Återvinning i konkurs och återbäringsskyldighet i aktiebolagslagen. - En jämförande studie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återvinning i konkurs och återbäringsskyldighet i aktiebolagslagen. - En jämförande studie"

Transkript

1 Umeå Universitet Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete 30 hp, HT 2007 Författare: Mathias Gruvris Handledare: Anders Bergman Återvinning i konkurs och återbäringsskyldighet i aktiebolagslagen - En jämförande studie

2 Innehåll Förkortningar Inledning Syfte och avgränsningar Metod och Material Disposition Värdeöverföring Tillåtna former av värdeöverföring Otillåtna former av värdeöverföring Försiktighetsregeln Återbäringsskyldighet vid olovlig värdeöverföring 17:6 ABL Bristtäckningsansvar vid olovlig värdeöverföring 17:7 ABL Subjektiva rekvisit Bristtäckningsansvar för mottagare av egendom 17 kap 7 tredje stycket ABL Återvinning i konkurs Inledning Kravet på nackdel Återvinning enligt 4:5 KL Begreppet otillbörligt Kravet på insolvens Det subjektiva rekvisitet Återvinning enligt 4:6 KL Begreppet närstående Återvinningsfrister och tidsbestämningar Verkan av återvinning Jämförande Analys Inledning Rekvisitet olovlig värdeöverföring jämfört med att gäldenärens egendom otillbörligt har undandragits borgenärerna Rekvisitet olovlig värdeöverföring jämfört med, med hänsyn till missförhållande mellan utfästelserna är det uppenbart att avtalet delvis har egenskap av gåva En jämförelse av de subjektiva rekvisiten i 17:6 ABL och 4:5 KL En jämförelse mellan rekvisiten insolvens och inkräktar på eget kapital Innebär försiktighetsprincipen en solvensbedömning? Medverkansansvaret i 17:7 ABL jämfört med 4:18 KL Skillnader och likheter mellan ABL och KL när det kommer till ränta En jämförelse mellan relevanta tidsfrister i ABL och KL Avslutande diskussion, en generell betraktelse av borgenärsskyddsreglerna Källförteckning

3 Förkortningar ABL Aktiebolagslag (2005:551) BrB Brottsbalken HD Högsta domstolen KL Konkurslag (1987:672) ÄABL Äldre aktiebolagslag (1975:1375) ÄKL Äldre konkurslag (1921: 225) 3

4 1 Inledning Konkursinstitutet bygger på en likabehandling av borgenärerna, med den närmare innebörden att den förmögenhetsmassa som finns i boet skall delas ut enligt en av förmånsrättslagen fastställd ordning. Detta för att förhindra en kapplöpning mellan samliga borgenärer. Avsteg från likabehandlingsprincipen kan medföra att återvinning kan komma ifråga. Historiskt sett kommer återvinningsreglerna från den romerska rättens actio paulina, som innebär att en giltig rättshandling kunde återgå om gäldenären handlat med avsikt att skada sina borgenärer och medkontrahenten känt till gäldenärens uppsåt. 1 Syftet med återvinningsreglerna är att motverka illojala transaktioner som varit till skada för borgenärerna, konkursförfarandet grundar sig på att främja en likabehandling av borgenärerna. Vid återvinning vill man återställa den rubbning av likabehandlingen som har uppstått genom en illojal transaktion och återföra egendomen till konkursboet för att dela ut egendomen till den som är rättmätig mottagare enligt förmånsrättsordningen. De transaktioner som ofta är föremål för återvinning är transaktioner med syfte att undgå rättsföljden av en konkurs. 2 Reglerna om återbäringsskyldighet i aktiebolagslagen kan härledas tillbaka till 1910 års aktiebolagslag och den allmänna principen om conditio indebiti som handlar om återbetalningsskyldighet för mottagare av felaktiga utbetalningar. I aktiebolagslagen finns bestämmelser som reglerar värdeöverföring från bolaget som innebär att bolaget avstår från förmögenhet. För kreditgivare finns borgenärsskyddsregler som skall förhindra olovlig värdeöverföring och påföljder om en återbäring vid olovlig värdeöverföring i aktiebolagslagen. En värdeöverföring innebär ofta att bolaget delar ut förmögenhet som det inte har kapacitet till och då hamnar bolaget i ekonomiska svårigheter. Reglerna om återbäringsskyldighet vid olovlig värdeöverföring liknar återvinningsreglerna i konkurslagen då dessa också syftar till att återföra förmögenhet till bolaget. Syftet med bestämmelserna om återvinning och återbäring är att återföra egendom som frånhänts företaget genom en typiskt sett illojal transaktion. 1 Lennander, s Lennander, s

5 1.1 Syfte och avgränsningar Mitt syfte är att belysa skillnader och likheter vid tillämpningen av reglerna om återbäringsskyldighet i aktiebolagslagen vid olovlig värdeöverföring och återvinningsreglerna i konkurslagen. Jag har avgränsat mitt arbete till fall då gäldenären är ett aktiebolag. I min jämförande studie har jag även begränsat mig till att jämföra väsentliga rekvisit i bestämmelserna om återbäringsskyldighet i aktiebolagslagen, med väsentliga rekvisit 4 kap 5 och 4 kap 6 konkurslagen. Jag kommer inte att behandla de bolag som betecknas som aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning 3 och jag tar heller inte upp värdeöverföringar inom en koncern i mitt arbete. 1.2 Metod och Material Jag har använt mig av en traditionell rättsdogmatisk metod, det vill säga lagtext, lagförarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin för att fastställa gällande rätt. En överordnad källa har använts framför en lägre och för det fall jag angivit flera källor har jag ansett att den ytterligare källan tillför något. Jag har även gjort en jämförande studie när jag jämfört regelverken i ABL och KL med varandra och dess räckvidd och effektivitet. I avsnittet om återvinning i konkurs har Gertrud Lennanders monografi Återvinning i konkurs varit till stor nytta och använts mycket i uppsatsen samt lagkommentaren till konkurslagen av Gösta Walin och Eugene Palmér. I den aktiebolagsrättsliga delen har jag haft stor hjälp av proposition 2004/05:85 Ny aktiebolagslag och doktrin av Jan Andersson Kapitalskyddet i aktiebolag samt Om vinstutdelning från aktiebolag. 4 En del rättsfall behandlar aktiebolagslagen i dess äldre lydelse och det har jag tagit hänsyn till i den mån det kan ha haft betydelse för jämförelsen. 3 Sandström, s. 310, se även 32 kap ABL. 4 Vid genomgång av övrig doktrin har framkommit att andra författare hänvisat till samma författare som i mitt arbete, varvid källorna bedöms som trovärdiga. 5

6 1.3 Disposition Uppsatsen inleds med en beskrivning av gällande rätt beträffande värdeöverföring inom aktiebolagsrätt, för att följas av ett avsnitt om återvinning i konkurs. Efter det så kommer jag att jämföra olika rekvisit i bestämmelser om återbäringsskyldighet i aktiebolagslagen med rekvisit om återvinning i konkurslagen. Denna jämförelse avslutas med en sammanfattning av mina slutsatser vid jämförelsen som kommer direkt i varje avsnitt. Uppsatsen avslutas med en generell diskussion kring reglerna om borgenärsskydd i konkurslagen respektive aktiebolagslagen. 2 Värdeöverföring På ordinarie bolagsstämma beslutas som obligatorisk punkt på dagordningen om vinstutdelning skall ske av bolagets överskott eller värdetillväxt under räkenskapsåret. Investerare får en chans att rösta för vinstutdelning på bolagsstämma för att i form av utdelning få avkastning på sitt insatta kapital. En överföring från bolaget till aktieägare eller utomstående av tillgångar eller likvida medel kallas för värdeöverföring. Begreppet värdeöverföring används som en samlande beteckning för en rad transaktioner som medför att förmögenhet lämnar bolaget. 5 Värdeöverföringar från bolaget regleras i 17 kapitlet aktiebolagslagen. En definition av värdeöverföring består i att förmögenhet lämnar bolaget utan motprestation. Det är inte att jämställa med en affär som resulterar i förlust för bolaget om ambitionen varit att skapa vinst för bolaget genom ett normalt affärsmässigt risktagande. Betydelsen av om en transaktion kan betecknas som en värdeöverföring är att vid olovlig värdeöverföring kan återbäringsskyldighet bli aktuell medan vid en normal förlustaffär för bolaget saknas möjlighet till åtgärder. 6 En central innebörd i borgenärsskyddet är att fordringsägare skall kunna lita på att bolaget inte urholkar sin egen ekonomi med värdeöverföringar som får till följd att det bundna kapitalet inte hålls intakt. 7 5 Sandström, s Sandström, s SOU 1997:168 s

7 2.1 Tillåtna former av värdeöverföring De tillåtna formerna av värdeöverföringar från bolaget regleras i 17:2 ABL. Där anges att värdeöverföringar från bolaget får ske endast enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen om vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna och gåva som avses i 17:5 ABL. För att återknyta till 17:2 ABL där det anges att tillåtna former av värdeöverföring får ske i enlighet med aktiebolagslagens bestämmelser om vinstutdelning. I 18 kapitlet ABL regleras vinstutdelning. Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämma enligt 18:1 ABL. Bolagsstämman får besluta om att dela ut högre belopp än vad styrelsen föreslagit eller godkänt om det finns en sådan skyldighet enligt bolagsordningen eller en minoritet yrkar på beslut om utdelning enligt 18:11 ABL. När beslut om vinstutdelning tas på bolagsstämma är det aktieägarna som röstar för eller emot utdelning. 8 Aktiebolagslagens grundtanke är att vinstutdelning skall ske öppet genom beslut av bolagsstämma, men annan form av utdelning kan accepteras genom förtäckt utdelning om bolagets bundna kapital är orört och samtliga aktieägare är eniga om beslutet. 9 En vinstutdelning genom samtliga ägares samtycke som inte tas på bolagsstämma kallas förtäckt utdelning. (termen förtäckt utdelning används inte i aktiebolagslagen utan mer i doktrin. 10 ) Det som avses med förtäckt utdelning står att finna i 17 kap 3 första stycket punkt 4 annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. 11 Bestämmelsen kan med fördel användas vid värdeöverföringar i fåmansbolag där bolagsstämman blir mer en formalitet, när få ägare med stort aktieinnehav styr bolaget. Vid bedömning av om transaktionen innebär en förmögenhetsminskning för bolaget görs en marknadsmässig värdering av parternas prestationer. Med affärshändelse menas alla förändringar i storlek och sammansättning av förmögenhet i bolaget som beror på dess ekonomiska relationer med omvärlden. Exempelvis in och utbetalningar och skuldsättning, samt tillskott och uttag av värden och pengar ur bolaget. 12 Värdeöverföring kan vara att betala ut lön eller arvode för tjänster eller arbeten som endast delvis motsvaras av den ersättning bolaget betalar ut, eller att låna ut pengar under marknadsränta eller omvänt att ta ett lån till högre ränta än marknadsräntan. En värdeöverföring kan även bestå i att bolaget 8 Sandström, s Prop 2004/05:85 s Sandström, s Sandström, s Sandström, s Andersson Sten m.fl, 2007 s. 17:3. 7

8 låter fordringar preskriberas eller att fordringar skrivs av. 13 Om transaktionen medför en värdeöverföring bedöms med hänsyn till den prestation aktieägaren gjort för bolaget och om den prestationen står i relation till det som bolaget presterat till aktieägaren. Bedömningen av värdet på det som bolaget överlåter fastställs i det enskilda fallet. För det fall egendomen som bolaget gör sig av med normalt sett säljs genom rörelsen torde marknadsvärdet bedömas mot bakgrund av bolagets normala försäljningspris. I annat fall får cirkaprislistor på egendomen gällande normal försäljning av egendomen i reguljär handel ligga till grund för värderingen eller att man i sista hand låter en värderingsman värdera egendomen. 14 Som värdeöverföring avses däremot inte utskiftning från företaget i samband med likvidation, dessa fall är avveckling av företaget och de omfattas av andra skyddande regler för borgenärer och aktieägarna. 15 Båda former av utdelning kräver att det finns fritt utdelningsbart kapital i bolaget och skillnaden mellan besluten består i att beslut på bolagsstämma anses vara ett öppet beslut medan den förtäckta utdelningen kan tas mer informellt genom samtyckte. Bolagets fria kapital anges i 17:3 ABL där det anges att en utdelning inte får äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för den utdelning som kan beslutas på stämman. 16 Omfattningen av bolagets bundna kapital bestäms genom balansräkningen som årsstämman senast fastställt och balansräkningen begränsar utdelningen till ordinarie stämma Otillåtna former av värdeöverföring En värdeöverföring som skett utan samtliga aktieägares samtycke eller som inte beslutats på bolagsstämma är att anse som otillåten, 17:2 ABL. En värdeöverföring som innebär att bolagets bundna kapital inte är intakt är också otillåten. Det är den som vill komma åt transaktionen som måste visa att beslutet fattats i fel ordning med åsidosättande av likhetsprincipen, 4:1 ABL och att beslutet fattats på ett icke godtagbart sätt. Likhetsprincipen innebär att alla aktier i bolaget har samma rätt i bolaget om inte annat angivits i bolagsordningen. 13 Prop 2004/05:85 s Andersson Jan, 2005 s Prop 2004/05:85 s Sandström, s NJA 1951 s. 6. 8

9 Det kan finnas större värden i bolaget än vad som anges i balansräkningen mot bakgrund av avskrivningar men det saknar betydelse för täckningsprincipen, med den närmare innebörden att bolagets bundna kapital hålls täckt. 18 En värdeöverföring som är förenlig med 17 kap 3 första stycket får endast genomföras om den är försvarlig med hänsyn till 17 kap 3 andra och tredje stycket ABL det vill säga försiktighetsregeln. 2.3 Försiktighetsregeln Enligt 17 kap 3 andra stycket punkt 1 skall värdeöverföringen vara försvarlig mot bakgrund av krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet. Med verksamhetens art avses dess faktiska rörelse och med verksamhetens omfattning avses storleken på rörelsen. Med uttrycket verksamhetens risker avses vilka risker som är förenade med att driva den aktuella rörelsen mot bakgrund av ekonomiska utgångspunkter som exempelvis prisfluktuationer vid råvaruinköp och ändringar i valutakurser eller räntehöjningar. 19 Vid en värdeöverföring skall hänsyn även tas till 17 kap 3 andra stycket punkt 2, där anges att utöver att bolagets bundna kapital skall vara täckt får en värdeöverföring endast ske om den är försvarlig med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Med konsolideringsbehov menas en förstärkning av bolagets ekonomiska ställning, det kan jämföras med soliditet vilket innebär att det är bra för bolaget ju större del av dess tillgångar som finansieras med eget kapital. Med likviditet menas ett bolags kortsiktiga betalningsförmåga. Vid vinstutdelning måste hänsyn tas till bolagets intjäningsförmåga och vinstutdelning får inte ske om bolaget kan befaras hamna i en likviditetskris och får problem med att klara av att betala dess löpande kostnader. Bolagets ställning i övrigt är att hänsyn skall tas till de omständigheter som är värda att beakta, exempelvis ny konkurrent på orten, händelser som inträffat efter räkenskapsårets utgång men före bolagsstämman som exempelvis förluster eller kraftig konjunkturnedgång. 20 För ett moderbolag i en koncern gäller detta även hela koncernens verksamhet. Det innebär att ett bolag kan ha en ansträngd ekonomi trots att det finns full täckning för bolagets bundna kapital. 21 Försiktighetsregeln kan alltså bara inskränka det tillåtna utdelningsbara kapitalet men inte utvidga det utan det belopp som 18 Sandström, s Andersson Jan, 2005 s Prop 2004/05:85 s Sandström, s

10 delas ut vid en värdeöverföring får aldrig inkräkta på bolagets bundna egna kapital. 22 Av förarbeten och praxis framgår att försiktighetsregeln är av särskild betydelse när en värdeöverföring ger upphov till en latent skatteskuld för bolaget, det är i sådana fall uppenbart att en värdeöverföring inte är tillåten om bolaget riskerar att inte kunna betala skatteskulden Återbäringsskyldighet vid olovlig värdeöverföring 17:6 ABL Återbäringsskyldighet vid olovlig värdeöverföring regleras i 17:6 ABL. Innebörden av återbäringsskyldighet är att mottagaren skall återbära det denne erhållit från bolaget under förutsättning att denne insett eller borde ha insett att värdeöverföringen inte var förenlig med aktiebolagslagens bestämmelser. Vad som skall återbäras blir beroende av värdeöverföringens storlek och den regel som överträtts. En värdeöverföring som skett i strid med 17:3 ABL, med den närmare innebörden att den är till beloppet för stor för att vara tillåten och inkräktar på det bolagets bundna kapital, skall återbäras till den del det överstiger det belopp som kunnat delas ut utan att bolagets bundna kapital påverkas. För det fall det belopp som överförts grundar sig på att regler om beslutsunderlag åsidosatts skall i princip hela det utdelade beloppet återbäras. 24 Godtrosregeln i 17:6 ABL är utformad så att mottagaren skall återbära vad denne erhållit om bolaget eller den som yrkar på återbäring kan visa att mottagaren insett eller bort inse att värdeöverföringen stod i strid med aktiebolagslagens bestämmelser. Godtrosregelns tillämpning skiljer sig mellan formenlig och icke formenlig värdeöverföring. Med formenlig värdeöverföring avses utdelning beslutad på bolagsstämma och med icke formenlig utdelning avses annan affärshändelse som innebär att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. Vid en formenligt beslutad utdelning som skett i strid med aktiebolagslagens bestämmelser uppstår återbäringsskyldighet endast om bolaget visar att mottagaren varit i ond tro, det vill säga insåg eller bort inse att värdeöverföringen stod i strid med aktiebolagslagens bestämmelser. 25 Vid en icke formenligt beslutad värdeöverföring finns ett godtrosskydd för mottagaren. En mottagare av värdeöverföringen undgår återbäringsskyldighet endast om denne varken insett eller bort inse att transaktionen innefattade en värdeöverföring från bolaget. Det är dock 22 Andersson Jan, 2005 s Prop 2004/05:85 s NJA 2003 s Prop 2004/05:85 s Prop 2004/05:85 s

11 utan betydelse om mottagaren också insett att värdeöverföringen varit olaglig. Den som förvärvar egendom från bolaget till underpris utan att ha insett eller bort inse att egendomen såldes till underpris, behöver inte återbära egendomen till bolaget. För det fall mottagaren av egendom som överlåtits till underpris är medveten om att egendomen överlåtits till underpris spelar det ingen roll om denne var medveten om värdeöverföringen var laglig eller ej. Den goda tron har betydelse för vilken relation mottagaren av värdeöverföringen har till bolaget. När mottagaren av värdeöverföringen är en aktieägare som tar en aktiv del i bolagets förvaltning torde utrymmet för god tro vara mycket litet Bristtäckningsansvar vid olovlig värdeöverföring 17:7 ABL I 17:7 ABL anges ett bristtäckningsansvar vid olovlig värdeöverföring. I första hand avses fall då en person medverkat till beslutet om den olovliga värdeöverföringen, exempelvis en aktieägare som röstat för beslutet eller en styrelseledamot som föreslagit stämman att besluta om olaglig värdeöverföring. Ansvaret gäller även de som verkställt beslutet såsom när en verkställande direktör verkställer utbetalningen eller ingår ett avtal om olaglig värdeöverföring. Bristtäckningsansvaret blir även aktuellt för den som upprättat eller tillstyrkt en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet om värdeöverföring. Det krävs inte i något fall att den medverkande haft någon egen vinning av transaktionen för att bristtäckningsansvaret skall bli aktuellt. Medverkansansvaret kan gälla inte bara ledamöter i bolagets organ utan även utomstående. Utomståendes ansvar kan bli aktuellt när en närstående till aktieägaren genom rådgivning eller faktisk hjälp eller tillsammans med en styrelseledamot medverkat till värdeöverföringen Subjektiva rekvisit De subjektiva rekvisiten är olika beroende på vilken kategori av medverkande det är frågan om. För verkställande direktör, revisor och styrelseledamot krävs oaktsamhet eller uppsåt för ansvar enligt bestämmelsen. För aktieägare och andras ansvar gäller grov oaktsamhet eller uppsåt, det är mot bakgrund av att exempelvis banker eller advokatbyråer inte skall behöva ha en långtgående undersökningsplikt i hela bolagets verksamhet när de bedömer transaktionens laglighet. Uppsåtskravet innebär att den aktuella personen skall ha varit medveten om de faktiska förhållanden som innebär att beslutet innebar en olaglig värdeöverföring. Det är utan betydelse om den medverkande varit omedveten om lagens bestämmelser och innebörd Prop 2004/05:85 s Prop 2004/05:85 s Prop 2004/05:85 s

12 Det krävs ett orsakssamband mellan personens agerande och uppkomsten av den olagliga värdeöverföringen för att ansvar skall komma i fråga. 29 Bestämmelserna i 17:7 ABL är sekundära till de i 17:6 och aktualiseras när återbäring inte kan genomföras i enlighet med 17:6 exempelvis mot bakgrund av att ond tro hos mottagare inte kan styrkas eller att mottagaren saknar tillgångar. 30 Vid en konkurs hos mottagaren kan 17:7 ABL användas direkt mot de som medverkat till att transaktionen kommit till stånd Bristtäckningsansvar för mottagare av egendom 17 kap 7 tredje stycket ABL Bristtäckningsansvar kan även komma i fråga för den som tar emot egendom som kommer från en olaglig värdeöverföring, detta även utan att mottagaren själv medverkat till värdeöverföringen enligt 17 kap 7 tredje stycket ABL. Ett exempel kan vara en bank som amorterar ner en kredit som en aktieägare har i banken mot bakgrund av att banken erhållit instruktioner från aktieägaren. För det fall aktieägaren och bolaget har konton i samma bank kan banken ha vetskap om att egendomen kommer från en olovlig värdeöverföring och tas emot direkt av banken. 32 Det krävs här att banken betraktas som mottagare i andra led efter att mottagaren tagit ut pengarna, för det fall banken betraktas som mottagare i första led kan ansvar enligt 17:6 ABL bli aktuellt. Det krävs dock att banken i ett sådant fall vetat om, det vill säga uppsåt, att egendomen kommer från en olaglig värdeöverföring samt vetskap om att det skett en olaglig värdeöverföring. Här räcker det inte med att mottagaren borde ha insett att egendomen kommer från en olaglig värdeöverföring utan vetskap krävs. 33 Det framgår av lagtexten i 17:6 ABL och allmänna bevisgrundsatser att det är den som för talan om återbäring som skall bevisa att mottagaren varit i ond tro. Med ond tro menas att mottagaren insett eller bort inse att värdeöverföringen skett i strid med ABL:s regler. 34 Det är oftast bolaget som genom styrelsen för talan om återbäringsskyldighet, vid konkurs för konkursförvaltaren talan om återbäringsskyldighet. 35 Bevisbörda vid förtäckt utdelning enligt 17 kap 1 första stycket punkt 4 ABL vilar likaså på den som för talan om återbäringsskyldighet oftast bolaget, i fråga om en affärshändelse ägt rum och bolagets förmögenhet minskat. För det fall detta visas är det upp till den gentemot återbäringsansvar 29 Sandström, s Prop 2004/05:85 s Sandström, s Prop 2004/05:85 s Prop 2004/05:85 s Nerep m.fl, 2007 s Se även NJA 1990 s Sandström, s

13 görs gällande att föra motbevisning om att transaktionen var affärsmässigt betingad och att den hade rent kommersiell karaktär Återvinning i konkurs 3.1 Inledning I 4:1 KL anges att återvinning till konkursbo inte får ske av betalning av skatt eller avgift, tull och underhållsbidrag från konkursgäldenären. En gemensam förutsättning för att dessa betalningar skall undantas från återvinning är att beloppet skall ha varit förfallet till betalning. En förtida betalning kan återvinnas på vanligt sätt. Återvinningsmöjligheten vid förtida betalning i de här fallen inskränks till att betalningen inte kan återvinnas om den anses ordinär. 37 I övrigt kan i princip alla rättshandlingar vara föremål för återvinning. Innan en åtgärd som återvinning görs mot en illojal transaktion bör det kontrolleras om rättshandlingen kan angripas på obligationsrättslig grund, exempelvis att transaktionen angrips mot bakgrund av avtalsrättslig ogiltighet eller liknande. 38 Återvinning tillämpas på transaktioner som i sig är sakrättsligt giltiga, i annat fall är återvinning obehövlig och transaktionen kan angripas på sakrättslig grund Kravet på nackdel Förutom de krav som ställs upp i rekvisiten i återvinningsreglerna krävs för återvinning att rättshandlingen varit till nackdel för borgenärerna i konkursen. Om det inte förelegat någon nackdel så har inte konkursboet förlorat något på rättshandlingen och då finns ingen anledning att begära återvinning. 40 Kravet på nackdel är inte uttryckt i lagtexten utan framgår av förarbeten, det skall vara nackdel mot bakgrund av de subjektiva rekvisiten exempelvis att en borgenär gynnats på andras bekostnad, dennes skulder ökats eller att egendom undandras borgenärerna. Med nackdel avses att gäldenärens ekonomiska ställning försämrats. Det uppstår genom att rättshandlingen försämrar för någon, några eller samtliga borgenärer. Enligt 4:5 KL, den så kallade allmänna otillbörlighetsregeln räcker det för återvinning att medelbar nackdel har uppstått, med den närmare innebörden att transaktionen i förening med andra 36 Andersson Jan, 2005 s Lennander, s Lennander, s Welamson, s Lennander, s

14 omständigheter medfört nackdel för borgenärerna. 41 Det är en skillnad mot det allmänna kravet på nackdel i de andra återvinningsbestämmelserna det vill säga att nackdel inte behöver ha uppstått vid den tidpunkt då rättshandlingen företas utan kan inträffa senare. En förutsättning är dock att det finns ett orsakssamband mellan rättshandlingen och den nackdel som uppstått för borgenärerna 42 Med nackdel avses exempelvis att en borgenärs rätt enligt förmånsrättslagen försämras, det vill säga en omfördelning av egendom sker så annan borgenär tar del av egendom som skulle kommit den första borgenären tillhanda Återvinning enligt 4:5 KL Förutsättningar för återvinning enligt 4:5 KL kan visas genom följande citat. En rättshandling går åter, under vissa förutsättningar, om 1) på otillbörligt sätt viss borgenär har gynnats framför andra eller gäldenärens egendom undandragits borgenärerna eller hans skulder har ökats samt 2) gäldenären var eller genom förfarandet, ensamt eller i förening med annan omständighet, blev insolvent och 3) den andre kände till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig. Ordet rättshandling har en vid innebörd och omfattar även passivitet från gäldenärens sida Begreppet otillbörligt Ett straffbart beteende anses otillbörligt i återvinningsrättslig mening, exempelvis mannamån mot borgenärer 11:4 BrB. Syftet med återvinningsreglerna är att motverka illojala transaktioner och främja likabehandling av borgenärerna. 45 Lennander sammanfattar en otillbörlig transaktion enligt följande:...en otillbörlig transaktion är en transaktion, där dels de övriga rekvisiten i 4:5 KL är uppfyllda, dels något av rekvisiten är påfallande starkt uppfyllt (betalning har t.ex. skett med betydande belopp), dels inga särskilda omständigheter i fallet talar emot att transaktionen bedöms som otillbörlig och där en helhetsbedömning av samtliga omständigheter visar transaktionens extraordinära karaktär. 46 En omständighet som talar emot att rättshandlingen bedöms som otillbörlig skulle kunna vara då den som kräver in en betalning har detentionsrätt 47 i gäldenärens egendom, vilket kan förekomma då en 41 Lennander, s Lennander, s Lennander, s Walin, m.fl, s Lennander, s Lennander, s Rätt att innehålla egen egendom i väntan på motparts prestation, ex en säljares rätt att innehålla varan tills betalning sker. Detensionsrätt gäller dock ej längre för bokföringsuppdrag i konkurs 7:12 KL. Numera är den som på uppdrag av gäldenären sköter räkenskaper rörande gäldenären skyldig att lämna ut materialet till förvaltaren. 14

15 bokföringsbyrå sköter räkenskaper åt en gäldenär. Följande illustreras av HD:s uttalande i NJA 1985 s 29 Att betalning görs mot erhållande av egendom som omfattas av detentionsrätt är en faktor som vid tillämpningen av återvinningsregeln i 30 ÄKL med betydande styrka talar emot att rättshandlingen skall bedömas som otillbörlig, ensamt avgörande är den dock inte. 48 Återvinning beviljades dock enligt 30 ÄKL av de betalningar som inte omfattades av detentionsrätt. Transaktionens karaktär är av betydelse vid en otillbörlighetsbedömning, som exempelvis om betalningen skett med osedvanliga betalningsmedel så är det ett tecken på en extraordinär transaktion som talar för att den är otillbörlig. 49 Betalning med varor är enligt HD i NJA 1998 s 487 ett osedvanligt betalningsmedel, men när det kommer till näringsidkare görs en bedömning mot vad som är sedvanligt betalningsmedel och vad som är vanligt förekommande i den bransch där borgenären och gäldenären är verksamma. Tidpunkten för när en transaktion bedöms som otillbörlig vid direkt skada är när rättshandlingen företogs och bundenhet uppstod. Vid indirekt skada tas hänsyn till gäldenärens avsikter beträffande fortsättningen och övriga omständigheter som har betydelse för uppkomsten av den indirekta skadan. 50 En otillbörlighetsbedömning bör enligt Lennander företas sist när det kommer till att bedöma möjligheterna till återvinning av en viss transaktion, då man vet hur de andra rekvisiten är uppfyllda och till vilken grad de uppfylls Kravet på insolvens För att återvinning enligt 4:5 KL skall vara möjlig måste även ett krav på insolvens uppfyllas. 52 Kravet på insolvens är mot bakgrund av att det tar sig uttryck i betalningsanmärkningar och bristande förtroende hos kreditgivare som märks utåt på ett tydligare sätt än insufficiens. Insolvens märks tydligare då det kommer till att bedöma om motparten haft vetskap om insolvensen eller inte. 53 Definitionen av insolvens anges i 1:2 KL och innebär att en gäldenär inte kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning, under förutsättning att denna betalningsoförmåga inte endast är tillfällig. 54 För återvinning enligt 4:5 KL räcker det med indirekt skada för att kravet på insolvens skall vara uppfyllt, det kommer till uttryck i lagtexten genom uttrycket ensamt eller i förening med annan 48 NJA 1985 s. 29. På s Lennander, s Lennander, s Lennander, s Lennander, s Lennander, s Lennander, s

16 omständighet skall rättshandlingen medfört insolvens för gäldenären. I NJA 2003 s 37 har gäldenären gjort en transaktion som medfört att en latent skatteskuld uppkom. Återvinning var möjlig med stöd av 4:5 KL mot bakgrund av att återvinningssvaranden borde ha insett att det fanns en beaktansvärd risk att återvinningskäranden skulle komma att påföras en skatteskuld och genom att ha gjort en överlåtelse av egendom till en symbolisk summa bli insolvent genom transaktionen. Det krävs ett orsakssamband mellan transaktionen och insolvensen Det subjektiva rekvisitet Från gäldenärens sida krävs inte att någon skadeavsikt skall vara uppfylld, beteendet behöver inte heller anses som vårdslöst. Det saknar betydelse huruvida gäldenären bedömt rättshandlingen som otillbörlig eller inte eller om denne gjort en felaktig bedömning. 55 När det kommer till en medkontrahent så gäller ett krav på ond tro för att återvinning jämlikt 4:5 KL skall vara möjlig. Rekvisitet är ett vanligt ondtros rekvisit så det räcker att medkontrahent uppträtt culpöst vilket innebär att denne bort inse att gäldenären var insolvent. 56 Den onda tron skall omfatta förutom insolvensen de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig. Det omfattar således ond tro beträffande hela förfarandet och dess inverkan på gäldenärens ekonomi, det innebär samtliga objektiva rekvisit i 4:5 KL. Som utgångspunkt för när den onda tron skall föreligga är när rättshandlingen företas. För det fall rättshandlingen endast indirekt föranlett gäldenärens insolvens krävs det att medkontrahenten varit i ond tro beträffande rättshandlingens betydelse för insolvensen. Det innebär att medkontrahenten skall ha insett eller bort inse de faktiska omständigheterna och inte ett krav på att medkontrahenten skall ha uppfattat förfarandet som otillbörligt. 57 Enligt 4 kap 5 andra stycket KL skall en närstående presumeras vara i ond tro till denne presterat motbevisning. Motbevisningen behöver dock inte styrka god tro utan det räcker med att denne gör sannolikt att han eller hon var i god tro Lennander, s Lennander, s Lennander, s Lennander, s

17 3.4 Återvinning enligt 4:6 KL I 4:6 KL anges reglerna om återvinning av gåva 59. Det är en transaktion som ofta sker till närstående som många gånger känner till givarens ekonomiska situation. En gåva minskar gäldenärens förmögenhet och är en illojal rättshandling till nackdel för borgenärerna. En gåva anses vara till nackdel för borgenärerna och kan återvinnas oavsett godtro hos mottagaren. 60 I 4:6 KL skall givaren ha en gåvoavsikt och en avsikt att ge mottagaren en fördel. Den motbevisning en återvinningssvarande skall prestera för att undgå återvinning om transaktionen företagits tidigare än sex månader före fristdagen, är att vid tiden för transaktionen (gåvan) skall gäldenärens förmögenhet uppenbart ha överstigit dennes skulder. Man talar om att bevisa att gäldenären var sufficient. 61 Som grund för bevisningen kan läggas räkenskapsmaterial för den aktuella perioden om gäldenären varit bokföringsskyldig, i annat fall kan även bouppteckning med anledning av konkursen användas vid sufficiensbedömningen. 62 Sufficiensbedömningen tar sikte på gäldenärens förmögenhetsställning vid tidpunkten för den aktuella transaktionen. Som riktlinje för tillgångarnas värdering gäller vad de kan tänkas inbringa vid en försäljning vid en viss tidpunkt. Avsteg kan således ske från bokföringsmässiga värden i gäldenärens balansräkning. När det kommer till skulder så beaktas sådana skulder som kunnat göras gällande i en konkurs som beslutats omedelbart efter transaktionen i fråga. Skulden skall alltså ha uppkommit före transaktionen Begreppet närstående I doktrin görs antaganden att en gäldenär i ekonomiska svårigheter tenderar att gynna sina närstående och använder närstående som ett mellanled att undandra egendom åt sig själv. 64 Med närstående avses enligt 4:3 KL den som är personligen närstående genom ett familjemässigt grundat förhållande 65 eller ekonomiskt närstående genom en juridisk person eller näringsidkare. Med begreppet ekonomiskt närstående avses ekonomisk eller likartad gemenskap. 66 När en fysisk person är näringsidkare kan denne anses närstående både enligt 59 Innebörden av gåvobegreppet är att det bygger på förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. 60 Lennander, s Prop 1986/87:90 s Walin m.fl, s Prop 1986/87:90 s Prop 1986/87:90 s Lennander, s Som exempel på familjemässigt grundat förhållande anges, den som är gift med gäldenären eller släkting i rakt upp eller nerstigande led. Syskon avses likaså. Den som är besvågrad med gäldenären i rakt upp eller nerstigande led. Även före detta make eller maka, sambo eller fosterbarn omfattas. Welamsson, s Welamsson, s

18 första och andra stycket 4:6 KL, det vill säga närstående genom ett familjemässigt band eller, ekonomiskt närstående genom företaget. En näringsidkare anses närstående mot bakgrund av ett ekonomiskt intresse grundat på väsentlig gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen, som exempel anges kopplingar mellan moder och dotterbolag eller flera dotterbolag med ett gemensamt moderbolag. Gemenskapen skall vara grundad på en andelsrätt och med det avses aktieinnehav eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse. 67 En andel är väsentlig 68 om innehavaren med sitt och närståendes aktieinnehav har påtagliga möjligheter att driva igenom sin vilja på bolagsstämman. 69 Enligt 4 kap 3 andra stycket punkt 2 tar sikte på situationer där den juridiska personen inte ensamt men tillsammans med annan närstående kan räknas som närstående till företaget, och tillsammans med denne får en väsentlig andel i företaget. I ovanstående fall grundas närstående förhållandet på en väsentlig ekonomisk gemenskap, den närstående skall normalt ha haft del i gäldenärens ekonomiska vinst eller förlust. 70 Med närstående avses enligt 4 kap 3 andra stycket punkt 3 den som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande över verksamhet som näringsidkaren eller den juridiska personen bedriver. Med ledande ställning avses verkställande direktör eller avdelningschefer med så självständig ställning att de kan betraktas som verkställande direktör i ett dotterföretag. I vissa fall kan styrelseledamot räknas till kretsen för närstående kap 3 andra stycket punkt 4 avser den som är närstående till någon närstående anses då närstående till nästa närstående företag. Här avses en kedja av relationer mellan företag där exempelvis A är närstående till B som i sin tur är närstående till C. Detta gör att A kan anses närstående till C. 72 Tillämpningen av reglerna om närstående skall hänföras till tidpunkten för när rättshandlingen företogs Återvinningsfrister och tidsbestämningar Återvinningsreglerna i konkurslagen kan tillämpas från och med fristdagen. Med fristdag anses normalt den dag då ansökan om konkurs inkom till rätten enligt 4:2 KL. För det fall flera ansökningar om konkurs inkommit till rätten är tidpunkten för när den första kom in till rätten avgörande, 2:21 KL. Har konkursen föregåtts av en företagsrekonstruktion enligt lag 67 Walin m.fl, s För att gemenskapen skall anses vara väsentlig så anger Lennander att 1/ 3 dels aktieinnehav som riktmärke i företaget, en mindre del kan också anses vara väsentlig om aktierna är starkt spridda. Lennander, s NJA 1983 s. 713 I och II. 70 Lennander, s NJA 1987 s. 120, Lennander, s NJA 1981 s. 534, Lennander, s Walin m.fl, s

19 (1996:764) om företagsrekonstruktion gäller som fristdag dagen för ansökan om företagsrekonstruktion om konkursansökan gjorts under tiden för då företagsrekonstruktion pågick eller senast tre veckor efter att rätten beslutat att den skall upphöra. På motsvarande sätt gäller som fristdag, dagen då ansökan om skuldsanering gjorts enligt Skuldsaneringslag (2006: 548) under förutsättning att konkursansökan gjorts inom tre veckor från det att ärendet om skuldsanering avgjorts, 4:2 KL. Från fristdagen räknar man bakåt i tiden en återvinningsfrist som anges i återvinningsreglerna där tiden anges för när en transaktion kan företas utan att riskera att bli föremål för återvinning. 74 Vid tidsberäkningen används Lag om lagstadgad tid (1930: 173) och beräkningen avser hela dagar och utan hänsyn till klockslag. 75 Vid avhändelse av fast egendom räknas återvinningsfristen från dagen för förvärvarens lagfartsansökan. Till fast egendom räknas enligt 4:4 KL även avhändelse av tomträtt och vattenfallsrätt. 76 När återvinning sker med stöd av 4:5 KL så är återvinningsfristen fem år från fristdagen om det inte gäller närstående då är fristen obegränsad. När det kommer till återvinning av gåva 4:6 KL så är tidsfristen sex månader före fristdagen. Av 4 kap 6 första stycket andra meningen framgår att det är en utsträckt återvinningsfrist på ett år och för närstående tre år om gäldenären var insufficient genom gåvan. Talan om återvinning skall väckas vid allmän domstol inom ett år från konkursbeslutet enligt 4:20 KL. Talan får även väckas inom sex månader från det att anledning till att väcka talan om återvinning blev känd för konkursboet. Återvinning kan påkallas av förvaltaren genom att föra talan vid allmän domstol eller att denne gör en invändning mot av annan förd talan vid domstol. Förvaltaren kan även göra anmärkning mot bevakning i utdelningsförfarandet eller bestrida annans yrkande om förmånsrätt i konkursen. För det fall förvaltaren inte vill väcka talan eller ingå förlikning i ärendet kan en borgenär överta rätten att föra talan vilket framgår av 4:19 KL. 3.7 Verkan av återvinning När en transaktion återvinns blir rättsföljden enligt 4:14 KL att egendomen skall gå åter till konkursboet. För det fall egendomen inte finns i behåll eller om det medför särskild olägenhet för den förpliktade att returnera egendomen skall värdet av egendomen utges till boet. 74 Lennander, s Lennander, s Walin m.fl, s

20 Om återvinningssvaranden utgett ersättning för egendomen skall han ha rätt att återfå den. Ersättningen går inte åter om den inte kommit boet tillgodo och svaranden var i ond tro, det vill säga hade eller borde haft kännedom om gäldenärens undandragande av ersättningen från borgenärerna. Syftet är att så långt det är möjligt återställa den ekonomiska situationen till det stadium före rättshandlingen företagits. 77 Verkan av att återvinning sker mot tredje man är principiellt densamma som när återvinning riktas mot gäldenärens motpart Jämförande Analys. 4.1 Inledning Jag går nu över till att jämföra rekvisiten i bestämmelserna om återvinning i konkurs och återbäringsskyldighet i aktiebolagslagen. Konkurslagen tar sikte på insolvens och återvinningsreglerna tillämpas på rättshandlingar från konkursutbrottet och den tid före det som återvinningsfristen tillåter. I aktiebolagslagen går reglerna om återbäringsskyldighet att använda när en olovlig värdeöverföring upptäcks även om företaget gått i konkurs. Således går reglerna om återvinning i konkurs och återbäringsskyldighet i aktiebolagslagen att tillämpa parallellt vid konkurs. 4.2 Rekvisitet olovlig värdeöverföring jämfört med att gäldenärens egendom otillbörligt har undandragits borgenärerna. Med olovlig värdeöverföring avses att regler i aktiebolagslagen om beslutsfattande vid vinstutdelning åsidosatts, eller att en värdeöverföring inkräktat på det bundna kapitalet. Ett värdeöverföringsförbud finns i 17:2 ABL. Där uppräknas de former av värdeöverföring som är tillåtna i enlighet med aktiebolagslagens regler om vinstutdelning, förvärv av egna aktier minskning av aktiekapitalet och gåva enligt 17:5 ABL. För att transaktionen skall betecknas som en värdeöverföring förutsätts att bolagets förmögenhet minskar. För att avgöra om en transaktion medför en förmögenhets minskning tillämpas allmänna principer. En transaktion som inte är rent affärsmässigt betingad skall betraktas som en värdeöverföring, det vill säga transaktioner som till viss del har affärsmässig karaktär men som i någon annan del inte har 77 Welamsson, s Welamsson, s Se vidare avsnitt 4. 20

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

C-UPPSATS. Återvinning i konkurs

C-UPPSATS. Återvinning i konkurs C-UPPSATS 2009:095 Återvinning i konkurs - den allmänna otillbörlighetsregeln Helene Sjöman Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 november 2011 T 631-10 KLAGANDE Embozia Förvaltning Aktiebolag i likvidations konkursbo, 556481-5305 Konkursförvaltare: Advokat UH MOTPART

Läs mer

Återvinning i konkurs

Återvinning i konkurs Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap D, uppsats 10 poäng Vårterminen 2006 Återvinning i konkurs Författare: Karin Lundström Handledare: Annina Persson

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 1208 (NJA 2008:111)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 1208 (NJA 2008:111) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 1208 (NJA 2008:111) Målnummer: T399-07 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2008-12-29 Rubrik: Återvinning i konkurs. Frågor om innebörden av rekvisitet "avsevärt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Återvinning i konkurs

Återvinning i konkurs LIU-IEI-FIL-A--10/00846--SE Återvinning i konkurs En komparativ analys av naturarestitution och värdeersättning Recovery in bankruptcy A comparative analysis of restitution in kind and restitution of value

Läs mer

Handelshögskolan VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Handelshögskolan VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Handelshögskolan VIDGÖTEBORGSUNIVERSITET 1 Innehåll 1Inledning...4 1.1Disposition...4 1.2Bakgrund...4 1.3Syfte...6 1.4Avgränsningar...6 1.5Frågeställningar...6 1.6Metod...7 2Tillbakablicköveråtervinningsreglernasutveckling...7

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Kommanditbolaget Göfab Fastighet 1, 916841-2279 adress hos ombudet

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Kommanditbolaget Göfab Fastighet 1, 916841-2279 adress hos ombudet Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2014 T 2640-12 KLAGANDE Kommanditbolaget Göfab Fastighet 1, 916841-2279 adress hos ombudet Ombud: Advokat MA MOTPART Nordea Bank

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman

Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman Styrelsens för LC-Tec Holding AB (publ) (nedan LC-Tec ) förslag till årsstämman Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen Styrelsens förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Avd för rätt och rättsfilosofi LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 UPPGIFT 1 a.) Bolagsmännens inbördes förhållande regleras

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

DAVID KARLSSON. Återvinning av vinstutdelning. Ett konkursrättsligt perspektiv på aktiebolags vinstutdelning 2015-16 NR 1

DAVID KARLSSON. Återvinning av vinstutdelning. Ett konkursrättsligt perspektiv på aktiebolags vinstutdelning 2015-16 NR 1 DAVID KARLSSON Återvinning av vinstutdelning. Ett konkursrättsligt perspektiv på aktiebolags vinstutdelning 2015-16 NR 1 68 David Karlsson Återvinning av vinstutdelning Ett konkursrättsligt perspektiv

Läs mer

SVENSKA KAPITALSKYDDSREGLER...

SVENSKA KAPITALSKYDDSREGLER... 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 6 1.1 PROBLEMBAKGRUND... 6 1.2 PROBLEMFORMULERING... 7 1.3 SYFTE... 7 1.4 METOD... 7 1.5 AVGRÄNSNINGAR... 9 1.6 DISPOSITION... 9 2 SVENSKA KAPITALSKYDDSREGLER...

Läs mer

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna Styrelsens för KappAhl Holding AB (publ) förslag till beslut avseende inlösenförfarande innefattande ändring av bolagsordningen, aktiedelning, minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 688 (NJA 1995:106)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 688 (NJA 1995:106) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 688 (NJA 1995:106) Målnummer: T3912-93 Avdelning: Domsnummer: DT212-95 Avgörandedatum: 1995-12-08 Rubrik: Återvinning i konkurs. Fråga huruvida en förtida betalning

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Undantaget för ordinära betalningar vid återvinning av betalning av skuld enligt 4 kap. 10 KonkL

Undantaget för ordinära betalningar vid återvinning av betalning av skuld enligt 4 kap. 10 KonkL JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Lars Ronnelin Undantaget för ordinära betalningar vid återvinning av betalning av skuld enligt 4 kap. 10 KonkL Examensarbete 20 poäng Handledare Gunnar Bergholtz

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:32 Utkom från trycket den 22 februari 2000 utfärdad den 10 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Värdeöverföringar från aktiebolag

Värdeöverföringar från aktiebolag Therese Kristoffersson Värdeöverföringar från aktiebolag Vilka är tolkningssvårigheterna? Value transfer and Swedish limited companies A question of legislative interpretation Rättsvetenskap C-uppsats

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig

Läs mer

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 Handlingar inför årsstämma i onsdagen den 29 april 2015 Dagordning för årsstämma med aktieägarna i IAR Systems AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 kl. 18.00 i Lundqvist och Lindqvist, Klarabergs-viadukten

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Föreläsare Patrik Olivecrona Lindahl Thorbjörn Wennerholm Lindahl Ann Theander Grant Thornton 2 Patrik Olivecrona

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

Begreppet förtäckt värdeöverföring

Begreppet förtäckt värdeöverföring Begreppet förtäckt värdeöverföring Särskilt om rekvisitet rent affärsmässig karaktär för bolaget Av professor BERT LEHRBERG Aktiebolagslagens begrepp förtäckt värdeöverföring underkastas i denna uppsats

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Att återbära egendom vid aktiebolags konkurs

Att återbära egendom vid aktiebolags konkurs JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Dan Nordenberg Att återbära egendom vid aktiebolags konkurs En jämförelse mellan konkurslagens återvinningsregler och aktiebolagslagens återbäringsregler Examensarbete

Läs mer

Den nya aktiebolagslagen

Den nya aktiebolagslagen Den nya aktiebolagslagen A 246154 FAR FÖRLAG 9 AKTIEBOLAGSLAG 5 Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap. Inledande bestämmelser 10 Lagens innehåll 10 Privata och publika aktiebolag 11 Aktieägarnas betalningsansvar

Läs mer

Omräkning. Vid omräkning enligt C och E fastställs genomsnittskursen till genomsnittet av det för varje

Omräkning. Vid omräkning enligt C och E fastställs genomsnittskursen till genomsnittet av det för varje 1 (6) Bilaga 1 Omräkning Beträffande den rätt som skall tillkomma den Anställde i nedan beskrivna situationer, skall gälla vad som anges i A-I. I Personaloptionsavtalet angivna definitioner skall, i den

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Att återbära egendom vid aktiebolags konkurs

Att återbära egendom vid aktiebolags konkurs JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Dan Nordenberg Att återbära egendom vid aktiebolags konkurs En jämförelse mellan konkurslagens återvinningsregler och aktiebolagslagens återbäringsregler Examensarbete

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048.

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Byggindustrier Box 5054 102 42 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma

Läs mer

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217 Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 1 Bolagets firma skall vara Kungsleden Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ).

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ).

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ). Bilaga 1 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE Org. nr. 556917-4377 BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015 1 Firma Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt

Läs mer

Svensk aktiebolagsrätt

Svensk aktiebolagsrätt Torsten Sandström Svensk aktiebolagsrätt Tredje upplagan Norstedts Juridik Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 En resa genom regler om aktiebolag 13 1.1 Perspektiv på aktiebolag 14 1.2 Aktiebolaget och

Läs mer

Rodhes Aktiebolagsrätt

Rodhes Aktiebolagsrätt Rolf Skog Rodhes Aktiebolagsrätt Tjugoandra upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förkortningar 11 Inledning 13 A. Olika typer av rättsregler 14 B. Olika typer av sammanslutningar 17 a. Huvudtyperna av bolag

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1990 s. 343 (NJA 1990:57)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1990 s. 343 (NJA 1990:57) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1990 s. 343 (NJA 1990:57) Målnummer: Ö82-88 Avdelning: Domsnummer: SÖ269-90 Avgörandedatum: 1990-06-20 Rubrik: Ett aktiebolag, som var dotterbolag till ett annat aktiebolag,

Läs mer

Återvinning av vinstutdelning

Återvinning av vinstutdelning Juridiska institutionen Examensarbete höstterminen 2013 Återvinning av vinstutdelning Ett konkursrättsligt perspektiv på aktiebolags vinstutdelning David Karlsson Handledare: Marie Karlsson-Tuula Examinator:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Sociala resursnämnden i Malmö stad Tillståndsenheten 205 80 Malmö MOTPARTER 1. P1 2. P2 Ombud för 1 och 2: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Professor Bengt Domeij IMK, Uppsala universitet Sakrättsligt skydd för licenser Patent kan utmätas och ingå i konkurs.

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:66 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i

Handlingar inför årsstämma i Handlingar inför årsstämma i 3 maj 2012 Årsstämma i 3 maj 2012 kl 17.00 på Hotell Täby Park, Kemistvägen 30 i Täby. Registrering från 16.30. Förslag till dagordning 1. Val av ordförande vid stämman 2.

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB)

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Energi AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning för Växjö

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Lönegaranti. Lönegaranti. www.mol.fi. för arbetstagare och sjömän

Lönegaranti. Lönegaranti. www.mol.fi. för arbetstagare och sjömän Lönegaranti www.mol.fi Lönegaranti för arbetstagare och sjömän Om en arbetsgivare försätts i konkurs eller annars blir insolvent, tryggar lönegaranti betalningen av sådana fordringar som grundar sig på

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 juli 2015 Ö 5099-13 KLAGANDE Hallskär Stockholm AB, 556764-3589 Ombud: Advokat L B MOTPARTER 1. Stockholms Ridhus AB, 556753-1636 Ombud:

Läs mer

BOLAGSORDNING. Heimstaden AB. Organisationsnummer: 556670-0455

BOLAGSORDNING. Heimstaden AB. Organisationsnummer: 556670-0455 BOLAGSORDNING Heimstaden AB Organisationsnummer: 556670-0455 1 Firma Bolagets firma är Heimstaden AB. Bolaget är publikt (publ). 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Malmö kommun. 3 Verksamhet Bolaget har

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan.

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB 1 Definitioner I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. bolaget avser Spiltan Fonder AB, org nr 556614-2906; teckningsoptionsinnehavare

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-04-10

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-04-10 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-04-10 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelseinstitutet Satish Sen Kaleidoscope Lars-Henrik Andersson Lindahl Roland Dansell

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Kommunföretag AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning

Läs mer

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR AKTIEBOLAGSRÄTT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG KNUT AV PROFESSOR Andra STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag INNEHÅLL INLEDNING 9 A. Olika typer av rättsregler 10 B. Olika typer av sammanslutningar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Herrelösa fastigheter samt

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2015-04-14 809 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Digibiz AB (org/pers nr 556913-6095) Box 5339 102 47 Stockholm Ombud: Advokatfirman Cederquist Att: Jens Tillqvist och

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383. Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015.

BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383. Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015. BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383 Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015. Bolagsordning 1 Bolagets firma 2 Styrelsens säte 3 Verksamhet

Läs mer

VILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2015/2018 AVSEENDE KÖP AV AKTIER I MULTIQ INTERNATIONAL AB (PUBL)

VILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2015/2018 AVSEENDE KÖP AV AKTIER I MULTIQ INTERNATIONAL AB (PUBL) VILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2015/2018 AVSEENDE KÖP AV AKTIER I MULTIQ INTERNATIONAL AB (PUBL) DEFINITIONER 1 I föreliggande villkor ska följande benämningar ha den innebörd som angivits nedan. "bankdag" dag

Läs mer

Rubrik: Konkurslag (1987:672)

Rubrik: Konkurslag (1987:672) Rubrik: Konkurslag (1987:672) Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. - SFS nr: 1987:672

Läs mer

ÄRENDEN OCH FÖRSLAG TILL DAGORDNING

ÄRENDEN OCH FÖRSLAG TILL DAGORDNING ÄRENDEN OCH FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Öppnande av stämman och val av ordförande vid stämman; 2. Upprättande och godkännande av röstlängd; 3. Val av en eller två justeringsmän; 4. Prövning av om stämman

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-16

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-16 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-16 Föreläsare Satish Sen Kaleidoscope Peter Olofsson Kristianstad Advokatbyrå Mikael Ekström Kristianstad Advokatbyrå

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 april 2009 T 4750-07 KLAGANDE J.O. Forsbergs Reservdelar AB, 556231-0713 Box 283 573 23 Tranås Ombud: Advokat JK MOTPART Sparbanken Alingsås,

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOLAGSORDNING FÖR VÄSTERVIK BIOGAS AB Fastställd av kommunfullmäktige 2008-02-28, 13 1 Bolagets firma Bolagets firma är Västervik Biogas AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

Bolagsordning för Vidingehem AB

Bolagsordning för Vidingehem AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Vidingehem AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Vidingehem AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning för Vidingehem AB

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kapitalskyddet i aktiebolag. Med fokus på värdeöverföringsbegreppet. Gabrielle Cederholm. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Kapitalskyddet i aktiebolag. Med fokus på värdeöverföringsbegreppet. Gabrielle Cederholm. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Kapitalskyddet i aktiebolag Med fokus på värdeöverföringsbegreppet Gabrielle Cederholm Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Förslag till beslut om ny bolagsordning (punkt 13 i förslaget till dagordning)

Förslag till beslut om ny bolagsordning (punkt 13 i förslaget till dagordning) Fullständiga beslutsförslag inför årsstämma med aktieägarna i Copperstone Resources AB (publ), org. nr 556704-4168 ( Bolaget ), i Stockholm torsdagen den 7 maj 2015 Förslag till beslut om ny bolagsordning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 1 Firma Bolagets firma är KumBro Utveckling AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Örebro. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Advokat A har i egenskap av konkursförvaltare handlagt sammanlagt sex konkurser med anknytning till Y och Z.

Advokat A har i egenskap av konkursförvaltare handlagt sammanlagt sex konkurser med anknytning till Y och Z. Advokaten borde i egenskap av konkursförvaltare ha hört Tillsynsmyndigheten i konkurser innan förlikning ingicks i återvinningstvist. Vidare borde beställning och leverans av en tjänst, som mottagits av

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 24 Sida Kf Dnr 55/2012 706 Patientavgift för inkontinenshjälpmedel Kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige Förslag till

Läs mer

Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB

Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Bolagsordning 2015-02-16, 22 Kommunfullmäktige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer