Offensiv omvärldsbevakning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Offensiv omvärldsbevakning"

Transkript

1 Offensiv omvärldsbevakning En nödvändig ingrediens i kommuners styrning Står ni i begrepp att starta ett aktivt omvärldsarbete i er kommun eller har ni anledning att se över den omvärldsbevakning som redan sker? Då kan den här skriften vara till hjälp. Innehållet är skapat av personer som har egen erfarenhet inom området och som här presenterar viktiga kriterier för hur en offensiv omvärldsbevakning som är inkluderad i styrprocessen ska se ut. Skriften vänder sig framför allt till kommunledningar som behöver ett stöd i sitt arbete. SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Innehåll och användning sid 4 Att skapa en offensiv omvärldsbevakning sid 5 Förutsättningar för omvärldsbevakning sid 5 Ett viktigt perspektiv i den ordinarie budget- och styrprocessen sid 5 Engagerade ledare och nyckelpersoner sid 5 Engagerad medarbetare sid 5 Innehåll i omvärldsbevakning sid 6 Vad ska vi bevaka sid 6 Hur förstår vi det vi bevakar medvetenhet, syfte och utkik sid 7 Var ska vi hitta informationen sid 8 Förtroendevaldas och tjänstemäns behov av omvärldsbevakning sid 8 Hur och när ska omvärldsbevakning ske systematiken sid 9 Hinder och möjligheter för systematisk omvärldsbevakning sid 10 Slutord sid 11 Bilaga, deltagande kommuner sid 12

3 Inledning Att bevaka och analysera omvärlden, som kommunen är en del av, och försöka förstå framtiden kan kännas svårt men också inspirerande. Vi tolkar och ser vår omvärld på många olika sätt, vardagsbevakar gör vi dagligen utan att kanske medvetet analysera det vi observerar. Det finns många argument för att ta ett medvetet och samlat grepp kring området. Grundläggande är att vi genom en medveten omvärldsbevakning kan höja organisationens handlingsberedskap. Grundläggande är också att omvärldsbevakning och analys bidrar till dynamik och utveckling. Hur ser det ut i din kommun? Hur använder ni kommunens resurser jämfört med andra? Vilka viktiga frågor inom ditt ansvarsområde kommer inom den närmsta tiden behandlas av riksdag, regering eller EU? Finns kunskap om befolkningsförändringar? Vet ni vad som styr ungas val av utflyttning och inflyttning? Historien bakom det här projektets tillkomst var vetskapen om att omvärldsbevakning kan innebära nästan vad som helst och ofta har låg prioritet i många kommuner. Om vi med den här skriften kan bidra till att definiera och konkretisera vad som bör känneteckna en offensiv omvärldsbevakning som är integrerad i styrprocessen kan vi förhoppningsvis ge kommuner ett verktyg för att komma igång med det egna arbetet. Vinsterna för kommunen är många eftersom omvärldsbevakning bidrar till en helhetssyn på det kommunala uppdraget och påverkar de strategiska valen. En bra bevakning ger ett bredare beslutsunderlag och bidrar till en mer långsiktig hushållning. ökar utrymme för dialog, ökar lyhördheten och möjligheten att bättre ta tillvara medborgarnas och andra aktörers intressen. leder till ökad handlingsberedskap och framförhållning. Förutsättningar skapas för flexibilitet och förändring. bidrar till att förtroendevalda och medarbetare utvecklas och kommer att besitta mer kunskap. Omvärldsbevakningen ökar kreativiteten och lärandet samt påverkar inriktningen på verksamheten. bidrar till att visionen blir tydlig. bidrar till känslan av sammanhang. Vi vet helt enkelt varför ett beslut ser ut som det gör. 3

4 Innehåll och användning I mitten av mars träffades fyrtio personer från sjutton kommuner, en region, ett landsting och en intresseorganisation på ett arbetsseminarium för att identifiera och konkretisera framgångsfaktorer för vad som kännetecknar en offensiv omvärldsbevakning när den är integrerad i styrprocessen. Alla deltagare hade någon erfarenhet av att arbeta med omvärldsbevakning eller omvärldsanalys. Seminariet resulterade i en omfattande redovisning av framgångsfaktorer som senare förädlades av en mindre grupp deltagare. Följande rubriker och frågeställningar var utgångspunkt när vi diskuterade kännetecken för en offensiv omvärldsbevakning. Vilka förutsättningar måste råda eller skapas Beskriver bland annat engagemang. Vilka är nyckelpersoner i en kommuns omvärldsbevakning? Vad krävs för att engagera organisationens medlemmar? Beskriver även förmågan att integrera i styrprocesserna. Vad kännetecknar en organisation där omvärldsbevakning är integrerad i styrprocesserna. Vilka hinder och möjligheter känner vi till? Bevakningens innehåll Vad behöver vi veta? Har förtroendevalda och tjänstemän olika behov av information? Var hittar vi informationen? Systematiken i omvärldsbevakningen Vad kännetecknar en systematisk omvärldsbevakning? Vilka hinder och möjligheter känner vi till? Oavsett om ni avser att göra en översyn av redan existerande omvärldsarbete eller om ni står i begrepp att initiera och starta är det här materialet användbart. Det kan vara lämpligt att samla en grupp ansvariga inom kommunen och gå igenom sammanställningen som en checklista. Hur ser det ut hos er, vad finns och vad saknas? Vilka förändringar skulle ni behöva göra för att lägga grunden för en offensiv omvärldsbevakning? Utifrån detta material är det fullt möjligt att lägga upp en strategi i den egna kommunen. Det kan också vara lämpligt att bilda ett nätverk med andra som också bestämt sig för att utveckla kvalitén på omvärldsbevakning och analys. 4

5 Att skapa en offensiv omvärldsbevakning Förutsättningar för omvärldsbevakning Vi tror att vissa förutsättningar måste råda för att en kommun ska kunna bli framgångsrik med omvärldsbevakning och analys. Man kan också tänka sig att vissa förutsättningar måste skapas för att överhuvudtaget komma igång med omvärldsarbete där ansvarig ska utses och aktiviteter bestämmas. Ett viktigt perspektiv i den ordinarie budget- och styrprocessen Omvärldsanalysen är en del av budget- och styrprocessen. Den ska därför synas i styrdokument och uppdragsbeskrivningar genom att ansvar, tidplaner, hantering och relation till övriga delar av styrprocessen tydliggörs. Omvärldsbevakningen ska präglas av kontinuitet och långsiktighet. Resultatet i ska synas i planer och årsredovisningar i form av vad som påverkat kortsiktiga och långsiktiga ställningstaganden. Bevakning och analys ska vara ständigt återkommande i planeringsprocessen och stort engagemang behöver läggas på att kommunicera resultaten. Intranäten kan komplettera tryckt information. Engagerade ledare och nyckelpersoner För att skapa en offensiv omvärldsbevakning krävs engagerade människor. Några ska leda och initiera, några ska arbeta mer praktiskt och samordna. Nyckelpersoner är: Kommunledningen har ett totalt och kommunövergripande ansvar och ska genom sitt förhållningssätt ge omvärldsbevakning och analys legitimitet och status. Det innebär t ex att ledningen sanktionerar att omvärldsbevakningen initialt tar tid i anspråk (på sikt leder det säkert till hushållning med tid). Det kan även finnas nyckelpersoner som har ett direkt inflytande på ledningen t ex specialister och eldsjälar. Det är dock viktigt att betona ansvaret. Övriga roller/funktioner som är engagerade i omvärldsbevakning är chefer, ansvariga processledare, strateger och utredare, verksamhetsutvecklare, bibliotekarier, spindlar i nätet, vissa funktionspersoner. Vilka konkreta arbetsuppgifter var och en har när det gäller omvärldsbevakning och analys styrs av ansvar och uppdrag. En bibliotekarie kan t ex ha i uppdrag att förse organisationen med allmän nyhetsbevakning. En controller har kanske uppdrag att följa riksdag, regering och departement. Om omvärldsbevakningen ska bli framgångsrik styrs i hög grad hur tydligt vars och ens uppdrag är samt om resultatet av bevakningen tas omhand. Engagerad medarbetare Att skapa en offensiv omvärldsbevakning handlar också om att engagera alla organisationens medlemmar. Många behöver vardagsbevaka och det ska finnas tillräckligt med kontaktytor för att kommunicera. Legitimitet och status för att omvärldsbevaka är avgörande och grundläggande. Kommunledningens avsikt och budskap påverkar resultatet. Ledarnas förhållningssätt är avgörande för hur angelägen frågan blir för övriga i organisationen. 5

6 Omvärldsbevakning kan inte ses isolerat utan hela organisationskulturen behöver präglas av högt i tak, samarbete, kreativitet, omprövning, nyfikenhet och ifrågasättande. Ingen har facit på omvärlden, vi försöker hela tiden att förstå den. Omvärldsbevakningen ska kännetecknas av insikten att vi bygger en katedral och inte bär sten, dvs helheten är mer än delarna. Vi får inte förlora oss i detaljer. Identifiera legitimitetsbärarna/kulturbärarna som finns i varje organisation. Det är engagerade och nyfikna medarbetare som spanar och hela tiden förser organisationen med information. Lägg inte så mycket kraft på de "hopplösa" men de självklara behöver mycket stöd och legitimitet för att få med sig de potentiella. Hopplösa Potentiella kulturbärare De självklara kulturbärarna Vi behöver gemensamma och kända målbilder för att skapa engagemang för vad som ska omvärldsbevakas. Visionsarbetet kan ha en viktig roll. Vi behöver se nyttan av omvärldsbevakning genom t ex goda exempel. Omvärldsbevakning är svårt att räkna hem i en kalkyl. Ett sätt kan vara att analysera olika beslut som fattats för att se vad som påverkat ställningstaganden. Vi behöver inledningsvis ta en hel del tid i anspråk för att omvärldsbevakning och analys ska få sin rättmätiga plats i organisationen. Finns förståelse och sanktioner för det? Omvärldsbevakning är ett arbete som kan belönas genom morötter som utbildning och lön. Tillgång till mer information kan också vara en belöning. Fler forum för kommunikation och återkoppling ökar möjligheten till delaktighet och bekräftelse. Innehåll i omvärldsbevakning Innehållet i omvärldsbevakningen har vi beskrivit i fyra delar. Den första beskriver objekten, dvs vad vi ska bevaka. Det andra tar upp analysen, dvs hur vi förstår det vi bevakat. Det tredje beskriver var vi ska hitta den. Den fjärde kommenterar olika behov av omvärldsbevakning som kan finnas i organisationen. Vad ska vi bevaka Var och en som bevakar har ansvar för sin handlingsmiljö. Har jag ansvar för t ex vuxenutbildning behöver jag bevaka lagstiftning, nya pedagogiska rön, efterfrågan och arbetsmarknad. Är jag kommunchef och har ett övergripandeansvar är min handlingsmiljö bredare vilket måste styra bredden på bevakningen. Det finns etablerade verktyg för att strukturera omvärldsbevakning och analys. EPISTELM 1 är ett sådant som kan hjälpa oss att minimera risken för att glömma viktiga bevakningsområden/objekt. Resultatet från arbetsseminariet visade att EPISTELM var realistiskt även här, vi har kompletterat modellen där exempel saknats. 1 Verktyget är väl etablerat och används av organisationer som Kairos Futures. 6

7 EPISTELM definitioner Exempel på innehåll E = ekonomi och marknad P = politik I = institutioner och organisationer S = sociala förändringar och livsstilar T = teknik och vetenskap E = ekologi, miljö och hälsa L = lagstiftning M = media Finansvillkor, demografi, migration, tillväxt Demokrati, ansvarsutredning, migration, integration, tillväxt, arbetsmarknad och sysselsättning Myndigheter, forskningsorganisationer, EU Livsstil, välfärd, folkhälsa, kultur och kontext FoU, IT, kommunikationsteknologi Klimatförändringar, miljökrav, värderingar Även kommande lagstiftning, EU-lagstiftning Opinionsbildande media, granskande journalistik, attitydpåverkan Hur förstår vi det vi bevakar medvetenhet, syfte och utkik Analysen i omvärldsbevakningen är avgörande för hur användbart materialet ska bli i organisationen. Analysen hjälper oss att förstå och förhålla oss till det vi bevakat. För att underlätta omvärldsanalysen och få hjälp att ställa de viktiga frågorna kan vi utgå från ett tredimensionellt synsätt. Perspektiv Tid Plats i organisationen Den tredimensionella figuren antyder att vi alltid måste beakta många perspektiv när vi omvärldsbevakar och gör analyser. Betraktar jag t ex organisationen inifrån och ut eller utifrån och in? Bevakar jag själva organisationen, den närmaste eller hela omvärlden? Vi behöver också fundera över tidsperspektivet. Vill vi undanröja faror som lurar bakom hörnet eller söker vi utvecklingsmöjligheter på längre sikt. Det är också viktig att tänka på bevakarens plats och roll i organisationen. Oavsett var man befinner sig i bevakningsprocessen behöver man ställa sig frågan vilket syfte man har med just den bevakningen. I analysarbetet är det också viktigt att funder över är vad som är drivkrafterna bakom en viss utveckling. Vad är det som exempelvis har drivit på teknikutvecklingen av biogasbussar? Eller vad är det som har drivit på utvecklingen av en viss lagstiftning? Eller varför är arbetslösheten högre bland civilingenjörer i IT-branschen? Vår bild är att många samlar in omvärldsinformation men lägger allt för lite tid på analysen. Analysen ska hjälpa oss att skatta betydelsen av spaningen. Den ska också hjälpa oss att se spaningens betydelse i ett sammanhang. Vid analysarbetet behöver man fundera över hur resultatet ska spridas och användas. Syftet måste styra men spridning kan göras på många olika sätt, t ex: rapporter som t ex publiceras via intranät framtidsseminarier 7

8 nyhetsbrev information och diskussion på personalmöten När vi använt analysen så är den synlig i t ex: ägardirektiv vision, mål och strategier planering och uppföljning spelregler och policies Var ska vi hitta informationen Ett grundantagande är att information alltid finns, det gäller att synliggöra den. En stor del av informationen finns ofta redan internt och då handlar det om att ta hand om den på bästa sätt. Man kan sortera informationen utifrån hur brett eller smalt man söker den. Redovisningen här börjar med det breda och slutar med det smala perspektivet. Systematiska medborgarkontakter genom t ex brukarundersökningar och fokusgrupper Prat i vardagen. dvs., strukturerade samtal i den egna organisationen. Externa och interna nätverk i syfte att sprida information. Scanning. Man scannar av t ex förändrade kulturvärden genom att läsa rubriker, löpsedlar m m av ett tillräckligt stort antal skrifter för att försöka spåra någon ny trend. Studiebesök, vänortsarbete, internet, nyhetsbrev, litteratur. Massmedia Offentliga källor, FoU, myndigheter, EU Professionella källor typ informationsmäklare Förtroendevaldas och tjänstemäns behov av omvärldsbevakning Symbolerna betecknar politikerroll och tjänstemannaroll och hur vi kan resonera när det gäller behov av spaning. Politiker Tjänstemän Gemensam spaning men Vi tror att förtroendevalda och tjänstemän till viss del bör ha samma grund för sin omvärldsbevakning, men olika användning. Vi tror också att omvärldsbevakning bör paketeras olika beroende av vem som är uppdragsgivare. Vid sidan av den gemensamma omvärldsbevakningen använder förtroendevalda bevakning utifrån sina partiorganisationer och de värderingar som gäller där. Tjänstemän behöver komplettera med omvärldsbevakning som ger en fördjupning inom aktuellt verksamhetsområde. Förtroendevalda använder sin partiorganisation där värderingar påverkas. Tjänstemän använder spaning i sin praktiska dagliga verksamhet. 8

9 Hur och när ska omvärldsbevakning ske systematiken På samma sätt som budgetarbete, resultatredovisningar mm har en viss systematik vad gäller formkrav och periodicitet tror vi att stora delar av omvärldsbevakningen behöver ha det. Här ger vi vår syn på vad som behöver känneteckna omvärldsbevakning för att kunna säga att den har en viss systematik. När i tiden vissa saker bör ske, hur det ska göras och av vem beror helt och hållet på hur styrprocessen och uppdragen ser ut. Förutsättningen för att vi ska kunna tala om systematisk omvärldsbevakning är att den är medveten, beslutad, återkommande och välkänd i organisationens formella struktur. I organisationen ska den vara integrerad på så vis att det ska framgå vad bevakningen avser, när den ska göras, hur det ska göras och vem som ansvarar. Det ska finnas ett beskrivet ledningsansvar på alla nivåer. Det ska finnas strukturer för samordning och kommunikation. Omvärldsbevakningen ska ingå som en naturlig del av styrprocessen och bör också vara den inledande aktiviteten. Hur omvärldsbevakningen ska få koppling till planering och beslut ska framgå av styrdokumenten. Regelbundenheten är viktig, bevakning och analys utgöras av återkommande aktiviteter. Analysen är central, det är genom den lärande sker. Analysen skapar grunden för ställningstagande och handling. Ledande politiker och tjänstemän är drivande, vilket kommer att uppmuntra även bredare spaning. Exempelvis kan en mer samlad omvärldsbevakning och analys göras i ett visions- och strategiarbete, där ett antal viktiga indikatorer fastställs. Dessa indikatorer ska utgå från det som kan komma att påverka den egna verksamheten och är värt att hålla ett öga på, kan följas upp vid kvartal eller halvår. Det kan röra frågor om arbetsmarknadsläget, EU-beslut etc. En del väljer att lite friare beskriva verksamhetens omvärld i styrdokumenten. Nya modeller och begrepp behöver prövas och kommuniceras. Omvärldsbevakningen kräver sitt språk och sina verktyg. Det finns även behov av referenspunkter och nyckeltal för att kunna bedöma omvärldsbevakningen och för att kunna jämföra. Exempel på etablerade metoder: Scenarier används frekvent i omvärlds-och framtidsarbete och brukar definieras som osäkra men troliga framtidsbilder. Att diskutera kring olika scenarier öppnar för dialoger om framtiden och ökar öppenheten för att många olika saker kan inträffa. Prognoser är ett annat verktyg som bygger på sifferunderlag, t ex befolkningsprognos. Man kan mycket väl använda scenarier och prognoser i kombination inför ett ställningstagande. Traditionellt gör ofta kommuner flera prognoser, frågan är bara hur de tolkas och vilka som deltar i analysen. Generellt erfarenhetsutbyte kan vara ett okonventionellt sätt att byta världsbilder med varandra. Tänk er att alla ledande politiker och tjänstemän träffas gemensamt några gånger per år enbart i syfte att delge varandra vad som är på gång inom det egna ansvarsområdet, vilken källa till kunskap. 9

10 Hinder och möjligheter för systematisk omvärldsbevakning Om vi står inför att skapa systematik i vår omvärldsbevakning är det viktigt att identifiera möjligheter och hinder. Gå gärna igenom den här checklistan för att ta tempen på din egen organisation. Här är några argument för vad som möjliggör omvärldsbevakning Här är några argument för vad som hindrar omvärldsbevakning Inspirerande ledare engagerar Många är engagerade Möjlighet att publicera ny kunskap Möjlighet att använda goda exempel Möjlighet att påverka framtiden Ses som överlevnadsfråga Bidrar till nätverksskapande Ger ökad kunskap som i sin tur leder till bättre självkänsla Ger bättre beslutsunderlag, kvalitetsförbättringar, effektivare styrprocess Sätter fokus på större frågor Blir en naturlig del i styrprocessen Bidrar till att skapa tydlighet i strukturer Arbetet attraherar medarbetare Skapar en mer transparant organisation Rädsla för obekväma sanningar Oengagerade ledare Okunskap Upplevs flummigt/luddigt Ses som tidstjuv Maktstrukturer och självgodhet Stuprör, revir och rädsla Ointresse Svårigheter att kliva ur det operativa träsket, vardagsarbetet tenderar att prioritera sig själv Ekonomiska problem prioriterar bort omvärldsbevakning Svårt att ändra beteende, invanda arbetsformer Dålig paketering av omvärldsbevakningen Bidrar till ökad delaktighet Stimulerar mer vardagsspaning (osystematisk spaning) 10

11 Slutord Vi har med det här arbetet förhoppningsvis bidragit till att ge substans åt det vi kallar omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Det skulle vara intressant om några kommuner på allvar ville utveckla arbetet i den egna organisationen utifrån de resonemang vi för. Vi tror det är möjligt att använda den här skriften som en checklista när ett omvärldsarbete ska startas eller ett pågående ses över. Frågor om innehållet kan göras till: Märit Melbi, tfn , e-post: 11

12 Bilaga Deltagare på arbetsseminarium om omvärldsbevakning Jan Samuelsson Alvesta kommun ALVESTA Pontus Tallberg Reg utv ledn Region Skåne KRISTIANSTAD Fredrik Geijer Skara kommun SKARA Tore Johansson Skara kommun SKARA Ingela Höij Skara kommun SKARA Lars Brandhammar Landstinget Gävleborg SANDVIKEN Reinhold Höjer Uppsala kommun Box UPPSALA Torsten Skatt Uppsala kommun Box UPPSALA Anita Pederson Uppsala kommun Box UPPSALA Monica Rosander Norrköpings kommun Planeringskontoret NORRKÖPING Anna Svartbeck Lilja Region Skåne Omvärldsanalysenheten Stortorget 9, 6 tr MALMÖ Ronnie Halvardsson Region Skåne Omvärldsanalysenheten Stortorget 9, 6 tr MALMÖ Christer Lindström Ulricehamns kommun ULRICEHAMN Olof Olsson Ulricehamns kommun ULRICEHAMN Klas Thorén Mälardalsrådet Taggsvampsvägen HUDDINGE Thomas Carlsson Västerås stad proaros Stöd och utveckling Stadshuset, D VÄSTERÅS Ulf Arumskog Norrköpings kommun Kommunstyrelsens planeringskontor NORRKÖPING Andreas Tylenius Laholms kommun Stadshuset LAHOLM Gerry Andersson Laholms kommun Stadshuset LAHOLM Annette Borg Eskilstuna kommun KSF/Styrning o ledning ESKILSTUNA Anne-Li Gustafsson Eskilstuna kommun KSF/Styrning o ledning ESKILSTUNA Jan Hallendorff Linköpings kommun Stadshuset Storgatan LINKÖPING Christer Sjölund Linköpings kommun Stadshuset Storgatan LINKÖPING Per-Olof Lindfors Tyresö Kommun TYRESÖ Barbro Östberg Kungälvs kommun Nämndhuset KUNGÄLV Lars Davidsson Kungälvs kommun Nämndhuset KUNGÄLV Karl Wästgård Stockholms stad Stadshuset STOCKHOLM Anders Gripne Gotlands kommun VISBY Anders Hjelm Smedjebackens kommun Barn- och utbildn förvaltn Box SMEDJEBACKEN Peter Häggberg Norrtälje kommun Ledningskontoret Box NORRTÄLJE Kenneth Kraft Falu kommun Ekonomikontoret FALUN Nils Kempe Falu kommun Ekonomikontoret FALUN Jonas Hampus Falu kommun Ekonomikontoret FALUN Fredrik Nornvall Värmdö kommun Gymnasie- och vuxenutb förv VÄRMDÖ Marita Sirviö Värmdö kommun Gymnasie- och vuxenutb förv VÄRMDÖ 12

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Revisionsrapport Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Hudiksvalls kommun

Revisionsrapport Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Hudiksvalls kommun Revisionsrapport Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Hudiksvalls kommun David Emanuelsson Micaela Hedin Kontaktrevisorer Britta Svalfors Nils-Göran Strömberg Januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

Strategi för internationellt arbete - remissvar

Strategi för internationellt arbete - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-21 SN-2015/1199.109 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Strategi

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun

Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun Revisionsrapport* Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun November 2007 Lotta Wall *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...5

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005 RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro

Läs mer

LEDNINGSPOLICY

LEDNINGSPOLICY 2002-01-29 1 LEDNINGSPOLICY 2002-01-29 2 LEDNINGSFILOSOFI Verksamheten i Vindelns kommun skall vara visions- och målstyrd, samt präglas av ett delegerande arbetssätt med tydlig uppföljning och utvärdering.

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Chefspolicy för Söderköpings kommun

Chefspolicy för Söderköpings kommun y c i l o p s Chef Chefspolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-13 43 Söderköpings vision Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i.

Läs mer

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1 Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Stadsledningskontorets uppdrag

Stadsledningskontorets uppdrag Stadsledningskontorets uppdrag KS är vår uppdragsgivare Vi utgör ett professionellt stöd till den politiska ledningen Vi är beredningsorgan till KS Vi verkställer och för ut politiska beslut Vi leder samordnar

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Informationspolicy. Allmänt

Informationspolicy. Allmänt Informationspolicy Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen. Kommunen ska vara en föregångare

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Handbok för fullmäktiges beredningar Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Utbildningen Förenkla - helt enkelt För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Tillväxtverket erbjuder alla kommuner i Sverige en utbildning,

Läs mer

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

Projektplan för värdeskapande visionsarbete

Projektplan för värdeskapande visionsarbete STAB Sida 1 (5) Enhet Datum Kansli 2012-02-21 Handläggare Edvin Ekholm/Annica Carter Allmänna utskottet Projektplan för värdeskapande visionsarbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun HANDLINGSPLAN 1(9) Kommunledningsförvaltningen Åsa Askerskär, 0550-882 29 asa.askerskar@kristinehamn.se Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan för EU-och internationellt i

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

Omvärldsbevakning i praktiken. Erfarenheter från fem framgångsrika organisationer

Omvärldsbevakning i praktiken. Erfarenheter från fem framgångsrika organisationer Omvärldsbevakning i praktiken Erfarenheter från fem framgångsrika organisationer Innehåll Förord...3 Inledning...4 Eskilstuna kommun...8 Projekt startade systematiskt omvärldsarbete på bred front Gotlands

Läs mer

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/679 2012-08-20 Kommunstyrelsen Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Piteå kommuns styrande dokument

Piteå kommuns styrande dokument Piteå kommuns styrande dokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns styrande dokument Policy 2008-02-11, 4 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för kompetensförsörjning KS 2015/

Riktlinje. Riktlinje för kompetensförsörjning KS 2015/ Riktlinje 2015-12-18 Riktlinje för kompetensförsörjning KS 2015/0828 027 Beslutad av personalutskottet den 18 december 2015. Riktlinjen gäller för hela Norrköpings kommun. Den här riktlinjen är ett komplement

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Förord Individuell och differentierad lön är grunden i nuvarande löneavtal. Det förutsätter

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Utbildningen Förenkla - helt enkelt För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Tillväxtverket erbjuder alla kommuner i Sverige en utbildning,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Chefs- och ledarskapspolicy Antaget av Kommunstyrelsen 2006-03-08, 32 Kommunledningskontoret 1 (4) Maria Lejerstedt 2007-09-04 maria.lejerstedt@stromstad.se Dnr: tele

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) 1 Gå igenom agenda Var tydlig med praktikaliteter (toaletter, lokal för fika etc.) (2 min) 2 Gå igenom kursens utgångspunkter med

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer