Inventering av insekter i Benestads backar och Hagestad naturreservat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av insekter i Benestads backar och Hagestad naturreservat"

Transkript

1 Inventering av insekter i Benestads backar och Hagestad naturreservat

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Inventering av insekter i Benestads backar och Hagestad naturreservat Länsstyrelsen i Skåne län Fredrik Östrand och Andreas Nord Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne ISBN: Rapportnummer: 2014:18 Layout: Tryckeri, upplaga: Tryckår: 2014 Omslagsbild: Maria Sandell/Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne, 60 ex Riddarskinnbagge Lygaeus equestris. Foto: F. Östrand

3 Förord Våra naturreservat är viktiga för oss människor. Här vi kan komma ut och njuta av fågelsång, blomprakt eller vattnets porlande. Betydelsen av naturen är särskilt viktig i dagens stressade tillvaro. I våra naturreservat kan vi varva ner och över en fikakorg ta del av såväl naturens stillhet som dess myller. Men för andra organismer är naturreservaten mer än så. De är den plats där de fortfarande har en chans att bo och leva. Inte minst gäller detta för många av våra sällsynta och hotade insekter och andra ryggradslösa smådjur. En del är så sällsynta eller svårupptäckta att vi inte ens vet att de finns där. Därför är det viktigt att vi inventerar insektsfaunan i våra skyddade områden. Denna rapport har tillkommit i förlängningen av en diskussion kring Lunds Universitets behov av studieområden i sin kurs i fältfaunistik. Efter kursens fältstudier bestämdes att det var lämpligt att fördjupa undersökningen i naturreservaten Benestads backar och Hagestad, två mycket artrika områden. Inventeringen ger värdefull information till arbetet med uppdatering av beslut och skötselplan för områdena. Genom den fördjupade inventeringen har Länsstyrelsen nu kunskap om de arter som finns i områdena och vad som krävs för att dessa arter ska finnas kvar i områdena. Denna rapport ger mycket intressant information som kan ge extra krydda till kommande besök på plats. Så läs, begrunda och ge er ut i naturen och njut Länsstyrelsen i Skåne län 22 augusti 2014 Paul Eric Jönsson, naturvårdsdirektör

4 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivningar Metodik Resultat Diskussion Referenser...75

5 1. Sammanfattning De två naturreservaten Benestads backar och Hagestad inventerades på insekter under 2011 och Eftersom båda reservaten är på väg att utvidgas i form av angränsande områden med skyddad status var syftet med undersökningarna att få en uppfattning om områdenas nuvarande insektsliv. Detta kan sedan jämföras med resultat från framtida inventeringar för att se hur det praktiska naturvårdsarbetet översätts i trender och förändringar i naturen. För vart och ett av reservaten valdes några för området representativa insektsgrupper ut för att få en bild av områdets kvalitet och status i stort. Fluggrupperna som valdes ut var i Benestads backar vapenflugor, kärrflugor och blomflugor, och i Hagestad rovflugor, blomflugor och parasitflugor. I båda reservaten undersöktes dessutom faunan av skalbaggar och skinnbaggar. Dessutom undersöktes fällfångade vildbin och vissa övriga gaddsteklar i båda reservaten. Inventeringen gjordes med handplockning, håvning och fällfångst i form av gulskålar och fallfällor. I Benestad backar noterades totalt 432 arter av insekter, varav 20 var rödlistade. En art, kärrflugan Psacadina vittigera upptäcktes som ny för Norden, och ytterligare två arter, spetsviveln Apion cineraceum och grävstekeln Mimumesa beaumonti, hittades för första gången i Skåne. Motsvarande siffror för Hagestad var 630 insektsarter varav 18 rödlistade. Benestads backar uppvisade såväl exklusiva torrmarker med värmeälskande insektsarter, som arter knutna till fuktiga områden, med eller utan kalk. Dessutom noterades en stor mängd värdväxtspecifika insekter i reservatet. Hagestad naturreservat innehåller för insekterna värdefulla biotoper som varma, skyddade sandmarker med dominerande inslag av sandblottor, men även betydelsefulla sandstäpps- och hedmarker. Därtill finns en betesmark med ett angränsande blomrikt kärr med många skyddsvärda arter. Rapporten beskriver insektslivet i de båda reservaten med kommentarer till rödlistade, eller på annat sätt intressanta, arter och ger översiktliga förslag om skyddsvärda biotoper och naturvårdsåtgärder. 5

6 6

7 2. Inledning Ett av Sveriges miljömål är att bevara den biologiska mångfalden, genom att sörja för att vi inom landet ska ha ett rikt växt- och djurliv. När det gäller naturskydd i stort så krockar detta inte sällan med andra intressen. Det gäller inte minst i Skåne, som är ett av landets mest folktäta och exploaterade landskap. Här är vi inte nära att nå detta miljömål, och flera delmål måste i dagsläget anses vara svår- eller ouppnåeliga. Dessa inkluderar bland annat: Senast år 2012 ska förlusten av biologisk mångfald inom Skåne vara hejdad samt År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i Skåne ha förbättrats så att andelen hotade [arter] har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Istället visar en sökning i den senaste rödlistan att 139 taxa som förekommit i Skåne har försvunnit (klassade som RE nationellt utdöd). De flesta (66 %) försvunna arter är ryggradslösa djur; 92 arter av evertebrater har försvunnit från Skåne sedan 1800-talets början. Övriga försvunna arter (47 st; 44 %) inkluderar främst fåglar och kärlväxter (Gärdenfors 2010). Anledningarna till arternas tillbakagång och slutliga försvinnande är många, men beror nästan alltid på förlust eller omfattande förstöring av lämpliga habitat. Detta bottnar inte sällan i att nyckelområden i landskapet utnyttjas för jordbruk, skogsbruk, bostäder, och andra ändamål som krävs för att tillgodose en växande befolknings behov. I södra och sydvästra Skåne är en stor del av den naturliga lövskogen för länge sedan borta och i stort sett all naturlig (skogs)biotop som finns kvar är i form av några små skyddade områden. Det uppstår därför en oundviklig konflikt mellan det riktade arbetet för att uppnå de nationella miljömålen och befolkningens egenintresse. En förutsättning för arbetet med bevarandet av biologisk mångfald är att man känner till vilka arter som finns i ett område, och vilka områden som hyser en särskilt exklusiv flora och/eller fauna. Ett integrerat arbete för att uppnå de nationella miljömålen i Skåne kräver alltså att växt- och djurliv karteras över hela länet. När det gäller kärlväxter och större djur som ryggradsdjur (fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) är kunskapsläget relativt gott. Kunskapen om de ryggradslösa djurens förekomst och utbredning är tvärtom mycket dålig. Detta är både olyckligt och en smula ironiskt, eftersom det är inom just dessa grupper som den absolut största mångfalden står att finna; av Sveriges drygt arter räknar man med att cirka är insekter (Gärdenfors 2010). I ett nationellt perspektiv är fjärilar, trollsländor och skalbaggar de bäst kända insekts-grupperna. Detta beror till stor del på att dessa grupper är de mest populära grupperna att samla och/eller studera i fält bland så kallade amatörentomologer. Jämfört med andra grupper bidrar alltså amatörer med en stor del av den kunskap som finns för dessa grupper idag (inte sällan tillhör dessa s.k. amatörer landets främsta entomologer). Andra insektsordningar har varit, och är fortfarande, i stort förbisedda. Icke desto mindre är insekter (tillsammans med en del andra grupper) lämpliga som indikatorer på förändring av landskapet. Detta beror bland annat på deras korta generationstid och att de till följd av det stora artantalet ockuperar många 7

8 ekologiska nischer. Till exempel kan hög diversitet av insekter i ett område vittna om en stor komplexitet vad det gäller antalet nischer i området. I linje med detta har på senare år har en del stekelgrupper (främst vildbin) inventerats och använts inom naturvården. Dessa grupper (eller i enskilda fall, arter) har visat sig vara goda indikatorer för skyddsvärda naturområden. Det kan i detta fall röra sig om öppna och solvarma torrmarker, som olika hedmarker eller sandstäppsmiljöer. Att på detta sätt kunna identifiera värdefulla (och därför också skyddsvärda) områden är viktigt, inte minst eftersom många vildbin och andra insekter med liknande biotopkrav idag lever undanträngda i onaturliga miljöer som människan har skapat. Det kan röra sig om täkter, motorbanor, industritomter eller kring järnvägsspår. Trots det har mycket få reservat och annan skyddad natur inventerats ordentligt med avseende på det lägre djurlivet (Sörensson (2013) för en inventering av nationalparken Dalby Söderskog). Om man skall kunna bevara den biologiska mångfalden i Skåne är det därför centralt att snarast öka kunskapen om arternas utbredning i länets skyddade naturområden. Sådana uppgifter är till stor hjälp då man skall bedöma eventuella hot mot arter och kunna agera i tid för att minska eller eliminera hotbilden. Detta är förstås ingen lätt uppgift, dels på grund av det stora antalet organismer det rör sig om, och dels på grund av länets stora areal av (skyddad) natur. Det stora problemet i dessa sammanhang är dock vår jämförelsevis begränsade kunskap om insekter och andra mer svårinventerade grupper. Ytterligare en försvårande faktor är det låga antalet experter för många av dessa grupper såväl lokalt som nationellt. Idén till denna inventering fick vi då vi undervisade på sommarkursen Fältfaunistik vid Lunds universitet. Kursen syftar till att lära deltagarna att känna igen olika djurgrupper, främst insekter och fåglar, i fält. Under kursens gång besöks många av Skånes naturreservat, där vi fångar in och demonstrerar insekter i fält (efter demonstration släpps insekterna ut igen). Vid dessa besök har en del reservat sett mer intressanta ut än andra ur insektssynpunkt. Det kan röra sig om områden som vi trott Benestads backar NR Hagestad NR Figur 1. De två inventerade reservaten ligger i sydöstra Skåne 8

9 kunna hysa en stor biologisk mångfald, eller om områden med miljöer som är ovanliga i landskapet och som därför kan behöva undersökas närmare om kunskapen om (hotade) insekter skall öka. Två av de områden som passar in på denna beskrivning är Hagestad naturreservat och naturreservatet Benestads backar, som båda ligger i sydöstra Skåne (fig. 1). Länsstyrelsen i Skåne var positiva till initiativet eftersom båda reservaten är på väg att utvidgas med ytterligare skyddad natur (som kommer att angränsa till reservaten). Denna inventering kan därför ses som en startpunkt för det nuvarande kunskapsläget rörande biologisk mångfald, hotade insektsarter, och dess bevarande i respektive naturreservat. Härmed ges också en möjlighet att notera förändringar i faunan, t.ex. som ett led i att följa upp riktade naturvårdsåtgärder. Syftet med dessa inventeringar var därför att göra en grundläggande inventering av representativa delar av insektslivet i reservaten, inte bara för att erhålla en samlad inblick i reservatens lägre fauna, men också för att kunna göra det möjligt att genom framtida inventeringar kunna upptäcka förändringar i denna fauna. Benestads backar Benestads backar har visat sig vara ett spännande område; vid ett besök 2009 fann vi gulbent gullhårssnäppfluga (Chysopilus asiliformis) (Gärdenfors 2010), en art klassad som utdöd (RE) i senaste rödlistan (Östrand 2011a). Vi har även observerat en del hotade vapenflugor och skalbaggar i Benestad backar. Eftersom området dessutom hyser en anmärkningsvärt rik kärlväxtflora förväntade vi oss en motsvarande hög diversitet av fytofaga eller fytofila insekter, såsom vissa skinnbaggar, skalbaggar och flugor. Eftersom vi inte heller var medvetna om några publicerade uppgifter om det samlade insektslivet i Benestads backar förelåg därför ett flertal skäl för att göra en djupare inventering av området. Hagestad naturreservat Hagestad naturreservat ser med sin varierande natur mycket spännande ut vid en första anblick. Här breder tallskogen ut sig, men begränsas här och var av fin ekkrattskog, blomrika gläntor och stråk, och böljande sanddyner längs havet. Många av dessa biotoper är dessutom blomrika, något som ofta medger en rik insektsfauna. Vid tidigare besök i området har vi främst undersökt fjärilar och skalbaggar, men inom dessa grupper har området stuckit ut då det funnits en del mindre vanliga arter. Hagestad gränsar dessutom direkt mot såväl Kåsebergaåsen och Backåkra som Sandhammaren, områden som alla håller en unik och mycket exklusiv insektsfauna. Trots de goda förutsättningarna för en omfattande artrikedom är insektslivet i Hagestad förhållandevis okänt. Här bör dock noteras att området tidigare inventerats med avseende på förekomsten av vägsteklar (Pompilidae) (Abenius 2010). Denna studie inkluderade flertalet sandområden i Skåne som restaurerats och var därför inte så omfattande. En fördjupad inventering av insektslivet i Hagestad kändes därför motiverat. 9

10 3. Områdesbeskrivningar Benestads backar Benestads backar ligger i Tomelilla kommun och bildades 1961, främst för de geologiska och botaniska värdena. Här växer bland annat den sällsynta fältnockan (Tephroseris integrifolia) som i rödlistan är klassad som akut hotad (CR) (Gärdenfors 2010). Det blott 7 ha stora området är kuperat (Fig. 2) och har en dominerande sluttning i nästan nordost-sydvästlig riktning. Området ingår i det europeiska nätverket av naturskydd, Natuar Nästan hela reservatet betas (under delar av säsongen). Den sydvända sluttningen erbjuder ett gynnsamt klimat för värmeälskande växtlighet och djurliv, inte minst för insekter. Området är förhållandevis öppet då få träd växer här. De som finns står i huvudsak i periferin av reservatet eller alldeles utanför. Detta späder ytterligare på solinstrålningen och ett riktigt varmt mikrohabitat uppstår, inte minst till följd av topografin (Fig. 3,4). Reservatet kan vid en hastig blick förefalla homogent, men då bedrar man sig! I stora delar av reservatet förekommer fuktiga och torra partier om vartannat. De mer horisontella partierna är vanligen fuktigare och här tränger ofta kalkrikt vatten upp. Rännilar med vatten finns emellertid även i de mer sluttande partierna. I de flacka partierna alldeles nedanför sluttningarna förekommer på flera platser rikkärrsliknande habitat, med en högvuxen och riklig flora. Sammantaget skapas mycket bra förutsättningar för växtligheten och över 400 kärlväxter har påträffats i reservatet. Floran inkluderar såväl mer fuktighetskrävande arter som mer eller mindre typiska torrmarksarter. Några exempel på vanliga växter i Benestads backar är flera arter av tåg ( Juncus spp.) och starr (Carex spp.), ag (Claudium Bakgrundskartor Lantmäteriet, Dnr /188 Figur 2. Karta över naturreservatet Benestads backar 10

11 mariscus) och olika gräs, solvända (Helianthemum nummularium), jungfrulin (Polygala vulgaris), åkervädd (Knautia arvensis), bockrot (Pimpinella saxifraga), åkermynta (Mentha arvensis), kungsmynta (Origanum vulgare), prästkrage (Leucanthemum vulgare), rödklint (Centaurea jacea), rölleka (Achillea millefolium), olika fibblor, brudbröd (Filipendula vulgaris), älggräs (Filipendla ulmaria), hampflockel (Eupartorium cannabinum), kanadensiskt gullris (Solidago canadensis), stånds (Senecio jacobaea), jordtistel (Cirsium acaule), spåtistel (Carlina vulgaris), kärrtistel (Cirsium palustre) och andra korgblommiga växter. Buskar och träd som kan ses är bland annat alm (Ulmus glabra), hägg (Prunus padus), blåhallon (Rubus caesius), slån (Prunus spinosa), rosor (Rosa spp.), olvon (Viburnum opulus), hagtorn (Crataegus spp.), knäckepil (Salix fragilis), sälg (Salix caprea) och andra viden (Salix spp.). I ett större perspektiv är reservatet relativt homogent, eftersom torra och fuktiga områden ligger blandat i hela området. På grund av detta och reservatets ringa storlek har inga delområden skiljts ut under inventeringen. Figur 3. Foto över naturreservatet Benestads backar. Fotodatum:

12 Hagestad naturreservat Hagestad naturreservat är ett stort (320 ha) kustnära område som ligger i Ystad kommun i sydostligaste Skåne. Området avsattes som reservat 1960 och skapades av Länsstyrelsen i Skåne särskilt för dynområdena och ekskogarna geomorfologi och markhistoria, samt att tillgodose möjligheterna för allmänheten att uppleva områdets natur och utnyttja det för rekreation och friluftsliv. Idag är Hagestad även ett område inom det europeiska nätverket av skyddsvärd natur, Natura2000. Hagestad naturreservat gränsar i öster till Sandhammarens naturreservat och i nordväst till Backåkra naturreservat. Längre åt nordväst ligger Kåseberga och Hammars backar naturreservat. Längst i väster gränsar området till Kåsebergaåsens fot vid Löderup, med stugor och campingområde. En asfalterad bilväg leder in i området norrifrån. Skåneleden går rakt igenom reservatets norra del och andra stigar förekommer här och var. Reservatet domineras av sandiga områden som till stor del täcks av tallskog, men flera olika biotoptyper finns inom reservatet. Tallskogen har planterats för att motverka sandflykt (området kring Löderup Hagestad har förlorat mycket sand till havet de senaste åren) och förefaller vara tämligen välansad. Den innehåller därför inte några större mängder död ved. På sandmarkerna finns helt nakna sandblottor, men också stora partier av ljung- och gräshed. En del av området klassas som sandstäpp (Ljungberg 1999). Centralt i reservatet rinner Tyge å som mynnar i havet i söder. Område 5 Område 2 Område 3 Område 4 Område 1 Figur 4. Karta över delområden i naturreservatet Hagestad. 12

13 Intill ån och i anslutande diken finns mer eller mindre sanka partier med en högvuxen och näringskrävande flora. Öppna och torra områden finns förutom utmed havet också längst i norr kring Skåneleden. Alldeles norr om Skåneleden, och gränsande till Backåkra naturreservat, finns också en mindre, av nötdjur förhållandevis hårt betad, betesmark med många sandblottor. I nordost ligger en stor betesmark som gränsar till ett kärr, som i sin tur gränsar till ett vattenfyllt dike. Mindre gläntor i skogen förekommer också inom reservatet, inte minst intill stigar och vägar. Längs vägar och på andra platser där mer jord har ansamlats finns inslag av lövträd, bland annat björk (Betula pendula) och ställvis också större områden med ekkratt (Quercus robur), och små ridåer av lövblandskog. I reservatet finns även rikare högörtsmarker med inslag av lövträd (främst björk, ek, och olika viden (Salix spp.). I dessa områden blommar arter som rölleka, gul- och stormåra (Galium verum resp. G. album), blålusern (Medicago sativa), backsilja (Peucedanum oreoselinum), kärleksört (Sedum telephium) och bergsyra (Rumex acetosella) rikligt under säsongen. Sådan högörtsmark finns framför allt intill betesmarkerna, intill Tyge å, samt längs stigar och gläntor. Inventeringen var koncentrerad till fem delområden som dels representerade områdets samtliga biotoptyper, och dels förväntades hysa ett rikt insektsliv (Fig 4.). Dessa delområden beskrivs nedan. 1) Båda sidorna kring Tyge ås mynning i havet (SWEREF99 N E445450) Området kring Tyge ås mynning i havet innehåller flera olika växtmiljöer. Här finns sandblottor och lågvuxna sandpartier med bortsttåtel (Corynephorus canescens), bergsyra och ljung (Calluna vulgaris). Närmare ån, och vid omkringliggande diken, finns mer högväxta partier med karaktärsarter som vass (Phragmites australis), backsilja, hundkex (Anthriscus sylvestris) och gulsporre (Linaria vulgaris), samt utbredda områden med krypvide (Salix repens). Allra närmast havet finns sanddyner utan eller med sparsam dynvegetation, bestående av bland annat strandråg (Leymus arenarius), sandrör (Ammophila arenaria), sandstarr (Carex arenaria), marviol (Cakile maritima) och strandaster (Tripolium vulgare) (Fig. 5). På andra ställen intill ån finns videsnår, liksom en del gräs- och högörtsdominerad mark, med en och annan rosenbuske. Utöver Figur 5. Väster om Tyge å nära havet har bergtallen tagits bort (foto ) 13

14 intensiv håvning under hela inventeringsperioden var flera gulskålar placerade i området mot slutet av säsongen För insekterna viktiga växter i området var bland annat ljung, måror, gulsporre, hundkex, backsilja, gulvial (Lathyrus pratensis), strandaster, besksöta (Solanum dulcamara) och rosor. 2) Öppen mark i norr (SWREF99 N E ) Längst i norr finns både tallskog och ekskog med ett visst inslag av ekkratt och andra lövträd. En del äldre träd förekommer också här, och utgör ett litet men betydelsefullt inslag av död ved. Framför allt död tall- och ekved noterades. Området genomkorsas av Skåneleden. Norr om lövridån, som löper i öst-västlig riktning, ligger en öppenmark där det är gott om sandblottor (Fig. 6 & 7). Andra områden domineras av ljung eller borsttåtel. En mindre, förhållandevis hårt betad, betesmark ligger rakt norr om den stig som leder upp till området från söder. Under delar av undersökningsperioden betades denna av nötdjur. Betesmarken dominerades av gräs, syror (Rumex spp.), blåeld (Echium vulgare), oxtunga (Anchusa officinalis) och en del fibblor. En del buskiga partier finns norr om den öppna sandmarken. Här finns stora bestånd av hassel (Corylus avellana), och ställvis slån och rosor. I området håvades det rikligt, och gulskålar var placerade i det öppna området och i kanten av lövskogen under stora delar av undersökningsperioden. För insekterna särskilt viktiga växter var framför allt backsilja, ljung, monke ( Jasione montana), bockrot, gulmåra, gullris (Solidago virgaurea), blodnäva (Geranium sanguineum), åkervädd, blåeld, trift (Armeria maritima) och tulkört (Vincetoxicum hirundinaria). Figur 6. Ett av de öppnare partierna i den norra delen av reservatet (område 2), där det finns en och annan sandblotta. Här blommade det riktigt mot slutet av sommaren. På bilden ses bland annat backsilja, trift, gulmåra och blodnäva ( ) 14

15 Figur 7. En del av den öppna marken (område 2) med gles, låg vuxen vegetation och bar sand ( ). 3) Glänta i lövskog (SWEREF99 N E446047) Detta mindre område, som ligger nordväst om Tyge å, utgörs av en öppenmark med buskar och lövträd (Fig. 8). Söderut tar tallskogen vid och förutom tall finns ekkratt i små cirkulära bestånd, körsbär (Prunus avium), hagtorn, snöbär (Symphoricarbos albus), syren (Syringa vulgaris) och rosor. Området ligger intill en skogsväg som löper i (ungefär) nordväst-sydostlig riktning. Delar av området utgörs av mycket torr, sandig, mark bevuxen med monke, bortsttåtel, rödven (Agrostis capillaris), gråfibbla (Pilosella officinarum), bergssyra, ljung och lavar. Här finns också ett fåtal helt exponerade sandblottor. Andra partier är näringsrikare och domineras av bredbladiga gräs, backsilja och hundkex. Ett mer homogent lövparti finns väster om ån och bilvägen. Detta har behandlats som ett eget delområde (se område 4). I öppnare delar av området var gulskålar utplacerade under hela säsongen 2011 och delar av säsongen I sandblottorna i områdets torrare delar verkade dessutom Figur 8. Gläntan (område 3) domineras av lövträd och buskar. Markskiktet är variabelt med lågvuxna sandstäppsområden med borsttåtel och rena högörtsmarker ( ). 15

16 fallfällor under hela säsongen Området inventerades även intensivt medelset håvning. Blommande växter av särskild vikt för insektslivet var hagtorn, körsbär, backsilja, hundkex, monke, kärleksört, gråfibbla och flockfibbla (Hieracium umbellatum). 4) Lövskogsbryn längs vägen (SWEREF99 N E445957) Detta är ett långsträckt område som sträcker sig längs båda sidorna av den asfaltsväg som leder in i reservatet och som fortsätter mot havet i söder. Det domineras i norr av unga lövträd och buskar, bland annat björk, hägg, hassel, asp (Populus tremula), björnbär (Rubus fructicosus coll.) och hagtorn. I vägkanterna växte rikligt med bredbladiga gräs (t.ex. hundäxing (Dactylis glomerata) och knylhavre (Arrhenatherum elatium) och hundkex. Längre söderut finns fler blommande växter såsom kråkvicker (Vicia cracca), blålusern, samt röd- (Trifolium pratense), vit- (T. repens) och jordklöver (T. campestre). Blommande växter som utnyttjas av insekterna var framför allt hagtorn, hundkex, kråkvicker och rödklöver. 5) Större betesmark och kärr (SWEREF99 N E446483) I den östra delen av reservatet finns en långsträckt betesmark som utgör ett av de större delområdena som undersöktes under inventeringen. I betesmarken växer framför allt björk, hagtorn och rosenbuskar. Dessutom finns några isolerade bestånd av grova ekar. En del död björkved förekommer här och var som högstubbar och lågor. Delar av betesmarken är torr och fattig (Fig. 9) och domineras av örter som rölleka, syror, trift, gråfibbla och smalbladiga gräs som borsttåtel och rödven. Längre österut i betesmaken är det friskare och mer näringsrikt med bredbladiga gräs, nässlor (Urtica dioica), teveronika (Veronica chamaedrys), smörblommor (Ranunculus spp.) och hundkex. Norr om betesmarken ligger ett kärr som gränsar till Tyge å (som här möter Mossebäcken från Hagestad mosse i nordost). Kärret innehåller olika delar med mer eller mindre näringsrika partier (Fig. 10). De fattigare delarna utmärks av smalbladiga gräs, blodrot (Potentilla erecta), kråkklöver (Potentilla palustris), mossor, tåg och ullar (Eriophorum spp.) (Fig. 11). Rikare delar innehåller flera bredbladiga gräs och halvgräs (bl.a. vass, flaskstarr (Carex rostrata) och andra starrarter, igelknopp (Sparganium emersum), svärdslilja (Iris pseudacorus), ängsbräsma (Cardamine pratensis), fackelblomster (Lythrym salicaria), nycklar (Dactylorhiza spp.), flockblomstriga växter som hundkex och kärrsilja (Peucedanum palustre), frossört (Scutellaria galericulata), åkermynta, strandklo (Lycopus europaeus), gökblomster (Lychnis flos-cuculi), smörblommor och älgört. Manshöga Salix-snår (sälg och olika viden) är ganska utbredda, liksom partier med relativt högvuxen vass. Klibbal (Alnus glutinosa) och besksöta förekommer ställvis i täta bestånd. I den allra östligaste delen av betet och alldeles utanför det finns en smal remsa av lövdungar (främst hassel och lönn (Acer platanoides) där det också blommar både hagtorn och hundkex. Området inventerades intensivt med håvning och bankning på träd och buskar under 16

17 hela säsongen För hela delområdet (betesmarken och kärret) viktiga växter var i synnerhet hagtorn, rosor, smörblommor, mynta, strandklo, älgört, hampflockel, samt olika flockblomstriga växter och fibblor. Figur 9. I den sydöstra delen av betesmarken är det lite näringsfattigare. Den 6 juni 2012 blommar bergssyra tillsammans med gråfibbla Figur 10. Den näringsrikare delen av kärret innehåller bland annat svärdslilja, smörblomma, bräsma och blommande hagtorn ( ). Figur 11. I den näringsfattigare delen av kärret blommade ängsullen fint mellan starr och videbuskar ( ). 17

18 4. Metodik Denna del är gemensam för båda reservaten. Författarna har ansvarat för olika insektsgrupper under inventeringen; AN har främst behandlat skinnbaggar och skalbaggar, medan FÖ främst har behandlat steklar, tvåvingar och övriga insekter. I de fall det varit motiverat för artbestämning har beläggexemplar av vissa arter insamlats i fält för senare bearbetning under stereolupp. Dessa, samt ett mindre antal av de mindre allmänna eller på annat sätt intressanta arterna från det i fällorna insamlade materialet, torrpreparerades och förvaras i coll. Östrand eller coll. Nord. Skalbaggar och skinnbaggar Skalbaggar och skinnbaggar eftersöktes under 2011 under perioden 8/6 till 3/9, då båda reservaten besöktes vid 7 tillfällen. Under 2012 besöktes Hagestad vid 4 tillfällen under perioden 29/6 till 11/9. Benestad besöktes vid 3 tillfällen under samma period. Vidare besöktes delområden 1 och 3 i Hagestad naturreservat under natten i början av augusti under inventeringens båda år. Besökstiden varierade, men ett genomsnittligt besök (båda reservaten) varade i 8 timmar, varav 80 % (6 h) av tiden normalt spenderades i det större Hagestad-reservatet. För att få en heltäckande bild av faunan användes både aktiva (manuella) och passiva (fäll-baserade) insamlingsmetoder. Den metod som ägnades mest tid var slaghåvning, där man genom att svepa en håv i kraftigt tyg genom vegetationen lätt samlar in de djur som sitter på växterna. Många växtlevande insekter uppehåller sig också på risartade örter, eller på träd och buskar. Dessa djur är i regel svåra att håva. För att finna dessa arter spändes istället ett vitt skynke under utskjutande grenar varpå dessa bankades med en kraftig käpp. Djuren som annars skulle fallit till marken samlas härvidlag upp på skynket, och kan sedan handplockas. Likaså ägnades mycket tid åt att manuellt vända på stenar, stockar och barkflagor för att med händerna insamla de djur som gömde sig därunder. På samma sätt undersöktes basen av för vissa arter kända värdväxter. Arter som lever på kortvuxna och/eller krypande örter är svåra att finna, eftersom substratet (dvs. växten) inte tillåter effektiv slaghåvning eller handplockning. I vissa fall, och för att söka vissa arter, användes därför ett såll (maskstorlek 4 mm) för att sålla hela värdväxter och förna vid basen av densamma. Sållgodset samlades i en påse under sållet, och spreds sedan ut över ett vitt skynke, varpå man enkelt kunde skilja insamlade djur från övrigt material. Rotverket på flertalet havsstrandväxter i Hagestad undersöktes på samma vis. Manuell insamling skedde också nattetid med UV-lampa i delområde 3 vid ett tillfälle vardera, i början av augusti, under 2011 och Flygande djur blir desorienterade av det starka ljuset och landar på ett kring lampan uppspänt skynke. Detta är en metod som främst används för att fånga nattaktiva fjärilar, men vid gynnsamma väder- och temperaturförhållanden kan utbytet av nattaktiva skalbaggar och skinnbaggar vara förhållandevis gott. I samband med ljusfångsten genomsöktes också delområdena 3 och 5 aktivt efter nattaktiv markfauna och efter djur associerade med döda träd med hjälp av en stark pannlampa. Många av dessa djur är under dagen nedgrävda i sanden (t.ex. jordlöpare, kulbaggar och vissa fröskinnbaggar) eller gömda i substratet (för vedlevande djur, t.ex. knäppare, och vissa näbbskinnbaggar) men kommer upp för att födosöka och para sig i skydd av mörkret. Det kan under sådana omständigheter vara mycket effektivt att söka dessa djur under dygnets mörka timmar. För att inventera den marklevande faunan användes fallfällor, i praktiken en liten burk 18

19 som grävs ned i nivå med markytan, i både Hagestad och Benestad. Under denna undersökning användes vita plastmuggar (Ø 70 mm, djup 70 mm) för ändamålet. För att förhindra att fångsten förstördes av röta och/eller svampangrepp fylldes fällorna med en konserveringsvätska bestående av lika delar vatten och miljövänlig propylenglykol, samt några droppar diskmedel. Fällorna försågs vidare med ett tak av PVC-matta, för att minska risken för uttorkning och översvämning samt för att förhindra av fällorna vittjades av kråkfåglar och räv (det senare inträffade dock för en fälla vid två skilda tillfällen i Hagestad). Fallfällor användes endast under inventerings första år (2011). I Hagestad sattes tio fallfällor sattes ut i helt öppna sandblottor och ytterligare 2 fällor på ljungheden i delområde 3 den 8/6. Dessa fällor verkade sedan till den 3/9 samma år. Under perioden tömdes fällorna vid 4 tillfällen. I Benestad sattes 10 fällor ut den 8/6. Hälften av dessa placerades på en kalkgrusig, relativt flack och öppen yta i anslutning till en rännil mitt i reservatet, och den andra hälften (dvs. 5 fällor) placerades utspridda över en mycket brant kalkgrusig sydsluttning i den bortre, nord-nordvästliga delen av området. Fällorna tömdes vid ett tillfälle den 28/6. Vid nästa besök (20/7) hade betesdjur släppts in i reservatet, varpå samtliga fällor hade blivit förstörda. Vid detta tillfälle kunde endast 3, med grus och annat material fyllda, fällor återfinnas, och en mycket liten del av den presumtiva fångsten kunde således räddas. Fällorna sattes därefter inte ut igen. Undersökningen av markfaunan i Benestad blev därmed tämligen begränsad. Samtliga insamlade skalbaggar och skinnbaggar har artbestämts. Vissa grupper eftersöktes dock av tidsskäl endast summariskt. Detta gäller framförallt för den stora familjen kortvingar (med ca 1200 arter i Sverige) och de vattenlevande skalbaggarna och skinnbaggarna. Likaså ägnades vedfaunan inget specifikt intresse i något av reservaten (fönsterfällor användes t.ex. inte i undersökningen), men somliga vedlevande djur insamlades vid bankning av träd och buskar (ovan). För de senare grupperna bör alltså försiktighet iakttagas vid utvärderingen av antalet arter samt förväntade arters eventuella frånvaro i artlistan. De mest rättvisande förteckningarna över arters förekomst och numerär härrör främst från de fytofaga djuren (många skinnbaggar, glansbaggar, bladbaggar, vivlar, spetsvivlar, osv.) och från den marklevande faunan (bl.a. jordlöpare och vissa fröskinnbaggar). Flugor Båda reservaten besöktes sex gånger under 2011 för att fånga flugor med håv. I båda reservaten användes även så kallade färgskålar/gulskålar för att fånga flugor. De är färgade kärl som attraherar främst blombesökande insekter. Färgskålarna var gula, 22,5 x 18 x 7,5 cm höga eller vita 12 x 18,5 x 10,5 cm höga. Skålarna fylldes med en blandning av vatten+ lite diskmedel + glykol. De tömdes vid varje besök och tilläts fånga 2 4 veckor åt gången. I Hagestad användes gulskålar från 8 juni till 10 september under 2011, medan de i Benestads backar användes 8 juni till 20 juli I Benestad hade betesdjur släppts in vid besöket 20 juli och det var lite fångst i fällorna och många var förstörda eller hade försvunnit, varför fällfångsten då fick avbrytas. Benestad besöktes under 2011 följande datum för fångst med håv och tömning av fällor: 8/6, 26/6, 6/7, 20/7, 1/8 samt 10/9. Hagestad besöktes under samma datum som Benestad men 1/8 istället för 27/ Under 2012 besöktes båda reservaten 23/5 och 11/8. Vidare besöktes Benestads backar 30/7, medan Hagestad besöktes 6/6, 11/6, 19/6 och 11/9. Två-fyra färgskålar användes i delområdena 3 och 4 i Hagestad (se ovan) 23/5 till 19/

20 De grupper av flugor som var i fokus i Benestads backar var vapenflugor (Stratiomyidae), kärrflugor (Sciomyzidae) och blomflugor (Syrphidae). Flertalet vapenflugor lever i mer eller mindre fuktiga miljöer; kärr, sjöstränder, diken, fuktiga betesmarker mm. Larverna lever främst av döda växter eller djur, alger och liknande. De anses vara mycket goda indikatorer på vatten med god kvalitet, det vill säga icke förorenat eller försurat. Det gäller inte minst de ovanliga strömvapenflugorna (Oxycera spp.) som lever i mer eller mindre kärrlika miljöer, inte sällan med kalkinslag. Mer än fjärdedel av Sveriges vapenflugor är rödlistade (Gärdenfors 2010). Kärrflugor är vanliga i fuktig låg högörtsmark. De lever dels i mer öppen terräng dels i skogsmiljöer. Flertalet av larverna är parasitiska på snäckor. Ett 80-tal arter är kända från landet och de flesta arterna finns i södra delen av Sverige. Ett stort antal arter av kärrflugor kan tyda på en god diversitet av fuktiga miljöer. Eftersom de har en helt annan födonisch än vapenflugorna kan de dessutom visa på andra kvaliteter. Om ett område har många arter av kärrflugor finns det många snäckor i området och detta indikerar att områdets vattenmiljöer är rena. Blomflugor tillhör en av de artrikaste fluggrupperna i Sverige (drygt 360 svenska arter). Deras larver lever av många olika slags födokällor. En del lever som predatorer på bladlöss, andra är vedlevande eller påträffas i miljöer som är typiska för äldre (löv-)skogar med vattenfyllda håligheter, savflöden m.m. Andra blomflugelarver lever av levande eller döda växter. I Hagestad koncentrerades eftersökandet av flugor till grupperna blomflugor (se ovan), rovflugor (Asilidae) och parasitflugor (Tachinidae). Rovflugor lever av andra insekter, både som larver och adulter. De trivs framför allt i torra mer eller mindre öppna och sandig marker. Då Hagestad hyser mycket, solbelyst öppen mark och inslaget av sand är så påtagligt föll det sig därför naturligt att inventera rovflugorna i området. Parasitflugor är en artrik fluggrupp (cirka 300 arter i Sverige) och de lever som endoparasitoider i andra insekter, såsom fjärilar, skalbaggar, och skinnbaggar. En del arter lever i andra ryggradsdjur, t.ex. mångfotingar. Eftersom biotopen är varierad erbjuds många olika växtmiljöer där parasitflugans värddjur kan leva (de flesta värdarter är fytofaga). Med andra ord kan man förvänta sig ett ganska rikt inslag av parasitflugor.i båda reservaten fångades även en del flugor från andra familjer/ grupper. Dessa eftersöktes inte systematiskt och antalet arter i dessa grupper säger därför inte mycket om det faktiska eller förväntade antalet arter i reservatet. Övriga insekter Under håvningsrundorna och i fällorna (alla typer av fällor) fångades en del övriga insekter som, i de fall de har identifierats, redovisas i rapporten. Detta rör sig om framför allt humlor och bin, grävsteklar och dagfjärilar. Rödlistade eller andra ovanliga/intressanta arter i andra insektsgrupper redovisas i Resultatdelen och alla identifierade övriga insekter redovisas i Appendix 1 och 2. Återigen: dessa fångster är inte resultatet av aktivt eftersök och därför är antalet arter i många fall lägre eller mycket lägre än vad som rimligen finns i reservaten. Appendix 1 och 2 Siffror för frekvens, och emellanåt habitat, bör tas med en nypa salt eftersom ingen systematisk inventering har gjorts i denna aspekt. De frekvenssiffror som redovisas är givetvis mer rättvisande för fokusgrupperna (vissa flugor, skalbaggar och skinnbaggar se ovan) än för övriga insekter, där mer slumpvisa fångster/observationer snarast är regeln. Frekvensmåttet som används är en eller flera observerade individer av varje art (se vidare i Appendix 1och 2). 20

21 Resultat Resultaten redovisas separat för de två reservaten. Först redovisas resultaten från Benestads backar följt av resultaten från Hagestad. Inom varje reservat redovisas varje insektsgrupp för sig i systematisk ordning. Det innebär att skinnbaggar redovisas före skalbaggar följt av steklar, flugor och övriga insekter. Alla artbestämda insekter redovisas i Appendix 1 och 2. Systematiken följer Dyntaxa, dvs. de namn som också används på Artportalen. Benestads backar Totalt identifierades 432 olika arter av insekter i reservatet. Nedan redovisas de mest intressanta fynden av de insektsgrupper som ingick i undersökningen (skinnbaggar, skalbaggar, flugor och steklar ). Resultatet avslutas med kommentarer kring intressanta fynd av övriga insekter. SKINNBAGGAR Heteropterfaunan i Benestads backar var i stora drag tämligen artfattig, och blott 55 arter från 11 familjer påträffades under inventeringsperioden. Detta motsvarar endast 9 % av de knappt 600 svenska arterna. Områdets faktiska artantal kan dock vara något underskattat, dels eftersom de akvatiska djuren (i Sverige 63 arter) endast eftersöktes summariskt och dels eftersom relativt få besök gjordes under våren. Det senare är dock sannolikt ett mindre problem då de flesta skinnbaggar är högsommardjur. De våraktiva arterna borde således med största sannolikhet inte ha gjort några större bidrag till det totala artantalet. Vidare är markfaunan dåligt utredd, eftersom fallfällorna endast verkade under en mycket kort period. Ett undantag till den i övrigt magra faunan utgjorde familjen ängsskinnbaggar (Miridae), av vilka 27 arter påträffades (11 % av den svenska faunan; 48 % av det totala artantalet). Samtidigt är denna numerär på intet sätt hög, även om ett antal arter säkerligen ännu ej insamlats i reservatet. Icke desto mindre är det intressant att sätta detta artantal i relation till andra artrika heteropterfamiljer, t.ex. fröskinnbaggar där 6 arter (7 % av den svenska faunan) hittades. I stora drag bestod faunan å ena sidan av värmeälskande och/eller till torrmarker knutna arter, och å andra sidan av djur som är bundna till antingen rik kärrvegetation eller fuktiga-friska marker. Av de påträffade arterna är 1 art upptagen som missgynnad (NT) i den senaste rödlistan, och ytterligare två arter bedömdes som särskilt intressant (tabell 1). Kommentarer till rödlistade och på annat vis intressanta arter: Gampsocoris punctipes (NT) En liten (3-4 mm) styltskinnbagge som, liksom övriga familjefränder, utmärks av ett egendomligt utseende med påfallande långa ben och antenner och sitt tröga, stundom något ryckiga, rörelsemönster. Det vuxna djuret har en gulbrun-gulgrå grundfärg, klara täckvingar och svartringlade ben, medan larverna är vackert ärtgröna och beströdda med svarta fläckar över hela kroppen. På grund av sin storlek och sin långbenta habitus misstas de senare lätt för större 21

22 bladlöss, och de förra kan vid en hastig anblick passera som t.ex. fjädermyggor eller andra tvåvingar. Arten är utbredd på kontinenten upp till södra Danmark, men förekommer i Sverige endast i Skåne (Coulianos & Ossiannilsson 1976). Djuret lever på puktörne och andra Ononis-arter på solvarma, ofta torra, lokaler och suger framförallt av den klibbiga vätskan som utsöndras från bladens körtelhår (Wachmann m.fl. 2007). Den betraktades förr som mycket ovanlig, och var endast känd från en handfull lokaler (Sörensson 2000). Den är dock med all sannolikhet stadd i spridning, och förekommer nu allmänt på fina torrmarkslokaler i södra och sydöstra Skåne (A. Nord, pers. obs.). Lokalt kan arten vara ganska talrik, och den är i alla händelser mer allmän än vad rödlistningen vittnar om. Fynden i Benestads backar var samtidigt en smula förvånande, eftersom lokalen är ganska olik de torra och sandiga marker där djuret tidigare har träffas. Kanske har arten ökat i samband med ett ökat inslag av puktörne på igenväxande torrmarkslokaler. G. punctipes är sedan tidigare inte känd från Benestads backar. Arten var dock mycket allmän i reservatet, och åtskilliga exemplar observerades under sensommaren under båda inventeringsåren. Strongylocoris steganoides Medelstor (3-4 mm) blanksvart och något kutryggig ängsskinnbagge som är spridd över stora delar av kontinentala Europa och Skandinavien (Wachmann m.fl. 2004). I Sverige funnen upp till Ångermanland, men med stora luckor i utbredningen (Coulianos & Ossiannilsson 1976). Arten lever främst på blåklockor (Campanula spp.) på såväl torra som fuktiga lokaler, möjligen med en viss preferens för de senare (Gaun 1974). Värdväxten i Benestads backar är troligtvis mindre blåklocka (C. rotundifolia). I Sverige mindre allmän, och saknas på många till synes lämpliga lokaler med stora bestånd av värdväxten. Vardera ett exemplar slaghåvades i reservatets mellersta delar i slutet av juni 2011 och Bred bärfis (Carpocoris fuscispinus) (Fig. 12) en stor (11-14 mm) och vacker, påfallande bred, grågul-rödbrun bärfis med spetsiga, kraftigt utskjutande (svartpudrade) skuldror. Genom sin habitus kan breda bärfisen knappast förknippas med någon annan svensk art. Funnen från Skåne till Gotland, samt nyligen i Södermanland och Uppland (Coulianos 2012). Arten lever i synnerhet på olika korgblommiga växter (Wagner 1966), och förekommer på torra-friska öppna marker med stark solinstrålning. Sällsynt och enstaka över större delarna av det svenska utbredningsområdet, och allmän blott på Gotland och i kustnära områden kring Kåsebergaåsen. Sannolikt under spridning i landet. Ett exemplar observerades 10 september SKALBAGGAR Trots sin relativt begränsade och homogena areal uppvisade Benestads backar en rik och divers skalbaggsfauna. Under inventeringsperioden insamlades eller observeras 187 arter från 27 familjer. Det absoluta artantalet i reservatet bör dock tolkas med viss reservation, eftersom 1) markfaunan är grovt underskattad på grund av en bristande insats med fallfällor, 2) vissa grupper (t.ex. ved- och vattenlevande djur) endast eftersökts summariskt, och 3) mycket lite fältarbete bedrevs i början av 22

23 Figur 12. Bred bärfis (Carpocoris fuscispinus). Fotodatum: Tabell 1. Intressanta fynd av skinnbaggar i Benestads backar naturreservat under säsongerna 2011 och Art Familj Rödliste- Kort kommentar kategori Gampsocoris punctipes Styltskinnbaggar Berytidae NT På törne (Ononis spp.) på solig, öppen, mark. Spridd i landskapet, men förbisedd. Strongylocoris steganoides Ängsskinnbaggar - Mindre allmän på blåklocka i torr-fuktig miljö Miridae Bred bärfis Carpocoris fuscispinus Bärfisar Pentatomidae - Mindre allmän i Skåne, men på spridning i landskapet. Främst på sydkusten säsongen när inte minst många växtlevande arter är aktiva. Den delvis bristande inventeringen av markfaunan bedöms vara det största problemet i det här avseendet. Fällfynd av ett antal intressanta och/eller tämligen sällsynta arter vittnar dock om en potentiellt intressanta och exklusiv markbunden fauna. Vi bedömer det därför sannolikt att en större insats med fällor hade resulterat i viktiga bidrag till kännedomen om områdets fauna. Skalbaggsfaunan dominerades i stora drag av arter som är bundna till olika kärlväxter. Dessa utgjorde hela 59 % av de påträffade arterna och utmärktes framförallt av representanter från de stora familjerna bladbaggar (Chrysomelidae; 27 arter 15 % av områdets fauna), vivlar (Curculionidae; 47 arter, 25 % av områdets fauna), och spetsvivlar (Brentidae; 24 arter, 13 % av områdets fauna). Även om dessa djur utgör en förhållandevis blygsam proportion av det totala antalet kända arter i landet (bladbaggar: 371 arter; vivlar: 531 arter; spetsvivlar: 86 arter) bör grupperna ändå anses vara förhållandevis diversa, inte minst med hänsyn taget till områdets ringa 23

24 storlek. Liksom för skinnbaggarna (ovan) utmärktes faunan av en mängd värmeälskande djur samt arter med förkärlek för friska eller fuktiga marker. Samtidigt är många av de i reservatet förekommande djuren sådana som inte uppvisar utryckta habitatpreferenser. Av de påträffade arterna är 11 upptagna på den senaste rödlistan (9 NT, 2 VU), och ytterligare 6 arter bedömdes som intressanta av andra anledningar (tabell 2). En art (brunörtspetsvivel, Apion cineraceum NT ) påträffades för första gången i Skandinavien utanför Öland. Dessa arter kommenteras ingående under separat rubrik nedan. Kommentarer till rödlistade och på annat vis intressanta arter: Stenus providus (NT) En 5 mm lång och glänsande svart kortvinge med påfallande stora ögon (liksom alla arter i släktet Stenus) som förekommer sällsynt i spridda landskap upp till Västmanland. Efter 1975 föreligger fynd endast från Skåne och Blekinge. Arten är närmast känd (om än sällsynt) från samtliga våra nordiska grannländer, och är upptagen på den norska rödlistan (Ramqvist 2006). Arten förekommer i mindre våtmarker av tämligen varierande slag, såsom i fuktig mossa och förna vid skogsbäckar och kärr, vid källflöden, samt på sankängar och i ängskärr. Liksom övriga arter i släktet lever den här som rovdjur på allehanda mindre insekter (Palm 1961). Nutida och historisk status för Stenus providus är ofullständigt kända, men en sentida minskning av artens numerär och förekomstområde i samband med dränering av skogs- och ängskärr är inte otänkbar. Vid Benestads backar torde dock sådana hot inte föreligga i större utsträckning. En hona slaghåvades 11 augusti 2012 på ett kalkgrusigt parti med ett förhållandevis stort inslag av mossa längs en liten rännil i reservatets mellersta del. Arten är sedan tidigare känd från Benestads backar. Archarius crux En liten, kolsvart, vivel med påfallande långa ben och långt snyte. En iögonfallande vit fjällbeklädnad finns på huvud, halssköld och täckvingar, och bildar längs suturen på de senare ett uppochnervänt vitt kors som gett arten dess vetenskapliga namn. A. crux upptäcktes i Sverige först 1977 (Lundberg 1978) och har en i huvudsak sydlig utbredning i landet. De starkaste fästena finns i Skåne, men den är också känd från Blekinge, Västergötland och Bohuslän. Arten har traditionellt betraktats som en stor sällsynthet, och var tidigare rödlistad som missgynnad (NT; Gärdenfors 2000). På senare tid har dock flera nya populationer upptäckts i spridda landskap, varför en sentida spridning i landet är sannolik. I skrivande stund är uppskattningsvis 20 skånska lokaler kända, och arten är lokalt allmänt förekommande (A. Nord, pers. obs). Den tycks dock ännu saknas i norra Skånes inland. Larvutvecklingen sker i av växtsteklar orsakade galler på sälg och vide (Rheinheimer & Hassler 2010), och arten tycks framförallt föredra smalbladiga pilarter i varmare gläntor och bryn. Flera exemplar av arten bankades 8 juni 2011 från de stora pilarna i trädridån längs reservatets nordöstra gräns. Melasis buprestoides Avlång brunsvart-brun skalbagge med ovansidan beströdd med tunn, gyllengul behåring. Arten är utbredd i södra Sverige upp till Östergötland och Västergötland, där den förekommer lokalt framförallt i områden med finare bokskog. Den var tidigare rödlistad som missgynnad (Gärdenfors 2000). Larvutvecklingen, som sträcker sig över två år, sker i förhållandevis hård, solexponerad, vitrötad ved i flera olika lövträd (främst bok, avenbok, klibbal, björk 24

25 och hassel). Djuret lever i såväl liggande som stående stammar, och lämpligt substrat angrips ofta flera år i rad. Arten är genom sitt levnadssätt beroende av en adekvat tillgång på nyligen död lövträdsved, varför den också missgynnas av det moderna skogsbruket. Tillgången på lämpligt utvecklingssubstrat i Benestads backar bedöms som låg eller mycket låg, och arten för här kanske en tynande tillvaro. Förvisso kan djuret förekomma i mycket stor mängd i de få lämpliga stammar som finns inom ett område (t.ex. Ehnström & Axelsson 2002, A. Nord pers. obs.), men inspektion av substratet i Benestads backar vittnade inte om några större ansamlingar av kläckhål. En hane observerades den 8 juni 2011 krypande på en solexponerad boklåga längs stenmuren i reservatets nordöstra del. Stor korslöpare (Panagaeus cruxmajor) En mycket karakteristisk, svart, jordlöpare med fyra, stora röda fläckar på täckvingarna som gör att den svarta grundfärgen bildar ett kors. Halsskölden kraftigt punkterad, ögonen påfallande stora och framträdande. Utbredd Skåne till Hälsingland, samt Norrbotten, med aktuella fynd från hela utbredningsområdet. Förekommer vid vegetationsrika sjöar och åstränder, ofta med inslag av steril lera eller lersand. Påträffas mindre allmänt och i regel enstaka, nästan uteslutande i mer exklusiva fuktmarker i en miljö som inte sällan hyser andra intressanta markskalbaggar. Tidigare rödlistad (Gärdenfors 2000). Ett exemplar togs i fallfälla placerad i kalkgruset i en rasbrant utmed rännilarna i reservatets norra ände under perioden 28 juni 20 juli Mörk pingborre (Amphimallon falleni) (NT) Stor (11-17 mm) och klumpigt byggd bladhorning med rödbruna täckvingar och vackert gyllenhårig mellankropp. Påminner om den mycket allmänna A. solstitiale, men är mindre och mörkare och i motsats till denna dagaktiv. Känd från samtliga sydsvenska landskap upp till Småland, men sentida fynd endast från Skåne och Öland. I Skåne är mörka pingborren en karaktärsart för Vombsänkan (där den stundom uppträder i stort antal) och den ses ibland också på de östskånska borsttåtelhedarna. I övrigt är den lokal och sällsynt. Larven lever av växtrötter på (företrädelsevis) sandiga torrmarker, och de vuxna djuren ses svärma i fullt solsken. Två exemplar observerades tidigt under förmiddagen 28 juni 2011 och ytterligare ett exemplar på morgonen 29 juni 2012, vid båda tillfällena ungefär mitt i reservatet i ett område med litet tjockare grässvål men i övrigt låg vegetation. Så vitt känt är arten inte tidigare påträffad i Benestads backar. Hedrotkrypare (Diastictus vulneratus) (NT) 2,5-3 mm lång rödbrunbrunsvart skalbagge med påfallande kullrig kroppsform och de främre extremiteterna omvandlade till särdeles kraftiga, korta, grävben. Känd från Skåne, Öland och Gotland med aktuella fynd från hela utbredningsområdet, men minskande i modern tid. Närmast i Danmark och Tyskland, där arten är på stark tillbakagång. Aktuella skånska fynd föreligger från Ravlunda skjutfält, Horna sandar, Ripafältet och Glumslövs backar (Artportalen). Djuret lever nedgrävt bland växtrötter på öppna och varma marker med gles vegetation, gärna i sydsluttningar och rasbranter. Även på torra alvarmarker och stundom i sanddyner vid kusten. Tidigare betraktad som mycket sällsynt (Landin 1957), men det är sannolikt att arten genom sitt levnadssätt är något förbisedd (a). Icke desto mindre hör hedrotkryparen till den grupp av värmekrävande markskalbaggar som direkt missgynnas när störningar i landskapet upphör eller minskar (med ökad igenväxning som följd). Eftersom öppna torrmarker som landskapstyp är på stark retur i Sverige missgynnas arten sannolikt ännu i stora delar av sitt utbredningsområde. 25

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Skötselplan för ytor utanför spelplanen Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Trädesmarker i västra Åhus

Trädesmarker i västra Åhus Trädesmarker i västra Åhus Inventering av trädesmarker i västra Åhus 2005 Inventering av trädesmarker i västra Åhus Den 10-14 juli 2001 inventerade jag förekomsten av trädesmarker strax väster om tätorten

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Natur och Kultur

Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Natur och Kultur Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Natur och Kultur Sven-Åke Hanson Titel: Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Utgiven av: Länsstyrelsen

Läs mer

Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009

Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009 Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metoder... 3 Resultat... 6 Tidigare inventeringar... 6 Dagvattendamm nr 18:2 Torsholm 2...

Läs mer

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Plantorna levereras i krukset om 6 plantor med en rotvolym på 1-1,3 liter. Maxipluggplantans rotsystem är 20 cm djup och 12 cm i diameter.

Plantorna levereras i krukset om 6 plantor med en rotvolym på 1-1,3 liter. Maxipluggplantans rotsystem är 20 cm djup och 12 cm i diameter. 110 artförteckning för maxipluggplantor & ÖRTPLUGGPLANTOR Vissa arter lagerhålls bara i mindre mängder eller odlas på beställning. Önskar du stora mängder av samma art och vill vara säker på leverans till

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Bävern utrotades från Sverige i slutet av

Bävern utrotades från Sverige i slutet av En bäverpopulations förändring I Sunnemo socken i Värmland inventerades hela bäverstammen under somrarna 1976 och 1977. Biotopval, populationstäthet, födoval och relationer till andra ryggradsdjur undersöktes.

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha 4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Grönholmarnas naturreservat

Grönholmarnas naturreservat Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

INVENTERING AV SVAMPAR I

INVENTERING AV SVAMPAR I INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Inledning Denna text är den grund på vilken den framtida skötseln kommer att baseras. Så länge området inte är projekterat

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Naturreservat i Säffle kommun

Naturreservat i Säffle kommun Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka

Läs mer

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson Biologisk mångfald på spåren Magnus Larsson, Sofia Larsson Faunistica Specialister inom miljö och naturvård Bredd Verksamhet Naturinventering Fysisk planering Utbildning och coachning Projektet Syfte Påvisa

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. Fristad vid spåret Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. 0708 15 Många hotade insekter och växter har funnit en fristad på järnvägsstationer. Där bevaras

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Naturreservat MOSSLUNDA

Naturreservat MOSSLUNDA Naturreservat MOSSLUNDA Remissversion mars 2015 Bildande av naturreservatet Mosslunda i Kristianstads kommun, Skåne län Uppgifter om naturreservatet Namn Mosslunda Natura 2000 ID SE0420047 Län Skåne län

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Naturvärdesbedömning vid Görla

Naturvärdesbedömning vid Görla Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen

Läs mer

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad

Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Rapport 2008-07-07 Naturvårdskonsult Gerell Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Sammanfattning et noterade arter och individer av fladdermöss är överraskande

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan. 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen

Läs mer

Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan

Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering Södra Vrinnevi - Skötselplan Inventering i fält: Kenneth Johansson och Håkan Andersson, Calluna AB. Författare: Kenneth Johansson

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun (7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden

Läs mer

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin Bildflora över en lund nära Grimstaskogen Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin FÖRORD Intresset för att förbättra kunskapen om växter dykte upp då jag gjorde en bildflora tillsammans

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer