Palliativ vård; Upplevelsen av delaktighet ur ett patientperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Palliativ vård; Upplevelsen av delaktighet ur ett patientperspektiv"

Transkript

1 [Dokumenttyp] Palliativ vård; Upplevelsen av delaktighet ur ett patientperspektiv - en icke-systematisk litteraturstudie Författare: Amanda Jonsson och Mårten Svensson Handledare: Ingegerd Snöberg Examinator: Gunilla Lindkvist Termin: HT18 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatnivå Kurskod: 2VÅ61E

2 Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård syftar till att stärka patienters och närståendes livskvalitet samt lindra lidande i livets slutskede. Palliativ vård grundas ur ett personcentrerat förhållningssätt där möjligheten till patientens delaktighet i att utforma sin vård främjas. Syfte: Syftet var att undersöka fenomenet delaktighet hos vuxna patienter inom palliativ vård. Metod: Studien är utformad enligt en icke-systematisk litteraturstudie. Analysen genomfördes som en latent innehållsanalys. Resultat: Patienternas upplevelser av delaktighet i livets slutskede presenteras som temana Främjande för delaktighet och Hindrande för delaktighet. Temana mynnade ut i fem kategorier hantering av sjukdomssituationen, ovisshet, värdigt bemötande, att inte se till individen och påverkan av sjukdom. I resultatet framkom det att patienters delaktighet inom den palliativa vården främjades av information, kunskap, förståelse samt en relation till vårdpersonalen byggd på tillit och respekt. När patienter inom palliativ vård inte upplevde sig sedda och/eller bekräftade av vårdpersonalen kunde känslan av isolering och utanförskap infinna sig och hindra patienternas upplevelse av delaktighet. Slutsats: De främjande och hindrande upplevelserna patienterna erfarit påverkade hur väl de valde eller blev inkluderade i delaktigheten av sin vård. Delaktigheten grundar sig på en personcentrerad vård där vårdpersonalen ser patienten som en unik individ. Nyckelord: Palliativ vård, vård i livets slutskede, delaktighet, personcentrerad vård, upplevelser. 1

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PALLIATIV VÅRD Symtomkontroll Samarbete i ett mångprofessionellt team Kommunikation och relation Stöd till närstående PERSONCENTRERAD VÅRD DELAKTIGHET TEORETISK REFERENSRAM PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD DATAINSAMLING SÖKNINGSFÖRFARANDE OCH URVAL KVALITETSGRANSKNING ANALYS FORSKNINGSETISKA ASPEKTER RESULTAT HINDRANDE FÖR DELAKTIGHET Ovisshet Att inte se till individen Påverkan av sjukdom FRÄMJANDE FÖR DELAKTIGHET Hantering av sjukdomssituationen Värdigt bemötande DISKUSSION METODDISKUSSION Inklusion och exklusionskriterier Sökningsförfarande Urval Kvalitetsgranskning Analys RESULTATDISKUSSION SLUTSATS REFERENSER BILAGOR

4 1. Inledning Socialstyrelsen uppger att ca människor avlider i Sverige varje år och att 80% av dessa var i behov av palliativ vård (Socialstyrelsen, 2018). Palliativ vård bygger på ett helhetsperspektiv där fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas hos den individuella patienten (Socialstyrelsen, 2016). Patienter tenderar att leva allt längre tid trots svår sjukdom till följd av dagens framtagna behandlingsalternativ. Sjukdomsförlopp kan dock variera och därför kan inte patienter inom palliativ vård ses som en homogen grupp. En sjukdomsprogression kan påverka olika kroppsliga funktioner och därav kan behovet av vård och omvårdnad se olika ut. Därför är det av vikt att se till patienten som en enskild och unik individ i utformning av vården (Jakobsson, Andersson & Öhlén, 2014). Båda författarna till studien har tidigare erfarenheter av att arbeta inom palliativ vård och mött patienter i livets slutskede. I mötet med patienter som ofta befinner sig i en svår och utsatt situation väcktes intresset av att undersöka upplevelsen och innebörden av delaktighet för patienter inom palliativ vård. 2. Bakgrund 2.1 Palliativ vård Vid palliativ vård är botande behandling av patientens sjukdom inte längre möjlig till skillnad från kurativ vård. Enligt WHO:s (2015) definition, syftar den palliativa vården till att stärka patienter och närståendes livskvalitet samt lindra lidande i livets slutskede genom att varken påskynda eller fördröja den palliativa patientens dödsprocess, utan bekräfta livet och betrakta döendet som en normal företeelse. Patienten ska behandlas utifrån en helhetssyn från vårdpersonalens sida där fysiologiska, psykosociala och existentiella aspekter tillgodoses så att patienten inom palliativ vård får möjlighet att leva ett så aktivt liv som möjligt trots vetskapen om ett snart slut och inte behöver oroa sig för besvärande symtom (WHO, 2015). Socialstyrelsens (2015) definition av den palliativa vården syftar till att främja patientens livskvalitet och lindra lidandet. Målet med den palliativa vården är inte att primärt förlänga livet hos patienten utan fokuserar snarare på en god symtomkontroll som ger patienten möjlighet att leva ett värdigt liv och uppnå välbefinnande i livets slutskede (Socialstyrelsen, 2015). 3

5 En god palliativ vård utformas utifrån de fyra hörnstenarna, symtomkontroll, samarbete i ett mångprofessionellt team, kommunikation och relation och stöd till närstående. Dessa fyra hörnstenar är ett kunskapsstöd specifikt utformat för palliativ vård i livets slutskede (Socialstyrelsen, 2013) Symtomkontroll Symtomkontroll utgår från att lindra lidandet kopplat till de fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensionerna (Karlsson, 2013).Vid sjukdom ger kroppen ifrån sig andra signaler till skillnad från vid ett friskt tillstånd. Dessa signaler kan uppfattas som oroväckande och patienten blir oftast mer medveten om sin situation och sitt sjukdomstillstånd. Människan kan ses som en komplex varelse som består av flera olika sammanflätade dimensioner, såsom fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Att behöva skilja mellan dimensionerna till exempel fysiskt lidande och själsligt lidande är vanligt i vården där vårdgivare behöver kunna analysera och diskutera patientens symtom Samarbete i ett mångprofessionellt team En förutsättning för patientsäker vård av hög kvalitét är att kunskapen hos flera olika yrkesprofessioner tillvaratas. Att se den palliativa vården genom olika perspektiv främjar patientens möjlighet till rätt vård och behandling. Utformningen av den palliativa vården kräver kompetenser inom bland annat omvårdnad, medicin och psykologi där samarbetet mellan dessa områden är betydande för patientens symtomlindring och stärkandet av patientens välbefinnande (Willman, 2013) Kommunikation och relation Upplevelsen av värdighet hos patienter inom palliativ vård kan hotas av psykiska, fysiska och sociala förluster. Därför är det av stor vikt att se till människovärdet i mötet med patienter och bemöta dem med respekt. Betydelsen av att etablera relationer mellan vårdpersonal och familj ökar känslan av samhörighet och värde. Därför är det av stor betydelse att vårdpersonal tar sig tid till att lyssna till vad patienten samt närstående har att berätta, på så vis kan patientens självbild ge sig tillkänna och en relation byggd på respekt utvecklas (Franklin-Larsson, 2013). Att drabbas av en obotlig sjukdom samt att bli patient inom palliativ vård kan bidra till en ökad känsla av sårbarhet och känslan att känna sig isolerad från omvärlden, att vara utanför sitt vanliga sammanhang. Därför är det viktigt att vården försöker bidra med ett nytt 4

6 sammanhang, det vårdande sammanhanget där hälsa och välbefinnande kan utvecklas genom att patienten blir delaktig i sina hälso- och vårdprocesser (Dahlberg & Segesten, 2010). Det är inte ovanligt att vissa kroppsliga funktioner blir nedsatta vid ett mer utvecklat stadium som patienter i ett palliativt skede kan erfara. Det är viktigt att patienten fortfarande upprätthåller ett välbefinnande trots en kropp som sviktar. Därför är det betydande med en tydlig kommunikation för att kunna skapa en säker vårdmiljö och behandling för att åstadkomma trygghet och tröst för både patient och närstående som är delaktiga i vården (Lundh-Hagelin, Tishelman, Rasmussen & Lindqvist, 2013) Stöd till närstående Eftersom närstående utgör stort stöd till patienter i palliativ vård är det viktigt att vården tar hänsyn till detta och samverkar med närstående samt tar hänsyn till eventuella önskemål. Information till närstående är betydande men även att bekräfta känslan av att deras närvaro och medverkan är betydelsefull. Stöttning till närstående i en situation av sjukdom och död är av stor betydelse då vissa inte har tidigare erfarenhet av något liknande (Milberg, 2012). I ett palliativt skede gör sig ofta döden påmind och resulterar i en oro och osäkerhet hos både patient och närstående. Livsvärlden har förändrats och känslan av meningsfullhet kan gå förlorad, därför är det betydelsefullt att vårdaren tar hänsyn till att främja känslan av trygghet och delaktighet i vården samt att avlasta de närstående (Milberg, 2012). 2.2 Personcentrerad vård Under större delen av 1900-talet dominerades omvårdnaden av patientens objektiva sjukdomstillstånd. I början av 2000-talet utvecklades den patientcentrerade vården till ett subjektivt arbetssätt med lyhördhet där patientens upplevelser, känslor och livsperspektiv sätts i fokus. Personcentrerad vård utgår från att sätta den subjektiva personen i sitt sammanhang jämfört med att sjukdomen är i fokus, att patientens egna förutsättningar, önskningar och behov uppfylls gällande vård och behandling (Benzein, Hagberg & Saveman, 2014). Personcentrerad vård innebär att patienten tillsammans med vårdpersonal planerar och genomför en vårdplan utifrån patientens individuella sjukdomstillstånd och personliga värderingar. Ur ett medicinskt perspektiv är patienten ofta en passiv mottagare till vård och behandling. När patientens sjukdom gör sig tillkänna genom kroppslig påfrestning och hjälplöshet krävs det från vårdgivaren att förstå vad ett gott liv betyder för den enskilde 5

7 patienten. Vårdpersonal ska sträva efter att lindra lidande och ge tröst för att kunna tillgodose och främja patientens upplevelser av vad ett gott liv innebär (Ekman, Norberg, & Swedberg, 2014) Ternestedt, Henoch, Österlind och Andershed (2017) förklarar kopplingen mellan ett personcentrerat förhållningssätt och den palliativa vården för att åstadkomma delaktighet och autonomi för patienten. En central utgångspunkt för personcentrerad vård hos patienter inom palliativ vård är att få en uppfattning om patientens uppfattning av sin sjukdom, nuvarande livssituation och vad som är viktigt för patienten för att kunna erbjuda god vård. Brännström och Boman (2016) förklarar i sin studie betydelsen och effekterna av att använda sig av personcentrerad vård hos patienter i ett palliativt skede. Enligt Brännström och Boman gav personcentrerad vård en signifikant högre känsla av livskvalité jämfört med resultatet från kontrollgruppen. 2.3 Delaktighet Delaktighet är ett ord som funnits i det svenska språket sedan yngre fornsvensk tid och betyder aktiv medverkan, medansvar eller medinflytande (Delaktighet, 2018). Det finns flera definitioner av begreppet delaktighet där Sahlsten, Larsson, Sjöström och Plos (2008) beskriver begreppet patientdelaktighet som en inrättad relation mellan patient och vårdpersonal, ett utjämnat maktförhållande, delade kunskaper och erfarenheter samt ett gemensamt engagemang i aktiviteter. Enligt Socialstyrelsen (2015) har hälso- och sjukvården en skyldighet att informera patienten om dennes sjukdomstillstånd och möjligheten till att välja behandlingsalternativ. Dahlberg och Segesten (2010) förklarar vidare från Sahlsten et al. att patientdelaktighet inom hälso- och vårdprocesser är så mycket mer än bara tilldelning av information gällande sin sjukdom och behandling. Det handlar om att patienten får möjlighet att i samråd med vårdpersonalen utforma sin vård med förhoppningen att stärka sin hälsosituation. Patientdelaktighet är ett begrepp som enligt Eldh (2014) präglas av en kontinuerlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal där patientens kunskaper och erfarenheter tillgodoses i utformningen av vården. Vårdpersonalen ser även till att patienten är välinformerad gällande sin sjukdom och behandling. Vidare kan delaktighet råda även om patienten väljer att överlämna ansvaret gällande medicinska beslut till ansvarig läkare medan 6

8 frågor rörande intressen i livets slutskede är något patienten vill involveras och engageras i (Eldh, 2014). Kvåle och Bondevik (2008) förklarar sambandet mellan den information som ges till patienten kopplat till delaktighet. De förklarar att många patienter med avancerade sjukdomar inte vill vara delaktiga i beslut rörande vård och behandling på grund av rädsla för prognos gällande sjukdomen. Patienterna upplevde även svårigheter att förstå och ta del av den information som gavs rörande vården och ville därför inte vara delaktiga i eventuella konsekvenser av behandlingen. Delaktighet i vården kan upplevas som meningslös utan tydlig och tillräcklig information till patienten. 3. Teoretisk referensram Andershed och Ternestedt teori Delaktighet i ljuset delaktighet i mörkret belyser delaktighet och utanförskap specifikt inom den palliativa vården och har sitt ursprung i fyra empiriska studier där nyckelbegrepp och antaganden om delaktighet har strukturerats i teorin. I och med att denna teori är specifikt anpassad för palliativ vård samt begreppet delaktighet anses denna teori vara relevant till det valda syftet samt problemformuleringen av detta examensarbete. Teorin vilar på två huvudantaganden där delaktighet i ljuset kan ses som samspelet mellan patienten och den professionella vården där patientens möjligheter till att stärka sin livskvalitet och främja förutsättningarna till en god död ges. Vid det andra huvudantagandet, delaktighet i mörkret, uppstår ett utanförskap mellan den professionella vården och patienten, där patienten kan uppleva en mindre meningsfull tillvaro och en mindre god död trots delaktighet i vården. Delaktighet i ljuset innebär att patienten har fått tillräcklig information och kunskap för att uppnå en meningsfull delaktighet i sin egen vård. För att patientens tillvaro och hälsosituation ska upplevas hanterbar och meningsfull krävs en känsla av sammanhang. Sjukvårdspersonalens förhållningssätt som präglas av tillit, respekt, bekräftelse och samspel har därför stor betydelse för att patienten ska uppleva en känsla av sammanhang trots den svårhanterliga och obegripliga situationen patienten befinner sig i. Delaktighet i mörkret innebär att patienten kan bli delaktig i den informella vården men upplever isolering och utanförskap i den professionella vården. Det vill säga att känslan av delaktighet och utanförskap kan infinna sig hos patienten på en och samma gång. Denna osäkerhet kan leda till att patientens självbild tar skada och känslan av att bli sedd och bekräftad från vårdpersonalen uteblir. Vid ett ickevårdande bemötande där vårdpersonalen 7

9 inte tillgodoser patientens delaktighet kan ett vårdlidande uppstå, vilket kan leda till maktlöshet och patientens känsla av sammanhang går förlorad (Andershed, 2013). 4. Problemformulering Hälso-och sjukvården är enligt Patientlagen skyldig att utforma vården i samråd med patienten så långt det är möjligt. Dahlberg & Segesten (2010) betonar vikten av att hälso- och sjukvården stärker patientens känsla av samhörighet och hjälper patienten att vara delaktiga och ingå i ett vårdande sammanhang i hopp om att stärka välbefinnandet. En sjukdoms närvaro kan påverka kroppsliga funktioner på olika sätt speciellt i ett palliativt skede där sjukdomen gradvis försämras tills patienten avlider. När kurativ vård övergår till palliativ kan patientens känsla av sårbarhet och utanförskap öka samtidigt som de kan få påverkan på kroppsliga funktioner. Den kommunikativa funktionen hos patienten är av betydelse för att upprätthålla delaktighet gällande att uttrycka önskemål av vård och behandling. Patientens självbestämmande och delaktighet i sin egen vård kan då bli lidande om inte vårdpersonalen lyckas tillgodose patientens autonomi trots nedsatt förmåga att uttrycka sig. Delaktigheten spelar en viktig roll i hur sjukvården ska utformas utifrån den enskilda individen. Det kan därför vara av vikt att belysa delaktigheten inom palliativ vård och de svårigheter som kan uppstå hos patienten om delaktigheten uteblir. 5. Syfte Syftet var att undersöka fenomenet delaktighet hos vuxna patienter inom palliativ vård. 6. Metod Vi har valt att göra en icke-systematisk litteraturstudie med en systematisk struktur som enligt Kristensson (2014) innebär att utifrån valt syfte kritiskt söka, granska och sammanställa tidigare vetenskaplig forskning. Vi har valt att utföra en icke-systematisk litteraturstudie då de krav som ställs på en systematisk litteraturstudie inte kan uppfyllas. En icke-systematisk litteraturstudie kan fortfarande generera värdefull kunskap men anses vara en sekundärkälla. 8

10 De studier författarna valt att inkludera är empiriska kvalitativa studier grundade på patienters erfarenheter av delaktighet inom palliativ vård. Kvalitativa artiklar valdes då författarna strävade efter att uppnå en fördjupad förståelse och beskrivning av den subjektiva upplevelsen av delaktighet. 6.1 Datainsamling Datainsamlingen utfördes genom sökningar i två databaser. Sökningarna genomfördes i Cinahl och PubMed med respektive fritextord och ämnesord, Cinahl Headings respektive Mesh-termer samt kompletterande fritextord. Relevanta begrepp kopplat till syftet och valda sökord skulle finnas i artiklarnas abstract, se Bilaga 1 och Sökningsförfarande och urval De huvudsakliga begrepp vi valde att inkludera i sökningen var palliativ vård, delaktighet och patientens upplevelse. Därefter översattes dessa till engelska varav begreppen i varje block blev palliative care, consumer participation och perception. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed varav ämnesorden i Cinahl benämns med Major Headings (MH) respektive MeSH- termer (MeSH) i PubMed. Utifrån syftet utfördes en blocksökning med fritextord. Utifrån fritextsökningen ville vi få fram relevanta ämnesord men även flera fritextord. De begrepp som inte fanns som ämnesord i databaserna användes istället som fritextord i den slutgiltiga sökningen. Se Bilaga 1 och 2. Enligt Karlsson (2017) kan de booleska operatorerna AND och OR användas för att utföra en mer specificerad och sensitiserad sökning vilket kan öka sökningens träffsäkerhet. I sökningen utformades tre olika block benämnda som Palliativ vård, delaktighet och upplevelse. I vardera block ingår det relevanta ämnesord och fritextord, till exempel i blocket Palliative care innehåller blocket ämnesorden Palliative care, Terminal care och Hospice care, dessa ämnesord och även fritextord kombineras med operatorn OR. I den slutliga gemensamma sökningen av alla block används den booleska operatorn AND mellan de tre utvalda blocken, i detta fall Palliative Care AND Patient Participation AND Perception. I det första urvalet valdes de artiklar vars titlar stämde överens med författarnas syfte ut. I det andra urvalet lästes artiklarnas abstract för att bedöma artikelns relevans kopplat till författarnas syfte. I det tredje urvalet utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna i fulltext för att slutligen välja ut de relevanta artiklarna. 9

11 De begränsningar författarna har valt i denna icke-systematiska litteraturstudie är följande. De vetenskapliga artiklarna ska vara skrivna och publicerade mellan åren 2008 till 2018, skrivna på engelska eller svenska samt peer reviewed. Artiklarna ska beröra patienter inom palliativ vård i både tidig och sen fas samt i en västerländsk kultur. Litteraturstudien inkluderar studier med syfte att undersöka patienters upplevelser av delaktighet inom palliativ vård och exkluderar patienter under 18 år. 6.3 Kvalitetsgranskning Samtliga åtta artiklar som inkluderades i arbetet kvalitetsgranskades enligt Malmö högskolas exempel på bedömningsmall för litteratursammanställning (Malmö högskola, 2003). Denna mall var specifikt anpassad för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Kvalitetsgranskningen gav sju studier med hög kvalitét och en studie med medel kvalitét. Se Bilaga Analys En latent innehållsanalys användes som enligt Forsberg och Wengström (2015) innebär att meningsbärande enheter som besvarar arbetets syfte identifieras, kodas och kategoriseras. Data analyserades även med hjälp av triangulering, vilket i det här fallet innebar att samma texter först studerades enskilt för att sedan gemensamt diskutera och granska de funna meningsbärande enheterna (Forsberg & Wengström, 2015). De valda artiklarnas resultat studerades enskilt av författarna och därefter analyserades materialet gemensamt och följande teman och kategorier togs fram. Teman: Främjande för delaktighet och Hindrande för delaktighet. Kategorier: Hantering av sjukdomssituationen, Ovisshet, Värdigt bemötande, Att inte se till individen och Påverkan av sjukdom. Meningsbärande enhet Kod Kategori Teman Till följd av ökad kunskap Kunskap och Hantering av Främjande och förståelse kunde förståelse sjukdomssituationen för patientens känsla av delaktighet delaktighet stärkas och 10

12 patienten tog en mer aktiv roll i besluttaganden gällande sin behandling. Patienten kunde upprätthålla en känsla av kontroll även om besluttagandet delegerades till närstående eller vårdpersonal. Känsla av kontroll trots delegering av beslutfattanderollen Patientens acceptans av sin sjukdom påverkade delaktigheten positivt. Acceptans Tillit stärker patientens förtroende till att vårdpersonal erbjöd individanpassade behandlingsalternativ. Tillit Värdigt bemötande Genom ett värdigt bemötande och god relation till vårdpersonal främjas patientens vilja att vara delaktig. Värdigt bemötande och god relation 11

13 Utan en känsla av delaktighet Känslan av förlust av Ovisshet Hindrande och kommunikation från kontroll för vårdpersonalen förlorade delaktighet patienten känslan av kontroll. När patienten inte fick Bristfällig kunskap, tillräcklig information och information och kunskap hindrades patientens förståelse delaktighet. Att inte bli sedd som enskild Att inte bli sedd som Att inte se till individ av vårdpersonal individ av individen påverkade patientens vårdpersonal hantering av sjukdomstillståndet. Patientens sjukdomsförlopp Sjukdomsförloppets Påverkan av kan ha en hindrande påverkan påverkan på sjukdom på delaktigheten. delaktighet 6.5 Forskningsetiska aspekter Enligt Forsberg och Wengström (2015) är etiskt övervägande en viktig del i skapandet av en studie. I denna text har författarna endast använt etiskt godkända studier som är godkända av en etisk kommitté som påvisar noggranna etiska överväganden. Artiklar relevanta till syftet har valts ut utan att författarnas egna åsikter och förförståelse påverkat urvalet av artiklar genom att bibehålla ett kritiskt förhållningssätt och undvikt att vinkla urvalet till önskat resultat och slutsats. 12

14 7. Resultat Den latenta innehållsanalysen resulterade i temana: Hindrande för delaktighet och Främjande för delaktighet. De två temana mynnade ut i fem kategorier, Ovisshet, Att inte se till individen, Påverkan av sjukdom, Hantering av sjukdomssituationen och Värdigt bemötande. 7.1 Hindrande för delaktighet Temat Hindrande för delaktighet består av tre kategorier, Ovisshet, Att inte se till individen och Påverkan av sjukdom Ovisshet Brist på kommunikation och information från vårdgivare hade en stor inverkan på att patienter valde att distansera sig från den delaktiga rollen. Patienterna uppgav en känsla att befinna sig i mörkret (Selman, et al., 2016). Brist på kommunikation hindrade patienten att finna sin egna roll i delaktigheten och lämnade istället känslan av kontrollförlust och ovisshet rörande både sin roll i vården och rollen i sin sjukdom (Selman, et al., 2016; Öhlén, Wallengren- Gustavsson, & Friberg., 2013). Känslan av kontroll kunde gå förlorad om patienten saknade en relation till vårdgivaren, grundad på förtroende, kommunikation och förståelse. Om patienten inte hade en relation till vårdgivaren saknades ett förtroende att vårdgivaren gav relevanta behandlingsalternativ och råd (Romo, Allison, Smith, & Wallhagen, 2016; Selman, et al., 2016; Walczak et al., 2011). Kommunikationssvårigheter kan uppstå då vårdpersonal saknar tillräcklig kunskap om samtal rörande palliativ vård och döden. Det framkom att vårdpersonal gör ett aktivt val att inte ta upp samtal om döden på grund av sin egen osäkerhet och rädsla gällande ämnet, vilket i sin tur påverkar patientens insikt, acceptans och hantering av sin sjukdom samt kan påverka relationen mellan vårdgivare och patient negativt. Då vårdgivare inte alltid såg människan bakom sjukdomen kunde detta skapa ett hinder för kommunikationen mellan patient och vårdgivare (Selman, et al., 2016). Utebliven information och guidning från vårdpersonalens sida ledde till att patienterna valde att ta en mindre aktiv roll i sin palliativa vård (Bélanger et al., 2016; Lee, Kristjanson, & Williams, 2009). Det är en garanti att sjukdomen kommer vara orsaken till patientens död men ovissheten kvarstår angående hur lång tid patienten har kvar att leva. Exempelvis kan symtomlindrande cytostatikabehandlingar förlänga livslängden men kan även påverka livskvalitén på grund av 13

15 symptom. Ovissheten om sjukdomens effekter kunde motivera patienten att bli mer delaktig i sin behandling då de kunde framföra sina åsikter. Patienten kunde exempelvis välja att avsluta cytostatikabehandling på grund av osäkerheten av ett förlängt liv och istället leva med hopp om god livskvalité tills dödsfallet (Bélanger et al., 2016; Brom et al., 2014) Att inte se till individen När vårdpersonalen inte tillgodoser patientens unika behov i den palliativa vården uteblir delaktigheten och patientens livskvalitet riskerar att ta skada. Det framgick att patienterna ville bli sedda som unika individer av vårdpersonalen och att deras existentiella problem såväl som fysiska skulle tas på allvar (Bélanger et al., 2016; Lee, Kristjanson, & Williams, 2009). Det framgick att vårdpersonalen ibland tog egna beslut rörande patientens vård utan att rådfråga patienten. Vårdpersonal kunde helt undvika att svara på patienternas specifika frågor och ta över hela ansvaret gällande patientens vård. När vårdpersonalen inte gjorde patienten delaktig i vården och såg till den unika individen i samtalet med patienten kunde missförstånd uppstå och felaktiga beslut tas (Lee, Kristjanson, & Williams, 2009). Likväl kunde delaktigheten bli lidande när patienterna fick huvudansvaret gällande val av behandlingsalternativ. Patienterna upplevde att de fick ett alltför stort ansvar och att de inte hade tillräcklig medicinsk kunskap för att fatta sådana beslut på egen hand. Känslan av kontroll kunde då gå förlorad om patienterna inte fick stöttning av vårdpersonalen (Bélanger et al., 2016). Ytterligare aspekter som framkom var att patienter upplevde att vårdpersonalen ibland enbart fokuserade på sjukdomen, behandling av symtom och prioriterade bort tid för att samtala om existentiella frågor. De kände sig övergivna och bortglömda och uttryckte att var svårt att ta till sig och samarbeta med vården när vårdpersonalen inte tillgodosåg deras individuella behov och såg till deras expertkunnande rörande sig själva (Lee, Kristjanson, & Williams, 2009; Selman, et al., 2016) Påverkan av sjukdom Det framgick att sjukdomsförloppet kunde ha en negativ påverkan på patienternas autonomi och försvåra deras förmåga att kontrollera deras liv. Således kunde då patienternas delaktighet inom sin egen palliativa vård hindras (Cottingham, Cripe, Rand & Frankel, 2017). Det framkom att patienter hade svårt att föreställa sig beslut gällande framtida behandlingar. Många patienter ansåg att om målet var att förlänga livet skulle vårdgivaren ha största 14

16 ansvaret för besluttagandet på grund av dennes expertis och kunskap inom det medicinska området. Om det huvudsakliga målet med behandling var att främja livskvalitét ville de flesta patienter ha en större roll i delaktigheten och beslutstagandet (Brom et al., 2014; Cottingham, Cripe, Rand & Frankel, 2017). Dock ansåg vissa patienter sig inte ha ett val i att avsluta en behandling eller inte, om det fanns hopp om att en behandling skulle förlänga livet. Dessa patienter hade dock svårt att väga fördelar mot nackdelar gällande förlängt liv mot livskvalitét, patienterna var inte redo att acceptera en oundvikliga död. Därför fanns inte valet enligt patienten att avsluta en behandling, livets längd var viktigare än livets kvalitét (Brom et al., 2014). 7.2 Främjande för delaktighet Temat Främjande för delaktighet består av två kategorier, Hantering av sjukdomssituationen och Värdigt bemötande Hantering av sjukdomssituationen Genom ökad kunskap och förståelse gällande sin sjukdomssituation kunde patienters känsla av delaktighet i vården stärkas och underlätta hanteringen av att leva med en obotlig sjukdom. Det framgick att informationen från vårdpersonalen rörande patientens sjukdom utgjorde en viktig del och behövde vara konkret och tydlig för att patienterna skulle ta till sig kunskapen och få en ökad förståelse. Av patienten krävdes det ett nyfiket förhållningssätt om sin sjukdomssituation för att informationen skulle genereras till ny kunskap. Genom den nyvunna kunskapen kunde patienterna ta en mer aktiv roll i delaktigheten rörande sin vård och bli mer beslutsfattande i behandlingsalternativen (Selman, et al., 2016; Walczak et al., 2011; Öhlén, Wallengren-Gustavsson, & Friberg., 2013). För att erhålla en känsla av kontroll och finna mening i tillvaron sökte patienterna kunskap och förståelse genom självreflektion samt genom att rådfråga andra, så som vårdpersonal, närstående och andra patienter som erfarit liknande situationer. Det framkom att flertalet patienter upplevde att det var betydelsefullt och motiverande att samtala om sjukdomen med medpatienter och vänner, som varit med om liknande situationer (Öhlén, Wallengren- Gustavsson, & Friberg., 2013). Kommunikation och information mellan patient och närstående främjade känslan av acceptans av patientens situation, detta utvecklade i sin tur känslan av välbefinnande hos både patient och närstående. Närståendes stöttning och acceptans kunde stärka patientens förmåga att fatta ändamålsenliga beslut gällande sin vård 15

17 och leda till att patienten accepterade sitt sjukdomstillstånd och främjade möjligheten till delaktighet. Självreflektion utfördes av patienterna med hopp om att erhålla en större kunskap gällande sin sjukdomssituation och bli mer delaktiga i sin vård (Walczak et al., 2011; Öhlén, Wallengren-Gustavsson, & Friberg., 2013; Cottingham, Cripe, Rand & Frankel, 2017). Patienterna upplevde en känsla av kontroll och hantering av sjukdomssituationen när de hade tillit att delegera beslut rörande sin vård till vårdpersonal och närstående. Många patienter upplevde en brist på medicinska kunskaper och delegerade då besluttagandet till sin läkare med expertis inom området. Genom att undvika svåra beslut i livets slutskede och enbart fokusera på det positiva kunde patienternas känsla av kontroll stärkas. Trots att patienterna själva inte fattade besluten kände de sig delaktiga i vården och uttryckte att besluten som togs var under kontroll (Bélanger et al., 2016; Brom et al., 2014; Romo, Allison, Smith, & Wallhagen, 2016; Selman, et al., 2016; Walczak et al., 2011). Patienter kunde uppleva en rädsla för att bli delaktiga i sin vård och samtala om frågor rörande vården i livets slutskede, men viljan att utöka sin kunskap om sin sjukdomssituation övervann denna rädsla. Det krävdes då att vårdpersonalen inte undanhöll denna information, även om det kunde upplevas jobbigt att diskutera dessa frågor, då patientens känsla av sammanhang och välbefinnande kunde stärkas av delaktigheten i samtalen (Selman, et al., 2016; Walczak et al., 2011) Värdigt bemötande För att kunna individanpassa behandlingsalternativ och motivera patienten att bli delaktig i sin vård krävdes det att patientens känsla av hopp och autonomi upprätthölls. Av vårdgivaren krävdes det, att på en personlig nivå, lära känna patienten som individ. Vårdgivaren behöver veta patientens historia, tro, familjesituation, existentiella upplevelser och hur väl patienten hanterar och accepterar sin sjukdom för att möjliggöra en god delaktighet. (Bélanger et al., 2016; Öhlén, Wallengren-Gustavsson, & Friberg, 2013). Kommunikation mellan patient och vårdgivare anses vara en viktig faktor för att åstadkomma en god relation och möjliggöra patientens delaktighet. Relationen mellan patient och vårdgivare gav rum för patienten att hitta sin roll i delaktigheten och att skapa tillit till vårdgivaren och många gånger även lyssna till vårdgivarens råd och rekommendationer. Många patienter uppgav att de vill att vårdgivaren ska vara involverad i delaktigheten och beslutstagandet gällande vård och behandling, då tilliten av att vårdgivaren är expert inom sitt 16

18 område samt förtroendet att vårdgivaren rekommenderar de behandlingsalternativ som är mest relevanta utifrån patientens situation och önskemål. Tillit till vårdgivaren främjade patientens förmåga att uttrycka sina rädslor och sin oro över sin situation då patienterna kände att de blev lyssnade på (Brom et al., 2014; Lee, Kristjanson, & Williams, 2009). Tillit skapades när patienten upplevde att vårdgivaren hade förståelse och lyssnade till patientens behov och gav relevant information. Tilliten främjades även om vårdgivaren motiverade och inkluderade patienten i beslutstaganden rörande vård och behandling, att vårdgivaren strävade efter att göra patienten delaktig. Patientens tillit till vårdpersonalen påverkar patientens självförtroende och kontroll över att vårdpersonalen ger goda råd och fattar goda beslut gällande deras individuella sjukdomstillstånd. När patienten hade god tillit till vårdgivaren främjades även patientens vilja att vara delaktig i vården (Bélanger et al., 2016; Lee, Kristjanson, & Williams, 2009). Många patienter uppgav att de ville att vårdgivaren skulle vara delaktig i besluttagandet gällande behandling. Detta grundade sig på respekten och tilliten av vårdgivarens område av expertis, kunskapen och den kliniska expertisen av behandling och sjukdomslära. Men samtidigt ansåg många patienter vikten av att själva vara inkluderade i delaktigheten då dem själva är experter på sina känslor, värderingar och önskningar. För att kunna åstadkomma en god balans i delaktigheten krävs det att både vårdgivaren och patientens expertis respekteras och tas hänsyn till i besluttagandet av vård och behandling. För att expertisen hos patient och vårdgivare ska ge sig tillkänna krävs det kommunikation och en relation för att båda parternas kunskap ska bli sedda (Brom et al., 2014; Selman, et al., 2016). 8. Diskussion 8.1 Metoddiskussion Inom all forskning skall kritisk självreflektion genomföras för att förhindra att förförståelse kan påverka arbetets validitet. Författarnas förförståelse kan påverka tolkning av data (Forsberg och Wengström, 2015). Båda författarna till examensarbetet har tidigare arbetserfarenheter inom palliativ vård och har därav en förförståelse inom ämnet. Genom arbetet har författarna försökt sätta sin förförståelse inom parentes och arbeta utifrån ett neutralt förhållningssätt för att inte påverka arbetets resultat. 17

19 Denna icke-systematiska litteraturstudie omfattar åtta artiklar i resultatet för att svara till syftet. Enligt Kristensson (2014) innebär en icke-systematisk litteraturstudie en översiktlig studie där alla krav som gäller för en systematisk litteraturstudie inte kan uppfyllas. En systematisk litteraturstudie kräver en sökning och kvalitetsgranskning av all relevant forskning, där alla studier som svarar till syftet ska ingå i arbetet. Då vi valt bort artiklar vars titlar och abstract som svarar till vårt syfte på grund av att de kostade pengar kan inte vårt arbete anses vara en systematisk litteraturstudie. En systematisk litteraturstudie kunde vara en alternativ metod då den genererar ett mer pålitligt resultat dock på grund av tidsbegränsning ansåg författarna att denna metod inte var möjlig att genomföra Inklusion och exklusionskriterier Enligt Forsberg och Wengström (2015) kan vetenskapliga studier anses vara en färskvara, varav författarna har valt att tidsbegränsa inkluderade artiklar till att vara publicerade mellan 2008 till Fördelen med en tidsbegränsning är att examensarbetets resultat är grundad på den senaste forskningen. Nackdelen är att vi kan gått miste om relevant forskning som besvarar vårt syfte. Enligt Östlundh (2012) skrivs de flesta vetenskapliga artiklarna på engelska varav det inte är lämpligt att exkludera forskning skriven på engelska då relevant forskning kan gå förlorad. På grund av våra språkliga begränsningar har vi valt att exkludera forskning skriven på andra språk än svenska och engelska vilket kan leda till att relevant forskning gått förlorad. Eftersom engelska inte är författarnas modersmål ökar risken för feltolkning av artiklarnas innehåll. Samtliga artiklar är peer reviewed vilket stärker trovärdigheten av resultatet. Samtliga artiklar inkluderade patienter i livets slutskede kopplade till palliativ vård oavsett fas i det palliativa skedet. Både tidig och sen fas inkluderas då delaktigheten framkommer oberoende av det palliativa sjukdomsförloppet och då arbetets syfte inte var att jämföra patienternas upplevelser av delaktighet mellan de olika palliativa faserna. En positiv aspekt med att inkludera både tidig och sen palliativ fas var att det sällan framgick i artiklarna vilket skede patienterna befann sig i och ökade då antalet relevanta artiklar till detta arbete. Patienter under 18 år exkluderades på grund av skillnaderna av etiska och rättsliga frågor, exempelvis självbestämmande (Socialstyrelsen, 2013). Denna undersökning inkluderar endast forskning bedriven i västerländsk kultur då syftet var att undersöka patientens upplevelser av delaktighet och inte att jämföra upplevelsen av delaktighet mellan olika kulturer då vårdsystem kan vara begränsade beroende på resurser och kultur. 18

20 8.1.2 Sökningsförfarande Att söka i flera databaser som har omvårdnadsfokus stärker studiens validitet/trovärdighet då det ökar chansen att hitta fler relevanta artiklar. Vi valde att söka i två olika databaser, Cinahl respektive PubMed. Arbetet stärktes av att använda fler än en databas men skulle självklart stärkas av fler än två. Sökningarna utfördes med ämnesord och fritextord. Relevanta ord till ämnet som inte fanns i databaserna som ämnesord användes istället som fritextord i sökningen för att inte gå miste om relevanta begrepp. Samma sökord användes i båda databaserna för att få liknande relevant resultat dock skiljde sig några av sökorden åt i databaserna beroende på om de benämndes som ämnesord eller fritextord. Hur detta kunde påverka urval och resultat negativt är oklart, dock anser författarna att samtliga artiklar inkluderade i resultatet är bra och tydligt relevant till det valda syftet. Författarna anser att användningen av samma sökord i båda databaserna inte påverkat resultatet negativt. I sökningen förekom det artiklar vars titlar och abstract stämde överens till syftet men kostade pengar och dessa valdes därför bort. Till följd av detta kan relevant forskning gått förlorad. Endast kvalitativa artiklar inkluderades då syftet utgick från att undersöka fenomenet delaktighet ur ett patientperspektiv. Genom att endast inkludera kvalitativa artiklar där intervjuer genomfördes gavs en tydligare förståelse av patienternas upplevelse, erfarenheter och åsikter gällande delaktighetens roll och betydelse. Författarna anser därför att exkluderandet av kvantitativa artiklar stärkte arbetets trovärdighet (Forsberg och Wengström, 2015) Urval Triangulering stärker enligt Forsberg och Wengström (2015) arbetets trovärdighet/validitet varav författarna valde att använda sig av denna granskningsmetod. Författarna granskade artiklarna separat för att sedan tillsammans jämföra resultatet för att besluta vilka artiklar som skulle inkluderas i studien beroende på relevans till syftet. Triangulering resulterar i en fördjupad och grundlig förståelse och tolkning av artikelns innehåll Kvalitetsgranskning Samtliga artiklar i examensarbetet är kvalitetsgranskade och höll en kvalitetsnivå på hög eller medel vilket kan ses som en styrka i arbetet. Ytterligare en styrka i arbetet är att alla artiklar inkluderade i resultatet är vetenskapligt granskade och etiskt godkända. Enligt Forsberg och Wengström (2015) finns det inte någon entydig process för kvalitetsgranskning men det finns hjälpmedel i form av mallar för att uppnå vissa kriterier i kvalitetsvärderingen. 19

21 Artikelmatrisen genomfördes med hjälp av en mall under kvalitetsgranskningen men processen upplevdes problematisk då granskningen delvis innebar tolkning av artiklarnas innehåll. Det kunde föreligga en risk att artiklarnas kvalitét kunde värderas olika beroende på läsare. På grund av risk för felvärdering tillämpades ett kritiskt förhållningssätt och att grundligt följa mallens kriterier för att undvika personlig värdering av arbetets valda artiklar Analys Analysen genomfördes med hjälp av en latent innehållsanalys av samtliga artiklar i resultatet. Enligt Forsberg och Wengström (2015) innebär denna typ av analys identifiering av meningsbärande enheter, kodning av kategorier, centrala teman och utformning av teorier eller modeller. Den latenta innehållsanalysen gör det möjligt för forskaren att bli medveten om kategorier och mönster som inte tydligt uttalas i texten. Målet med en latent innehållsanalys är att skapa en ökad och fördjupad förståelse av vad som förmedlas i artiklarna (Forsberg och Wengström, 2015). Genom att författarna använde sig av en latent innehållsanalys tillsammans med triangulering skapades en fördjupad diskussion som främjade en fördjupad förståelse av artiklarnas innehåll. 8.2 Resultatdiskussion I resultatet påvisades betydelsen av ett personcentrerat förhållningssätt och betydelsen av kommunikation mellan vårdpersonal och patient för att möjliggöra patientens delaktighet. Syftet med denna studie var att undersöka fenomenet delaktighet hos vuxna patienter inom palliativ vård. Det framkom i studien att det som hindrade och främjade upplevelsen för delaktighet hos patienter inom palliativ vård var kopplat till Hantering av sjukdomstillståndet, Ovisshet, Värdigt bemötande, Att inte se till individen och Påverkan av sjukdom. I resultatet framkom det tydligt att information, kunskap och förståelse hade betydelse för hur patienter i livets slutskede upplevde, hanterade och var delaktiga i vården av sin kropp och sjukdom. För att patienten skulle kunna ta till sig kunskap och få ökad förståelse krävdes det konkret och tydlig information från vårdpersonalen. Till följd av ökad förståelse främjades patientens möjlighet till delaktighet i vården. Andershed (2013) förklarar att ett av de tre nyckelbegrepp som beskriver delaktigheten i teorin, delaktighet i ljuset - delaktighet i mörkret, är att veta. I vetandet strävar patienten efter att erhålla kunskap och få ökad 20

22 förståelse över situationen. Kunskap och vetandet är en förutsättning för att förstå, begripa och förbereda sig inför sjukdomsförloppets händelser och för att kunna hantera dessa situationer. För att informationen ska kunna generera kunskap betonar Tingström (2014) förståelsens betydelse. Alla patienter har en rätt till att ta del av information gällande sin sjukdom och framför allt tillräcklig information för att kunna fatta informerade val i sin vård. Tingström förklarar vidare att informationen som ges inte fyller en funktion om vårdpersonalen inte tar hänsyn till att patienten besitter en förståelse av vad som sägs och kan resultera i en hindrande effekt av patientens förmåga att fatta relevanta beslut. Detta kan tydligt kopplas till resultatet i denna studie där information och kunskap var beroende av både vårdgivarens förmåga att förmedla information samt patientens intresse för ny kunskap. Därför är det av vikt att vårdpersonal ser till patientens individuella behov och expertis och arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan patientens autonomi och livskvalitet främjas. Även förhållandet mellan patient och vårdgivare kan stärkas där patienten får en möjlighet att förmedla sin upplevelse av att befinna sig i svår sjukdom (Öhlen et al., 2017). Om patienten inte fick ta del av viktig information samt förmedla sina upplevelser kunde detta leda till att patienten distanserade sig från den delaktiga rollen i vården, en känsla av mörker kunde infinna sig hos patienten. Detta kan uppfattas som en känsla av kontrollförlust och ett utanförskap hos patienten, vilket kan kopplas till Andersheds (2013) teori delaktighet i mörkret där känslan av isolering och utanförskap kan infinna sig när patienten blir ställd utanför den professionella vården. I resultatet framgick det att patienter inom palliativ vård kunde erhålla kunskap och finna mening i tillvaron genom självreflektion och genom att rådfråga andra. Detta påstående bekräftas av Andershed (2013) som menar att patienter ofta söker svar på frågor gällande sin sjukdomssituation genom att föra en inre dialog samt fråga närstående och vårdpersonal. Studiens resultat visade även att patienter inom palliativ vård kände sig delaktiga och upprätthöll en känsla av kontroll när de hade tillit att delegera besluttaganden till vårdpersonal och närstående. Delaktighet i ljuset kunde uppnås när patienten upplever tillit och förtroende till de som vårdar. Att överlåta beslutsfattandet till vårdpersonal kunde inge en känsla av lugn och kontroll hos patienterna utan att självbestämmandet tog skada (Andershed, 2013). I denna studie framkom ett tydligt samband mellan resultatet och Andersheds (2013) teoretiska referensram delaktighet i ljuset, delaktighet i mörkret. Trots påverkan av sjukdom och bristande kunskap inom medicin kunde patienten uppleva delaktighet i ljuset genom att delegera den beslutsfattande rollen till närstående och vårdpersonal. 21

23 Det framkom att patienters känsla av kontroll kunde gå förlorad om en relation grundat på förtroende, kommunikation och förståelse till vårdgivaren saknades. För att uppnå en meningsfull delaktighet beskriver Andershed (2013) vikten av att vårdpersonalen har ett positivt, respektfullt och bekräftande förhållningssätt där samverkan utgör en betydelsefull del. Det kan i sin tur leda till att sjukdomssituationen upplevs mer begriplig och hanterbar för patienten. Patientens möjligheter att kunna begripa, hantera och känna en mening i sitt liv och sin sjukdom var beroende av patientens känsla av sammanhang och sjukdomsförloppets utsträckning i tid (Andershed, 2013). Vidare i detta resultat framgick det att vårdpersonalen var tvungen att se patienten som en unik individ och tillgodose patientens autonomi för att upprätthålla en meningsfull delaktighet. En vård byggd på ömsesidighet där både vårdpersonalens och patientens expertkunskaper tillgodoses skapar förutsättningar för patientens livskvalité och välbefinnande (Ekebergh & Dahlberg, 2015). Patienter uttryckte att dom behöver en vård som tillgodoser deras behov. Genom att patienterna tog en delaktig och beslutsfattande roll i vården stärktes deras självständighet vilket ledde till känslan av kontroll och mening i livet trots sjukdom (Nilsson, Lindberg, Skär & Söderberg, 2016). I resultatet framkom det att patienter ofta valde livskvalité framför ett förlängt liv. Detta grundade sig på de oförutsägbara symtom och osäkerheten om behandlingen skulle ge positiva effekter i form av ett förlängt liv. Vilket stärks av Dong et al. (2016) som menar att patienter värderade att förbli autonoma och upprätthålla en optimal livskvalité framför ett förlängt liv med behandlingar av behandlingsrelaterade symtom. Vårt resultat skiljer sig dock från Jakobsson, Andersson och Öhléns (2014) påstående att många patienter väljer behandlingar som kan leda till svåra symtom i hopp om ett förlängt liv. Enligt Andershed (2013) kan delaktighet i mörkret infinna sig när patienten inte upplever sig sedd, bekräftad eller tillhandahåller tillräcklig information och kunskap. Hon förklarar vidare att ett vårdlidande kan uppstå när vårdpersonalen inte gör sig delaktig i patientens situation, vilket kan inge en känsla av maktlöshet och meningslöshet hos patienten. Detta kan kopplas till denna studie där det framgick att patienterna ville bli sedda som individer där behov, existentiella problem såväl som fysiska problem skulle tillgodoses. När patienten upplevde ett för stort ansvar av beslutsfattandet av behandlingsalternativ kunde delaktigheten bli lidande till följd av vårdgivarens bristande engagemang för delaktighet. I resultatet framkom det att sjukdomsförloppet kunde hindra patientens förmåga att vara delaktig i sin vård och till följd av detta ha en negativ påverkan på patientens autonomi och 22

24 kontroll. I patientlagen (SFS 2014:821) framgår det att vården ska så långt som möjligt utformas utifrån och i samråd med patienten. När vårdpersonalen anser att sjukdomsförloppet påverkar patientens kapacitet att fatta ändamålsenliga beslut kan patienten ställas utanför den delaktiga rollen, vilket kan påverka patientens autonomi negativt (Birchley et al., 2016). Detta kan resultera i etiska dilemman då patientens delaktighet enligt patientlagen inte längre kan utformas i samråd med patienten vilket kan leda till att patientens självbestämmande uteblir. Andersheds (2013) teoretiska referensram delaktighet i ljuset, delaktighet i mörkret ligger som grund till att skapa en förståelse av främjande respektive hindrande fenomen till delaktighet hos patienter inom palliativ vård. Begreppet delaktighet är ett centralt begrepp genom hela arbetet varav författarna anser att Andersheds (2013) teori är relevant till det valda syftet. 9. Slutsats Resultatet visade främjande respektive hindrande aspekter till patientens delaktighet inom palliativ vård. De främjande aspekterna kan sammanfattas i tillräcklig information, kunskap och förståelse men även en god relation till vårdpersonal vilket kan främja patientens känsla av kontroll, autonomi och sammanhang som ökar möjligheten till patientens delaktighet. De hindrande aspekterna kan sammanfattas som bristande förmåga att uttrycka sina åsikter och värderingar, bristande relation till vårdpersonal och bristande medicinska kunskaper. Dessa hindrande aspekter kan påverka patientens känsla av isolering, att inte bli sedd och/eller känslan av ett utanförskap. För att stärka patientens känsla av välbefinnande och hälsa i delaktigheten av sin vård krävs det ett personcentrerat förhållningssätt från vårdpersonalen. Resultatet i studien går med lätthet att applicera till den valda teoretiska referensramen, delaktighet i ljuset och delaktighet i mörkret, där resultatet visade dels patientens känsla av en meningsfull delaktighet men även ett utanförskap inom den palliativa vården. Resultatet i denna studie skulle även kunna appliceras och vara överförbart till andra vårdavdelningar för att främja delaktighet. Svårt sjuka och döende patienter förekommer inom de flesta avdelningar utöver den palliativa vården, exempelvis akutmottagningen, hemsjukvården samt andra avdelningar. Trots detta är utbildningen av palliativ vård och hantering av döende patienter och dess närstående bristfällig inom sjuksköterskeyrket. Kunskap om hur man förhåller sig till att vårda patienter inom palliativ vård samt betydelsen av delaktighet är nödvändig oavsett arbetsområde. Patienternas främjande och hindrande 23

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1 ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Sjuksköterskans roll vid vård av vuxna patienter i livets slutskede. - En litteraturstudie

Sjuksköterskans roll vid vård av vuxna patienter i livets slutskede. - En litteraturstudie Sjuksköterskans roll vid vård av vuxna patienter i livets slutskede. - En litteraturstudie The nurse's role in the care of adult patients in the final stages of life. - A literature study Kajsa Andersson

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation Brytpunktsamtal Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation SK-kurs Palliativ vård, 2016-04-08, Maria Jakobsson, PKC Brytpunktsprocess Palliativa insatser Brytpunkts

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede i hemmet En litteraturstudie av närståendes upplevelser

Palliativ vård i livets slutskede i hemmet En litteraturstudie av närståendes upplevelser Självständigt arbete 15 hp Palliativ vård i livets slutskede i hemmet En litteraturstudie av närståendes upplevelser Författare: Caroline Lindhe Jansson, Jennifer Karlsson, Hanna Zingmark Termin: HT 2014

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal Anna Jildenhed Michaela Birgersson SOCH09 ht-2011 I livets slutskede Inledning Vi har valt att skriva om olika aspekter som rör döden. Vi är medvetna om att vår text på sina ställen är mer medicinsk än

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Föräldrars upplevelse av god kommunikation En litteraturstudie med inriktning mot palliativ vård

Föräldrars upplevelse av god kommunikation En litteraturstudie med inriktning mot palliativ vård EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:31 Föräldrars upplevelse av god kommunikation En litteraturstudie med inriktning mot palliativ

Läs mer

Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet En litteraturstudie

Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet En litteraturstudie EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:55 Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet En litteraturstudie LINNEA OLSSON

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från: Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Att främja välbefinnande i livets slutskede En litteraturstudie

Att främja välbefinnande i livets slutskede En litteraturstudie EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:98 Att främja välbefinnande i livets slutskede En litteraturstudie Emelie Eriksson Rebecka

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 1 Modell för omvårdnad En modell för omvårdnad (Figur 1), används och utvecklas successivt

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi Jane Österlind Leg.ssk, med.dr Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Institutionen för vårdvetenskap/ Palliativt forskningscentrum, Stockholm Jane.osterlind@esh.se

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp Programme Syllabus for Master [120 credits] in Health Care Sciences Palliativ Care 1. Kod, omfattning och fastställande Programkod

Läs mer

Vård i hemmet vid livets slut-ett närståendeperspektiv En litteraturöversikt

Vård i hemmet vid livets slut-ett närståendeperspektiv En litteraturöversikt EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2017:1 Vård i hemmet vid livets slut-ett närståendeperspektiv En litteraturöversikt

Läs mer

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Delaktighet och patientmedverkan

Delaktighet och patientmedverkan Delaktighet och patientmedverkan Ann Catrine (Ankie) Eldh Leg. sjuksköterska, fil.dr. Bitr. professor Historik Antiken Medeltid 1900-tal Nutid Reflektion Jag kände mig delaktig i rollen som patient när.

Läs mer

Patienters upplevelse av självbestämmande då de vårdas palliativt

Patienters upplevelse av självbestämmande då de vårdas palliativt Patienters upplevelse av självbestämmande då de vårdas palliativt FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Karin Palrud Sandra Svedlund Sjuksköterskeprogrammet/ Examensarbete grundnivå, 15 högskolepoäng/ OM5250 HT 2012

Läs mer

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare Tjänsteställe, handläggare Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén 2019-04-06 1(5) Andreas Koro, ST-läkare Etisk vårdplanering 1. Bakgrund Vård av äldre och/eller svårt sjuka i eget eller särskilt boende

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Läs mer

Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet En litteraturöversikt

Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet En litteraturöversikt EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD K2016:24 Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet

Läs mer

Evidensbaserad informationssökning

Evidensbaserad informationssökning Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Anhörigas upplevelse av palliativ vård på allmän somatisk avdelning

Anhörigas upplevelse av palliativ vård på allmän somatisk avdelning Anhörigas upplevelse av palliativ vård på allmän somatisk avdelning En litteraturöversikt Författare: Sara Tjernström & Kajsa Östergren Handledare: Christina Johansson Examinator: Ingrid Djukanovic Termin:

Läs mer

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund

Läs mer

Självständigt arbete 15 hp. Palliativ vård i hemmet Ur ett närståendeperspektiv

Självständigt arbete 15 hp. Palliativ vård i hemmet Ur ett närståendeperspektiv Självständigt arbete 15 hp Palliativ vård i hemmet Ur ett närståendeperspektiv Författare: Senada Purak och Denise Stolpe Handledare: Rhiannon Djupdalen Examinator: Kristina Schildmeijer Termin: HT16 Ämne:

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Upplevelsen av att vara närstående inom palliativ vård

Upplevelsen av att vara närstående inom palliativ vård Kristin Karlsson & Matilda Vedin Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGV51, VT 2016 Kandidatexamen Handledare: Malin Lövgren Examinator: Birgitta Fläckman Upplevelsen

Läs mer

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Onödigt lidande orsakat av vårdpersonalett patientperspektiv

Onödigt lidande orsakat av vårdpersonalett patientperspektiv Uppsats omvårdnad 15 hp Onödigt lidande orsakat av vårdpersonalett patientperspektiv Författare: Karlsson Sanna och Ottesen Zimmergren My Examinator: Mona From Attebring Termin: HT 2012 Kurskod: 2OM340

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga

Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Palliativt kunskapscentrum 181210 Vad kan vara hinder? Den goda döden Familjens

Läs mer

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 5. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor)

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 5. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor) Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas vid besvarande av frågor. Totalt antal sidor (inklusive

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA PALLIATIVA PATIENTER - En kvalitativ litteraturöversikt

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA PALLIATIVA PATIENTER - En kvalitativ litteraturöversikt Institutionen för hälsa och lärande 2017-06-19 SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA PALLIATIVA PATIENTER - En kvalitativ litteraturöversikt Nurses experiences of caring for patients in palliative care

Läs mer

När en familjemedlem vårdas i livets slutskede - anhörigas upplevelser

När en familjemedlem vårdas i livets slutskede - anhörigas upplevelser Examensarbete i omvårdnad, 15 hp När en familjemedlem vårdas i livets slutskede - anhörigas upplevelser En litteraturstudie Linnea Edlund Amanda Karlsson Handledare: Catrin Berglund Johansson Sjuksköterskeprogrammet,

Läs mer

VAD ÄR EN GOD DÖD? Patienter och sjuksköterskors uppfattningar

VAD ÄR EN GOD DÖD? Patienter och sjuksköterskors uppfattningar VAD ÄR EN GOD DÖD? Patienter och sjuksköterskors uppfattningar FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Petra Bonnier Sara Wikner Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/ Omvårdnad Eget arbete HT 2007 OMFATTNING HANDLEDARE

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 3 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurskod: OM4350 Studentens namn Studentens personnummer

Läs mer