behov av omvärldsbevakning som kan finnas i organisationen. Vad ska vi bevaka Var och en som bevakar har ansvar för sin handlingsmiljö. Har jag ansvar för t ex vuxenutbildning behöver jag bevaka lagstiftning, nya pedagogiska rön, efterfrågan och arbetsmarknad. Är jag kommunchef och har ett övergripandeansvar är min handlingsmiljö bredare vilket måste styra bredden på bevakningen. Det finns etablerade verktyg för att strukturera omvärldsbevakning och analys. EPISTELM 1 är ett sådant som kan hjälpa oss att minimera risken för att glömma viktiga bevakningsområden/objekt. Resultatet från arbetsseminariet visade att EPISTELM var realistiskt även här, vi har kompletterat modellen där exempel saknats. 1 Verktyget är väl etablerat och används av organisationer som Kairos Futures. 6

7 EPISTELM definitioner Exempel på innehåll E = ekonomi och marknad P = politik I = institutioner och organisationer S = sociala förändringar och livsstilar T = teknik och vetenskap E = ekologi, miljö och hälsa L = lagstiftning M = media Finansvillkor, demografi, migration, tillväxt Demokrati, ansvarsutredning, migration, integration, tillväxt, arbetsmarknad och sysselsättning Myndigheter, forskningsorganisationer, EU Livsstil, välfärd, folkhälsa, kultur och kontext FoU, IT, kommunikationsteknologi Klimatförändringar, miljökrav, värderingar Även kommande lagstiftning, EU-lagstiftning Opinionsbildande media, granskande journalistik, attitydpåverkan Hur förstår vi det vi bevakar medvetenhet, syfte och utkik Analysen i omvärldsbevakningen är avgörande för hur användbart materialet ska bli i organisationen. Analysen hjälper oss att förstå och förhålla oss till det vi bevakat. För att underlätta omvärldsanalysen och få hjälp att ställa de viktiga frågorna kan vi utgå från ett tredimensionellt synsätt. Perspektiv Tid Plats i organisationen Den tredimensionella figuren antyder att vi alltid måste beakta många perspektiv när vi omvärldsbevakar och gör analyser. Betraktar jag t ex organisationen inifrån och ut eller utifrån och in? Bevakar jag själva organisationen, den närmaste eller hela omvärlden? Vi behöver också fundera över tidsperspektivet. Vill vi undanröja faror som lurar bakom hörnet eller söker vi utvecklingsmöjligheter på längre sikt. Det är också viktig att tänka på bevakarens plats och roll i organisationen. Oavsett var man befinner sig i bevakningsprocessen behöver man ställa sig frågan vilket syfte man har med just den bevakningen. I analysarbetet är det också viktigt att funder över är vad som är drivkrafterna bakom en viss utveckling. Vad är det som exempelvis har drivit på teknikutvecklingen av biogasbussar? Eller vad är det som har drivit på utvecklingen av en viss lagstiftning? Eller varför är arbetslösheten högre bland civilingenjörer i IT-branschen? Vår bild är att många samlar in omvärldsinformation men lägger allt för lite tid på analysen. Analysen ska hjälpa oss att skatta betydelsen av spaningen. Den ska också hjälpa oss att se spaningens betydelse i ett sammanhang. Vid analysarbetet behöver man fundera över hur resultatet ska spridas och användas. Syftet måste styra men spridning kan göras på många olika sätt, t ex: rapporter som t ex publiceras via intranät framtidsseminarier 7

8 nyhetsbrev information och diskussion på personalmöten När vi använt analysen så är den synlig i t ex: ägardirektiv vision, mål och strategier planering och uppföljning spelregler och policies Var ska vi hitta informationen Ett grundantagande är att information alltid finns, det gäller att synliggöra den. En stor del av informationen finns ofta redan internt och då handlar det om att ta hand om den på bästa sätt. Man kan sortera informationen utifrån hur brett eller smalt man söker den. Redovisningen här börjar med det breda och slutar med det smala perspektivet. Systematiska medborgarkontakter genom t ex brukarundersökningar och fokusgrupper Prat i vardagen. dvs., strukturerade samtal i den egna organisationen. Externa och interna nätverk i syfte att sprida information. Scanning. Man scannar av t ex förändrade kulturvärden genom att läsa rubriker, löpsedlar m m av ett tillräckligt stort antal skrifter för att försöka spåra någon ny trend. Studiebesök, vänortsarbete, internet, nyhetsbrev, litteratur. Massmedia Offentliga källor, FoU, myndigheter, EU Professionella källor typ informationsmäklare Förtroendevaldas och tjänstemäns behov av omvärldsbevakning Symbolerna betecknar politikerroll och tjänstemannaroll och hur vi kan resonera när det gäller behov av spaning. Politiker Tjänstemän Gemensam spaning men Vi tror att förtroendevalda och tjänstemän till viss del bör ha samma grund för sin omvärldsbevakning, men olika användning. Vi tror också att omvärldsbevakning bör paketeras olika beroende av vem som är uppdragsgivare. Vid sidan av den gemensamma omvärldsbevakningen använder förtroendevalda bevakning utifrån sina partiorganisationer och de värderingar som gäller där. Tjänstemän behöver komplettera med omvärldsbevakning som ger en fördjupning inom aktuellt verksamhetsområde. Förtroendevalda använder sin partiorganisation där värderingar påverkas. Tjänstemän använder spaning i sin praktiska dagliga verksamhet. 8

9 Hur och när ska omvärldsbevakning ske systematiken På samma sätt som budgetarbete, resultatredovisningar mm har en viss systematik vad gäller formkrav och periodicitet tror vi att stora delar av omvärldsbevakningen behöver ha det. Här ger vi vår syn på vad som behöver känneteckna omvärldsbevakning för att kunna säga att den har en viss systematik. När i tiden vissa saker bör ske, hur det ska göras och av vem beror helt och hållet på hur styrprocessen och uppdragen ser ut. Förutsättningen för att vi ska kunna tala om systematisk omvärldsbevakning är att den är medveten, beslutad, återkommande och välkänd i organisationens formella struktur. I organisationen ska den vara integrerad på så vis att det ska framgå vad bevakningen avser, när den ska göras, hur det ska göras och vem som ansvarar. Det ska finnas ett beskrivet ledningsansvar på alla nivåer. Det ska finnas strukturer för samordning och kommunikation. Omvärldsbevakningen ska ingå som en naturlig del av styrprocessen och bör också vara den inledande aktiviteten. Hur omvärldsbevakningen ska få koppling till planering och beslut ska framgå av styrdokumenten. Regelbundenheten är viktig, bevakning och analys utgöras av återkommande aktiviteter. Analysen är central, det är genom den lärande sker. Analysen skapar grunden för ställningstagande och handling. Ledande politiker och tjänstemän är drivande, vilket kommer att uppmuntra även bredare spaning. Exempelvis kan en mer samlad omvärldsbevakning och analys göras i ett visions- och strategiarbete, där ett antal viktiga indikatorer fastställs. Dessa indikatorer ska utgå från det som kan komma att påverka den egna verksamheten och är värt att hålla ett öga på, kan följas upp vid kvartal eller halvår. Det kan röra frågor om arbetsmarknadsläget, EU-beslut etc. En del väljer att lite friare beskriva verksamhetens omvärld i styrdokumenten. Nya modeller och begrepp behöver prövas och kommuniceras. Omvärldsbevakningen kräver sitt språk och sina verktyg. Det finns även behov av referenspunkter och nyckeltal för att kunna bedöma omvärldsbevakningen och för att kunna jämföra. Exempel på etablerade metoder: Scenarier används frekvent i omvärlds-och framtidsarbete och brukar definieras som osäkra men troliga framtidsbilder. Att diskutera kring olika scenarier öppnar för dialoger om framtiden och ökar öppenheten för att många olika saker kan inträffa. Prognoser är ett annat verktyg som bygger på sifferunderlag, t ex befolkningsprognos. Man kan mycket väl använda scenarier och prognoser i kombination inför ett ställningstagande. Traditionellt gör ofta kommuner flera prognoser, frågan är bara hur de tolkas och vilka som deltar i analysen. Generellt erfarenhetsutbyte kan vara ett okonventionellt sätt att byta världsbilder med varandra. Tänk er att alla ledande politiker och tjänstemän träffas gemensamt några gånger per år enbart i syfte att delge varandra vad som är på gång inom det egna ansvarsområdet, vilken källa till kunskap. 9

10 Hinder och möjligheter för systematisk omvärldsbevakning Om vi står inför att skapa systematik i vår omvärldsbevakning är det viktigt att identifiera möjligheter och hinder. Gå gärna igenom den här checklistan för att ta tempen på din egen organisation. Här är några argument för vad som möjliggör omvärldsbevakning Här är några argument för vad som hindrar omvärldsbevakning Inspirerande ledare engagerar Många är engagerade Möjlighet att publicera ny kunskap Möjlighet att använda goda exempel Möjlighet att påverka framtiden Ses som överlevnadsfråga Bidrar till nätverksskapande Ger ökad kunskap som i sin tur leder till bättre självkänsla Ger bättre beslutsunderlag, kvalitetsförbättringar, effektivare styrprocess Sätter fokus på större frågor Blir en naturlig del i styrprocessen Bidrar till att skapa tydlighet i strukturer Arbetet attraherar medarbetare Skapar en mer transparant organisation Rädsla för obekväma sanningar Oengagerade ledare Okunskap Upplevs flummigt/luddigt Ses som tidstjuv Maktstrukturer och självgodhet Stuprör, revir och rädsla Ointresse Svårigheter att kliva ur det operativa träsket, vardagsarbetet tenderar att prioritera sig själv Ekonomiska problem prioriterar bort omvärldsbevakning Svårt att ändra beteende, invanda arbetsformer Dålig paketering av omvärldsbevakningen Bidrar till ökad delaktighet Stimulerar mer vardagsspaning (osystematisk spaning) 10

11 Slutord Vi har med det här arbetet förhoppningsvis bidragit till att ge substans åt det vi kallar omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Det skulle vara intressant om några kommuner på allvar ville utveckla arbetet i den egna organisationen utifrån de resonemang vi för. Vi tror det är möjligt att använda den här skriften som en checklista när ett omvärldsarbete ska startas eller ett pågående ses över. Frågor om innehållet kan göras till: Märit Melbi, tfn , e-post: 11

12 Bilaga Deltagare på arbetsseminarium om omvärldsbevakning Jan Samuelsson Alvesta kommun ALVESTA Pontus Tallberg Reg utv ledn Region Skåne KRISTIANSTAD Fredrik Geijer Skara kommun SKARA Tore Johansson Skara kommun SKARA Ingela Höij Skara kommun SKARA Lars Brandhammar Landstinget Gävleborg SANDVIKEN Reinhold Höjer Uppsala kommun Box UPPSALA Torsten Skatt Uppsala kommun Box UPPSALA Anita Pederson Uppsala kommun Box UPPSALA Monica Rosander Norrköpings kommun Planeringskontoret NORRKÖPING Anna Svartbeck Lilja Region Skåne Omvärldsanalysenheten Stortorget 9, 6 tr MALMÖ Ronnie Halvardsson Region Skåne Omvärldsanalysenheten Stortorget 9, 6 tr MALMÖ Christer Lindström Ulricehamns kommun ULRICEHAMN Olof Olsson Ulricehamns kommun ULRICEHAMN Klas Thorén Mälardalsrådet Taggsvampsvägen HUDDINGE Thomas Carlsson Västerås stad proaros Stöd och utveckling Stadshuset, D VÄSTERÅS Ulf Arumskog Norrköpings kommun Kommunstyrelsens planeringskontor NORRKÖPING Andreas Tylenius Laholms kommun Stadshuset LAHOLM Gerry Andersson Laholms kommun Stadshuset LAHOLM Annette Borg Eskilstuna kommun KSF/Styrning o ledning ESKILSTUNA Anne-Li Gustafsson Eskilstuna kommun KSF/Styrning o ledning ESKILSTUNA Jan Hallendorff Linköpings kommun Stadshuset Storgatan LINKÖPING Christer Sjölund Linköpings kommun Stadshuset Storgatan LINKÖPING Per-Olof Lindfors Tyresö Kommun TYRESÖ Barbro Östberg Kungälvs kommun Nämndhuset KUNGÄLV Lars Davidsson Kungälvs kommun Nämndhuset KUNGÄLV Karl Wästgård Stockholms stad Stadshuset STOCKHOLM Anders Gripne Gotlands kommun VISBY Anders Hjelm Smedjebackens kommun Barn- och utbildn förvaltn Box SMEDJEBACKEN Peter Häggberg Norrtälje kommun Ledningskontoret Box NORRTÄLJE Kenneth Kraft Falu kommun Ekonomikontoret FALUN Nils Kempe Falu kommun Ekonomikontoret FALUN Jonas Hampus Falu kommun Ekonomikontoret FALUN Fredrik Nornvall Värmdö kommun Gymnasie- och vuxenutb förv VÄRMDÖ Marita Sirviö Värmdö kommun Gymnasie- och vuxenutb förv VÄRMDÖ 12

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun

Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun Revisionsrapport* Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun November 2007 Lotta Wall *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...5

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Omvärldsbevakning i praktiken. Erfarenheter från fem framgångsrika organisationer

Omvärldsbevakning i praktiken. Erfarenheter från fem framgångsrika organisationer Omvärldsbevakning i praktiken Erfarenheter från fem framgångsrika organisationer Innehåll Förord...3 Inledning...4 Eskilstuna kommun...8 Projekt startade systematiskt omvärldsarbete på bred front Gotlands

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Stadsledningskontorets uppdrag

Stadsledningskontorets uppdrag Stadsledningskontorets uppdrag KS är vår uppdragsgivare Vi utgör ett professionellt stöd till den politiska ledningen Vi är beredningsorgan till KS Vi verkställer och för ut politiska beslut Vi leder samordnar

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 POLICY Dnr KK13/167 Kommunikationspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 Dnr 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Skrift ett i en serie avsedd att inspirera och ge vägledning inför förändringsoch utvecklingsarbete. Innehållet bygger

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Chefs- och ledarskapspolicy Antaget av Kommunstyrelsen 2006-03-08, 32 Kommunledningskontoret 1 (4) Maria Lejerstedt 2007-09-04 maria.lejerstedt@stromstad.se Dnr: tele

Läs mer

Policy för Ulricehamn en lärande organisation

Policy för Ulricehamn en lärande organisation Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Policy för Ulricehamn en lärande organisation ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-01-08 ANSVAR UPPFÖLJNING: Kommunchef GÄLLER TILL OCH MED:

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Skrift fyra i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Förord Individuell och differentierad lön är grunden i nuvarande löneavtal. Det förutsätter

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Ständiga Förbättringar - Förslag till projektplan

Ständiga Förbättringar - Förslag till projektplan Sveriges PROJEKTPLAN 2013-02-05 1 (5) MOTALA KOMMUN Kommunsty relsen och Pe rs on aln äm nde n Ekonomi och styrn ing Demokrati och styrn ing 2013-02- 27 Lars Strid, Gun nar G idenstam, Le if Eldås Diari

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559 Riktlinje 2015-08-31 Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0559 Fastställd av kommundirektören den 28 februari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011. Ändringar

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens

Läs mer

Ledarskapskriterier. Sida 1/5

Ledarskapskriterier. Sida 1/5 Sida 1/5 Ledarskapskriterier Den policy för ledarskap och medarbetarskap som antogs av kommunfullmäktige den 12 maj 2005 utgör, i de delar som rör ledarskapet, grunden för vad som förväntas av en ledare

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer